Sockerbomben i din hjärna Bli fri från ditt sockerberoende

Transkript

1 bitten jonsson & pia nordström Sockerbomben i din hjärna Bli fri från ditt sockerberoende Optimal Förlag

2 k a p i t e l 4 Har du problem med socker? Testa dig själv Har du problem med socker? Om du öppnat den här boken för att du funderar över om du kanske reagerar skadligt på socker kan du få en fingervisning genom att läsa igenom följande enkla frågor och se om du känner igen någon situation. I det här första avsnittet behöver du inte skriva ner några svar, bara svara ja eller nej, tyst för dig själv. Äter du sötsaker i smyg när ingen annan är i närheten? (Till sötsaker räknar vi i den här boken förutom rent socker alla kolhydrater som snabbt omvandlas till socker, som bröd, pasta, chips, godis, choklad, kakor, bullar, glass, öl.) Stoppar du ner godispåsen i något annat så att ingen kan se vad du bär omkring på? Parkerar du bilen långt ifrån den plats du ska till för att kunna glufsa i dig ditt favoritgodis osedd? Gömmer du omslagspapperen i annat skräp så att din partner/ anhörig/arbetskamrat inte kan se vad du ätit? Äter du upp barnens/syskonens kakor och säger sedan att du inte vet vad som hänt med dem? Går du till godisbutiken och köper enorma mängder godis samtidigt som du intalar dig att du tjänar på det? Har du någon gång ljugit om hur mycket sötsaker du äter? Har du någonsin haft ett förråd av sötsaker? Har du problem med socker? 79

3 Har du någon gång gömt ditt förråd för andra? Har du någon gång blivit arg om någon annan ätit upp dina sötsaker? Har du någon gång gått en omväg bara för att kunna få tag i något speciellt sött att äta? Betraktar du dig själv som alkoholist? Tänker du någonsin på socker som energi för att orka, kärlek eller tröst? Kan du öppettiderna utantill för närmaste kiosk eller godisaffär? Anser du själv att du är beroende av socker? Och hur var det när du var liten? Gömde du någonsin sötsaker? Stal du någon gång någon annans sötsaker? Stal du någonsin pengar för att köpa sötsaker? Tyckte du att det godaste med frukostflingorna var sockret och mjölken som blev kvar på botten? Vi brukar säga att om du Ljuger Gömmer Smyger med ditt ätande av sötsaker då har du problem. Eller har du någonsin träffat någon som ljugit, gömt, smugit med kokt torsk eller spenat? Handlar det här om dig? Om du svarat ja på några av frågorna kan du ha ett sockerproblem. Många personer känner nämligen inte igen sig alls. Har du svarat ja kan du gå vidare till nästa avsnitt för att lära dig mer om sockerkänslighet och vilka eventuella konsekvenser 80 del ett Problemet

4 det har. Och om du har ett riskbruk/skadligt bruk eller kanske beroende. I USA finns sedan 1950-talet läkare som är specialiserade inom Addiction Medicine, på svenska skulle det kallas beroendemedicin eller addiktionmedicin. Men någon sådan utbildning/ specialitet inom vården finns inte här ännu. Inom addiction-medicinen i USA skiljer man mellan tre olika tillstånd Socialt Bruk som inte ger några konsekvenser alls. De som hör till kategorin brukare är de som svarar nej på alla testfrågorna och inte alls kan känna igen sig i beskrivningen av tankar, känslor och beteende runt sötsaker. Brukarna skulle inte komma på iden att ta vita veckor från viss föda. De äter inte så att de blir illamående eller får några andra konsekvenser. De kan sluta äta mitt i desserten, även om det är chokladmousse, och säga tack, nu är jag nöjd. Brukarna bryter en bit av chokladkakan, äter en liten glass, tar en kaka och tänker inte ens på det. Eller väljer hellre ett grönt äpple. Sötsaker är något totalt oladdat för dem. Det är inte ens något speciellt lockande. 2. Riskbruk som ger enstaka tillfälliga konsekvenser. Om du hör till den här kategorin äter du ibland för mycket på grund av stress eller trötthet, för att du är uttråkad, i en helt ny miljö eller har en fnurra på tråden med hjärtevännen och liknande. Det är även så här att många äter/dricker för att alla andra gör det utan att nämnvärt reflektera över vilka skador det kan ge förrän man har skador. Men du slarvar kanske max en, två dagar i sträck och tycker sedan att du mår så dåligt av ätandet (eller drickandet eller vad det nu handlar om för drog) att du lägger av och återgår till dina friska vanor hur lätt som helst. Här finns ingen kontrollförlust och ingen baksmälla. Du kan Har du problem med socker? 81

5 bestämma dig för att sluta utan större problem. Skadligt bruk är en allvarligare form av riskbruk, där du har vant dig vid att använda en drog för att förändra hur du mår och börjat utveckla en livsstil där det här blir vanligare och vanligare tills du en dag har fått skadliga konsekvenser, som högt blodtryck eller metabolt syndrom. Men du har inte ett beroende. 3. Beroende är en komplicerad och allvarlig hjärnsjukdom. (Se mer nedan) För att kunna skilja på om någon har ett skadligt bruk eller ett beroende använder vi ett internationellt diagnossystem utvecklat för att diagnostisera alkohol-, tablett- och narkotikaproblem. Det kallas DSM-IV *4 (Den svenska versionen ADDIS är enbart tänkt att användas när det gäller alkohol, läkemedel och narkotika. Men jag har använt diagnosmetoden vid sockerberoende, självsvält, kräkningar, sex, spenderande och överdriven träning och det fungerar alldeles utmärkt att kartlägga processberoenden med hjälp av den. Kriterierna för beroende är ju desamma. Dock vill jag starkt betona att det krävs mycket kunskap för att kunna göra det och det är alltid en läkare som ställer diagnosen. Jag gör en bedömning som fungerar som underlag för en kunnig läkare som sedan ställer diagnosen.) Skadligt bruk är enligt DSM-IV ett felaktigt bruksmönster av droger som leder till återkommande negativa konsekvenser. För * En uppdaterad version, DSM-V, är under utarbetande vilken använder termerna skadligt bruk och beroende för att beskriva olika tillstånd av problem med psykoaktiva droger som inkluderar alkohol och även socker. Socker placeras där under andra (eller okända) substansrelaterade störningar. Se även not 4 längst bak i boken. 82 del ett Problemet

6 skadligt bruk ska ett eller flera av följande kriterier uppfyllas under samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepad droganvändning som leder till oförmåga att uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller hemma 2. Upprepad användning i situationer som är fysiskt riskabla 3. Upprepade drogrelaterade problem med rättvisan 4. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av droganvändningen Beroende är enligt DSM-IV ett felaktigt brukandemönster av droger eller beteenden som leder till en kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande. För beroende ska minst tre av följande kriterier vara uppfyllda under minst en månad eller om det handlar om kortare tid än en månad upprepade gånger under en 12-månadersperiod: 1. En stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen 2. Svårigheter att kontrollera användning, tidpunkt, mängd eller att sluta. 3. Abstinensbesvär för den specifika drogen vid minskning eller avslutad användning, eller bruk av samma drog (eller likartad) för att lindra eller undvika abstinenssymtomen. 4. Toleransökning behov av större mängd av drogen för att uppnå berusning/önskad effekt eller påtagligt minskad effekt vid fortsatt användning av samma mängd av drogen. 5. Tankemässig koncentration på att använda drogen, personen minskar eller slutar med andra viktiga nöjen och intressen på grund av droganvändningen. Eller också går avsevärd tid åt till aktiviteter som är nödvändiga för att kunna skaffa och inta drogen eller för att återhämta sig från effekterna av drogen. 6. Fortsatt droganvändning, personen fortsätter att använda droger trots klara bevis på skadliga konsekvenser Har du problem med socker? 83

7 Om du vill veta om just dina problem kan innebära ett skadligt bruk eller ett beroende kan du svara på följande screeningfrågor, vilket ger ett hum om hur illa det är. Frågorna kommer ursprungligen från ett screeninginstrument som heter UNCOPE och som görs på andra psykoaktiva droger och är validerat för alkohol, kokain och marijuana. 5 Kom dock ihåg att screening inte ger någon diagnos, utan är just screening. Screeningfrågor för sötsaker * Svara bara ja eller nej 1. Har du under det senaste året någonsin ätit mer sötsaker (socker, godis, kakor, bullar, pasta, pizza) än du tänkt dig och/eller fortsatt använda sötsaker när du inte tänkt dig det? 2. Har du under det senaste året försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket sötsaker? 3. Har du under det senaste året känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med sötsaker? 4. Har någon under det senaste året, till exempel familj eller vänner, klagat på hur mycket sötsaker du äter eller när du äter? (De flesta svarar nej på den frågan av den enkla anledningen att de alltid över- eller feläter ensamma. Jag brukar därför också fråga: Om någon skulle veta vad och hur du äter skulle de protestera då? Det är svårare att smyga med alkohol på samma vis för även om du dricker i smyg så luktar du ju och beter dig annorlunda!) 5. Har du under det senaste året någonsin varit helt upptagen av tankar på när du ska få äta eller köpa sötsaker? 6. Har du under det senaste året någonsin använt sötsaker för att ändra hur du mår, till exempel för att minska trötthet, stress, olust, värk, obehag, nedstämdhet, ilska eller tristess? * Dessa frågor är omarbetade från ursprungskällan av Bitten Jonsson 84 del ett Problemet

8 Du kan tolka dina svar så här: 0 1 ja-svar: Du har förmodligen ett socialt bruk. 2 3 ja-svar: Du har förmodligen ett skadligt bruk 4 6 ja-svar: Du är förmodligen beroende Med två eller fler positiva svar finns stor risk att du utvecklat ett skadligt bruk eller beroende och då är det viktigt att du får en professionell kartläggning. Om du nu har fyra eller fler ja och vill veta om du är beroende behöver du låta göra en ADDIS-kartläggning. Du kan kontakta Bitten Jonsson för att hitta någon som är ADDIS-behörig i din närhet. 6 Varför är det då så viktigt att veta skillnaden mellan just skadligt bruk och beroende? Jo, därför att det är två skilda saker och att hjälpen därför ser helt olika ut! Inom addictionmedicinen i USA räknas beroende som en fysisk sjukdom, där problemet sitter i hjärnans lustcentrum och inte i drogen. Sjukdomen är primär, kronisk, recidivierande, progredierande och dödlig, vilket betyder att sjukdomen hela tiden utvecklas och förvärras om man inte gör något åt den. Sjukdomen beroende är obotlig, men i högsta grad behandlingsbar. Tidigare trodde man allmänt att skadligt bruk alltid ledde till beroende, men i dag ser forskarna det inte så längre. Flera studier har visat att skadligt bruk är ett definierbart tillstånd och beroende ett annat. Skadligt bruk och beroende är inte bara kusiner, de är till och med avlägsna kusiner, säger till exempel den amerikanske forskaren Norman Hoffmann. I en studie (redovisad 2002) hade han följt män och kvinnor i fem år. Alla hade diagnosen skadligt bruk från början (enligt DSM-IV-kriterierna), och när forskarna sedan gjorde om bedömningen efter fem år visade det sig att endast tre procent hade utvecklat ett beroende (också enligt DSM-IV-kriterierna). Har du problem med socker? 85