Förslag till en nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Transkript

1 Förslag till en nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa Redovisning av ett regeringsuppdrag

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran/anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr Publicerad Mars

3 Förord Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2005 i uppdrag att utarbeta ett förslag till en nationell handlingsplan för barns miljö och hälsa. Uppdraget har sin grund i Världshälsoorganisationens initiativ Children s Environmental Health Action Plans for Europe (CEHAPE), som tar fasta på miljörelaterad hälsa och riskfaktorer i barnens fysiska miljö. Vi redovisar här vårt förslag. Förslagets fokus ligger på barn från det ofödda barnet upp till de tidiga tonåren. Flera av förslagen berör dock både barn och unga. Som ung räknas man när man är mellan 13 och 25 år. Socialstyrelsen har ett ganska brett ansvarsområde när det gäller fysisk miljö. Vi är tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor inom miljöbalkens tillämpningsområde och har ett övergripande ansvar för hälsofrågor i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen. Dessutom ansvarar Socialstyrelsen för registrering av skador och olyckor. Men många delar av handlingsplanen ligger helt eller delvis utanför vårt primära ansvar. Därför har förslaget tagits fram i bred samverkan med en lång rad myndigheter och organisationer. Vi har också bjudit in unga och personer som kommer i kontakt med barn i sitt dagliga arbete till dialog i form av workshops. Inom några områden har vi hållit mindre arbetsgruppsmöten för att diskutera fram förslag till handlingsplanen. Barns och ungas delaktighet är en viktig framgångsfaktor för att förbättra barns miljörelaterade hälsa. Vi förutsätter att de insatser vi föreslår kommer att genomföras i samverkan med barn och ungdomar där det är aktuellt. Regeringsuppdraget sammanfaller i tid med den fördjupade utvärderingen av de nationella miljökvalitetsmålen 1 som ska lämnas till regeringen under Socialstyrelsen kommer inte att skriva någon underlagsrapport, utan bidrar i stället med den här redovisningen. De förslag vi lämnar i rapporten som direkt rör miljömålsarbetet har diskuterats med berörda miljömålsmyndigheter och med dem som ansvarar för rapporteringen från de tre åtgärdsstrategierna. Det är viktigt att en framtida handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa samordnas med redan pågående arbete, såväl nationellt som internationellt. Särskilt intressant är det att samordna aktiviteterna runt handlingsplanen med de initiativ som EU tar inom området. I samband med remissbehandlingen av förslaget påpekade många av remissinstanserna att de åtgärdsförslag vi för fram behöver förtydligas bland annat när det gäller kostnader, finansiering, ansvarsfördelning och uppföljning av vidtagna åtgärder. Flertalet av förslagen är inte heller tidsatta. Socialstyrelsen instämmer i det här påpekandet, men har tolkat regeringsuppdraget som ett första steg mot en handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa, där de åtgärdsförslag vi lämnar måste bearbetas vidare. Ann Thuvander, Socialstyrelsen, har varit projektledare för regeringsuppdraget med stöd av Ing-Marie Olsson, Socialstyrelsen. Anna Bergman, So- 1 Prop. 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. 3

4 cialstyrelsen, har varit projektsekreterare och ansvarat för ungdomsarbetet. Johanna Bengtsson Ryberg och Ylva Branting, Socialstyrelsen, samt Thomas Larsson, Vägverket, har bidragit till rapporten inom sina specifika ansvarsområden. Projektet har följts av en rådgivande grupp där Marie Becker, Socialstyrelsen, Kerstin Blom Bokliden, Sveriges Kommuner och Landsting, Carl Lindgren, Karolinska institutet, och Kia Regnér, Österåkers kommun, har deltagit. Till projektet har också en rådgivande grupp för ungdomsarbetet och en referensgrupp varit knutna (se nedan). Fyra personer har bidragit med skriftliga underlag till ett eller flera kapitel i handlingsplanen. Det är Lars Barregård, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum, Maria Nordström, Stockholms universitet, Carl Lindgren, Karolinska institutet och Magnus Wickman, Stockholms läns landsting. Förslaget till en nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa är ett resultat av många personers arbete. Vi tackar författarna och medlemmarna i våra två rådgivande grupper och referensgruppen för deras stora engagemang. Vi vill också rikta ett varmt tack till alla er som har besvarat remissen, deltagit i workshops eller kommit i kontakt med arbetet inom era myndigheter, och som bidragit med texter, synpunkter och kreativa förslag. Stockholm Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 4

5 Innehåll Förord...3 Deltagare i referensgrupp och rådgivande grupp för ungdomsarbetet...9 Referensgruppen...9 Rådgivande gruppen för ungdomsworkshopen...10 Sammanfattning...11 Summary...13 Barns miljörelaterade hälsa...15 WHO:s och EU:s miljöhälsoarbete...15 Barn är inte små vuxna...16 Sveriges nuvarande handlingsplan för miljö och hälsa...17 Sambandet mellan CEHAP, miljömål och folkhälsomål...17 Miljömålen...19 Folkhälsomålen...19 Arbetsmetod...20 Underlag...20 Förslagen...21 Aktörer och aktiviteter...21 Föräldrarnas roll...21 Flickor och pojkar...21 Avgränsningar...22 Remissbehandling...22 Internationellt arbete...22 Ungas delaktighet...23 Workshopar...24 Barns hälsa i dagens samhälle...27 Socioekonomiska faktorer...27 Allmänt hälsotillstånd...27 Det ofödda barnets miljö...28 Amning...29 Barnens sjukdomspanorama...30 Barn, miljö och hälsa...33 Övervikt och fetma

6 Skador och olycksfall...35 Hälsa i relation till miljö, livsbetingelser och socialt sammanhang...36 Insatser för att förverkliga barns rättigheter några övergripande förslag...37 Förslag...37 Nationella mål för barnpolitiken...37 Nationell strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter...38 Barnkonsekvensanalyser för att utveckla barnperspektivet...39 Barns rätt till delaktighet och inflytande...40 Aktörer...41 Motiv till förslagen...41 Målområde I: Rent dricksvatten och goda sanitära förhållanden...45 Förslag målområde I...45 Nationella mål...45 Beskrivning av området...46 Aktörer och aktiviteter...49 Motiv till förslagen...51 Målområde II: Främjande vardags-miljöer, ökad fysisk aktivitet och skadeförebyggande arbete...53 Främjande vardagsmiljöer barns behov av lek och rörelse...54 Förslag målområde II...54 Nationella mål...54 Beskrivning av området...55 Aktörer och aktiviteter...56 Exempel från två kommuner...57 Motiv till förslagen...58 Ökad fysisk aktivitet...60 Förslag målområde II...60 Nationella mål...61 Beskrivning av området...61 Aktörer och aktiviteter...63 Motiv till förslagen...66 Skadeförebyggande arbete...71 Förslag målområde II...71 Nationella mål...72 Beskrivning av området

7 Aktörer och aktiviteter...74 Motiv till förslagen...78 Målområde III: Frisk luft och minskad respiratorisk sjukdom...82 Luftföroreningar utomhus...83 Förslag målområde III...83 Nationella mål...83 Beskrivning av området...83 Aktörer och aktiviteter...86 Motiv till förslaget...87 Inomhusmiljön...88 Förslag målområde III...88 Nationella mål...88 Beskrivning av området...88 Aktörer och aktiviteter...92 Motiv till förslaget...92 Allergi, astma och tobak...94 Förslag målområde III...94 Nationella mål...94 Beskrivning av området...95 Aktörer och aktiviteter...99 Motiv till förslagen Målområde IV: Minskade kemiska och fysikaliska miljörisker samt god arbetsmiljö Miljöföroreningar och kemikalier Förslag målområde IV Nationella mål Beskrivning av området Aktörer och aktiviteter Motiv till förslagen Strålning Förslag målområde IV Nationella mål Beskrivning av området Aktörer och aktiviteter Motiv till förslagen

8 Buller Förslag målområde IV Nationella mål Beskrivning av området Aktörer och aktiviteter Motiv till förslaget Barnens fysiska arbetsmiljö Förslag målområde IV Nationella mål Beskrivning av området Aktörer och aktiviteter Motiv till förslagen Lagstiftning som berör den fysiska miljön i skolan, förskolan och fritidshemmet Bilagor Appendix

9 Deltagare i referensgrupp och rådgivande grupp för ungdomsarbetet Referensgruppen 2 Inger Andersson-Kagios, Barnombudsmannen Helene Asp, Statens strålskyddsinstitut Vibeke Bernson, Kemikalieinspektionen Cecilia Boldemann, Stockholms läns landsting Lena Drejare, Länsstyrelsen Västernorrland Magnus Hahne, Yrkesföreningen Miljö & hälsa Björn Hoffman, Räddningsverket Anders Jansson, Länsstyrelsen Södermanland Niklas Johansson, Naturvårdsverket Anna Jonsson, Miljöförbundet Jordens vänner Ulla-Kaisa Koivisto Hursti, Livsmedelsverket Thomas Larsson, Vägverket Elisabeth Nordling, Statens folkhälsoinstitut Maria Nordström, Stockholms universitet Marie Norell, Arbetsmiljöverket Anne Renström, Institutet för miljömedicin Thomas Rostock, Sveriges Kommuner och Landsting Malin Sjöström, Arbetsmiljöverket Annica Sohlström, Livsmedelsverket Britt-Inger Stoltz, Skolverket Richard Svanegård, Räddningsverket Karin Thorán, Kemikalieinspektionen Gunilla Wallin, Arbetsmiljöverket Ulf Wester, Statens strålskyddsinstitut Katarina Viktorin, Institutet för miljömedicin Katarina Yuen, Statens strålskyddsinstitut Mattias Öberg, Institutet för miljömedicin 2 Boverket har varit inbjudet att delta i referensgruppen, men har pga tidsbrist inte kunnat utnyttja den möjligheten. 9

10 Rådgivande gruppen för ungdomsworkshopen Anna Jonsson, Miljöförbundet Jordens vänner Magnus Lingegård, studerande Lisa Modée, Ungdomsstyrelsen, Ola Nilsson, konsult Cecilia Sjölander Barnombudsmannen, Linus Wellander, Ung kraft Dalarna 10

11 Sammanfattning Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2005 i uppdrag att utarbeta ett förslag till nationell handlingsplan för barns miljö och hälsa. Uppdraget har sin grund i Världshälsoorganisationens initiativ Children s Environmental Health Action Plans for Europe (CEHAPE), som har fokus på miljörelaterad hälsa och riskfaktorer i barnens fysiska miljö. Vi har tolkat regeringsuppdraget som ett första steg mot en handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa, där de åtgärdsförslag vi lämnar måste bearbetas vidare Arbetet med förslaget till en nationell handlingsplan började under våren 2005 och har skett i dialog mellan Socialstyrelsen och andra myndigheter och aktörer, inklusive frivilligorganisationer, representanter för olika yrkeskategorier samt ungdomar. För att inte handlingsplanen ska bli för omfattande har rena kostfaktorer, psykisk ohälsa, självorsakat våld, stress och andra psykosociala faktorer utelämnats ur förslaget. Vissa av de här frågorna berörs dock i samband med andra frågor och Socialstyrelsen arbetar aktivt med vissa av dem i andra sammanhang. Barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Men allergisjukdomar (inklusive astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är betydande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till faktorer i den fysiska miljön. Trots att miljön i flera fall har förbättrats, och därmed har mindre negativ påverkan på vår hälsa, exponeras många barn fortfarande för skadliga miljöfaktorer. Världshälsoorganisationen har i samarbete med medlemsstaterna prioriterat fyra målområden som de nationella handlingsplanerna ska fokusera på. Målområdena är: I Rent dricksvatten och goda sanitära förhållanden II Främjande vardagsmiljöer, ökad fysisk aktivitet och skadeförebyggande arbete III Frisk luft och minskad respiratorisk sjukdom IV Minskade kemiska och fysikaliska miljörisker samt god arbetsmiljö Socialstyrelsens förslag till handlingsplan knyter an till de nationella mål som är relevanta för barns miljörelaterade hälsa, i första hand folkhälsomålen och miljökvalitetsmålen. Målen Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö är de mål som har den tydligaste kopplingen till människors hälsa. De här målen är centrala i förslaget till nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa. Förslagets innehåll Förslaget inleds med ett avsnitt där barns rättigheter tas upp. Åtgärdsförslagen i det avsnittet lyfter fram det viktiga arbetet med barnkonsekvensbeskrivningar och miljökonsekvensbeskrivningar med hänsyn till barn. Vi tar också upp barns och ungdomars delaktighet, och förutsätter att de insatser 11

12 som förs fram i förslaget till handlingsplan kommer att genomföras i samverkan med barn och ungdomar där det är möjligt och önskvärt. Under målområde I tar vi upp förslag som syftar till att ge alla barn dricksvatten av god kvalitet. Det ska även gälla barn i familjer som använder vatten ur egen brunn. Förslagen under målområde II betonar barns rätt att fritt kunna leka och röra sig i sin vardagsmiljö, så att flickor och pojkar kan vara tillräckligt fysiskt aktiva för att minska risken för övervikt. Det förutsätter säkra miljöer. Därför lyfts också skade- och olycksförebyggande förslag fram i det här avsnittet. Målområde III handlar om att minska allergi, astma och andra sjukdomar i luftvägarna genom att säkerställa en god luftkvalitet. Förslagen i avsnittet rör luftkvaliteten på skol- och förskolegårdar, samt inomhusluften hemma, i förskolan, i skolan och på fritidshemmet. För att minska andelen ofödda barn som utsätts för tobaksrök föreslår vi en satsning på tobaksförebyggande arbete. Allergiområdet anser vi behöver stärkas, bland annat genom en översyn av ansvarsfrågan bland de centrala myndigheterna. Under målområde IV behandlas miljöföroreningar, buller, strålning och barnens arbetsmiljö, dvs. skolan, förskolan och fritidshemmet. Vi för fram flera förslag som syftar till att skydda barn mot kemikalier. Sverige har genom ett aktivt miljöarbete kommit förhållandevis långt när det gäller att skydda barn från miljöföroreningar. Därför är det svårt att hitta exempel på konkreta, barnspecifika åtgärder inom det området. När det gäller strålning lyfter vi fram flera förslag som syftar till att minska riskerna för cancer senare i livet. Det gäller dels att skydda barnen från alltför mycket UV-strålning, dels att fortsätta att åtgärda bostäder, skolor och förskolor med för höga radonhalter. Buller är en miljöfaktor som stör ett stort antal barn. För att ge barnen en god ljudmiljö föreslår vi att riktvärden för buller i skolan, förskolan och fritidshemmet tas fram. Andra förslag som rör barnens arbetsmiljö syftar till att förbättra hygienen i skolan och att effektivisera tillsynen genom att förtydliga de olika myndigheternas roller. En översikt av åtgärdsförslagen, liksom en preliminär bedömning av behovet av finansiering, finns i bilaga 1. 12

13 Summary In the appropriations document for 2005, Socialstyrelsen was commissioned to draw up a proposal for a national action plan for the protection of children s environment and health. This commission follows an initiative by the World Health Organisation (WHO), Children s Environmental Health Action Plans for Europe (CEHAPE), which focuses on environmental health and risk factors in children s physical environment. We have interpreted the government commission as a first step towards an action plan for the protection of children s environmental health, meaning that our proposals for measures will need to be further processed. Work on the proposal for a national action plan began in the spring of 2005, and has been in the form of dialogues between Socialstyrelsen and other authorities and parties, including voluntary organisations, representatives of various professions, and young people. To avoid making the action plan too extensive, factors such as purely dietary ones, mental ill health, self-inflicted violence, stress and other psychosocial factors have not been included in the proposal. However, some of these issues are dealt with in connection with other issues, and Socialstyrelsen is working actively with some of them in other areas. In general terms, the state of children s health in Sweden is good. Nevertheless, allergy illnesses (including asthma), diabetes, obesity and mental ill health are considerable problems. Certain health effects can be linked to factors in the physical environment. Despite the fact that the environment has been improved in several cases, and thereby has a less negative effect on our health, many children are still exposed to harmful environmental factors. The WHO, working together with the member states, has identified four regional priority goals (RPGs) for the national action plans to focus on. These are: RPG I Ensure safe water and adequate sanitation RPG II Ensure good everyday environments, protection from injuries and adequate physical activity RPG III Ensure clean outdoor and indoor air and less respiratory ill health RPG IV Reduced chemical and physical environmental risks, and a good work environment Socialstyrelsen s proposal for an action plan ties in with those national objectives which are relevant to children s environmental health, primarily the public health policy objectives and the environmental quality objectives. Clean air, A non-toxic environment, Good-quality groundwater, A safe radiation environment and A good built environment are the objectives with 13

14 the clearest connection to human health. These objectives are central to the proposal for a national action plan for the protection of children s environmental health. The contents of the proposal The proposal begins with a section that deals with children s rights. The suggested measures in this section highlight the importance of detailing consequences for children, and consequences for the environment with special regard to children. We also take the participation of children and young people into account, underlining that the implementation of the measures we propose must be subject to collaboration with children and young people, when this is possible and desirable. Under RPG I, we make proposals aimed at ensuring that all children have access to good quality drinking water. This also applies to children in families whose water comes from a private well. The proposals under RPG II emphasise children s right to be able to play and move around freely in their everyday environment, so that girls and boys get enough physical exercise to reduce the risk of obesity. This in turn requires a safe environment, which is why proposals for preventing injury and accidents are also included in this section. RPG III is about reducing allergy, asthma and other respiratory illnesses by ensuring good air quality. The proposals in this section deal with air quality in school and pre-school yards as well as indoor air in the home, in pre-schools, schools, and after-school centres. In order to lower the number of unborn children who are subjected to tobacco smoke, we suggest intensifying tobacco prevention efforts. We also suggest reinforcing the allergy area, beginning with a review of the responsibility issue among the central authorities. Environmental pollutants, noise, radiation and children s work environment i.e. schools, pre-schools, and after-school centres are dealt with under RPG IV. We make several proposals aimed at protecting children from chemicals. Thanks to an active environmental policy, Sweden has progressed relatively far in protecting children from environmental pollutants. In this area, therefore, it is difficult to find examples of concrete measures aimed specifically at protecting children. With respect to radiation, we propose several measures aimed at reducing the risks of cancer later in life. These are either about protecting children from excesses of UV radiation, or about continuing the work to recondition homes, schools and pre-schools with excessive radon levels. Noise is an environmental factor that bothers many children. In order to provide a good aural environment for children, we suggest that guideline values be set for noise in schools, pre-schools, and after-school centres. Other proposals concerning children s work environment are aimed at improving hygiene in schools and at making supervision more effective by clarifying the roles of the various authorities involved. An outline of the proposed measures, as well as a preliminary estimate of financial needs, can be found in Appendix 1. 14

15 Barns miljörelaterade hälsa Barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Men allergisjukdomar (inklusive astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är betydande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till faktorer i den fysiska miljön. Vi vet t.ex. att barn med allergisjukdom i luftvägarna är särskilt känsliga för exponering för luftföroreningar. Trots att miljön i flera fall har förbättrats, och därmed har mindre negativ påverkan på vår hälsa, exponeras många barn fortfarande för skadliga miljöfaktorer. I Miljöhälsorapport beräknades t.ex. föräldrarnas rökning i hemmet medföra mer än 500 fall per år av småbarnsastma. Även andra faktorer i inomhusmiljön har betydelse för symtom från luftvägarna. Ofta har de med fuktproblem i bostaden att göra. Luftföroreningar i den yttre miljön kan också ge luftvägssymtom hos barn och öka risken för sänkt lungfunktion. Exponeringen för vissa metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen som har ansamlats i miljön ligger nära de nivåer som kan påverka barns utveckling främst under foster- och nyföddhetsperioden. Ett viktigt miljöproblem för barn är bullerstörningar. Där anger barnen själva att de störs mest av ljud från andra barn och hög musik. Nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga är allvarliga effekter av buller i barnens hem, förskola, skola och fritidsmiljöer. 4 WHO:s och EU:s miljöhälsoarbete Barns miljö och hälsa har uppmärksammats i flera olika sammanhang under senare år. Sommaren 2004 anordnade WHO Europa den fjärde miljö- och hälsoministerkonferensen inom den process som kallas Environment and Health for Europe och som initierades under slutet av 1980-talet. Konferensen hölls i Budapest och hade temat The future for our children och kan ses som en del i det förändringsarbete som världens länder åtog sig att utföra vid världsmiljömötet i Johannesburg Sverige representerades vid konferensen i Budapest av miljöminister Lena Sommestad. Det viktigaste framsteget vid WHO:s miljö- och hälsoministerkonferens i Budapest var att länderna åtog sig att utarbeta nationella handlingsplaner för barns miljö och hälsa (Children s Environmental Health Action Plan, CEHAP). Handlingsplanerna ska vara relativt breda i sin ansats och även omfatta till exempel olycksfall och arbetsmiljö (bilaga 1). Ministrarna förband sig att återrapportera till WHO under ett mellanstatligt möte 2007 samt vid den 5:e ministerkonferensen om miljö och hälsa år Miljöhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting; ibid. 15

16 Barn är inte små vuxna Det finns flera skäl att fokusera på barn i miljösammanhang. Barn är inte små vuxna, utan de är ofta särskilt känsliga för olika typer av miljöexponeringar till följd av att de fortfarande växer och utvecklas. Det finns alltså viktiga biologiska skillnader mellan barn och vuxna, som har betydelse för hur barnen påverkas av miljöfaktorer. Därför behöver de diskuteras utifrån sina egna förutsättningar. Barn har också högre ämnesomsättning och relativt sett ett större näringsbehov än vuxna. Det leder till att barn äter och dricker mer per kilo kroppsvikt än vuxna. Därför får barnen i sig förhållandevis mer miljöföroreningar. Barn har också högre andningsfrekvens än vuxna. De andas därför in mer luft i förhållande till sin kroppsstorlek. Även här får barnen i sig förhållandevis mer miljöföroreningar än vuxna. Vidare utsätts barn för miljöfaktorer på ett annat sätt än vuxna. Barn som ammas kan utsättas för ämnen som mamman tidigare har exponerats för, som utsöndras i bröstmjölken. För småbarn är det dessutom naturligt att stoppa fingrar och föremål i munnen. På så sätt kan de utsättas för olika ämnen i själva föremålen (t.ex. mjukgörare i plaster) eller för sådant som fastnar på händer och föremål (t.ex. jord och damm). Barn väljer inte sin miljö Barn väljer inte alltid sin miljö. Därför har de vuxna ansvar för att barnen ska slippa farliga miljöer och skadlig exponering. Luftföroreningar, rök, mögel, damm, dålig ventilation, buller och strålning är exempel på sådant som barn utsätts för hemma, i förskolan, i skolan och utomhus. Barnen kan även utsättas för oönskade risker när de vistas i miljöer för sport och fritid, t.ex. avgaser i ishallar eller höga ljudnivåer på gym och diskotek. Även inom EU är barns miljö och hälsa ett prioriterat område. Vid miljöoch hälsoministrarnas konferens i Budapest presenterade kommissionen en handlingsplan 5 för sitt miljöhälsoarbete. Kommissionens handlingsplan har utarbetats i samråd med medlemsstaterna och utgår från ett meddelande som kommissionen presenterade under Handlingsplanen tar fasta på fyra olika områden: samarbete runt datainsamling samt utveckling av system som gör data mera tillgängliga och jämförbara, biologisk övervakning, forskning och riskkommunikation (inklusive utbildning). Fyra prioriterade områden för CEHAP Utgångspunkterna för medlemsstaternas arbete med nationella handlingsplaner för barns miljörelaterade hälsa (Children s Environmental Health Action Plan, CEHAP) är de fyra prioriterade målområden som utarbetades under en rad förberedande möten som föregick ministerkonferensen i Budapest (bilaga 2). Områdena är: I Rent dricksvatten och goda sanitära förhållanden II Främjande vardagsmiljöer, ökad fysisk aktivitet och skadeförebyggande arbete III Frisk luft och minskad respiratorisk sjukdom IV Minskade kemiska och fysikaliska miljörisker samt god arbetsmiljö. 5 EU-kommissionen. The European environment and health action plan. Communication from the Commission to the Council, the European parliament, the European economic and social committee. Bryssel;

17 Sveriges nuvarande handlingsplan för miljö och hälsa WHO tog vid miljö- och hälsoministrarnas andra möte i Helsingfors 1994 initiativet till att samordna arbetet med nationella miljöhälsoplaner i Europaregionen. Det ledde till att Miljöhälsoutredningen 6 genomfördes i Sverige. Utredningens förslag presenterades De inkorporerades sedan i de nationella miljökvalitetsmålen, som antogs av riksdagen i april Man kan alltså säga att miljömålen innefattar den svenska handlingsplanen för miljö och hälsa. Se vidare i avsnittet Arbetsmetod. Sambandet mellan CEHAP, miljömål och folkhälsomål Förslaget till en nationell handlingsplan följer de fyra regionala målområden som medlemsstaterna beslutade om vid miljö- och hälsoministerkonferensen i Budapest Samtidigt har vi strävat efter att låta handlingsplanen knyta an till de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålområdena (se faktarutor nedan). Vi har i första hand fokuserat på de fem miljömål som Socialstyrelsen pekat ut som mest intressanta ur hälsosynpunkt (Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö). Vi har lagt särskild vikt vid miljön i skolor, förskolor och fritidshem. Hela CEHAP omfattas också av folkhälsomålen, där åtta av de elva målområdena mer eller mindre berörs. Figur 1 visar en översikt över förhållandet mellan CEHAP och de nationella miljö- respektive folkhälsomålen. 6 SOU 1996:124 Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Slutbetänkande av miljöhälsoutredningen. 7 Prop. 1997/98:145 Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Förslaget antogs av riksdagen den 28 april

18 Fyra prioriterade områden för CEHAP I Rent dricksvatten och goda sanitära förhållanden II Främjande vardagsmiljöer, ökad fysisk aktivitet och skadeförebyggande arbete III Frisk luft och minskad respiratorisk sjukdom IV Minskade kemiska och fysikaliska miljörisker samt god arbetsmiljö Folkhälsomålen Nationellt arbete Miljömålen CEHAP Figur 1. Förhållandet mellan handlingsplanen för barns miljörelaterade hälsa (Children s Environmental Health Action Plan, CEHAP) och de nationella miljörespektive folkhälsomålen. 18

19 Miljömålen För regeringens och riksdagens miljöpolitik finns ett övergripande mål: att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. I det innefattas en god livsmiljö och folkhälsa, bevarad biologisk mångfald, bevarad produktionsförmåga för ekosystem och skydd av natur- och kulturlandskapet. Det här samlade arbetet med 16 miljökvalitetsmål och ett antal delmål genomsyrar i sin tur den samlade politik för utveckling och välfärd som ska leda till en hållbar utveckling. Miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv. Folkhälsomålen Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att arbeta för utsatta grupper i samhället. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Folkhälsa definieras som hela befolkningens hälsa. God hälsa definieras bland annat av WHO som något mer än avsaknad av sjukdom och ses av de flesta människor som ett eftersträvansvärt mål. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika, dopning, samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 19

20 Arbetsmetod Arbetet med förslaget till en nationell handlingsplan började under våren Många områden som ingår i planen ligger utanför Socialstyrelsens egna arbetsområden. Därför har vi strävat efter att ha en bred dialog i olika former med ansvariga myndigheter och aktörer, inklusive frivilligorganisationer, representanter för olika yrkeskategorier samt ungdomar. Underlag Viktiga underlag för arbetet är bland annat: Miljöhälsorapport 2005 och De här rapporterna bygger på enkätundersökningar bland barn (Barnens miljöhälsoenkät 2003, BMHE 03) respektive vuxna (Nationell miljöhälsoenkät 1999, NMHE 99). Synpunkter från deltagarna vid de workshopar som Socialstyrelsen hållit under 2006 (se nedan). En genomlysning av miljömålsarbetet ur barnperspektiv baserad på Miljöhälsorapport 2005 som har gjorts av Lars Barregård, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. 9 Underlaget ligger huvudsakligen till grund för avsnitten om dricksvatten, luftföroreningar, inomhusmiljö, miljöföroreningar, kemikalier, strålning och buller. Tre avsnitt i förslaget till handlingsplan bygger på underlag från experter inom respektive område: Barns hälsa i dagens samhälle, Carl Lindgren, Karolinska institutet. Utvecklande vardagsmiljöer barns behov av lek och rörelse, Maria Nordström, Stockholms universitet. Astma, allergi och tobak, Magnus Wickman, Stockholms läns landsting. Dagens miljömålsarbete, liksom Miljöhälsorapport 2005 och 2001, bygger på Miljöhälsoutredningen 10, som fortfarande till stora delar är aktuell. 8 Miljöhälsorapport 2001 och Miljöhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting; 2001 respektive Miljöhälsoarbete ur barnhälsoperspektiv. Barregård L, Andersson EM, Wastensson G. Göteborg: Miljömedicinskt centrum, Västra Götalandsregionen, i samarbete med avdelningen för samhällsmedicin, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet; Rapport till Socialstyrelsen. 10 SOU 1996:124 Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Slutbetänkande av miljöhälsoutredningen. 20

21 Förslagen Vilka förslag är relevanta i en miljöinriktad handlingsplan för barn? I princip är ju alla förslag som syftar till att förbättra miljön av godo för barn. Det gäller t.ex. arbetet med att förbättra trafiksäkerheten eller minska luftföroreningarna. Men för att undvika en dubblering av initiativ som redan pågår i andra sammanhang har vi försökt att begränsa oss till förslag som i någon mån är barnspecifika, alltså de förslag som rör exponeringar eller omständigheter som barn är särskilt utsatta eller känsliga för. Aktörer och aktiviteter För att i någon mån belysa vad som pågår inom de olika områdena och vilka som driver de här aktiviteterna har vi under varje avsnitt fört in ett stycke med rubriken Aktörer och aktiviteter. Här tar vi huvudsakligen upp aktörer i form av myndigheter, men även några organisationer. Redogörelserna är mycket knapphändiga och på inget sätt fullständiga. Trots det tror vi att de fyller en funktion för att sätta de förslag som förs fram i sitt sammanhang. Givetvis finns det många andra viktiga aktörer, särskilt föräldrar, skola och förskola, men också industrin m.fl. De här aktörerna tas inte upp, eftersom förslaget till handlingsplan i första hand är inriktat på myndigheternas agerande. Föräldrarnas roll Under arbetets gång har vi ofta mötts av synpunkter som betonar att det trots allt är föräldrarna som har den största möjligheten att påverka ett barns miljörelaterade hälsa. Följaktligen borde vi ha förslag som vänder sig till föräldrar. Vi har dock valt att fokusera förslaget till handlingsplan runt åtgärder och aktiviteter som myndigheter på olika nivåer ska ansvara för. De här åtgärderna och aktiviteterna kommer i många fall att innebära samverkan med föräldrar, t.ex. i samband med utbildningar eller samråd runt utformningen av den fysiska miljön. Även frivilligorganisationer kommer att vara en viktig part i det konkreta arbetet. Flickor och pojkar I förslaget till handlingsplan refererar vi genomgående till barn eller unga. I flertalet av förslagen finns det dock ett genusperspektiv som behöver belysas. Hur påverkas t.ex. flickor respektive pojkar av buller? Finns det belägg för en högre känslighet för en viss miljöförorening hos något av könen? Är en förskolegård tilltalande för både flickor och pojkar? Hur tar vi bäst hänsyn till flickors respektive pojkars rörelsemönster i samband med fysisk planering? De här frågorna är viktiga att ställa för att de åtgärder man gör ska bli så effektiva som möjligt. 21

22 Avgränsningar Trots att förslaget spänner över ett stort område har vi gjort flera begränsningar. Det gäller bland annat kostfaktorer, som tas upp inom några av WHO:s målområden. Vi har valt att lägga relativt liten vikt vid rena kostfaktorer. Det beror främst på att undernäring och bristsjukdomar inte längre är vanligt i Sverige. Däremot är övervikt och fetma viktiga problem. Därför tar vi upp kostfaktorer på några ställen i handlingsplanen där kopplingen till fysisk aktivitet är tydlig. Kostfaktorer berörs också i avsnitten om astma och allergi och i texten om exponering för miljöföroreningar. Psykisk ohälsa, självorsakat våld, stress och andra psykosociala faktorer tas inte upp bland WHO:s prioriterade målområden, trots att många länder tyckte det under förhandlingarna inför Budapestkonferensen. Anledningen var främst att man var rädd att handlingsplanerna skulle bli alltför omfattande och svåra att hantera. Av samma skäl tar Socialstyrelsen inte upp de här områdena i sitt förslag till handlingsplan, trots att de har mycket stor inverkan på barns hälsa. Däremot arbetar Socialstyrelsen aktivt med de frågorna i andra sammanhang. Se vidare i respektive avsnitt hur vi resonerat runt de avgränsningar som vi har gjort. Forskning Vi har konsekvent låtit bli att ta upp förslag som syftar till att stärka forskningen inom olika områden som rör barn och deras miljö. Det beror inte på att det inte behövs forskning tvärtom finns det en rad angelägna områden som mycket väl lämpar sig för speciella satsningar från forskningsfinansiärer. Men eftersom vi inte har gjort någon systematisk genomgång av forskningsbehoven inom de olika områdena lämnar vi frågan öppen och föreslår att de olika forskningsråden tar upp barns miljö och hälsa i sina prioriteringsdiskussioner. Remissbehandling Förslaget till handlingsplan remissbehandlades under hösten En kort sammanfattning av några av synpunkterna i de cirka 35 remissvaren finns i bilaga 3. Internationellt arbete Socialstyrelsen har deltagit i de möten som WHO:s arbetsgrupp Task force for Children s Environmental Health Action Plans for Europe (CEHAPE) har anordnat: Det första mötet hölls i Wien under våren Mötet fokuserade på det tredje målområdet om luft och respiratorisk sjukdom. Det andra mötet hölls i Edinburgh hösten 2005 och tog särskilt upp det fjärde målområdet om kemikalier m.m. Kemikalieinspektionen deltog och rapporterade om det svenska arbetet med barn och kemikalier. Bland annat visade vi filmen Kolla korken. Sverige var till- 22

23 sammans med Storbritannien speciellt inbjudet för att berätta om hur vi har lagt upp arbetet med våra handlingsplaner. Det tredje mötet hölls i Dublin våren 2006 och fokuserade på det andra målområdet om skador, olyckor och fysisk aktivitet. Räddningsverket rapporterade om vårt skadeförebyggande arbete. Det fjärde mötet hölls i Limassol hösten 2006 och fokuserade på det första målområdet om dricksvatten och sanitära förhållanden. Det femte mötet hölls i Bryssel våren 2007 och fokuserade på planeringen inför och rapporteringen vid det mellanstatliga mötet som kommer att hållas i Wien juni, Nordiskt samarbete Inom ramen för Nordiska ministerrådet har vi deltagit i en miljömedicinsk arbetsgrupp som har till syfte att stödja de nordiska ländernas arbete med handlingsplaner för barns miljö och hälsa. Gruppen har träffats vid tre tillfällen. Vi har bland annat tagit fram och sammanställt goda exempel från de deltagande länderna på hur man praktiskt kan förbättra barns miljö och hälsa. Ungas delaktighet Vid miljö- och hälsoministerkonferensen i Budapest 2004 konstaterades att en viktig del i CEHAPE-arbetet är barns och ungas delaktighet. Parallellt med konferensen genomfördes därför en ungdomskonferens, där en ungdomsdeklaration togs fram. Frågan om ungdomars delaktighet togs upp vid det första Task force - mötet i Wien. Irland åtog sig att driva frågan vidare och anordnade ett möte om ungdomars delaktighet. Vid det mötet bestämdes att de nordiska länderna, med Norge som projektledare, skulle genomföra ett pilotprojekt. Syftet med projektet var att ta fram en modell för hur ungdomsrepresentanter ska kunna väljas in i Task force och andra liknande grupper. I och med det får ungdomar tillgång till handlingar och rättighet att yttra sig. Inom projektet hölls en workshop i Oslo under våren 2006, med ungdomsrepresentanter från Norden och delar av Baltikum. Sverige representerades av Ida Karkianen och Malin Henriksson från årets ungdomskommun, Haparanda. En modell för att välja ungdomsrepresentanter godkändes och representanter valdes för det kommande CEHAPE-arbetet. I Sverige har vi bildat en rådgivande grupp för ungdomsarbetet. Gruppen genomförde en ungdomskonferens under hösten 2006 (se nedan). Syftet var att få en dialog med unga om deras syn på frågor om miljö och hälsa och på så vis fånga upp synpunkter som kunde tas med i förslaget till handlingsplan. 23

24 Workshopar Hur påverkar miljön barns miljö och hälsa? workshop för yrkesverksamma I februari 2006 genomförde Socialstyrelsen en workshop som vände sig till vuxna som arbetar med barn. Syftet var dels att informera om arbetet med handlingsplanen, dels att identifiera vilka områden som upplevs som angelägna av olika yrkesgrupper när det gäller barns miljö och hälsa. Bland de deltagande fanns lärare, rektorer, sjukvårdspersonal, miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl. Efter en förmiddag med föreläsningar i ämnet barns miljö och hälsa öppnade eftermiddagen upp för delaktighet i workshopformat. Den metod som användes har hämtat sin inspiration från Harrison Owens modell Öppet forum och bygger bland annat på att deltagarna själva väljer vilka områden de vill diskutera. Följande områden är några som togs upp under workshopen: Barns behov av lek, rörelse och stimulerande och säkra utomhusmiljöer. Skolgårdar och skolvägar som främjar fysisk aktivitet. Uppmuntra både idrott och teoretisk undervisning ute i naturen. Hur kan vi ge barn bra kostvanor? Miljön i skolmatsalarna. Buller i skolan och förskolan. Förutsättningar i skolan: antal lärare per rektor, antal barn per lärare, antal barn per kvadratmeter. Trafiken begränsar barns rörelse. Bygg upp en struktur och metoder så att barns behov tillgodoses i fysisk planering. Barnkonsekvensanalyser. Prioritera barns behov i politiska beslut. Hur marknadskrafter påverkar barn. Medias inverkan på barn. Barns behov av trygga och kärleksfulla relationer. Förbättrad utbildning och fortbildning för pedagoger i bland annat utomhuspedagogik, lek och rörelse. Förbättrad utbildning och stöd till föräldrar. Dokumentationen från workshopen finns i sin helhet på Socialstyrelsens webbplats och i bilaga 4. Intresset för workshopen var stort och det var betydligt fler som ville delta än vad vi kunde ta emot. Därför genomförde vi under november 2006 ett seminarium i föreläsningsform om barns miljö och hälsa. 24

25 Hur påverkar miljön din hälsa? workshop för unga I oktober 2006 genomförde Socialstyrelsen en workshop som vände sig till unga mellan 16 och 20 år. Syftet var dels att informera om arbetet med förslaget till handlingsplan, dels att få de ungas synpunkter och idéer om vad de tyckte regeringen borde fokusera på att förbättra när det gäller miljörelaterad hälsa. Workshopen genomfördes på liknande sätt som workshopen för yrkesverksamma. Den rådgivande gruppen för ungdomsarbetet hade förberett de frågeställningar som låg till grund för eftermiddagens diskussioner. Följande är exempel på prioriterade områden och åtgärder som framkom under workshopen, inom fem givna områden: Buller och höga ljudnivåer Prioritera att se över problemplatser som t.ex. skolmiljö, matsal m.m., bygg- och vägarbeten, konserter och simhallar. Informera om hörselskador i skolan. Skiljeväggar mellan vart tredje bord i skolmatsalen. Förbättra ljudmiljön, rundgång, efterklangstid osv. Elevrådet kan mäta ljudnivån själva så att det skapas delaktighet. Skolans arbetsmiljö Prioritera mindre klasser, skyddsronder och den psykiska hälsan. Förbättra inomhusklimatet och trivselfaktorer. Satsa mer på kuratorer och andra vuxnas deltagande i skolan. Fråga eleverna och ta vara på deras åsikter. Öka antalet duschar och toaletter och förbättra hygienen. Skador och olyckor Utbilda ansvariga, små barn och föräldrar. Använd media. Temadagar på olika ställen t.ex. från årskurs 5 och uppåt innan man skaffar moped. Tidig simundervisning. Personer med erfarenhet som berättar. Luftföroreningar Prioritera kollektivtrafik och satsa på mer samåkning. Underlätta för miljövänligare bilar och energikällor, gör det billigare. Uppmana folk att gå och cykla med hjälp av skönhetsidealet. Köp närproducerad mat till skolan. Ta vara på den energi som naturen erbjuder sol-, vind- och vattenkraft. Ungdomar kan ta mer ansvar och påverka sina närmaste. 25

26 Samhällsplanering och delaktighet Prioritera skolgårdar och spontanidrottsplatser. Ungdomsförebilder är viktigt. Fråga eleverna och satsa mer resurser på deras egna idéer. Fråga unga om deras synpunkter innan beslut fattas. Utbilda elevråd om deras makt och möjligheter. Fritiden att ha platser att välja på, att alla har rätt till stadens utemiljö. Dokumentationen från workshopen finns i sin helhet på Socialstyrelsens webbplats och i bilaga 5. 26

27 Barns hälsa i dagens samhälle Barns goda fysiska hälsa i Sverige är det sammanlagda resultatet av flera samverkande faktorer. De medicinska insatserna är en del av alla åtgärder som vidtagits för att förbättra barns hälsa. Genom den förebyggande hälsovården inom ramen för Barnavårdscentralen (BVC) kan man tidigt upptäcka avvikelser i tillväxt och utveckling och vidta lämpliga åtgärder för att hjälpa barnet och familjen. I dag är det medicinska innehållet något nedtonat och ökade resurser läggs på sådana områden som rör amning, psykosociala stödåtgärder, allmän rådgivning, olycksförebyggande arbete samt föräldrautbildning för att på så sätt anpassa verksamheten till de frågor som särskilt berör dagens föräldrar. Barnavårdscentralernas hälsofrämjande arbete, där vaccinationsprogrammet är en viktig del, följs upp genom skolhälsovården. Dödligheten hos späd- och förskolebarn har minskat under det senaste decenniet medan däremot dödligheten hos barn i åldrarna över 6 år inte har förändrats nämnvärt. Socioekonomiska faktorer Barn i hushåll med en utsatt ekonomisk situation löper ökad risk för sjuklighet och död under nyföddhetsperioden, ökad risk för psykisk ohälsa, ökad risk för astma och ökad risk för att råka ut för skador. De tränar också mer sällan. Fetma är vanligare hos barn som har lågutbildade mammor. Även risken att bli exponerade för tobaksrök under graviditeten är högre hos barn med lågutbildade mammor. 11 När det gäller socioekonomiska faktorers betydelse för risken att utsättas för klassiska miljörisker i den yttre miljön, t.ex. luftföroreningar och buller, vet vi nästan ingenting. En analys av enkätdata från den nationella miljöhälsoenkäten 1999 (NMHE 99, som riktar sig till vuxna och redovisas i Miljöhälsorapport 2001) tyder inte på att det finns några starka samband mellan socioekonomisk status (mätt som utbildningsnivå) och upplevda besvär av olika miljöfaktorer (luftföroreningar, inomhusmiljön eller buller). 12 Det här är ett område som behöver studeras vidare. Allmänt hälsotillstånd I Barnens miljöhälsoenkät (BMHE 03) användes det generella livskvalitetsinstrumentet EQ-5D där hälsa klassificerades (i det här fallet av barnets föräldrar) i fem olika dimensioner. Dessutom ställdes en fråga om barnets allmänna hälsotillstånd. Endast några få procent av föräldrarna skat- 11 Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen; Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Rapport A 2005: Miljöhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting;

28 tade sitt barns allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. Barn med astma och allergisjukdom skattade den upplevda hälsan lägre än övriga grupper. Barn vars föräldrar enbart har grundskoleutbildning uppgavs i högre grad ha ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd jämfört med barn vars föräldrar har gymnasie- eller högskoleutbildning. Allmänt hälsotillstånd, 12-åringar % Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt/ mkt dåligt Universitet Gymnasium Grundskola Figur 2: Föräldraskattat allmänt hälsotillstånd hos 12-åriga barn uppdelat på föräldrarnas utbildningsnivå. Data från BMHE 03 bearbetade av Lars Barregård, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum (2006). 14 Det ofödda barnets miljö Miljöfaktorer har betydelse för barns hälsa och utveckling långt före födseln. Påverkan på hjärnans utveckling under fosterlivet kan försämra bl.a. motorik och inlärning och ge problem med skolgång m.m. För att förhindra att det ofödda barnet utsätts för skadliga ämnen i fosterlivet genom mammans yrkesmässiga exponering tar man hänsyn till ämnens reproduktionsoch fosterskadande verkan när man sätter hygieniska gränsvärden inom arbetsmiljölagstiftningen. Ett hygieniskt gränsvärde är den högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften som en arbetstagare får utsättas för under en arbetsdag. Den gravida eller ammande kvinnan skyddas ytterliggare genom regler som ställer krav på arbetsgivaren att se över riskerna i arbetsmiljön för gravida och ammande arbetstagare och vidta åtgärder för att undanröja eventuella risker. Om risken inte kan undanröjas ska kvinnan få andra arbetsuppgifter. Om inga andra säkra arbetsuppgifter finns får hon inte arbeta så länge riskerna finns kvar. Regler om det här finns att få från Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. En annan exponeringsväg för fosterskadande ämnen är mammans kost. I Sverige finns rekommendationer för kvinnor i fertil ålder om att endast äta 14 Miljöhälsoarbete ur barnhälsoperspektiv. Barregård L, Andersson EM, Wastensson G. Göteborg: Miljömedicinskt centrum, Västra Götalandsregionen, i samarbete med avdelningen för samhällsmedicin, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet; Rapport till Socialstyrelsen. 28

29 en begränsad mängd fisk som kan innehålla miljöföreningar. Se vidare i avsnittet Miljöföroreningar och kemikalier. En mycket viktig faktor är rökning. Man har beräknat att om den blivande mamman är rökare vid inskrivningen på mödravårdscentralen (MVC) har barnet 15 procent ökad risk för att dö under de första fyra levnadsveckorna. 15 Rökning under graviditet och amning är också den starkaste riskfaktorn för att drabbas av plötslig spädbarnsdöd (SIDS). Det är därför glädjande att notera att det under de senaste årtiondena har skett en nedgång i rökning bland befolkningen som helhet och bland gravida i synnerhet. Se vidare i avsnittet Allergi, astma och tobak. Plötslig spädbarnsdöd har minskat från 12 per födda år 1990, till 3 per födda under Den huvudsakliga anledningen är att man sedan några år tillbaka rekommenderar att spädbarn ska sova på ryggen. Alkohol är en annan riskfaktor för det ofödda barnet. Bruk av alkohol registreras också på MVC vid inskrivningen. Det är dock ifrågasatt om de registrerade uppgifterna stämmer med verkligheten. 17 I ett historiskt perspektiv har kvinnor haft en restriktiv hållning till alkohol vare sig de är gravida eller inte, men kvinnors attityder till alkohol har förändrats. Unga kvinnor debuterar i dag med alkoholkonsumtion tidigare än förr. De föder sina barn runt 30 års ålder, och har således varit alkoholkonsumenter i större eller minde grad under en lång tid innan de går in i sin första graviditet. I dag finns entydiga vetenskapliga bevis för att alkohol stör fosterutvecklingen, med risk för påverkan på graviditetsutfallet (missfall) och på barnets kognitiva funktioner, beteende och organutveckling. Någon lägsta säker gräns för fostret när det gäller moderns alkoholkonsumtion har aldrig visats. Amning Det är väl känt att amning har många fördelar och positiva effekter på det späda barnets hälsa. Sedan 60 år har Sverige som enda land en nationell amningsstatistik. Amningsfrekvensen har sedan den började registreras år 1944 genomgått flera dramatiska förändringar ammades omkring 55 procent av barnen i sex månader. Under de följande 30 åren skedde en minskning av amningsfrekvensen till omkring 5 procent, för att under följande femtonårsperiod öka till omkring 50 procent. I samband med införandet av UNICEF:s initiativ för amningsvänliga sjukhus, s.k. Baby Friendly Hospitals Initiative (BFHI) 18, har amningsfrekvensen stigit ytterligare. Enligt BMHE 03 ammades 84 procent av barnen i Sverige helt eller delvis i minst 4 månader och vid 6 månaders ålder ammades 74 procent av barnen helt eller delvis. Amningsmönstret påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå (Figur 3). 15 Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen; Alm B. Föräldrar har tagit till sig råden för att förebygga plötslig spädbarnsdöd. Läkartidningen 2004; 101(14): Göransson M. Alcohol consumption during pregnancy. How do we separate myth from reality [doktorsavhandling]. Stockholm: Karolinska Institutet; SOU 1993:86 Amningsvänliga sjukhus för att skydda, stödja och främja amning. 29