Konsekvensbedömning av utvecklingsprogram och målbild för Noltorp 2025

Transkript

1 Bilaga 3 Konsekvensbedömning av utvecklingsprogram och målbild för Noltorp 2025 Medverkande Konsekvensbedömningen har genomförts den 30 januari och den 4 februari 2015 av följande arbetsgrupp: Malin Wallin, projektledare, kommunledningskontoret Johanna Carlsson, kommunledningskontoret Fredrik Bergman, kommunledningskontoret Robert Tjernberg, kommunledningskontoret Patrik Fridh, kommunledningskontoret Kjell Hult, kommunledningskontoret Ing-Marie Odegren, AB Alingsåshem Eva Sundberg, AB Alingsåshem Jenny Bengtson, AB Alingsåshem Carlos Andersson, Passivhuscentrum Västra Götaland

2 Kort om utvärderingsmetoden En kvantitativ och kvalitativ metod Metoden Iterativ värderos är en analysmetod som beskriver och visar hur hållbart ett förslag är ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Den är kvantitativ genom att resultatet åskådliggörs i en värderos och kvalitativ genom att verbala kommentarer ges som fördjupar förståelsen av resultatet i värderosen. Utvärderingsmetodens olika steg Metoden inleds med att arbetsgruppen identifierar vilka indikatorer som är viktiga att utvärdera för platsen, i detta fall Noltorp. Varje deltagare får sedan fundera på hur utvecklingsprogrammet och målbilden möter respektive indikator. Deltagarna redovisar sina resonemang för varandra och ger slutligen ett betyg som motsvarar hur aspekten möts i utvecklingsprogrammet och målbilden. Om betyget 0 ges innebär det att man anser att utvecklingsprogrammet och målbilden varken medför en försämring eller förbättring i jämförelse med nuläget. Ges betyget +5 har utvecklingsprogrammet och målbilden på bästa möjliga sätt mött aspekten medan betyget -5 visar en kraftig försämring jämfört med nuläget.

3 Förklaring av indikatorerna Trygg plats Denna aspekt innefattar upplysta gång- och cykelstråk, god orienterbarhet och trafiksäkerhet. Gång- och cykelstråken ska vara gena och bidra till att trafiken samlas. I begreppet trygg plats avses även att människor ska kunna överblicka allmänna och gemensamma markytor när de ser ut genom sina fönster eller när de rör sig i utemiljön. Ett sätt att åstadkomma detta är genom en funktionsblandning som gör att de allmänna ytorna används större delen av dygnet. Välskött utemiljö och välskötta byggnader bidrar också till trygghet. Inkluderande plats En inkluderande plats har potential att vara en mötesplats och boendemiljö för människor i olika åldrar och med olika bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. Detta innefattar tillgänglighet till attraktiva boendemiljöer, rekreativa miljöer, bra utbildning och arbetsmarknad. Den fysiska miljön måste också vara tillgänglig. Platsen ska ha välkomnande entréer och vara tydligt sammankopplad med resten av staden. Det ska också finnas ett samspel inom stadsdelen. Delaktighet och medskapande ska prägla utvecklingen i stadsdelen. En inkluderande plats uppmuntrar till goda levnadsvanor och sociala nätverk. Rik natur Rik natur innebär att naturen upplevs som nära och tillgänglig, att landet flyttar in i staden. Platsen ska ha ett högt grönt rekreationsvärde vilket innebär att gröna ytor ska inbjuda till att man uppehåller sig där. Områdets gröna ytor på tak, väggar och i utemiljön ska också bidra till biologisk mångfald. En plats med rik natur innehåller många ekosystemtjänster, dvs. funktioner hos ekosystem som upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Minskad klimatpåverkan En plats som skapar förutsättningar för minskad klimatpåverkan är lätt att ta sig till och genom till fots, rullstol eller med cykel. En viktig faktor för detta är att målpunkter för det dagliga livet finns nära. Bostadshus och andra byggnader är energieffektiva och drivs så långt det är möjligt med förnybar energi (solenergi). Området ska bidra till god resurshushållning, klimatsmart matkonsumtion och innehålla en enkel och effektiv avfallshantering. Lokal ekonomi Oavsett socioekonomisk bakgrund ges i området förutsättning för en trygg boendemiljö, goda uppväxtvillkor, god utbildning och meningsfull sysselsättning. Området ska präglas av en god samhälls- och kommunekonomi vilket innebär att vinsterna i form av ökad hälsa och livskvalitet, ökad trygghet och stärkt lokal identitet överstiger de kommunala och privata investeringskostnaderna. Området ska ha en lokal, regional och nationell attraktionskraft.

4 Trygg plats Lokal ekonomi Inkluderande plats -3-5 Minskad klimatpåverkan Rik natur förslaget nuläge Ges betyget +5 har utvecklingsprogrammet och målbilden på bästa möjliga sätt mött aspekten medan betyget -5 visar en kraftig försämring jämfört med nuläget.

5 Trygg plats måluppfyllelse 3,4 Förslaget innebär att områdets gång- och cykelstråk blir bättre samlade och att centrumstråket trafikeras i högre utsträckning. Ett gent cykelstråk genom kv. Bananen skapar bättre orienterbarhet och samspel såväl inom området som i kopplingen mellan staden och stadsdelen. En förtätning med bostäder och kommersiell verksamhet samt ett nytt torg vid livsmedelsbutiken ICA bidrar till fler ögon på de allmänna, centrala ytorna samt till att platsen är aktiv större delen av dygnet. Föreslaget omfattar även ökad skötsel av utemiljön samt renovering av Alingsåshems hyreslägenheter vilket påverkar känslan av trygghet positivt. Området bakom ICA, i entrén till Noltorpskyrkan, upplevs otryggt. Detta område behandlas inte i tillräckligt stor utsträckning. Tänkt gång- och cykelstråk genom kv. Bananen behöver konkretiseras. Hur stråken ska samlas hanteras inte i tillräckligt stor utsträckning. Kan möjligen konkretiseras med exempelbilder. Grönområden som exempelvis Plantaget och Nolhaga park kan bidra till otrygghet kvällstid. Detta behandlas inte i utvecklingsprogrammet. Utvecklingsprogrammet hanterar bara delvis de socioekonomiska och segregationsrelaterade problemen i staden. Inkluderande plats måluppfyllelse 3,1 Vikten av mötesplatser såväl vid Noltorpsvallen som i centrumstråket och det nya torget lyfts. En annan viktig förutsättning för människor att mötas är att området görs tillgängligt med slätare beläggning och gena, samlade gång- och cykelstråk. Förslaget medför även fortsatt delaktighet och medskapande vilket är viktiga aspekter för folkhälsan och vilket stärker identiteten i området. Genom arbetsmodellen i Hälsonavet skapas lokalt engagemang och lokala insatser kring hälsofrågor i Noltorp. Genom att tänka nytt kring graden av renovering av Alingsåshems bestånd och finansiering av denna motverkas kraftiga hyreshöjningar vilket möjliggör en högre grad av kvarboende. I omoch nybyggnationen tillskapas en större variation i lägenhetsstorlekar och prisnivå vilket gynnar en blandning av människor i området. Social upphandling i samband med renoveringen bidrar till fler arbetstillfällen i Noltorp. Trafikfrågor kräver generellt fortsatt utredning, exempelvis vad gäller dragning av Bananstigen, hastighetsnivå på Kungälvsvägen, trafikflöde på Säterigatan och angöring till Noltorpsvallen. Mötesplatserna kan exemplifieras och konkretiseras mer. Eventuellt bör även ett resonemang om mötesplatsernas målgrupp samt hur platserna kan befolkas året om och dygnet runt finnas med. Resonemang kring hyresnivåerna i Alingsåshems bestånd behöver utvecklas. Förslaget skulle kunna uppmuntra mer till lokala initiativ för aktiviteter på allmänna ytor, t.ex. loppmarknad, festival eller utekafé. Programmet hanterar inte de olika intressen och behov som finns för markområdet vid Noltorpsvallen. Förslaget hanterar inte den nytillkomna rondellen i korsningen Kungälvsvägen/ Noltorpsgatan.

6 Rik natur måluppfyllelse 3,4 Ett längre sammanhållet blå- och grönstråk som sträcker sig från Mjörn, via Noltorp centrum, in mot stadskärnan stärker områdets samspel med staden. Detta stråk är tänkt att koppla samman ekosystemtjänster vilket gynnar såväl biologisk mångfald som människors välmående och livsvillkor. Ekosystemtjänster som föreslås är bland annat dagvattendammar, gröna tak och fasader samt trädalléer och odlingslotter. Områdets stora, tomma grönytor föreslås stärkas med gröna kvaliteter som ökar den biologiska mångfalden och samtidigt uppmuntrar till picknick, odling, lek, vila och promenader. Förslaget lyfter även vikten av att befintliga grönkilar (Citronkullarna) bevaras och tillgängliggörs. Ekosystemtjänster behöver exemplifieras. Förslaget behandlar i för liten utsträckning hur rik natur, exempelvis gröna tak och fasader, kan uppnås på befintliga fastigheter. För att stärka området Rik natur skulle frågan om djur och djurhållning kunna behandlas i förslaget. Förslaget skulle kunna uppmuntra till exempelvis biodling, hönshus och gömsle (fågelskådningsplats). Förslaget behandlar inte hur de gröna kvaliteterna ska upplevas trygga och trivsamma även kvälls- och nattetid. Minskad klimatpåverkan måluppfyllelse 3,3 Förslaget möjliggör för befintliga målpunkter i form av exempelvis arbetsplatser, skolor och mataffär att finnas kvar samt för ny service i form av exempelvis apotek, vårdcentral och kafé att tillkomma - Noltorp ska få fortsätta vara en stad i staden. Närheten till olika målpunkter i kombination med en satsning på områdets gång- och cykelstråk möjliggör för att fler resor görs till fots, med rullstol eller med cykel. Förslaget innehåller en elbilspool vilken skulle frigöra parkeringsytor och minska klimatpåverkan. Alingsåshems renovering bidrar till mer energieffektivt boende genom att bostäderna kräver mindre uppvärmning och genom att hushållens energikonsumtion synliggörs. Förtätning med energieffektiva småhus i anslutning till kv Citronen bidrar också till måluppfyllelse. Avfallsfrågor kan behandlas på ett tydligare sätt i förslaget. Förslaget behandlar inte hur det privata fastighetsbeståndet, exempelvis villa- och radhusområdena, kan energieffektiviseras. Här ingår även förnybar energi (solceller) som en viktig del. Frågan om p-norm behandlas inte i förslaget. Förslaget behandlar inte hur man med information och kampanjer m.m. kan uppmuntra en folkrörelse som driver beteendeförändringar i energikonsumtion (matkonsumtion, shopping, transporter, vattenoch värmeanvändning).

7 Lokal ekonomi måluppfyllelse 3,8 Lokal ekonomi sammanfattar i många delar övriga aspekter, dvs. att om vi lyckas skapa en trygg och inkluderande plats med rik natur som dessutom bidrar till minskad klimatpåverkan når vi en god lokal ekonomi. Förslaget lyfter således ett nytt sätt att se på ekonomi; stället för att tänka kortsiktigt och se människor som en kostnad förespråkas ett bredare samhällsekonomiskt synsätt. Vinsterna, såväl för området som för kommunen i stort, i form av ökad hälsa och livskvalitet, ökad trygghet och stärkt lokal identitet väntas överstiga de kommunala och privata investeringskostnaderna. Förslaget (såväl de fysiska förändringarna som arbetsmetoderna) bedöms ge en regional, nationell och internationell attraktionskraft vilket gynnar hela kommunen. Vikten av att i ett senare skede koppla förslaget till en konkret investeringsbudget lyfts i förslaget. Genom att jobba med samproduktion och medskapande kan kostnaden för investeringar och insatser i linje med förslaget fördelas på flera parter. Den föreslagna projektkoordinatorn är en viktig förutsättning för denna process. Trångboddheten är ett problem som förslaget bara delvis hanterar då nybyggda, större lägenheter tenderar att bli för dyra. Eftersom förslaget i första hand hanterar fysiska åtgärder kan inte frågor som utbildningsnivå och arbetstillfällen hanteras i tillräckligt stor utsträckning. Hur stadsutvecklingsprojektet ska få spridning regionalt och nationellt behandlas endast delvis i förslaget. Beslutsfattandet och ledarskapet i den fortsatta processen är inte konkretiserat i förslaget. Tankarna kring hållbar stadsutveckling kan tydliggöras ytterligare.

8 Sammanfattning Sociala aspekter Sammantaget bedöms förslaget bidra till en hållbar utveckling. Viktiga aspekter av förslaget som bedöms bidra till en mer trygg och inkluderande plats är utvecklingen av mötesplatser (bl.a. stadsdelstorget), gena stråk genom området, en ökad funktionsblandning i centrum samt en renovering där social upphandling och alternativa finansieringsmetoder som lindrar hyreshöjningar är viktiga faktorer. Fortsatt medskapande och samproduktion är en nyckelfråga. Miljömässiga aspekter Ett sammanhängande blå- och grönstråk med ekosystemtjänster genom området bidrar till ökad biologisk mångfald och förbättrad livskvalitet. Förslaget innebär också en minskad klimatpåverkan genom renovering till energieffektiv standard och förnybar energi samt genom att förutsättningar skapas för transporter till fots eller med cykel. Ekonomiska aspekter Förslaget bedöms bidra till en långsiktig och god samhällsekonomi. Arbetsmetoderna och omvandlingen av Noltorp i stort väntas ge regional, nationell och internationell attraktionskraft vilket gynnar hela kommunen. Samproduktion och medskapande kan minska kostnaden för kommunala investeringar. Förbättringspotential Full måluppfyllelse är svår att nå för delar av de sociala aspekterna (t.ex. utbildningsnivå, arbetstillfällen och beteendeförändringar) eftersom förslaget i första hand handlar om fysiska åtgärder. Andra frågor, som exempelvis mötesplatser och trafiklösningar, rymmer förbättringspotential. Inom de miljömässiga aspekterna kan man konkretisera och exemplifiera åtgärderna. En del handlar också om hur grönområdena ska upplevas trygga och trivsamma även när det är mörkt samt hur man kan jobba med energieffektivisering av det privata fastighetsbeståndet. Förslaget har hög måluppfyllelse vad gäller samhällsekonomi men kommer att behöva kompletteras med en kostnadskalkyl.