INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Transkript

1 Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 07

2

3 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 07 Sammanställt av: Louise Aldén, Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Robert Dinwiddie, Alf Djurberg, Anna Gerdtsson, Göran Gustafsson, Johanna Holmblad, Christer Johansson, Lars Johansson, Anders Lindgren, Eva Mellqvist, Lina Norrlund. Redaktör: Göran Gustafsson, webbplats: Omslagsbild: Blygrå rapsvivel Foto: Louis Vimarlund Teckningar utvecklingsstadier för stråsäd och majs: Fredrik Stendahl

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Integrerat växtskydd IPM...4 Mer information om skadegörarna...5 Bekämpningsekonomi...5 Så avgör du bekämpningsbehovet...7 Vete...7 Utvintringssvampar (snömögel och stråknäckare) 9 Stråknäckare (höstvete)... 9 Svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunfläcksjuka... 0 Mjöldagg... Gulrost... Brunrost... 3 Svartrost... 3 Axfusarios... 3 Rotdödare (höstvete, betning)... 4 Övriga sjukdomar som bekämpas med betning / utsädesbehandling... 4 Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt... 4 Åkersnigel och spansk skogssnigel (höstvete)... 4 Fritfluga... 5 Havrebladlus... 5 Sädesbladlus... 6 Sadelgallmygga... 6 Sädesbladbagge... 6 Trips (höstvete)... 6 Vetemygga... 7 Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt... 7 Rödsot (höstvete)... 7 Vetedvärgsjuka (höstvete)... 8 Råg... 9 Utvintringssvampar (snömögel)... 0 Stråknäckare... 0 Sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka... 0 Mjöldagg... Brunrost... Svartrost... Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt... Åkersnigel och spansk skogssnigel... Fritfluga... Trips... 3 Rödsot... 3 Rågvete... 4 Utvintringssvampar (snömögel och stråknäckare)... 5 Stråknäckare... 5 Sköldfläcksjuka, brunfläcksjuka svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka... 5 Mjöldagg... 6 Gulrost... 6 Brunrost... 7 Axfusarios... 7 Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt... 7 Åkersnigel och spansk skogssnigel... 7 Fritfluga... 8 Bladlus... 8 Trips... 8 Vetemygga... 9 Rödsot... 9 Korn Utvintringssvampar (snömögel och trådklubba i höstkorn)... 3 Kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka... 3 Mjöldagg... 3 Kornrost... 3 Ramulariabladfläck Övriga sjukdomar som bekämpas med betning / utsädesbehandling Åkersnigel och spansk skogssnigel (höstkorn) Kornjordloppa (vårkorn) Havrebladlus rödsot (vårkorn) Minerarfluga (vårkorn) Sadelgallmygga Sädesbladbagge Trips (höstkorn) Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt Rödsot (höstkorn) Havre Havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka Mjöldagg Kronrost Svartrost Axfusarios Övriga sjukdomar som bekämpas med betning / utsädesbehandling Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt Fritfluga Havrebladlus Rödsot Minerarfluga Sädesbladbagge Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt... 4 Raps och rybs... 4 Torröta (Phoma, höstoljeväxter) Ljus bladfläcksjuka (höstoljeväxter) Gråmögel (höstoljeväxter) Bomullsmögel Svartfläcksjuka (Alternaria) Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt Åkersnigel och spansk Skogssnigel (höstoljeväxter) Rapsjordloppa (höstoljeväxter) Blåvingad rapsvivel (höstoljeväxter) Kålbladstekel (främst höstoljeväxter) Jordloppa (våroljeväxter) Lilla kålflugan Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blygrå rapsvivel / skidgallmygga Kålbladlus (främst våroljeväxter) Kålmal (främst våroljeväxter) Turnip yellow virus (TUYV), höstoljeväxter Lin Svartfläcksjuka (Alternaria) Linjordloppa Ärter Ärtbladmögel (betning) Övrig sjukdom mot vilken betning är möjlig... 50

5 Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt Ärtvivel Ärtbladlus Ärtvecklare... 5 Åkerböna... 5 Bönfläcksjuka (Ascochyta)... 5 Chokladfläcksjuka (Botrytis)... 5 Bönrost... 5 Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt... 5 Ärtvivel... 5 Bönbladlus Bönsmyg Klöverfrö Klöverspetsvivel Gräsfrö Bladfläcksvampar och mjöldagg Rost Vitaxkvalster Timotejfluga Majs Bladfläcksvampar Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt Knäpparlarv (betning) Fritfluga Bladlus (havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus) majsmott Sockerbetor Rotbrand (betning) Betrost, bladfläcksvampar och mjöldagg Skadedjur på groddplantorna (betning)) Jordloppa (främst betjordloppa) Stinkfly Åkertrips Betfluga Bladlus Gammafly Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt Potatis... 6 Groddbränna, lackskorv och filtsjuka (Rhizoctonia) (betning)... 6 Potatisbladmögel... 6 Torrfläcksjuka (Alternaria) Övriga sjukdomar mot vilka betning är möjlig Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt Knäpparlarv (betning) Jordfly Potatisstrit / Stinkfly Bladlus (direktskadegörare) Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt Potatisvirus Y (PVY, krussjuka) TABELLER OCH BILAGOR...69 Preparat/Aktiv substans Förklaring av begrepp som används i skriften Preparatformuleringar Insekticider användningsvillkor Fungicider användningsvillkor Betningsmedel användningsvillkor Tillväxtreglering användningsvillkor Tillväxtreglering tillverkarnas rekommendationer... 8 Produkter som har ytterligare villkor enligt Kemikalieinspektionen Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Fungicider i stråsäd Fungicider i potatis Betningsmedel i potatis Betningsmedel i stråsäd Gränsvärden för betning mot svamp i stråsäd... 9 Resistens Förebyggande åtgärder mot fungicidoch insekticidresistens... 9 Insekticiders verkningssätt... 9 Fungiciders verkningssätt Resistensrisk för olika fungicidgrupper Spridare/munstycken Spridare (munstycken), vätskemängd och duschkvalitet samt vattenkvalité Sorter Höstvete Råg Rågvete Vårvete... 0 Vårkorn... 0 Havre Riskkvärderingar Fritfluga i havre Bomullsmögel i våroljeväxter Axfusarios och DON Utvecklingsstadier Utvecklingsstadier för stråsäd Utvecklingsstadier för oljeväxter Utvecklingsstadier för ärter... Utvecklingsstadier för åkerböna... Utvecklingsstadier för majs... 3 Utvecklingsstadier för potatis

6 Bekämpningsrekommendationer 07 Denna skrift behandlar i huvudsak kemisk bekämpning av skadegörare i lantbruksgrödor och revideras årligen. Huvuddelen av innehållet finns också tillgängligt i mobilapplikationer för iphone och Android samt i Jordbruksverkets etjänst VäxtskyddsInfo., lämpliga preparat och bekämpningstidpunkt anges för varje skadegörare under respektive gröda. Rekommenderade preparat är de som bedöms som mest lämpliga mot angiven skadegörare. Angivna doser baseras bl.a. på försök och lokala erfarenheter. I vissa fall kan doserna avvika från tillverkarens rekommenderade doser. Vid angivna dosintervall gäller den lägre dosen under förutsättning att sprutan ger en jämn spridning och att optimala sprutförhållanden råder. Preparattillverkaren ansvarar inte för användning av andra doser än etikettens rekommendationer, vilket också gäller för UPMAbeslut (Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområden). Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 07. Många medel kommer att omregistreras under odlingssäsongen. Vilka preparat som är godkända att använda hittar du i KemIs bekämpningsmedelsregister Hur produkten får användas framgår av etiketten. Läs alltid etiketten innan bekämpningsarbetet påbörjas! Du ansvarar själv för att kontrollera godkännandet och aktuella användningvillkor. Observera att bekämpningsmedel vars godkännande upphört inte får lagras på gården, utan ska lämnas in för destruktion. Integrerat växtskydd IPM Från 05 ska alla yrkesmässiga odlare tillämpa integrerat växtskydd (IPM). Det man bör tänka på beskrivs i nedanstående fyra punkter, som också kan kopplas till information för varje enskild skadegörare i boken.. Förebygg Att förebygga problem med ogräs och skadegörare är en av grundpelarna i integrerat växtskydd (IPM). De flesta av de åtgärder som man gör i växtodlingen påverkar risken för angrepp på olika sätt. Genom medvetna val kan man därmed påverka förutsättningarna för olika ogräs och skadegörare att orsaka problem. De viktigaste förebyggande åtgärderna finns beskrivna för flertalet skadegörare i boken. Mer generella förebyggande åtgärder kan bland annat vara: varierad växtföljd friskt utsäde/odlingsmaterial som också har bra motståndskraft mot viktiga skadegörare användning av lämplig jordbearbetning, såtidpunkt och utsädesmängd anpassad gödsling undvika att sprida ogräs och skadegörare mellan olika fält gynna nyttodjur och naturliga fiender till skadegörarna. Bevaka Innebär att man bevakar ogräs och skadegörare i fält och följer utvecklingen. Åtgärder i fält baseras på fältövervakningen och tillgängliga hjälpmedel för att bedöma bekämpningsbehovet. Även prognoser och varningssystem liksom rådgivning ger underlag för att bedöma risken för angrepp. Lämplig tidpunkt för bevakning av olika skadegörare sammanfaller oftast med när det är aktuellt att bekämpa. 3. Behovsanpassa Om bevakningen visar att det finns bekämpningsbehov baserat på exempelvis bekämpningströsklar eller rådgivning, tas beslut om bekämpning. Överväg lämplig metod. Om kemisk åtgärd sätts in, välj effektivt preparat och anpassa dosen efter de lokala förutsättningarna. Även resistensrisken ska vägas in vilket innebär att produkten ska användas optimalt. Bekämpning ska ske vid rätt tidpunkt och under bra förhållanden. Effektiv dos är inte detsamma som hög dos, utan dosen ska anpssas till angreppsnivå och behandlingstidpunkt. Det är bra att växla mellan produkter med olika verkningsmekanismer eller att blanda dessa i de fall det är möjligt. Information om behovsanpassning ges under rubrikerna, samt. 4. Följ upp Har de insatta åtgärderna fått förväntad effekt? Ett sätt att tydligt se vilken effekt behandlingen gett är att lämna en obehandlad kontrollruta. 4

7 Bekämpningsrekommendationer 07 Informationen i denna skrift kan vara ett hjälpmedel för att tillämpa dessa fyra punkter på ett bra sätt. Jordbruksverket har också tagit fram vägledningar för hur integrerat växtskydd (IPM) kan tillämpas i en enskild gröda. På hemsidan kan du läsa mer. Där finns också odlingsvägledningar med råd och förslag på tillämpning av integrerat växtskydd i olika grödor. Mer information om skadegörarna Mer information om skadegörarna, som tas upp i denna skrift, kan du hitta i boken Skadegörare i jordbruksgrödor, utgiven av Jordbruksverket 05. Boken används vid behörighetsutbildningarna för att få använda växtskyddsmedel och kan beställas från Jordbruksverket Mer information finns också i serien Faktablad om växtskydd jordbruk. Dessa ges ut av SLU och finns på adress För information om aktuell skadegörarförekomst m.m. hänvisas till lokala växtskyddsbrev, samt till Växtskyddscentralens och SLU:s internetsidor med adress respektive, under Väderdata Prognosmodeller. Bekämpningsekonomi De senaste årens kraftiga prisvariationer på spannmål och oljeväxter har resulterat i stor variation för lönsamheten av kemisk bekämpning. Intäkterna beror framförallt på hur stor merskörden blir av en bekämpning, men också på det aktuella spannmålspriset, som i sin tur bestäms av aktuell kvalitet m.m. Kvalitetspåverkan kan vara stor Bekämpningens inverkan på kvaliteten är ofta marginell, men kan i vissa fall få mycket stor betydelse. Bekämpning av bladmögel i potatis, som innebär mindre risk för brunröta, är kanske det mest tydliga exemplet där den kemiska bekämpningen kan ha en helt avgörande betydelse för vilken kvalitet man uppnår. Svampbekämpning i maltkorn, som innebär ett bättre maltutbyte, samt bekämpning av ärtvecklare i matärt, är andra exempel där kvalitetspåverkan kan vara stor. Kostnader att räkna med Förutom att välja rätt spannmålspris för bedömning av lönsamheten för en bekämpning är det också viktigt att dra ifrån bekämpningskostnaden samt de ökade kostnaderna för hantering, torkning och transport. Exempel på grundpriser under senare år Produkt Pris, kr/kg Produkt Pris, kr/kg Höstvete, kvarnkvalitet,0,0 Korn, foder 0,95,70 Höstvete foder,00,0 Havre, foder,00,55 Råg, kvarnkvalitet,00,80 Oljeväxter,704,50 Rågvete,5,90 Ärter, foder,80,35 Vårvete,30,0 Åkerböna,80,5 Korn, malt,30,0 Körkostnaden varierar mellan olika gårdar I bekämpningskostnaden bör preparatpris, sprutkostnad och kostnad för nedkörning beaktas. I kalkyler brukar 5000 kr/ha användas som ett riktvärde för körkostnaden. Variationen mellan olika gårdar är emellertid stor. Dels kan arbetskostnaden bedömas på olika sätt, dels varierar maskinkostnaden bl.a. beroende på vilken areal de fasta kostnaderna fördelas på. Likaså varierar kostnaden för körskador mycket mellan olika gårdar. Enligt en tidigare undersökning var t.ex. körskadorna av en axgångsbehandling i stråsäd ca 4 gånger större på en gård med oregelbunden arrondering och med en meter bred spruta, jämfört med en gård med bra arrondering och anlagda körspår i kombination med en 4 meter bred spruta. Skillnaden i lönsamhet av samma bekämpningsinsats kan alltså bli stor mellan olika företag beroende på vilka förutsättningar som gäller. 5

8 Bekämpningsrekommendationer 07 Exempel på preparatpriser. Grundpriser (mars 07) som är exklusive mervärdesskatt och före eventuella rabatter. Preparat Preparat Insektsmedel Pris kr/l, kr/kg Svampmedel, forts. Pris kr/l, kr/kg Avaunt 05 Cymbal 440 BetaBaythroid 55 Delaro 680 Biscaya 65 Epok 870 Fastac Flexity 700 Kaiso Sorbie 405 Folpan 50 Karate 75 Forbel 450 Mavrik 445 Infinito 90 Mospilan 70 Kayak 85 Plenum 00 Leimay 550 Teppeki 880 Mirador 430 Proline 750 Snigelmedel Ranman Top 585 Sluxx HP 60 Revus 480 Revus Top 70 Svampmedel Shirlan 70 Acanto 55 Signum 795 Acrobat 90 Siltra Xpro 75 Amistar 530 Stereo 30 Armure 670 Tern 360 Ascra Xpro 640 Tilt 50 Aviator Xpro 745 Tiro 670 Bolt 50 Topsin 60 Cantus 40 Upstream 350 Comet Pro 40 I nedanstående tabell visas exempel på hur kostnaden för olika bekämpningar (uttryckt i kg kärna/ha) kan variera mellan två olika gårdar. Av tabellen framgår även spannmålsprisets betydelse för bekämpningskostnaden. Eftersom kostnaden anges i kg kärna/ha, visar siffrorna också den merskörd som krävs för att täcka bekämpningskostnaden. Bekämpningskostnad (kg kärna/ha) på två olika gårdar vid fem olika spannmålspriser Bekämpning Gröda Gård a ) Bekämpningskostnad (kg kärna/ha) vid olika spannmålspris A.Svampbek. vid axgång Proline 0,4 + strob. 0,50,3 B Svampbek. vid stråskjutning. & axgång b. C Svampbek. vid stråskjutning Proline 0, + strob. 0,50,3 Höstvete Gård Gård Höstvete Gård Gård Korn Gård Gård,50 kr/kg,00 kr/kg,50 kr/kg,00 kr/kg 0,75 kr/kg D Tripsbek. vid sen stråskjutning Rågvete Gård Karate 0, Gård a ) Gård slättgård på ca 400 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 50 kr/ha. Gård skogsgård på ca 00 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 00 kr/ha. b ) I stråskjutningen behandling med Proline 0,4 + strob 0,50,3 och vid axgång med Amure 0,4 eller Proline 0,

9 Bekämpningsrekommendationer 07 Produktpriserna påverkar bekämpningsbehovet Hur påverkas då bekämpningsbehovet av produktpriserna? Det beror i hög grad på vilken skadegörare som avses. n för bladlöss i stråsäd påverkas mycket av prisförändringarna, medan trösklarna för rapsbagge får anses ligga inom de befintliga trösklarnas intervall. För svampsjukdomar finns i allmänhet inte så detaljerade bekämpningströsklar eftersom angreppens utveckling är svårare att förutse. Ett annat sätt att studera hur priset påverkar bekämpningsbehovet är att titta på historiska försöksresultat. Genom att beräkna hur stor andel av försöken som är lönsamma vid olika intäkts och kostnadsrelationer kan till exempel spannmålsprisets påverkan på bekämpningsbehovet studeras. Om spannmålspriset fördubblas från en nivå på kr/kg, ökar bekämpningsbehovet med ca 040 procentenheter. Vid ett vetepris på kr/kg har 6080 % av försöken varit lönsamma om kostnaderna baseras på en stor välarronderad gård. De svampförsök som är underlag i nedanstående tabell är huvudsakligen utförda under de senaste 5 åren och har legat i hela landet. Tripsförsöken är betydligt äldre. Andel lönsamma försök på två olika gårdar vid fem olika spannmålspriser Bekämpning Gröda Gård*) Andel lönsamma försök (%) vid olika spannmålspris,50 kr/kg,00 kr/kg,50 kr/kg,00 kr/kg 0,75 kr/kg A.Svampbek. vid axgång Höstvete Gård Proline 0,4 + strob. 0,50,3 Gård B Svampbek. vid stråskjutning & axgång b ). Höstvete Gård Gård C Svampbek. vid stråskjutning Korn Gård Proline 0, + strob. 0,50,3 Gård D Tripsbek. vid sen stråskjutning Rågvete Gård Karate 0, Gård *) Gård slättgård på ca 400 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 50 kr/ha. Gård skogsgård på ca 00 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 00 kr/ha. b ) I stråskjutningen behandling med Proline 0,4 + strob 0,50,3 och vid axgång med Amure 0,4 eller Proline 0, Så avgör du bekämpningsbehovet Bekämpningströsklar Med bekämpningströskel menas den mängd av en skadegörare som, om ingen bekämpning görs, kommer att ge en skördeförlust vars värde minst motsvarar bekämpningskostnaden. För att undersöka om bekämpningströskeln har uppnåtts i fält, kontrollerar du förekomsten av skadegörare på slumpvis utvalda plantor och beräknar medelvärdet. För att ta hänsyn till att angrepp av skadegörare kan variera inom fältet, bör du gå längs en diagonal över fältet och stanna på flera ställen. Både plantor med och utan angrepp avräknas. Bekämpningströsklar finns framförallt för insekter. Riktvärde Riktvärde innebär att försöksunderlaget för beräkning av tröskelvärdet är bristfälligt eller saknas och att hänsyn istället tagits till erfarenheter från bl.a. utlandet, diverse inventeringar m.m. Riskvärderingar För flera skadegörare går det inte att fastställa bekämpningsbehovet genom att bedöma det aktuella angreppet i fältet. Istället måste man med hjälp av olika riskfaktorer förutsäga risken för angrepp, och göra en förebyggande bekämpning. För några skadegörare såsom bomullsmögel i våroljeväxter, fritfluga i havre och axfusarios har s.k. riskvärderingar utvecklats, se sid Observera att bekämpningströsklar och riskvärderingar är mer eller mindre säkra prognoser och i de flesta fall mycket väderberoende. Ett ytterligare stöd för att bedöma bekämpningsbehovet är att se på sannolikheten för att bekämpningen ska vara lönsam vilket kan göras utifrån tillgängliga försöksresultat, som bl.a. finns publicerade i regionala försöksrapporter. 7

10 Vete BEHANDLINGSTIDPUNKT VETE 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 30 begynnande stråskjutning 3 :a noden kan kännas 3 :a noden kan kännas 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Kursiv stil = ovanligt DC Åkersnigel höstvete Vinter Rödsotvirus höstvete Vetedvärgsjuka höstvete Fritfluga ) Utvintringssvampar höstvete Gulrost Stråknäckare höstvete Mjöldagg Havrebladlus ) Sädesbladbagge Vetets bladfläcksjuka Svartpricksjuka Brunrost Sadelgallmygga Sädesbladlus 8 VETE Trips Gul vetemygga Röd vetemygga ) Främst i vårvete men kan vara aktuell på hösten i tidigt sådda höstvetefält. ) Främst i vårvete, enstaka år även i höstvete. Axfusarios

11 Vete UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel och stråknäckare i höstvete) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs i allmänhet ett sammanhängande snötäcke under ca 3 månader. Om markytan är otjälad ökar risken. Angrepp kan även förekomma utan snötäcke om vintern är mild och mycket fuktig och grödan kraftigt utvecklad. Riskfält är sådana där vete odlas efter stråsäd och särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Även allmänt frodiga bestånd löper risk att utvintra på grund av svampangrepp. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. I ansträngda växtföljder i Mellansverige kan stråknäckare förorsaka utvintring, trots att bestånden är tunna. Bekämpningen ska göras så sent som möjligt under hösten och så nära inpå avstannande tillväxt som möjligt. Riktvärde är månadsskiftet oktobernovember i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Topsin 0,30,4 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCfungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet, finns dock risk för att snömögelsvampen utvecklat resistens med sämre behandlingseffekter som följd. För att inte förvärra läget ytterligare rekommenderas endast behandling i fält där risken bedöms som särskilt stor. I Syd och Mellansverige förekom stora skador av snömögel 006 och lokalt fanns angrepp även under 00 och 0. Dessförinnan har angrepp varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar och bekämpning har sällan varit aktuell. Stråknäckare orsakar mycket sällan utvintring i Sydsverige och i Mellansverige har skadorna minskat under senare år. Betning / utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 90. Mot stråknäckare har utsädesbetning eller Thermoseedbehandling ingen effekt. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd undvik täta bestånd och anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt använd friskt utsäde beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd bekämpa ogräsen vid behov på hösten STRÅKNÄCKARE (höstvete) Riktvärde är 0 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i DC 33. Räkna endast skott som förväntas bära ax. et är mindre i korta, stråstyva sorter. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, mycket halmrester på markytan efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år i fältet. DC 33. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 3. Flexity 0,5 l/ha, Sportak* ),0 l/ha, Stereo,5 l/ha, eller Topsin 0,30,4 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin på grund av svampens resistens mot MBCmedel (benzimidazoler). Sportak och Stereo har även viss effekt på bladfläcksvampar och Flexity på mjöldagg. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. * ) Sportak är avregistrerat men får användas till och med et är litet och har minskat under den senaste 0årsperioden. Under 05 förekom dock starkare angrepp i vissa fält, troligen beroende på regnig och kylig sommar. Större merskördar erhålls endast om angreppet leder till liggsäd. Så starka angrepp är sällsynta, men förekommer enstaka år. Om broddbehandling utförs under hösten, behövs i allmänhet ingen behandling på våren. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik täta bestånd undvik ensidig stråsädesodling bruka noggrant ner infekterade skörderester bekämpa ogräsen vid behov på hösten VETE 9

12 Vete SVARTPRICKSJUKA, VETETS BLAD FLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA Svartpricksjuka / Septoria (Zymoseptoria tritici): Riktvärden för bekämpning är: Mer än 45 regndagar (> mm), alternativt 3040 mm nederbörd räknat från DC 3. Sker bekämpning före DC 5, så startar en ny summering av antalet regndagar igen 0 dagar efter första behandlingen. Delad axgångsbehandling är främst aktuell i Sydsverige. Bekämpning kan vara aktuell till och med DC 59. Under perioden DC 4559 finns även ett annat riktvärde som rekommenderar bekämpning om det finns symtom på de 3 översta bladnivåerna på mer än 0 % av plantorna. Vetets bladfläcksjuka (Drechslera triticirepentis, DTR): störst risk för angrepp om vete är förfrukt i kombination med mycket halmrester. Regnig väderlek, speciellt i kombination med värme, gynnar sjukdomen. Riktvärde för bekämpning: Mer än ca 5 % plantor med begynnande angrepp på de tre översta bladnivåerna Brunfläcksjuka (Parastagonospora nodorum): Brunfläcksjuka förekommer oftast i liten omfattning, varför bekämpning inriktas mot den dominerande sjukdomen, det vill säga svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. DC Det viktigaste är att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Viss skillnad i sorternas mottaglighet finns och det bör också vägas in. Kurativa behandlingar för att stoppa etablerade angrepp (symtom på övre bladnivåer) ska undvikas. Vid lägre smittotryck är engångsbehandling strax före axgång och fram till mitten av axgång (DC 475) oftast mest optimal. Vid högre smittotryck bör första behandlingen göras i DC Vid fortsatt högt smittotryck kan behandlingen eventuellt behöva upprepas, vanligtvis vid axgång (DC 5559). För sorters mottaglighet, se sid 98 och 0. Svartpricksjuka En behovsanpassad bekämpning med så få behandlingar som möjligt, är viktigast för att fördröja resistensutvecklingen. Om flera behandlingar måste göras, är det viktigt att växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer, se sid 93. I första hand väljs ett SDHImedel: Ascra Xpro 0,50,75 l/ha Aviator Xpro 0,60,8 l/ha Siltra Xpro 0,50,6 l/ha Andra preparatalternativ: Proline 0,30,4 l/ha + Sportak* ) 0,5 l/ha (senast DC 49) Proline 0,30,4 l/ha + Folpan 0,75,0 l/ha Proline 0,30,4 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,5 l/ha (Tilt senast i DC 55) Delaro 0,50,6 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,5 l/ha (Tilt senast i DC 55) Armure/Tiro 0,30,6 l/ha (tidigast DC 45) * ) Sportak är avregistrerat men får användas till och med De nya SDHImedlen Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har mycket god effekt och även bra långtidseffekt mot svartpricksjuka. En behandling, vanligtvis i DC 3739 i Sydsverige och i DC 475 i Mellansverige, med dessa preparat bedöms i många fall vara fullt tillräckligt. Tillsats av Sportak, Folpan eller Tilt/Bolt/Bumper till Proline, förstärker effekten något och fördröjer resistensutvecklingen. Blandning med strobilurinerna Comet Pro 0,50,3 l/ha, Acanto 0,0,5 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,5 l/ha är i första hand motiverad till Prolineblandningarna och Armure/Tiro. Även om effekten mot svartpricksjuka är liten har det i försök ökat merskörden något. Om tillsats av strobiluriner till SDHImedel ger någon merskörd är oklart. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73 Vid starkt smittotryck kan en andra behandling i DC vara motiverad om första behandling gjorts vid DC Det är då viktigt att växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer. Använd SDHImedlen vid behandlingen i DC 3739 och annat medel i DC Två behandlingar med SDHImedel är endast motiverade vid exceptionellt högt smittotryck, och ökar dessutom risken för att Septoriasvampen snabbare utvecklar resistens mot SDHImedlen. Lämpligt preparat vid en andra behandling (DC 55 59): Armure/Tiro 0,0,4 l/ha Dosen anpassas till angreppsnivå och behandlingstidpunkt. Den högre dosen används vid regnig väderlek (högt smittotryck) och i mer mottagliga sorter. Observera att Sportak inte får användas efter DC 49 och Armure/Tiro inte före DC 45. Restriktioner för Armure/Tiro finns också vid användning av ogräsmedel som 0 VETE

13 Vete innehåller fluroxipyr (Starane m.fl.). Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Vetets bladfläcksjuka: Ascra Xpro 0,50,75 l/ha Aviator Xpro 0,60,8 l/ha Siltra Xpro 0,50,6 l/ha Tilt/Bolt/Bumper 0,50,4 l/ha Proline 0, l/ha + Tilt/Bolt/Bumper/ 0,5 l/ha Delaro 0,3 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper/ 0,5 l/ha Armure/Tiro 0,40,6 l/ha Samtliga preparat har jämförbar effekt mot vetets bladfläcksjuka. Mot svartpricksjuka har däremot Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro bättre effekt. Förekommer både svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka får preparatvalet anpassas till det. Om en upprepad behandling eventuellt skulle anses nödvändig, är det viktigt att växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer (se sid 93) för att fördröja resistensutvecklingen. Två behandlingar med SDHIpreparaten är inte aktuellt. Blandning med strobilurinerna Comet Pro 0,50,3 l/ha, Acanto 0,0,5 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,5 l/ha är i första hand motiverad till Prolineblandningarna eller Armure/Tiro. Även om effekten mot vetets bladfläcksjuka är liten har det i försök ökat merskörden något. Om tillsats av strobiluriner till SDHImedel ger någon merskörd är oklart. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Observera att Armure/Tiro inte får användas före DC 45. Restriktioner finns också för Armure/Tiro vid användning av ogräsmedel som innehåller fluroxipyr (Starane m.fl.). Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Resistens En behovsanpassad bekämpning, med så få behandlingar som möjligt, är viktigast för att fördröja resistensutvecklingen. Triazoler, främst Proline, har länge varit grunden för bekämpning av svartpricksjuka i Sverige. Detta gäller delvis fortfarande eftersom de nya SDHImedlen Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro är blandningar med Proline. Det är därför viktigt att fördröja resistensutvecklingen både för triazoler och SDHImedel. För Proline visar studier både i laboratorier och i fält på lägre känsligt hos Septoriasvampen. Det finns en generell korsresistens mellan triazoler mot svartpricksjuka, men det finns ändå en viss skillnad mellan olika preparat. Proline och Armure tillhör olika grupper. Det är bakgrunden till att Armure/Tiro rekommenderas i de fall en andra behandling behövs. Risken för att Septoriasvampen utvecklar resistens mot SDHImedel bedöms som ganska hög. Att använda SDHImedel endast en gång är därför en bra resistensstrategi eftersom det minskar selektionstrycket. Ännu har endast ett fåtal isolat med mindre känslighet konstaterats på Irland och i England, men inga sviktande fälteffekter. Resistensen mot strobiluriner (Acanto, Amistar/Mirador och Comet Pro) hos både svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunfläcksjuka är allmänt utbredd och effekten är mycket begränsad. Strobilurinerna har emellertid fortfarande en viss skördehöjande effekt, trots att effekten på ovannämnda svampar är varierande. Det är dock omöjligt att förutsäga i vilka fält detta gäller. Svartpricksjuka är den viktigaste bladfläcksvampen på vete i både Syd och Mellansverige. Betydelsen av vetets bladfläcksjuka har minskat under senare år och det är numera främst i fält med vete som förfrukt och mycket skörderester på markytan, som angrepp förekommer. Brunfläcksjuka är generellt sett av liten betydelse, men har ökat något i Mellansverige under senare år. Axangrepp av brunfläcksjuka, som kan ge stora skador, har dock inte förekommit. Sent under säsongen är det vanligt att brunfläcksjuka förekommer i blandinfektioner med svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Den ekonomiskt optimala dosen varierar kraftigt beroende på årsmånen, spannmålspriset och preparatkostnaden. I de torrare delarna av östra Svealand och på Gotland är bekämpningsbehovet i allmänhet mindre än i övriga delar av Syd och Mellansverige. Betning / utsädesbehandling Brunfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning eller Thermoseedbehandling av utsädet har en sanerande effekt. Se tabell på sid 90. För vetets bladfläcksjuka är utsädessmittan av underordnad betydelse, varför betning eller utsädesbehandling inte är aktuell. Detsamma gäller svartpricksjuka. De viktigaste förebyggande åtgärderna Svartpricksjuka: välj mindre känslig sort undvik tidig sådd Vetets bladfläcksjuka: bruka noggrant ner skörderester efter vete Brunfläcksjuka: använd friskt utsäde eller beta vid behov VETE

14 Vete MJÖLDAGG Riktvärde för känsliga sorter: DC 303: mer än 0 % angripna plantor DC 339: mer än 5 % angripna plantor Riktvärde för mindre känsliga sorter: DC 303: mer än 5 % angripna plantor DC 339: mer än 50 % angripna plantor För sorters känslighet, se sid 98 och 0. Störst betydelse har angreppen på lättare jordar, speciellt vid höga phvärden i nederbördsfattiga områden. DC Vid starka angrepp, i känslig sort, kan en behandling även före DC 30 respektive efter DC 39 vara aktuell. Vid starka angrepp och känslig sort kan också en upprepad behandling vara aktuell. Om första behandling gjorts med Flexity eller Upstream är upprepad behandling mindre motiverad. Flexity 0,50,5 l/ha Talius 0,50,5 l/ha Tern 0,40,5 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha Andra alternativ är: Forbel 0,40,5 l/ha Forbel 0,0,3 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,0,3 l/ha Flexity, Talius och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, det vill säga angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 3, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning, förutom i mycket mjöldaggskänsliga sorter. Sen sådd av vårvete ökar risken för angrepp. Större merskördar kan man få på lätta och mullrika jordar i kombination med torkstress. På tyngre jordar är däremot bekämpning sällan aktuell. De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik sen sådd av vårvete undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist GULROST Riktvärde för känsliga och mycket känsliga sorter: DC 3037: begynnade angrepp DC 3959: mer än % angripna plantor DC 67: mer än 0 % angripna plantor Riktvärde för mindre känsliga sorter: DC 3059: mer än ca % angripna plantor DC 67: mer än ca 50 % angripna plantor Flertalet av de idag odlade sorterna, hittills med undantag av Mariboss, kan i viss mån angripas. För sorters känslighet, se sid 98 och 0. DC Vid starka angrepp i känslig sort, kan behandling även efter DC 59, vara aktuell. Starkt infektionstryck kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya angrepp. Vid kraftiga angrepp kan tre behandlingar bli aktuellt. Det är viktigt att behandlingen upprepas så fort ny sporulerande gulrost finns i beståndet. Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen. Stråskjutning, före DC 37: Tilt/Bolt/Bumper 0,5 l/ha Forbel 0,50, l/ha + Tilt 0,50, l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha, alternativt Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha eller eventuellt Acanto 0,0,3 l/ha. Preparaten blandas med Forbel 0,30,4 l/ha som har bra stoppande effekt på etablerade angrepp. Tidigaste användningen av Forbel är DC 3. För optimalt utnyttjande av strobilurinerna (Comet Pro, Amistar/Mirador och Acanto) bör dessa inte användas före DC 3. Från och med DC 37, kombinerad bekämpning: Ascra Xpro 0,50,75 l/ha Aviator Xpro 0,60,8 l/ha Siltra Xpro 0,50,6 l/ha De nya SDHIpreparaten Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har förutom god effekt på gulrost även mycket god effekt på svartpricksjuka. I mycket mottagliga sorter tillsättas Comet Pro 0,0,5 l/ha eller Amistar/Mirador 0,50, l/ha, alternativt Acanto 0,50, l/ha. Beakta sista godkända användningstidpunkt och karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Höstvete: Beror främst på sortens mottaglighet. Sedan 008 har bekämpningsbehovet varit stort i mottagliga sor VETE

15 Vete ter och flera olika raser av svampen har förekommit. Sedan 0 har de dominerande raserna varit Kranichrasen och två varianter av Warriorrasen. I viss omfattning förekommer även två nya raser, Pst (new) och Hereford, samt den gamla Tulsarasen. Troligen är flertalet av de odlade sorterna utom Mariboss mottagliga. Mycket starka angrepp har förekommit i främst Sydsverige, men även i östra Mellansverige upp till Gävle har kraftiga angrepp förekommit. En del sorter har s.k. vuxenplantresistens (adultresistens) vilket innebär att de kan angripas under höst och tidig vår, men angreppen utvecklas inte vidare efter stråskjutningen. Vårvete: Starka angrepp har förekommit varje år sedan 0, framför allt i Sydsverige. Flertalet vårvetesorter verkar vara mottagliga för de nu förekommande gulrostraserna (Kranich, två varianter av Warriorrasen och Triticale 05rasen). De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort odla flera sorter BRUNROST Riktvärde för bekämpning: DC 349: mer än 0 % angripna plantor DC 559: mer än 5 % angripna plantor För sorters känslighet, se sid 98. DC 359. Även senare behandling kan vara aktuell vid sen angreppsutveckling i känslig sort. Stråskjutning, före DC 37: Comet Pro 0,50,4 l/ha, alternativt Acanto 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha. Vid etablerade angrepp tillsätts Forbel 0,30,4 l/ha som har bra stoppande effekt. Från och med DC 37, kombinerad bekämpning: Ascra Xpro 0,50,75 l/ha Aviator Xpro 0,60,8 l/ha Siltra Xpro 0,50,6 l/ha De nya SDHIpreparaten Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har förutom god effekt på brunrost även mycket god effekt på svartpricksjuka. I mycket mottagliga sorter tillsätts eventuellt Comet Pro 0,0,5 l/ha, Acanto 0,50, l/ha eller Amistar/Mirador 0,50, l/ha. Beakta sista godkända användningstidpunkt och karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Höstvete: Tidig sådd av höstvete ökar risken för angrepp. Om grödan angrips under hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter eller ett skyddande snötäcke. I Sydsverige förekom kraftiga angrepp av brunrost i känsliga sorter under 007. Även under 009 och 05 förekom större angrepp i mottagliga sorter. I Mellansverige har angreppen varit små under senare år. Vårvete: Under de senaste 05 åren har bekämpning i Mellansverige varit motiverad under tre säsonger. I Sydsverige har angreppen av brunrost varit svaga, men förekom under 007. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd av höstvete välj motståndskraftig sort SVARTROST Saknas. Riktad bekämpning är inte aktuell. Bekämpning av andra sjukdomar vid axgång med Ascra Xpro, Aviator Xpro, Siltra Xpro, Comet Pro, Acanto, Amistar/Mirador eller Forbel + Tilt kan ha en viss effekt mot senare angrepp av svartrost. Svartrost har normalt liten betydelse eftersom angreppen kommer sent i vetets utveckling. AXFUSARIOS Saknas. Bekämpning bör övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall, mycket skörderester finns på markytan och odling av mottaglig sort. Sorterna Ellvis, Kranich och Olivin anses mindre mottagliga. Se även riskvärderingen, sid 06. DC Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare behandling ger sämre effekt. Proline 0,6 l/ha. I höstvete är Topsin, kg/ha ett annat alternativ, men preparatets effekt är mer osäker. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. VETE 3

16 Vete Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och är främst motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca år av 0. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Under 0 och 0 förekom höga DONhalter framförallt i vårvete, men även höstvete drabbades i västra Sverige. De viktigaste förebyggande åtgärderna så inte vete efter majs bruka ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt välj motståndskraftig sort undvik liggsäd ROTDÖDARE (höstvete, betning) Saknas. Latitude, 00 ml/dt. Betningsbehov Angrepp av rotdödare förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Höstvete som förfrukt, lätt jord, tidig sådd och förekomst av kvickrot är exempel på faktorer som ökar risken för angrepp. Inventeringar visar att det kan finnas ett betningsbehov på ca 5 % av arealen, i områden med intensiv höstveteodling. De viktigaste förebyggande åtgärderna tillämpa en varierad växtföljd, havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna undvik tidig sådd bekämpa kvickroten ÖVRIGA SJUKDOMAR SOM BEKÄMPAS MED BETNING / UTSÄDESBEHANDLING Stinksot kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet. Höstvetesorterna Festival, Magnifik och Stava är toleranta mot stinksot. Dvärgstinksot kan bekämpas genom utsädesbetning (se sid 90) samt i viss mån av sortvalet. Höstvetesorterna Festival och Stava är motståndskraftiga. Se text under tabell på sid 98. SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Gulstrimsjuka kan förebyggas genom att undvika odling av höstvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är dock att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGS SNIGEL (höstvete) Saknas, men ett riktmärke kan vara 4 sniglar per fälla och dag, vilket används i England. Flera snigelfällor (en skiva ca 30*30 cm av t ex trä) läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Viktigt att få ut fällorna tidigt eftersom snigeln angriper utsädet. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Som lockmedel används t.ex. müsli, torkad frukt eller krossad spannmål. Avräkna ett par gånger och flytta då fällorna några meter. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med snigelfällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även den spanska skogssnigeln orsakar lokalt problem, främst i mycket fuktiga lägen. En mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar, ökar förekomsten av sniglar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två, tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Engelska studier visar att plöjning kan minska antalet sniglar med ca 75 % jämfört med plogfritt. De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöj sträva efter ett fint såbruk 4 VETE

17 Vete mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt FRITFLUGA saknas. För vårvete kan riskvärderingen på sid 04, som avser havre, användas för att belysa viktiga angreppsfaktorer. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårvetets utveckling. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmningen. Aktuell risk erhålls via Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev, se För höstvete kan bekämpning vara aktuell under hösten i fält med tidig uppkomst. Varmt väder (>5 C) innan grödan uppnått,5bladsstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter, gynnar fritflugans tredje generation och därmed risken för angrepp. DC. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är i,5bladsstadiet det vill säga när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Vårvete: Utsatta fält är främst de som är belägna i skogsoch mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Angreppsrisken är störst i sent uppkommen gröda. I skogsoch mellanbygd finns ett bekämpningsbehov ca 34 år av 0, i området norr om Mälaren är behovet mindre. Höstvete: Det är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador. Varma höstar har medfört att problemen ökat. De viktigaste förebyggande åtgärderna höstvete: undvik tidig sådd vårvete: undvik sen sådd plöj ner spillsäden HAVREBLADLUS Höstvete: 0 löss/strå. Vårvete: I de två tabellerna nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Se tabell. Helst bör utflygningen av havrebladlöss från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå : :50 3,5 7 :00,5,5 5,5 :50 4,5 DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg % angr. strå % angr. strå % angr. strå : : : : Mavrik eller annan pyretroid, se tabell på sid 86. Observera att pyretroider är skadliga för nyttoinsekterna i fältet och att en bekämpning därför kan innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Löss sittande på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos och vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Höstvete: Sällan några problem i höstvete. Vårvete: Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för angrepp säsongen 07 bedöms som liten. På grund av inflygning av bladlöss från kontinenten är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 45 års mellanrum. Den viktigaste förebyggande åtgärden så vårvetet tidigt VETE 5

18 Vete SÄDESBLADLUS n är bl.a. beroende av vetepris, förväntad skördenivå och behandlingstidpunkt. Nedan anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. Se tabell. Avräkningspris kr/kg DC 59 Hela axet framme <80 dt/ha >80 dt/ha DC 69 Blomningen avslutad <80 dt/ha >80 dt/ha DC 75 Mjölkmognad <80 dt/ha >80 dt/ha :00, :50 0, ,5 :00 0,5 3 5,5 :50 0,5 <0,5,5 4 Höstvete: I första hand Teppeki 0,0,4 kg/ha, alternativt pyretroid, se tabell på sid 86. Observera att Teppeki endast får användas i höstvete och endast under perioden DC Vårvete: Pyretroid, se tabell på sid 86. Teppeki och pyretroider har likartad effekt på högt sittande bladlöss. Observera dock att pyretroiderna är skadliga mot nyttoinsekterna i fältet. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. I Sydsverige förekommer starka angrepp cirka vart 3:e år. I Mellansverige är det ovanligt med starka angrepp av sädesbladlöss. SADELGALLMYGGA Riktvärde är när det förekommer ägg på 030 % av stråna och vädret är fuktigt. Förekomsten av sadelgallmygga kan, i det aktuella fältet, uppskattas före svärmningen, genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet i maj månad. Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt (bekämpning vanligen vid DC 3749). Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. I nordvästra Skåne förekom starka angrepp i början av 990talet och lokalt under 000talet. I Västsverige förekom likaså kraftiga angrepp lokalt i höst och vårvetefält i början av 000talet. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik ensidig odling av vete och korn bekämpa kvickroten SÄDESBLADBAGGE 0,5 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser, än de i tabellen angivna, fungerat bra. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Enstaka angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 990talet lokalt i Mellansverige. TRIPS (höstvete) tripsar per strå, jämnt fördelat över fältet. Stora sädestripsen sitter oftast innanför översta bladslidan, medan lilla sädestripsen finns i axet. Observera att tidiga angrepp av åkertrips ej motiverar bekämpning. DC 4549 för stora sädestripsen och DC 55 för lilla sädestripsen. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. I Mellansverige anses den stora sädestripsen vara viktigast, men det är ändå sällan som några stora skador förekommer. I södra Sverige har den stora sädestripsen 6 VETE

19 Vete mindre betydelse. Axangrepp av den lilla sädestripsen förekommer främst efter milda vintrar, men dess skördesänkande betydelse är inte klarlagd. VETEMYGGA Gul vetemygga: mygga per 3 ax (ca 5000 myggor/m ). Röd vetemygga: mygga per 6 ax (ca 7500 myggor/m ). Eftersom tröskelvärdena är svåra att använda i praktiken bör en riskbedömning också göras. En mottaglig gröda som förfrukt och ofta återkommande odling av både höstoch vårformer av vete och rågvete ökar risken för angrepp av vetemyggor. En förutsättning för starka angrepp är dessutom att det råder lugnt och fint väder vid axgång, samt att det övre markskiktet varit väl genomfuktat genom regn eller bevattning två till tre veckor före axgång. Det är de äggläggande honorna som skall bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 4755, röd vetemygga i DC 476. Inom vissa delar av ett fält (vändtegar etc.) sker axgången tidigare än på fältet i övrigt. Finns myggor i fältet, samlas dessa till de ställen där de första axen vuxit fram. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då huvuddelen av fältet befinner sig i DC 475. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Under senare delen av 990talet ökade förekomsten av vetemygga och lokalt påträffades mycket starka angrepp av gul vetemygga i Södermanland, Uppland och Östergötland. Därefter har angreppen varit svaga, men under senare år har det skett en viss ökning av röd vetemygga. I södra och västra Sverige har problemen varit små till måttliga flertalet år. Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik vete och rågvete som förfrukt SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Havrecystnematod kan förekomma i all stråsäd, men havre och vårvete är känsligast. Havrecystnematoden trivs bäst på lättare jordar och bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter (se sid 0 och 03). RÖDSOT (höstvete) Saknas. Rödsot överförs med bladlöss på hösten. Om flertalet av nedanstående riskfaktorer uppfylls kan bekämpning av bladlössen övervägas: tidig sådd (före 50 september i Sydsverige och före 50 september i norra Götaland) ovanligt varm och lång höst mycket bladlöss i sugfällorna lätt att hitta bladlöss på plantorna under hösten områden där angrepp av höstsmitta förekommit tidigare år frövallar/vallar som förfrukt eller mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten Från första delen av oktober och framåt beroende på förekomsten av bladlöss. Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer i fält. Bladlössens inflygning följs med hjälp av sugfällorna i Alnarp, Kalmar och Skänninge. Den aktuella inflygningen kan följas på Kontrollera även förekomsten av bladlöss i de egna fälten. Pyretroid, se tabell på sid 86 under bladlöss. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Tidig sådd, som följs av en varm höst, ökar risken för angrepp. Höstarna 006 och 04 var ovanligt varma och inflygningen av bladlöss var kraftig och fångsterna i sugfällorna i Alnarp och Kalmar var stora. Virusspridningen har främst skett med havrebladlöss, men hösten 04 förekom även majsbladlöss. Kombinationen av tidig sådd, stor förekomst av bladlöss och ovanligt mild höst medförde mycket allvarliga skador i vissa fält i södra och sydöstra Sverige 05. Trots kraftig inflygning av bladlöss hösten 006 blev skadorna betydligt mindre 007 jämfört med 05. Orsaken var regnigt väder i slutet av augusti 006, vilket resulterade i senare höstsådd. Hösten 06 var varm men inflygningen av bladlöss var ganska måttlig, vilket innebär att endast mindre skador förväntas 07. Symtomen framträder först på våren, men då är skadan redan skedd och bekämpning omöjlig. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd bekämpa spillplantor av föregående vall eller stråsädesgröda VETE 7

20 Vete VETEDVÄRGSJUKA (höstvete) Saknas. Det är den randiga dvärgstriten som sprider vetedvärgsjukan. Höst: Bekämpning av stritarna bör särskilt övervägas i oplöjda fält som såtts i augusti eller de första dagarna i september. Detta gäller på gårdar eller i områden där man vet att vetedvärgsjuka förekommit och där stritar finns i fälten i samband med uppkomst. Vår: Bekämpning av stritarna kan vara aktuell i tidigt sådda fält där det finns höstangripna plantor och om stritarna kläcks före DC 3. Sena sorter är mer utsatta för angrepp än tidiga sorter. Den allmänna risken för angrepp följs med fångster av stritar i gulskålar och meddelas bl.a. via växtskyddsbrev. Höst: DC 0. Vår: Då stritarna kläcks, men före DC 3. Pyretroid, se tabell på sid 86. (dos, se trips). Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Under senare år har inga angrepp konstaterats. Det är framförallt i området runt Mälaren som sjukdomen haft sin största utbredning, men angrepp har även förekommit i Västergötland och Östergötland. I Skåne konstaterades sjukdomen lokalt för första gången 00, men angreppen har inte ökat i omfattning. Ofta har angreppen varit begränsade till fältkanter och varma lägen i fältet där grödan kommit upp tidigare. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd av höstvete plöj före sådd om förfrukten är höstvete välj en tidig sort 8 VETE

21 BEHANDLINGSTIDPUNKT RÅG Råg 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 305 begynnande Roten växer stråskjutning från kärnan 30 :a Uppkomst noden kan kännas 3 :a noden kan kännas 3 3 blad utvecklade 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets huvudskott slida just + synlig sidoskott 45 4 flaggbladets huvudskott slida vidgad + 4 sidoskott 55 halva axet framme full begynnande blom stråskjutning 75 3 mjölkmognad :a noden kan kännas 3 :a noden kan kännas 37 flaggbladet just synligt Behandlingstidpunkt råg 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning = Tidpunkt för eventuell bekämpning DC Åkersnigel Kursiv stil = ovanligt Snömögel DC Åkersnigel Fritfluga Vinter Fritfluga Mjöldagg Vinter Snömögel Stråknäckare Mjöldagg Stråknäckare Brunfläck sjuk a Sköldfläcksjuka Brunfläcksjuka Brunrost Sköldfläcksjuka Trips = Tidpunkt för optimal bekämpning. Brunrost = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Kursiv stil = Bek ämpningsbehov ovanligt Trips RÅG 9

22 Råg UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är svårbedömt eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs i allmänhet ett sammanhängande snötäcke under ca 3 månader. Angrepp kan även förekomma utan snötäcke om vintern är mild och mycket fuktig och grödan kraftigt utvecklad. Om marken är otjälad ökar risken. et avgörs genom bedömning av ett antal riskfaktorer. Riskfält är frodiga bestånd i lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. Råg efter stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan, ökar risken. Bekämpningen ska göras så sent som möjligt under hösten och så nära inpå avstannande tillväxt som möjligt. Riktvärde är månadsskiftet oktobernovember i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Topsin 0,30,4 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCfungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet, finns dock risk för att snömögelsvampen utvecklat resistens med sämre behandlingseffekter som följd. För att inte förvärra läget ytterligare rekommenderas endast behandling i fält där risken bedöms som särskilt stor. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Under år med snömögel brukar råg vara den höstgröda som drabbas värst. I Syd och Mellansverige förekom stora skador av snömögel 006 och lokalt fanns angrepp även under 00 och 0. Dessförinnan har angrepp varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar och bekämpning har sällan varit aktuell. Betning / utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 90. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten använd friskt utsäde beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd bekämpa ogräsen vid behov på hösten STRÅKNÄCKARE Symtomen är ofta svåra att se i råg. Stråsvag sort, regnigt väder under vår och försommar, ensidig växtföljd, mycket frodiga bestånd och kraftiga angrepp tidigare år på fältet, kan motivera bekämpning. Indirekt kan den regionala risken bedömas genom att tidigt se på angreppsgraden i höstvete där symtomen är tydligare. DC 33. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 3. Flexity 0,5 l/ha, Sportak* ),0 l/ha, Stereo,5 l/ha eller Topsin 0,30,4 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBCmedel (benzimidazoler). Sportak och Stereo har även god effekt på bladfläcksvampar och Flexity på mjöldagg. Läs alltid etiketten samt se tabell sid 73. * ) Sportak är avregistrerat men får användas till och med et är vanligtvis litet. Om broddbehandling utförts under hösten, behövs i allmänhet ingen behandling på våren. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik täta bestånd undvik ensidig stråsädesodling bruka noggrant ner infekterade skörderester bekämpa ogräsen vid behov på hösten SKÖLDFLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA Erfarenheten är begränsad, men riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå uppifrån räknat, i kombination med regnigt väder. En stor andel råg och rågvete i växtföljden ökar risken för angrepp. DC Vid starkt infektionstryck tidigt, kan även behandling före DC 37 vara aktuell. Siltra Xpro 0,30,5 l/ha Ascra Xpro 0,40,6 l/ha Aviator Xpro 0,40,6 l/ha 0 RÅG

23 Råg Comet Pro 0,50,4, Acanto 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha blandat med Proline 0,0,3 l/ha, Stereo 0,40,6 l/ha (senast DC 49) eller annan triazol. Alternativt kan Delaro 0,40,5 l/ha användas. Eftersom Delaro innehåller en strobilurin behövs ingen blandning med ytterligare en strobilurin. De högre doserna väljs vid starka angrepp. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Starka angrepp av främst sköldfläcksjuka förekommer enstaka år. Den viktigaste förebyggande åtgärden tillämpa en varierad växtföljd MJÖLDAGG Riktvärde för bekämpning är mer än 50 % angripna plantor. För sorters känslighet, se sid 99. DC Vid starka angrepp i känslig sort kan en behandling även före DC 30 resp. efter DC 47 vara aktuell. Flexity 0,50,5 l/ha Talius 0,50,5 l/ha Tern 0,40,5 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha Andra alternativ är: Forbel 0,40,5 l/ha Forbel 0,0,3 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,0,3 l/ha Flexity, Talius och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, det vill säga angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 3, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Starka angrepp förekommer enstaka år. De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist BRUNROST Riktvärde för bekämpning är mer än 0 % angripna plantor. För sorters känslighet, se sid. 99. DC Vid starka angrepp i känslig sort kan behandling även vara aktuell före DC 37 resp. efter DC 59. Comet Pro 0,50,4 l/ha, alternativt Acanto 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha. Vid etablerade angrepp tillsätts Forbel 0,30,4 l/ha som har bra stoppande effekt. Görs en behandling mot sköldfläcksjuka med de nya SDHImedlen, har de även en mycket god effekt mot brunrost. Beakta sista godkända användningstidpunkt och karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Brunrost är en av de mest betydelsefulla sjukdomarna i råg och kan orsaka stora skördeförluster. Tidig sådd ökar risken för angrepp. Om brodden angrips på hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter eller skyddande snötäcke. I Sydsverige förekom starka angrepp under 00, 007, 0 och 05. I Mellansverige är angrepp mindre vanliga. De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik tidig sådd SVARTROST Saknas. Riktad bekämpning är inte aktuell. Bekämpning av andra sjukdomar vid axgång med Ascra Xpro, Aviator Xpro, Siltra Xpro, Comet Pro, Amistar/Mirador, Acanto eller Forbel + Tilt kan ha en viss effekt mot senare angrepp av svartrost. Angreppen kommer sent i rågens utveckling och har normalt liten betydelse. RÅG

24 Råg SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Gulstrimsjuka är mycket ovanligt i råg men kan förekomma. Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av råg efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är dock att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra möjligheter. Mjöldryga angriper råg framförallt vid utdragen blomning, speciellt vid kyligt och fuktigt väder. Val av motståndskraftig sort kan förebygga angrepp, se sid 99. Andra förebyggande åtgärder är att använda utsäde som är fritt från mjöldrygor (sklerotier), sträva efter jämna bestånd, plöja efter angripen gröda och att odla avbrottsgrödor. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGSSNIGEL Saknas, men ett riktmärke kan vara 4 sniglar per fälla och dag, vilket används i England. Flera snigelfällor (en skiva ca 30*30 cm av t ex trä) läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Viktigt att få ut fällorna tidigt eftersom snigeln angriper utsädet. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Som lockmedel används t.ex. müsli, torkad frukt eller krossad spannmål. Avräkna ett par gånger och flytta då fällorna några meter. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med snigelfällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus då slemspåren glittrar. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige under senare år. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även den spanska skogssnigeln orsakar lokalt problem, främst i mycket fuktiga lägen. En mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar, ökar förekomsten av sniglar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två, tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Engelska studier visar att plöjning kan minska antalet sniglar med ca 75 % jämfört med plogfritt. De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöj sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt FRITFLUGA saknas. Bekämpning kan vara aktuell under hösten i fält med tidig uppkomst. Väderleken har stor betydelse för angrepp. En mild höst med varmt väder (>5 C) innan grödan uppnått,5bladsstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter, gynnar fritflugans tredje generation som bl.a. angriper höstsäd. DC. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är i,5bladsstadiet det vill säga när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Det är framförallt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av skador av betydelse. Varma höstar har medfört att problemen ökat lokalt. Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik tidig sådd RÅG

25 Råg TRIPS 0,5 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek men skördeförlusterna blir i allmänhet måttliga. et är något mindre i råg än i rågvete, se även tabell på sid 7. RÖDSOT Rödsot kan förekomma i råg, men i betydligt mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se under vete och korn. RÅG 3

26 Rågvete BEHANDLINGSTIDPUNKT RÅGVETE 55 roten växer ut från kärnan Behandlingstidpunkt rågvete 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 5 huvudskott Roten växer + 4 sidoskott ut från kärnan 0 30 begynnande Uppkomst stråskjutning 3 3 :a 3 noden blad utvecklade kan kännas 3 :a huvudskott noden kan kännas + sidoskott 37 flaggbladet just synligt 4 huvudskott + 4 sidoskott 39 flaggbladets slida just synlig flaggbladets begynnande slida stråskjutning vidgad 3 55 halva :a axet noden framme kan kännas 3 65 full :a blom noden kan kännas mjölkmognad flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Kursiv stil = ovanligt DC Åkersnigel Åkersnigel Utvintringssvampar 75 DC Fritfluga Vinter Vinter Mjöldagg Mjöldagg Stråknäckare Stråknäckare Gulrost Gulrost Sköldfläcksjuka Sköldfläcksjuka Vetets bladfläcksjuka Vetets bladfläcksjuka Brunfläcksjuka Brunfläcksjuka Brunrost Svartpricksjuka Sädesbladlus Brunrost Trips Sädesbladlus Gul vetemygga Röd vetemygga Trips =Tidpunkt för optimal bekämpning. Gul = Tidpunkt vetemygga för eventuell bekämpning. Röd vetemygga 4 RÅGVETE

27 Rågvete UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel och stråknäckare) I och med att Sportak inte får användas efter finns ingen möjlighet att i fält kemiskt bekämpa utvintringssvampar i rågvete. I Syd och Mellansverige förekom stora skador av snömögel 006 och lokalt fanns angrepp även under 00, 0 och 05. Dessförinnan har angrepp varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar och bekämpning har sällan varit aktuell. Betning / utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 90. Mot stråknäckare har betning eller Thermoseedbehandling ingen effekt. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten använd friskt utsäde beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd bekämpa ogräsen vid behov på hösten STRÅKNÄCKARE Riktvärde är 0 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan, utifrån räknat, i DC 33. Räkna endast skott som förväntas bära ax. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, reducerad jordbearbetning efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år på fältet. DC 33. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 3. Flexity 0,5 l/ha, Sportak* ),0 l/ha eller Stereo,5 l/ha. Sportak och Stereo har även effekt på bladfläcksvampar och Flexity på mjöldagg. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. * ) Sportak är avregistrerat men får användas till och med Om broddbehandling utförts under hösten behövs i allmänhet inte någon vårbehandling mot stråknäckare. Resultat från inventeringar och försök tyder på att bekämpningsbehovet är litet. Under 05 förekom dock starkare angrepp i vissa fält, troligen beroende på regnig och kylig sommar. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik täta bestånd undvik ensidig stråsädesodling bruka noggrant ner infekterade skörderester bekämpa ogräsen vid behov på hösten SKÖLDFLÄCKSJUKA, BRUNFLÄCKSJUKA SVARTPRICKSJUKA OCH VETETS BLADFLÄCKSJUKA Sköldfläcksjuka: Riktvärde för bekämpning är begynnande angrepp på bladnivå uppifrån räknat i kombination med regnigt väder. Brunfläcksjuka/Svartpricksjuka: saknas, men angrepp på någon av de tre översta bladnivåerna samt nederbördsrik väderlek, kan utgöra riktmärke för bekämpning. Vetets bladfläcksjuka: saknas, men begynnande angrepp på de tre översta bladnivåerna kan utgöra riktmärke för bekämpning. Mycket skörderester från vete eller rågvete ökar risken för angrepp. Regnig väderlek, speciellt i kombination med värme, gynnar sjukdomen. DC Vid starkt infektionstryck tidigt, kan även behandling före DC 37 vara aktuell. I första hand väljs ett SDHImedel: Ascra Xpro 0,40,75 l/ha Aviator Xpro 0,50,8 l/ha Siltra Xpro 0,40,6 l/ha Andra preparatalternativ: Comet Pro 0,50,4 l/ha, Acanto 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha blandat med Proline 0,30,4 l/ha, Tilt/Bumper 0,50,4 l/ha eller Stereo 0,40,6 l/ha (senast DC 49). Alternativt kan Delaro 0,40,5 l/ha användas. Eftersom Delaro innehåller en strobilurin behövs ingen blandning med ytterligare en strobilurin. De högre doserna används vid starka angrepp. Beakta sista godkända användningstidpunkt och karenstiden. Läs etiketten samt se tabell på sid 73. RÅGVETE 5

28 Rågvete Behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar är mindre än i höstvete eftersom angreppen vanligen utvecklas senare och därmed blir skördeökningarna oftast mindre. Den viktigaste förebyggande åtgärden tillämpa en varierad växtföljd MJÖLDAGG DC 3039: mer än ca 5 % angripna plantor DC 449: mer än ca 50 % angripna plantor Remiko och Tulus är exempel på känsliga sorter. För mer utförlig beskrivning av sortskillnader, se sid 00. DC Vid starka angrepp i känslig sort kan en behandling även före DC 30 resp. efter DC 49 vara aktuell. Flexity 0,50,5 l/ha Talius 0,50,5 l/ha Tern 0,40,5 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha Andra alternativ är: Forbel 0,40,5 l/ha Forbel 0,0,3 l/ha + Tilt/Bumper 0,0,3 l/ha Flexity, Talius och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, det vill säga angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 3, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt göras. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Vissa sortskillnader finns. Under senare år har mjöldaggen fått en större betydelse i rågvete och flera av sorterna som odlas idag är mottagliga. För mer utförlig beskrivning av sorter, se sid 00. De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist GULROST Riktvärde för känsliga och mycket känsliga sorter: DC 3037: begynnande angrepp DC 3959: mer än % angripna plantor DC 67: mer än 0 % angripna plantor Riktvärde för mindre känsliga sorter: DC 3059: mer än ca % angripna plantor DC 67: mer än ca 50 % angripna plantor För sorters känslighet, se sid 00. Exempel på mycket känsliga sorter är Remiko och Sequenz. Nya raser av gulrost kan även innebära starka angrepp i andra sorter. DC Vid starka angrepp i känslig sort kan en behandling även efter DC 59 vara aktuell. Starkt smittotryck kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya begynnande angrepp. Vid kraftiga angrepp kan tre behandlingar bli aktuellt. Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen. Stråskjutning, före DC 37 Tilt/Bumper 0,5 l/ha Forbel 0,50, l/ha + Tilt/Bumper 0,50, l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha, alternativt Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha eller eventuellt Acanto 0,0,3 l/ha. Preparaten blandas med Forbel 0,30,4 l/ha som har bra stoppande effekt på etablerade angrepp. Tidigaste användningen av Forbel är DC 3. För optimalt utnyttjande av strobilurinerna (Comet Pro, Amistar/Mirador och Acanto) bör dessa inte användas före DC 3. Från och med DC 37, kombinerad behandling: Ascra Xpro 0,40,75 l/ha Aviator Xpro 0,50,8 l/ha Siltra Xpro 0,40,6 l/ha De nya SDHIpreparaten Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har förutom god effekt på gulrost även mycket god effekt på bladfläcksvamparna. I mycket mottagliga sorter tillsätts Comet Pro 0,0,5 l/ha eller Amistar/Mirador 0,50, l/ha, alternativt Acanto 0,50, l/ha. Beakta sista godkända användningstidpunkt och karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Angreppen kan variera kraftigt mellan olika år och olika områden beroende på vilka raser som förekommer. Under säsongen 05 noterades två nya raser, dels en ny mutant av den äldre aggressiva rågveterasen Triticale 006+, och 6 RÅGVETE

29 Rågvete dels en ny aggressiv ras som tidigare inte är noterad i Sverige, Triticale 05rasen. Dessutom förekommer Kranich och Warriorraserna sedan tidigare. Det gör att flertalet rågvetesorter är mycket mottagliga för gulrostangrepp, dock hittills inte Borwo. De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort odla flera sorter BRUNROST Riktvärde för bekämpning: DC 3749: mer än 0 % angripna plantor DC 559: mer än 5 % angripna plantor DC Även senare behandling kan vara aktuell vid sen angreppsutveckling i känslig sort. Comet Pro 0,50,4 l/ha, alternativt Acanto 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha. Vid etablerade angrepp tillsätts Forbel 0,30,4 l/ha som har bra stoppande effekt. Kombinerad bekämpning: Ascra Xpro 0,40,75 l/ha Aviator Xpro 0,50,8 l/ha Siltra Xpro 0,40,6 l/ha De nya SDHIpreparaten Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har förutom god effekt på brunrost även mycket god effekt på bladfläcksvamparna. Beakta sista godkända användningstidpunkt och karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. et har varit måttligt, men ökat under senare år, särskilt i känsliga sorter. Tidig sådd ökar risken för angrepp. Om brodden angrips på hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter eller skyddande snötäcke. Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik alltför tidig sådd AXFUSARIOS Saknas. Bekämpning kan övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen på sid 06. DC Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare behandling ger sämre effekt. Proline 0,6 l/ha. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och endast motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca år av 0. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. De viktigaste förebyggande åtgärderna så inte rågvete efter majs bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt undvik liggsäd SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Gulstrimsjuka kan förebyggas genom att undvika odling av rågvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är dock att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGSSNIGEL Saknas, men ett riktmärke kan vara 4 sniglar per fälla och dag, vilket används i England. Flera snigelfällor (en skiva ca 30*30 cm av t ex trä) läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Viktigt att få ut fällorna tidigt eftersom snigeln angriper utsädet. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Som lockmedel används t.ex. müsli, torkad frukt eller krossad spannmål. Avräkna ett par gånger och flytta då fällorna några meter. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med snigelfällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus då slemspåren glittrar. RÅGVETE 7

30 Rågvete Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige under senare år. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även den spanska skogssnigeln orsakar lokalt problem, främst i mycket fuktiga lägen. En mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar, ökar förekomsten av sniglar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två, tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Engelska studier visar att plöjning kan minska antalet sniglar med ca 75 % jämfört med plogfritt. De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöj sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt I Mellansverige är det framförallt fält sådda under augusti eller de första dagarna i september, som drabbas av skador av betydelse. Varma höstar har medfört att problemen ökat lokalt. Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik tidig sådd BLADLUS Havrebladlus: 0 löss/strå Sädesbladlus: n är bl.a. beroende av avräkningspris, förväntad skördenivå och behandlingstidpunkt. I tabellen nedan anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. Se tabell. Avräkningspris kr/kg DC 59 Hela axet framme <80 dt/ha >80 dt/ha DC 69 Blomningen avslutad <80 dt/ha >80 dt/ha DC 75 Mjölkmognad <80 dt/ha >80 dt/ha 0:75, :00, :50 0, ,5 :00 0,5 3 5,5 :50 0,5 <0,5,5 4 FRITFLUGA saknas. Bekämpning kan vara aktuell under hösten i fält med tidig uppkomst. Väderleken har stor betydelse för angrepp. En mild höst med varmt väder (>5 C) innan grödan uppnått,5bladsstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter, gynnar fritflugans tredje generation som bl.a. angriper höstsäd. DC. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är i,5bladsstadiet det vill säga när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Pyretroider, se tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Oftast mindre än i höstvete, men enstaka år kan kraftiga angrepp av sädesbladlöss förekomma. TRIPS 0,5 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC RÅGVETE

31 Rågvete Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek. I tabellen på sid 7 framgår andel lönsamma försök vid olika prisnivåer. VETEMYGGA Gul vetemygga: mygga per 3 ax (ca 5000 myggor/m ). Röd vetemygga: mygga per 6 ax (ca 7500 myggor/m ). Eftersom tröskelvärdena är svåra att använda i praktiken bör också en riskbedömning göras. En mottaglig gröda som förfrukt och ofta återkommande odling av både höstoch vårformer av vete och rågvete ökar risken för vetemyggor. En annan förutsättning för starka angrepp är att det råder lugnt och fint väder vid axgång, samt att det övre markskiktet varit väl genomfuktat, genom regn eller bevattning, två till tre veckor före axgång. Det är de äggläggande honorna som skall bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 4755, röd vetemygga i DC 476. På vissa delar av ett fält (vändtegar etc) sker axgången tidigare än på fältet i övrigt. Finns myggor i fältet, samlas dessa till de ställen där de första axen vuxit fram. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då huvuddelen av fältet befinner sig i DC 475. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Starka angrepp är mycket ovanliga. Ofta hinner rågvetet passera mottagligt stadium innan myggorna svärmar. Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik vete eller rågvete som förfrukt RÖDSOT Rödsot kan förekomma i rågvete, men i betydligt mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se under vete och korn. RÅGVETE 9

32 Korn BEHANDLINGSTIDPUNKT KORN Behandlingstidpunkt korn 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade 5 huvudskott Roten växer + sidoskott ut från kärnan 4 huvudskott + 4 sidoskott 0 Uppkomst 30 begynnande stråskjutning 33 :a 3 noden blad kan utvecklade kännas 3 :a huvudskott noden kan kännas + sidoskott 37 flaggbladet just synligt 4 huvudskott + 4 sidoskott 39 flaggbladets slida just synlig flaggbladets begynnande slida vidgad stråskjutning 55 3 halva :a axet noden frammekan kännas 65 3 full :a blomnoden kan kännas 75 mjölkmognad 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning Kursiv stil = Åkersnigel höstkorn ovanligt Vinter Rödsotvirus höstkorn Åkersnigel Snömögel höstkorn höstkorn Vinter Mjöldagg Rödsotvirus höstkorn Snömögel Bladlöss höstkorn DC 75 DC Mjöldagg Kornrost Kornets Bladlöss bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Sädesbladbagge Kornets blad cksjuka Sköld Minerarfluga cksjuka Sädesbladbagge Sadelgallmygga Minerar ga Ramularia Trips höstkorn Sadelgallmygga = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Ramularia Kursiv stil = ovanligt Trips höstkorn 30 KORN

33 Korn UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel och trådklubba i höstkorn) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs i allmänhet ett sammanhängande snötäcke under ca 3 månader, främst på otjälad mark. Angrepp kan även förekomma utan snötäcke om vintern är mild och mycket fuktig och grödan är väldigt kraftig. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, samt i lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp, eftersom beståndet blir tätare. Trådklubba är en växtföljdssjukdom och risken ökar därför om korn varit förfrukt eller förförfrukt. Bekämpningen ska göras så sent som möjligt under hösten och så nära inpå avstannande tillväxt som möjligt. Riktvärde är månadsskiftet oktobernovember i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Snömögel: Topsin 0,30,4 l/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCfungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet, finns dock risk för att snömögelsvampen utvecklat resistens med sämre behandlingseffekter som följd. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Trådklubba: För närvarande (mars 07) finns ingen godkänd produkt med tillräcklig effekt mot trådklubba. I Syd och Mellansverige förekom stora skador av snömögel 006 och lokalt fanns angrepp även under 00 och 0. Dessförinnan har angrepp varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar och bekämpning har sällan varit aktuell. Trådklubba förekom något mer än normalt under 05. Betning / utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 90. Mot trådklubba har betning eller Thermoseedbehandling ingen effekt. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten använd friskt utsäde beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov bruka noggrant ner skörderesterna från stråsäd undvik korn som förfrukt bekämpa ogräsen vid behov på hösten KORNETS BLADFLÄCKSJUKA OCH SKÖLDFLÄCKSJUKA Riktvärde är symtom på mer än 0 % av bladen (de tre översta bladnivåerna), samt regnig väderlek under den senaste tvåveckorsperioden. Sköldfläcksjuka gynnas särskilt mycket av många regndagar och sval väderlek. Kornets bladfläcksjuka gynnas av varm och regnig väderlek. Risken ökar med korn som förfrukt och vid förekomst av skörderester av korn på markytan. Kornodling på lätta eller kapillära jordar innebär också ökad risk för angrepp. Ytterligare en viktig parameter är sortens känslighet. För vårkorn se vidare i tabell på sid 0. Vad gäller höstkorn är Matros mer mottaglig för kornets bladfläcksjuka, medan Apropos och Frigg är mer mottagliga för sköldfläcksjuka. DC 355. Optimal tidpunkt är vanligtvis omkring DC Delad behandling (DC 33 + DC 4555) är endast aktuell vid tidiga och starka angrepp i mottagliga sorter och vid mycket regnig väderlek. Två behandlingar med de nya SDHImedlen är inte aktuellt. I första hand välj ett SDHImedel: Siltra Xpro 0,30,5 Ascra Xpro 0,40,6 l/ha Aviator Xpro 0,40,6 l/ha Andra preparatalternativ: Comet Pro 0,50,4 l/ha, Acanto 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha blandat med Proline 0,0,4 l/ha, Kayak 0,40,6 l/ha eller Stereo 0,4 l/ha (senast DC 49). Alternativt kan Delaro 0,40,6 l/ha användas. Eftersom Delaro innehåller en strobilurin behövs ingen blandning med ytterligare en strobilurin. Vid starkt infektionstryck används de högre doserna. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Resistens hos kornets bladfläcksjuka mot strobiluriner har konstaterats i begränsad omfattning i både Syd och Mellansverige sedan 008. Resistensen har de senaste åren dock legat på en stabil nivå. Regniga somrar kan bekämpningsbehovet vara relativt stort mot sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka, speciellt i växtföljder där korn ofta återkommer. Betning / utsädesbehandling Kornets bladfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning eller Thermoseedbehandling har en sanerande effekt. KORN 3

34 Korn Se tabell på sid 90. Det är viktigt att analysera utsädet. Starkt smittade partier (>70%) bör överhuvudtaget inte användas som utsäde eftersom restsmittan riskerar att bli allt för stor trots betning. De viktigaste förebyggande åtgärderna tillämpa en varierad växtföljd bruka noggrant ner skörderester efter korn använd friskt utsäde eller beta vid behov välj mindre känslig sort MJÖLDAGG Vårkorn Riktvärde för känsliga sorter: DC 303: mer än % angripna plantor DC 333: mer än 0 % angripna plantor DC 3749: mer än 5 % angripna plantor SW Catriona och Propino, samt 6radssorterna Aukusti, och SW Judit är exempel på känsliga sorter. Riktvärde för mindre känsliga sorter: DC 3033: mer än 5 % angripna plantor DC 3749: mer än 50 % angripna plantor Bekämpning är inte aktuell i sorter med mloresistens, t.ex. Anakin, KWS Irina, Luhkas, Melius, Overture, RGT Planet, Quench, Salome och Tamtam. För mer utförlig beskrivning av sortskillnader, se sid 0. Höstkorn Riktvärde för bekämpning: DC 333: mer än 5 % angripna plantor DC 3749: mer än 50 % angripna plantor Exempel på känsliga höstkornsorter är Matros och Wootan, medan Frigg är mindre känslig. Bekämpning kan vara aktuell under perioden DC 3049, därefter minskar behovet avsevärt. Vid angrepp i mycket känslig vårkornsort kan behandling vara aktuell även före DC 30. Flexity 0,50,5 l/ha Talius 0,50,5 l/ha Tern 0,0,3 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha Andra alternativ är: Forbel 0,30,4 l/ha Forbel 0,50, l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,50, l/ha Flexity, Talius och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, d.v.s. angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till och med DC 3, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt göras. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. et mot mjöldagg i vårkorn har minskat på grund av ökad andel sorter med mloresistens. Angreppen är ofta starkast på kapillära och lätta jordar och på mulljordar. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt sett litet. I höstkorn kan starka angrepp förekomma vissa år. De viktigaste förebyggande åtgärderna välj en vårkornsort med mloresistens undvik sen sådd av vårkorn undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist KORNROST Vårkorn Riktvärde för känsliga sorter: DC 359: mer än 0 % angripna plantor KWS Irina, Odyssey, Quench, Sanette och Vilgott är exempel på känsliga vårkornsorter, men flertalet odlade sorter är mottagliga. För mer utförlig beskrivning av sortskillnader, se sid 0. Riktvärde för övriga sorter: DC 359: mer än 50 % angripna plantor Höstkorn Riktvärde för bekämpning: DC 359: mer än 0 % angripna plantor Sorten Wootan är mycket mottaglig, men även höstkornsorterna Quadriga, Mercurioo och SU Ellen är mottagliga. Däremot har sorten Frigg bra motståndskraft och till viss del även Matros. DC 359. Kornrost är ganska lättbekämpad och optimal tidpunkt är vanligtvis mellan DC 375. Vid tidiga och 3 KORN

35 Korn mycket kraftiga angrepp kan bekämpning i DC 33 vara motiverad. Comet Pro 0,50,4 l/ha, Acanto 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha i blandning med en triazol, t.ex. Proline 0,0,4 l/ha eller Tilt/Bolt/Bumper 0,50,5 l/ha. Görs en bekämpning mot bladfläcksvampar med SDHImedel har den även mycket god effekt mot kornrost. Beakta sista godkända användningstidpunkt och karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. et har ökat under senare år i Sydsverige på grund av större odling av känsliga sorter. Under 05 förekom mycket starka angrepp i både höst och vårkorn. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt litet. Den viktigaste förebyggande åtgärden välj motståndskraftig sort RAMULARIABLADFLÄCK Saknas. DC Oftast kommer angreppen sent. I första hand SDHImedel: Siltra Xpro 0,30,5 Ascra Xpro 0,40,6 l/ha Aviator Xpro 0,40,6 l/ha Alternativa preparat: Proline 0,4 l/ha Delaro 0,6 l/ha Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Angrepp förekommer i både höst och vårkorn. Tendens finns att sjukdomen ökat något under senare år. Eftersom angreppen av Ramularia oftast utvecklas sent under säsongen brukar betydelsen vara måttlig. Vissa sortskillnader finns, men mottagligheten är inte undersökt i svenska sortförsök. Flertalet sorter verkar dock vara ganska mottagliga. Observera att symtomen av Ramularia lätt kan förväxlas med fysiologiska fläckar och även med angrepp av Bipolaris. Den viktigaste förebyggande åtgärden tillämpa en varierad växtföljd ÖVRIGA SJUKDOMAR SOM BEKÄMPAS MED BETNING / UTSÄDESBEHANDLING Bipolaris och strimsjuka kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet. Kornets flygsot kan däremot endast bekämpas genom utsädesbetning. Se tabell på sid 90. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGSSNIGEL (höstkorn) Saknas, men ett riktmärke kan vara 4 sniglar per fälla och dag, vilket används i England. Flera snigelfällor (en skiva ca 30*30 cm av t ex trä) läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Viktigt att få ut fällorna tidigt eftersom snigeln angriper utsädet. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Som lockmedel används t.ex. müsli, torkad frukt eller krossad spannmål. Avräkna gärna ett par gånger och flytta då fällorna några meter. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med snigelfällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus då slemspåren glittrar. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige under senare år. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även den spanska skogssnigeln orsakar lokalt problem, främst i mycket fuktiga lägen. En mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar, ökar förekomsten av sniglar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två, tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för KORN 33

36 Korn angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Engelska studier visar att plöjning kan minska antalet sniglar med ca 75 % jämfört med plogfritt. De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöj sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt KORNJORDLOPPA (vårkorn) Saknas. Gnagskador på mycket små plantor kan vissa år vara mycket omfattande. Särskilt gäller detta under torra vårar och framförallt i östra Svealand. Erfarenheter från såväl försök som praktisk odling har dock visat, att dessa skador tycks sakna ekonomisk betydelse. HAVREBLADLUS RÖDSOT (vårkorn) I de två tabellerna nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus i vårkorn vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer även andra bladlöss inräknas dessa i tröskelvärdet. Se tabeller. Helst bör utflygningen från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd, i områden med stor andel äldre vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Eventuellt kan då två behandlingar bli nödvändigt. DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad MINERARFLUGA (vårkorn) Riktvärde är då näringsstick finns på flertalet av de översta bladen och då flugor samtidigt förekommer i fältet vid DC 337. DC 337. Pyretroid enligt tabellpå sid 86. Läs alltid etiketten. Vissa år har det förekommit mycket starka angrepp i nordvästra Götaland, delar av Svealand samt södra Norrland. Fält som lider av torka tycks vara speciellt utsatta. Van Avräkningspris kr/kg Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå 0: : :50 3,5 7 :00,5,5 5,5 :50 4,5 DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg % angr. strå % angr. strå % angr. strå 0: : : : : Mavrik eller annan pyretroid, se tabell på sid 86. Eftersom pyretroider är kontaktverkande är det viktigt att preparatet träffar bladlössen eller de plantdelar där lössen befinner sig, vilket kan vara svårt om lössen sitter långt ner i en tät gröda. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. Observera att pyretroider är skadliga för nyttoinsekterna i fältet och att en bekämpning därför kan innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för angrepp säsongen 07 bedöms som liten. På grund av inflygning av bladlöss från kontinenten är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Omfattande bekämpningsbehov uppstår oftast med 3 till 5 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Den viktigaste förebyggande åtgärden så tidigt 34 KORN

37 Korn ligast är att angreppen begränsas till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. I Sydsverige finns normalt inget bekämpningsbehov. SADELGALLMYGGA Riktvärde är när det förekommer ägg på 030 % av stråna och vädret är fuktigt. Förekomsten av sadelgallmygga kan, i det aktuella fältet, uppskattas före svärmningen, genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet i maj månad. Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt (bekämpning vanligen vid DC 3749). Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Starka angrepp förekom i början av 990talet i nordvästra Skåne och i början av 000talet förekom kraftiga angrepp i enstaka vårkornfält i västra Sverige. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik ensidig odling av vete och korn bekämpa kvickroten SÄDESBLADBAGGE 0,5 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir skadorna ofta störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser än de i tabellen angivna fungerat bra. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 990talet lokalt i Mellansverige. TRIPS (höstkorn) 0,5 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Höstkorn och rågvete anses känsligare än råg för angrepp av trips. Förekomsterna har dock varit lägre i höstkornet jämfört med i råg och rågvete. SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Havrecystnematod kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden trivs bäst på lättare jordar och bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter (se sid 0). RÖDSOT (höstkorn) Saknas. Rödsot överförs med bladlöss under hösten. Om flertalet av nedanstående riskfaktorer uppfylls kan bekämpning av bladlössen övervägas: tidig sådd, (före den 50 september i Sydsverige och före den 50 september i norra Götaland) ovanligt varm och lång höst mycket bladlöss i sugfällorna lätt att hitta bladlöss på plantorna under hösten områden där angrepp av höstsmitta förekommit tidigare år frövallar/vallar som förfrukt eller mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten Från första delen av oktober och framåt beroende på förekomsten av bladlöss. Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer i fält. Bladlössens inflygning följs med hjälp av sugfällorna i Alnarp, Kalmar och Skänninge. Den aktuella inflygningen kan följas på Kontrollera även förekomsten av bladlöss i de egna fälten. Pyretroid, se tabell på sid 86 under bladlöss. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. KORN 35

38 Korn Tidig sådd, som följs av en varm höst, ökar risken för angrepp. Höstarna 006 och 04 var ovanligt varma och inflygningen av bladlöss var kraftig och fångsterna i sugfällorna i Alnarp och Kalmar var stora. Virusspridningen har främst skett med havrebladlöss men hösten 04 förekom även majsbladlöss. Kombinationen av tidig sådd, stor förekomst av bladlöss och ovanligt mild höst medförde mycket allvarliga skador i vissa fält i södra och sydöstra Sverige 05. Trots kraftig inflygning av bladlöss hösten 006 blev skadorna betydligt mindre 007 jämfört med 05. Orsaken var regnigt väder i slutet av augusti 006, vilket resulterade i senare höstsådd. Hösten 06 var varm men inflygningen av bladlöss var ganska måttlig, vilket innebär att endast mindre skador förväntas 07. Symtomen framträder först på våren, men då är skadan redan skedd och bekämpning omöjlig. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd bekämpa spillplantor av föregående vallgröda samt spillsäd 36 KORN

39 BEHANDLINGSTIDPUNKT HAVRE Behandlingstidpunkt havre 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 5 Roten växer ut från kärnan 30 begynnande stråskjutning 39 flaggbladets slida just synlig 3 0 :a Uppkomst noden kan kännas 45 flaggbladets slida vidgad 3 3 :a 3 noden blad kan utvecklade kännas 37 flaggbladet just synligt 55 halva axet framme huvudskott + sidoskott 39 flaggbladets slida just synlig 65 full blom 45 4 flaggbladets huvudskott slida vidgad + 4 sidoskott 75 mjölkmognad halva begynnande axet framme stråskjutning 65 full blom 75 3 mjölkmognad :a noden kan kännas 3 :a noden kan kännas 37 flaggbladet just synligt Havre DC = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Fritfluga Kursiv stil = Bladlöss ovanligt Sädesbladbagge Fritfluga Minerarfluga Bladlöss Mjöldagg Sädesbladbagge Havrens bladfläcksjuka Minerarfluga Kronrost Mjöldagg Havrens bladfläcksjuka Svartrost Axfusarios = Tidpunkt för optimal bekämpning. Kronrost = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Kursiv stil = Bek ämpningsbehov ovanligt Svartrost DC Axfusarios HAVRE 37

40 Havre HAVRENS BLADFLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå uppifrån räknat. Mycket havre i växtföljden och regnigt väder ökar risken för angrepp. Bladfläcksjuka och brunfläcksjuka kan förväxlas med bladbakterios. DC Bästa tidpunkt är troligen omkring vippgång. Vid behandling i sena utvecklingsstadier bör låg dos användas för att inte försena mognaden. Comet Pro 0,50,4 l/ha i blandning med Tilt/Bolt/ Bumper 0,0,3 l/ha. Även Acanto eller Amistar/Mirador 0,0,3 l/ha kan användas i blandning med Tilt/Bolt/Bumper. Senast tillåtna användning av Tilt är i DC 55. Ascra Xpro 0,350,5 l/ha Aviator Xpro 0,40,5 l/ha Siltra Xpro 0,50,4 l/ha Delaro 0,30,5 l/ha Fältförsök visar att det sällan blir några stora merskördar för behandling av bladfläcksjuka och brunfläcksjuka. I vissa äldre försök har behandlingar med Comet gett merskördar som inte kan förklaras av enbart effekt på svampsjukdomar. Även de nya SDHIprodukterna kan ha en liknande effekt. Betning / utsädesbehandling Havrens bladfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning eller Thermoseedbehandling har en viss sanerande effekt. Se tabell på sid 90. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov, se sid 90. plöj om förfrukten är havre MJÖLDAGG Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå. DC Tern 0,0,3 l/ha, Forbel 0,30,4 l/ha eller Forbel 0, l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0, l/ha (Tilt senast i DC 55). Även Flexity 0,50,5 l/ha, Talius 0,50,5 l/ha (senast DC 49) och Upstream 0,50,5 l/ha kan användas, i synnerhet om angreppet skulle komma tidigt. Flexity, Talius och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, det vill säga angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. et är mycket litet. Angrepp kommer ofta sent på säsongen. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik sen sådd undvik alltför täta bestånd KRONROST Riktvärde är begynnande angrepp. DC Comet Pro 0,40,6 l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha + Forbel 0,0,3 l/ha Forbel 0,0,3 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,0,3 l/ha Senast tillåtna användning av Tilt är i DC 55 och för Bumper DC 59. Om sjukdomen redan är allmänt etablerad, det vill säga angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer vid behandlingen, väljs den högre dosen. Vid användning av Comet Pro i sena utvecklingsstadier bör låg dos användas för att inte försena grödans avmognad. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Starka angrepp förekommer vissa år i Mellansverige och i andra områden där svampens växelvärd getapel förekommer. SVARTROST Riktvärde är när angrepp uppträder omkring vippgång. DC Comet Pro 0,40,6 l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha + Forbel 0,0,3 l/ha 38 HAVRE

41 Havre Acanto eller Amistar/Mirador är alternativ till Comet Pro. Amistar/Mirador får användas senast i 6 och Acanto senast i DC 65. Vid sena behandlingar med strobiluriner bör låg dos användas så att inte avmognaden försenas. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Angrepp av svartrost uppträder oftast sent i havrens utveckling, men kan vissa år löna sig att bekämpa. De senaste åren har angrepp uppmärksammats i bland annat Mälardalen och i de östra delarna av Småland. Den viktigaste förebyggande åtgärden så tidigt AXFUSARIOS Saknas. Bekämpning bör övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall och mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen, sid 06. DC Tidpunkten är viktig, såväl senare som tidigare behandling ger sämre effekt. Proline 0,6 l/ha. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Effekten av kemisk bekämpning är generellt sett måttlig (ca 50 %). Starka angrepp av axfusarios kan framförallt leda till ökad mykotoxinbildning vilket kan vara allvarligt. Under 0 och 0, men även lokalt 03 och 04 förekom höga DONhalter i framförallt västra Sverige. De viktigaste förebyggande åtgärderna så inte havre efter majs bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt undvik liggsäd ÖVRIGA SJUKDOMAR SOM BEKÄMPAS MED BETNING / UTSÄDESBEHANDLING Fusarium, Microdochium och havrens flygsot kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet. Se tabell på sid 90. SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Bladbakterios motverkas genom nedbrukning av infekterade skörderester och genom att undvika sådd efter en infekterad havregröda. Bakterien är utsädesburen men undersöks inte vid analys eller kontroll av utsäde. FRITFLUGA En tillämpbar bekämpningströskel saknas. På sid 04 finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till havrens utveckling. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmning. Aktuell risk erhålls via Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev, se DC. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är i,5bladsstadiet, det vill säga när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. I riskområdena är bekämpning motiverad 67 år av 0. et är i allmänhet mindre norr om Mälaren än söderut. De viktigaste förebyggande åtgärderna så tidigt vårplöj på lättare jordar för att öka möjligheten att så tidigt HAVREBLADLUS RÖDSOT I de två tabellerna nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus i havre vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer även andra bladlöss inräknas dessa i tröskelvärdet. HAVRE 39

42 Havre DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå 0: : :50 3,5 7 :00,5,5 5,5 :50 4,5 DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg % angr. strå % angr. strå % angr. strå 0: : : : : Se ovan. Helst bör utflygningen från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd, i områden med stor andel äldre vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Eventuellt kan då två behandlingar bli nödvändigt. Bekämpning mot fritfluga kan hålla tillbaka bladlössen vissa år, men det är ingen garanti för att bekämpningen har effekt säsongen ut. Tvärtom har ökade förekomster av löss observerats i flera fall efter tidig behandling, troligen beroende på att marklevande naturliga fiender också bekämpats. Mavrik eller annan pyretroid, se tabell på sid 86. Eftersom pyretroider är kontaktverkande är det viktigt att preparatet träffar bladlössen eller de plantdelar där lössen befinner sig, vilket kan vara svårt om lössen sitter långt ner i en tät gröda. Luftassisterad spruta eller förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. Observera att pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet och att en bekämpning därför kan innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för angrepp säsongen 07 bedöms som liten. På grund av inflygning av bladlöss från kontineten är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 3 till 5 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Enstaka år kan sädesbladlöss förekomma i vippan. Den viktigaste förebyggande åtgärden så tidigt MINERARFLUGA Riktvärde för bekämpning är då näringsstick finns på flertalet av de övre bladen och då flugor samtidigt förekommer i fältet vid DC 337. DC 337. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten. Vissa år förekommer starka angrepp i nordvästra Götaland, Svealand och södra Norrland. Fält som lider av torka tycks vara speciellt utsatta. Vanligast är att angreppen begränsas till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. I Sydsverige finns normalt inget bekämpningsbehov SÄDESBLADBAGGE 0,5 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, så blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser, än de i tabellen angivna, fungerat bra. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 990talet lokalt i Mellansverige. 40 HAVRE

43 Havre SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Havrecystnematod kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden trivs bäst på lättare jordar och bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter (se sid 03). HAVRE 4

44 Raps och rybs BEHANDLINGSTIDPUNKT RAPS OCH RYBS 0 Sådd Behandlingstidpunkt raps och rybs 0 Hjärtbladen helt utvecklade örtblad utvecklat örtblad utvecklade 6,8 0 Sådd 6 till 8 örtblad utvecklade 5 blomknoppar synliga ovanifrån 59 0 första Hjärtbladen kronbladen synliga, helt utvecklade gula knoppar 65 full blom, örtblad 50% av utvecklat knopparna på toppskottet blommar 75 50% av örtblad skidorna utvecklade har full storlek 68 6 till 8 örtblad utvecklade 5 blomknoppar synliga ovanifrån 59 första kronbladen synliga, gula knoppar 65 full blom, 50% av knopparna på toppskottet blommar 75 50% av skidorna har full storlek = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Kursiv stil = ovanligt Åkersnigel 4 Höstoljeväxter 68 Åkersnigel Höstoljeväxter 5 59 Kålbladstekel Kålbladsstekel Rapsjordloppa Höstoljeväxter Torröta Höstoljeväxter Torröta Höstoljeväxter Blåvingad rapsvivel höstoljeväxter Vinter Vinter Blåvingad rapsvivel höstoljeväxter Jordloppa våroljeväxter Rapsjordloppa Höstoljeväxter Jordloppa våroljeväxter Rapsbagge Rapsbagge Kålbladlus Kålbladlus Blygrå rapsvivel/sk idgallmygga Blygrå rapsvivel/skidgallmygga Bomullsmögel Svartfläcksjuka Bomullsmögel Kålmal Svartfläcksjuka Våroljeväxter = Tidpunkt Kålmal för optimal Våroljeväxter bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. Kursiv stil = Bek ämpningsbehov ovanligt 4 RAPS OCH RYBS

45 Raps och rybs TORRÖTA (Phoma, höstoljeväxter) Saknas, men troligen krävs kraftiga angrepp, det vill säga bladfläckar på flertalet blad, för att motivera bekämpning. När grödan har fått 68 blad på hösten. Cantus 0,50,5 kg/ha. Torröta orsakas av två olika svamparter. Den mest allvarliga formen av torröta, rothalsröta (Leptosphaeria maculans), gör att stjälken bryts och plantorna välter. Rothalsrötan är emellertid ganska ovanlig i Sverige. Den mindre allvarliga varianten (L. biglobosa) orsakar främst fläckar på stjälkarna, som mera sällan leder till stjälkbrytning. Dessa symtom är dock mycket vanliga. Försök från Skåne gav i genomsnitt en merskörd på ca 30 kg/ha efter behandling med Cantus 0,5 kg/ha. Effekterna är varierande. Bilden är likartad i andra delar av norra Europa. Tillförlitliga svenska data av sortskillnader saknas. Den viktigaste förebyggande åtgärden bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridningen LJUS BLADFLÄCKSJUKA (höstoljeväxter) Saknas. Som riktvärde kan 55 % angripna plantor gälla. Våren. I Sverige är behandling möjlig från DC 53 (medelsent knoppstadium). Effekten av bekämpning vid denna tidpunkt, som är något senare jämfört med engelska erfarenheter, är dock dåligt undersökt. Proline 0,6 l/ha. För närvarande den enda registrerade produkten med effekt mot ljus bladfläckssjuka. Ovanligt. Gynnsamma betingelser för svampen är fuktig väderlek och ganska låga temperatur (55 C). Större angrepp förekom i Skåne våren 06, men utvecklades inte vidare när vädret blev torrt och varmt. Även 995 förekom större angrepp i Skåne. Den viktigaste förebyggande åtgärden bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridningen GRÅMÖGEL (höstoljeväxter) saknas och bekämpning rekommenderas inte generellt eftersom det inte är möjligt att stoppa redan synliga angrepp. Tidig vår när tillväxten startat. Cantus 0,5 kg/ha men effekten är liten till måttlig. Gråmögel angriper främst plantor som redan är skadade eller försvagade av annan orsak. BOMULLSMÖGEL För våroljeväxter finns en riskvärdering, se sid 05, som används då oljeväxterna står i full blom. För höstoljeväxter saknas en tillförlitlig riskvärdering där angreppen kan förutsägas. Faktorer som ökar angreppsrisken är: stor nederbörd veckorna före och under blomningen frodiga bestånd som håller markytan fuktig före och under blomningen väderprognosen lovar fortsatt regnigt väder utdragen blomningsperiod i fältet starka angrepp i fältet under den senaste 0årsperioden Skadetröskeln är bland annat beroende av oljeväxtpriset och bekämpningskostnaden. Vid nuvarande bekämpningskostnad och oljeväxtpriser mellan 3 och 4 kr/kg ligger skadetröskeln mellan 0 och 5 % angripna plantor. Bäst effekt erhålls vid full blom, dock senast när de första skidorna börjar matas. Sportak får endast användas före DC 65 och Cantus senast DC 65. Cantus 0,50,5 kg/ha, Acanto 0,5,0 l/ha, Amistar/Mirador 0,5,0 l/ha, Proline 0,350,7 l/ha eller Sportak,0 l/ha. Sportak är avregistrerat men får användas till och med Försök visar att Acanto/Amistar i blandning med Cantus eller Proline också har fungerat bra. När angreppsrisken bedöms som stor, bör den högre dosen användas. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Contans är ett biologiskt bekämpningsmedel som ska användas förebyggande. Vid behandling direkt på skörderesterna efter en angripen gröda används Contans 4 RAPS OCH RYBS 43

46 Raps och rybs kg/ha. Vid inblandning i jord är dosen 8 kg/ha, ju djupare inblandning desto högre dos. Inblandning i jord bör ske minst 3 månader före förväntat angrepp i ny gröda. et varierar mycket beroende på väderleken och på hur ofta oljeväxter och andra mottagliga grödor som exempelvis ärter, bönor och morötter odlats på det aktuella fältet. Höstoljeväxter: I cirka 70 försök i Skåne 0006 var bekämpning med Cantus 0,50,5 kg/ha lönsam i ca 30 % av försöken vid ett rapspris på 4,00 kr/kg och i ca 5 % om rapspriset varit,50 kr/kg. Motsvarande siffror för Mellansverige är ca 0 respektive 0 %. Inventeringar sedan 988 visar att starka angrepp förekommit i Skåne under 995, 996, 997 och 007. Under 06 förekom större angrepp lokalt i östra Skåne, främst i toppskiktet. I Mellansverige var angreppen starka under 995 och 997 och i Västsverige även under 003 och 0. Våroljeväxter: Vid ett rapspris på 4,00 kr/kg har ca 40 % av de mellansvenska försöken med våroljeväxter varit lönsamma att behandla med Cantus. Vid rapspriset,50 kr/kg blir motsvarande siffra 5 %. Observera att försöken placerats på fält med särskilt stor angreppsrisk, vilket medför en överskattning av lönsamheten sett över hela odlingen. I Mellansverige har starka angrepp i våroljeväxter förekommit 993, 995 och 996, samt lokalt under 998, 000, 004 och 0. De viktigaste förebyggande åtgärderna odla inte oljeväxter eller andra mottagliga grödor oftare än vart 56 år undvik alltför täta bestånd bekämpa spillraps och mottagliga ogräsarter som t.ex. baldersbrå, dån, lomme, målla, penningört, pilört och olika tistelarter SVARTFLÄCKSJUKA (Alternaria) Saknas. Svampen gynnas av värme och hög luftfuktighet, men det finns ingen bra metod att bedöma bekämpningsbehovet. Bäst effekt erhålls från full blom, dock senast när de första skidorna börjar matas. Acanto 0,5,0 l/ha, Amistar/Mirador 0,5,0 l/ha, Cantus 0,50,5 kg/ha (senast DC 65) eller Proline 0,350,7 l/ha. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Kraftiga angrepp som orsakar småfröighet och dråsning förekommer vissa år. I Mellansverige har starka angrepp av svartfläcksjuka i höstraps varit ovanliga. I våroljeväxter förekom starka angrepp 990, 99 och 998. I Sydsverige har det lokalt förekommit starka angrepp i höstraps enstaka år. Den viktigaste förebyggande åtgärden plöj ner infekterade skörderester SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Klumprotsjuka kan förebyggas genom att inte odla mottagliga grödor oftare än ungefär vart 6 år. Har marken däremot blivit infekterad krävs långa odlingsuppehåll (upp mot ca 0 år) för att bli av med smittan. Det är viktigt att bekämpa spillraps tidigt (senast vid örtblad). Detta gäller även efter resistent sort. Bekämpning av mottagliga ogräs som åkerkål, åkersenap, penningört, lomme med flera korsblommiga ogräs är likaså viktigt. Korsblommig fånggröda uppförökar också klumprotsjuka, även oljerättika men i mindre utstäckning än andra arter. Dränering av vattensjuka områden är en annan viktig motåtgärd liksom kalkning. Titta efter svulster på de unga oljeväxtplantornas rötter. Även jordtest är ett bra sätt att få en uppskattning av infektionsgraden. Sorterna SY Alister, Andromeda, Archimedes, Mendel och Mendelsson har viss resistens mot sjukdomen. De har dock samma typ av resistens och patogenen har redan brutit denna resistens på vissa platser. Kransmögel är en jordburen svamp och motverkas främst genom en balanserad växtföljd. Mot kransmögel rekommenderas ett uppehåll på 56 år mellan oljeväxtgrödorna. Kålbladmögel övervintrar med vilsporer i marken och som mycel på växtrester. Även frösmitta uppges förekomma. Angreppen är normalt av liten betydelse men svagt utvecklad höstraps som angrips på hösten kan skadas allvarligt och resultera i utvintring. Sortskillnader finns men är dåligt undersökt i Sverige. Sjukdomen motverkas genom att undvika alltför frodiga bestånd och genom att inte återkomma oftare än vart 56 år med oljeväxtgrödorna. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGSSNIGEL (höstoljeväxter) En snigel per fälla och dag. För att få en tidig och bra prognos, kontrollera snigelförekomsten redan i förfrukten. Använd flera fällor (en skiva ca 30*30 cm av t.ex. trä) som 44 RAPS OCH RYBS

47 Raps och rybs placeras ut på marken i förfrukten ca 0 dagar före skörd/bearbetning. Som lockmedel används t.ex. müsli, torkad frukt eller krossad spannmål. Fällorna läggs ut på kvällen och avräknas morgonen efter. Helst gör man tre avräkningar före skörd/bearbetning. Efter varje avräkning flyttas fällan ca meter. Om man missat att undersöka snigelförekomsten i förfrukten kan samma tröskelvärde användas i det nysådda fältet. Direkt efter sådd. Grödan är känsligast för angrepp från uppkomst fram till dess att den har ett par tre örtblad. Sluxx HP 47 kg/ha. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Angreppen av sniglar har ökat i framförallt Västsverige under senare år. et är i första hand styrt av vädret. Störst risk för stor snigelpopulation är det efter en mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två, tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Engelska studier visar att plöjning kan minska antalet sniglar till ca 75 % jämfört med plogfritt. Sträva efter att få ett fint såbruk. Sniglarna trivs i kokiga lerjordar. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även den spanska skogssnigeln orsakar lokalt problem, framför allt i mycket fuktiga lägen. De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöj sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt RAPSJORDLOPPA (höstoljeväxter) Larvskador: Rapsjordloppornas inflygning till fälten följs genom fångstskålar eller genom avräkning i fält med hjälp av ficklampa efter mörkrets inbrott. För att förhindra äggläggning sätts bekämpning in inom 0 dagar efter uppnått tröskelvärde. Riktvärde för skålfångsten är 5000 rapsjordloppor/0 dm skålyta i ackumulerad fångst under tre veckor. Riktvärde för avräkning med ficklampa är rapsjordloppor per radmeter. Riktvärde gnagskador: Mer än ca 0 % uppäten bladyta, fram till 4 örtblad. Det viktigaste är att förhindra skador av larverna. De minerar stjälkarna, vilket kan leda till utvintring. Bekämpning görs mot de inflygande rapsjordlopporna. Inflygningen kulminerar normalt omkring den 0 september i Sydsverige. Bekämpning kan ske under en lång tidsperiod och är normalt lämpligt när plantorna har 4 örtblad, men kan göras både tidigare och senare. Risk för stora gnagskador under uppkomsten finns endast år med mycket starka angrepp. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Begynnande resistens hos rapsjordloppa är noterad på några lokaler i Skåne, men fälteffekterna är fortfarande goda. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Angreppen i Sydsverige varierar med en tydlig periodicitet om ca 67 år. Populationen har nu sannolikt passerat en topp men det kan ändå finnas bekämpningsbehov i en del fält i höst. I Mellansverige är bekämpning sällan motiverad. Hösten 06 ökade dock populationen kraftigt i bland annat Kalmar län och Östergötland, vilket kan innebära visst bekämpningsbehov i höst. BLÅVINGAD RAPSVIVEL (höstoljeväxter) Saknas. Slutet av oktober eller tidig vår (mars). Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Litet, trots att angrepp förekommer varje år i Mellansverige. Äldre försök visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Mycket starka angrepp kan leda till stjälkbrytning men detta är mycket ovanligt. I Sydsverige är angreppen sällsynta. KÅLBLADSTEKEL (främst höstoljeväxter) Riktvärde är en larv i genomsnitt per planta. Om plantorna angrips redan på hjärtbladsstadiet kan skadorna uppstå snabbt och bli mycket omfattande. Sena angrepp när flera örtblad utvecklats, saknar i allmänhet betydelse. RAPS OCH RYBS 45

48 Raps och rybs Bekämpning görs då skadorna ser hotande ut. Observera att larverna är mycket glupska, varför skadan kan komma snabbt. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Erfarenheter från Uppland visar att något lägre doser, än de i tabellen angivna, har fullgod effekt. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. De senaste 0 åren har angrepp varit ovanliga. I Mälardalen och delar av Kalmar län, har dock lokalt starka skador förekommit i höstoljeväxter under senare år. Våroljeväxter skadas sällan och troligen beror detta på att eventuella kålbladsteklar dödas vid rapsbaggebekämpningen. JORDLOPPA (våroljeväxter) Som riktvärde gäller att bekämpningen görs då gnagskadorna utgör mer än 30 % av hjärtbladens yta, samtidigt som tillväxten är hämmad på grund av torka. Observera att angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden. Från uppkomst fram till tidigt örtbladsstadium. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. När utsädesbetning med effektiva preparat förekom, reducerades bekämpningsbehovet i fält avsevärt. Nu när utsädesbetning inte längre är möjlig finns ett bekämpningsbehov, speciellt vid torr väderlek med svåra uppkomstförhållanden och långsam tillväxt. De viktigaste förebyggande åtgärderna sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och grund sådd. tidig sådd LILLA KÅLFLUGAN saknas. Början eller mitten av maj för första generationen i våroljeväxter, och början av september för tredje generationen i höstoljeväxter. Ett visst stöd för att bedöma förekomsten av lilla kålflugan kan erhållas från de fångstfällor som används vid odling av kålväxter på friland. Uppgifterna framgår av Lägesrapport frilandsgrönsaker som publiceras av Växtskyddscentralen i Alnarp. Ett annat hjälpmedel är en temperatursumma som beräknar när första generationen uppträder i våroljeväxter. Kålflugan är svårbekämpad och det finns inga effektiva preparat, varken för betning eller behandling i fält. Bekämpning rekommenderas därför inte. Den lilla kålflugans larver angriper rötterna men betydelsen är oklar. I våroljeväxter förekom angrepp i framför allt västra Sverige under 04. I höstraps i Skåne har angrepp av tredje generationen förekommit lokalt 03 och något mera utbrett under 04, men angreppens betydelse är oklar. Risken för att den tredje generationen av lilla kålflugan ska hinna skada höstrapsen föreligger framför allt år med varm sensommar och höst i kombination med en stor andra generation. Angreppen i höstraps har ökat i Skåne under de senaste åren. De viktigaste förebyggande åtgärderna: undvik tidig sådd (höstraps) behovsanpassa övrig insektsbekämpning för att skona naturliga fiender så mycket som möjligt RAPSBAGGE Bekämpningsförsök visar att främst höstraps ofta kan kompensera även för kraftiga skador av rapsbaggar. Med tanke på detta och risker för resistens, finns det all anledning att avvakta med bekämpning tills trösklarna verkligen har uppnåtts. Förändrad beståndsuppbyggnad under senare år med färre men kraftigare plantor, gör att trösklarna bör ligga i den övre delen av intervallet. Aktuella försök saknas dock. Rapsbaggarna skadar endast knopparna, inte utslagna blommor. Tidigt knoppstadium (DC 5) Medelsent knoppstadium (DC 5/53) Sent knoppstadium (DC 59) Höstoljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta Våroljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta 0,5 3 Före blomning vid uppnådd bekämpningströskel. Sena behandlingar bör undvikas eftersom rapsbaggarna då skadar plantorna mindre och behandlingen kan ge negativa 46 RAPS OCH RYBS

49 Raps och rybs effekter på olika nyttodjur som reglerar mängden rapsbaggar. Beakta preparatens bigiftighet. Höstoljeväxter: I allmänhet räcker det med en behandling. Välj inte en pyretroid. I undantagsfall kan flera bekämpningar behövas, för preparatval se våroljeväxter. Våroljeväxter: De första behandlingarna görs med Avaunt 0,7 l/ha eller Plenum 0,5 kg/ha, alternativt Mavrik 0, l/ha i områden där preparatet erfarenhetsmässigt fungerar. Växla mellan preparaten vid flera behandlingar. Vid den sista behandlingen används Mospilan 0, kg/ha eller Biscaya 0,3 l/ha, alternativt Plenum om preparatet inte använts vid någon av de första behandlingarna. Resistens Resistens mot pyretroider, med svaga effekter av fältsprutningar som följd, förekommer mer eller mindre i hela odlingsområdet. Med undantag av vissa områden i främst Halland, har dock pyretroiden Mavrik fungerat bra i praktiken. Bland neonikotinoiderna visar laboratorieundersökningar på minskad känslighet för Biscaya under de senaste åren. Det finns dock inga rapporter om försämrad effekt i fält. För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat från samma preparatgrupp mer än en gång per säsong. För beskrivning av preparatgrupper, se sid 9. I höstoljeväxter behövs oftast ingen bekämpning eller kanske bara en kantbehandling. I våroljeväxter finns i allmänhet ett bekämpningsbehov varje år. Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik sena rapsbaggebekämpningar eftersom dessa skadar rapsbaggens naturliga fiender FYRTANDAD RAPSVIVEL Saknas. Inflygningen till fälten under våren kan följas med hjälp av gulskålar. Det tyska riktvärdet är 0 vivlar per gulskål under tre dagar. Riktad bekämpning mot viveln har hittills inte varit aktuell. Rapsbaggebekämpning med pyretroider ger en viss effekt. Övriga preparat mot rapsbaggar har varierande effekt på viveln,varför det finns en viss risk för uppförökning om pyretroider inte används på grund av resistens. Äldre försök visar att betydelsen av stjälkminerande vivlar (fyrtandad och blåvingad rapsvivel) oftast är marginell. Mycket starka angrepp kan leda till stjälkbrytning men detta är mycket ovanligt. BLYGRÅ RAPSVIVEL / SKIDGALLMYGGA vivlar per planta. För skidgallmygga saknas tröskelvärden. Begynnande blomning eller i slutet av blomningen. Med hänsyn till nyttoinsekterna ska behandling vid full blom undvikas. Biscaya 0,3 l/ha, Mospilan 0, kg/ha, Fastac 0,0,3 l/ha, eller Mavrik 0, l/ha. Vid rapsbaggebekämpning med Avaunt, Biscaya, Mospilan eller en pyretroid erhålls normalt även en viss effekt på den blygrå rapsviveln. Beakta karenstiden och antal möjliga behandlingar per preparat och gröda. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är liten. Dess betydelse ligger istället i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. En förutsättning för starka angrepp av skidgallmygga är nämligen förekomst av blygrå rapsvivel, som i samband med näringsgnag gör små hål i rapsskidorna. Hålen utnyttjas sedan av skidgallmyggan vid äggläggningen. Angrepp är oftast större i fältkanter och vid mindre angrepp av vivlar kan en kantbehandling vara tillräcklig. Vid stor förekomst av vivlar kan flera behandlingar i områden med starka angrepp av skidgallmygga bli aktuella. Men följ trösklarna för blygrå rapsvivel. Bekämpningseffekten är ofta lägre än 50 %. Höstoljeväxter: Mycket starka skador av skidgallmygga förekom i vissa delar av Skåne under 05 och 06, samt i Östergötland 99 och lokalt även 06. I övrigt har skadorna huvudsakligen begränsats till fältkanterna och haft liten betydelse. Vid goda tillväxtbetingelser och mindre angrepp har rapsen en mycket god förmåga att kompensera för angreppen. Våroljeväxter: Litet. Under de senaste 30 åren har angreppen varit obetydliga i hela odlingsområdet. KÅLBLADLUS (främst våroljeväxter) Om kolonier förekommer på 00 % av plantorna och vädret domineras av högtryck. Strax före eller omkring blomning. Biscaya 0,3 l/ha eller Mospilan 0,5 kg/ha. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. RAPS OCH RYBS 47

50 Raps och rybs Höstoljeväxter: Mycket sällan behov. Våroljeväxter: Senaste gången det fanns ett allmänt bekämpningsbehov var 974. Därefter har viss bekämpning behövt göras vid enstaka tillfällen. Risken för angrepp är störst i sent mognande vårraps. KÅLMAL (främst våroljeväxter) Saknas. Strax efter inflygningen av den första generationen, vilket under de senaste angreppsåren har skett i slutet av maj till början av juni. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Vid rapsbaggebekämpning med Avaunt eller en pyretroid erhålls normalt även en viss effekt på kålmalens första generation. Observera att resistens mot pyretroider kan förekomma, men detta är inte undersökt. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Under 06 fanns lokalt ett stort bekämpningsbehov på Gotland och i Mälardalen och norr ut. Däremot har höstrapsen klarat sig ifrån allvarliga angrepp trots stora förekomster av insekten. Sedan 940talet har starka angrepp förekommit i våroljeväxter under sex år, varav fyra år från 995 och framåt. Allvarliga angrepp i höstoljeväxter har inte rapporterats annat än undantagsvis. Ovanligt. Men varma höstar ökar risken för angrepp. Under 06 innebar det varma vädret under september att det fanns viss förekomst av persikbladlöss. I norra Tyskland förekom det lokalt mycket stora angrepp av persikbladlöss hösten 06. Undersökningar i Skåne visade att viruset förekommer, men vilken betydelse och vilka skördeförluster detta virus orsakar är oklart. Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik tidig sådd TURNIP YELLOW VIRUS (TUYV), HÖSTOLJEVÄXTER Saknas. TuYV överförs med bladlöss, främst persikbladlöss på hösten. Bekämpning är endast motiverad om det är lätt att hitta persikbladlöss i fältet. Hösten. I sugfällorna i Alnarp och Ingelstorp sorteras persikbladlöss fram, vilket kan vara en vägledning. Effektiva preparat saknas. Pyretroider är registrerade, men dessa fungerar med största sannolikhet dåligt eftersom pyretroidresistens är utbredd hos persikbladlusen. Resistens förekommer allmänt i Danmark, England och Tyskland. Undersökningar hösten 06 visade också på utbredd resistens i Sverige. Dessutom sitter lössen ofta på undersidan av bladen vilket försvårar bekämpningen. 48 RAPS OCH RYBS

51 Lin SVARTFLÄCKSJUKA (Alternaria) Saknas. Senare delen av blomningen, DC Amistar 0,8,0 l/ha. Tidigare var Amistar endast registrerat i odlingar av lin för teknisk användning. Från och med 07 har godkännandet enligt UPMA (Utvidgat produktgodkännande för Mindre Användningsområden) kommit att gälla även för bekämpning av Alternaria i lin avsett för livsmedel och foder. Betning Dividend Formula M. För betning av svartfläcksjuka gäller 5 % angripna frön som gränsvärde för betningsrekommendation. Svartfläcksjuka är vanligt i utsädet och betning är ofta nödvändig. Den viktigaste förebyggande åtgärden använd friskt utsäde eller beta vid behov LINJORDLOPPA Saknas. Bekämpning kan vara motiverad då angreppen ser hotande ut och särskilt vid varm och torr väderlek. Från hjärtbladsstadiet fram till tidigt örtbladsstadium. Observera att angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden. Mavrik 0,50, l/ha. Betydelsen av angreppen varierar stort både geografiskt och mellan olika år. Tidigare var det möjligt att beta utsädet men nu är bekämpning i fält enda möjligheten. Angreppen har till största delen orsakats av den stora linjordloppan, medan den lilla linjordloppan är mindre vanlig. Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning och grund sådd LIN 49

52 Ärter ÄRTBLADMÖGEL (betning) Saknas. I första hand görs betningen med det biologiska betningsmedlet Cedress. Även betning med Apron XL motverkar det primära angreppet och skyddar en tid mot den markburna smittan. Betningsbehov Primära angrepp på groddplantorna kan bekämpas genom betning. Dessa angrepp är normalt allvarligare än angrepp på bladverket. Utsädesbetning görs främst i konservärt. Den viktigaste förebyggande åtgärden odla inte ärter oftare än vart 67 år ÖVRIG SJUKDOM MOT VILKEN BETNING ÄR MÖJLIG Ärtfläcksjuka (Ascochyta spp och Phoma): Angreppet påverkar grobarheten. Svamparna ger även upphov till svarta stjälkbaser samt svarta fläckar på stam, blad, baljor och frö. Det biologiska betningsmedlet Cedress har effekt mot Ascochyta spp och används framför allt i konservärter. SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Ärtrotröta (Aphanomyces euteiches) är den allvarligaste sjukdomen på ärter. Den kan motverkas genom ordnad växtföljd med minst 68 år mellan ärtgrödorna och genom att ha väldränerade fält. På svårdränerade jordar bör antalet år mellan ärtgrödorna förlängas ytterligare. Jordtest ger en uppskattning av infektionsgraden. Även lucern, vicker, gul sötväppling och brun böna angrips. Åkerböna angrips dock inte av ärtrotröta. Phytophthorarotröta (Phytophthora pisi) kan angripa både ärt och åkerböna. Sjukdomen motverkas bäst genom en ordnad växtföljd med minst 68 år mellan ärt och åkerbönsgrödorna och genom att ha väldränerade fält. På svårdränerade jordar bör antalet år mellan ärt och åkerbönsgrödorna förlängas ytterligare. ÄRTVIVEL Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder. Från uppkomst fram till dess att plantorna har ett par blad. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd, men sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp. Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning, grund sådd och inte alltför tidig sådd ÄRTBLADLUS Foder och kokärter: Fram till begynnande baljsättning 5 löss/toppskott eller angrepp på 5 % av toppskotten. Vid sena angrepp i baljsättningen finns inga svenska tröskelvärden, men det danska tröskelvärdet med angrepp på mer än 50 % av plantorna, kan vara ett riktvärde. Konservärter: I västra Götaland används 35 löss/toppskott som tröskelvärde för bekämpning. I Skåne och Halland har tidigare används en stegvis ökande bekämpningströskel där man enbart tolererar lus/toppskott i tidiga utvecklingsstadier fram till begynnande blomning. Tröskelvärdet stiger sedan och när de nedre baljorna börjat svälla, tolereras 5 löss/toppskott. Om lössen kommer tidigt och en bekämpning har utförts före blomning, kan det bli nödvändigt med en andra bekämpning senare under baljsättningen. Vid uppnådd bekämpningströskel. Pyretroider, se tabell på sid 86. Observera att pyretroider är kontaktverkande och därför kan ge otillräcklig effekt på löss som sitter väl gömda inne i knopparna. Den högre dosen ger bättre långtidseffekt. I konservärter är även Teppeki registrerat. Beakta bigiftigheten. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid ÄRTER

53 Ärter 3 år av 0 i Mellansverige. I Sydsverige förekommer ärtbladlusen de flesta år, och bekämpningsbehov uppstår i ca 60 % av fälten med mat och foderärt. I konservärt är bekämpningsbehovet större. ÄRTVECKLARE Saknas. Begynnande baljsättning. I konservärtsodlingen används feromonfällor för att uppskatta tidpunkten för inflygning av ärtvecklare till fält. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta bigiftigheten. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Risken för angrepp är störst i områden med intensiv ärtodling samt vid torra och soliga förhållanden. I foderärt är skadetröskeln så hög som ca 50 % angripna baljor, vilket innebär att bekämpning i praktiken inte är aktuell. I kokoch utsädesärter bör bekämpning övervägas i de områden där angrepp ofta brukar förekomma. Konservärtsodling liksom kokärt och utsädesodling är känsligare för angrepp eftersom gnagskador av ärtvecklarens larver orsakar kvalitetsfel.. 5 ÄRTER

54 Åkerböna BÖNFLÄCKSJUKA (Ascochyta) Saknas. DC 669. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas. Amistar/Mirador 0,50,75 l/ha eller Signum 0,50,75 kg/ha. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Bönfläcksjuka förekommer ibland, men bekämpningsbehovet är mycket osäkert. Den viktigaste förebyggande åtgärden använd friskt utsäde (riktvärde är utsäde med mindre än 5 % smitta). CHOKLADFLÄCKSJUKA (Botrytis) Saknas. Bekämpning kan övervägas när det är lätt att hitta fläckar på bladen och det samtidigt är varmt och fuktigt väder. DC 669. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas. Signum 0,50,75 kg/ha. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Chokladfläcksjuka kan utvecklas hastigt vid fuktigt och varmt väder. Normalt kommer dock angreppet sent, d.v.s i augusti, och har då mindre inverkan på skörden. I försök med kraftiga angrepp har merskördarna blivit kg/ha för en bekämpning. I försök under 0080 har Signum 0,5 l/ha i genomsnitt gett 50 kg/ha merskörd vid behandling i begynnande blomning och 400 kg/ha vid behandling 0 dagar senare. De viktigaste förebyggande åtgärderna plöj ner smittade skörderester för att undvika vindspridning till omgivande fält kommande år undvik insådd i åkerböna för att motverka vindspridning av sporer från skörderester till omgivande fält kommande år BÖNROST Saknas. DC 669. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas. I första hand Amistar/Mirador 0,50,75 l/ha, alternativt Signum 0,50,75 kg/ha. För att inte försena avmognaden används de lägre doserna vid sen behandling. Erfarenheterna är mycket begränsade när det gäller bekämpning av bönrost i Sverige. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Bönrost angriper ofta sent på säsongen och har därför troligen liten betydelse. SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Bönbladmögel (Peronospora viciae f.sp. viciae) gynnas av fuktigt och svalt väder. Vid tidiga angrepp och gynnsamt väder kan skördeförlusten bli betydande. Eftersom svampen överlever med vilsporer i marken är den viktigaste förebyggande åtgärden en balanserad växtföljd med minst 68 år mellan åkerbönorna. Phytophthorarotröta (Phytophthora pisi) kan angripa både åkerböna och ärt. Motverkas bäst genom en ordnad växtföljd med minst 68 år mellan ärt och åkerbönsgrödorna och genom att ha väldränerade fält. På svårdränerade jordar bör antalet år mellan ärt och åkerbönsgrödorna förlängas ytterligare. ÄRTVIVEL Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder. Från uppkomst fram till dess att plantorna har ett par blad. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd, men sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp. 5 ÅKERBÖNA

55 Åkerböna Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och inte alltför tidig sådd BÖNBLADLUS Riktvärde är 05 % plantor med angrepp. Bönbladlössen koloniserar ofta enstaka plantor. Även ärtbladlus kan förekomma. Bladlössen uppträder i samband med begynnande blomning. Mavrik 0,50, l/ha eller annan pyretroid, enligt tabell på sid 86. Observera pyretroidernas bifarlighet och de speciella användningsvillkor som gäller. Visst bekämpningsbehov finns varje år, medan större angrepp förekommer enstaka år i södra Sverige. Starka angrepp förekom 0 i Sydsverige. I Mellansverige har det hittills varit sällsynt med angrepp som kräver bekämpning. BÖNSMYG Saknas. DC Biscaya 0,3 l/ha (UPMA, Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområden). Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Okänt. et är inte helt klarlagt men har hittills varit litet i foderproduktion. Bönsmyg förekommer främst där odling av åkerböna är vanlig. På platser där skador brukar förekomma kan bekämpning i utsädesodlingar vara motiverad för att förhindra försämrad grobarhet. Det är de äggläggande honorna som bekämpas och en förutsättning för att de är aktiva i fält och lägger ägg är att det är temperaturer över 0 C och uppehållsväder. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd utsäde fritt från bönsmyg (angripna bönor har små ingångshål och innehåller larver, puppor eller skalbaggar, utgångshålen är större och tydligare) undvik sådd i närheten av tidigare angripna fält ÅKERBÖNA 53

56 Klöverfrö KLÖVERSPETSVIVEL Om det är lätt att hitta fullbildade vivlar i samband med klöverns knoppstadium är sannolikt en bekämpning motiverad. Mängden vivlar kan följas med hjälp av fångstskålar. Rödklöver: Två vita fångstskålar, ca 5 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av juni. Riktvärde för bekämpning är fångst som överstiger vivlar per vecka och fångstskål från början av juni fram till strax före blomning. Vitklöver: Två vita fångstskålar, ca 30 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av maj. Riktvärde för bekämpning är 30 vivlar totalt från början av maj fram till strax före blomning. Lämplig behandlingstidpunkt är strax före blomning. Behandling som är behovsanpassad och sker innan blomning är mest skonsam för nyttoinsekter. I första hand Biscaya 0,3 l/ha eller Mavrik 0,3 l/ha. För båda preparaten gäller UPMAgodkännande (Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområden). Förutom Mavrik kan ett par andra pyretroider också användas, se tabell på sid 86. Observera pyretroidernas bigiftighet. Mavrik är dock inte klassat som bigiftigt. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Senare års undersökningar visar att bekämpningsbehovet i vitklöver är stort, framför allt i Skåne. Även i rödklöver finns ofta ett bekämpningsbehov. Undersökningar i Östergötland tyder på ett bekämpningsbehov i mer än hälften av rödklöverfälten 7 år av 0. I försök med rödklöver från har bekämpning med Biscaya gett säkra merskördar i hälften av försöken. Angreppsnivån påverkas mycket av avståndet till föregående års klöverodlingar. Vivlarna kan flyga, men oftast inte så långa sträckor. Genom att sträva efter minst 500 m avstånd till föregående års fält har försök visat att angreppsnivån minskar kraftigt. Torrt och varmt väder under vår och försommar gynnar vivlarna och ger därmed ett ökat bekämpningsbehov. Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter att placera nya klöverfält så långt bort från äldre fält som möjligt 54 KLÖVERFRÖ

57 Gräsfrö BLADFLÄCKSVAMPAR OCH MJÖLDAGG Saknas. Bekämpning mot bladfläcksvampar och mjöldagg i timotej, hundäxing, rajsvingel, rörsvingel och ängssvingel är sannolikt befogad om det går lätt att hitta angrepp före ax/vippgång på de tre översta bladen. Bästa bekämpningstidpunkt mot bladfläcksvampar är troligen i begynnande ax eller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp av rost och mjöldagg, framförallt i ängsgröe och engelskt rajgräs. Amistar/Mirador 0,50,5 l/ha. Vid etablerade angrepp, det vill säga tydliga symtom på flera bladnivåer, används det högre dosalternativet. Beakta sista godkända användningstidpunkt. Läs etiketten samt se tabell på sid 73. Vissa år kan bladfläcksvampar uppträda i bl.a. ängssvingel, hundäxing, rajsvingel, rörsvingel och timotej i sådan omfattning att bekämpning är motiverad. Angrepp av mjöldagg är mindre vanligt. ROST I framförallt fröodlingar av ängsgröe, engelskt rajgräs och rödsvingel kan bekämpning vara aktuell. I Danmark är bekämpningströskeln 0 % angripna plantor. Bästa bekämpningstidpunkt är troligen i begynnande axeller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp i framförallt ängsgröe och engelskt rajgräs. Amistar/Mirador 0,50,5 l/ha. Vid etablerade angrepp, det vill säga tydliga symtom på flera bladnivåer, används det högre dosalternativet. Beakta sista godkända användningstidpunkt. Läs etiketten samt se tabell på sid 73. Relativt omfattande angrepp av rost förekommer ibland i rajgräs, rödsvingel och ängsgröe. VITAXKVALSTER Saknas. Lämplig tidpunkt är på våren när maskrosorna börjar blomma. Pyretroid enligt tabell på sid 86. För användningsvillkor och begränsningar, se tabell på sid 70. Kvalstret kan angripa en mängd olika gräsarter. et ökar med stigande vallålder. Angreppen startar och är störst i fältkanterna. Tidigare års observationer av kantangrepp kan ge vägledning om bekämpningsbehovet. Bekämpning är inte aktuell i förstaårsvallar. Andraårsvallar kan behöva behandlas om det funnits angrepp i förstaårsvallen eller om det finns mycket annan gräsvegetation i närheten. I tredjeårsvallar behövs ofta en bekämpning. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik timotejfröodling på mark där det tidigare varit vall under flera år undvik långliggande frövallar TIMOTEJFLUGA Saknas. Enligt norska erfarenheter bör bekämpning göras om det året innan förekom angrepp i fröodlingen på mer än 0 % av axen. Lämplig tidpunkt är i början av maj, när björkarna har börjat slå ut (blad stora som musöron). Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. et ökar med stigande ålder på frövallen. Bekämpning är sällan aktuell i förstaårsvallar. I andraårsvallar kan en kantbehandling vara aktuell om mycket timotej odlas i området. I tredje årets frövall behövs oftast en bekämpning. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik timotejfröodling på mark där det tidigare varit vall under flera år undvik långliggande timotejfrövallar 55 GRÄSFRÖ

58 Majs BLADFLÄCKSVAMPAR Under nederbördsrika år bör riskfält bekämpas. Övriga fält behandlas då angrepp finns på mer än 35 % av plantorna. Som angripna plantor räknas bara de plantor där bladet närmast under kolven är angripet. n är hämtad från Danmark som i år höjt tröskeln utifrån de senaste årens erfarenheter. Behandling görs när grödan har minst 8 blad, höjd ca 5 0 cm. Comet Pro,0 l/ha eller x0,5 l/ha. Tillåten användningstid är DC Godkänt för användning i fodermajs. Enligt danska erfarenheter är en behandling oftast tillräcklig. Bekämpning är oftast bara aktuell i högriskfält det vill säga fält med kärn eller kolvmajs, i fält med återkommande majsodling och med minimerad jordbearbetning eller mycket skörderester av majs på markytan. Flera sjukdomar förekommer men viktigast är majsbladfläcksjuka (Drechslera turcica) och majsögonfläck (Kabatiella zeae). Under år med gynnsamma förhållanden för svamparna, det vill säga fuktigt och svalt väder (5 C) för majsögonfläck och fuktigt och varmt väder (optimum 4 8 C) för majsbladfläcksjuka, kan angreppen i dessa fält förorsaka stora skördesänkningar. Störst blir angreppen i kärn och kolvmajs eftersom svamparna har längst tid att utvecklas i dessa, men även ensilagemajs skadas. Sortskillnader finns men det svenska underlaget är för litet för en säker bedömning. I danska försök är sorten Amagrano en av de sorter som oftast visat på något mindre angrepp av bladfläcksvampar. De viktigaste förebyggande åtgärderna plöj efter majs odla inte majs efter majs låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetidpunkt välj mindre känslig sort SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Kolvfusarios och stjälkröta. Båda sjukdomarna orsakas av svampar ur släktet Fusarium. Angrepp av Fusarium i kolven kan resultera i förhöjda halter av toxinerna DON och ZEA. Fusariumangrepp i stjälken kan förorsaka stjälkröta med liggbildning som följd. Vissa sortskillnader finns när det gäller känslighet för kolvfusarios och stjälkröta. Det svenska underlaget för bedömning av sortskillnader i kärnmajs är för litet. Enligt danska försök 0306 är halterna av DON och ZEA oftast lägre i sorten Yukon. Det förekommer dock en variation mellan åren. Även när det gäller stjälkfusarios har angreppen i sorten Yukon varit lägre jämfört med övriga sorter enligt danska försök 05. De viktigaste förebyggande åtgärderna: undvik ensidig odling av majs på samma skifte noggrann plöjning om majs odlas efter majs låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetidpunkt välj om möjligt mindre känslig sort KNÄPPARLARV (betning) Saknas. Utsäde köpt av inhemsk leverantör är Mesurolbetat mot fåglar (undantag utsäde för ekologisk produktion). Betningen skyddar till viss del utsädet mot knäpparlarver, men övriga underjordiska plantdelar som grodd och rötter skyddas inte. Annan kemisk bekämpning är inte möjlig. Utsäde som direktimporteras av odlare kan sakna Mesurolbetning. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik sådd av majs andra året efter vall bearbeta jorden under tidig höst i hela växtföljden plöj bekämpa kvickroten FRITFLUGA Saknas. Fritflugan behandlas utifrån hur stor risken är för angrepp. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till majsens utveckling. Svärmningstidpunkten bestäms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmningen. Aktuell risk erhålls via Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev, se 56 MAJS

59 Majs DC. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. För ändamålet godkänd pyretroid, enligt tabell på sid 86. Om utsädet betats med Mesurol som repellent mot fåglar, fås även effekt mot fritflugan och någon ytterligare bekämpning behövs i regel inte. I vissa fall, till exempel vid sen sådd i kombination med kraftig förekomst av fritflugor, kan dock en kompletterande bekämpning vara motiverad. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Sockermajs är betydligt känsligare för angrepp än fodermajs. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik sen sådd, speciellt i skogsbygd plantera sockermajs istället för att så BLADLUS (havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus) Saknas. Större angrepp förekommer först i juli augusti. Om det är praktiskt möjligt att genomföra en bekämpning väljs en för ändamålet godkänd pyretroid enligt tabell på sid 86. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. et anses som litet. Enligt danska och tyska erfarenheter, krävs flera hundra bladlöss för att angreppet ska få en ekonomisk betydelse. Enligt tyska uppgifter kan bladlössen däremot ha betydelse för överföring av rödsotvirus från vårsäd till höstsäd, genom att först infektera majsen och därefter föra smittan vidare till den nysådda höstsäden. MAJSMOTT Saknas. Enligt nordtyska försök kan optimal tidpunkt variera från första veckan av juli till någon vecka in i augusti, men sannolikt är tidsspannet ännu längre i Norden. I dagsläget finns ingen metod att bestämma optimal bekämpningstidpunkt. Eftersom rätt bekämpningstidpunkt är nödvändig för god effekt innebär detta att kemisk bekämpning i nuläget är svår att tillämpa. Steward 30 WG, 0,5 kg/ha (UPMA, utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområden). Angrepp förekommer från Skåne i söder till Uppland i norr. I Sverige är skadorna hittills oftast på en låg nivå men undantag finns. Då den kemiska bekämpningseffekten är mycket osäker är de förebyggande åtgärderna helt avgörande för att kunna hålla majsmottet på en rimlig nivå. De viktigaste förebyggande åtgärderna finfördela stubbresterna (inga stjälkbitar med två oskadade noder bör finnas kvar) plöj, höst eller vår, så att samtliga skörderester hamnar minst 0 cm under markytan undvik odling av majs efter majs 57 MAJS

60 Sockerbetor ROTBRAND (betning) (Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Rhizoctonia solani, m. fl.) Saknas. Under groning och uppkomst kan plantorna skyddas genom betning. I den svenska betodlingen 07 betas alla sorter med TMTD (Tiram) + Tachigaren som tillsammans ger ett bra grundskydd mot flera rotbrandssvampar. Effekten är dock otillräcklig mot de sena kroniska skadorna av Aphanomyces och här måste en tolerant betsort väljas. Betningsbehov Aphanomyces cochlioides är den allvarligaste rotbrandspatogenen. Den trivs på jordar med lågt ph, lågt kalciumtal och under varma och fuktiga förhållanden. ph bör på lerjordar vara minst 7 och kalciumtalet (CaAL) över 50 mg/00 g jord för att minska risken för rotbrandsangrepp. Tidiga angrepp kan ge betydande plantbortfall. Utan betning kan plantbortfallet uppgå till 9000 plantor/ha enligt försöksresultat från Nordic Beet Research. Senare angrepp minskar tillväxten vilket ger upphov till små och missformaade plantor. De viktigaste förebyggande åtgärderna välj en tolerant sort som till exempel Cartoon, Klimt eller Orlena KWS, se kalka, ph minst 6,5 på lätta jordar och 7 på lerjordar sträva efter snabb och jämn uppkomst genom rätt jordbearbetning och tidig sådd under goda förhållanden BETROST, BLADFLÄCKSVAMPAR (Ramularia beticola, Cercospora beticola, Stemphylium) OCH MJÖLDAGG En sammantagen bedömning av svampangreppen (betrost, mjöldagg och bladfläcksvampar) görs. Bedöm 33 blad (mellanbladen, inte de yttersta och inte de innersta) per fält. Varje blad med minsta lilla bladfläck, oavsett vilken eller vilka sjukdomar, räknas som angripet. n är uppnådd då ett blad av 33 är angripet (3%). För att uppnå bästa effekt är det mycket viktigt att bekämpning utförs vid uppnådd bekämpningströskel. Preparaten har ingen kurativ verkan. För bekämpning rekommenderas Comet Pro 0,30,6 l/ha. Om smittotrycket är fortsatt högt, i mottagliga sorter och vid sen upptagning, rekommenderas en uppföljande behandling med antingen Comet Pro 0,30,6 l/ha eller Armure 0,6 l/ha. Växling av preparat rekommenderas för att minska risken för resistensutveckling. Armure tillhör en annan preparatgrupp, men är något svagare på rost. Den högre dosen används om rostangreppen är tidiga och kraftiga. Även Bolt och Acanto är registrerade i sockerbetor, men har främst effekt på mjöldagg. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 73. Det är viktigt att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Växtskyddscentralen och Nordic Beet Research följer varje vecka utvecklingen av angreppen i sockerbetor i försök och kommersiella fält. Utvecklingen av de olika svamparna beror på väderlek, plats och betsort. Komplettera därför med kontroll av eget fält regelbundet. Vid tidiga angrepp och planerad sen skörd kan två, eller i undantagsfall tre, behandlingar vara motiverade. Bevattning gynnar angrepp av Ramularia. Sortskillnader i mottaglighet förekommer för mjöldagg, rost och Ramularia. Aktuell information om angreppsutveckling och sorter finns på De viktigaste förebyggande åtgärderna välj en motståndskraftig sort. Bäst motståndskraft mot betrost har sorterna Landon, Smilla KWS och Klimt bäst motståndskraft mot mjöldagg har sorterna Cantona KWS, Orlena KWS och Smilla KWS bäst motståndskraft mot Ramularia har sorterna Cantona KWS, Ragna KWS och Smilla KWS SKADEDJUR PÅ GRODDPLANTORNA (betning) (hoppstjärtar, dvärgfotingar, tusenfotingar, lilla betbaggen, Clivina fossor m. fl.) Saknas. Kemisk bekämpning görs genom betning. Betningsmedel innehållande imidakloprid eller tiametoxam ger god effekt. Alla sorter är betade med Gaucho som ger ett bra insektsskydd på fält med normalt till högt insektstryck. En kombination av olika odlingsmetoder och utsädesbetning ger bäst effekt. Betningsbehov Uppkomstskadegörare förekommer i större eller mindre utsträckning i alla betfält, varför generell insektsbetning tillämpas. 58 SOCKERBETOR

61 Sockerbetor De viktigaste förebyggande åtgärderna optimera jordbearbetning, såtidpunkt och sådjup för att få en snabb uppkomst tillför stallgödsel eller plöj ner halm för att minska risken för angrepp, eftersom skadedjuren därmed får alternativ föda JORDLOPPA (främst betjordloppa) Saknas. Vid förekomst av jordloppor i fältet och angrepp på betorna, kan bekämpning vara aktuell. Jordloppor kräver höga temperaturer och soligt väder, och kan under dessa förhållanden orsaka stor skada på kort tid. Betplantan är mest känslig under själva uppkomsten och angrepp efter hjärtbladstadiet är av mindre betydelse. Efter betornas 4bladsstadium är bekämpning inte aktuell. I första hand betning med Gaucho, som ger ett bra grundskydd. Vid särskilda behov, i undantagsfall pyretroid, enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Stora angrepp är relativt ovanliga. Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde STINKFLY Saknas. Bekämpning måste ske förebyggande. Från uppkomsten fram till maj månad. Gauchobetningen är effektiv, vilket medför att bekämpning med pyretroid endast är aktuell i undantagsfall. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Med betat frö är större angrepp som kräver ytterligare bekämpning ovanliga. Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde ÅKERTRIPS Trips eller tripsskador på 50 % av plantorna i tidigt stadium. Det är svårt att fastställa behovet på grund av åkertripsens ringa storlek samt att de ibland uppehåller sig under markytan. Betning och eventuellt bekämpning under de första veckorna efter uppkomst. I första hand betning med Gaucho som ger ett bra grundskydd. Vid särskilda behov kan en pyretroid enligt tabell på sid 86 användas. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Betning med effektiva preparat har lett till att ytterligare tripsbehandlingar sällan är motiverade. En varm och torr sommar som följs av en torr höst leder till uppförökning av åkertripsen, med ökad risk för angrepp året därpå som följd. Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde BETFLUGA Första generationen: begynnande stora minor på vartannat blad tills betorna har 68 örtblad. Därefter tolereras större angrepp. Andra generationen: tröskelvärde saknas. Under juli till augusti kan 50 % kraftigt angripna blad accepteras innan bekämpning sätts in. När äggen börjar kläckas och de första minorna i bladen syns (:a gen). Gauchobetningen är mycket effektiv och bekämpning endast aktuell i undantagsfall, det vill säga främst under mycket torra år. Pyretroid kan användas enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Vanligen litet eftersom utsädet betas vilket ger plantorna ett bra grundskydd och stora minor bildas sällan. Under 005 (södra Skåne) och 006 (mer allmänt) förekom dock starka skördereducerande angrepp innan Gauchobetningen var allmän. SOCKERBETOR 59

62 Sockerbetor Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde BLADLUS Betbladlus: 0 svarta löss/planta eller koloniserande löss (d.v.s. minst 0 löss/planta) på 40 % av plantorna. Persikbladlus: 0,5 ovingade gröna löss/planta. Denna tröskel avser risken för virusspridning och gäller endast om persikbladlus säkert konstaterats i fältet. Oftast andra halvan av juni och början av juli. Normalt brukar ett sammanbrott av betbladluspopulationen ske kring mitten av juli. I undantagsfall vid mycket stora och sena angrepp, kan en pyretroid användas enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. För närvarande (mars 07) finns det inget selektivt bladlusmedel registrerat för användning i sockerbetor. Eftersom allt sockerbetsfrö är betat med Gaucho är bekämpningsbehovet normalt litet. Denna betning har en bra långtidseffekt mot bladlöss som leder till att bekämpningsbehovet mot bladlöss har minskat betydligt. Lokalt kan det dock finnas ett behov av bekämpning mot betbladlus enstaka torra år då plantans upptag av betningsmedlet kan vara låg. Persikbladlusen har betydelse endast som spridare av betvirusgulsot (BYV). Den sprider även mild betvirusgulsot (BMYV), som dock sällan har någon större omfattning i Sverige. Oftast inget behov av bekämpning. Vissa år sker en stor inflygning av gammafly, till exempel 996 och 03. I kombination med varma och torra förhållanden gynnas gammaflyet och bekämpningsbehov kan uppkomma. SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Betcystnematoden är en växtföljdsskadegörare som lever bland annat på betor, raps, kål, spenat och rädisa samt på ett stort antal ogräs. Mot betcystnematoden finns inga kemiska bekämpningsmedel, utan kontrollen måste inriktas på användning av toleranta betsorter och odlingstekniska åtgärder. Sanerande mellangrödor kan användas för att aktivt minska nematodtätheterna i jorden. Längre intervall mellan mottagliga grödor ger en spontan minskning av antalet ägg. Om raps ingår i växtföljden är det viktigast att bekämpa spillrapsen för att undvika uppförökning av betcystnematoden. Då betcystnematoder konstaterats i ett fält måste en tolerant betsort (NTsort) användas. Cantona KWS, Daphna, Lombok och Ragna KWS är exempel på toleranta sorter. Observera att NTsorter uppförökar betcystnematoden. Därför är kontinuerlig uppföljning av förekomsten av betcystnematoder genom jordprovtagning och analys mycket viktig. För information om olika betsorter, se GAMMAFLY saknas. Som riktvärde gäller att bekämpning kan vara aktuell när 05 % av bladytan är uppäten, en bedömning som baseras på hagelskador. I Danmark anges 45 larver per planta som riktvärde för bekämpning. Juliaugusti. Pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid SOCKERBETOR

63 Potatis GRODDBRÄNNA, LACKSKORV OCH FILTSJUKA (Rhizoctonia) (betning) Saknas. Den utsädesburna smittan (lackskorv) kan saneras genom betning med Maxim 00 FS, Monceren, Prestige eller Rizolex. Förutom groddbränna har Prestige även effekt mot sugande insekter som stritar och bladlöss. Binab TF WP och Proradix är biologiska preparat med effekt mot groddbränna. I en del fältförsök har preparaten inte varit lika effektiva som kemiska fungicider. Svampen kan ge stora ekonomiska förluster i form av skördesänkningar och kvalitetsförsämringar. Problemen med sjukdomen har ökat. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd ett friskt utsäde fritt från lackskorv förgro utsädet och sätt potatisen i varm jord ta upp potatisen senast 3 veckor efter blastdödning återkom inte oftare än vart femte år med potatis i växtföljden undvik rajgräs som fånggröda direkt före potatis POTATISBLADMÖGEL Saknas. Bladmögel måste bekämpas förebyggande på grund av att sjukdomen är svårt att kontrollera om angrepp uppstått och på grund av risken för angrepp av brunröta i knölarna. Färskpotatis: I färskpotatisodlingar där korta växtföljder, små radavstånd, vävtäckning och bevattning tillämpas, ökar risken för tidiga angrepp av bladmögel markant. Förebyggande behandling görs då väven tas bort. Behandla då även intilliggande fält. I fält med tidigare kända problem med bladmögel bör man överväga att ta bort väven tidigare. I fält med konstaterad marksmitta kan det också vara aktuellt att behandla innan det är dags att ta av väven. Ta då av väven, behandla och lägg tillbaks väven. Bekämpningsintervall, se under matpotatis. Matpotatis: Första bekämpningen sätts in strax innan blasten sluter sig i raderna eller då blasten är 05 cm hög. Fält i områden där marksmitta konstaterats kan behöva behandlas betydligt tidigare. Detta gäller speciellt om mycket regn förekommer under uppkomstfasen. Normalintervall för behandling är 7 dagar. Vid kraftig tillväxt eller mycket gynnsamt väder för bladmöglet, bör intervallet sänkas till 45 dagar. Vid stabilt torrt väder och svag tillväxt kan intervallen öka till mellan 0 och 4 dagar. För ett mera optimalt sprutintervall kan beslutsstödssystem användas. Se Beslutsstödssystem nedan. Stärkelsepotatis: Tack vare stärkelsesorternas bättre bladmögelresistens kan den första behandlingen sättas in när blasten täcker raderna, under förutsättning att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Fortsätt bekämpningen även under sensommaren och tidig höst eftersom stärkelsepotatisen avmognar betydligt senare än matpotatisen. Bekämpningsintervall, se under matpotatis. Beslutsstödssystem (prognosprogram) Med hjälp av beslutsstödssystem kan bladmögelbekämpningen sättas in med större precision än vid den rutinmässiga bekämpningen. Därmed kan säkrare effekter på bladmöglet uppnås. Prognosverktygen bygger på väderdata, kännedom om bladmöglets biologi och för vissa system mätningar av t.ex. blasttillväxt. Exempel på beslutstödsystem som förekommer i Norden är holländska Dacom (tidigare Plant Plus), norska VIPS och danska Skimmelstyring (utvecklat för stärkelsepotatis). Se nedanstående tabell. Uppgifter om karenstider, verkningssätt, regnfasthet, blandbarhet med mineralolja m.m. se tabell på sid 88. Beakta karenstiden. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde odla inte potatis oftare än vart 4:e5:e år på samma fält odla mindre mottagliga sorter odla potatis bara på väldränerade fält välj öppna fält utan skuggande vegetation täck av tidigt i färskpotatisodlingar bekämpa arvpotatis och bägarnattskatta i hela växtföljden eftersom de kan utgöra smittkällor POTATIS 6

64 Potatis Exempel på strategier för bladmögelbehandling Utvecklingsstadium Första behandling Matpotatis: Oftast när plantorna är 05 cm höga, men anpassa efter lokalt smittotryck Stärkelse: När potatisen går ihop i raderna Blastutveckling Snabb tillväxt av blast Stolonspetsarna börjar svälla (DC 40) Knöltillväxten startar Liten risk för marksmitta samt friskt utsäde eller lågt bladmögeltryck Kontaktverkande Ranman Top (K), Leimay (K), Revus (K,T) Kontaktverkande alt. Translaminärt alt. Systemiskt Ex. Shirlan/Zignal (K), Ranman Top (K) Revus (K,T), Banjo Forte (K,T), Acrobat (K,T) som en engångsbehandling i början av säsongen. Epok (K,S) Risk för marksmitta och/eller brunrötesmittat utsäde samt vid högt bladmögeltryck Translaminärt Ex. Revus (K,T) Systemiskt (olika alternativ) Epok (K,S) max behandlingar t. ex. behandling och 4 (d.v.s. tidigt på säsongen). Övriga behandlingar translaminärt. Börja med translaminärt preparat. Därefter Infinito (S,T). Börja med translaminärt preparat. Därefter Proxanil + Ranman Top (S,K,T) Blomning/knöltillväxt Blasttillväxten avtar Knöltillväxten ökar Bladmögeltrycket ökar Knöltillväxt/avmognad Högt smittotryck Knöltillväxten stor Risk för bladmögel och brunröta Blastdödning Translaminärt/Kontaktverkande Revus (K,T), Banjo Forte (K,T), Acrobat (K,T), Ranman Top (K), Shirlan/Zignal (K), Ev. med tillsats av Cymbal a ) (T) Inget bladmögel i beståndet Enbart blastdödningsmedel Systemiskt efter begynnande blomning Kontaktverkande eller translaminärt Infinito (S,T), alternativt Proxanil + Ranman Top (S,K,T) Ex. Revus (K,T), Banjo Forte (K,T), Acrobat (K,T), RanmanTop (K), Leimay (K), Shirlan (K) Ev. med tillsats av Cymbal a) (T) RanmanTop (K) och Leimay (K) används med fördel vid de sista behandlingarna pga god effekt mot brunröta Vid risk för bladmögel i blasten Tillsätt RanmanTop (K) eller Leimay (K) Om bladmögelbehandling utförs 3 dagar före blastdödningen behöver inget bladmögelpreparat tillsättas vid blastdödningen K= kontaktverkande, T= translaminärt verkande, S=systemiskt verkande a) Genom att blanda de kontaktverkande preparaten med Cymbal fås en viss kurativ effekt. Även Revus får en bättre kurativ effekt vid blandning med Cymbal. Blandningen kan tillämpas om bekämpningen fördröjts av t.ex. ogynnsam väderlek. Observera dock att den kurativa effekten bara är ca 4 tim. Även Proxanil i blandning med Ranman Top kan användas om bekämpningen fördröjs av ogynnsam väderlek. 6 POTATIS

65 Potatis mot bladmögel. Läs alltid etiketten före användning. Preparat a) Dos, kg, l/ha, vid olika behandlingsintervall Kommentarer 57 dagar 70 dagar 04 dagar Acrobat (K,T),0,5,0 Max 6 b) beh., DC Banjo Forte (K,T),0 Max 4 b) beh. DC 409. Minst 7 dagar mellan beh. Cymbal (T) c) 0,5 Viss kurativ effekt (ca 4 tim), men kort förebyggande verkningstid. Blanda därför alltid med annat förebyggande preparat. Max 6 beh och max 3 ggr i följd. DC 99. Epok (K,S) 0,5 Max beh. Tidigt under säsongen från DC 40(89). Resistensrisk. Undvik användning i utsädesodlingar. Infinito (S,T) Matpotatis,6 3 beh. Max 4,8 l/ha och år i DC Stärkelsepotatis, 34 beh. Max 4,8 l/ha och år i DC Leimay (K) 0,5 Högst 3 beh. i följd. Max 4 beh./år. DC 9. Max antal beh. med Leimay och Ranman Top: sammantaget max 6 beh./år p.g.a. resistensrisken. Proxanil (S, T) c),5 Max beh. i följd och max 6 beh./år. DC 95. Ranman Top (K) 0,5 Högst 3 beh i följd. Max 6 beh./år. DC 389. Viss resistensrisk. Se vidare Leimay. Revus (K,T) 0,6 Max 50 % av totala antalet beh., dock max 6 b) beh./år, (inklusive Revus Top b) ). DC 9. Revus Top (K,T) 0,6 Max 3 beh./år. DC 409. Antalet beh. med Revus Top och Revus: sammantaget max 6 b) beh./år. Shirlan/Zignal d) (0,3)0,4 DC Den lägre dosen tidigt under säsongen. Max (K) beh./säsong: Shirlan 6 ggr och Zignal 3 ggr. a) K = kontaktverkande, T = translaminärt verkande, S = systemiskt verkande b) För att minska resistensrisken bör max 50 % av behandlingarna komma från preparat som tillhör FRACgrupp 40, det vill säga Acrobat, Banjo Forte, Revus och Revus Top c) Max 675 g cymoxanil får spridas på ett och samma fält under en 3årsperiod d) För Zignal gäller: Beträd inte fältet förrän sprutvätskan torkat in TORRFLÄCKSJUKA (Alternaria) I fält utan tidigare angrepp: Riktvärde är begynnande angrepp på lågt sittande blad. Angreppen uppträder oftast först i körspåren. Beakta sortskillnader. I fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling: saknas. Bekämpning är aktuell i de flesta fält med stärkelsepotatis i södra och sydöstra Sverige. Bekämpning i sena stärkelsesorter är viktigare än i tidigt mognande sorter. Bekämpning måste ske förebyggande. I fält utan tidigare angrepp: Börja behandlingen när de första symtomen hittas, oftast i mitten av juli eller senare. I fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling: Starta den förebyggande behandlingen 68 veckor efter uppkomst, det vill säga oftast i början av juli. I fält utan tidigare angrepp, vid första symtom Signum 0,5 kg/ha. Upprepa behandlingen efter 50 dagar. Välj därefter eventuellt bladmögelpreparat med effekt på Alternaria såsom Revus Top eller Acrobat. Återkom vid behov med ytterligare en (i nödfall två) behandlingar med Signum 0,5 kg/ha. Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Alternativ strategi Amistar/Mirador 0,5 l/ha två gånger med 0 dagars intervall. Mellan de båda Amistar/Miradorbehandlingarna används Revus Top eller Acrobat som bladmögelpreparat. POTATIS 63

66 Potatis Skulle ytterligare bekämpning krävas komplettera med behandlingar med Signum 0,5 kg/ha. Amistar/Mirador och Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. I fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling: Börja den förebyggande behandlingen ca 7 veckor efter uppkomst med Revus Top 0,6 l/ha eller Acrobat,8 kg/ha två gånger i följd. Efter 70 dagar behandla med Signum 0,5 kg/ha. Upprepa Signumbehandlingen efter ytterligare 50 dagar. Välj därefter eventuellt bladmögelpreparat med effekt på Alternaria såsom Acrobat eller Revus Top. Återkom vid behov med ytterligare en (i nödfall två) behandlingar med Signum 0,5 kg/ha. Alternativt görs en avslutande behandling med Revus Top 0,6 l/ha (framförallt aktuellt i sena stärkelsesorter) förutsatt att preparatet inte använts mer än två gånger tidigare i fältet. Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Preparat, dos och strategier mot torrfläcksjuka (Alternaria). Läs alltid etiketten före användning Preparat Dos kg, l/ha Kommentarer Amistar/Mirador x0,5 Max beh. med 0 dagars intervall i DC 789. Blanda eller alternera med preparat med annan verkningsmekanism mot Alternaria såsom Revus Top eller Acrobat. Amistar/Mirador blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Preparatet visar tendens till minskad effekt i områden där behandling mot Alternaria gjorts med preparatet under flera år. Signum 4x0,5 Förebyggande från början av juli. Högst beh. i följd, max 4 beh./år. 3 (i nödfall 4) behandlingar med 50 dagars intervall i DC 4775, beakta resistensrisken. Alternera med preparat med annan verkningsmekanism mot Alternaria såsom Revus Top eller Acrobat. Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Acrobat Minst x,8 Bladmögelpreparat med viss förebyggande effekt mot Alternaria. Använd från DC 40, minst beh. Revus Top 3x0,6 Bladmögelpreparat med förebyggande effekt mot Alternaria. Max 3 beh. Antalet beh. med Revus Top och Revus: sammantaget max 6 beh./år. Problemen med torrfläcksjuka har ökat i Sydsverige, speciellt i de torrare områdena i sydost. Störst är bekämpningsbehovet i stärkelsepotatis där en stor del av skördetillväxten sker under augusti och september. Försöksresultaten visar att angreppen i matpotatis däremot sällan leder till skördeförluster på grund av den tidigare avmognaden. Särskilt mottaglig är stärkelsesorten Kardal. Av matpotatissorter anses Binje och Inova som något känsligare än andra sorter, dock är de betydligt mindre känsliga än Kardal. Risken för angrepp är störst i fält där angrepp tidigare förekommit. Stressfaktorer som torka, insektsskador och växtnäringsbrist, speciellt kvävebrist, ökar risken för angrepp. Angrepp uppträder oftast först i körspåren. Svampen gynnas av varm och torr väderlek omväxlande med fuktiga perioder. Beakta resistensrisken Resistens mot strobiluriner hos Alternaria solani har konstaterats på flera platser i Sverige. Resistensen är av typen F9L, vilket är en mildare form av resistens. Vid denna typ av resistens påverkas preparatets effekt i mindre grad. Trots detta har minskad effekt av Amistar/Mirador nu konstaterats i Sverige i fält där Alternariapopulationen domineras av F9L. Från USA rapporteras sedan flera år om minskad känslighet för boskalid, som är en av substanserna i Signum. Även i Tyskland upptäcktes isolat med mutationer för minskad känslighet 05. På grund av detta finns förslag i Tyskland om att begränsa antalet behandlingar med Signum till endast gånger per säsong. För att undvika en ökning av resistensen i Sverige bör behandling göras endast då behov föreligger. Behandla aldrig för säkerhets skull! Enligt försök och andra undersökningar föreligger inget bekämpningsbehov i matpotatis mot Alternaria solani i Mellansverige. Även i Sydsverige är bekämpningsbehovet i matpotatis litet och behandlingarna sällan lönsamma. Avstå därför att behandla mot Alternaria i matpotatis, för att på så sätt fördröja resistensutvecklingen mot preparaten. Om bekämpning anses nödvändig i fabrikspotatis är det viktigt att växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik känsliga sorter odla inte potatis oftare än vart 46:e år på samma fält följ gödslingsrekommendationerna vid bevattning, vattna tidig morgon eller sen kväll 64 POTATIS

67 Potatis ÖVRIGA SJUKDOMAR MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Blåsskorv, fusariumröta, phomaröta och silverskorv kan bekämpas med utsädesbetning. Blåsskorv och silverskorv saneras med Diabolo (tidigare Fungazil 00). Silverskorv även med Maxim 00 FS. Fusarium och phomaröta som ligger latent på utsidan av knölarna kan saneras genom betning med Diabolo (tidigare Fungazil 00). SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Stjälkbakterios och stjälkröta orsakas av ett komplex av bakterier från släktena Pectobacterium och Dickeya (båda tidigare Erwinia). Dessa kan spridas med utsädet, med insekter, via marksmitta och med bevattningsvatten. Angreppen gynnas av en sval och fuktig vår och en varm och regnig sommar. De viktigaste förebyggande åtgärderna: använd friskt utsäde återkom inte oftare än vart fjärde, helst vart femte år, med potatis på samma fält väck utsädet sätt potatisen i varm jord ta upp potatisen skonsamt under varma och torra förhållanden se till att sårläkningen går snabbt Svartpricksjuka. (Colletotrichum coccodes) Svartpricksjuka förorsakar framförallt lagringsförluster och sämre utseende på potatisknölarna (skalfinish). Svampen kan också angripa stjälkarna vilket medför att blasten vissnar i förtid med kraftig skördesänkning som följd. Sortskillnader finns men är dåligt undersökt. Marksmittan är den viktigaste smittkällan och bekämpning kan bara ske genom förebyggande åtgärder. De viktigaste förebyggande åtgärderna är: använd friskt utsäde, framförallt i fält som inte redan är infekterade undvik att sätta potatis i kraftigt smittade fält, jordtest finns återkom inte oftare än vart fjärde, helst vart femte år, med potatis på samma fält se till att näringsförsörjningen är god undvik sorter som erfarenhetsmässigt fått stora angrepp sträva efter så kort växtsäsong som möjligt, till exempel genom förgroning av utsädet ta upp potatisen tidigt under torra skördeförhållanden ta upp potatisen kort tid efter blastdödning torka och kyl ner potatisen snabbt vid inlagring bekämpa arvpotatis liksom andra värdväxter såsom nattskatta, åkerbinda, lomme och svinmålla i hela växtföljden KNÄPPARLARV (betning) Saknas. Beakta erfarenhet av tidigare angrepp i fältet. Betning av utsädet före sättning kan ha en viss effekt. Betning av utsädet med Prestige. Effekten är dock mycket osäker. Karenstid 00 dagar från sättning till skörd. Angreppen har visat tendens till att öka. Skador uppträder främst då potatis odlas ett par år efter vallbrott, men även i rena stråsädesväxtföljder där minimerad jordbearbetning tillämpas, uppförökas knäpparlarverna. Det är en allmänt minskad jordbearbetning som anses vara den viktigaste orsaken till ökningen av problemen. De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik odling av potatis andra året efter vall bearbeta jorden under tidig höst i hela växtföljden plöj bekämpa kvickroten ta upp potatisen tidigt, så fort den är skalfast JORDFLY Saknas. För att bestämma risken för omfattande angrepp av larver av jordflyn, i första hand sädesbroddflyet, används feromonfällor. Med hjälp av fångsterna i fällorna, och kännedom om fjärilens biologi, nederbörd, bevattning, temperatur med mera, kan en prognos ställas för om och när en eventuell bekämpning skall sättas in. Prognosen kan köpas från Gartnerirådgivningen A/S i Danmark, som tillhandahåller fällor och feromoner. Kemisk bekämpning sätts in när de nykläckta larverna fortfarande befinner sig uppe på bladen. Rätt tidpunkt för bekämpning fastställs genom att använda en prognosmodell. Se ovan. För ändamålet godkänd pyretroid enligt tabell på sid 86. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. POTATIS 65

68 Potatis Bekämpning kan också ske genom att hålla marken fuktig under perioden för larvernas tidiga utveckling. Risken för angrepp beror starkt av väderleken och blastutvecklingen under juli månad. Om blasten täcker raderna i slutet av juni och början av juli eller om väderleken är kall och regnig sker sällan angrepp. POTATISSTRIT / STINKFLY Saknas. Optimal tidpunkt för första behandlingen mot stritar är ca två veckor efter påbörjad inflygning, eller ca en vecka efter inflygningsmax. Inflygningen startar oftast i början av juni. För att bestämma rätt behandlingstidpunkt följs inflygningen med hjälp av gula klisterfällor. Om första generationen är talrik uppstår ofta ytterligare ett bekämpningsbehov i slutet av juli. Om Prestigebetat utsäde använts behövs ingen direktbekämpning i fält. I första hand Mavrik 0, l/ha. Övriga registrerade pyretroider framgår av tabell på sid 86. Alternativ är Biscaya 0,3 l/ha och Mospilan 0,5 kg/ha. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Bekämpning av stritarna medför att skörden blir mer storfallande. I Sydsverige har bekämpningsförsök visat på höga merskördar i stärkelsepotatis. Effekten av stritbekämpningen i matpotatis är dåligt utredd och därför är det ekonomiska värdet av behandlingen svårbedömt. Bekämpning av stritar med pyretroider ökar ofta problemet med bladlöss senare på säsongen. Betning Betning med Prestige har i bekämpningsförsök mot stritar och bladlöss gett lika god effekt som två behandlingar med SumiAlpha (ej godkänt för fältbehandling sedan 063). Observera att stritar flyger i fältet även om utsädet betats. Ingen förökning sker i dessa fält och ingen ytterligare bekämpning behöver därför göras. Mot stinkflyn har betningen endast god effekt mot inflygande stinkflyn tidigt på säsongen. Karenstid Prestige: 00 dagar från sättning till skörd. BLADLUS (direktskadegörare) Riktvärde är 0 bladlöss per blad (ett blad består av 79 småblad). Från slutet av juli till och med augusti. Observera karenstiden. I områden i Sydsverige där bladlöss varit ett återkommande problem och resistenta bladlöss uppträtt tidigare år, rekommenderas i första hand att utsädet betas med Prestige. Vid besprutning väljs i första hand Teppeki 0,6 kg/ha. Andra alternativ är Biscaya 0,3 l/ha, Mospilan 0,5 kg/ha eller pyretroid, se sid 86. Observera att effekten av Teppeki inte syns förrän efter 46 dagar. För att minska risken för resistensuppbyggnad bör upprepad behandling med samma preparat undvikas. Växla därför mellan Teppeki och Biscaya/Mospilan. Beakta karenstiden. Läs alltid etiketten samt se tabell på sid 70. Det är stritarna som är det huvudsakliga insektsproblemet i potatis, men bladlöss förekommer relativt ofta. et är störst i Sydsverige. Betning Prestige har effekt mot såväl stritar som bladlöss. Karenstid 00 dagar från sättning till skörd. SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Potatiscystnematoder är små rundmaskar som angriper rotsystemet och som försvagar plantorna med minskad skörd som följd. Spridningen sker i huvudsak via utsädet och med jord. De viktigaste förebyggande åtgärderna är: använd certifierat utsäde rengör maskiner, däck och skor mm vid förflyttning mellan fält odla inte potatis oftare än vart fjärde till femte år på samma skifte använd resistenta sorter vid konstaterad nematodförekomst 66 POTATIS

69 Potatis POTATISVIRUS Y (PVY, krussjuka) Saknas. Det är bladlöss som sprider potatisvirus Y. Behandlingen måste göras förebyggande och utförs bara i utsädesodlingar. Första behandlingen sätts in när 50 % av plantorna är uppkomna, i stärkelsepotatis när alla plantor är uppkomna och de första plantorna är 0 cm. Behandlingen upprepas var 70 dag, kortast intervall när bladlössen flyger som intensivast. Avsluta ca 4 veckor efter det att potatisen gått i blom (viss åldersresistens har då inträtt i plantorna). Kemisk bekämpning av bladlössen har otillräcklig effekt på virusspridningen. Istället används paraffinoljan Fibro (enda godkända preparat). Börja med 5 l/ha i 00 l vatten och öka med liter olja och 40 l vatten för varje behandling upp till 0 l/ha i 400 l vatten. Max 8 behandlingar. Oljan blandas i bladmögelbekämpningarna. Blanda ej med preparaten Shirlan/Zignal, Epok, och Banjo Forte. Blandningarna kan ge mörkfärgade bladnerver och skrynkliga blad, symtom som är svåra att skilja från virusangrepp. Behandlingen med oljepreparaten kan sänka skörden med 35 % och bekämpning är bara motiverad i utsädesodlingar. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde ta bort infekterade plantor under säsong POTATIS 67

70 Tabeller och bilagor

71 Preparat/aktiv substans Förklaring av begrepp som används i skriften Begrepp Antisporulerande Biologiskt verkande Fysikaliskt verkande Förebyggande Gasverkande Karenstid Kontaktverkande Kurativ Magverkan Regnfasthet Systemiskt verkande Translaminär /Lokalsystemiskt verkande UPMA utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden (tidigare offlabel) Förklaring Preparatet hämmar bildning av nya sporbärare och sporer. Preparat som innehåller mikro eller makroorganismer, vilka är naturliga fiender till skadeorganismen. Preparat som kan fungera som en fysisk barriär, vilken för insekter kan leda till uttorkning eller kvävning. Svampsporer kan förhindras att gro och infektera växtceller. Preparatet måste finnas på växtens yta före sporgroningen. Sporer avdödas innan eller vid groningen. Preparatet förgasas i samband med behandlingen eller efter behandlingen och sprids i beståndet. Minsta antalet dagar mellan behandling och skörd. Preparatet verkar vid direktträff på insekter eller som en skyddande hinna på växten. Nytillväxt som sker efter behandlingen har inget skydd. Preparatet verkar på svampen från infektion och under inkubationsperioden till strax innan nya symtom uppträder. Preparatet försvagar eller dödar insekten då den äter på en behandlad växtdel. Om preparatet har en regnfasthet på timme, betyder det att preparatet sitter fast på växten efter timme sedan behandlingen gjorts, även om det då börjar regna. Preparatet tas upp av växten och transporteras uppåt och utåt i växten. Även nytillväxt skyddas. Preparatet tränger igenom bladvävnaden och förflyttas inom bladet men transporteras inte till övriga plantdelar. Preparat som är godkända i någon gröda i Sverige, och som efter speciellt beslut, får användas i en annan gröda utan att detta anges på etiketten. All användning sker på odlarens egen risk. UPMA gäller så länge preparatet är godkänt i Sverige. Preparatformuleringar Förkortning Engelsk förklaring Svensk förklaring CS capsule suspension Kapselsuspension DF dry flowable Minigranulat EC emulsifiable concentrate Ett flytande koncentrat som ger emulsion i vatten EW emulsion, oil in water Emulsion, olja i vatten Formula M Flytande koncentrat som ger suspension i vatten (se SC) FS flowable concentrate for seed treatment Suspension för våtbetning FW flowable Vattenbaserat flytande koncentrat OD oil dispersion Oljedispersion (finfördelade oljedroppar i vatten) SC suspension concentrate Flytande koncentrat som ger uppslamning (suspension) i vatten SG water soluble granules Vattenlösligt granulat WG waterdispersible granules Granulat som uppslammas och dispergeras (finfördelas) i vatten WP wettable powder Slampulver som ger en uppslamning (suspension) i vatten WS slurry wet seed treatment Vattenlösligt torrt pulver PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 69

72 Preparat/aktiv substans Insekticider användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas vissa användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Uppgifter om verkningssätt och regnfasthet kommer från företagens produktinformation. Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Observera att även ett preparat mot sniglar (molluskicid) ingår sist i tabellen. För flera preparat finns ytterligare villkor, se sid 84. Observera att ändringar kan ske under året. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 07. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. För mer information om användningsvillkor för enskilda preparat, se KEMIs förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. Insektsmedel Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Avaunt L DuPont indoxakarb BetaBaythroid SC 05 L ADAMA betacyflutrin Mängd a.s. Verknings sätt a) Regnfashet Grödor Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos vid varje behandl. Godkänt t.o.m 50 g/l K, M tim Raps, rybs ,7 l/ha g/l K, M tim Vete, råg, rågvete Raps, rybs Gröna ärter Torkade ärter Klöverfrö till utsäde Gräsfrö till utsäde Fodermajs Socker & foderbetor Potatis Biscaya OD 40 L Bayer tiakloprid 40 g/l S, M tim Raps, rybs Potatis Åkerböna b) (bönsmyg) Klöverfrö till utsäde b) (klöverspetsvivel) Fastac 50 L BASF alfacypermetrin Fibro L Nordisk Alkali Kaiso Sorbie L Nufarm lambdacyhalotrin 50 g/l K, M tim Stråsäd Raps, rybs Ärter, bönor Klöver & lucernfrövall Majs Socker & foderbetor Potatis < ,5 l/ha 0,3 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,4 l/ha 0,5 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,5 l/ha 0,3 l/ha paraffinolja 797 g/l F Potatis l/ha g/kg K, M tim Stråsäd Raps, rybs Potatis ,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha Sista användningsdag PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

73 Karate,5 WG L Syngenta lambdacyhalotrin Mavrik L ADAMA taufluvalinat Mospilan SG L Nordisk Alkali 40 g/l K, M tim Höststråsäd Vårstråsäd Raps, rybs, lin Raps, rybs Färska ärter Torkade ärter Torkade bönor Potatis Klöverfrö till utsäde b) (klöverspetsvivel) acetamiprid Plenum 50 WG L Syngenta pymetrozin 50 vikt% K, M, S, T Raptol L Nordisk Alkali rapsolja + pyretriner,5 vikt% K, M tim Vete, råg, rågvete Korn, havre Raps, rybs, senap Färska ärter & bönor m. balja Färska ärter utan balja Torkade ärter och bönor Åkerböna Klöverfrö till utsäde Gräsfrö till utsäde Fodermajs Sockerbetor Potatis 0 vikt% S, M, K tim Raps, rybs Potatis 85 g/l 4,59 g/l d) ,4 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,4 kg/ha 0,4 kg/ha 0,4 kg/ha 0,5 kg/ha 0,5 kg/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0,3 l/ha 0, kg/ha 0,5 kg/ha tim Raps, rybs 559 0,5 kg/ha K tim Lantbruksgrödor 8 4 l/ha Steward 30 WG L DuPont indoxakarb Teppeki L Nordisk Alkali 30 vikt% K, M tim Raps, rybs Sockermajs b) (majsmott) Foder & biogasmajs b) (majsmott) flonicamid 50 vikt% S, T tim Höstvete Färska ärter utan skida Potatis 4057 >34 > ,085 kg/ha 0,5 kg/ha 0,5 kg/ha 0,4 kg/ha 0,4 kg/ha 0,6 kg/ha OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 7

74 Preparat/aktiv substans Molluskicid Klass Marknadsförare Sluxx HP L Nordisk Alkali Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verknings sätt a) Regnfashet Grödor Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos vid varje behandl. Godkänt t.o.m järn(iii)fosfat,97 vikt% M Alla grödor 4 7 kg/ha c) a) F=fysikaliskt verkande, K=kontaktverkande, M=magverkande, S=systemiskt verkande och T= translaminärt verkande Preparat med ett magverkande, systemiskt eller translaminärt verkningssätt, kan även vara kontaktverkande vid direktträff på insekten b) Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområde (tidigare Offlabel) c) Ansökan om fortsatt godkännande är inlämnad. Beslut har ännu inte tagits (mars 07) d) Max en applicering på hösten och två appliceringar på våren OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! Sista användningsdag 7 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

75 Fungicider användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas vissa användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Uppgifter om verkningssätt och regnfasthet kommer från företagens produktinformation. Tabellen avser grödor som finns i denna skrift. För flera preparat finns ytterligare villkor, se sid 84. Observera att ändringar kan ske under året. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 07. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. För mer information om användningsvillkor för enskilda preparat, se KEMIs förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. Svampmedel Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Regnfasthet Grödor Acanto L DuPont pikoxystrobin 50 g/l S,T tim Vete, råg, rågvete, korn och havre Acrobat WG L BASF mankozeb dimetomorf 60 vikt % 9 vikt % Raps och rybs Sockerbetor Amistar L Syngenta azoxystrobin 50 g/l S, T tim Vete och korn Armure L Syngenta difenokonazol propikonazol 50 g/l 50 g/l K LS/T S S Användningstid DC Från 40 Antal behandlingar Karenstid dygn 35 4 Maxdos per år eller per behandling l/ha & år l/ha & år l/ha & år 46 tim Potatis kg/ha per behandling Råg Rågvete Havre Raps och rybs Potatis tim Vete Sockerbetor Ärtor och bönor färska torkade Gräsfrö till utsäde Oljelin (UPMA) Korn Sockerbetor l/ha & beh. l/ha l/ha & beh. l/ha l/ha och odlingssäsong 0,5 l/ha & beh. l/ha & beh. l/ha & år l/ha & beh. l/ha & beh. 0,8 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i) Godkänt t.o.m 0703 d) d) 0803 Sista användningsdag OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 73

76 Preparat/aktiv substans Svampmedel Klass Ascra Xpro Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) L Bayer protiokonazol bixafen fluopyram Mängd a.s. 30 g/l 65 g/l 65 g/l Verkningssätt a) Regnfasthet Grödor S tim Höstvete Vårvete Korn, havre, råg och rågvete Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos per år eller per behandling,08 l/ha & år,5 l/ha & beh,5 l/ha & år Godkänt t.o.m Aviator Xpro EC 5 Banjo Forte Barclay Bolt XL Bumper 5 EC L Bayer protiokonazol bixafen L ADAMA dimetomorf fluazinam L Nordisk Alkali 50 g/l 75 g/l 00 g/l 00 g/l S tim Vete Råg och rågvete Korn Havre LS/T K propikonazol 50 g/l S tim Vete, korn, havre och råg Sockerbetor L ADAMA propikonazol 50 g/l S tim Vete, råg, rågvete, korn och havre l/ha & beh l/ha & år l/ha & beh l/ha & år tim Potatis l/ha & beh d) ,5 l/ha & beh 0803 Juliaugusti 8 0,5 l/ha & beh när symptom uppträder ,5 l/ha & beh 0803 Cantus L BASF boskalid 50 vikt% S, T tim Raps och rybs 065 e) 0,5 kg/ha och gröda Comet Pro L BASF pyraklostrobin 00 g/l T 0,5 tim Vete, råg, rågvete, korn och havre Fodermajs Sockerbetor Contans WG Bayer Coniothyrium minitans x0 9 cfu b) /g B Behandling av jord mot bomullsmögel före eller vid sådd Behandling av angripna skörderester ,5 l/ha & beh l/ha & år 0,6 l/ha & beh Max 8 kg/ha vid sådd Max 4 kg/ha efter skörd d) Cymbal 45 L Nordisk Alkali cymoxanil 45 vikt% T tim Potatis ,5 f) kg/ha och behandling Sista användningsdag 74 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

77 Delaro SC 35 Epok 600 EC L Bayer protiokonazol L Nordisk Alkali trifloxystrobin fluazinam metalaxylm 75 g/l 50 g/l 400 g/l 93,6 g/l Flexity L BASF metrafenon 300 g/l G, LS Folpan 500 SE BASF Forbel 750 S, T tim Höstvete, höstrågvete och råg K S Höstkorn Vårkorn, havre Vårvete, vårrågvete ,8 l/ha & år 0,8 l/ha & år 0,8 l/ha & år 0,8 l/ha & år tim Potatis ,5 l/ha & beh ,5 tim Vete, korn, råg, rågvete och havre <6 35 0,5 l/ha & beh L ADAMA folpet 500 g/l K, T 3 tim Vete och korn ,5 l/ha & beh L BASF fenpropimorf 750 g/l S tim Vete, korn, råg, rågvete och havre Infinito L Bayer fluopikolid propamokarb 6,5 g/l 65 g/l T S ,5 l/ha & beh tim Potatis ,6 g) l/ha & beh d) Kayak L Syngenta cyprodinil 300 g/l S tim Korn ,5 l/ha & år d) Kumulus DF 3 BASF svavel 800 g/kg K 46 tim Vete, korn, råg, rågvete och havre Sockerbetor Matärt kg/ha & beh 0 kg/ha & beh 6 kg/ha & beh 003 Leimay L Berner amisulbrom 00 g/l K tim Potatis ,5 l/ha & beh Mirador L ADAMA azoxystrobin 50 g/l S, T tim Vete och korn 306 l/ha & beh EC Råg 36 l/ha Rågvete 36 l/ha & beh Havre 336 l/ha Raps och rybs l/ha och odlingssäsong Potatis ,5 l/ha & beh Sockerbetor l/ha & beh Ärtor och bönor 6069 l/ha & år färska 4 torkade 35 Gräsfrö till utsäde 355 l/ha & beh. Proline EC 50 L Bayer protiokonazol 50 g/l S tim Vete, råg, rågvete och korn Havre Raps och rybs ,6 l/ha & beh 0,6 l/ha 0,7 l/ha OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 75

78 Preparat/aktiv substans Svampmedel Klass Marknadsförare Proxanil L Nordisk Alkali Ranman Top L Nordisk Alkali Aktiv substans (a.s.) cymoxanil propamokarb Revus L Syngenta mandipropamid Mängd a.s. 50 g/l 400 g/l Verkningssätt a) T S Regnfasthet Grödor Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos per år eller per behandling Godkänt t.o.m tim Potatis ,5 l/ha & beh cyazofamid 60 g/l K 0,5 tim Potatis ,5 l/ha & beh d) 50 g/l K, T tim Potatis ,6 l/ha & beh Sista användningsdag Revus Top L Syngenta difenokonazol mandipropamid 50 g/l 50 g/l S K, T tim Potatis ,6 l/ha & beh 093 Shirlan L Syngenta fluazinam 500 g/l K tim Potatis ,4 l/ha & beh 0008 Signum L BASF boskalid pyraklostrobin 6,7 vikt% 6,7 vikt% S, T tim Potatis Ärtor/färsk utan skida Bönor och ärtor/torkade ,5 kg/ha & beh kg/ha kg/ha & beh 0803 Siltra Xpro EC 60 Sportak EW Stereo 3,5 EC L Bayer protiokonazol bixafen 00 g/l 60 g/l S tim Vete Råg och rågvete Korn Havre L BASF prokloraz 450 g/l K, LS tim Vete, råg, rågvete och korn L ADAMA cyprodinil propikonazol 50 g/l 6,5 g/l S, T S Raps och rybs tim Vete, råg, rågvete och korn Talius L DuPont prokinazid 00 g/l LS/T tim Vete, höstråg och rågvete Korn och havre Korn och havre < ,75 l/ha & beh 0,75 l/ha/ 0,75 l/ha & beh 0,75 l/ha/,0 l/ha & odlingssäsong, ,5 l/ha ,5 l/ha & beh 0,5 l/ha 0,5 l/ha & beh PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

79 Tern 750 EC Tilt 50 EC L ADAMA fenpropidin 750 g/l S tim Vete, havre, korn och råg Rågvete L ADAMA propikonazol 50 g/l S tim Vete, råg, rågvete, korn och havre Tiro L Syngenta difenokonazol propikonazol 50 g/l 50 g/l S S tim Vete Korn Sockerbetor ,75 l/ha & beh 0,8 l/ha ,5 l/ha & beh ,8 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i) 0803 Topsin WG L Nordisk Alkali Upstream L Nordisk Alkali Zignal L Cheminova A/S tiofanatmetyl 700 g/kg S tim Höstvete, höstkorn och råg Höstvete, höstkorn och råg cyflufenamid 5,4 g/l LS/T, G tim Vete, råg, rågvete, havre och korn ,43 kg/ha h), kg/ha h) ,375 l/ha & beh fluazinam 500 g/l K tim Potatis ,4 l/ha & beh 0908 a) B=biologiskt preparat, G=gasverkande, K=kontaktverkande, LS=lokalsystemiskt verkande, S=systemiskt verkande, T=translaminärt verkande b) Colony forming units c) Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområde (tidigare Offlabel) d) Ansökan om fortsatt godkännande är inlämnad. Beslut har ännu inte tagits (mars 07) e) Max 0,5 kg/gröda, dosen kan fördelas på en eller två behandlingar f) Den totala dosen under en treårsperiod får vara högst 675 g cymoxanil/ha g) Den totala dosen under en treårsperiod får vara högst 300 g fluopikolid/ha h) En gång per gröda och odlingssäsong i) Om två behandlingar får maximalt 50 % av dosen användas vid varje tillfälle. OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 77

80 Preparat/aktiv substans Betningsmedel användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig i KEMIs bekämpningsmedelsregister i mars 07. Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Observera att ändringar kan ske under året. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. I Kemikalieinspektionens förteckning över bekämpningsmedel på kan du läsa mer. Betningspreparat Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Exempel på gällande användningsvillkor, grödor, m.m. Svampmedel Apron XL L Syngenta metalaxylm 339, g/l S Sockerbetor, ärter och bönor. Godkänt t.o.m Binab TF WP (Binab Potatis) Cedomon Cedress Binab BioInnovation, Biobasiq / Garta Lantmännen BioAgri AB Lantmännen BioAgri AB Trichoderma polysorum Trichoderma atroviride Pseudomonas chlororaphis Ma34 Pseudomonas chlororaphis Ma34 Celest Extra Formula M L Syngenta difenokonazol fludioxonil 0 5 cfu b) /g 0 5 cfu b) /g x0 9 x0 0 cfu b) /ml x0 9 x0 0 cfu b) /ml 5 g/l 5 g/l B Potatis. Godkänt t.o.m B B S, K Korn och havre. Tillåtetbedömd för KRAVodling. Godkänd t.o.m Ärter. Tillåtetbedömd för KRAVodling. Godkänd t.o.m Vete, råg, rågvete, korn och havre. Godkänd t.o.m Celest Formula M L Syngenta fludioxonil 5 g/l K Vete, råg, rågvete, korn och havre. Godkänd t.o.m Cerall Lantmännen BioAgri AB Pseudomonas chlororaphis Ma34 x0 9 x0 0 cfu b) /ml B Vete. Tillåtetbedömd för KRAVodling. Godkänd t.o.m Dividend Formula M L Syngenta difenokonazol 30 g/l S Stråsäd och lin. Godkänd t.o.m Diabolo L Nordisk Alkali imazalil 00 g/l K, LS Potatis. Godkänt t.o.m Latitude L Certis siltiofam 5 g/l K Höstvete. Godkänt t.o.m Maxim 00 FS L Syngenta fludioxonil 00 g/l K Potatis. Godkänt t.o.m Monceren FS 50 L Bayer pencykuron 50 g/l K Potatis: karenstid 63 dygn. Godkänt t.o.m. 073 c) Prestige FS 370 L Bayer pencykuron imidakloprid (insektsmedel) 50 g/l 0 g/l Proradix Organox AB Pseudomonas sp 6,6x0 0 Rancona imix L Nordisk Alkali Rizolex 50 SC L Nordisk Alkali imazalil ipkonazol cfu b) /g 50 g/l 0 g/l K S B K, LS S Potatis: karenstid 00 dygn. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänt t.o.m c) Potatis. Kravcertifierat. Godkänt t.o.m Korn. Godkänt t.o.m. 03. tolklofosmetyl 500 g/l K Potatis. Godkänt t.o.m Tachigaren 70 WP L DuPont hymexazol 70 vikt% K Sockerbetor. Godkänt t.o.m ThermoSeed Lantmännen värmebehandling Te Stråsäd. Utsädesbehandling. OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! 78 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

81 Preparat/aktiv substans Betningspreparat Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Exempel på gällande användningsvillkor, grödor, m.m. Insektsmedel Cruiser SB L Syngenta tiametoxam 600 g/l S Foder och sockerbetor. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänt t.o.m Force 0 CS L Syngenta teflutrin 00 g/l K (G) Oljeväxter samt socker och foderbetor. Godkänt t.o.m Gaucho WS 70 L Bayer imidakloprid 70 vikt% S Sockerbetor. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänt t.o.m Prestige FS 370 L Bayer imidakloprid pencykuron (svampmedel) 0,5 vikt%,9 vikt% S K Potatis: karenstid 00 dygn. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänt t.o.m c) a) B=biologiskt preparat, G=gasverkande, K=kontaktverkande, LS=lokalsystemiskt verkande, S=systemiskt verkande och Te=termiskt verkande b) Colony forming units c) Ansökan om fortsatt godkännande är inlämnad. Beslut har ännu inte tagits (mars 07) OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 79

82 Preparat/aktiv substans Tillväxtreglering användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas vissa användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister för preparat avsedda för tillväxtreglering. Tabellen avser grödor som finns i denna skrift. För flera preparat finns ytterligare villkor. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 07. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. Observera att ändringar kan ske under året. För mer information om användningsvillkor för enskilda preparat, se KEMIs förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. Praktiska aspekter på tillväxtreglering Det kan finnas flera orsaker till att det uppstår problem med liggsäd. I framför allt korn kan också ax och stråbrytning orsaka skördeförluster. Preparat för tillväxtreglering används främst för att minska risken för nämnda problem. Behovet av behandling kan vara mycket olika. Exempel på faktorer av betydelse är gröda, sortens stråstyrka, odlingsintensitet och årsmån. Allmänt gäller att behandlingseffekten kan bli olika stark, främst beroende på dos, tidpunkt för behandling och på rådande tillväxtförhållanden. Vid behandling av gröda som lider av stress, till exempel torka kan effekten utebli och ibland även vara negativ, till exempel genom att orsaka grönskottsbildning och skördesänkning. Följ alltid upp effekten av en behandling genom att lämna en obehandlad yta på minst 5 kvm. Vid odling av grödor för avsalu är inte behandling tillåten i en del kontrakt. Kontrollera därför alltid först med köparen om vad som gäller. Tillväxtregulatorer Klass BASF Cycocel Plus a) Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) L BASF klormekvatklorid Mängd a.s. Verkningssätt a) Regnfasthet Grödor 460 g/l S 3 tim Höstvete, havre Höstrågvete, råg och gräsfrö till utsäde Vårvete Cuadro NT L Cheminova A/S Cerone L Bayer etefon 480 g/l S 4 tim Höstråg, höstvete, höstrågvete och höstkorn Vårkorn trinexapaketyl 50g/l S 3 tim Vete Korn, råg, rågvete Havre Gräsfrö till utsäde Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos per säsong,5 l/ha 3,3 l/ha,0 l/ha,0 l/ha 0,5 l/ha 0,4 l/ha 0,6 l/ha 0,3 l/ha 0,8 l/ha Godkänt t.o.m Sista användningsdag 80 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

83 Moddus M L Syngenta trinexapak (etylester) Moddus Start L Syngenta trinexapak (etylester) 50 g/l S tim Råg Höstkorn, rågvete Vete, vårkorn Havre Gräsfrö till utsäde 50 g/l S tim Vete Korn Råg Rågvete Havre Gräsfrö till utsäde Klöverfrö till utsäde (UPMA) d) ,7 l/ha 0,6 l/ha 0,4 l/ha 0,3 l/ha 0,8 l/ha 0,3 l/ha c) 0,6 l/ha c) 0,5 l/ha c) 0,5 l/ha c) 0,4 l/ha c) 0,8 l/ha c) 0,8 l/ha c) b) Terpal L BASF mepikvatklorid etefon Trimaxx L ADAMA trinexapak (etylester) 305 g/l S 35 tim Höstråg Höstvete, rågvete 55 g/l S och höstkorn Vårkorn 75 g/l S tim Höstvete, höstkorn och rågvete Råg, vårvete, vårkorn Havre Gräsfrö till utsäde ,0 l/ha,5 l/ha,0 l/ha 0,5 l/ha 0,4 l/ha 0,4 l/ha 0,8 l/ha a) BASF Cycocel Plus med nytt registreringsnummer 557 är godkänt för användning i fler grödor jämfört med den tidigare registreringen 37. Preparat med gammal etikett (gammalt registreringsnummer 37) får användas i råg och gräsfrö till utsäde fram till b) Ansökan om fortsatt godkännande är inlämnad. Beslut har ännu inte tagits (mars 07) c) Max halva dosen vid varje behandlingstillfälle d) Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområde (tidigare Offlabel) OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 8

84 Preparat/aktiv substans Tillväxtreglering tillverkarnas rekommendationer Preparat BASF Cycocel Plus Dos l/ha samt behandlingstidpunkt Höstråg Höstvete Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Gräsfrö Kommentar Dos l/ha,0 3,0 eller,0,0 0,8,5 0,83,0 Avser höstrågvete Ej reg 0,5,0 Ej reg. 0,8,5 0,83,0 Det lägre dosintervallet i råg rekommenderas när en andra behandling planeras med Terpal, se nedan. Behandling DC Cerone Dos l/ha 0,5 0,75 0,30,5 0,40,7 Avser höstrågvete 530 Behandling DC Bäst effekt erhålls när temperaturen är över 80 C och hög luffuktighet. Behandla inte omedelbart efter kraftig blåst. Dosen kan sänkas vid tankblandning med svampmedel. 0,30,5 Ej reg. 0,0,3 Ej reg. Ej reg Behandling mot ax och stråknäckning i vårkorn rekommenderas i DC 4549 och i DC 3949 i höstkorn. Vid behandling bör temperaturen vara över + 0 C men under 4 C. Undvik perioder med risk för nattfrost. Den lägre dosen rekommenderas vid tankblandning med svamp och/eller insektsmedel. Blanda dock inte Cerone med Kayak eller Stereo. Tidig behandling kan orsaka grönskottsbildning. Tiden fram till mognad kan förlängas med några dagar. Moddus M Dos l/ha 0,40,7 0,4 0,40,6 0,40,6 0,30,4 0,4 0,3 0,40,8 Bäst effekt uppnås vid goda ljusförhållanden på plantor i god tillväxt. Vid behandling bör temperaturen vara över + 8 C och stigande, men under 4 C. Behandla inte efter nattfrost eller om det finns risk för nattfrost. Moddus Start Behandling DC Dos l/ha 0,5 eller x 0,5 0,3 eller x 0,5 0,5 eller x 0,5 0,6 eller x 0,3 0,3 eller x 0,5 0,6 eller x 0,3 0,30,4 eller x 0, Behandling DC ,8 eller x 0,4 Vid tankblandning med svampmedel som innehåller triazoler kan dosen Moddus sänkas 0 %. Halm från behandlad gräsfrövall får ej användas till foder. Bäst effekt uppnås vid goda ljusförhållanden på plantor i god tillväxt. Vid behandling bör temperaturen vara över + 6 C och stigande men under 4 C. Behandla inte efter nattfrost eller om det finns risk för nattfrost. Engångsbehandling eller delad behandling. Vid tankblandning med svampmedel som innehåller triazoler kan dosen Moddus sänkas 0 %. Halm från behandlad gräsfrövall eller klöverfrövall, får ej användas till foder. 8 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

85 Terpal Dos l/ha,0,5,0,5/ 0,5,0 Behandling DC / 3749,0,5/ 0,5,0 3739/ 3749,0,5 Ej reg. 0,5,0 Ej reg Ej reg. För optimal effekt ska det vara god tillväxt, 0 C och fuktigt väder. Rekommendationen i råg gäller om behandling tidigare gjorts med Cycocel Plus, enligt ovan. Det lägre dosintervallet i höstvete och i rågvete rekommenderas om en tidigare behandling gjorts med Cycocel Plus. Använd de lägre doserna vid blandning med svampmedel. Blanda inte med flyghavrepreparat eller gräsogräsmedel. Det ska vara 7 dagars uppehåll mellan behandling med MCPA eller annan fenoxisyra. Vid behandling i vårkorn reagerar kornsorterna olika. En del sorter kan få något senare mognad på grund av mer grönskott. Trimaxx Dos l/ha 0,30,4 0,30,5 0,30,5 0,0,5 0,30,4 0,0,4 0,0,4 0,50,8 Behandla när grödan är i god tillväxt. Temperaturen ska vara över + 8 C och inte efter nattfrost eller om det finns risk för nattfrost efteråt. Behandla inte heller Behandling DC om det är över 4 C. Vid blandning med svampmedel som innehåller triazoler kan dosen Trimaxx sänkas 0 %, dock inte under lägsta dos för grödan. Halm från behandlad gräsfrövall får ej användas till foder. OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 83

86 Preparat/aktiv substans Produkter som har ytterligare villkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas preparat med ytterligare användningsvillkor enligt KEMIs bekämpningsmedelsregister. Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Observera att ändringar kan ske under året. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 07. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. För mer information om behandlingsintervall och andra användningsvillkor för enskilda preparat, se Kemikalieinspektionens förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. En lista med avdriftsreducerande utrustning finns på Säkert Växtskydds hemsida och uppdateras två gånger per år ( under fliken Bibliotek. Där kan även Hjälpreda vid bestämning av anpassade skyddsavstånd beställas. Eftersom användningsvillkoren är specifika för olika preparat rekommenderas att innan preparatinköp kolla vilka krav som gäller och se till att den utrustning som ska användas stämmer överens med användningsvillkoren. Preparat Avdriftsreducerande utrustning a) Avläsning i hjälpredan duschkvalitet Tät hytt, kolfilter Preparatpåfyllare Antal år mellan behandlingar Vindanpassat skyddsavstånd Bigiftigt c) Insektspreparat Avaunt X X Betabaythroid SC 05 X X Biscaya OD 40 X Fastac % grov X X Kaiso Sorbie X X Karate,5 WG X X Mavrik 90 % X Mospilan SG X Plenum 50 WG X X Raptol X Steward 30 WG X X Teppeki X Svampmedel Acanto X Acrobat WG 90 % grov X Amistar X Armure X Ascra Xpro X X X Aviator Xpro X X Banjo Forte X X X Comet Pro X Cymbal 45 3 år d) Delaro SC % grov X X Epok 600 EC 75 % grov X X X Folpan 500 SC X BASF Forbel % grov X X X Infinito 3 år e) Kayak X Kumulus DF X Leimay X OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! 84 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

87 Preparat/aktiv substans Avläsning i hjälpredan duschkvalitet Preparat Avdriftsreducerande utrustning a) Tät hytt, kolfilter Preparatpåfyllare Tätast möjligt återkommande i växtföljden Svampmedel, forts Mirador 50 SC X Proline EC 50 X Revus X Revus Top X Shirlan X X Signum X Siltra Xpro X X Stereo 3,5 EC X Talius X X Tern 750 EC 90 % f) grov f) X Tiro X Zignal X X Vindanpassat skyddsavstånd b) Bigiftigt c) Tillväxtreglerare Cerone Terpal X X a) Användning får endast ske med särskilt avdriftsreducerande utrustning. b) Ett vindanpassat skyddsavstånd ska bestämmas med hjälp av "Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom" c) Växtskyddsmedlet får inte spridas där pollinerande insekter aktivt söker efter föda. För att skydda bin och andra pollinerande insekter, använd inte denna produkt i blommande gröda. Produkten får inte användas om det är risk för daggbildning. För exakt ordalydelse, se respektive etikett d) Den totala dosen under 3årsperioden får högst vara 675 g cymoxanil/ha e) Den totala dosen under 3årsperioden får högst vara 300 g fluopikolid/ha f) Gäller om dosen av Tern är 0,75 l/ha eller mer OBS! LÄS ALLTID ETIKETTEN FÖRE ANVÄNDNING! PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 85

88 Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även preparatens bigiftighet. Se sid 70 och 84. Beta Fastac Kaiso Karate Gröda Skadegörare Baythroid 50 Sorbie WG Mavrik Stråsäd Bladlöss 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,0750, Fritfluga 0,30,5 a) 0,0,3 c) 0,5 0,0,4 b) rek. saknas Minerarfluga rek. saknas rek. saknas 0,5 rek. saknas rek. saknas Randig dvärgstrit rek. saknas rek. saknas 0,5 rek. saknas 0, Sadelgallmygga rek. saknas rek. saknas 0,5 0,0,4 b) 0, Sädesbladbagge 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,50, Trips 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,50, Vetemygga 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,50, Raps och rybs Jordloppa 0,50,3 0,0,3 c) 0,5 0,50, rek. saknas Kålbladstekel 0,50,3 0,0,3 0,5 0,0,3 0, Kålmal rek. saknas rek. saknas 0,5 0,0,3 rek. saknas Rapsbagge 0,3 0,0,3 0,5 0,0,3 0, Rapsjordloppa 0,50,3 0,0,3 c) 0,5 0,0,3 0,50, Kålbladlus ej reg rek. saknas ej reg ej reg 0, Blygrå rapsvivel, skidgallmygga ej reg rek. saknas ej reg ej reg 0, Övriga rapsvivlar rek. saknas rek. saknas 0,5 rek. saknas 0, Lin Linjordloppa ej reg ej reg ej reg ej reg 0,50, Ärter Ärtvivel, bladlöss, ärtvecklare 0,30,5 0,3 c) ej reg 0,0,3 0,50, Åkerböna Ärtvivel, bladlöss ej reg 0,3 c) ej reg 0,0,3 0,50, Klöverfrö Klöverspetsvivlar 0,5 0,50,3 ej reg 0,4 0,3 (UPMA) g) Gräsfrö Timotejfluga, vitaxkvalster 0,5 ej reg ej reg 0,4 ej reg Sockeroch fodermajs Sockerbetor och foderbetor Fritfluga 0,30,5 f) 0,50,3 ej reg 0,30,4 f) ej reg Bladlöss rek saknas 0,50,3 ej reg 0,30,4 f) ej reg Betfluga, trips 0,30,4 0,0,5 c) ej reg 0,0,5 e) ej reg Bladlöss rek. saknas 0,0,5 ej reg rek. saknas ej reg Gammafly rek. saknas rek. saknas ej reg rek. saknas ej reg Jordloppa 0,30,4 0,0,5 c) ej reg 0,0,5 e) ej reg Stinkfly rek. saknas 0,0,5 c) ej reg rek. saknas ej reg Potatis Stinkflyn, stritar 0,40,5 0,0,3 0,5 d) 0,30,5 d) 0,0, Bladlöss 0,40,5 0,0,3 0,5 0,30,5 0,0, Jordflyn rek. saknas 0,0,3 0,5 rek. saknas rek. saknas a) Ej korn och havre b) Maxdos i korn och havre är 0,3 kg/ha c) Kravet på användning av avdriftsreducerande utrustning, kan innebära sämre effekt vid bekämpning i tidiga utvecklingsstadier med små plantor. För att kompensera detta använd ökad vattenmängd d) Ingen rekommendation mot stinkflyn e) Enbart sockerbetor f) Enbart fodermajs g) Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområden (tidigare Offlabel) 86 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

89 Effekter och rekommendationer Fungicider i stråsäd Siffrorna anger storleksordningen på preparatens effekt. Det finns inte alltid överensstämmelse mellan behandlingseffekt och merskörd. Schemat revideras årligen och avser enskilda produkter. Vid blandningar av olika produkter med olika verkningssätt kan effekterna höjas och risken för fungicidresistens minska. Strobilurin DMImedel SDHImedel Övriga Snömögel Stråknäckare Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka DTR Vetemjöldagg Gulrost Preparat X Acanto a) a) a) 3, c) a) 4,5 a) 4,5 3,5,0 X Amistar/Mirador a),5 a) a) 4 4,5 3,5 c),5 a) 4,5 a) 4,5 3,0 X Comet Pro a) a) a) 4,5 4,5 3 4 c) a) 4,5 a) 4,5 4,5 X X Delaro 3 3,5 3 3,5 3,5 4 3,5 3,5 4,5 3,5 3,5 3,5 0,8 XX Armure/Tiro e) 3 3,5 3,5 3,5,5 3 0,6/0,8 X Proline 3 3,5 3 3, ,5 3,5 4 3,5 3,5 d) 3 d),5 0,6 X X Stereo 3,5 3 3,5 3,5 3 3,5 X Sportak 3 3,5,5 3,5,0 X Tilt/Bolt/Bumper 3,5 3,5,5,5,5, ,5 Brunrost X XX Ascra Xpro 4, ,5 4,5 4,5 4,5 4 4,5 4,5 4,08/,5 X X Aviator Xpro 4 3, ,5 4,5 4,5 3,5 4,5 4,5 4,5,0 X X Siltra Xpro 4 3, ,5 4,5 3,5 4,5 4,5 4,5 0,75 X Flexity 4 4,5 0,5 X Folpan,5 X Forbel 3 3 g) 3 3,5 3,5 0,5 X Kayak 3,5 3 3,5,5 X Talius 4,5 4,5 0,5 X Tern 4 4 0,75/0,8 X Topsin 4 b) b) 0,43/, f) X Upstream 4,5 4,5 0,375 Ej registrerade produkter mars 07 X X Elatus Era 4, ,5 4 4,5 3,5 5 4,5 4,5,0 X Elatus Plus ,5 4,5 3,5 4,5 3, ,75 Sköldfläcksjuka Kornets bladfläcksjuka Kornmjöldagg Kornrost Ramuaria Havrens bladfläcksjuka Kronrost Axfusarios Högsta etikettdos / ha Förklaring effekter: 5 = Specialmedel (9000 % effekt) 4 = Mycket god effekt (790 %) 3 = God effekt (570 %) = Viss effekt (4050 %) = Svag effekt (<40 %) = ej registrerad, ej aktuell eller data saknas a) P.g.a. resistens är strobilurinernas effekt mot vetemjöldagg, svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka, kornmjöldagg och Ramularia svag b) Om inte resistens förekommer c) I enstaka fall förekommer resistens mot strobiluriner hos kornets bladfläcksjuka och då kan effekten av strobilurinerna begränsas d) I havre är Proline godkänd för användning i DC 6069 och effekten är bedömd för behandling vid denna tidpunkt e) Godkänd i vete (efter DC 45) och korn, OBS restriktioner vid användning av ogräsmedel som innehåller fluroxipyr (Starane m fl) f) Dosen 0,4 vid stråknäckarbekämpning och höstbehandling mot utvintringssvampar. Mot axfusarios, kg/ha g) Forbel har viss kurativ effekt (stoppar etablerade angrepp) Källa: Svenska försök, Oversigt over Landsforsøgene 06, Versuchbericht 06, Top Agrar, AHDB, samt erfarenheter från Växtskyddscentralerna 87 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

90 Effekter och rekommendationer Fungicider i potatis Siffrorna anger storleksordningar på preparatens effekt vid den dos som anges på etiketten. Det finns inte alltid överensstämmelse mellan behandlingseffekt och merskörd. Schemat revideras årligen. Acrobat Amistar / Mirador Banjo Forte Cymbal a) Epok Rörlighet j) K, T S, T K, T T K, S S, T K S, T K K, T K, T K S, T K Regnfasthet (skala 03),5,5 3,5, ,5,5 Karenstid, dagar Högsta etikettdos/ha,0 0,5,0 0,5 0,5,/,6 0,5,5 0,5 0,6 0,6 0,4 0,5 0,4 Max behandlingar/år 6 4 3x 4/3 4 g) 6 3x g) 6 g) h) 3 g h) 6 x 3 Antal år mellan behandling av samma fält l) X k) Krav avdriftsreduktion mm (se etikett) Ja Ja Ja Ja Blandbarhet med mineralolja för virusbekämpning i utsädesodlingar Ja Nej Ja Nej i) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej a) Cymbal (cymoxanil) och Leimay (amisulbrom) ej klassade av Euroblight som rena substanser. Bedömning av Cymbal är gjord utifrån erfarenheter från Tanos och bedömning av Leimay är gjord utifrån erfarenheter av Ranman, Shirlan och mancozeb samt preparatföreträdarens e) Begränsat försöksunderlag f) För förklaring, se sid 69 g) Antal behandlingar med Revus och Revus Top sammanlagt max sex behandlingar per år, respektive sammanlagt max sex behand rekommendationer och information från lingar per år med Leimay och Ranman Top Euroblight. Brunröteeffekten för Proxanil är inte bedömd av Euroblight men enligt tabell från Euroblight 0 är det propamokarbdelen i Proxanil som har effekt på brunröta, se källa under d) b) I en del fall misstänks resistens mot strobiluriner hos Alternaria solani. Effekten av strobilurinerna kan då vara begränsad c) Förklaring effekter mot bladangrepp: Skala 5 enligt europeiska försök 0060 där 5 är bäst d) Källa: Euroblight 0. H. Scheepers. Proceedings of the Thirteenth h) Dock max 50 % av samtliga behandlingar med preparat ur FRACgrupp 40 (se sid 94) i) Undvik Epok i utsädesodlingar (resistensrisk) j) K= Kontaktverkande, T= Translaminär, S=Systemisk k) Ingen restriktion för Proxanil men cymoxanil ingår (som i Cymbal) och max 675 g av cymoxanil får spidas under en 3årsperiod l) Den totala dosen under en treårsperiod får vara högst 300 g fluopikolid/ha Euroblight Workshop 0. Special Reports no 5 Källa (där ej annat anges): Euroblight (Potato Late Blight Network for Europe) och tillverkarnas rekommendationer. Infinito Effekt mot Alternaria (skala 04) 3,5 b) 3 0,5 3,5 0,5 Effekt mot bladmögel Bladangrepp (skala 5 c ) 3,0 3,7 3,8 3, 3,8 4,0 4,0,9,9 Nytillväxt (skala 3) Stjälkangrepp (skala 3),5,5,5,5 Brunröta (skala 03 d ) 0 a) 3 e) e),5,5 Brunröta (skala 05) 3,3 3,9 3,7 3,8 Verkningsmekanism (skala 03) f) Förebyggande,5,5,5 3 3, Kurativ,5 0,5 0,5,5 0 0 Antisporulerande,5,5,5 0,5,5 0 0 Leimay a) Proxanil Ranman Top Revus Revus Top Shirlan Signum Zignal 88 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

91 Effekter och rekommendationer Betningsmedel i potatis Växtskyddsföretagens uppgifter om verkningsspektra för preparaten. Inga uppgifter om storleken på effekten Preparat Binab TF WP Blåsskorv Groddbränna, lackskorv, filtsjuka X Phomaröta Pulverskorv Silverskorv Stjälkbakterios Svartpricksjuka Torröta (Fusarium) Diabolo X X X X a) Maxim 00 FS X X X X b) Monceren X Vanlig skorv Prestige X X Proradix X X X Rizolex X a) Effekt på både Fusarium solani och Fusarium sulphereum b) Sidoeffekt Insekter 89 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

92 Effekter och rekommendationer Betningsmedel i stråsäd Observera att försöksunderlaget är svagt i vissa fall, särskilt vid jämförelse mellan olika preparat. En orsak till detta är bland annat att smittograden inte alltid varit densamma då olika preparat eller metoder testats. VETE Celest Formula M Celest Extra Formula M Dividend Formula M Rancona imix Cerall Cedomon Fusarium spp och snömögel Stinksot 4 4 a) 4 a) 4 4 Dvärgstinksot 4 a) 4 a) Brunfläcksjuka RÅG, RÅGVETE Fusarium spp och snömögel 4 4 Brunfläcksjuka KORN Fusarium spp och snömögel 4 4 b) 4 Strimsjuka Kornets bladfläcksjuka Bipolaris 3 b) 3 Kornets flygsot 4 HAVRE Fusarium spp 4 4 b) 4 Havrens bladfläcksjuka 3 3 Havrens flygsot 3 3 Preparattyp c) K K,S S K, LS, S B B Te Förpackningsstorlek, liter d) a) Även effekt på markburen smitta b) Klass 3 om smittan understiger 30 % och grobarheten är minst 85 %, i annat fall c) B=biologiskt, K=kontaktverkande, S=systemiskt, LS=lokalsystemiskt, Te=termisk d) Varierar något mellan olika försäljningsorganisationer Thermo Seed Förklaring: 4 = Mycket bra effekt 3 = Bra effekt = Viss effekt = Otillfredsställande effekt = Uppgift saknas eller ej aktuellt Källa: SLU och växtskyddsföretagen. 90 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

93 Effekter och rekommendationer Gränsvärden för betning mot svamp i stråsäd Växtslag Sjukdomar Smitta, % Betning Höstråg, höstrågvete, höstvete och höstspeltvete Vårvete, durumvete, vårråg Höstkorn, vårkorn Havre Fusarium spp, Microdochium spp a) Septoria spp a), Bipolaris sorokiniana sammanlagt >30 b) Nödvändig Fusarium spp, Septoria spp a), Bipolaris sorokiniana sammanlagt >30 Nödvändig Fusarium spp Bipolaris sorokiniana Drechslera spp a) Total förekomst av dessa sjukdomar Fusarium spp Drechslera avenae a) Total förekomst av dessa sjukdomar och Bipolaris sorokiniana >5 >0 >5 >35 >0 >50 Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig >60 Nödvändig a) Michrodochium spp=snömögel, Septoria spp=brunfläcksjuka, Drechslera spp=kornets bladfläcksjuka, strimsjuka och havrens bladfläcksjuka b) Betning är i praktiken nödvändig mot Fusarium spp/microdochium spp redan vid några enstaka procent smitta, medan nivån för Septoria spp/bipolaris sorokiniana är mer än 30 % smitta. Eftersom det analystekniskt är mycket svårt att skilja Fusarium spp / Microdochium spp och Septoria spp åt vid utsädesanalys, betas nästan allt höstsädesutsäde för konventionell odling Stinksot och dvärgstinksot i höstvete Stinksot Utsäde med mer än 000 sporer/gram får inte certifieras. Dvärgstinksot Utsäde med mer än 500 sporer/gram får inte certifieras. Förekommer både stinksot och dvärgstinksot i samma utsädesparti får högst 500 sporer/gram finnas av vardera sjukdomen, för att utsädet skall få certifieras. Förekommer mindre mängder sporer än vad som ovan angivits får utsädet certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning (t.ex. för ekologisk odling) får inte innehålla några stinksot eller dvärgstinksotsporer vid analys. Flygsot på korn, naket sot Certifieringsklass Procent smitta Betning A > 0, % Nödvändig B > 0, % Nödvändig C > 0,3 % Nödvändig C > 0,5 % Rekommenderas Havrens flygsot Certifieringsklass Antal sporer per gram kärna Betning A och B >00 Nödvändig C och C >500 Rekommenderas Mjöldryga Certifieringsklass Antal sklerotier eller fragment av sklerotier per kg A och B C och C 6 a) a) 9 st vid certifikatutsäde av hybridråg Källa: Utsädesenheten, Jordbruksverket 9 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

94 Resistens Förebyggande åtgärder mot fungicid och insekticidresistens välj sorter med så god resistens som möjligt undvik upprepade behandlingar med preparat med samma verkningssätt, ju färre behandlingar desto mindre risk växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer, eller blanda preparat med olika verkningsmekanismer (det senare gäller inte insekticider) använd befintliga bekämpningströsklar så att bekämpningen görs innan angreppet är kraftigt etablerat, det vill säga då angrepp med tydliga symtom finns på flera bladnivåer eller då stora mängder insekter förekommer Insekticiders verkningssätt Exempel på insekticidgrupper uppdelade efter verkningssätt enligt IRAC (Insecticide Resistance Action Committee). De listade kemiska substanserna tillhör någon av de undergrupper som namnges. Gruppnummer anger IRACkod. I de flesta fall finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp. Med korsresistens menas att om resistens föreligger mot ett preparat, så finns samtidigt resistens även mot andra preparat med samma verkningssätt. Se även Preparat Sprutning Avaunt BetaBaythroid Biscaya Fastac 50 Kaiso Sorbie Karate Mavrik Mospilan Plenum Steward Teppeki Pyretroider Grupp 3 betacyflutrin alfacypermetrin lambdacyhalotrin lambdacyhalotrin taufluvalinat Neonikotinoider Grupp 4A tiakloprid acetamiprid Pymetrozin Grupp 9B pymetrozin Flonicamid Grupp 9C flonicamid Indoxacarb Grupp A indoxakarb indoxakarb Betning Cruiser Force teflutrin Gaucho Prestige a) a) Innehåller även fungiciden pencykuron tiametoxam imidakloprid imidakloprid 9 RESISTENS

95 Resistens Fungiciders verkningssätt Uppdelning av fungicidgrupper efter verkningssätt enligt FRAC (Fungicide Resistance Action Committee). De listade kemiska substanserna tillhör någon av de undergrupper som namnges inom parentes under huvudgruppen. Gruppnummer anger FRACkod. I de flesta fall finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp. Med korsresistens menas att om resistens föreligger mot ett preparat, så finns samtidigt resistens även mot andra preparat med samma verkningssätt. Se även Stråsäd och oljeväxter Preparat MBC ) fungicider Grupp DMI ) Morfoliner fungicider (morfoliner (imidazoler, piperidiner, triazoler) spiroketalaminer) Grupp 3 Grupp 5 SDHI 3) (karboxamider m fl) Grupp 7 Grupp 9 Grupp Grupp 3 Grupp M4/5 Anilinopyrimidiner QoI 4) Azanaphthaler fungicider (strobiluriner) Multisite (klornitriler) Fenylacetamider Grupp U6 Benzofenoner Grupp U8 Resistensrisk 5) Acanto Amistar/Mirador Armure/Tiro difenokonazol, propikonazol Ascra Xpro protiokonazol bixafen fluopyram Aviator Xpro protiokonazol bixafen Cantus Comet Pro boskalid pikoxystrobin azoxystrobin pyraklostrobin Delaro protiokonazol trifloxystrobin Flexity Folpan Forbel Kayak Proline protiokonazol fenpropimorf Siltra Xpro protiokonazol bixafen Sportak prokloraz cyprodinil Stereo propikonazol cyprodinil Talius Tern Tilt/Bolt XL/ Bumper Topsin Upstream tiofanatmetyl propikonazol fenpropidin prokinazid folpet cyflufenamid metrafenon Ej registerade preparat vid häftets tryckning (mars 07) Adexar epoxikonazol fluxapyroxad Bell epoxikonazol boskalid Bravo Elatus Era protiokonazol solatenol Elatus Plus solatenol Propulse protiokonazol fluopyram Opus epoxikonazol ) MBCfungicider Methyl Benzimidazole Carbamates 4) QoIfungicider: Quinone outside Inhibitors ) DMIfungicider: DeMethylation Inhibitors 5) =låg risk, = medium risk, 3=hög risk 3) SDHI: Succinate DeHydrogenase Inhibitors klortalonil RESISTENS 93

96 Resistens Potatis Preparat Grupp 3 DMIfungicider Fenylamider (acylalaniner) Grupp 4 SDHI ) Karboxamider Grupp 7 QoI ) fungicider (strobiluriner m.fl.) Grupp QiI 3) fungicider (cyanoimidazoler) Grupp Benzamider Grupp 43 Multisite Cyano Karba Namnlös Karboylsyraactamidoxim mater (dinitro aniliner) amider Grupp 7 Grupp 8 Grupp 9 Grupp 40 (ditiokarbamater) Grupp M3 Resistensrisk 4) Acrobat dimetomorf mancozeb Amistar/Mirador Banjo forte azoxystrobin Cymbal cymoxanil fluazinam dimetomorf Epok metalaxylm fluazinam Infinito Leimay Proxanil Ranman Top Revus Revus Top Shirlan Signum propamokarb difenokonazol boskalid pyraklostrobin amisulbrom cyazofamid Zignal ) SDHI: Succinate DeHydrogenase Inhibitors 3) QiIfungicider: Quinone inside Inhibitors ) QoIfungicider: Quinone outside Inhibitors 4) =låg risk, = medium risk, 3=hög risk propamokarb cymoxanil fluazinam fluazinam mandipropamid mandipropamid fluopikolid Betningsmedel DMI ) fungicider Grupp 3 Fenylamider Grupp 4 Fenylpyroller Grupp Arom. kolväten Grupp 4 Fenylureor Grupp 0 Heteroaromater Grupp 3 Resistensrisk ) 3 ej känd ej känd Apron Celest Formula M metalaxylm fludioxonil Celest Extra Formula M difenokonazol fludioxonil Dividend Formula M Diabolo Latitude Maxim Monceren Prestige Rancona imix Rizolex difenokonazol imazalilsulfat ipkonazol+ imazalil Tachigaren ) DMIfungicider: DeMethylation Inhibitors ) =låg risk, = medium risk, 3=hög risk fludioxonil tolklofosmetyl pencykuron pencykuron hymexazol Tiofenkarboximider Grupp 38 siltiofam 94 RESISTENS

97 Resistens Resistensrisk för olika fungicidgrupper Fungicidgrupper (grupp enl FRAC) MBCfungicider () Fenylamider (4) QoIfungicder () SDHIfungicider (7) DMImedel (3) Anilinopyrimidiner (9) Multisite (Mx) Namnlös (9) Karboxylsyraamider (40) Exempel på substanser ) tiofanatmetyl metalaxylm azoxy, pikoxy, pyraklooch trifloxystrobin, famoxadon bixafen, boskalid, fluxapyroxad, fluopyram, solatenol difeno, epoxi, met, propi och protiokonazol, prokloraz cyprodinil M3 mankozeb M4 folpet M5 klortalonil fluazinam dimetomorf mandipropamid Bedömd risk för fungicid Kombinerad risk Hög = Medium = 4 6 Låg = 0,5 0,5,5 Bedömd risk hos patogen Låg = Medium = Hög = 3 Patogengrupper Fröburna sjukdomar, t ex sot Jordburna sjukdomar Rostsvampar Rhizoctonia sp. Stråknäckare Sköldfläcksjuka Kornets bladfläcksjuka Svartpricksjuka Ramularia Mjöldagg Gråmögel Potatisbladmögel ) för preparat, se sid 9394 Källa: Modifierat efter Brent, K.J. & Hollomon, D.W Fungicide Resistance: The Assessment of Risk. FRAC Monograph no. Se och NORBARAG Så här tolkas tabellen: Utgå från vilken aktiv substans (fungicidklass) och kombinera detta med den sjukdom (patogengrupp) som är aktuell att bekämpa. Risken beräknas således: Fungicidklass x patogengrupp. Ju högre slutlig siffra desto högre kombinerad risk (min 0,5, max 9). Lågrisk 0,5,5 Medelrisk 6 Högrisk 9 Exempel: azoxystrobin (QoImedel) x rostsvampar = 3 x = 3, det vill säga medelrisk. Resistensrisken påverkas även av de förhållanden som är aktuella på platsen, framförallt väder men även bevattning, antalet bekämpningar, blandningar eller växelvis användning av preparat med olika verkningssätt, växtföljd, jordbearbetning, gödslingsnivå samt inte minst sjukdomsresistens hos den odlade sorten. RESISTENS 95

98 Spridare (munstycken) Spridare (munstycken), vätskemängd och duschkvalitet Föreslagna inställningar är baserade på ett vätsketryck på tre bar. Det täcker vätskemängder från 7 till 400 liter per hektar och duschkvalitéer från fin till mycket grov. Den som vill ha djupare information hittar det i respektive spridarfabrikants information. Val av duschkvalitet beror på situationen och framgår av preparatetiketten. Fabrikanterna av spridare följer numera en ISOstandard som gäller spridarflöden och färgkodning. Det innebär att oavsett vilken typ av spridare som används (spaltspridare, spaltspridare med trycksänkning ( lowdrift ), spegelspridare eller injektorspridare) så är flödet vid ett bestämt tryck detsamma om färgen är lika på spridarna. Flödet skall alltså inte variera mellan olika fabrikat och spridarmodeller. Det som däremot varierar är duschkvalitén. Storleksbeteckning Enligt ISOstandard Färgkod Enligt ISOstandard Spridarflöde vid 3 bar Vätskemängd i liter/hektar vid olika körhastigheter i km/h Liter/minut Spaltspridare, konventionella 6 km/h 8 km/h 0 km/h Spaltspridare med trycksänkning ( lowdrift ), spegelspridare 6 km/h 8 km/h 0 km/h Injektorspridare (se även text under tabellen) 05 Grön 0, Gul 0, Lila, Blå, Röd, Brun, km/h 8 km/h 0 km/h Duschkvalitet: Fin Medium Grov Mycket grov Spridarmodeller: Hardi Teejet Lechler Agrotop Albuz ASJ Hypro Spaltspridare F XR LU, St SprayMax AXI SF, WR VP, F, Defy3D Spaltspridare, twin TJ DF TFS Spaltspridare med trycksänkning, spegelspridare LD DG, TT AD ADI LD LoDrift Spaltspridare med trycksänkning, spegelspridare, twin Injektorspridare Injektorspridare, twin Injet, Minidrift MiniDrift Duo TTJ AI, AIC, AIXR ID/IDN, IDK/IDKN TurboDrop Airmix AITTJ, Al 3070 IDKT, IDTA Turbodrop VR HS AVI, CVI AVI Twin, CVI Twin TFL CFA, CFAT, SFA TFA, ATC DB, ULD, Guardian AIR Guardian AIR Twin Exempel på spridarkod: XR003 Detta är alltså en konventionell spaltspridare från TeeJet med toppvinkeln 0º och ett flöde vid 3 bar på, l/minut. Spridaren är blå. (XR=modell 0=sprutduschens toppvinkel 03=storleksbeteckning) Ramphöjd (över grödan) Om sprutduschens toppvinkel är 80º (se spridarkoden) och avståndet mellan spridarna längs rampen är 50 cm gäller 6075 cm, vid 00º toppvinkel gäller 4050 cm höjd över grödan. I tabellen ovan anges ungefärliga duschkvalitéer för vanliga spridartyper och fabrikat vid 3 bars tryck. Notera att vissa typer av injektorspridare då ger en mycket grov duschkvalitet. För att komma ner till lämpligare droppstorleksspektra måste ett högre tryck (minst 5 bar) användas, men även då är duschkvalitén relativt grov. Bomrörelser har stor påverkan på hur jämnt sprutresultatet blir och körhastigheten är en faktor som starkt påverkar detta. Vid sprutning i 0 km per timme ställs stora krav på både bomupphängning, dämpning och jämna markförhållanden. Spridarna med dubbeldusch kan ge bättre täckning vid bekämpning av svampar och gräsogräs. Rekommenderad typ av munstycke i olika bekämpningssituationer Typ av gröda / Viktigaste faktorn: Viktigaste faktorn: Preparattyp grödans utveckling Verkningssätt Vindavdrift Täckning Fungicid Stråbas Systemiskt Injektor Injektor Fungicid Ax Kontakt Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel twin Fungicid Gröda med smala blad, ex stråsäd Systemiskt Injektor Kompaktinjektor twin Fungicid Gröda med breda blad, ex potatis Systemiskt Injektor Kompaktinjektor twin Fungicid Gröda med breda blad, ex potatis Kontakt/translaminär Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel twin Insekticid Små plantor Systemiskt/translaminär Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel Insekticid Stora plantor Systemiskt/translaminär Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel twin 96 SPRIDARE

99 Spridare (munstycken) Rekommenderad vätskemängd i olika grödor. l/ha Åtgärd Stråsäd Raps Majs Sockerbetor Potatis Frövall Fungicid tidigt Fungicid Vid användning av preparat som kräver särskilt avdriftsreducerande teknik som ger större droppar rekommenderas högre vätskemängder. Kvaliteten på vattnet påverkar bekämpningsresultatet Dålig vattenkvalitet kan innebära: Igensättningar av filter och munstycken Minskad effekt av den aktiva substansen Vattenkvaliteten beror på källan till vattnet (djupborrade, grävda brunnar, kommunalt vatten eller regnvatten) samt geografiskt läge. Vattenkvaliteten kan också variera under året och efter perioder av hög nederbörd eller torka. Observera att vissa aktiva substanser och formuleringar är mer känsliga än andra för dålig vattenkvalitet. Grumlighet Vatten från dammar innehåller ofta suspenderade partiklar av lera, vilket ger grumligt vatten med försämrad effekt som följd. Organiskt material Vatten som innehåller organiskt material (t. ex. alger eller blad) kan blockera munstycken och förfilter. Höga nivåer av alger kan öka vattnets alkalinitet med försämrad effekt som följd. Temperatur Mycket kallt vatten kan orsaka att vissa substanser tjocknar eller att lösligheten minskar av vattenlösliga granulatformuleringar. Extremt hög vattentemperatur kan minska stabiliteten av kemiska blandningar. En rekommendation är att vattnet skall hålla en temperatur av minst 0 grader. Hårdhet Vattnets hårdhet är ett mått på hur mycket mineraler vattnet innehåller, främst kalcium och magnesiumjoner. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten. Vatten med låg halt av dessa joner kallas för mjukt vatten. I Sverige anges vattenhårdhet i tyska hårdhetsgrader, dh ( dh = grad deutscher Härte), där dh motsvarar 0 mg kalciumoxid (CaO, kalk) per liter vatten. Vatten med en hårdhet över 0 dh ger sämre löslighet och kan orsaka utfällningar som ger stopp i filter och munstycken. De flesta preparat fungerar bäst upp till 0 dh. Exempel på produkter som påverkas negativt av hårt vatten är Cymbal och Shirlan. ph phvärdet i vattnet anger dess surhet eller alkalinitet och mäts på en skala från till 4. Neutralt ph är 7. De flesta vatten har ett phvärde mellan 6,5 och 8. Vatten över 8 benämns alkalisk och vatten under 6,5 surt. Alkaliskt vatten (> ph 8) kan bryta ned vissa kemikalier genom en process som kallas alkalihydrolys. När det gäller vissa herbicider kan detta förbättra effektiviteten, men för de flesta preparat minskar effekten. Ju längre en blandad produkt är kvar i tanken före sprutning, desto större blir nedbrytningen. Optimum för de flesta preparat är ett ph mellan 4 och 6. Exempel på produkter som påverkas negativt av högt ph är vissa pyretroider, t.ex. BetaBaythroid och Mavrik. Bland fungiciderna kan nämnas Epok och Topsin. För att reglera ph och vattnets hårdhet finns olika tillsatsmedel, exempelvis ph Fix 5 och ph Opti. SPRIDARE 97

100 Sortegenskaper Höstvete Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas Sjukdomskänslighet, Skala 9 a) Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL) Ceylon (LmL) Cubus (SSd) Ellvis (SSd) Elixer (LmL) Etana (SSd) 7 Festival (LmL) Frontal (SSd) Gunilla (LmL) 3 6 Hallfreda (LmL) 3 6 Hereford (LmL) Julius (LmL) Kranich (LmL) Linus (LmL) Mariboss (SSd) Memory (LmL) Nordh (SSd) Norin (LmL) Olivin (SSd) Praktik (SSd) RTG Reform (SSd) Rockefeller (LmL) 4 Torp (SSd) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) OBS! Nuvarande bedömning av känsligheten för gulrost grundar sig främst på Kranich och Warriorraserna, som var dominerande i Sverige Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli känsliga d) För litet underlag för att kunna göra en bedömning Kursiv stil = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Stinksot: Sorterna Festival, SW Magnifik och Stava är toleranta mot stinksot. Stava och Festival har även motståndskraft mot dvärgstinksot. Observera att Stava är känslig och Festival och SW Magnifik är mycket känsliga för de raser av gulrost som hittills förekommit i landet. Axfusarios: Alla sorter anses som mer mottagliga utom Ellvis, Kranich och Olivin. Källor: Sortförsök FFE, SLU 006, Sortval 06, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 006, LandbrugsInfo och Sortinfo, BSA Beschreibende Sortenliste 06 Bundessortenamt, Hannover samt smittoförsök med gulrost utförda av Mogens S. Hovm ller, Aarhus universitet, Flakkebjerg, Danmark. 98 SORTEGENSKAPER

101 Sortegenskaper Råg Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Rågtyp Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Sort b) H = hybrid, SH = syntetisk hybrid c) P = population Brunrost Mjöldagg Sköldfläcksjuka Mjöldryga d) KWS Bono (LmL) H SU Cossani (SSd) H 5 5 SU Forsetti (LmL) H Herakles (SSd) SH *) KWS Livado (SSd) H 4 Palazzo (SSd) H SU Performer(LmL) H a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) Syntetisk hybrid uppförökas och odlas som populationssorterna i Sverige d) Enligt tyska smittoförsök. *) Herakles har visat större angrepp än övriga provade sorter i ett par av de svenska sortförsöken (naturlig smitta). Orsaken till detta är oklar, men kan bero på skillnader i blomningstidpunkt jämfört med övriga sorter Kursiv stil = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken, FFE Sortval 06, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 006 och SortInfo, BSA Beschreibende Sortenliste 06, Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna. SORTEGENSKAPER 99

102 Sortegenskaper Rågvete Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Sort b) Bladfläcksvampar Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Borwo (SSd) 3 5 SW Caprica (LmL) Empero (LmL) Kasyno (LmL) Probus (SSd) Raptus (SSd) Remiko (LmL) Sequenz (SSd) 4 8 Tulus (SSd) Trefl (SSd) 3 4 a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) Förutom Kranich och Warriorraserna som angriper rågvete finns även aggressiva rågveteraser. Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli känsliga Kursiv stil i tabellen = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken, FFE Sortval 06, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 006 LandbrugsInfo och SortInfo, BSA Beschreibende Sortenliste 06, Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna. 00 SORTEGENSKAPER

103 Sortegenskaper Vårvete Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas Sort b) Brunrost c) Gulrost d) Mjöldagg Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) c) KWS Alderon (LmL) Axfusarios Countess (LmL) Diskett (LmL) Happy (LmL) 7 4 WPB Oryx (SSd) 8 5 Quarna (SSd) Rohand (LmL) 3 WPB Skye (SSd) Triso (SSd) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd=Scandinavian Seed, LmL= Lantmännen Lantbruk c) För litet underlag för att kunna göra en bedömning d) OBS! Nuvarande bedömning av känsligheten för gulrost grundar sig främst på Kranich och Warriorraserna, som har varit dominerande i Sverige 006. Nya raser tillkommer ständigt, vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli känsliga. Det är därför mycket viktigt att hålla samtliga sorter under uppsikt under säsongen Kursiv stil = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken, FFE 006, Sortval 03 (axfusarios) och Sortval, SLU 06, Oversigt over Landsforsøgene 006 LandbrugsInfo och SortInfo, BSA Beschreibende Sortenliste 06, Bundessortenamt, samt sortrepresentanterna. 0 SORTEGENSKAPER

104 Sortegenskaper Vårkorn Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i svamparnas aggressivitet över landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Resistenskällor Sort b) Kornets bladfläcksjuka Kornrost Mjöldagg Sköldfläcksjuka c) Gener mot mjöldagg d) Nematodresistens e) Anakin (SSd) 5 6 mlo Ha/Ha Aukusti 6 r (SSd) 9 SW Barbro (LmL) 5 4 Brioni (LmL) 4 5 SW Catriona (LmL) Crescendo (LmL) 5 6 Dragoon (LmL) 4 5 Ha/Ha Fairytale (SSd) 3 4 KWS Irina (SSd) 4 7 mlo Ha/Ha SW Judit 6 r (LmL) 6 9 Kaarle 6 r (SSd) 5 7 Kannas (LmL) 6 4 Luhkas (SSd) 6 6 mlo SW Makof (LmL) Melius (LmL) 4 5 mlo Odyssey (SSd) 4 8 mlo Ha/Ha Overture (LmL) 3 6 mlo RGT Planet (LmL) 6 6 mlo Ha/Ha Propino (LmL) mlo Ha/Ha Quench (LmL) 4 8 mlo Ha/Ha Salome (SSd) 5 5 mlo Ha/Ha/Hf Sanette (LmL) 3 7 Scholar (SSd) 5 5 mlo Severi 6 r (SSd) 3 Tamtam (LmL) 5 6 mlo Ha/Ha Thermus (SSd) 4 5 Ha/Ha NFC Tipple (LmL) Ha/Ha Vilde 6 r ((LmL) 6 6 Vilgott (LmL) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) För litet underlag för att kunna göra en bedömning d) Sorter med Mloresistens har visat sig stå emot mjöldaggen mycket bra. Om mjöldagg är ett återkommande problem är sorter med mloresistens att föredra e) Ha /Ha = Heterodera avenae, tidigare benämning var ras /ras. H. f = Heterodera filipjevi (benämndes tidigare Gotlandstypen). Resistens mot Heterodera avenae den vanliga havrecystnematoden är viktigast Ramularia: Enligt svenska sortförsök visar sorten Quench något högre känslighet för Ramularia jämfört med andra sorter. Kursiv stil i tabellen = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsök FFE Sortval 06, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 006, BSA Beschreibende Sortenliste 06 Bundessortenamt, Hannover sortrepresentanterna. 0 SORTEGENSKAPER

105 Sortegenskaper Havre Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i svamparnas aggressivitet över landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Resistenskällor Sort b) Bladfläcksjuka Mjöldagg Kronrost Nematodresistens c) Belinda (LmL) Cilla (LmL) H.f Fatima (LmL) Galant (LmL) Gunhild (LmL) Ha/Ha/H.f Haga (LmL) SW Kerstin (LmL) H.f Nike (LmL) Symphony (SSd) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) H.f = Heterodera filipjevi (benämndes tidigare Gotlandstypen). Ha/Ha= Heterodera avenae, tidigare benämning: ras /ras. Resistens mot Heterodera avenae den vanliga havrecystnematoden är viktigast Kursiv stil i tabellen = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken. FFE 006, Sortval 06, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 006, BSA Beschreibende Sortenliste 06 Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna 03 SORTEGENSKAPER

106 Riskvärderingar Fritfluga i havre :,5 bladsstadiet. Senare bekämpning ger ofta sämre effekt eftersom flugorna då kan hinna börja lägga ägg innan plantorna skyddas. Aktuell temperatursumma och bedömning av mängden övervintrande fritflugor meddelas via Fältforsks hemsida samt Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev. Adresserna är Riskfaktor Riskpoäng. Tidpunkt då,5 blad uppnås Mer än dagar efter datum för 90 D 30 Vid datum för 90 D +/ dagar 0 Mer än dagar innan datum för 90 D 0. Bedömning av mängden Stor 0 övervintrande fritflugor Måttlig 0 Liten 0 3. Väderleksprognos för Varmt daglig maxtemp över 7 C 0 veckan efter,5 blad Svalt daglig maxtemp 57 C 5 Kallt daglig maxtemp under 5 C 0 4. Fältstorlek ha 5 35 ha 5 mer än 5 ha 0 5. Jordart Mulljord 5 Fastmarksjord 0 SUMMA RISKPOÄNG: Riskbedömning Område Riskpoäng Risk för angrepp över skadetröskeln Riskområde 0 45 Liten (ca 5 %) (främst Götalands Måttlig (ca 0 %) skogsbygder) Stor (ca 70 %) Övriga områden 0 45 Liten (ca %) (slättbygder) Måttlig (ca 0 %) Stor (ca 40 %) Vid måttlig risk för angrepp är det svårt att bedöma behovet av bekämpning. Man bör ta hänsyn till egna erfarenheter av tidigare angrepp på gården. Dessutom tyder erfarenheterna från tidigare angreppsår på att lönsamheten för en behandling är lägre i ett fält med goda tillväxtbetingelser. I dessa fält tycks sidoskotten delvis kunna kompensera bortfallet från de angripna huvudskotten. I fält med sämre tillväxt är risken stor att även sidoskotten blir hårt angripna. Riskvärderingen är utarbetad av SLU, RISKVÄRDERINGAR

107 Riskvärderingar Bomullsmögel i våroljeväxter Bedömningen ska göras när oljeväxterna är i full blom. Besvara frågorna och summera poängen. Den totala poängsumman jämförs sedan med tröskelvärdena under riskbedömning. Information ges också i växtskyddsbrev på Riskfaktorer Poäng Regional risk Hög 0 (Värdet på den regionala risken kan erhållas från Växtskydds Måttlig 5 centralerna) Låg 0 Hur starka angrepp har förekommit i oljeväxter eller annan Starka (300 %) 0 mottaglig gröda i fältet under den senaste 0årsperioden? Måttliga (30 %) 0 Om du inte vet: Svaga (0 %) 5 Välj "svaga" om oljeväxter inte har odlats under år med regnig försommar Inga angrepp 0 Välj "måttliga" om oljeväxter har odlats under år med regnig försommar När odlades oljeväxter senast på fältet? 4 år sedan 0 50 år sedan 5 mer än 0 år sedan 0 Beståndets täthet (gröda + ogräs) Tätt 0 Normalt 0 Glest 0 Nederbörd de senaste två veckorna Mer än 30 mm mm 5 Mindre än 0 mm 0 Väderprognosen Lågtryck 5 Riskbedömning Riskpoäng Risk för angrepp över skadetröskel 0 40 Liten 5 % risk att mer än 0 % av plantorna blir angripna Växlande 0 Högtryck Måttlig 50 % risk att mer än 0 % av plantorna blir angripna (se nedan) Stor 75 % risk att mer än 0 % av plantorna blir angripna Vid måttlig risk för angrepp är bekämpningsbehovet osäkert. Man bör ta hänsyn till egna erfarenheter beträffande angreppsnivån av bomullsmögel på gården från tidigare år samt den förväntade skördens storlek. Lönsamheten för en behandling ökar med stigande rapspris och skördenivå. De senaste årens högre rapspris ökar motivet för bekämpning. Om man tidigare haft starka angrepp och den förväntade skörden är hög, torde det vara lönsamt att behandla fältet vid måttlig risk för angrepp. Vid låga skördar är det sällan motiverat att göra en behandling. Riskvärderingen är utarbetad av SLU, 998. RISKVÄDERINGAR 05

108 Riskvärderingar För att bekämpa axfusarios och minska risken för mykotoxinet DON Arbetsgång i fem steg, bedömning av punkterna och viktigast. Riskfaktorer: Helt avgörande Starkt avgörande + + Mindre avgörande. Bedöm väderlekssituationen under inledningen av blomningen och delvis under axgången Bedöm mängden skörderester på markytan, mycket eller lite skörderester från förfrukten Välj förfruktsalternativ, tre grupper av förfrukter att välja mellan Bestäm mottagligheten för axfusarios hos den odlade grödan/sorten, se förklaring nedan! Avläs risken för angrepp i det enskilda fältet i kolumnen längst till höger! Riskbedömningen bygger på 06 års version av Jordbruksverkets Fusariumrekommendation. För bedömningen av vädersituationen, se även växtskyddsbreven från Växtskyddscentralerna Väderlek under blomningen Skörderester på markytan Förfrukt Regnig väderlek främst under blomningen, men även under axgången Torr väderlek under blomningen Mycket skörderester på markytan t.ex. efter minimerad jordbearbetning Lite skörderester på markytan t.ex. då skörderester blivit väl nedbrukade Mycket skörderester på markytan t.ex. efter minimerad jordbearbetning Lite skörderester på markytan t.ex. då skörderester blivit väl nedbrukade Förklaring mottaglighet för axfusarios Mottaglighet för axfusarios Majs Mer mottaglig Mycket stor Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Risk för angrepp av axfusarios Mycket stor Mycket stor Stor Övriga förfrukter Mer mottaglig Stor Mindre mottaglig Måttlig Majs Mer mottaglig Mycket stor Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Stor Stor Måttlig Övriga förfrukter Mer mottaglig Måttlig Mindre mottaglig Måttlig Majs Mer mottaglig Stor Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Stor Måttlig Liten Övriga förfrukter Mer mottaglig Liten Mindre mottaglig Majs Mer mottaglig Liten Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mycket liten Mycket liten Mycket liten Mycket liten Övriga förfrukter Mer mottaglig Mycket liten Mindre mottaglig Mycket liten Vid vilken risknivå rekommenderas bekämpning? Mer mottagliga: Mindre mottagliga Mycket stor risk Bör bekämpas, men effekten är antagligen otillräcklig grödor grödor Stor risk Bör bekämpas Havre Höst och vårkorn Måttlig risk Bör sällan bekämpas Höst och vårvete Råg Liten risk Bör aldrig bekämpas Rågvete Mycket liten risk Bör aldrig bekämpas Sorter Alla sorter av grödorna ovan anses som mer mottagliga, förutom namngivna vetesorter till höger! Höstvete: Ellvis, Olivin Vårvete: Dacke, Quarna Triso Råd vid eventuell kemisk bekämpning av axfusarios Kemisk bekämpning kan aldrig ersätta en genomtänkt odlingsstrategi för att minimera riskerna för axfusarios! Effekten är ca 50 % efter en behandling med verksam produkt, vid rätt tidpunkt och rätt dos! Verksam produkt Proline EC 50 ochtopsin WG Rätt tidpunkt Rätt dos Användning DC 6365, full blom mycket viktigt Proline EC 50 0,6 l/ha, alternativt Topsin WG, kg/ha Topsin WG endast i höstvete, råg och höstkorn 06 RISKVÄRDERINGAR

109 UTVECKLINGSSTADIER FÖR STRÅSÄD Utvecklingsstadier hos stråsäd Regler Graderingen avser huvudskottet. I stadium 9 även sidoskott. Ibland finns flera stadier på en planta notera det högsta Vid gradering av ett fält anges det stadium som minst hälften av plantorna befinner sig i. Vid gränsfall anges det högre. Ett blad anses utvecklat när dess snärp (hinnan vid övergången mellan bladslidan och bladskivan) kommit fram. GRONING 00 Torrt frö 0 Fröet börjar ta upp vatten 03 Fröet svällt 05 Rötter börjar växa ut från fröet 07 Koleoptilen växer ut från fröet 09 Första bladet just frambrytande vid koleoptilens spets BLADUTVECKLING 0 Första bladet utanför koleoptilen Första bladet utvecklat :a bladet utvecklat 3 3:e bladet utvecklat X X:e bladet utvecklat 9 9 blad eller fler utvecklade BESTOCKNING 0 Endast huvudskottet utvecklat Huvudskott och ett sidoskott Huvudskott och två sidoskott 3 Huvudskott och tre sidoskott X Huvudskott och X sidoskott STRÅSKJUTNING 30 Bladslidorna förlängs och avståndet från bestockningsbasen till axanlag är cm 3 nod finns, första internoden mellan bestockningsbasen och :a noden är cm. 3 noder finns, första internoden är cm och andra internoden är cm noder finns, 36:e internoden är cm 37 Flaggbladet just synligt 39 Flaggbladets slida just synlig AXETS VIDGNING 4 Flaggbladets slida utväxande 43 Flaggbladets slida börja vidgas 45 Flaggbladets slida vidgad 47 Flaggbladets slida öppnar sig 49 Axets första agnar eller borstspetsar just synliga 07 UTVECKLINGSSTADIER

110 Utvecklingsstadier hos stråsäd AXGÅNG 5 småax just synligt 53 av axet/vippan framme 55 av axet/vippan framme 57 av axet/vippan framme 59 Hela axet ur holk BLOMNING 6 Begynnande blomning 65 Pågående blomning 69 Avslutad blomning 55 MJÖLKMOGNAD 7 Kärnan grön, innehåll tunnflytande och klart, kärnan upp till 3 mm lång 73 Begynnande mjölkmognad, innehållet vitt och mjölkigt 75 Mjölkmognad, innehållet fortfarande mjölkigt men med fastare konsistens i centrum 77 Sen mjölkmognad, innehållet fuktigt och klibbigt DEGMOGNAD 83 Begynnande degmognad, innehållet mjukt ostigt 85 Degmognad, innehållet fastare och kan inte längre enkelt pressas ut. Nagelavtryck går snabbt tillbaka 87 Sen degmognad, innehållet har hårdnat ytterligare, kan inte klämmas ut, nagelavtryck blir kvar, axet gulnar SKÖRDEMOGNAD 9 Kärnan hård, svår att dela med tumnagel 9 Kärnan hård, kan ej delas med tumnagel 93 Kärnan sitter lös innanför agnarna vid torr väderlek 95 Kärnorna i groningsvila % av kärnorna grobara 97 Groningsvilan över 98 Kärnorna i sekundär groningsvila 99 Sekundär groningsvila över Observera att blomningen i korn oftast påbörjas under axgången, medan axet helt eller delvis är kvar i bladslidan 08 UTVECKLINGSSTADIER

111 Utvecklingsstadier för oljeväxter 09 UTVECKLINGSSTADIER

112 Utvecklingsstadier för oljeväxter 0 UTVECKLINGSSTADIER

113 Utvecklingsstadier för ärter UTVECKLINGSSTADIER FÖR ÄRTER Feller et al., 995 GRONING 00 Torrt frö 0 Fröet börjar ta upp vatten 03 Fröet svällt 05 Roten börjar växa ut från fröet 07 Skott växer ut från fröet 08 Skott växer mot markytan 09 Skott växer genom markytan BLADUTVECKLING 0 Första bladet ej utvecklat Första bladet eller klänget utvecklat blad/klängen utvecklade 3 3 X X:e bladet/klänget utvecklat 9 9 eller fler blad/klängen utvecklade PLANTSTRÄCKNING 30 Begynnande plantsträckning 3 synligt förlängd internod finns (första internoden finns nedanför noden med det första bladet) 3 synligt förlängda internoder finns 3x x 39 9 eller fler KNOPPSTADIUM 5 Första blomknopparna synliga, ej täckta av blad 55 Individuella blomknopparna synliga, ej täckta av blad, men fortfarande slutna 59 Första kronbladen synliga, många individuella knoppar, fortfarande slutna BLOMNING 60 Första blomman utslagen 6 Begynnande blomning, 0 % av blommorna utslagna 63 30% av blommorna utslagna 65 Full blomning, 50 % av blommorna utslagna 67 Blomningen avtar, de flesta kronblad har fallit av eller torkat 69 Avslutad blomning BALJSÄTTNING 7 0 % av baljorna har nått full längd 7 0 % 7X X0 % 79 Baljorna har nått full storlek och är fullmatade MOGNAD 8 0 % av baljorna är mogna, ärtorna torra och hårda % 8X X0 % 89 Fullmoget, alla baljor är mogna, ärtorna torra och hårda NEDVISSNING 97 Plantan vissen 99 Skörd UTVECKLINGSSTADIER

114 Utvecklingsstadier för åkerböna UTVECKLINGSSTADIER FÖR ÅKERBÖNA Weber och Bleiholder 990; Lancashire et al 99 GRONING 00 Torrt frö 0 Fröet börjar ta upp vatten 03 Fröet svällt 05 Roten börjar växa ut från fröet 07 Skott växer ut från fröet 09 Skott växer genom markytan BLADUTVECKLING 0 Första bladet ej utvecklat Första bladet utvecklat :a bladet utvecklat 3 3:e bladet utvecklat X X:e bladet utvecklat 9 9 blad eller fler utvecklade PLANTSTRÄCKNING 30 Begynnande plantsträckning 3 synlig förlängd internod finns (första internoden finns nedanför noden med det första bladet) 3 synliga förlängda internoder finns 3X X synliga förlängda internoder finns 39 9 eller fler synliga internoder finns KNOPPSTADIUM 50 Blomknopparna täckta av blad 5 Första blomknopparna synliga ej täckta av blad 55 Individuella blomknoppar synliga, ej täckta av blad, men fortfarande slutna 59 Första kronbladen synliga, många individuella knoppar, fortfarande slutna BLOMMNING 60 Första blomman utslagen 6 Blommor öppna i första klasen 65 Full blommning, blommor öppna i 5 klasar per planta 67 Blommningen avtar 69 Blommningen avslutad BALJSÄTTNING 70 Första baljorna har nått full längd 7 0 % av baljorna har nått full längd 7 0 % av baljorna har nått full längd 7X X0 % av baljorna har nått full längd 79 Nästan alla baljor har nått full storlek MOGNAD 80 Mognad påbörjad, alla ärtor fullmatade men fortfarande gröna 8 0 % av baljorna mogna, ärtorna torra och hårda 8 0 % av baljorna mogna, ärtorna torra och hårda 8X X0 % av baljorna mogna, ärtorna torra och hårda 89 Full mognad, nästan ala baljor mörka, ärtorna torra och hårda NEDVISSNING 93 Stjälken börjar att mörkna % av stjälken brun eller svart 97 Plantan torr och död UTVECKLINGSSTADIER

115 Utvecklingsstadier för majs UTVECKLINGSSTADIER FÖR MAJS GRONING 00 Torrt frö 0 Fröet börjar ta upp vatten 03 Fröet svällt 05 Rötter börjar växa ut från fröet 07 Koleoptilen växer ut från fröet 09 Koleoptilen växer genom markytan 3 BLADUTVECKLING 0 Första bladet utanför koleoptilen Första bladet utvecklat :a bladet utvecklat 3 3:e bladet utvecklat X X:e bladet utvecklat 9 9 blad eller fler utvecklade STRÅSKJUTNING 3 nod finns 3 noder finns 3X X noder finns 39 9 eller fler noder finns 6/3 KNOPPSTADIUM 5 Hanblommorna, vippan kan anas i toppen av plantan 53 Toppen på vippan synlig 55 Mitten av vippan breder ut sig 59 Hela vippan synlig och utbredd BLOMNING 6 Ståndare synliga mitt på hanblomställningen. Spetsen på honblomställningen (kolven) synlig i bladslidan 63 Begynnande pollenspridning. Honblommornas märken synliga som tofsar i toppen på honblomställningen 65 Övre och nedre delen av hanblomman blommar. Honblommorns märken fullt utvuxna 67 Hanblomningen avtar. Honblommornas märken torkar 69 Avslutad blomning, honblommornas märken helt torrt. 8/34 BLÅSMOGNAD, MJÖLKMOGNAD 7 Begynnande kornutveckling, kornen är som små blåsor (blåsmognad), ca 6 % TS 73 Tidig mjölkmognad 75 Korn på kolvens mitt är gulaktigavita, innehållet mjölkaktigt, ca 44 % TS 79 Nästan alla korn har nått full storlek DEGMOGNAD 83 Tidig degmognad, innehållet mjukt ca 45 % 85 Degmognad, kornen gulaktigagula ca 50 %TS 87 Svart prick syns vid kornets bas ca 60 % TS 89 Fullmoget, kornen hårda och blanka ca 65 % TS 65 NEDVISSNING 97 Plantan vissen 99 Skörd Majs kolvmognad 3 UTVECKLINGSSTADIER

116 Utvecklingsstadier för potatis UTVECKLINGSSTADIER FÖR POTATIS. Hack et al.,993 GRONING 00 Knölar i vila, inga groddar 0 Första groddarna synliga (< mm) 0 Groddar börjar sträckas (< mm) 03 Groningsvila bruten, groddar 3 mm. 05 Rötter börjar bildas 07 Stjälk börjar utvecklas 08 Skott växer mot markytan, bladanlag anläggs i bladveck där stoloner senare kommer att växa ut. 09 Uppkomst, skott bryter markytan BLADUTVECKLING 0 Första bladen börjar utvecklas Första bladet på huvudstjälken utvecklat (> 4 cm) Andra bladet X X:e bladet 9 Nio eller fler blad SIDOSKOTTSBILDNING SKOTT FRÅN BASEN BÅDE UNDER OCH ÖVER JORDYTAN Första sidoskottet, från basen, synligt ( > 5 cm) Andra sidoskottet, X X:e sidoskottet, 9 Nio eller fler sidoskott, PLANTTILLVÄXT 3 Grödan börjar täcka raderna,0 % av plantorna täcker raderna 33 30% av plantorna täcker raderna 39 ca 90% KNÖLBILDNING 40 Begynnande knölbildning, ansvällning av första stolonändan till dubbla diametern % av totala knölmassan nådd % % 48 Slutlig knölmassa nådd, knölar lossar lätt från stolonerna. Skalet är inte fullt utbildat, kan lätt lossas med tummen. 49 Skalet bildat, i den apikala änden av knölen kan skalet inte lossas med tummen. 95% av knölarna är i denna stadium. KNOPPSTADIUM 5 Första individuella knopparna (mm) synliga i första blomställningen. 55 Knoppar i första blomställningen har ökat till 5 mm 59 Första kronbladen synliga på första blomställningen BLOMNING (graderingen görs på en och samma grennivå dvs den som blommar först) 60 Första blomman utslagen 6 Begynnande blomning, 0 % av blommorna utslagna 65 Full blom, 50 % av blommorna utslagna 69 Avslutad blomning FRUKTUTVECKLINGEN (graderingen görs på samma grennivå som ovan) 70 Första frukterna bildade 7 0% av frukterna har nått full storlek 75 50% 79 90% MOGNAD (graderingen görs på samma grennivå som ovan) 8 Frukterna är fortfarande gröna 85 gulbrunabrunaktiga 89 skrumpna med mörka frön NEDVISSNING 9 Bladen börjar gulna 93 De flesta blad har gulnat % av bladen är bruna 97 Blad och stjälkar vissna 99 Skörd 4 UTVECKLINGSSTADIER

117 Utvecklingsstadier för potatis 5 UTVECKLINGSSTADIER