Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P."

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2009 Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Jordbruksverket (SJV) Svenska Rådgivare, praktiker Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

2 Bekämpningsrekommendationer SVAMPAR OCH INSEKTER 2009

3

4 Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2009 Författare: Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Alf Djurberg, Torbjörn Ewaldz, Göran Gustafsson, Cecilia Lerenius, Eva Mellqvist, Magnus Sandström och Peder Wærn. Layout: Alf Djurberg Redaktör: Göran Gustafsson Omslagsfoto: Klöverspetsvivel, Louis Vimarlund Illustrationer: Linda Rydin, Condesign Infocom. Kursmaterialet beställs från: Publikationsservice Jordbruksverket Jönköping Tel Fax Publ. datum: Mars 2009 ISSN: Eftertryck av materialet är förbjudet. 1

5 BEKÄMPNINGS- Bladlus REKOMMENDATIONER Trips Beställning av publikationer...4 Vetemygga Bekämpningsekonomi...4 Åkersnigel Så avgörs bekämpningsbehovet...6 Korn Vete...7 Utvintringssvampar Utvintringssvampar (höstvete)...7 Kornets bladfläcksjuka och Stråknäckare (höstvete)...7 sköldfläcksjuka Svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka Mjöldagg och brunfläcksjuka...7 Kornrost Mjöldagg...9 Ramularia-bladfläck Gulrost...9 Övriga sjukdomar mot vilka Brunrost...9 betning är möjlig Svartrost...10 Jordloppa Axfusarios...10 Havrebladlus - rödsot (vårkorn) Rotdödare (höstvete, betning)...10 Minerarfluga (vårkorn) Övriga sjukdomar mot vilka Sadelgallmygga betning är möjlig...11 Sädesbladbagge Fritfluga...11 Trips (höstkorn) Havrebladlus...11 Rödsot (höstkorn) Sädesbladlus...12 Sadelgallmygga...12 Havre Sädesbladbagge...12 Havrens bladfläcksjuka och Trips...13 brunfläcksjuka Vetemygga...13 Mjöldagg Åkersnigel (höstvete)...13 Kronrost Rödsot (höstvete)...14 Svartrost Vetedvärgsjuka (höstvete)...14 Övriga sjukdomar mot vilka betning är möjlig Råg...15 Fritfluga Utvintringssvampar...15 Havrebladlus - Rödsot Stråknäckare...15 Minerarfluga Sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka...15 Sädesbladbagge Mjöldagg...16 Brunrost...16 Oljeväxter Svartrost...16 Bomullsmögel Övriga sjukdomar mot vilka Svartfläcksjuka betning är möjlig...16 Rapsjordloppa (höstoljeväxter) Fritfluga...16 Blåvingad rapsvivel (höstoljeväxter) Trips...17 Kålbladstekel (främst höstoljeväxter) Åkersnigel...17 Jordloppa (våroljeväxter) Rapsbagge Rågvete...18 Fyrtandad rapsvivel Utvintringssvampar...18 Blygrå rapsvivel / skidgallmygga Stråknäckare...18 Kålbladlus (främst våroljeväxter) Sköldfläcksjuka, svartpricksjuka Åkersnigel (höstoljeväxter) och vetets bladfläcksjuka...18 Mjöldagg...19 Lin Gulrost...19 Svartfläcksjuka, Fusarium och Brunrost...19 gråmögel Övriga sjukdomar mot vilka Linjordloppa betning är möjlig...20 Fritfluga

6 Ärter...36 Ärtvivel...36 Ärtbladlus...36 Ärtvecklare...36 Sjukdomar mot vilka betning är möjlig..36 Åkerbönor...37 Bönfläcksjuka och chokladfläcksjuka..37 Bönbladlus...37 Ärtvivel...37 Gräsfrö...38 Bladsvampar...38 Vitaxkvalster...38 Timotejfluga...38 Klöverfrö...38 Klöverspetsvivel...38 Majs...39 Knäpparlarv...39 Fritfluga...39 Bladlus...39 Sockerbetor...40 Rotbrand...40 Betrost, bladfläcksvampar mjöldagg...40 Skadedjur på groddplantorna...40 Jordloppa...41 Stinkfly...41 Åkertrips...41 Betfluga...41 Bladlus...42 Potatis...43 Potatisbladmögel...43 Torrfläcksjuka...44 Övriga sjukdomar mot vilka betning är möjlig...45 Knäpparlarv...45 Jordfly...46 Potatisstrit / Stinkfly...46 Bladlus...46 Potatisvirus Y (PVY, krussjuka)...47 TABELLER OCH BILAGOR Preparat /Aktiv substans Insekticiders innehåll av aktiv substans samt möjlig användningstid Fungiciders innehåll av aktiv substans samt möjlig användningstid Betningsmedels innehåll av aktiv substans och användningsområde Preparatformuleringar Effekter och rekommendationer Pyretroider - rekommendationer Fungicider i stråsäd Fungicider i potatis Betningsmedel i stråsäd Gränsvärden för betning mot svamp i stråsäd Resistens Förebyggande åtgärder mot fungicid- och insekticidresistens Insekticiders verkningssätt Fungiciders verkningssätt Resistensrisk för olika fungicidgrupper. 61 Munstycken Spridare, vätskemängd och duschkvalitet Sortegenskaper Höstvete Råg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Riskvärderingar Fritfluga i havre Bomullsmögel i våroljeväxter Axfusarios i spannmål Utvecklingsstadier Utvecklingsstadier hos stråsäd Utvecklingsstadier för oljeväxter...74 Utvecklingsstadier för ärter 76 Utvecklingsstadier för potatis

7 Bekämpningsrekommendationer 2009 Denna skrift behandlar kemisk bekämpning av skadegörare i lantbruksgrödor och revideras årligen., lämpliga preparat och bekämpningstidpunkt anges för varje skadegörare under respektive gröda. Rekommenderade preparat är de som bedöms som mest lämpliga mot angiven skadegörare. Angivna doser baseras bl.a. på försök och lokala erfarenheter. I vissa fall kan doserna avvika från tillverkarens rekommenderade doser. Vid angivna dosintervall gäller den lägre dosen under förutsättning att sprutan ger en jämn spridning och att optimala sprutförhållanden råder. Preparattillverkaren ansvarar inte för användning av andra doser än etikettens rekommendationer. Beställning av publikationer I slutet av texten för varje skadegörare anges en litteraturhänvisning till boken Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, Forlaget Naesgard och till Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation (rev. oktober 2002). Böckerna används vid behörighetsutbildningarna för att få använda växtskyddsmedel och kan även beställas från Jordbruksverket, tel Vidare ges hänvisning till Faktablad. Dessa ges ut av SLU och kan beställas från SLU Publikationsservice, Box 7075, Uppsala, tel , e-post: För information om aktuell skadegörarförekomst m.m. hänvisas till lokala växtskyddsbrev, samt till Växtskyddscentralens och SLU:s internetsidor med adress resp. Bekämpningsekonomi De senaste årens kraftiga prisvariationer på spannmål och oljeväxter har resulterat i en stor variation för lönsamheten av kemisk bekämpning. Intäkterna beror framförallt på merskördens storlek av en bekämpning, samt på det aktuella spannmålspriset som i sin tur bestäms av aktuell kvalitet m.m. Bekämpningens inverkan på kvaliteten är ofta marginell, men kan i vissa fall få mycket stor betydelse. Bekämpning av bladmögel i potatis som innebär mindre risk för brunröta är kanske det mest tydliga exemplet där den kemiska bekämpningen kan ha en helt avgörande betydelse för vilken kvalitet man uppnår. Svampbekämpning i maltkorn, som innebär ett bättre maltutbyte samt bekämpning av ärtvecklare i matärt, är andra exempel där kvalitetspåverkan kan vara stor. Förutom att välja rätt spannmålspris för bedömning av lönsamheten av en bekämpning är det också viktigt att dra ifrån bekämpningskostnaden samt ökade kostnader för hantering, torkning och transport. Exempel på grundpriser för 2008 års skörd. Produkt Höstvete, kvarnkvalitet Pris, kr/kg Produkt 1,60 Korn, malt (Sebastian) Pris, kr/kg 1,50 Höstvete, foder 1,10 Korn, foder 1,20 Råg, kvarnkvalitet 1,20 Havre, foder 1,00 Rågvete 1,10 Oljeväxter 3,00 Vårvete 1,95 Ärter, foder 1,70 I bekämpningskostnaden bör preparatpris, sprutkostnad och kostnad för nedkörning beaktas. I kalkyler brukar kr/ha användas som ett riktvärde för körkostnaden. Variationen mellan olika gårdar är emellertid stor. Dels kan arbetskostnaden bedömas på olika sätt, dels varierar maskinkostnaden bl.a. beroende på vilken areal de fasta kostnaderna fördelas på. Likaså varierar kostnaden för körskador mycket mellan olika gårdar. Enligt en tidigare undersökning var t.ex. körskadorna av en axgångsbehandling i stråsäd ca 4 gånger större på en gård med oregelbunden arrondering och med en 12-m spruta, jämfört med en gård med bra arrondering och anlagda körspår i kombination med en 24-m spruta. Skillnaden i lönsamhet av samma bekämpningsinsats kan alltså bli stor mellan olika företag beroende på vilka förutsättningar som gäller. 4

8 Exempel på preparatkostnader. Hektarkostnaden utgår från etikettdos och grundpriser (mars 2009) som är exklusive mervärdesskatt och före eventuella rabatter. Insektsmedel Etikettdos, kg, l/ha Kostnad per hektar för etikettdos, kr/ha Svampmedel Etikettdos, kg, l/ha Biscaya 0,3 180 Acanto 0,1-0, Decis 0,15-0, Acanto Prima 0,4-0, Fastac 50 0,2-0, Acrobat WG (MZ) Mavrik 2F 0,075-0, Amistar 0, Mospilan 0,15-0, Comet 0,1-0, Pirimor 0,1-0, Electis 1,8 270 Roxion 0,6-1, Epok 600 EC 0,5 475 Sumi-alpha 5 FW 0,15-0, Forbel 750 EC 0, Proline 0,2-0, Ranman 0,2 270 Snigelmedel Revus 0,6 275 Ferramol Ridomil Gold MZ Pepite 2,0 440 Mesurol snigelgift Shirlan 0,3-0, Signum 0, Sportak EW 0,5-1, Stereo 312,5 EC 1, Stratego 0,3-0, Tattoo Tern 750 EC 0, Tilt 250 EC 0,2-0, Tilt Top 500 EC 0, Topsin WG 0,3-0, Kostnad per hektar för etikettdos, kr/ha I nedanstående tabell visas exempel på hur kostnaden för olika bekämpningar (uttryckt i kg kärna/ha) kan variera mellan två olika gårdar. Av tabellen framgår även spannmålsprisets betydelse för bekämpningskostnaden. Eftersom kostnaden anges i kg kärna/ha, visar siffrorna också den merskörd som krävs för att täcka bekämpningskostnaden. Bekämpningskostnad (kg kärna/ha) på två olika gårdar vid fyra olika spannmålspris. Bekämpning Gröda Gård*) Bekämpningskostnad (kg kärna/ha) vid olika spannmålspris 2,50 kr/kg 2,00 kr/kg 1,50 kr/kg 1,00 kr/kg Svampbek. Proline 0,4 + strob. 0,25 Höstvete Gård Gård Svampbek. Stereo 0,4 + Amistar 0,25 Korn Gård Gård Tripsbek. Decis 0,4 Rågvete Gård Gård Bladlusbek. Pirimor 0,25 Vårsäd Gård Gård *) Gård 1 slättgård på ca 270 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 70 kr/ha. Gård 2 skogsgård på ca 100 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 125 kr/ha. 5

9 Hur påverkas då bekämpningsbehovet av produktpriserna? Det beror i hög grad på vilken skadegörare som avses. n för bladlöss i stråsäd påverkas mycket av prisförändringarna, medan de nya trösklarna för rapsbagge får anses ligga inom de befintliga trösklarnas intervall. För svampsjukdomar finns i allmänhet inte så detaljerade bekämpningströsklar eftersom angreppens utveckling är svårare att förutse. Ett annat sätt att studera hur priset påverkar bekämpningsbehovet är att titta på historiska försöksresultat. Genom att beräkna hur stor andel av försöken som är lönsamma vid olika intäkts- och kostnadsrelationer kan t.ex. spannmålsprisets påverkan på bekämpningsbehovet studeras. Om spannmålspriset fördubblas från en nivå på 1 kr/kg, ökar bekämpningsbehovet med ca procentenheter. Om spannmålspriset ökar med ytterligare 0,5 kr/kg kommer % av försöken att bli lönsamma om kostnaderna baseras på en stor välarronderad gård. Försöken som redovisas i nedanstående tabell är huvudsakligen utförda under de senaste 10 åren. Andel lönsamma försök på två olika gårdar vid fyra olika spannmålspris. Bekämpning Gröda Gård*) Andel lönsamma försök (%) vid olika spannmålspris 2,50 kr/kg 2,00 kr/kg 1,50 kr/kg 1,00 kr/kg Svampbek. Proline 0,4 + strob. 0,25 Höstvete Gård Gård Svampbek. Stereo 0,4 + Amistar 0,25 Korn Gård Gård Tripsbek. Decis 0,4 Rågvete Gård Gård *) Gård 1 slättgård på ca 270 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 70 kr/ha. Gård 2 skogsgård på ca 100 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 125 kr/ha. Så avgörs bekämpningsbehovet Med bekämpningströskel menas den mängd av en skadegörare som, om ingen bekämpning görs, kommer att ge en skördeförlust vars värde minst motsvarar bekämpningskostnaden. n är ett medelvärde på skadegörarförekomsten beräknat på flera slumpvis tagna, såväl angripna som inte angripna plantor, spridda i fältet. För att bilda sig en uppfattning om angreppet i hela fältet och inte bara i vissa delar, kan man t.ex. gå diagonalt över fältet och göra flera avräkningar. Bekämpningströsklar finns framförallt för insekter. Riktvärde innebär att försöksunderlaget för beräkning av tröskelvärdet är bristfälligt eller saknas och att hänsyn istället tagits till erfarenheter från bl.a. utlandet, diverse inventeringar m.m. För flera skadegörare går det inte att fastställa bekämpningsbehovet genom att bedöma det aktuella angreppet i fältet. Istället måste man med hjälp av olika riskfaktorer förutsäga risken för angrepp, och göra en förebyggande bekämpning. För några skadegörare, t.ex. bomullsmögel i våroljeväxter och fritfluga i havre, har s.k. riskvärderingar utvecklats. Observera att bekämpningströsklar och riskvärderingar är mer eller mindre säkra prognoser och i de flesta fall mycket väderberoende. Ett ytterligare stöd för att bedöma bekämpningsbehovet är att se på sannolikheten för att bekämpningen ska vara lönsam, vilket kan göras utifrån tillgängliga försöksresultat som bl.a. finns publicerade i regionala försöksrapporter. 6

10 VETE UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel och stråknäckare i höstvete) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är mycket svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs ett sammanhängande snötäcke under ca 2-3 månader. et får därför avgöras genom bedömning av ett antal riskfaktorer. Riskfält är sådana där vete odlas efter stråsäd och särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Även allmänt frodiga bestånd löper risk att utvintra p.g.a. svampangrepp om snötäcket blir liggande länge. I ansträngda växtföljder i Mellansverige kan stråknäckaren förorsaka utvintring, trots att bestånden är tunna. Så sent som möjligt under hösten. Riktvärde är månadsskiftet oktober-november i Mellansverige och något senare i Sydsverige. I första hand rekommenderas Topsin 0,3 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBC-fungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet bör man för bekämpning av snömögel istället välja Sportak 1,0 l/ha, p.g.a. risken för resistens hos snömögelsvampen. Under 2006 förekom skador av utvintringssvampar i både södra och mellersta Sverige. Dessförinnan har angrepp av utvintringssvampar varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar, varför bekämpning sällan varit aktuell. Betning Snömögelsvampen är delvis utsädesburen, varför betning har en sanerande effekt. Se sid 56. Mot stråknäckare har utsädesbetning ingen effekt. Faktablad 17 J, 34 J och 97 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbrukinformation , sid 30 och Se även Beställning STRÅKNÄCKARE (höstvete) 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i DC Som skott räknas endast de som förväntas bära ax. et är mindre i korta stråstyva sorter. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, mycket halmrester på markytan efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och tidigare angrepp. DC Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 32. Proline 0,6 l/ha, Sportak 1,0 l/ha, Stereo 1,5-2,0 l/ha, Topsin 0,5 kg/ha eller Unix 0,5-0,7 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBC-medel (benzimidazoler). Proline, Sportak och Stereo har även god effekt på bladfläcksvampar. Proline får användas högst två gånger per gröda. et är litet och har minskat under den senaste 10-årsperioden. Större merskördar erhålls endast om angreppet leder till liggsäd. Så starka angrepp är sällsynta, men förekommer enstaka år. Faktablad 17 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SVARTPRICKSJUKA, VETETS BLAD- FLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA Svartpricksjuka (Septoria tritici): Förutom angrepp på något eller några av de tre översta bladen läggs mycket stor vikt vid nederbörden. Riktvärde är mm nederbörd eller 4-5 regndagar under de 4 närmaste veckorna före axgång. Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis, DTR): saknas, men begynnande angrepp på de tre översta bladen på ca 25 % av plantorna kan utgöra riktmärke för bekämpning. Risken VETE 7

11 VETE för angrepp är störst vid vete som förfrukt i kombination med mycket halmrester på markytan, t.ex. efter reducerad jordbearbetning. Regnig väderlek, speciellt i kombination med värme, gynnar sjukdomen. Brunfläcksjuka (Stagonospora nodorum): Förekommer oftast i liten omfattning, varför bekämpning inriktas mot den dominerande sjukdomen, d.v.s. svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. DC Vid engångsbehandling är behandling strax före axgång och fram till full axgång (DC 47-55) mest optimalt. Vid starkt angrepp och känslig sort kan en delad behandling (DC och DC 55-59) vara motiverad. Svartpricksjuka Normalt smittotryck: DC Proline 0,3-0,6 l/ha eller Proline i blandning med Comet/Acanto/ Amistar 0,2-0,3 l/ha. Vid sen angreppsutveckling i Mellansverige har även behandling med enbart Proline vid blomning gett bra resultat. Effekten av strobilurinerna varierar mellan olika fält men är i många fall klart begränsad. Starkt smittotryck, särskilt i känslig sort: (t.ex. Akteur, SW Gnejs, SW Harnesk och Marshal: Delad behandling (DC DC 55-59). Vid varje behandling Proline 0,2-0,4 l/ha. Vid första behandlingen (DC 37-39) är blandningen Proline 0,2-0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha ett alternativ. Vid en av tidpunkterna bör Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha tillsättas. De högre doserna används vid starka angrepp i kombination med regnig väderlek. Vid sen angreppsutveckling kan den andra behandlingen vara motiverad att göra vid blomning. Observera att endast Acanto, Comet och Proline är möjliga att använda vid blomning, dock senast DC 65 för Acanto. I vårvete gäller senast DC 61 för Proline. Vetets bladfläcksjuka. Normalt smittotryck: DC Tilt 0,25-0,4 l/ha, Tilt Top 0,5-0,75 l/ha eller Proline 0,4-0,6 l/ha. Blandningen Proline 0,2 l/ha + Tilt 0,25 l/ha/tilt Top 0,5 l/ha är ett alternativ, främst om både vetets bladfläcksjuka och svartpricksjuka förekommer. Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha bör tillsättas men effekten varierar. Starkt smittotryck: Delad behandling (DC DC 55-59). Vid varje behandling används Tilt 0,2-0,3 l/ha, Tilt Top 0,3-0,5 l/ha eller Proline 0,2-0,4 l/ha. Även Proline 0,2 l/ha + Tilt 0,25 l/ha/tilt Top 0,4 l/ha är ett alternativ. Vid en av tidpunkterna bör Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha tillsättas. Proline har jämförbar effekt med Tilt-produkterna, men är ett dyrare alternativ. Använd därför Proline i första hand då både vetets bladfläcksjuka och svartpricksjuka förekommer. I Sydsverige kan det vid mycket kraftiga angrepp på styva jordar bli aktuellt med tre behandlingar i höstvete, DC 31, DC och vid DC Observera att Proline får användas max två gånger och att första behandlingen därför görs med Tilt 0,2-0,3 l/ha eller Tilt Top 0,3-0,4 l/ha, alternativt med Stereo 1,0 l/ha. Observera att endast Acanto, Comet och Proline är möjliga att använda vid blomning, dock senast DC 65 för Acanto. I vårvete gäller senast 61 för Proline. Resistens Resistensen mot strobilurinerna hos både svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunfläcksjuka ligger nu på en hög nivå, varför effekten främst vilar på DMI-medlen (Proline, Sportak, Tilt m.fl.). Strobilurinerna har emellertid fortfarande en viss skördehöjande effekt trots att svampeffekten är varierande. Det är dock omöjligt att förutsäga i vilka fält detta gäller. Svartpricksjuka är den viktigaste sjukdomen på vete i Sydsverige och under senare år även i stora delar av Mellansverige. Betydelsen av vetets bladfläcksjuka har minskat under senare år och det är numera främst i fält med vete som förfrukt och mycket skörderester på markytan som angrepp förekommer. Även brunfläcksjuka har minskat i betydelse, men angrepp kan förekomma sent under säsongen i blandinfektioner med svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Den ekonomiskt optimala dosen varierar kraftigt beroende på årsmånen, liksom med spannmålspriset och preparatkostnaden. I de mer torra delarna av östra Svealand och på Gotland är bekämpningsbehovet i allmänhet mindre än i övriga delar av Sydoch Mellansverige. Se även sid 6. Betning Brunfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning har en sanerande effekt. Se sid 56. För vetets bladfläcksjuka är utsädessmittan av underordnad betydelse och betning har otillfredsställande effekt. Betning mot svartpricksjuka är inte aktuell. 8 VETE

12 VETE Faktablad 12 J, 90 J och 105 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 58-59, och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid och Se även Beställning av publikationer, sid 4. MJÖLDAGG Riktvärde för mindre känsliga sorter är: DC 30-31: flera blad angripna på merparten av plantorna DC 32-39: mer än 50 % angripna plantor Riktvärde för mer känsliga sorter är: DC 30-31: mer än 10 % angripna plantor DC 32-39: mer än 25 % angripna plantor Störst betydelse har angreppen på lättare jordar, speciellt vid höga ph-värden i nederbördsfattiga områden. För sorters mottaglighet, se sid 63 och 66. DC Vid starka angrepp och känslig sort kan upprepad behandling vara motiverad. I första hand Tern 0,4-0,5 l/ha. Andra alternativ är Forbel 0,4-0,6 l/ha eller Tilt Top 0,4-0,6 l/ha. Bekämpning av enbart mjöldagg kan vara aktuell fram till DC 31, därefter bör ett preparat med bred effekt väljas, eventuellt kompletterat med Tern 0,2-0,3 l/ha. Den högre dosen vid kraftiga angrepp. Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Större merskördar kan man få på lätta jordar i kombination med torkstress. På tyngre jordar är däremot bekämpning sällan aktuell. Faktablad 10 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning GULROST Riktvärde är begynnande angrepp på mottagliga sorter (höstvete Tulsa, SW Gnejs och Akteur, samt vårvete Triso). Bekämpning i motståndskraftiga sorter är endast aktuellt vid starka angrepp under år med högt infektionstryck. För mer utförlig beskrivning av sorter, se sid 63 och 66. DC Tidpunkten för bekämpning (d.v.s. vid begynnande angrepp) har större betydelse än dosen. Vid tidiga angrepp under stråskjutningen väljs Tilt Top 0,25-0,5 l/ha eller Forbel 0,3-0,5 l/ha. Efter DC 37 väljs Comet/Amistar/Acanto 0,2-0,3 l/ha och vid etablerade angrepp tillsätts även Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Alternativt kan Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha användas. Behandlingen kan kombineras med en eventuell bekämpning av svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Starkt smittotryck kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya begynnande angrepp. Höstvete: Beror främst på sortens mottaglighet. Under 1989 och 1990 förekom mycket starka angrepp i Sydsverige i mottagliga sorter såsom Sleipner och under 2002 i sorten Kris. Under 2007 förekom starka angrepp i sorterna Akteur och Robigus, men även i Tulsa och Gnejs fanns angrepp. Under 2008 förekom en ny ras som speciellt angrep sorten Tulsa, men även Gnejs och Akteur. Angreppen 2008 var mycket starka och jämförbara med angreppen 1989 och I Mellansverige har angreppen hittills varit obefintliga. Vårvete: Beror främst på sortens mottaglighet, men starka angrepp förekommer sällan. Faktablad 71 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning BRUNROST Riktvärde är begynnande angrepp på de två översta bladen vid DC Stora sortskillnader förekom- VETE 9

13 VETE mer, för beskrivning av sortskillnader, se sid 63 och 66. Exempel på känsliga sorter är Cubus, Hereford, Kosack, Opus och Skalmeje. DC Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha och vid etablerade angrepp tillsätts även Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha, alternativt kan Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha användas. Om svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka utgör en viktig del av bekämpningen anpassas preparatvalet till dessa. Höstvete: Tidig sådd av höstvete ökar risken för angrepp. Om brodden angrips under hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter. I Sydsverige förekom kraftiga angrepp av brunrost i känsliga sorter under I Mellansverige har angreppen minskat under senare år beroende på att odlingen av den känsliga sorten Kosack minskat. Vårvete: Under de senaste åren har bekämpning varit motiverad under tre säsonger i Mellansverige. I Sydsverige har angreppen av brunrost varit svaga, men förekom under Faktablad 62 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SVARTROST Saknas. Riktad bekämpning är inte aktuell. Bekämpning av andra sjukdomar vid axgång med Comet/Acanto/Amistar och Tilt Top kan ha en viss effekt mot senare angrepp av svartrost. Riktad bekämpning mot svartrost är inte aktuell eftersom angreppen kommer sent i vetets utveckling. Svartrost har därför normalt liten betydelse. Faktablad 88 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning AXFUSARIOS Saknas. Bekämpning bör endast övervägas när följande kriterier föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs eller vete, mycket skörderester på markytan och odling av mottaglig sort. Se även riskvärderingen, sid 71. DC 63-65, d.v.s. full blom. Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare behandling ger sämre effekt. I vårvete får Proline användas senast i DC 61. Proline 0,6-0,8 l/ha. Effekten av kemisk bekämpning är måttlig och endast motiverad i klara riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca 2 år av 10. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Faktablad 103 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 6-7. Se även Beställning ROTDÖDARE (höstvete, betning) Saknas. Latitude, 200 ml/dt. Angrepp av rotdödare förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Höstvete som förfrukt, tidig sådd och förekomst av kvickrot är exempel på faktorer som ökar risken för angrepp. Inventeringar visar att det kan finnas ett betningsbehov på % av arealen i områden med intensiv höstveteodling. 10 VETE

14 VETE Faktablad 93 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning ÖVRIGA SJUKDOMAR I VETE MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Dvärgstinksot, stinksot och Fusarium som påverkar grobarhet och risken för snömögel kan bekämpas genom utsädesbetning. Se sid 56. Faktablad 41 J, 96 J och 103 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 8-9, och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid Se även Beställning FRITFLUGA saknas. För vårvete kan riskvärderingen på sid 69 som avser havre, användas för att belysa viktiga angreppsfaktorer. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårvetets utveckling. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmning. Aktuell risk erhålls via den regionala prognos- och varningsverksamheten och Internet (www.jordbruksverket.se/vsc/). För höstvete kan bekämpning vara aktuell under hösten i fält som såtts tidigt. Framförallt gäller detta i skogs- och mellanbygder och där man vet att betydelsefulla skador av fritfluga kan förekomma. Varmt väder (>15 C) innan grödan uppnått 1,5-bladstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter, gynnar fritflugans tredje generation och därmed risken för angrepp. DC 11. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 53. Vårvete: Utsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Angreppsrisken är störst i sent uppkommen gröda. I skogs- och mellanbygd finns ett bekämpningsbehov ca 3-4 år av 10, i området norr om Mälaren är behovet mindre. Höstvete: Det är framför allt fält sådda under augusti som kan drabbas av allvarliga skador. Med de senaste årens milda höstar finns en tendens till ökning av problemen med fritfluga i höstvete, särskilt i området kring Mälaren. Faktablad 11 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning HAVREBLADLUS Höstvete: 20 löss/strå. Vårvete: Nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus i vårvete vid olika avräkningspriser och vid en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. DC 31 Begynnande stråskjutning DC 51 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/dt Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå 100: :- 2 3, :- 1,5 2,5 5,5 250: ,5 300: ,5 Se tabell. Helst bör utflygningen av havrebladlöss från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. I första hand Pirimor 0,1-0,25 kg/ha. Vid gynnsamma betingelser för bekämpning, t.ex. vid temperaturer omkring C, kan den lägre dosen användas. I andra hand pyretroiden Mavrik 0,075-0,15 l/ha. Observera att pyretroider är skadliga mot nyttoinsekterna i fältet och att en bekämpning därför kan VETE 11

15 VETE innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Löss sittande på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos och vattenmängd. Höstvete: Sällan några problem i höstvete. Vårvete: Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4-5 års mellanrum. Faktablad 13 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SÄDESBLADLUS n är bl.a. beroende av vetepris, förväntad skördenivå och behandlingstidpunkt. Nedan anges bekämpningströsklar i vete vid olika avräkningspriser och vid en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. DC 75 Mjölkmognad Avräkningspris kr/dt DC 59 Hela axet framme <80 dt/ha >80 dt/ha Se tabell. DC 69 Blomningen avslutad <80 dt/ha >80 dt/ha <80 dt/ha >80 dt/ha 100:- 1, :- 1 0, ,5 200:- 1 0, ,5 250:- 0,5 <0,5 2 1, :- 0,5 <0, ,5 2 Pirimor 0,1-0,25 kg/ha. Vid gynnsamma betingelser för bekämpning, t.ex. vid temperaturer omkring C, kan den lägre dosen användas. Även pyretroiden Mavrik 0,075-0,15 l/ha kan användas. För övrigt är axbekämpning mot enbart bladlöss med pyretroid tillåtet i DC med Decis 0,2 l/ha, Fastac 50 0,2 l/ha, Karate 0,2-0,3 kg/ha och Sumi-Alpha 0,2-0,25 l/ha. Pirimor och pyretroider har likartad effekt på högt sittande bladlöss. Observera dock att pyretroiderna är skadliga mot nyttoinsekterna i fältet. I Sydsverige förekommer starka angrepp ca vart fjärde år. I Mellansverige är det ovanligt med starka angrepp av sädesbladlöss. Faktablad 69 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SADELGALLMYGGA Riktvärde är när det förekommer ägg på % av stråna och vädret är fuktigt. Förekomsten av sadelgallmygga kan i det aktuella fältet uppskattas före svärmningen, genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet i maj månad. Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt (normalt DC 37-49). Pyretroid enligt tabell på sid 53. Starka angrepp förekom i början av 1990-talet i nordvästra Skåne. Under senare år har kraftiga angrepp förekommit lokalt i höst- och vårvetefält i västra Sverige. Faktablad 89 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, Se även Beställning SÄDESBLADBAGGE 0,5-1 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna ut- 12 VETE

16 VETE vecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser, än de i tabellen angivna, fungerat bra. Enstaka angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I början av 1990-talet förekom starka angrepp lokalt i Västmanland, Östergötland och Örebro län. Faktablad 23 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning TRIPS 1-2 tripsar per strå, jämnt fördelat över fältet. Stora sädestripsen sitter oftast innanför översta bladslidan, medan lilla sädestripsen finns i axet. Observera att tidiga angrepp av åkertips ej motiverar bekämpning. DC för stora sädestripsen och DC 55 för lilla sädestripsen. Pyretroid enligt tabell på sid 53. I Mellansverige anses den stora sädestripsen vara viktigast, men det är ändå sällan som några stora skador förekommer. I södra Sverige har den stora sädestripsen mindre betydelse. Axangrepp av den lilla sädestripsen förekommer främst efter milda vintrar, men dess skördesänkande betydelse är inte klarlagd. Faktablad 73 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning VETEMYGGA Gul vetemygga: 1 mygga per 3 ax (ca myggor/m 2 ). Röd vetemygga: 1 mygga per 6 ax (ca myggor/m 2 ). Eftersom tröskelvärdena är svåra att använda i praktiken bör en riskbedömning också göras. En mottaglig gröda som förfrukt och regelbunden odling av både höst- och vårvete ökar risken för angrepp av vetemyggor. En förutsättning för starka angrepp är dessutom att det råder lugnt och fint väder vid axgång, samt att det övre markskiktet varit väl genomfuktat två till tre veckor före axgång. Det är de äggläggande honorna som skall bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 47-55, röd vetemygga i DC Inom vissa delar av ett fält (vändtegar etc.) sker axgången tidigare än på fältet i övrigt. Finns myggor i fältet, samlas dessa till de ställen där de första axen vuxit fram. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då huvuddelen av fältet befinner sig i DC Pyretroid enligt tabell på sid 53. Under senare delen av 1990-talet ökade förekomsten av vetemygga och lokalt påträffades mycket starka angrepp av gul vetemygga i Södermanland, Uppland och Östergötland. Under senare år har angreppen varit relativt svaga och med en viss dominans av röd vetemygga. I södra och västra Sverige har problemen varit små till måttliga flertalet år. Faktablad 63 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning ÅKERSNIGEL (höstvete) Förekomsten av sniglar kan uppskattas på följande sätt. Lägg ut några skivor (diameter ca 25 cm) i fältet vid fuktig väderlek. Strö ut ca en tesked Mesurol under skivan. Räkna antalet döda sniglar på mor- VETE 13

17 VETE gonen efter. Börja att kontrollera fälten före sådd vid misstanke om riklig snigelförekomst. Enligt engelska undersökningar kan 4 sniglar/skiva och dygn vara ett riktmärke. Före uppkomst. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp på bladen har mindre betydelse. Mesurol snigelgift 3-5 kg/ha eller Ferramol kg/ha. uppstår främst under regniga år på kokiga lerjordar, särskilt efter vallbrott eller direktsådd. Ökade höstsådda arealer och för sniglarna gynnsamt väder, har inneburit att angreppen av sniglar ökat något i Sydsverige under senare år. Faktablad 36 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning RÖDSOT (höstvete) Saknas. Det är bladlöss som sprider rödsotvirus. Om samtliga nedanstående riskfaktorer uppfylls kan bekämpning av bladlössen övervägas: lätt att hitta bladlöss på plantorna under hösten (mer än ca 10 % angripna plantor) tidig sådd områden där starka angrepp av höstsmitta förekommit tidigare år vall som förfrukt eller mycket gräs/spillsäd i stubben ovanligt varm väderlek under hösten DC eller eventuellt något senare. Pirimor 0,1-0,25 kg/ha eller Mavrik 0,15-0,2 l/ha. Det är sällsynt med starka angrepp av rödsotvirus under höst och tidig vår. Tidig sådd som följs av en varm höst ökar risken för angrepp. Faktablad 24 J och 95 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning VETEDVÄRGSJUKA (höstvete) Saknas. Det är den randiga dvärgstriten som sprider vetedvärgsjukan. Höst: Bekämpning av stritarna bör övervägas i fält som såtts i augusti eller de första dagarna i september. Detta gäller på gårdar eller i områden där man vet att vetedvärgsjuka förekommit och där stritar finns i fälten i samband med uppkomst. Vår: Bekämpning av stritarna kan vara aktuell i tidigt sådda fält där det finns höstangripna plantor och om stritarna kläcks före DC 31. Sena sorter är mer utsatta för angrepp än tidiga sorter. Den allmänna risken för angrepp följs med fångster av stritar i gulskålar och meddelas bl.a. via växtskyddsbrev. Höst: DC Vår: Då stritarna kläcks, men före DC 31 Pyretroid, se tabell på sid 53. I Mellansverige har lokala angrepp förekommit årligen sedan Det är framförallt i området runt Mälaren som sjukdomen haft sin största utbredning, men angrepp förekommer även i Västergötland och Östergötland. Ofta har angreppen varit begränsade till fältkanter och varma lägen i fältet där grödan haft en tidigare uppkomst. I Sydsverige har sjukdomen inte konstaterats. Faktablad 83 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning 14 VETE

18 RÅG UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är mycket svårbedömt eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs ett sammanhängande snötäcke under ca 2-3 månader. et får därför avgöras genom bedömning av ett antal riskfaktorer. Riskfält är frodiga bestånd i lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Råg efter stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan ökar risken. Så sent som möjligt under hösten. Riktvärde är månadsskiftet oktober-november i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Sportak 1,0 l/ha. Under 2006 förekom lokala skador av snömögel i både södra och mellersta Sverige. Dessförinnan har angreppen varit sällsynta under en lång rad av år beroende på snöfattiga vintrar. Betning Snömögelsvampen är delvis utsädesburen, varför betning har en sanerande effekt. Se sid 56. Faktablad 34 J och 97 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbrukinformation , sid Se även Beställning av publikationer, sid 4. STRÅKNÄCKARE Symtomen är ofta svåra att se i råg. Stråsvag sort, regnigt väder under vår och försommar, ensidig växtföljd, mycket frodiga bestånd och kraftiga angrepp tidigare på fältet kan motivera bekämpning. Indirekt kan den regionala risken bedömas genom att tidigt se på angreppsgraden i höstvete där symtomen är tydligare. DC Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 32. Proline 0,6 l/ha, Stereo 1,5-2,0 l/ha, Sportak 1,0 l/ha, Topsin 0,5 kg/ha eller Unix 0,5-0,7 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBC-medel (benzimidazoler). Proline, Sportak och Stereo har även god effekt på bladfläcksvampar. Om broddbehandling utförts under hösten, behövs i allmänhet ingen behandling på våren. et är vanligtvis litet. Faktablad 17 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SKÖLDFLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA Erfarenheten är begränsad men riktvärde är begynnande angrepp på blad 2 uppifrån räknat, i kombination med regnigt väder. Ta även hänsyn till om växtföljden innehåller stor andel råg och rågvete. För sköldfläcksjuka finns även vissa sortskillnader, se sid 64 DC Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha blandat med Stereo 0,4-0,6 l/ha, Proline 0,3-0,4 l/ha eller annan triazol. Även Acanto Prima 0,5-0,8 l/ha kan användas. De högre doserna väljs vid starka angrepp. Starka angrepp av främst sköldfläcksjuka förekommer enstaka år, men generellt sett är bekämpningsbehovet mindre än i höstvete. Faktablad 9 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Utsä- RÅG 15

19 RÅG desburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid Se även Beställning MJÖLDAGG Riktvärde är angrepp på blad 2, uppifrån räknat. För beskrivning av sortskillnader, se sid 64. DC I första hand väljs Tern 0,4-0,5 l/ha. Andra alternativ är Forbel 0,4-0,6 l/ha eller Tilt Top 0,4-0,6 l/ha. Den lägre dosen används vid begynnande angrepp. Starka angrepp förekommer enstaka år men det är sällan lönsamt med enbart mjöldaggsbekämpning i råg. Faktablad 10 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning BRUNROST Riktvärde är begynnande angrepp på blad 2, uppifrån räknat. Beakta även förekommande sortskillnader, se sid 64. DC Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha och vid etablerade angrepp tillsätts även Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4, alternativt kan Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha kan användas. Om sköldfläcksjuka utgör en viktig del av bekämpningen anpassas preparatvalet till detta. I Sydsverige förekom starka angrepp under 1993, 1998, 2001 och I Mellansverige är angrepp mindre vanliga, men förekom Starka angrepp kan orsaka stora skördeförluster. Faktablad 62 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SVARTROST Saknas. Riktad bekämpning inte aktuell. Bekämpning av andra sjukdomar vid axgång med Comet/Acanto/Amistar eller Tilt Top kan ha en viss effekt mot senare angrepp av svartrost. Riktad bekämpning mot svartrost är inte aktuell eftersom angreppen kommer sent i rågens utveckling. Svartrost har därför normalt liten betydelse. Faktablad 88 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning ÖVRIGA SJUKDOMAR I RÅG MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Fusarium som påverkar grobarheten och risken för snömögel kan bekämpas genom utsädesbetning. Se sid 56. Faktablad 103 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 6-7 och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid och 39. Se även Beställning FRITFLUGA saknas. Bekämpning kan vara aktuell under hösten i fält som sås tidigt. Framförallt 16 RÅG

20 RÅG gäller detta i skogs- och mellanbygder och där man vet att betydelsefulla skador av fritfluga kan förekomma. Väderleken har stor betydelse för angrepp. En mild höst med varmt väder (>15 C) innan grödan uppnått 1,5-bladstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter, gynnar fritflugans tredje generation som bl.a. angriper höstsäd. DC 11. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 53. Det är framför allt fält sådda under augusti som kan drabbas av skador av betydelse. Med de senaste årens milda höstar finns en tendens till ökning av problemen med fritfluga, särskilt i området kring Mälaren. Faktablad 11 J (gäller dock endast fritflugans 1:a och 2:a generation). Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning TRIPS 0,5-1 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. ÅKERSNIGEL Förekomsten av sniglar kan uppskattas på följande sätt. Lägg ut några skivor (diameter ca 25 cm) i fältet vid fuktig väderlek. Strö ut ca en tesked Mesurol under skivan. Räkna antalet döda sniglar på morgonen efter. Börja att kontrollera fälten före sådd vid misstanke om riklig snigelförekomst. Enligt engelska undersökningar kan 4 sniglar/skiva och dygn vara ett riktmärke. Före uppkomst. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp på bladen har mindre betydelse. Mesurol snigelgift 3-5 kg/ha eller Ferramol kg/ha. uppstår främst under regniga år på kokiga lerjordar, särskilt efter vallbrott eller direktsådd. Ökade höstsådda arealer och för sniglarna gynnsamt väder, har inneburit att angreppen av sniglar ökat något i Sydsverige under senare år. Faktablad 36 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter, sid Se även Beställning av publikationer, sid 4. DC Pyretroid enligt tabell på sid 53. I genomsnitt finns bekämpningsbehov i ca två tredjedelar av fälten. Faktablad 73 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning RÅG 17

21 RÅGVETE UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel och stråknäckare) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är mycket svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs ett sammanhängande snötäcke under ca 2-3 månader. et bedöms genom att ta hänsyn till ett antal riskfaktorer. Riskfält är frodiga bestånd i lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Rågvete efter stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan ökar risken. Så sent som möjligt under hösten. Riktvärde är månadsskiftet oktober-november i Mellansverige och något senare i Sydsverige. I första hand rekommenderas Topsin 0,3 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBC-medel eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet bör, p.g.a. resistensrisken, Sportak 1,0 l/ha istället användas. Under 2006 förekom lokala skador av snömögel i både södra och mellersta Sverige. Dessförinnan har angreppen varit mycket ovanliga under en lång rad av år beroende på snöfattiga vintrar. Betning Snömögelsvampen är delvis utsädesburen, varför betning har en viss sanerande effekt. Se sid 56. Mot stråknäckare har utsädesbetning ingen effekt. Faktablad 17 J, 34 J och 97 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbrukinformation , sid Se även Beställning STRÅKNÄCKARE 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i DC Som skott räknas endast de som förväntas bära ax. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, reducerad jordbearbetning efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och tidigare angrepp på fältet. DC Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 32. Proline 0,6 l/ha, Stereo 1,5-2,0 l/ha, Sportak 1,0 l/ha, Topsin 0,5 kg/ha eller Unix 0,5-0,7 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBC-medel (benzimidazoler). Proline, Sportak och Stereo har även god effekt på bladfläcksvampar. Om broddbehandling utförts under hösten behövs i allmänhet inte någon vårbehandling mot stråknäckare. Resultat från inventeringar och försök tyder på samma bekämpningsbehov som i höstvete, d.v.s. litet. Faktablad 17 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SKÖLDFLÄCKSJUKA, SVARTPRICK- SJUKA OCH VETETS BLADFLÄCK- SJUKA Riktvärde är begynnande angrepp på blad 2 uppifrån räknat. Regnig väderlek och stråsädesdominerade växtföljder gynnar bladfläcksvamparna. För svartpricksjuka finns även vissa sortskillnader, se sid 65. DC Comet/Amistar/Acanto 0,2-0,3 l/ha blandat med Stereo 0,4-0,6 l/ha, Proline 0,3-0,4 l/ha eller Tilt Top 0,3-0,5 l/ha. Även Acanto Prima 0,5-0,8 l/ha kan användas. När sköldfläcksjuka dominerar väljs Prolineblandningen i första hand. De högre doserna används vid starka angrepp. Observera att Acanto Prima och Stereo inte får användas efter DC RÅGVETE

22 RÅGVETE Behovet är mindre än i höstvete eftersom skördeökningarna oftast är mindre. Faktablad 9 J, 62 J och 105 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 44-45, och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid 42. Se även Beställning MJÖLDAGG Riktvärde är angrepp på blad 2 uppifrån räknat. För beskrivning av sortskillnader, se sid 65. DC I första hand väljs Tern 0,4-0,5 l/ha. Andra alternativ är Forbel 0,4-0,6 l/ha eller Tilt Top 0,4-0,6 l/ha. Bekämpning av enbart mjöldagg kan vara aktuell fram till DC 31, därefter bör ett preparat med bredare effekt väljas, eventuellt kompletterat med Tern 0,2-0,3 l/ha. Starka angrepp har varit sällsynta, men blivit vanligare under senare år. Beakta sortskillnader. Sorterna Algalo och Fidelio är känsliga för mjöldagg. För mer utförlig beskrivning av sorter, se sid 65. Faktablad 10 J och 106 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning GULROST Riktvärde är begynnande angrepp i mottagliga sorter, t ex Dinaro. För sortskillnader, se sid 65. DC Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen. Vid tidiga angrepp under stråskjutningen väljs Tilt Top 0,25-0,5 l/ha eller Forbel 0,3-0,5 l/ha. Efter DC 37 väljs Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha och vid etablerade angrepp tillsätts även Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4. Alternativt kan Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha användas. Om sköldfläcksjuka utgör en viktig del av bekämpningen anpassas preparatvalet till detta. Starkt smittotryck kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya begynnande angrepp. Normal litet bekämpningsbehov, men under de tre senaste åren har angrepp förekommit i sorten Dinaro. Angreppsutvecklingen kan variera kraftigt mellan olika år och olika områden beroende på vilken ras som dominerar. Under 2008 stoppades angreppen upp på många håll i både Syd- och Mellansverige. Faktablad 71 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning BRUNROST Riktvärde är angrepp på blad 2 uppifrån räknat. DC Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha och vid etablerade angrepp tillsätts även Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4, alternativt kan Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha kan användas. Om sköldfläcksjuka utgör en viktig del av bekämpningen anpassas preparatvalet till detta. et har varit måttligt, men ökat under senare år, särskilt i känsliga sorter som Fidelio. För mer utförlig beskrivning av sorter, se sid 65. Faktablad 62 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning RÅGVETE 19

23 RÅGVETE ÖVRIGA SJUKDOMAR I RÅGVETE MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Fusarium som påverkar grobarheten och risken för snömögel kan bekämpas genom utsädesbetning. Se sid 56. Faktablad 103J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 6-7 och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid 24 och 42. Se även Beställning FRITFLUGA saknas. Bekämpning kan vara aktuell under hösten i fält som sås tidigt. Framför allt gäller detta i skogs- och mellanbygder och där man vet att betydelsefulla skador av fritfluga kan förekomma. Väderleken har stor betydelse för angrepp. En mild höst med varmt väder (>15 C) innan grödan uppnått 1,5-bladstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter gynnar fritflugans tredje generation som bl.a. angriper höstsäd. DC 11. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 53. I Mellansverige är det framför allt fält sådda under augusti som drabbas av skador av betydelse. Med de senaste årens milda höstar finns en tendens till ökning av problemen med fritfluga, särskilt i området kring Mälaren. Faktablad 11 J (gäller dock endast fritflugans 1:a och 2:a generation). Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning BLADLUS Havrebladlus: 20 löss/strå Sädesbladlus: n är bl.a. beroende av förväntad skördenivå och behandlingstidpunkt. I tabellen nedan anges bekämpningströsklar i rågvete vid olika avräkningspriser och vid en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. DC 75 Mjölkmognad Avräkningspris kr/dt DC 59 Hela axet framme <80 dt/ha >80 dt/ha DC 69 Blomningen avslutad <80 dt/ha >80 dt/ha <80 dt/ha >80 dt/ha 100:- 1, :- 1 0, ,5 200:- 1 0, ,5 250:- 0,5 <0,5 2 1,5 4 2 Se tabell. Pirimor 0,1-0,25 kg/ha. Vid gynnsamma betingelser för bekämpning, d.v.s. vid temperaturer omkring C, kan den lägre dosen användas. Även pyretroiden Mavrik 0,075-0,15 l/ha kan användas. För övrigt är axbekämpning mot enbart bladlöss med pyretroid tillåtet i DC med Decis 0,2 l/ha, Fastac 50 0,2 l/ha, Karate 0,2-0,3 kg/ha och Sumi-Alpha 0,2-0,25 l/ha. Pirimor och pyretroider har likartad effekt på högt sittande bladlöss. Observera dock att pyretroiderna är skadliga mot nyttoinsekterna i fältet. Oftast mindre än i höstvete. Faktablad 13 J och 69 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Se även Beställning 20 RÅGVETE

24 RÅGVETE TRIPS 0,5-1 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 53. I genomsnitt finns bekämpningsbehov i ca tre fjärdedelar av rågvetefälten. Faktablad 73 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning VETEMYGGA Gul vetemygga: 1 mygga per 3 ax (ca myggor/m 2 ) Röd vetemygga: 1 mygga per 6 ax (ca myggor/m 2 ) Eftersom tröskelvärdena är svåra att använda i praktiken bör också en riskbedömning göras. En mottaglig gröda som förfrukt och regelbunden odling av både höst- och vårvete ökar risken för vetemyggor. En annan förutsättning för starka angrepp är att det råder lugnt och fint väder vid axgång, samt att det övre markskiktet varit väl genomfuktat två till tre veckor före axgång. Det är de äggläggande honorna som skall bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 47-55, röd vetemygga i DC På vissa delar av ett fält (vändtegar etc.) sker axgången tidigare än på fältet i övrigt. Finns myggor i fältet, samlas dessa till de ställen där de första axen vuxit fram. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då huvuddelen av fältet befinner sig i DC Starka angrepp är mycket ovanliga. Ofta hinner rågvetet passera mottagligt stadium innan myggorna svärmar. Faktablad 63 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning ÅKERSNIGEL Förekomsten av sniglar kan uppskattas på följande sätt. Lägg ut några skivor (diameter ca 25 cm) i fältet vid fuktig väderlek. Strö ut ca en tesked Mesurol under skivan. Räkna antalet döda sniglar på morgonen efter. Börja att kontrollera fälten före sådd vid misstanke om riklig snigelförekomst. Enligt engelska undersökningar kan 4 sniglar/skiva och dygn vara ett riktmärke. Före uppkomst. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp på bladen har mindre betydelse. Mesurol snigelgift 3-5 kg/ha eller Ferramol kg/ha. uppstår främst under regniga år på kokiga lerjordar, särskilt efter vallbrott eller direktsådd. Ökade höstsådda arealer och för sniglarna gynnsamt väder, har inneburit att angreppen av sniglar ökat något i Sydsverige under senare år. Faktablad 36 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning Pyretroid enligt tabell på sid 53. RÅGVETE 21

25 KORN UTVINTRINGSSVAMPAR (snömögel och trådklubba i höstkorn) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är mycket svårbedömt eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. et får därför avgöras genom bedömning av ett antal riskfaktorer. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, samt i lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Trådklubba är en växtföljdsparasit och risken ökar därför om höstkorn varit förfrukt eller förförfrukt. Så sent som möjligt under hösten. Riktvärde är månadsskiftet oktober-november i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Trådklubba: Kemisk bekämpning är dyr och knappast realistisk. De alternativ som finns är Baycor 1,0 kg/ha (i första hand trädgårdspreparat) eller Rizolex 1,0 l/ha. Snömögel: Sportak 1,0 l/ha. Topsin 0,3 kg/ha är ett alternativ i områden där denna typ av preparat (MBC-fungicider eller bezimidazoler) inte tidigare använts regelbundet. Under vintern 2006 med långvarigt snötäcke på otjälad mark, förekom skador av utvintringssvampar i Sydsverige. Dessförinnan har angrepp av utvintringssvampar varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar, varför bekämpning sällan varit aktuell. Betning Snömögelsvampen är delvis utsädesburen, varför betning har en viss sanerande effekt. Se sid 56. Mot trådklubba har utsädesbetning ingen effekt. Faktablad 34 J, 66 J och 97 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbrukinformation , sid Se även Beställning KORNETS BLADFLÄCKSJUKA OCH SKÖLDFLÄCKSJUKA Angrepp på vart tredje blad på bladnivå 3 uppifrån räknat, samt regnig väderlek under den senaste tvåveckorsperioden. Kornodling på lätta jordar innebär ökad risk för angrepp. Hänsyn tas också till om korn odlas regelbundet på fältet samt sorternas känslighet. För sortskillnader, se sid 67 för vårkorn. DC Optimal tidpunkt är vanligtvis omkring DC Delad behandling (DC DC 45-47) är endast aktuell vid tidiga och starka angrepp. Med hänsyn till kvaliteten är det särskilt viktigt att följa gällande bekämpningströsklar i maltkorn. Comet/Acanto/Amistar 0,1-0,3 l/ha blandat med Stereo 0,4 l/ha, Proline 0,2-0,3 l/ha eller annan triazol. Alternativt kan Acanto Prima 0,5-0,8 l/ha användas. Vid starkt infektionstryck används de högre doserna. Med hänsyn till risken för resistens ska dubbelbehandling med strobiluriner undvikas. Observera att Proline ej får användas före DC 32 och Acanto Prima och Stereo ej efter DC 49. Under 2008 konstaterades resistens mot strobiluriner hos kornets bladfläcksjuka i Sydsverige. I fält där resistens förekommer kan effekten bli begränsad, speciellt för Amistar och i viss mån för Acanto. Resistens är sedan tidigare konstaterad i Belgien, Frankrike, Irland, Storbritannien, Tyskland och under 2008 även i Danmark. Regniga somrar kan bekämpningsbehovet vara relativt stort mot sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka, speciellt i växtföljder där korn är ofta återkommande. Betning Kornets bladfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning har en sanerande effekt. Se sid 56. Faktablad 8 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Utsädesburna sjukdomar på lantbruksväxter, Jordbruksinformation , sid Se även Beställning 22 KORN

26 KORN MJÖLDAGG Angrepp på vart tredje blad på bladnivå 3 uppifrån räknat i DC 37. I mjöldaggskänsliga sorter som Judit, Mitja, Minttu, Annabell, SW Gustav, Sebastian och Astoria när de första kolonierna uppträder. Sorter med Mlo-resistens (Justina, Otira, Prestige, Publican och NFC Quench) angrips mycket lite av mjöldagg och behöver inte bekämpas. För utförligare beskrivning av sortskillnader, se sid 67. Bekämpning kan vara aktuell under perioden DC 30-49, därefter minskar utbytet avsevärt. I första hand används Tilt Top 0,3-0,4 l/ha eller Tern 0,2-0,3 l/ha. Om bekämpningen även avser kornets bladfläcksjuka eller sköldfläcksjuka anpassas preparat och dos till detta. I Sydsverige har bekämpningsbehovet mot mjöldagg i vårkorn minskat p.g.a. ökad andel sorter med Mloresistens. Kraftiga angrepp har varit vanligare i de östra delarna av Kalmar län än i resten av landet de senaste åren. Angreppen är ofta starkast på lätta jordar och på mulljordar. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt sett litet. Detsamma gäller höstkorn, som framförallt odlas i Sydsverige. Faktablad 10 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning KORNROST Riktvärde för mottagliga sorter är vid: DC mer än 25 % angripna plantor DC mer än 10 % angripna plantor DC mer än 25 % angripna plantor För beskrivning av sortskillnader, se sid 67. DC Vid tidiga angrepp under stråskjutningen väljs Tilt Top 0,2-0,4 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Efter DC 37 väljs Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha och vid etablerade angrepp tillsätts även Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4. Alternativt kan Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha användas. Om kornets bladfläcksjuka eller sköldfläcksjuka förekommer samtidigt anpassas preparatvalet till dessa. Angrepp förekommer enstaka år. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt litet. Höstkornsorter angrips oftast mer än vårkornsorter. Känsliga vårkornsorter är Justina, Minttu, Publican och Quench. Faktablad 88 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning RAMULARIA-BLADFLÄCK Saknas. DC Oftast kommer angreppen sent. Proline 0,3-0,4 l/ha. et i Sverige är okänt, men är troligen litet. Enligt danska försök har merskördarna av bekämpning varit måttliga trots starka angrepp. Troligen är bekämpningsbehovet störst i höstkorn, men även vårkorn drabbas. Vissa sortskillnader tycks finnas, men det är inte undersökt hur det svenska sortmaterialet reagerar. Observera att symtomen av Ramularia-bladfläck lätt kan förväxlas med fysiologiska fläckar. Faktablad 116 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning KORN 23

27 KORN ÖVRIGA SJUKDOMAR I KORN MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Bipolaris, hårdsot, kornets flygsot, strimsjuka och Fusarium som påverkar grobarheten och risken för snömögel kan bekämpas genom utsädesbetning. Se sid 56. Faktablad 20 J, 64 J och 96 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 8-9, 6-7, 28-29, och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid och Se även Beställning av publikationer, sid 4. JORDLOPPA (vårkorn) Saknas. Gnagskador på mycket små plantor kan vissa år vara mycket omfattande. Särskilt gäller detta under torra vårar och framförallt i östra Svealand. Erfarenheter från såväl försök som praktisk odling har dock visat att dessa skador tycks sakna ekonomisk betydelse. HAVREBLADLUS - RÖDSOT (vårkorn) Nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus i vårkorn vid olika avräkningspriser och vid en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. DC 31 Begynnande stråskjutning DC 51 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/dt Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå 100: :- 2 3, :- 1,5 2,5 5,5 250: ,5 300: ,5 Se ovan. Helst bör utflygningen från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd i områden med stor andel äldre vallar bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden p.g.a. risken för rödsot. Eventuellt kan då två behandlingar bli nödvändigt. I första hand Pirimor 0,1-0,25 kg/ha. Vid gynnsamma betingelser för bekämpning, d.v.s. vid temperaturer omkring C, kan den lägre dosen användas. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett dos och vattenmängd. I andra hand pyretroiden Mavrik 0,075-0,15 l/ha. Eftersom pyretroider är kontaktverkande är det viktigt att preparatet träffar bladlössen eller de plantdelar där lössen befinner sig, vilket kan vara svårt om lössen sitter långt ner i en tät gröda. Observera dock att pyretroider är skadliga mot nyttoinsekter i fältet och att en bekämpning därför kan innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 3 till 5 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Faktablad 13 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning MINERARFLUGA (vårkorn) Riktvärde är då näringsstick finns på flertalet av de översta bladen och då flugor samtidigt förekommer i fältet vid DC DC Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 53. Vissa år har det förekommit mycket starka angrepp i nordvästra Götaland, Svealand och södra Norrland. Fält som lider av torka tycks vara speciellt utsatta. Vanligast är att angreppen begränsas till de nedre 24 KORN

28 KORN bladen, vilket innebär att skadan blir liten. I Sydsverige finns normalt inget bekämpningsbehov. Faktablad 59 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SADELGALLMYGGA Riktvärde är när det förekommer ägg på % av stråna och vädret är fuktigt. Förekomsten av sadelgallmygga kan i det aktuella fältet uppskattas före svärmningen, genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet i maj månad. Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt (normalt vid DC 37-49). Pyretroid enligt tabell på sid 53. Starka angrepp förekom i början av 1990-talet i nordvästra Skåne. Under senare år har kraftiga angrepp förekommit i enstaka vårkornfält i västra Sverige. Faktablad 89 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SÄDESBLADBAGGE 0,5-1 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir skadorna ofta störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser än de i tabellen angivna fungerat bra. Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I början av 1990-talet förekom starka angrepp lokalt i Västmanland, Östergötland och Örebro län. Faktablad 23 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning TRIPS (höstkorn) 0,5-1 tripsar per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 53. Höstkorn och rågvete anses känsligare än råg för angrepp av trips. Förekomsterna har dock varit lägre i höstkornet jämfört med råg och rågvete. Faktablad 73 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning RÖDSOT (höstkorn) Saknas. Det är bladlöss som sprider rödsotvirus. Om samtliga nedanstående riskfaktorer uppfylls kan bekämpning av bladlössen övervägas: lätt att hitta bladlöss på plantorna under hösten (mer än ca 10 % angripna plantor) tidig sådd områden där starka angrepp av höstsmitta förekom tidigare år vall som förfrukt eller mycket gräs/spillsäd i stubben ovanligt varm väderlek under hösten KORN 25

29 KORN DC eller eventuellt något senare. Pirimor 0,1-0,25 kg/ha eller Mavrik 0,15-0,2 l/ha. Det är sällsynt med starka angrepp av rödsotvirus under höst och tidig vår. Tidig sådd som följs av en varm höst ökar risken för angrepp. Faktablad 24 J och 95 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning 26 KORN

30 HAVRE HAVRENS BLADFLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2 uppifrån räknat. Mycket havre i växtföljden och regnigt väder ökar risken för angrepp. Bladfläcksjuka kan förväxlas med bladbakterios. DC Bästa tidpunkt är troligen omkring vippgång. Comet 0,2-0,3 l/ha i blandning med Tilt Top 0,2-0,4 l/ha. Även Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha kan användas i blandning med Tilt Top. Fältförsök visar att det sällan blir några stora merskördar för behandling av bladfläcksjuka och brunfläcksjuka. I vissa försök har behandlingar med Comet gett merskördar som inte kan förklaras av enbart effekt på svampsjukdomar. Betning Havrens bladfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning har en viss sanerande effekt. Se sid 56. Faktablad 87 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid 33. Se även Beställning av publikationer, sid 4. MJÖLDAGG Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå 2. DC I första hand Tilt Top 0,3-0,5 l/ha eller Tern 0,2-0,3 l/ha. Även Forbel 0,3-0,5 l/ha kan användas. et är mycket litet. Sjukdomen är vanligast i de västra delarna av landet, men behöver sällan bekämpas. Faktablad 10 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning KRONROST Riktvärde är begynnande angrepp. DC I första hand Comet 0,3-0,5 l/ha. Även Tilt Top 0,4-0,6 l/ha och Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha kan användas. Observera att Tilt Top inte får användas efter DC 59 och Jenton inte efter DC 69. Om sjukdomen redan är allmänt etablerad vid behandlingen väljs den högre dosen. Vid användning av Comet eller Jenton/Comet Plus i sena utvecklingsstadier bör låg dos användas för att inte försena grödans avmognad. Starka angrepp förekommer vissa år i Mellansverige och andra områden där svampens växelvärd getapel förekommer. Sorten Matilda har god motståndskraft mot kronrost. Faktablad 88 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SVARTROST Riktvärde är när angrepp uppträder omkring vippgång. DC HAVRE 27

31 HAVRE Comet 0,3-0,5 l/ha, Tilt Top 0,4-0,6 l/ha eller blandningen Comet 0,2-0,3 l/ha + Tilt Top 0,2-0,4 l/ha. Även Jenton/Comet Plus 0,6-0,8 l/ha är ett alternativ, liksom Acanto/Amistar 0,3-0,5 l/ha. Vid sena behandlingar med Comet eller Jenton/Comet Plus bör låg dos användas så att inte avmognaden försenas. Observera att preparaten har olika sista behandlingstidpunkt: Tilt Top DC 59, Amistar DC 61, Acanto DC 65 och Jenton DC 69. Angrepp av svartrost uppträder oftast sent i havrens utveckling men kan vissa år löna sig att bekämpa. De senaste åren har angrepp uppmärksammats i bl.a. Mälardalen. Faktablad 88 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning DC 11. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 53. Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. I riskområdena är bekämpning motiverad 6-7 år av 10. et är i allmänhet mindre norr om Mälaren än söderut. Faktablad 11 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning HAVREBLADLUS - RÖDSOT ÖVRIGA SJUKDOMAR I HAVRE MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Groddfusarios och havrens flygsot kan bekämpas genom utsädesbetning. Se sid 56. Faktablad 94 J och 103 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 6-7, och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid 24-25, 32 och 34. Se även Beställning FRITFLUGA En tillämpbar bekämpningströskel saknas. På sid 69 finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till havrens utveckling. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmning. Aktuell risk erhålls via den regionala prognos- och varningsverksamheten och Internet (www.jordbruksverket.se/vsc). Nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus i havre vid olika avräkningspriser och vid en bekämpningskostnad på 250 kr/ha. Förekommer även andra bladlöss inräknas dessa i tröskelvärdet. DC 31 Begynnande stråskjutning DC 51 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/dt Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå 100: :- 2 3, :- 1,5 2,5 5,5 250: ,5 Se ovan. Helst bör utflygningen från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd i områden med stor andel äldre vallar bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden p.g.a. risken för rödsot. Eventuellt kan då två behandlingar bli nödvändigt. Bekämpning mot fritfluga kan hålla tillbaka bladlössen vissa år, men det är ingen garanti för att bekämpningen har effekt säsongen ut. Tvärtom har ökade förekomster av löss observerats i flera fall 28 HAVRE

32 HAVRE efter tidig behandling, troligen beroende på att marklevande naturliga fiender också bekämpats. I första hand Pirimor 0,1-0,25 kg/ha. Vid gynnsamma betingelser för bekämpning, d.v.s. vid temperaturer omkring C, kan den lägre dosen användas. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett dos och vattenmängd. I andra hand pyretroiden Mavrik 0,075-0,15 l/ha. Eftersom pyretroider är kontaktverkande är det viktigt att preparatet träffar bladlössen eller de plantdelar där lössen befinner sig, vilket kan vara svårt om lössen sitter långt ner i en tät gröda. Observera dock att pyretroider är skadliga för nyttoinsekter i fältet och att en bekämpning därför kan innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 3 till 5 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Enstaka år kan sädesbladlöss förekomma i vippan. Faktablad 13 J och 24 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Se även Beställning MINERARFLUGA Riktvärde för bekämpning är då näringsstick finns på flertalet av de övre bladen och då flugor samtidigt förekommer i fältet vid DC Faktablad 59 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SÄDESBLADBAGGE 0,5-1 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, så blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser, än de i tabellen angivna, fungerat bra. Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I början av 1990-talet förekom starka angrepp lokalt i Västmanland, Östergötland och Örebro län. Faktablad 23 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning DC Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 53. Vissa år förekommer starka angrepp i nordvästra Götaland, Svealand och södra Norrland. Fält som lider av torka tycks vara speciellt utsatta. Vanligast är att angreppen begränsas till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. I Sydsverige finns normalt inget bekämpningsbehov. HAVRE 29

33 RAPS OCH RYBS BOMULLSMÖGEL För våroljeväxter finns en riskvärdering, se sid 70, som används då oljeväxterna står i full blom. För höstoljeväxter saknas en tillförlitlig riskvärdering där angreppen kan förutsägas. Faktorer som ökar angreppsrisken är: stor nederbörd veckorna före och under blomningen frodiga bestånd som håller markytan fuktig före och under blomningen väderprognosen lovar fortsatt regnigt väder utdragen blomningsperiod i fältet starka angrepp i fältet under den senaste 10- årsperioden Följ även utvecklingen av sklerotiedepåer som meddelas via växtskyddsbrev och Internet (www.jordbruksverket.se/vsc). Bäst effekt erhålls vid full blom, dock senast när de första skidorna börjar matas. Amistar 0,6-1,0 l/ha, Sportak 1,0-1,5 l/ha eller Rovral 0,8-1,0 kg/ha. Då angreppsrisken bedöms som stor bör den högre dosen användas. Observera att Sportak endast får användas före full blom. Rovral skall spädas i minst 400 l vatten/ha. Preparatet kan vara giftigt för bin i doserna 0,7-1,0 kg/ha i liter vatten, och får därför endast användas nattetid ( ) förutsatt att bin och humlor lämnat fältet. Under tiden odlingar beflygs av bin och humlor får bekämpning endast ske med en spädning motsvarande minst 400 liter vatten/ha. Contans är ett biologiskt bekämpningsmedel som ska användas förebyggande. Det kan antingen appliceras direkt på skörderesterna av en angripen gröda eller inblandas i jorden minst 3 månader före förväntat angrepp i en ny gröda. Vid behandling direkt på skörderesterna används Contans 1-4 kg/ha. Vid inblandning i jord är dosen 2-8 kg/ha, ju djupare inblandning desto högre dos. et varierar mycket beroende på väderleken och på hur ofta oljeväxter odlats på det aktuella fältet. Höstoljeväxter: I 34 försök i Skåne var bekämpning med Amistar 0,6-1,0 l/ha lönsam i ca 45 % av försöken vid ett rapspris på ca 4 kr/kg och i ca 30 % om rapspriset är 2:50 kr/kg. Motsvarande siffra för Mellansverige är ca 35, resp. 30 %, alltså en förhållandevis liten skillnad trots stor skillnad i avsalupris. Inventeringar sedan 1988 visar att starka angrepp förekommit i Skåne under 1995, 1996, 1997 och I Mellansverige var angreppen starka under 1995 och 1997, samt i Västsverige under Våroljeväxter: Vid ett rapspris på 4 kr/kg har ca en tredjedel av de mellansvenska försöken i våroljeväxter varit lönsamma att behandla med Amistar. Om rapspriset är 2:50 blir motsvarande siffra knappt en fjärdedel. Observera att försöken placerats på fält med särskilt stor angreppsrisk, vilket medför en överskattning av lönsamheten sett över hela odlingen. I Mellansverige har starka angrepp förekommit i våroljeväxter under 1993, 1995 och 1996, samt lokalt under 1998, 2000 och Faktablad 25 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SVARTFLÄCKSJUKA Saknas. Svampen gynnas av värme och hög luftfuktighet, men det finns ingen bra metod att bedöma bekämpningsbehovet. Bäst effekt erhålls från full blom, dock senast när de första skidorna börjar matas. Amistar 0,6-1,0 l/ha, Rovral 0,7 kg/ha eller Sportak 1,0-1,5 l/ha. Observera att Sportak endast får användas före full blom. Rovral skall spädas i minst 400 l vatten/ha. Preparatet kan vara giftigt för bin i doserna 0,7-1,0 kg/ha i liter vatten, och får därför endast användas nattetid ( ) förutsatt att bin och humlor lämnat fältet. Under tiden odlingar beflygs av bin och humlor får bekämpning endast ske med en spädning motsvarande minst 400 liter vatten/ha. 30 RAPS OCH RYBS

34 RAPS OCH RYBS Kraftiga angrepp som orsakar småfröighet och dråsning förekommer vissa år. I Mellansverige har starka angrepp av svartfläcksjuka i höstraps varit ovanligt. I våroljeväxter förekom det 1990, 1991 och 1998 starka angrepp. I Sydsverige har det lokalt förekommit starka angrepp i höstraps enstaka år. Betning Utsädesburen smitta kan leda till försämrad grobarhet. Betning med Rovral har effekt. Faktablad 26 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation Se även Beställning av publikationer, sid 4. RAPSJORDLOPPA (höstoljeväxter) Larvskador: Rapsjordloppornas inflygning till fälten följs genom fångstskålar. Bekämpning sätts in inom 10 dagar efter uppnått tröskelvärde för att förhindra äggläggning. Riktvärde för skålfångsten är rapsjordloppor/10 dm 2 i ackumulerad fångst under tre veckor. Alternativt tröskelvärde är 1-2 rapsjordloppor per radmeter, avräkning utförs då nattetid med hjälp av ficklampa. Gnagskador av fullbildade rapsjordloppor: Riktvärde är ca 10 % uppäten bladyta. Betat utsäde ger fullständigt skydd mot gnagskador och ett grundskydd mot larvskador. Vid starka angrepp behövs dock även sprutning mot larvskadorna. Det viktigaste är att förhindra larvskador som minerar stjälkarna vilket kan leda till utvintring. Bekämpning kan ske under en lång tidsperiod och är normalt lämpligt när plantorna har 2-4 örtblad, men kan göras både tidigare och senare. Bekämpning kopplas till inflygningen, vilket normalt kulminerar omkring den 10 september i Sydsverige. Risk för stora gnagskador under uppkomsten finns endast under år med mycket starka angrepp. Angreppen i Sydsverige varierar med en tydlig periodicitet. Populationen nådde en höjdpunkt under och då fanns betningsbehov även i Östergötland. Nästa topp kom under Populationen har nu nått toppen igen och väntas därför minska under de närmaste åren. Under höstsådden 2009 förväntas dock bekämpningsbehovet vara måttligt till stort i Skåne. I Mellansverige är behovet litet. Betning Utsädesbetning mot rapsjordloppor skyddar mot tidiga gnagskador och till viss del mot larvangrepp, men kan ibland behöva kompletteras med pyretroidbehandling. Lämpligt betningsmedel är Chinook FS 200. Faktablad 54 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning BLÅVINGAD RAPSVIVEL (höstoljeväxter) Saknas. Slutet av oktober eller tidig vår (mars). Pyretroid enligt tabell på sid 53. Litet, trots att angrepp förekommer varje år i Mellansverige. Äldre försök visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Mycket starka angrepp kan leda till stjälkbrytning men detta är mycket ovanligt. I Sydsverige är angreppen sällsynta. Faktablad 43 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning Pyretroid enligt tabell på sid 53. RAPS OCH RYBS 31

35 RAPS OCH RYBS KÅLBLADSTEKEL (främst höstoljeväxter) Riktvärde är en larv i genomsnitt per planta. Om plantorna angrips redan på hjärtbladsstadiet kan skadorna uppstå snabbt och bli mycket omfattande. Sena angrepp när flera örtblad utvecklats, saknar i allmänhet betydelse. Bekämpning görs då skadorna ser hotande ut. Observera att larverna är mycket glupska, varför skadan kan komma snabbt. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Erfarenheter från Uppland visar att något lägre doser, än de i tabellen angivna, har fullgod effekt. De senaste 20 åren har angrepp varit ovanliga. I Mälardalen och delar av Kalmar län, har dock lokalt starka skador förekommit i höstoljeväxter under senare år. Våroljeväxter skadas sällan och troligen beror detta på att eventuella kålbladsteklar dödas vid rapsbaggebekämpningen. Faktablad 80 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning JORDLOPPA (våroljeväxter) Som riktvärde gäller att bekämpningen görs då gnagskadorna utgör mer än 30 % av hjärtbladens yta, samtidigt som tillväxten är hämmad p.g.a. torka. Från uppkomst fram till tidigt örtbladsstadium. Observera att angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Under senare år har angreppen av jordloppor varit extremt starka lokalt i östra Svealand. Detta gäller särskilt i glesa bestånd och vid torra förhållanden då tillväxten går långsamt. Betning Merparten av allt vårutsäde betas med en insekticid, under senare år framförallt med Chinook. Betning mot jordloppor skyddar mot tidiga angrepp, men kan ibland behöva kompletteras med pyretroidbehandling. Faktablad 45 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning RAPSBAGGE Bekämpningsförsök under senare år visar att oljeväxterna ofta kan kompensera även för kraftiga skador av rapsbaggar. Med tanke på detta och de resistensproblem som finns i vissa delar av landet, finns det all anledning att avvakta med bekämpning tills trösklarna verkligen uppnåtts. Tidigt knoppstadium (DC 51) Medelsent knoppstadium (DC 52/53) Sent knoppstadium (DC 59) Höstoljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta Våroljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta 0, Före blomning vid uppnådd bekämpningströskel. Sena behandlingar bör undvikas eftersom rapsbaggarna skadar plantorna mindre då och behandlingen kan ge negativa effekter på olika nyttodjur som reglerar mängden rapsbaggar. Finns blommande undervegetation får bekämpning med pyretroider endast utföras nattetid ( ), förutsatt att bin och humlor lämnat området. Denna restriktion gäller ej för Mavrik som anses ofarlig för bin. Områden med pyretroidresistens: Den första behandlingen görs med Mavrik 0,2-0,3 l/ha. Om ytterligare behandlingar behöver göras används Biscaya 0,3 l/ha eller Mospilan 0,15 kg/ha. 32 RAPS OCH RYBS

36 RAPS OCH RYBS Områden utan känd pyretroidresistens: Den första behandlingen görs med pyretroid enligt tabell på sid 53. Det lägre dosalternativet används endast om behandling görs vid tidigt knoppstadium. Om ytterligare en behandling behöver göras används Biscaya 0,3 l/ha eller Mospilan 0,15 kg/ha. Resistens Resistens mot pyretroider med svaga effekter av fältsprutningar förekommer lokalt i hela odlingsområdet. Hittills har dock pyretroiden Mavrik fungerat i praktiken, men lab.undersökningar visar på avtagande effekt på många håll. För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att undvika flera sprutningar med samma typ av preparat. Målsättningen bör därför vara att endast använda en pyretroid en gång under säsongen. Detsamma bör även gälla för neonikotinoiderna Biscaya och Mospilan. I höstoljeväxter behövs ofta ingen bekämpning eller kanske bara en kantbehandling. I våroljeväxter finns oftast ett bekämpningsbehov varje år. Faktablad 35 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning FYRTANDAD RAPSVIVEL Saknas. Riktad bekämpning mot viveln är inte aktuell. Indirekt erhålls en effekt mot viveln i samband med rapsbaggebekämpning. Faktablad 43 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. BLYGRÅ RAPSVIVEL / SKIDGALLMYGGA Saknas, men i Danmark anges 6 blygrå rapsvivlar per planta från begynnande blomning som riktvärde för bekämpning. Begynnande blomning till full blom. Biscaya 0,3 l/ha eller Mospilan 0,15 kg/ha. Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är marginell. Dess betydelse ligger istället i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. En förutsättning för starka angrepp av skidgallmygga är nämligen förekomst av blygrå rapsvivel som i samband med närings- och äggläggningsgnag gör små hål i rapsskidorna. Hålen utnyttjas sedan av skidgallmyggan för sin äggläggning. Höstoljeväxter: Litet. År 1992 förekom starka angrepp av skidgallmygga i västra Östergötland, medan angreppen var sporadiska i övriga delar av landet. Därefter har skadorna huvudsakligen begränsats till fältkanterna och sannolikt haft liten betydelse. Dessutom har rapsen vid goda tillväxtbetingelser en mycket god förmåga att kompensera för angreppen. Våroljeväxter: Litet. Under de senaste 30 åren har angreppen varit obetydliga i hela odlingsområdet. Faktablad 57 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Se även Beställning KÅLBLADLUS (främst våroljeväxter) Om kolonier förekommer på % av plantorna och vädret domineras av högtryck. Strax före eller omkring blomning. Mavrik 0,15-0,2 l/ha eller Pirimor 0,3 kg/ha med tillsats av vätmedel. Höstoljeväxter: Mycket sällan behov. Våroljeväxter: Senaste gången det fanns ett allmänt bekämpningsbehov var Därefter har viss bekämpning behövt göras vid enstaka tillfällen. Risken för angrepp är störst i sent mognande vårraps. RAPS OCH RYBS 33

37 RAPS OCH RYBS Faktablad 67 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning ÅKERSNIGEL (höstoljeväxter) Förekomsten av sniglar kan uppskattas på följande sätt. Lägg ut några skivor (diameter ca 25 cm) i fältet vid fuktig väderlek. Strö ut ca en tesked Mesurol under skivan. Räkna antalet döda sniglar på morgonen efter. Börja att kontrollera fälten före sådd vid misstanke om riklig snigelförekomst. Enligt engelska undersökningar kan 1 snigel/skiva och dygn vara ett riktmärke. Grödan är känsligast för angrepp från uppkomst fram till dess att den har ett par örtblad. Mesurol snigelgift 3-5 kg/ha eller Ferramol kg/ha. Ökade höstsådda arealer och för sniglarna gynnsamt väder, har inneburit att angreppen av sniglar ökat något under senare år. Faktablad 36 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning 34 RAPS OCH RYBS

38 LIN SVARTFLÄCKSJUKA, FUSARIUM OCH GRÅMÖGEL Direktbekämpning: Saknas. Betning: För svartfläcksjuka (Alternaria) gäller 5 % angripna frön som gränsvärde för betningsrekommendation. För övriga svampar saknas gränsvärde. Bekämpning i fält är möjlig fram till begynnande matning. I första hand betning med Dividend (off label). I lin för tekniskt ändamål kan Dividend, alternativt betningsmedlet Prelude användas. Bekämpning är möjlig i fält med Rovral, 0,75-1,0 kg/ha. Rovral skall spädas i minst 400 l vatten/ha. Preparatet kan vara giftigt för bin i doserna 0,7-1,0 kg/ha i liter vatten, och får därför endast användas nattetid ( ) förutsatt att bin och humlor lämnat fältet. Under tiden odlingar beflygs av bin och humlor får bekämpning endast ske med en spädning motsvarande minst 400 liter vatten/ha. Betning: Chinook har god effekt mot angrepp av linjordloppa. Direktbekämpning: Pyretroid enligt tabell på sid 53. Under de senaste åren har angrepp av linjordloppa blivit allt vanligare. Angreppen är vanligast i Östergötland, men förekommer även i Mälardalen och Västsverige vissa år. Angreppen har nästan uteslutande orsakats av den stora linjordloppan, medan den lilla linjordloppan varit mycket ovanlig. Faktablad 111 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. Svartfläcksjuka är vanligt i utsädet och betning är ofta nödvändig. Fusarium och gråmögel förekommer men i mindre utsträckning. Bekämpning i fält är mycket ovanligt och sällan ekonomiskt motiverat. Faktablad 75 J. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation 8, 2000, sid. 60. Se även Beställning LINJORDLOPPA Saknas. Då angreppen ser hotande ut och särskilt vid varm och torr väderlek kan bekämpning i fält vara motiverad. Betning: Betning av utsädet före sådd. Direktbekämpning: Från hjärtbladsstadiet fram till tidigt örtbladsstadium. Observera att angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden. LIN 35

39 ÄRTER ÄRTVIVEL Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder. Från uppkomst fram till dess att plantorna har ett par blad. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Bekämpning är mycket sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd, men sannolikt kan plantan kompensera även starka bladangrepp. Faktablad 31 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning ÄRTBLADLUS 5 löss/toppskott eller angrepp på 25 % av toppskotten. Vid uppnådd bekämpningströskel. Pirimor 0,25 kg/ha eller pyretroiden Mavrik 0,15-0,2 l/ha (den enda pyretroiden som är registrerad för bekämpning av enbart bladlöss). Observera att pyretroider är kontaktverkande och därför kan ge otillräcklig effekt på löss som sitter väl gömda inne i knopparna. Den högre dosen ger bättre långtidseffekt. För att samtidigt få effekt mot ärtvecklare väljs en pyretroid, alternativt en blandning av pyretroid och Pirimor 0,15 kg/ha. Effekt mot ärtvecklare kräver att ärterna nått begynnande baljsättning. För dos av pyretroid, se ärtvecklare i tabell sid 53. Om ärterna blommar är pyretroider endast tillåtna för nattbehandling ( ), förutsatt att bin och humlor lämnat området. Denna restriktion gäller ej för Mavrik. 3-4 år av 10 i Mellansverige. I Sydsverige förekommer ärtbladlusen de flesta år, och bekämpningsbehov uppstår i ca hälften av fälten. Faktablad 30 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning ÄRTVECKLARE Saknas. Begynnande baljsättning. Pyretroid enligt tabell på sid 53. För pyretroider gäller endast nattbehandling ( ) om ärterna blommar. Bin och humlor måste ha lämnat området. Denna restriktion gäller ej för Mavrik. Risken för angrepp är störst vid torra och soliga förhållanden, samt i områden med intensiv ärtodling. I foderärt är skadetröskeln så hög som ca 50 % angripna baljor, vilket innebär att bekämpning i praktiken inte är aktuell. I mat- och utsädesärter bör bekämpning övervägas i de områden där angrepp ofta brukar förekomma. Faktablad 15 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning SJUKDOMAR MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Ärtbladmögel: Betningen motverkar det primära angreppet och skyddar en tid mot den markburna smittan. Betning görs främst i konservärt. Lämpligt preparat är Apron. Gråmögel och ärtfläcksjuka: Frösmittan kan sänka grobarheten. Utsädet kan saneras med Rovral, vilket främst görs i utsäde för fortsatt uppförökning. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid och Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, sid Se även Beställning 36 ÄRTER

40 ÅKERBÖNOR BÖNFLÄCKSJUKA (Ascochyta) OCH CHOKLADFLÄCKSJUKA (Botrytis) Saknas. Lämplig tidpunkt är troligen vid begynnande angrepp i samband med begynnande blomning. Amistar 1,0 l/ha, Signum 1,0 kg/ha eller Rovral 0,7 kg/ha. Rovral skall spädas i minst 400 l vatten/ha. Preparatet kan vara giftigt för bin i doserna 0,7-1,0 kg/ha i liter vatten, och får därför endast användas nattetid ( ) förutsatt att bin och humlor lämnat fältet. Under tiden odlingar beflygs av bin och humlor får bekämpning endast ske med en spädning motsvarande minst 400 liter vatten/ha. Fuktigt och varmt väder gynnar sjukdomarna. Normalt kommer angreppen sent och har då troligen liten inverkan på skörden. Sommaren 2003 blev det tidiga angrepp av chokladfläcksjuka i västra Sverige och en del fält vissnade snabbt ner varför skörden blev mycket låg. ÄRTVIVEL Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder. Från uppkomst fram till dess att plantorna har ett par blad. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Bekämpning är mycket sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd, men sannolikt kan plantan kompensera även starka bladangrepp. Faktablad 31 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid 66. Se även Beställning BÖNBLADLUS Riktvärde är % plantor med angrepp. Bladlössen koloniserar ofta enstaka plantor. Bladlössen uppträder i samband med begynnande blomning. Pirimor 0,25 kg/ha. Visst bekämpningsbehov finns varje år, medan större angrepp förekommer enstaka år. ÅKERBÖNOR 37

41 GRÄSFRÖ / KLÖVERFRÖ BLADSVAMPAR (gräsfrö) Saknas. Bekämpning mot bladfläcksvampar i timotej och ängssvingel är sannolikt befogad om det går lätt att hitta angrepp före ax/vippgång. I framförallt ängsgröe, men även i rödsvingel, kan bekämpning vara aktuell om rostsvampar uppträder i beståndet före vippgång. Bästa bekämpningstidpunkt är troligen i begynnande ax-/vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp av rost och mjöldagg, framförallt i ängsgröe. Amistar 0,3-0,6 l/ha i blandning med Tilt Top 0,4-0,7 l/ha. Vid kraftigt etablerade angrepp av mjöldagg och rost, samt vid bekämpning av bladfläcksvampar används det högre dosalternativet. Relativt omfattande angrepp av rost förekommer ibland i rajgräs, rödsvingel och ängsgröe. Mjöldaggsangrepp är mindre vanliga. Vissa år kan bladfläcksvampar uppträda i bl.a. ängssvingel och timotej i sådan omfattning att bekämpning är motiverad. Faktablad 95 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. VITAXKVALSTER (gräsfrö) Saknas. Lämplig bekämpningstidpunkt är på våren när maskrosorna börjar blomma. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Störst bekämpningsbehov finns i rödsvingel. Bekämpning kan behövas i ängssvingel men sällan i ängsgröe. et ökar med stigande vallålder. Angreppen startar och är störst i fältkanterna. Tidigare års observationer av kantangrepp kan ge vägledning om bekämpningsbehovet. TIMOTEJFLUGA Saknas. Har angrepp påträffats åren innan i odlingen bör bekämpning göras. Lämplig bekämpningstidpunkt är i början på maj, när björkarna har börjat slå ut. Pyretroid enligt tabell på sid 53. et ökar med stigande vallålder. Faktablad 4 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. KLÖVERSPETSVIVEL Saknas. Om det är lätt att hitta fullbildade vivlar i samband med klöverns knoppstadium, är sannolikt en bekämpning motiverad. Före blomning. Eftersom aktuella preparat är bifarliga är senare behandling inte möjlig. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Underlaget är begränsat, men inventeringar i rödklöver i Östergötland tyder på ett bekämpningsbehov i mer än hälften av fälten 7 år av 10. Liknande inventeringar från södra Sverige under tyder på att bekämpningsbehovet är stort i vitklöver, medan det är litet i rödklöver. Torrt och varmt väder under vår och försommar gynnar vivlarna och ger därmed ett ökat bekämpningsbehov. Faktablad 86 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4 38 GRÄSFRÖ / KLÖVERFRÖ

42 MAJS KNÄPPARLARV Saknas. Betning av utsädet med Mesurol 500 SC (mot fåglar) skyddar utsädet, men övriga underjordiska plantdelar, som grodd och rötter, skyddas inte. Övrig kemisk bekämpning är ej möjlig. FRITFLUGA Saknas. Fritflugan behandlas utifrån hur stor risken är för angrepp. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till majsens utveckling. Svärmningstidpunkten bestäms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmningen. Aktuell risk erhålls via Växtskyddscentralernas regionala prognos- och varningsverksamheten och Internet (www.jordbruksverket.se/vsc). DC 11. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet syns tydligt på drygt hälften av plantorna. BLADLUS (havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus) Saknas. Större angrepp förekommer först i juli augusti. Om det är praktiskt möjligt att genomföra en bekämpning väljs Pirimor, 0,25 kg/ha. et anses som litet. Enligt danska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss för att angreppet ska få en ekonomisk betydelse. Bladlöss kan förekomma tidigt på säsongen, men majs tycks inte vara någon bra gröda för bladlössens uppförökning. Finns plantor av gräsogräs i ett angripet majsfält har det visat sig att bladlössen föredrar dessa. Även angrepp av bladlöss senare på säsongen tycks ha en underordnad betydelse för skörden. Enligt tyska uppgifter kan bladlössen däremot ha betydelse för överföring av rödsotvirus från vårsäd till höstsäd genom att först infektera majsen och därefter föra smittan vidare till den nysådda höstsäden. Faktablad 69J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid 84-85, och Se även Beställning Pyretroid enligt tabell på sid 53. Om utsädet betats med Mesurol 500 SC som repellent mot fåglar, fås en samtidig effekt mot fritflugan och någon ytterligare bekämpning behövs i regel inte. I vissa fall, till exempel vid sen sådd i kombination med kraftig förekomst av fritflugor, kan dock en kompletterande bekämpning vara motiverad. Sockermajs är betydligt känsligare för angrepp än fodermajs. Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Faktablad 11 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning MAJS 39

43 SOCKERBETOR ROTBRAND (Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Rhizoctonia solani, Phoma betae m fl) Saknas. Rotbrand uppträder mestadels på lättare jordar och speciellt i fuktiga fläckar. Några sorter, t ex Rasta, Sapporo, Plexus och Sophia anses ha något bättre motståndskraft mot Aphanomyces cochlioides, som är den mest allvarliga rotbrandssvampen. Betning, vilket ger ett visst skydd. För att förhindra alltför kraftig uppförökning av rotbrandssvampar krävs en växtföljd med minst fyra år mellan sockerbetorna. Under 2009 betas alla sorter med TMTD + Tachigaren som ger ett grundskydd mot rotbrandssvamparna. Nordic Beet Research beslutar årligen vilka betningsalternativ som finns att tillgå. Under perioden svampbetades inte utsädet p.g.a. av små effekter av tillgängliga preparat. En ökning av svampangreppen i uppkomstfasen noterades dock under dessa år och sedan 2001 fungicidbetas därför allt utsäde återigen. Vid för rotbrandssvampar optimala betingelser har betningen dock inte tillräcklig effekt. Betning Utsädesbetning har en sanerande effekt mot flera av svamparna i rotbrandskomplexet. Under 2009 används en blandning av TMTD och Tachigaren. Faktablad 127 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. BETROST, BLADFLÄCKSVAMPAR (Ramularia beticola och Cercospora beticola) OCH MJÖLDAGG En sammantagen bedömning av svampangreppen (betrost, mjöldagg, Cercospora och Ramularia) görs. Varje blad med något angrepp, oavsett av vilken eller vilka sjukdomar, anses som angripet. Provisorisk bekämpningströskel (gäller för betor som skördas efter 1 oktober): Före 1 augusti: Begynnande angrepp augusti: 15 % blad med angrepp. Efter 15 augusti: 45 % blad med angrepp. Se ovan. Comet 0,25-0,5 l/ha. Utbredda angrepp av bladfläcksvampar förekom 2003, 2004 och Under 2007 uppnåddes bekämpningströskeln i nästan alla prognosfält i Skåne men under 2008 endast i 25 %. Efter mitten av september är bekämpning inte aktuell. Sortskillnader i mottaglighet förekommer, framförallt för mjöldagg men även för rost och Ramularia. Faktablad 60 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. SKADEDJUR PÅ GRODDPLANTORNA (hoppstjärtar, dvärgfotingar, tusenfotingar, lilla betbaggen, Clivina fossor m. fl.) Saknas. Kemisk bekämpning görs genom betning. En kombination av olika odlingsmetoder och utsädesbetning ger bäst effekt. Odlingsåtgärder som kan minska angrepp är optimal såtid och sådjup för snabb uppkomst samt radhackning för att torka ut jordens ytskikt. Dessutom kan stallgödsel eller nedplöjd halm minska risken, eftersom skadedjuren därmed får alternativ föda. Betningsmedel innehållande imidakloprid ger god effekt. Alla sorter är betade med Gaucho (imidakloprid, 60 g/enhet) som ger ett bra insektsskydd på fält med normalt till högt insektstryck. 40 SOCKERBETOR

44 SOCKERBETOR Återkommande problem förekommer på enstaka fält, men smärre problem är vanliga. De nyare betningsmedlen innehållande imidakloprid har lyft säkerheten i odlingen kraftigt. Faktablad 61 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. JORDLOPPA (främst betjordloppa) Saknas. Vid förekomst av loppor i fältet och angrepp på betorna, kan bekämpning vara aktuell. Jordloppor kräver höga temperaturer och soligt väder, men kan under dessa förhållanden orsaka stor skada på kort tid. Betplantan är mest känslig under själva uppkomsten och angrepp efter hjärtbladstadiet är av mindre betydelse. Efter betornas 2-4-bladsstadium är bekämpning inte aktuell. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Stora angrepp är relativt ovanliga. Faktablad 61 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. STINKFLY Saknas. Bekämpning måste ske förebyggande. Uppkomst maj. Pytretroid enligt tabell på sid 53. Eftersom Gauchobetningen är mycket effektiv är bekämpning med pyretroid endast aktuell i undantagsfall. I slättbygder är angrepp ovanliga. Bekämpning kan vara aktuell i skyddade lägen i skogs- och mellanbygder. Risken för angrepp är störst i fältkanterna. ÅKERTRIPS Trips eller tripsskador på 50 % av plantorna. Det är svårt att fastställa behovet pga åkertripsens ringa storlek samt att de ibland uppehåller sig under markytan. Betning med Gaucho eller behandling under de första veckorna efter uppkomst. I första hand betning som ger ett bra grundskydd. Alternativt kan en pyretroid enligt tabell på sid 53 användas. Betning med Gaucho har lett till att rena tripsbehandlingar sällan är motiverade. En varm och torr sommar som följs av en torr höst leder till uppförökning av åkertripsen med ökad risk för angrepp året därpå. Faktablad 61 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, sid Se även Beställning BETFLUGA Eftersom utsädet betas med Gaucho har plantorna ett bra grundskydd och minor bildas sällan. Försök och praktik har visat att den lägre, tidigare använda dosen av imidakloprid i Montur (15 g/enhet) oftast inte var tillräcklig. Första generationen: begynnande minor på vartannat blad tills betorna har 6-8 örtblad. Därefter tolereras större angrepp. Andra generationen: tröskelvärde saknas. Under juli till augusti kan 50 % kraftigt angripna blad accepteras innan bekämpning sätts in. SOCKERBETOR 41

45 SOCKERBETOR När äggen börjar kläckas och de första minorna i bladen syns (1:a gen). Pyretroid enligt tabell på sid 53. Alternativt kan Roxion 0,6-0,9 l/ha eller Danadim Progress 0,6-0,9 l/ha användas. Eftersom Gaucho-betningen är mycket effektiv är bekämpning endast aktuell i undantagsfall. et är vanligen litet, speciellt om utsädet är betat med Gaucho. Under 2005 (södra Skåne) och 2006 (mer allmänt) förekom dock starka skördereducerande angrepp (frö ej betat med Gaucho). BLADLUS Betbladlus: 20 löss/planta eller löss på 40 % av plantorna. Vid eventuell omsprutning krävs 50 löss/planta. Persikbladlus: 0,25 ovingade gröna löss/planta. Denna tröskel gäller endast om persikbladlus säkert konstaterats i fältet. Oftast andra halvan av juni och under juli. Normalt brukar ett sammanbrott av betbladluspopulationen ske ca juli. Betbladlus: Pirimor 0,15-0,3 kg/ha. Persikbladlus: Pirimor 0,3 kg/ha. Lokalt kan det finnas ett behov av bekämpning mot betbladlus varje år, medan större angrepp förekommer endast enstaka år. Betningsmedlet Gaucho har en bra långtidseffekt, som leder till att uppförökningen av bladlöss går långsammare. et i fält betade med dessa medel blir därför betydligt mindre. Persikbladlusen har betydelse endast som spridare av betvirusgulsot (BYV). Den sprider även mild betvirusgulsot (BMYV), som dock sällan har någon större omfattning i Sverige. 42 SOCKERBETOR

46 POTATIS POTATISBLADMÖGEL saknas. Bladmögel måste bekämpas förebyggande på grund av att svampen är svår att kontrollera om angrepp uppstått och på grund av risken för angrepp av brunröta i knölarna. Matpotatis: Första bekämpningen sätts in strax innan blasten sluter sig i raderna eller då blasten är cm hög. Fält i områden där marksmitta konstaterats kan behöva behandlas betydligt tidigare. Normalintervall för behandling är 7 dagar. Vid kraftig tillväxt och/eller mycket gynnsamt väder för svampens spridning bör intervallet sänkas till 4-5 dagar. Vid stabilt torrt väder och svag tillväxt kan intervallen öka till mellan 10 och 14 dagar. För ett mera optimalt sprutintervall kan beslutstödssystem användas. Se Beslutstödssystem. Stärkelsepotatis: Tack vare stärkelsesorternas bättre bladmögelresistens kan den första behandlingen sättas in när blasten täcker raderna, under förutsättning att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Fortsätt bekämpningen även under sensommaren och tidig höst eftersom stärkelsepotatisen avmognar betydligt senare än matpotatisen. Bekämpningsintervall, se under matpotatis. Beslutstödssystem (prognosprogram) Med hjälp av beslutstödssystem kan bladmögelbekämpningen sättas in med större precision än vid den rutinmässiga bekämpningen. Därmed kan säkrare effekter på bladmöglet uppnås. PLANT Plus är ett kommersiellt tillgängligt program som bygger på lokala väderdata, bladmögelsvampens biologi och fältobservationer såsom blasttillväxt. Metoden ger besked om när behandling ska ske och med vilken typ av preparat. I en enklare form av PLANT Plus får odlaren, via fax eller e-post, tre gånger per vecka meddelande om riskläget för potatisbladmögel. Modellen bygger på lokala väderdata och väderprognoser. Modellen ger råd om huruvida intervallen i bekämpningen bör sänkas eller om de kan ökas. Däremot fås ingen rekommendation för det enskilda fältet och heller inget råd om preparatval. NegFry är en prognosmetod som bygger på lokala väderdata och bladmögelsvampens biologi. NegFry indikerar när första bekämpningen skall sättas in och därefter när ytterligare bekämpningar behövs. Programmet ger dock inget råd om preparatval. Se nedanstående tabell. Uppgifter om karenstider, verkningssätt, regnfasthet, blandbarhet med mineralolja m.m. se tabell sid 55. Faktablad 39J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. Preparat Dos, kg,l/ha, vid olika behandlingsintervall Kommentarer 4-7 dagar 7-10 dagar dagar Acrobat* 1,0 1,5 2,0 Electis* 1,8 Epok 0,5 Max 1-2 beh. Tidigt under säsongen Resistensrisk. Ej i utsädesodlingar Ranman 0,2+0,15 aktiveringsmedel Max 2 x 3 behandlingar Viss resistensrisk Revus 0,6 Max 50% av totala antalet beh. dock max 6 beh. Ridomil Gold* 2,0 Max 1-2 beh. Tidigt under säsongen Resistensrisk. Ej i utsädesodlingar Shirlan (0,3)-0,4 Den lägre dosen tidigt under säsongen Tanos 0,7 I behandlingsprogram. 2-3 beh. Tidigt under säsongen Risk för korsresistens med Amistar Tattoo* 2,0 4,0 Viss resistensrisk *Preparaten innehåller mancozeb och fält som behandlats med något av preparaten får ej beträdas tidigare än tre dagar efter behandling. POTATIS 43

47 POTATIS Exempel på strategier för bladmögelbehandling Behandlingsperiod Första behandling Matpotatis: Plantorna cm höga, ev. tidigare. Stärkelse: När potatisen täcker raderna. Blastutveckling Snabb tillväxt av blast Stolonspetsarna börjar svälla Knöltillväxten startar. Blomning/knöltillväxt Blasttillväxten avtar Knöltillväxten ökar Bladmögeltrycket ökar. Knöltillväxt/avmognad Högt smittotryck Knöltillväxten stor Torrfläcksjuka kan uppträda Risk för bladmögel och brunröta. Ingen risk för marksmitta samt friskt utsäde Kontaktverkande Shirlan, Ranman, Electis Kontaktverkande Shirlan, Ranman, Electis Alt. translaminärt Revus Alt. systemiskt* sätts in som en engångsbehandling i början av odlingssäsongen. Epok, Ridomil Gold, Tattoo Risk för marksmitta och/eller brunrötesmittat utsäde samt vid högt bladmögeltryck Translaminärt Revus, Acrobat, (Tanos+ Shirlan) alt. systemiskt* Tattoo 2 x Systemiskt*(t ex behandling 2 och 4) Epok, Ridomil Gold, Tattoo Därefter: translaminärt Revus, Acrobat, (Tanos+ Shirlan) alt. kontaktverkande Shirlan, Ranman, Electis Kontaktverkande (K) eller translaminärt (T) Revus (T), Acrobat (T), Electis (K), Ranman (K), Shirlan (K) Kontaktverkande (K) eller translaminärt (T) Revus (T), Ranman (K), Shirlan (K) Ranman används med fördel vid de sista behandlingarna p.g.a. sin något bättre effekt mot brunröta. Blastdödning Inget bladmögel i beståndet Bladmögel förekommer i beståndet Enbart blastdödningsmedel. Blastdödningsmedel + Ranman alt. Shirlan *) Preparaten Epok och Ridomil Gold skall sammantaget inte användas mer än 2 gånger på grund av risken för resistensuppbyggnad. Alternera därför med Tattoo. Vid konstaterad metalaxylresistens byt ut Epok och Ridomil Gold mot Tattoo. TORRFLÄCKSJUKA (Alternaria) Riktvärde är begynnande angrepp på nedre tredjedelen av plantorna. Beakta sortskillnader! Särskilt mottagliga är stärkelsesorterna Kardal, Dinamo och Verba men även matpotatissorter angrips. Risken för angrepp ökar vid växtnäringsbrist, speciellt kvävebrist. Angrepp uppträder oftast först i körspåren. Angreppen börjar normalt i mitten till slutet av juli och gynnas av varm och torr väderlek omväxlande med fuktiga perioder. Se tabell på sid 45. Problemen med torrfläcksjuka har ökat i Sydsverige, speciellt i de torrare områdena i sydost. Störst är bekämpningsbehovet i stärkelsepotatis. I Mellansverige är starka angrepp sällsynta. Faktablad 53 J. Se även Beställning av publikationer, sid POTATIS

48 POTATIS Exempel på strategier mot torrfläcksjuka Alternaria tidigare på fältet? Nej, inga angrepp tidigare. Ja, angrepp har förekommit tidigare. Bladmögelstrategi Oavsett bladmögelstrategi. Välj en bladmögelstrategi med preparat som även har en förebyggande effekt mot Alternaria t.ex: Preparat & dos l, kg /ha Behandlingstidpunkt Amistar 2 x 0,5 eller Signum 2 x 0,25 Electis 1,8 Tattoo 2,0-4,0 Acrobat WG 1,5 Ridomil Gold 2,0 Vid begynnande angrepp. Upprepa efter dagar Blanda med ordinarie bladmögelpreparat. Minst tre behandlingar i början till mitten av juli. Samtliga tre preparat innehåller mancozeb som har en viss förebyggande effekt mot Alternaria. Om Alternaria förekommer trots förebyggande behandlingar: Tanos+Shirlan 0,5+0,25 Amistar 0,5 eller Signum 0,25 Använd vid tre av de fyra första behandlingarna. Blanda med ordinarie bladmögelpreparat vid angrepp. Undvik att behandla med Amistar och Signum om Tanos använts pga. risken för resistensuppbyggnad. ÖVRIGA SJUKDOMAR I POTATIS MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Blåsskorv, fusariumröta, lackskorv (groddbränna), phomaröta och silverskorv kan bekämpas med utsädesbetning. Blåsskorv och silverskorv saneras med Fungazil 100. Silverskorv även med Maxim 100 FS. Fusarium- och phomaröta som ligger latent på utsidan av knölarna kan saneras genom betning med Fungazil 100. Fusarium även med Maxim 100 FS. Lackskorv (groddbränna). Den utsädesburna smittan kan saneras genom betning med Maxim 100 FS, Monceren, Prestige, Rizolex och Rovral. Förutom groddbränna har Prestige även effekt mot sugande insekter som stritar och bladlöss. BINAB TF WP är ett biologiskt preparat med effekt mot groddbränna. I en del fältförsök har preparatet ej varit lika effektivt som kemiska fungicider. Faktablad 19 J, 27 J, 28 J, 38 J och 48 J. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid och 58. Se även Beställning KNÄPPARLARV Saknas. Beakta erfarenhet av tidigare angrepp på fältet. Betning av utsädet före sättning kan ha en viss effekt. Betning av utsädet med Prestige. Effekten är dock osäker. I flera fall har effekten uteblivit eller varit svag, medan den i andra fall gått upp till %. Karenstid 100 dagar från sättning till skörd. Skador uppträder främst då potatis odlas ett par år efter vallbrott. Angreppen har dock visat tendens till att öka och starka skador uppstår ibland trots att vall inte ingår i växtföljden. En allmänt minskad jordbearbetning anses vara den viktigaste orsaken till ökningen. Faktablad 6 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. POTATIS 45

49 POTATIS JORDFLY Saknas. För att bestämma risken för omfattande angrepp av larver av jordflyn, i första hand sädesbroddflyet, används feromonfällor. Fångsten av fjärilar i fällorna visar på intensiteten i svärmningen. Med hjälp av fångsterna i fällorna, och kännedom om fjärilens biologi, nederbörd, bevattning, temperatur mm, kan en prognos ställas för om och när en eventuell bekämpning skall sättas in. Kemisk bekämpning sätts in när de nykläckta larverna fortfarande befinner sig uppe på bladen. Rätt tidpunkt för bekämpning fastställs genom att använda en prognosmodell. Se ovan. Pyretroid enligt tabell på sid 53. Bekämpning kan också ske genom att hålla marken fuktig under perioden för larvernas tidiga utveckling.. Risken för angrepp beror starkt av väderleken och blastutvecklingen under juli månad. Om blasten täcker raderna i slutet av juni och början av juli eller om väderleken är kall och regnig sker sällan angrepp. Faktablad 5 T. Se även Beställning av publikationer, sid 4. generationen är talrik uppstår ofta ytterligare ett bekämpningsbehov i slutet av juli. Om Prestigebetat utsäde använts behövs ingen direktbekämpning i fält. Betning stritar: Prestigebetning har i bekämpningsförsök mot stritar och bladlöss givit lika god effekt som två behandlingar med Sumi-Alpha. Betning stinkflyn: Prestige har god effekt mot inflygande stinkflyn endast tidigt på säsongen. Karenstid Prestige: 100 dagar från sättning till skörd. Direktbekämpning: I första hand Sumi-Alpha 0,4 l/ha. Övriga registrerade pyretroider framgår av tabell på sid 53. Alternativ är Biscaya 0,3 l/ha och Mospilan 0,25 kg/ha. De båda sistnämnda preparaten får bara användas en gång per gröda och säsong. Enligt äldre försök medför bekämpning av stritarna att skörden blir mer storfallande. I Sydsverige har bekämpningsförsök visat på höga merskördar i stärkelsepotatis. Effekten av stritbekämpningen i matpotatis är dåligt utredd och därför är det ekonomiska värdet av behandlingen svårbedömt. Bekämpning av stritar med pyretroider ökar ofta problemet med bladlöss senare på säsongen. Faktablad 85 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. POTATISSTRIT / STINKFLY Saknas. Betning: Betning av utsädet före sättning. Observera att stritar flyger i fältet även om utsädet betats med Prestige. Ingen förökning sker i dessa fält och ingen ytterligare bekämpning behöver därför göras. Direktbekämpning: Optimal tidpunkt för första behandlingen mot stritar är ca två veckor efter påbörjad inflygning, eller ca en vecka efter inflygningsmax. Inflygningen startar oftast i början av juni i Sydsverige, och i mitten av juni i Mellansverige. För att bestämma rätt behandlingstidpunkt följs inflygningen med hjälp av gula klisterfällor. Om första BLADLUS (direktskadegörare) Riktvärde är 10 bladlöss per blad (ett blad består av 7-9 småblad). Från slutet av juli t.o.m. augusti. Observera karenstiden. Betning: Prestige har effekt mot såväl stritar som bladlöss. Karenstid 100 dagar från sättning till skörd. Direktbekämpning: I Sydsverige, framför allt i Kristianstadtrakten och i vissa områden i Blekinge, har det konstaterats angrepp av bladlöss som varit resistenta mot insekticiderna Pirimor, pyretroider samt 46 POTATIS

50 POTATIS organiska fosforföreningar. I områden där bladlöss varit ett återkommande problem och resistenta bladlöss uppträtt tidigare år rekommenderas därför i första hand att utsädet betas med Prestige. Alternativt kan en behandling med Biscaya 0,3 l/ha eller Mospilan 0,25 kg/ha sättas in. Preparaten får dock bara användas en gång per gröda och säsong. I övriga delar av Sverige kan Pirimor 0,15-0,3 kg/ha troligen användas med gott resultat, men otillräcklig effekt kan inte uteslutas i enskilda fält. För att minska risken för resistensuppbyggnad bör upprepad behandling med Pirimor undvikas. Alternera därför med Biscaya 0,3 l/ha eller Mospilan 0,25 kg/ha. ge mörkfärgade bladnerver och skrynkliga blad, symptom som är svåra att skilja från virusangrepp.. Behandlingen med oljepreparaten kan sänka skörden med 3-5% och bekämpning är bara motiverad i utsädesodlingar. Faktablad 101 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. Det är stritarna som är det huvudsakliga problemet i potatis, men bladlöss förekommer relativt ofta. et är störst i Sydsverige och förefaller ha ökat under senare år. Faktablad 92 J. Se även Beställning av publikationer, sid 4. POTATISVIRUS Y (PVY, krussjuka) Saknas. Det är bladlöss som sprider potatisvirus Y. Behandlingen måste göras förebyggande och utförs bara i utsädesodlingar. Första behandlingen sätts in när 50% av plantorna är uppkomna. I stärkelsepotatis när alla plantor är uppkomna och de första plantorna är 10 cm. Behandlingen upprepas var 7-10 dag, kortast intervall när bladlössen flyger som intensivast. Avsluta ca 4 veckor efter det att potatisen gått i blom (åldersresistens har då inträtt i plantorna). Kemisk bekämpning av bladlössen har ingen effekt på virusspridningen. Istället används någon av penetreringsoljorna Finavistan, Rustica virusolja, Sunoco eller Vazyl 5-10 l/ha (2-2,5 % emulsion). Börja med 5 l/ha i 200 l vatten. Öka med en liter olja/ha för varje behandling till 10 l/ha. Öka även mängden vatten med 40 l/ha för varje behandling till 400 l/ha. Oljan blandas i bladmögelbekämpningarna. Undvik blandning med preparatet Shirlan. Blandningen kan POTATIS 47

51 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Insekticiders innehåll av aktiv substans samt möjlig användningstid Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Se även Kemikalieinspektionens förteckning över bekämpningsmedel (www.kemi.se). Observera att även vissa preparat mot sniglar ingår i denna tabell. Beta-Baythroid SC 025 Biscaya OD 240 Klass 2L Insektsmedel Marknadsförare Regnfasthet, Makhte- shim- Agan. (M-A) Cyperb 2L Klarsö &Co Danadim Progress Aktiv substans (a.s.) Innehåll av a.s. Verkningsätt** Grödor och användningstid (OBS! Läs alltid etiketten före användning) betacyflutrin 25 g/l K, M 1 tim Vete, råg, rågvete och ärter (torkade)*: karenstid 21 dagar. Klöverfrö* till utsäde och gröna ärter*: karenstid 7 dagar. Raps*, rybs* och gräsfrö till utsäde: karenstid 53 dagar. Potatis, foderbetor och sockerbetor: karenstid 28 dagar, samt fodermajs 14 dagar. 2L Bayer tiakloprid 240 g/l S 1-2 tim Raps och rybs: karenstid 30 dagar. Potatis: karenstid 14 dagar. Får användas 1 gång per gröda och år. 2L Cheminova cypermetrin (Cis/trans 40/60) 107,3 g /l K, M 1 tim Stråsäd: senast vid DC 59. Raps och rybs före blomning. Sockerbetor, bönor och ärter: karenstid 21 dagar. Vid blomning av bön- och ärtväxter endast nattetid utanför binas flygtid. dimetoat 400 g/l K, S Sockerbetor: karenstid 21 dagar Decis 2L Bayer deltametrin 25 g/l K, M 1 tim Stråsäd: senast vid DC 61. Oljeväxter*, gräsfrö, klöverfrö, åkerböna och majs: före blomning. Potatis, betor och ärter*: ingen karenstid, förutom i konservärt där det är 10 dagars karenstid. Ätliga växtdelar: 14 dagars karenstid. Fastac 50 2L BASF alfacypermetrin Ferramol Snigel Effekt 3 Miljöcenter Karate 2,5 WG 2L Syngenta lambdacyhalotrin Karate Zeon (CS) 2L Syngenta lambdacyhalotrin Mavrik 2F 2L M-A taufluvalinat Mesurol snigelgift 2L Bayer merkaptodimetur 50 g/l K, M 1 tim Stråsäd: karenstid 42 dagar. Höstraps* och höstrybs* : karenstid 49 dagar. Potatis och betor: karenstid 14 dagar. Ärter*, bönor*, klöver*- och lucernvall (inklusive frö)*: karenstid 7 dagar. Majs: karenstid 56 dagar. Får användas 2 gånger per gröda och år. Restriktioner se sid 62. järn(iii)fosfat 10 g/kg M Alla grödor: ingen karenstid 25 g/kg K, M 1 tim Stråsäd och gräsfrö: senast vid DC 61. Oljeväxter*, klöverfrö, majs och åkerböna: före blomning. Sockerbetor: karenstid 21 dagar. Ärter* samt potatis: ingen karenstid, förutom i konservärter där det är 10 dagars karenstid. Ätliga växtdelar 14 dagars karenstid. 100 g/l K, M 1 tim Stråsäd, vall och gräsfrö: senast vid DC 61. Raps*, rybs*, senapsfrö*, åkerböna, majs och klöverfrö före blomning. Sockerbetor: karenstid 21 dagar. Potatis samt torkade ärter*: karenstid 14 dagar. Färska ärter*, med eller utan balja: karenstid 3 dagar. 240 g/l K, M 2 tim Stråsäd och ärter (torkade): karenstid 28 dagar. Färska ärter: karenstid 7 dagar. Oljeväxter: karenstid 56 dagar. Potatis: karenstid 14 dagar. Klöverfrö: högst 2 behandlingar per säsong (off-label). 40 g/kg M Stråsäd och oljeväxter: senast vid 4-5 bladstadiet. Mospilan SG 2L NA acetamiprid 200 g/l S 2 tim Raps och rybs: ej efter blomning. Får användas 2 gånger per säsong. Potatis: karenstid 3 dagar. Får användas en gång per säsong. Nemaslug 2L Biobasiq P. hermaphrodita (nematod) Pirimor 1L Syngenta pirimikarb 500 g/kg G, K, T Pyretrum NA Emulsion 3 NA pyretrum piperonylbutoxid 30 g/l 150 g/l B Lantbruksgrödor: ingen karenstid. 2 tim Lantbruksgrödor: ingen karenstid, förutom i ärter och bönor där det är 7 dagars karenstid och vid behandling av ätliga växtdelar då det är 14 dagars karenstid. K, M 1 tim Lantbruksgrödor: ingen karenstid 48 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

52 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Insektsmedel forts Klass Marknadsförare Raptol 2L Miljöcenter Raptol Insekt Effekt koncentrat 3 Miljöcenter Aktiv substans (a.s.) rapsolja + pyretriner rapsolja + pyretriner Innehåll av a.s. 825 g/l 4,59 g/l 825 g/l 4,59 g/l Verkningsätt** Regnfasthet, Grödor och användningstid (OBS! Läs alltid etiketten före användning) K, M 2 tim Lantbruksgrödor: ingen karenstid K, M 2 tim Lantbruksgrödor: ingen karenstid Roxion 40 EC 2L BASF dimetoat 400 g/l K, S 1 tim Sockerbetor: karenstid 21 dagar. Sumi-Alpha 5 FW 2L DuPont esfenvalerat 50 g/l K, M 1 tim Stråsäd: senast vid DC 61. Raps, rybs, senap och lin: före blomning*. Majs, socker- och foderbetor: karenstid 60 dagar. Färska ärter* (ej med balja): karenstid 14 dagar. Torkade ärter*: karenstid 30 dagar. Potatis: karenstid 7 dagar. Gräsfrö: ingen karenstid. Restriktioner se sid 62 *) Får ej användas i odlingar som beflygs av bin ooch humlor. I blommande ärter och i oljeväxter där det finns blommande undervegetation är bekämpning endast tillåten mellan klockan och 03.00, förutsatt att bin och humlor lämnat området. **) G=gasverkan, K=kontaktverkande, LS=lokalsystemiskt, M=magverkande, S=systemiskt och T= translaminär. Fungiciders innehåll av aktiv substans samt möjlig användningstid Tabellen avser grödor som finns i denna skrift. Se även Kemikalieinspektionens förteckning om bekämpningsmedel Svampmedel Klass Marknads förare Aktiv substans (a.s.) Innhåll av a.s. Verkningssätt** Regnfasthet, Grödor och användningstid (OBS! Läs alltid etiketten före användning) Acanto 2L DuPont pikoxystrobin 250 g/l S, T 1 tim Stråsäd: DC Karenstid: 35 dagar Acanto Prima 2L DuPont pikoxystrobin + cyprodinil Acrobat WG 1L BASF mankozeb + dimetomorf 80 g/kg 300 g/kg 600 g/kg 90 g/kg S, T S, T K, T 1 tim Stråsäd: DC tim Potatis: karenstid 30 dagar Amistar 2L Syngenta azoxystrobin 250 g/l S, T 1 tim Stråsäd: senast vid DC 61. Raps och rybs: karenstid 28 dagar. Potatis: karenstid 14 dagar. Sockerbetor: karenstid 40 dagar. Gräsfrö: ingen karenstid. Ärter och åkerbönor: karenstid för torkade 35 dagar och för färska 14 dagar. Amistar Duo 2L Syngenta azoxystrobin + propikonazol 200 g/l 125 g/l S, T S 1 tim Stråsäd: senast vid DC 61. Får användas t.o.m Baycor 25 WP 2L Bayer bitertanol 250 g/l S 1 tim Höstsäd: mot utvintringssvampar. Comet 2L BASF pyraklostrobin 250 g/l T 0,5 tim Stråsäd: Endast för vårbehandling. Karenstid 35 dagar. Sockerbetor: karenstid 30 dagar. Restriktioner, se sid 62. Comet Plus 1L BASF fenpropimorf + pyraklostrobin Contans WG NA Coniothyrium minitans Electis 1L Dow mankozeb zoxamid Epok 600 EC 2L NA fluazinam + mefenoxam Forbel 750 EC 2L BASF/ M-A Jenton (Comet Plus) 1L BASF fenpropimorf + pyraklostrobin 375 g/l 100 g/l 1x10 9 cfu*/g 667 g/kg 83 g/kg 400 g/l 200 g/l S T B K K K S 0,5 tim Se Jenton Behandling av jord mot bomullsmögel 1 tim Potatis: karenstid 30 dagar: 1-2 tim Potatis: karenstid 7 dagar. fenpropimorf 750 g/l S 1 tim Stråsäd: senast vid DC g/l 100 g/l S T 0,5 tim Korn och havre: Senast vid DC 69. Vete, råg och rågvete: karenstid: 35 dagar. Restriktioner, se sid 62. PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 49

53 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Svampmedel, forts Klass Marknads förare Aktiv substans (a.s.) Innhåll av a.s. Verkningssätt** Regnfasthet Grödor och användningstid (OBS! Läs alltid etiketten före användning) Kumulus DF 3 BASF svavel 800 g/kg K 4-6 tim Stråsäd och sockerbetor: ingen karenstid. Konservärt: karenstid 7 dagar Mentor 2L BASF fenpropimorf + kresoximmetyl 300 g/l 150 g/l S S 1-2 tim Stråsäd: senast vid DC 59. Proline EC 250 2L Bayer protiokonazol 251 g/l S 1 tim Höstvete, höstkorn, höstråg och rågvete: DC Vårkorn och vårvete: DC Vete, råg och rågvete: karenstid 35 dagar. Korn: karenstid 45 dagar. Får användas högst 2 gånger per gröda. Ranman 2L NA cyazofamid 400 g/l K 0,5-1 tim Revus 2L Syngenta mandipropamid 250 g/l K, T 0,5-1 tim Ridomil Gold MZ Pepite 1L Syngenta mankozeb metalaxyl-m 640 g/kg 38,8 g/kg K S Potatis: karenstid 7 dagar. Potatis: karenstid 3 dagar 1-2 tim Potatis: karenstid 30 dagar Rizolex 50 FW 2L DuPont tolklofosmetyl 500 g/l K 2 tim Höstsäd: under hösten Rovral 75 WG 2L BASF iprodion 750 g/kg K 1 tim Oljeväxter och ärter: senast då de första skidorna eller baljorna börjar matas. Ätliga växtdelar: karenstid 14 dagar. Sockerbetsfrö och bönor: ingen karenstid. Beakta bigiftigheten. Får användas t.o.m Shirlan 2L Syngenta fluazinam 500 g/l K 1-2 tim Potatis: karenstid 7 dagar. Signum 2L BASF boskalid pyraklostrobin 267 g/l 67 g/l K T 1 tim Torkade ärter och torkade bönor: karenstid 21 dagar. Färska ärter utan balja: karenstid 14 dagar. Potatis: karenstid 3 dagar. Sportak EW 1L BASF prokloraz 450 g/l K, LS 1-2 tim Vete, råg, rågvete och korn: senast vid DC 49. Raps och rybs: före full blom Stereo 312,5 EC 2L M-A cyprodinil + propikonazol Stratego EC 250 2L Bayer trifloxystrobin + propikonazol Tanos 50 WG 2L Du Pont cymoxanil + famoxadon Tattoo 1L Bayer mankozeb + propamokarb 250 g/l 62,5 g/l 125 g/l 125 g/l 250 g/kg 250 g/kg 302 g/l 248 g/l S, T S T S T K K S 2 tim Vete, råg, rågvete och korn: senast vid DC 49. Ej höstbehandling. 1-2 tim Höstvete, råg och rågvete DC Vårvete och korn DC Vete, råg och rågvete: karenstid 35 dagar. Korn: karenstid 50 dagar. 2 tim Potatis: karenstid 14 dagar. 4-6 tim Potatis: karenstid 30 dagar. Tern 750 EC 2L M-A fenpropidin 750 g/l S 1 tim Stråsäd: senast vid DC 59. Ej höstbehandling. Tilt 250 EC 2L M-A propikonazol 250 g/l S 1 tim Stråsäd: senast vid DC 59. Ej höstbehandling. Tilt Top 500 EC 2L M-A fenpropimorf + propikonazol 375 g/l 125 g/l S S 1 tim Stråsäd: senast vid DC 59: Gräsfrö: ingen karenstid. Ej höstbehandling. Topsin WG 1L NA tiofanatmetyl 700 g/kg S 2 tim Höstsäd: senast vid DC 32. Unix 75 WG 2L Syngenta cyprodinil 750 g/kg S, T 2 tim Vete, råg, rågvete och korn: senast vid DC 49 *) colony forming units **) B=biologiskt, K=kontaktverkande, LS=lokalsystemiskt, S=systemiskt, T=translaminär 50 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

54 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Betningsmedels innehåll av aktiv substans och användningsområde Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Se även Kemikalieinspektionens förteckning över bekämpningsmedel (www.kemi.se). Betningspreparat Svampmedel Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Innehåll av a.s. Verknings sätt** Grödor Apron XL 2L Syngenta metalaxyl-m 339,2 g/l S Sockerbetor, ärter och bönor Binab TF WP Binab Bio-Innovation AB Trichoderma sp 10 7 cfu*/g B Alla grödor genom inblandning i jord. Binab Potatis Binab Trichoderma sp 1,6x10 8 cfu*/g B Potatis Cedomon Lantmännen Pseudomonas chlororaphis Ma342 1x10 9-1x10 10 cfu*/ml B Korn och havre Celest Formula M 2L Syngenta fludioxonil 25 g/l K Vete, råg och rågvete Cerall Lantmännen Pseudomonas chlororaphis Ma342 Cevex 300 2L NA karboxin + imazalil 1x10 9-1x10 10 cfu*/ml 50 g/l 15 g/l B S K, LS Vete Vårsäd Dividend Formula M 2L Syngenta difenokonazol 30 g/l S Stråsäd, samt lin för tekniska ändamål (of label). Fungazil 100 2L NA imazalilsulfat 133,5 g/l K, LS Potatis, dock ej för utsäde till färskpotatis Fungazil A 25 2L NA imazalil 25 g/l K, LS Korn och vårvete Fungazil A 50 2L NA imazalil 50 g/l K, LS Korn och havre Fungazil C 2L NA karboxin + imazalil 400 g/l 25 g/l S, K, LS Stråsäd Latitude 2L Monsanto siltiofam 125 g/l K Höstvete Maxim TECH 2L Syngenta fludioxonil 950 g/l K Socker- och foderbetor Maxim 100 FS 2L Syngenta fludioxonil 93 g/l K Potatis Monceren FS 250 2L Bayer pencykuron 250 g/l K Karenstid: potatis 63 dagar Panoctine 30 2L M-A/NA guazatinacetater 300 g/l K Stråsäd Panoctine 400 2L M-A/NA guazatinacetater 150 g/l K Stråsäd Panoctine Aqua 2L M-A/NA guazatinacetater + imazalil Panoctine Plus 2L M-A/NA guazatinacetater + imazalil Panoctine Plus 400 2L M-A/NA guazatinacetater + imazalil 25 g/l 25 g/l 300 g/l 20 g/l 150 g/l 10 g/l K K, LS K K, LS K K, LS Stråsäd Stråsäd Stråsäd Prelude 20 LF 1L BASF prokloraz 200 g/l K, LS Lin för tekniska ändamål. Premis 25 FS 2L BASF tritikonazol 25 g/l S Stråsäd Prestige FS 370 2L Bayer pencykuron + imidakloprid (insektsmedel) 219 g/kg g/kg Rizolex 50 FW 2L DuPont tolklofosmetyl 500 g/l K Potatis Robust 2L BASF imazalil (sulfat) triticonazol 12,5 g/l 12,5 g/l K S K, LS S Karenstid: potatis 100 dagar Rovral 75 WG 2L BASF iprodion 750 g/kg K Oljeväxter, potatis, sockerbetor, ärter och bönor. Får användas t.o.m Rovral 500 A 2L BASF iprodion 500 g/l K Raps, rybs och ärter Sibutol LS 2L Bayer bitertanol + fuberidazol 280 g/l + 18 g/l K S Korn Stråsäd Sibutol FS 199 2L Bayer bitertanol + fuberidazol 174 g/l + 11 g/l K S Stråsäd PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 51

55 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Betningspreparat Svampmedel forts Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Tachigaren 70 WP 2L DuPont hymexazol kiseldioxid Innehåll av a.s. 707 g/kg 192,6 g/kg Verkningssätt** K Grödor Sockerbetor ThermoSeed Lantmännen Te Stråsäd Vitavax 200 2L NA karboxin 200 g/l S Stråsäd Insektsmedel Chinook FS 200 1L Bayer imidakloprid + betacyflutrin 100 g/l 100 g/l S K Oljeväxter Force 20 CS 1L Syngenta teflutrin 200 g/l K (G) Oljeväxter (undantag lin) och socker- och foderbetor Gaucho WS 70 2L Bayer imidakloprid 700 g/kg S Sockerbetor Mesurol 500 SC 1L Bayer merkaptodimetur 500 g/l S, K Sockerbetor och majs Montur FS 190 2L Bayer imidakloprid + teflutrin Prestige FS 370 2L Bayer imidakloprid+ pencykuron (svampm.) 150 g/l + 40 g/l 105 g/l g/l S K, (G) S K Sockerbetor. Får användas t.o.m Karenstid: potatis 100 dagar *) colony forming units, **) B=biologiskt, G=gasverkande, K=kontaktverkande, LS=lokalsystemiskt, S=systemiskt och Te=termisk Preparatformuleringar Förkortning Engelsk förklaring Svensk förklaring CS capsule suspension Kapselsuspension DF dry flowable Minigranulat EC emulsifiable concentrate Ett flytande koncentrat som ger emulsion i vatten ES emulsion for seed treatment Emulsion för betning EW emulsion, oil in water Emulsion, olja i vatten Formula M Flytande koncentrat som ger suspension i vatten (se SC) FS flowable concentrate for seed Suspension för våtbetning treatment FW flowable Vattenbaserat flytande koncentrat LS solution for seed treatment Lösning för våtbetning OD oil dispersion oljedispersion SC suspension concentrate Flytande koncentrat som ger uppslamning (suspension) i vatten SG water soluble granules Vattenlösligt granulat SL soluble concentrate Vattenlösligt koncentrat SP water soluble concentrate Vattenlösligt koncentrat T (TB) tablet Tablett som löses upp och ger suspension i vatten WG waterdispersible granules Granulat som uppslammas och dispergeras (finfördelas) i vatten WP wettable powder Slampulver som ger en uppslamning (suspension) i vatten WS slurry wet seed treatment Vattenlösligt torrt pulver 52 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

56 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER Pyretroider - rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Gröda Skadegörare Beta- Baythroid Cyperb Decis Fastac 50 Karate WG Mavrik Sumi- Alpha Höstsäd Trips 0,3 c) 0,125 0,4-0,5 0,25-0,3 0,2 0,15-0,2 0,3-0,4 Fritfluga 0,3-0,5 c) 0,2 0,4 0,25-0,3 g) 0,3-0,4 ej rek 0,3-0,4 g) Höstvete Randig dvärgstrit 0,3-0,5 0,2 0,4 0,25-0,3 0,4 0,2 0,3-0,4 Höstoch vårsäd Bladlöss i ax a) ej reg ej reg 0,2 0,25-0,3 0,2-0,3 0,075-0,15 Sädesbladbagge 0,3 c) 0,125 0,2-0,3 0,25-0,3 0,2 0,15-0,2 0,2 0,2-0,25 Enbart bladlöss ej reg ej reg ej reg a) 0,25-0,3 ej reg a) 0,15-0,2 ej reg a) Vete Vetemygga gul röd 0,3-0,5 0,3-0,5 0,2 0,2 0,3-0,5 0,3 0,25-0,3 0,25-0,3 0,3-0,4 0,3-0,4 0,15-0,2 0,15-0,2 0,3 0,4 Vete, korn Sadelgallmygga 0,3-0,5 c) 0,2 0,3 0,25-0,3 0,3-0,4 0,2 0,4 Vårsäd Minerarflugor 0,3-0,4 c) 0,125-0,2 0,3-0,5 0,25-0,3 0,3-0,4 rek. ej 0,3-0,4 Havre och vårvete Oljeväxter (ej lin) Fritfluga 0,3-0,5 c) 0,2 0,4-0,5 0,25-0,3 g) 0,3-0,4 rek. ej 0,3-0,4 g) Jordloppor 0,3 0,125 0,2-0,3 0,2-0,25 e)g) 0,2-0,3 0,2 0,3 g) Kålbladstekel 0,15 0,2 0,3 0,2-0,25 e) 0,2-0,3 0,15 0,15-0,2 Rapsbagge normaldos 0,3 0,2 0,3 0,25 e) 0,3 0,2-0,25 0,3 Rapsbagge lågdos 0,15 0,125 0,15 0,2 e) 0,15 0,1-0,15 0,2 Rapsjordloppa 0,3 0,125 0,2-0,3 0,2-0,25 e)g) 0,2 0,2 0,2-0,25 g) Kålbladlus ej reg ej reg ej reg 0,2-0,25 e) ej reg 0,15-0,2 ej reg Lin Linjordloppa ej reg ej reg 0,2-0,3 ej reg 0,2-0,3 0,2 0,3 g) Ärter Ärtvivel, trips 0,3-0,5 0,125 0,3-0,4 0,25 0,3-0,4 0,2 0,4 Ärtvecklare 0,3-0,5 0,2 0,3-0,4 0,25 0,3-0,4 0,2 0,3 Enbart bladlöss ej reg ej reg ej reg 0,25 ej reg 0,15-0,2 ej reg Åkerböna Ärtvivel, trips ej reg 0,125 0,3-0,4 0,25 0,3-0,4 ej reg ej reg Gräsfrö Timotejfluga och vitaxkvalster 0,5 ej reg 0,5 ej reg 0,4 ej reg 0,3 Klöverfrö Klöverspetsvivlar 0,5 ej reg 0,5 0,25-0,3 f) 0,4 0,3 (off-label) Potatis Jordflyn, stritar, 0,4-0,5 ej reg 0,4-0,6 0,2-0,3 0,3-0,5 0,2 0,4 stinkfly, löss b) Sockerbetor Betfluga, stinkfly 0,3-0, ,2 0,3 0,2-0,25 g) 0,2-0,3 ej reg 0,25-0,4 g) ej reg Jordloppa, trips 0,3-0, ,3 0,2-0,25 g) 0,2-0,3 ej reg 0,25 g) Majs Fritfluga 0,3-0,5 d) ej reg 0,4 d) 0,25-0,3 0,3-0,4 d) ej reg 0,3 a) endast tillåtet att använda under DC (gäller inte Mavrik och Fastac 50). Högre dos än vad som här anges är ej tillåten vid användning mot bladlöss. b) gäller endast Mavrik och Fastac 50 c) ej korn och havre d) enbart fodermajs e) gäller enbart höstraps och höstrybs f) gäller även lusernfrö, samt klöver och lusernvall till foder g) krav på användning av avdriftsreducerande utrustning, kan innebära sämre effekt vid bekämpning i tidiga utvecklingsstadier med små plantor EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER 53

57 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER Fungicider i stråsäd Siffrorna anger storleksordningen på preparatens effekt. Det finns inte alltid överensstämmelse mellan behandlingseffekt och merskörd. Schemat revideras årligen och avser enskilda produkter. Vid blandningar av olika produkter med olika verkningssätt kan effekterna höjas och risken för fungicidresistens minska. Preparat Snömögel Stråknäckare Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka DTR Vetemjöldagg Gulrost Brunrost Sköldfläcksjuka Kornets bladfläcksjuka Kornmjöldagg Kornrost Havrens bladfläcksjuka Havremjöldagg Kronrost Axfusarios Högsta etikettdos / ha Strobilurin DMI-medel Övriga X Acanto - - 1a) 2 a) 1 a) 3,5 4 3,5 4,5 d) 2,5 a) 4,5 4,5 3 3,5-1,0 X X Acanto Prima - 1,5 1 a) 1,5 a) 2 a) ,5 d) 3,5 a) 3,5 4,5 3,5 3-1,5 X Amistar - - 1a) 1,5 a) 1 a) 4 4 1,5 4 d) 1,5 a) 4,5 4,5 1,5 3-1,0 X Comet a) 2 a) 1 a) 4,5 4,5 3,5 4,5 d) 2,5 a) 4,5 4, ,0 X X Comet Plus/Jenton - - 1a) 2 a) 2,5 a) 4,5 4,5 3,5 4,5 d) 3,5 a) 4,5 4,5 3,5 4-2,0 X X Stratego - - 2,5 a) 3,5 a) 2 a) ,5 d) 2,5 a) 3, ,0 X Proline - 2,5 4 3, , ,5 0,8 X Sportak ,5 1, ,0 X X Stereo - 2,5 2 3, ,5 3,5 3, ,6/2,0 X Tilt ,5 2 2,5 2,5 2,5 2,5 2, ,5 3-0,5 X X Tilt Top - - 2,5 3,5 3 3,5 3, ,5 3, ,5-1,0 X Forbel ,5 2,5 1 3,5 2,5-1,0 X Tern ,0 X Topsin b) 4 c) 2,5 c) , ,3/0,5 X Unix - 2, , ,0 Ej reg X Flexity - 2, , , ,5 a) p.g.a. resistens är strobilurinernas effekt mot vetemjöldagg svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka svag, vilket även i vissa fall kan gälla kornmjöldagg. b) endast höstsäd, senast DC 32 c) om ej resistens förekommer d) resistens hos kornets bladfläcksjuka mot strobiluriner har konstaterats i några fall i Sydsverige 2008 och i vissa fall kan då effekten hos strobilurinerna begränsas, speciellt för Amistar och i viss mån Acanto. Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2008, Arvalis Protection des céréales à paille 2008, WDMG 2008, Technical note TN611 SAC, tillverkarnas rekommendationer, svenska försök, samt erfarenheter från Växtskyddscentralerna Förklaring effekter: 5 = Specialmedel ( % effekt) 4 = Mycket god effekt (71-90 %) 3 = God effekt (51-70 %) 2 = Viss effekt (40-50 %) 1 = Svag effekt (<40 %) - = ej aktuell / ej godkänd 54 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

58 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER Fungicider i potatis Siffrorna anger storleksordningar på preparatens effekt vid den dos som anges på etiketten. Det finns inte alltid överensstämmelse mellan behandlingseffekt och merskörd. Schemat revideras årligen. Acrobat Amistar Electis Epok Ranman Revus Ridomil Gold Shirlan Signum Tanos Tattoo Effekt mot Alternaria 2 3 2,5 2 0, Effekt mot bladmögel Bladangrepp* 0-5 2,8 2,6 3,6 3,8 2,6 Bladangrepp* 0-3 2, ,5 Nytillväxt?? ?? 1,5 Stjälkangrepp 1,5 1 a) 2 1 1, ,5 2 Brunröta a) - 2,5-2 Verkningsmekanism Förebyggande 2,5 3 2, , ,5 Kurativ 1 0 2, ,5 2, Antisporulerande 2 0 2,5 0 1,5 2, Rörlighet Kontaktverkande Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Translaminär Ja Ja Ja Ja Ja Systemisk Ja Ja Ja Ja Regnfasthet 2,5 2, ,5 2,5 3 Karenstid, dagar Antal dagar innan fältet får beträdas efter bekämpning 3 Ej begr. 3 Ej begr. Ej begr. Ej begr. 3 Ej begr. Ej begr. Ej begr. 3 Högsta dos / ha 2,0 0,5 1,8 0,5 0,2 b) 0,6 2,0 0,4 0,25 0,7 4,0 Max behandlingar/år Ingen begränsning x 3 6, dock max 50% av tot ant beh 2 Undvik Blandbarhet med mineralolja för virusbekämpning i utsädesodlingar ja - ja Epok i utsädesodlingar (nej) ja Ja a) begränsat försöksunderlag b) blandas med 0,15 l/ha av aktiveringsmedel. Ingen begräns ning 4 3 Undvik Ridomil Gold i utsädesodlingar nej Ja avrådes Ingen begränsning ja *) Förklaring effekter: Skala 0-5 enl europeiska försök där 5 är bäst Skala 0-3 (äldre) enl europeiska experter där 3 är bäst Förklaring rörlighet i plantan: Kontaktverkande: Ligger som en skyddande hinna på växten. Nytillväxt som sker efter behandlingen har inget skydd. Translaminär: Preparatet tränger igenom bladvävnaden och förflyttas inom bladet men transporteras inte till övriga blad. Systemisk: Preparatet tas upp av växten och transporteras uppåt och utåt i växten. Även nytillväxt skyddas. Förklaring verkningsmekanism: Förebyggande: Preparatet måste finnas på växtens yta före sporgroningen. Sporer avdödas innan eller vid groningen. Kurativ: Preparatet verkar på svampen från infektion och under latensperioden till strax innan nya symptom uppträder. Antisporulerande: Preparatet hämmar bildning av nya sporbärare och sporer. Källa: Euroblight (Potato Late Blight Network for Europé) och tillverkarnas rekommendationer. EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER 55

59 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER Betningsmedel i stråsäd Observera att försöksunderlaget är svagt i vissa fall, särskilt vid jämförelse mellan olika preparat. Celest Formula M Dividend Formula M Sibutol-preparat Panoctine 30 d) Panoctine Plus 400 Premis 25 FS Cerall Cedomon Robust Cevex 300 Fungazil A25 Fungazil C Panoctine Aqua Vitavax 200 ThermoSeed VETE Fusarium spp c) Stinksot (Tilletia caries) 4 4 a) 4 a) Dvärgstinksot (Tilletia contraversa) Brunfläcksjuka (Stagonospora nodorum) Bladfläcksjuka (Drechslera triticirepentis) RÅG, RÅGVETE Fusarium spp c) Brunfläcksjuka (Stagonospora nodorum) KORN Fusarium spp c) Strimsjuka (Drechslera graminea) Bladfläcksjuka (Drechslera teres) Bipolaris (Bipolaris sorokiniana) Flygsot (Ustilago nuda) Hårdsot (Ustilago hordei) HAVRE Fusarium spp c) Bladfläcksjuka (Drechslera avenae) Flygsot (Ustilago avenae) Preparattyp b) K S K,S K K, LS S B B Förpackningsstorlek, liter e) a) även godtagbar effekt på markburen smitta b) B=biologiskt, K=kontaktverkande, S=systemiskt, LS=lokalsystemiskt, Te=termisk c) inkluderar även Microdochium nivale, som bl a förorsakar snömögel d) gäller även Panoctine 35 och Panoctine 400 e) varierar något mellan olika försäljningsorganisationer K, LS K,S K, LS K,S K, LS S Te Förklaring: 4 = Mycket bra effekt 3 = Bra effekt 2 = Viss effekt 1 = Otillfredsställande effekt - = Uppgift saknas eller ej aktuellt Källa: SLU och växtskyddsföretagen. 56 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

60 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER Gränsvärden för betning mot svamp i stråsäd. Växtslag Sjukdomar Smitta, % Betning Höstråg, höstrågvete, höstvete och höstspeltvete Vårvete, durumvete, vårråg Höstkorn, vårkorn Havre Fusarium spp, Microdochium nivale* Septoria spp*, Bipolaris sorokiniana Fusarium spp, Septoria spp*, Bipolaris sorokiniana Fusarium spp Bipolaris sorokiniana Drechslera spp* Total förekomst av dessa sjukdomar Fusarium spp Drechslera avenae* Total förekomst av dessa sjukdomar och Bipolaris sorokiniana >30** Nödvändig >30 Nödvändig >25 >20 >15 >35 >20 >50 Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig >60 Nödvändig *) Michrodochium nivale (snömögel), Septoria spp=stagonospora nodorum (brunfläcksjuka), Drechslera teres (kornets bladfläcksjuka), Drechslera graminea (strimsjuka) och Drechslera avenae (havrens bladfläcksjuka) **) Gränsvärdet för Fusarium spp / Microdochium nivale då betning är nödvändig är bara några enstaka procent smitta, medan det för Septoria spp/bipolaris sorokiniana är över 30 % smitta. Eftersom det analystekniskt är mycket svårt att skilja Fusarium spp / Microdochium nivale och Septoria spp åt vid utsädesanalys betas därför nästan allt höstsädesutsäde för konventionell odling. Stinksot (Tilletia caries) och dvärgstinksot (Tilletia contraversa) i höstvete Stinksot (Tilletia caries): Utsäde med mer än 1000 sporer/gram får inte certifieras. Dvärgstinksot (Tilletia contraversa): Utsäde med mer än 500 sporer/gram får inte certifieras. Förekommer både stinksot och dvärgstinksot i samma utsädesparti får högst 500 sporer/gram finnas av vardera sjukdomen, för att utsädet skall få certifieras. Förekommer mindre mängder sporer än vad som ovan angivits får utsädet certifieras om det betas med effektivt medel. Flygsot på korn, naket sot (Ustilago nuda) Certifieringsklass Procent smitta Betning A > 0,1 % Nödvändig B > 0,2 % Nödvändig C1 > 0,3 % Nödvändig C2 > 0,5 % Rekommenderas Havrens flygsot (Ustilago avenae) Certifieringsklass Antal sporer per gram kärna Betning A och B >200 Nödvändig C1 och C2 >500 Rekommenderas Källa: Utsädesenheten vid Jorbruksverket EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER 57

61 RESISTENS Förebyggande åtgärder mot fungicid- och insekticidresistens välj sorter med så god resistens som möjligt undvik upprepade behandlingar med preparat med samma verkningssätt, ju färre behandlingar desto mindre risk blanda eller växla mellan preparat med olika verkningssätt använd befintliga bekämpningströsklar så att bekämpningen görs innan angreppet är kraftigt etablerat Insekticiders verkningssätt Exempel på insekticidgrupper uppdelade efter deras verkningssätt enligt IRAC (Insecticide Resistance Action Committee). De listade kemiska substanserna tillhör någon av de undergrupper som namnges. Gruppnummer anger IRAC-kod. I de flesta fall finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp, t.ex. inom grupp 1 (1A+1B). Med korsresistens menas att om resistens föreligger mot ett preparat, så finns samtidigt resistens även mot andra preparat med samma verkningssätt. Preparat Acetylkolinesterashämmare Na-pump-modulator NACh-rec antag 2) Sprutning Beta-Baythroid Biscaya Cyperb Decis Danadim Progress Fastac 50 Karate 2,5 WG Mavrik Mesurol Snigeleffekt Mospilan Pirimor Roxion 40 EC Sumi-Alpha 5 FW Karbamater Grupp 1A merkaptodimetur (metiokarb) pirimikarb Organiska fosforföreningar Grupp 1B dimetoat dimetoat Pyretroider Grupp 3 betacyflutrin cypermetrin deltametrin alfa-cypermetrin lambda-cyhalotrin tau-fluvalinat esfenvalerat Neonikotinider Grupp 4A tiakloprid acetamiprid Betning Chinook FS 20 betacyflutrin imidakloprid Force 20 CS Gaucho WS 70 Mesurol 500 SC merkaptodimetur (metiokarb) teflutrin imidakloprid Montur FS 190 teflutrin imidakloprid Prestige FS 370 1) 1) innehåller även fungiciden pencykuron 2) NACh-rec antag. = NikotinAcetylCholin-receptor-antagonister imidakloprid 58 RESISTENS

62 RESISTENS Fungiciders verkningssätt Uppdelning av fungicidgrupper efter deras verkningssätt enligt FRAC (Fungicide Resistance Action Committee). De listade kemiska substanserna tillhör någon av de undergrupper som namnges inom parentes under huvudgruppen. Gruppnummer anger FRAC-kod. I de flesta fall finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp. Med korsresistens menas att om resistens föreligger mot ett preparat, så finns samtidigt resistens även mot andra preparat med samma verkningssätt. Stråsäd och oljeväxter Preparat Grupp 1 MBC*- fungicider DMI*- fungicider (imidazoler, triazoler) Grupp 3 Morfoliner (morfoliner, piperidiner, spiroketalaminer) Grupp 5 Grupp 7 Karboxamider Anilinopyrimidiner Grupp 9 QoI * - fungicider (strobiluriner) Grupp 11 Grupp M5 Grupp U7 Multi-site (klornitriler) Quinazolinoner Benzofenoner Grupp U8 Registrerade preparat Acanto Acanto Prima Amistar Baycor Comet Comet Plus /Jenton Forbel Proline Sportak bitertanol protiokonazol prokloraz fenpropimorf fenpropimorf Stereo propikonazol cyprodinil pikoxystrobin cyprodinil pikoxystrobin azoxystrobin pyraklostrobin pyraklostrobin Stratego propikonazol trifloxystrobin Tern Tilt 250 EC Tilt Top Topsin Unix tiofanatmetyl propikonazol fenpropidin propikonazol fenpropimorf Ej registrerade preparat vid häftets tryckning (mars 2009) Acanto Credo Armure difenokonazol propikonazol Bell epoxikonazol boscalid Bravo cyprodinil pikoxystrobin klortalonil klortalonil Bravo Premium propikonazol klortalonil Cantus boscalid Delaro protiokonazol trifloxystrobin Flexity Juventus metkonazol Opera epoxikonazol pyraklostrobin Opus Talius epoxikonazol proquinazid metrafenon Resistensrisk 1) Ej känd 1) 1=låg risk, 2= medium risk, 3=hög risk *) DMI-fungicider: DeMethylation Inhibitors MBC-fungicider Methyl Benzimidazole Carbamates QoI-fungicider: Quinone outside Inhibitors RESISTENS 59

63 RESISTENS Potatis Preparat Acrobat Amistar Fenylamider (acylalaniner) Grupp 4 SDHI Karboxamider Grupp 7 QoI*- QiI*- fungicider (strobiluriner mfl. ) Grupp 11 azoxystrobin fungicider (cyanoimidazoler) Grupp 21 Benzamider Cyano- Karbamateacetamidoxim Grupp 22 Grupp 27 Grupp 28 Namnlös (dinitroaniliner) Grupp 29 Grupp 40 Multi-site Karboxylsyraamider (ditiokarbamater) Grupp M3 dimetomorf mankozeb Electis zoxamid mankozeb Epok mefenoxam fluazinam Ranman Revus Ridomil Gold mefenoxam Signum boscalid pyraklostrobin Shirlan cyazofamid Tanos famoxadon cymoxanil fluazinam mandipropamid mankozeb Tattoo propamocarb mankozeb Resistensrisk ) 1=låg risk, 2= medium risk, 3=hög risk *) QoI-fungicider: Quinone outside Inhibitors QiI-fungicider: Quinone inside Inhibitors Betningsmedel Preparat Apron XL Benzimidazoler Grupp 1 Dikarboximider Grupp 2 DMImedeamideamidepyroller Fenyl- Karbox- Fenyl- Arom. Fenyl- Hetero- Tiofen- Guanidinemider kolväten ureor aromater karboxi- Grupp 3 Grupp 4 Grupp 7 Grupp 12 Grupp 14 Grupp 20 Grupp 32 Grupp 38 Grupp M7 mefenoxam Celest 025 FS fludioxonil Cevex 300 imazalil karboxin Dividend 030 FS Fungazil 100 Fungazil A difenokonazol imazalilsulfat imazalil Fungazil C imazalil karboxin Latitude siltiofam Maxim TECH / 100 FS Monceren FS 250 Panoctine fludioxonil pencykuron guazatin Panoctine Aqua/Plus imazalil guazatin Prelude 20 LF prokloraz Premis 25 FS Prestige FS 370 Rizolex 50 FW Robust Rovral 75 WG iprodion tritikonazol imazalil (sulfat) triticonazol Sibutol LS fuberidazol bitertanol Tachigaren 70 WP Vitavax 200 karboxin tolklofosmetyl pencykuron hymexazol Resistensrisk 1) ej känd ej känd 1 1 1) 1=låg risk, 2= medium risk, 3=hög risk 60 RESISTENS

64 RESISTENS Resistensrisk för olika fungicidgrupper Fungicidgrupper (grupp enl FRAC) MBC-fungicider (1) Dikarboximider (2) Fenylamider (4) QoI-fungicder (11) Karboxamider (7) DMI-medel (3) Anilinopyrimidiner (9) Multi-site (Mx) Namnlös (29) Exempel på substanser tiofanat-metyl iprodion mefenoxam azoxy-, pikoxy-, pyraklooch trifloxystrobin, famoxadon boscalid met-, epoxi-, propi- och protiokonazol, bitertanol, prokloraz cyprodinil M3 mankozeb M5 klortalonil Bedömd risk för fungicid Kombinerad risk Hög = Medium = fluazinam Låg = Bedömd risk hos patogen >>>> Låg = 1 Medium = 2 Hög = 3 Patogengrupper >>>>>>>>>>> Fröburna sjukdomar t ex Pyrenophora sp. och Ustilago sp. (sot) Jordburna sjukdomar Fusarium sp. Rostsvampar Rhizoctonia sp. Brunfläcksjuka (Stagonospora nodorum) Stråknäckare (Pseudocercosporella herpotrichoides) Sköldfläcksjuka (Rhyncosporium secalis) Kornets bladfläcksjuka (Drechslera teres) Svartpricksjuka (Septoria tritici) Bomullsmögel (Sclerotinia sp) Mjöldagg (Erysiphe graminis) Gråmögel (Botrytis cinerea) Penicillium spp Potatisbladmögel (Phytophthora infestans) Cercospora sp. (t ex bladfl i sockerbetor) Källa: Modifierat efter Brent, K.J. & Hollomon, D.W Fungicide Resistance: The Assessment of Risk. FRAC Monograph no 2. Se Så här tolkas tabellen: Utgå från vilken aktiv substans (fungicidklass) och kombinera detta med den sjukdom (patogengrupp) som är aktuell att bekämpa. Risken beräknas således: Fungicidklass x patogengrupp. Ju högre slutlig siffra desto högre risk (min 1, max 9). Exempel: azoxystrobin (QoI-medel) x rostsvampar = 3 x 1 = 3, dvs relativt låg risk. Resistensrisken påverkas även av de förhållanden som är aktuella på platsen, framförallt väder men även bevattning, antalet bekämpningar, blandningar eller växelvis användning av preparat med olika verkningssätt, växtföljd, jordbearbetning, gödslingsnivå samt inte minst sjukdomsresistens hos den odlade sorten. RESISTENS 61

65 MUNSTYCKEN Spridare, vätskemängd och duschkvalitet Föreslagna inställningar är baserade på ett vätsketryck på tre bar. Det täcker vätskemängder från 72 till 400 liter per hektar och duschkvalitéer från fin till mycket grov. Den som vill ha djupare information hittar det i respektive munstyckfabrikants information. Val av duschkvalitet beror på situationen och framgår av preparatetiketten. Fabrikanterna av spridare följer numera en ISO-standard gällande spridarflöden och färgkodning. Det innebär att oavsett vilken typ av spridare som används (spaltspridare, spaltspridare med trycksänkning ( lowdrift ), spegelspridare eller injektorspridare) så är flödet vid ett bestämt tryck detsamma om färgen är lika. Flödet skall alltså inte variera mellan olika fabrikat och spridarmodeller. Det som däremot varierar är duschkvalitén. Storleksbeteckning Enligt ISOstandard Färgkod Enligt ISOstandard Munstycks-flöde vid 3 bar Liter/minut Vätskemängd i liter/hektar vid olika körhastigheter i km/h Spaltspridare, konventionella * 6 km/h 8 km/h 10 km/h Spaltspridare med trycksänkning ( lowdrift ), spegelspridare ** 6 km/h 8 km/h 10 4) km/h Injektorspridare *** (se även text under tabellen) 015 Grön 0, Gul 0, Lila 1, Blå 1, Röd 1, Brun 2, Duschkvalitet: Fin Medium Grov Mycket grov 6 km/h 8 km/h 10 4) km/h Spridarmodeller: Hardi Teejet Lechler Agrotop Albuz Lurmark *) Spaltspridare F XR, XRC LU, ST, DF SprayMax/ **) Spaltspridare med trycksänkning ( lowdrift ), spegelspridare ***) Injektorspridare INJET, MiniDrift TipCap AXE-AXI, APE-API LD DG, TT, TTJ AD ADE-ADI LD AI, AIC, TTI ID, IDK, IDN TurboDrop Airmix AVI AVI Twin VP, TR, F DB, ULD Guardian Air Exempel på kodning av munstycken: XR Detta är alltså en konventionell spaltspridare från TeeJet med toppvinkeln 110º och ett flöde vid 3 bar på 1,2 l/minut. Spridaren är blå. (XR=modell - 110=sprutduschens toppvinkel - 03=storleksbeteckning) Ramphöjd (över grödan) Om sprutduschens toppvinkel är 80º (se spridarkoden) och avståndet mellan spridarna längs rampen är 50 cm gäller cm, vid º toppvinkel gäller cm höjd över grödan. I tabellen ovan har angetts ungefärlig duschkvalitet för vanliga munstyckstyper och fabrikat vid 3 bars tryck. Notera att vissa typer av injektorspridare då ger en mycket grov duschkvalitet. För att komma ner till lämpligare droppstorleksspektra måste ett högre tryck (minst 5 bar) användas, men även då är duschkvalitén relativt grov. Bomrörelser har stor påverkan på hur jämnt sprutresultatet blir och körhastigheten är en faktor som starkt påverkar detta. Vid sprutning i 10 km per timme ställs stora krav på både bomupphängning, dämpning och jämna markförhållanden. Restriktioner för vissa preparat, krav på avdriftsreducerande utrustning För närvarande (mars 2009) finns det fyra preparat som endast får användas med avdriftsreducerande utrustning. Det är fungiciderna Comet och Jenton, samt insekticiderna Fastac 50 och Sumi-Alpha. Definitionen på avdriftsreducerande utrustning finns i en förteckning i Hjälpreda för vindanpassat skyddsavstånd. De spridare och kombinationer av sprutor och spridare som finns med i förteckningen ger en avdriftsreducering på 50, 75 eller 90 %. Det är viktigt att följa de tryckangivelser som anges för olika spridare och att trycket hålls i hela fältet, inte bara i kantzonerna. Ökad vätskemängd till minst liter, är ett sätt att förbättra täckningen. För att hitta rätt skyddsavstånd i tabellerna i hjälpredan, går man in under aktuell duschkvalitet, oftast Grov, man använder alltså inte värdena i den ljusgröna kolumnen till höger. Den ljusgröna kolumnen används bara av den som vill minska skyddsavståndet i de fall där det inte ställs krav på avdriftsreducerande utrustning. 62 MUNSTYCKEN

66 SORTEGENSKAPER Höstvete Uppgifterna är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Skördeuppgifterna bygger på svenska sortförsök Hälften av de fyra blocken i sortförsöken behandlas med hög fungiciddos för att visa sorternas avkastningpotential. Under 2008 behandlades höstveteförsöken med Stereo 2 l/ha i DC 32 och Proline 0,6 l/ha + Comet 0,25 l/ha i DC Merskörd av svampbehandling, Skala 1-9 Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 Sort b) Sydsverige Område A - C Gulrost e) Mellansverige Svartpricksjuka Område D - G DTR a) Brunrost Mjöldagg Akratos (SSd) 5 3 a) Akteur (SSd) a) Ambition (Abed) Boomer (SW) 4 a) 4 a) Cubus (SSd) 5 5 a) Ellvis (SSd) SW Gnejs SW Harnesk Henrietta (TD) Hereford (SW) 6 a) 4 a) Kosack (SW) 7 c) c) 6 c) 2 c) 3 c) 3 Kranich (SW) 3 a) 3 a) Kris (SW) Kuban (SW) 5 a) 3 a) - 4 a) 4 a) - 2 a) 5 Marshal (SW) c) 6 6 Mulan (SSd) Oakley (SW) 6 a) 6 a) - 5 a) Olivin (SSd) Opus (SSd) Skalmeje (SSd) SW Skotte 8 4 a) c) - 6 a) 5-4 a) 6 Axa) d) fusarios Tulsa (SW) 6 (9 e ) a) uppgifterna bygger på ett fåtal försök och är därför osäkra b) Abed=Abedfonden, Danmark, SSd=Scandinavian Seed, SW=Svalöf Weibull AB, TD=TD-förädling AB c) bygger på gamla uppgifter d) värden från Danmark (Flakkebjerg) och Tyskland (BSA). I vissa fall en sammanvägning av båda. e) olika raser av gulrost kan förekomma olika år vilket kan göra att en sort som anses mycket känslig ett år inte alls angrips ett annat år och vise versa De gamla sorterna Magnifik och Stava är resistenta mot stinksot. Stava har även motståndskraft mot dvärgstinksot. Skala för skördeökning av svampbekämpning 1 = <200 kg/ha 6 = kg/ha 2 = kg/ha 7 = kg/ha 3 = kg/ha 8 = kg/ha 4 = kg/ha 9 = >900 kg/ha 5 = kg/ha OBS! År då rostsjukdomar förekommer kan rostkänsliga sorter ge mycket stora skördeökningar, trots att detta inte alltid framgår av rangordningen i skalan. Skala för sjukdomskänslighet 1= angrips inte eller mycket svagt 2= angrips mycket svagt till svagt 4= angrips svagt till medelstarkt 5= angrips medelstarkt 3= angrips svagt 6= angrips medelstarkt till starkt 7= angrips starkt 8= angrips starkt till mycket starkt 9= angrips mycket starkt Källor: Sortförsök FFE Sortval 2008 och 2009 SLU, Oversigt over Landsforsøgene 2008, Sortsforsøg 2008 Aarhus univ. Det jordbrugsvidenskabelige Fakultet, BSA samt sortrepresentanterna. SORTEGENSKAPER 63

67 SORTEGENSKAPER Råg Uppgifterna är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Skördeuppgifterna bygger på svenska sortförsök Hälften av de fyra blocken i sortförsöken behandlas med hög fungiciddos för att visa sorternas avkastningspotential. Under 2008 behandlades sortförsöken i flertalet fall med Stereo 0,8 l/ha + Amistar 0,25 l/ha. Rågtyp Merskörd av svampbehandling Skala 1-9 Sjukdomskänslighet Skala 1-9 Sort b) H=hybrid, P=population Sydsverige Område A-C Mellansverige Område D-G Sköldfläcksjuka Brunrost Mjöldagg Amilo (SW) P Conduct (SW) P - 2 a) 5 a) 3 - Evolo (SW) H Kaskelott (SW) H Marcelo (SSd) P Ottarp (SW) H Rorik (SW) H Visello (SSd) H a) uppgifterna bygger på ett fåtal försök och är därför osäkra b) SSd=Scandinavian Seed, SW=Svalöf Weibull AB Skala för skördeökning av svampbekämpning 1 = <200 kg/ha 6 = kg/ha 2 = kg/ha 7 = kg/ha 3 = kg/ha 8 = kg/ha 4 = kg/ha 9 = >900 kg/ha 5 = kg/ha OBS! År då rostsjukdomar förekommer kan rostkänsliga sorter ge mycket stora skördeökningar, trots att detta inte alltid framgår av rangordningen i skalan. Skala för sjukdomskänslighet 1= angrips inte eller mycket svagt 2= angrips mycket svagt till svagt 4= angrips svagt till medelstarkt 5= angrips medelstarkt 3= angrips svagt 6= angrips medelstarkt till starkt 7= angrips starkt 8= angrips starkt till mycket starkt 9= angrips mycket starkt Källor: Skåneförsöken, Mellansvenska försökssamarbetet och FFE Oversigt over Landsforsøgene , BSA Beschreibende Sortenliste 2008, Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna. 64 SORTEGENSKAPER

68 SORTEGENSKAPER Rågvete Uppgifterna är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Skördeuppgifterna bygger på svenska sortförsök Hälften av de fyra blocken i sortförsöken behandlas med hög fungiciddos för att visa sorternas avkastningspotential. Huvudsakligen har sortförsöken behandlats med Stereo 0,8 l/ha + Amistar 0,25 l/ha. Merskörd av svampbehandling Skala 1-9 Sjukdomskänslighet Skala 1-9 Sort b) Sydsverige Område A-C Mellansverige Område D-G Svartpricksjuka Brunrost Gulrost Mjöldagg Algalo (SW) SW Cando 7 a) 6 a) Dinaro (SW) Fidelio (SW) Tritikon (SSd) Tulus (SSd) 4 a) 4 a) a) uppgifterna bygger på ett fåtal försök och är därför osäkra b) SSd=Scandinavian Seed, SW=Svalöf Weibull AB Skala för skördeökning av svampbekämpning 1 = <200 kg/ha 6 = kg/ha 2 = kg/ha 7 = kg/ha 3 = kg/ha 8 = kg/ha 4 = kg/ha 9 = >900 kg/ha 5 = kg/ha OBS! År då rostsjukdomar förekommer kan rostkänsliga sorter ge mycket stora skördeökningar, trots att detta inte alltid framgår av rangordningen i skalan. Skala för sjukdomskänslighet 1= angrips inte eller mycket svagt 2= angrips mycket svagt till svagt 4= angrips svagt till medelstarkt 5= angrips medelstarkt 3= angrips svagt 6= angrips medelstarkt till starkt 7= angrips starkt 8= angrips starkt till mycket starkt 9= angrips mycket starkt Källor: Sortförsöken, FFE Oversigt over Landsforsøgene , BSA Beschreibende Sortenliste 2008, Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna. SORTEGENSKAPER 65

69 SORTEGENSKAPER Vårvete Uppgifterna är sammanvägningar av svenska, danska och tyska uppgifter. Skördeuppgifterna bygger på svenska sortförsök Hälften av de fyra blocken i sortförsöken behandlas med hög fungiciddos för att visa sorternas avkastningpotential. Under 2008 behandlades flertalet sortförsök i vårvete med Tilt 0,5 l/ha och därefter med Proline 0,6 l/ha + Comet 0,25 l/ha. Merskörd av svamp-behandling Skala 1-9 Sjukdomskänslighet Skala 1-9 Sort b) Sydsverige Område A-B Mellansverige Svartpricksjuka Område D-F DTR a) a) Brunrost a) Gulrost a) c) Mjöldagg a) Ashby (SW) 7 a) 3 a) Quarna (SSd) Taifun (SW) 6 a) 4 a) Triso (SSd) Vinjett (SW) a) litet antal försök b) SSd=Scandinavian Seed, SW=Svalöf Weibull AB c) olika raser av gulrost kan förekomma olika år vilket kan göra att en sort som anses mycket känslig ett år inte alls angrips ett annat år och vise versa Skala för skördeökning av svampbekämpning 1 = <200 kg/ha 6 = kg/ha 2 = kg/ha 7 = kg/ha 3 = kg/ha 8 = kg/ha 4 = kg/ha 9 = >900 kg/ha 5 = kg/ha OBS! År då rostsjukdomar förekommer kan rostkänsliga sorter ge mycket stora skördeökningar, trots att detta inte alltid framgår av rangordningen i skalan. Skala för sjukdomskänslighet 1= angrips inte eller mycket svagt 2= angrips mycket svagt till svagt 4= angrips svagt till medelstarkt 5= angrips medelstarkt 3= angrips svagt 6= angrips medelstarkt till starkt 7= angrips starkt 8= angrips starkt till mycket starkt 9= angrips mycket starkt Källor: Sortförsök FFE Sortval 2009 och 2008 SLU, Oversigt over Landsforsøgene 2008, Sortsforsøg 2008, Aarhus univ. Det jordbrugsvidenskabelige Fakultet, samt BSA och sortrepresentanterna. 66 SORTEGENSKAPER

70 SORTEGENSKAPER Vårkorn Bedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Skördeuppgifterna bygger på svenska sortförsök Hälften av de fyra blocken i sortförsöken behandlas med hög fungiciddos för att visa sorternas avkastningpotential. Under 2008 behandlades flertalet sortförsök i vårkorn med Stereo 0,8 l/ha + Amistar 0,25 l/ha. Sort e) Mjöldagg MALT- /FODERKORN Merskörd av svamp-behandling, skala 1-9 Sydsverige Område A-C Mellansverige Område D-G Sjukdomskänslighet Skala 1-9 Kornets bladfläcksjuka Sköldfläcksjuka Kornrost Resistenskällor Gener mot mjöldagg b) Annabell (SSd) St (We,U) Astoria (SW) 6 a) Al Henley (SSd) U SW Makof Pasadena (SSd) Ar (Ly, Ab) Nematodresistens c) Prestige (SW) Mlo Ha11/Ha12 Publican (SW) a) - 7 a) 1 Mlo Ha11/Ha12 Quench (SW) a) - 7 a) 1 Mlo Ha11/Ha12 Scandium (SSd) I-B-53 Sebastian (SW) Ar Ha11/Ha12 NFC Tipple (SW) Ri,IM9,Hu Ha11/Ha12 FODERKORN SW Gustav Ri,IM9,Hu Ha11/Ha12 Justina (SSd) Mlo Mercada (SW) a) - 3 a) 4 - Orthega (SSd) Ar, We, U Otira (SW) Mlo Ha11/Ha12 TIDIGT KORN SW Barbro d) 5 a) - Filippa (SW) d) 4 a) - SW Judit 6 r - 6 a) 3 a) a) - Minttu (SSd) a) - 7 a) 8 a) - SW Mitja Rekyl (SW) d) 4 a) - a) uppgifterna bygger på ett fåtal försök och är därför osäkra b) bokstavskombinationerna är förkortningar på de resistenskällor för mjöldaggsresistens som finns i respektive sort. Sorter med Mloresistens har visat sig stå emot mjöldaggen mycket bra. Om mjöldagg är ett återkommande problem är sorter med Mlo-resistens att föredra. c) Ha 11/Ha 12 = Heterodera avenae, tidigare benämning: ras 1/ras 2. H.f (w) = Heterodera filipjevi (patotyp väst ). Heterodera filipjevi benämndes tidigare Gotlandstypen. Resistens mot Heterodera avenae den vanliga havrecystnematoden är viktigast. d) bygger på gamla uppgifter e) SSd=Scandinavian Seed, SW=Svalöf Weibull AB Skala för skördeökning av svampbekämpning Skala för sjukdomskänslighet 1 = <200 kg/ha 2 = kg/ha 3 = kg/ha 4 = kg/ha 6 = kg/ha 7 = kg/ha 8 = kg/ha 9 = >900 kg/ha 1= angrips inte eller mycket svagt 2= angrips mycket svagt till svagt 4= angrips svagt till medelstarkt 5= angrips medelstarkt 7= angrips starkt 8= angrips starkt till mycket starkt 5 = kg/ha 3= angrips svagt 6= angrips medelstarkt 9= angrips myck- till starkt et starkt Källor: Sortförsök FFE Sortval 2008 och 2009 SLU, Oversigt over Landsforsøgene 2008, Sortsforsøg 2008, Aarhus univ. Det jordbrugsvidenskabelige Fakultet BSA samt sortrepresentanterna. SORTEGEGENSKAPER 67

71 SORTEGENSKAPER Havre Skördeuppgifterna bygger på svenska sortförsök Hälften av de fyra blocken i sortförsöken behandlas med hög fungiciddos för att visa sorternas avkastningspotential. Huvudsakligen har sortförsöken behandlats med Tilt Top 0,5 l/ha + Comet 0,25 l/ha. Merskörd av svampbehandling Skala 1-9 Resistenskällor Sort c) Sydsverige Område A-C Aveny (SW) 3 2 Belinda (SW) 5 3 Mellansverige Område D-G Nematodresistens b) Buggy d) (SSd) 2 a) 3 a) H.f (w,e) Cilla (SW) - 2 H.f (w) Dominik (DLA) 2 a) 2 Freddy (SSd) 4 4 H.f (w,e) Gunhild (SW) 4 2 Ha11/Ha12, H.f (w,e) SW Ingeborg 4 2 H.f (w) Ivory (SSd) 3 3 H.f (w) SW Kerstin 2 2 H.f (w,e) Matilda a) (SW) - - Ha11/Ha12, H.f (w,e) Paddock (SSd) 2 a) 1 a) a) litet antal försök b) H.f (w) = Heterodera filipjevi (patotyp väst ). H.f (w,e)= Heterodera filipjevi (patotyp väst och öst ). Heterodera filipjevi benämdes tidigare Gotlandstypen. Ha11/Ha12= Heterodera avenae, tidigare benämning: ras 1/ras 2 Resistens mot Heterodera avenae den vanliga havrecystnematoden är viktigast. c) DLA=DLA Agro, SSd=Scandinavian Seed, SW=Svalöf Weibull AB d) dvärghavre Skala för skördeökning av svampbekämpning 1 = <200 kg/ha 6 = kg/ha 2 = kg/ha 7 = kg/ha 3 = kg/ha 8 = kg/ha 4 = kg/ha 9 = >900 kg/ha 5 = kg/ha OBS! Då rostsjukdomar förekommer kan det bli mycket stora skördeökningar, trots att detta inte alltid framgår av rangordningen i skalan. Källor: Sortförsöken. FFE SORTEGENSKAPER

72 RISKVÄRDERINGAR Fritfluga i havre : 1,5 bladstadium. Senare bekämpning ger ofta sämre effekt eftersom flugorna då kan hinna börja lägga ägg innan plantorna skyddas. Aktuell temperatursumma och bedömning av mängden övervintrade fritflugor meddelas via växtskyddsbrev och internet: och Riskfaktor Riskpoäng 1. Tidpunkt då 1,5 blad uppnås Mer än 2 dagar efter datum för 90 D 30 Vid datum för 90 D +/-2 dagar 20 Mer än 2 dagar innan datum för 90 D 0 2. Bedömning av mängden Stor 20 övervintrande fritflugor Måttlig 10 Liten 0 3. Väderleksprognos för Varmt - daglig maxtemp över 17 C 20 veckan efter 1,5 blad Svalt - daglig maxtemp C 15 Kallt - daglig maxtemp under 15 C 0 4. Fältstorlek 1-2 ha ha 5 mer än 5 ha 0 5. Jordart Mulljord 5 Fastmarksjord 0 SUMMA RISKPOÄNG: Riskbedömning Område Riskpoäng Risk för angrepp över skadetröskeln Riskområde 0-45 Liten (ca 5 %) (främst Götalands Måttlig (ca 10%) skogsbygder) Stor (ca 70 %) Övriga områden 0-45 Liten (ca 1 %) (slättbygder) Måttlig (ca 10 %) Stor (ca 40 %) Vid måttlig risk för angrepp är det svårt att bedöma behovet av bekämpning. Man bör ta hänsyn till egna erfarenheter av tidigare angrepp på gården. Dessutom tyder erfarenheterna från tidigare angreppsår på att lönsamheten för en behandling är lägre i ett fält med goda tillväxtbetingelser. I dessa fält tycks sidoskotten delvis kunna kompensera bortfallet från de angripna huvudskotten. I fält med sämre tillväxt är risken stor att även sidoskotten blir hårt angripna. Riskvärderingen är utarbetad av SLU, RISKVÄRDERINGAR 69

73 RISKVÄRDERINGAR Bomullsmögel i våroljeväxter Bedömningen ska göras när oljeväxterna är i full blom. Besvara frågorna och summera poängen. Den totala poängsumman jämförs sedan med tröskelvärdena under riskbedömning. Information ges också i växtskyddsbrev och internet (www.jordbruksverket.se/vsc och Riskfaktorer Poäng Regional risk Hög 10 (Värdet på den regionala risken kan erhållas från Växtskydds- Måttlig 5 centralerna eller från SLU, Integrerat växtskydd, Ultuna) Låg 0 Hur starka angrepp har förekommit i oljeväxter eller annan Starka (31-100%) 20 mottaglig gröda i fältet under den senaste 10-års perioden? Måttliga (11-30%) 10 Om du inte vet: Svaga (1-10%) 5 Välj "svaga" om oljeväxter ej har odlats under år med regnig försommar Inga angrepp 0 Välj "måttliga" om oljeväxter har odlats under år med regnig försommar När odlades oljeväxter senast på fältet? 1-4 år sedan år sedan 5 mer än 10 år sedan 0 Beståndets täthet (gröda + ogräs) Tätt 20 Normalt 10 Glest 0 Nederbörd de senaste två veckorna Mer än 30 mm mm 5 Mindre än 10 mm 0 Väderprognosen Lågtryck 15 Växlande 10 Högtryck 0 Riskbedömning Riskpoäng Risk för angrepp över skadetröskel 0-40 Liten 5 % risk att mer än 20% av plantorna blir angripna Måttlig 50 % risk att mer än 20% av plantorna blir angripna (se nedan) Stor 75 % risk att mer än 20% av plantorna blir angripna Vid måttlig risk för angrepp är bekämpningsbehovet osäkert. Man bör ta hänsyn till egna erfarenheter beträffande angreppsnivån av bomullsmögel på gården från tidigare år samt den förväntade skördens storlek. Lönsamheten för en behandling ökar med stigande skördenivå. Vid låga skördar är det sällan motiverat att göra en behandling. Om man tidigare haft starka angrepp och den förväntade skörden är hög, torde det vara lönsamt att behandla fältet vid måttlig risk för angrepp. Riskvärderingen är utarbetad av SLU, RISKVÄRDERINGAR

74 RISKVÄRDERINGAR Axfusarios i spannmål Riskfaktorer: Helt avgörande Starkt avgörande Mindre avgörande 1. Bedöm väderlekssituationen under blomningen, till viss del även under axgången. 2. Bedöm mängden skörderester på markytan, mycket eller lite skörderester från förfrukten. 3. Välj förfruktsalternativ, tre grupper av förfrukter att välja mellan. 4. Bestäm mottagligheten för axfusarios hos den odlade grödan/sorten, se förklaring nedan! 5. Avläs risken för angrepp i det enskilda fältet i kolumnen längst till höger! Riskbedömningen bygger på 2008 års version av Branchriktlinjerna. För bedömningen av vädersituationen, se även växtskyddsbreven från Växtskyddscentralerna (www.jordbruksverket.se/vsc) Väderlek under blomningen Skörderester på markytan Förfrukt Mottaglighet för axfusarios Risk för angrepp av axfusarios Majs Mer mottaglig Mycket stor Regnig väderlek - främst under blomningen, men även under axgången Mycket skörderester på markytan t.ex. efter minimerad jordbearbetning Lite skörderester på markytan t.ex. då skörderester blivit väl nedplöjda Vete, rågvete, havre Övriga förfrukter Majs Vete, rågvete, havre Övriga förfrukter Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mer mottaglig Mycket stor Stor Måttlig Måttlig Liten Stor Måttlig Måttlig Liten Mycket liten Mindre mottaglig Mycket liten Majs Mer mottaglig Stor Mycket skörderester på markytan t.ex. efter minimerad jordbearbetning Vete, rågvete, havre Övriga förfrukter Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mer mottaglig Stor Måttlig Liten Liten Torr väderlek under blomningen Majs Mindre mottaglig Mer mottaglig Mycket liten Liten Lite skörderester på markytan t.ex. då skörderester blivit väl nedplöjda Vete, rågvete, havre Övriga förfrukter Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mer mottaglig Mycket liten Mycket liten Mycket liten Mycket liten Mindre mottaglig Mycket liten Förklaring mottaglighet för axfusarios Mer mottagliga: Grödor Havre Höstvete Rågvete Vårvete Sorter: Alla sorter av grödorna ovan anses som mer mottagliga, förutom namngivna höstvetesorter till höger! Mindre mottagliga Grödor Höstkorn Råg Vårkorn Sorter, höstvete: Akratos Cubus Hermann Kranich Olivin Skalmeje När rekommenderas kemisk bekämpning av axfusarios? Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Liten risk Mycket liten risk Råd vid eventuell kemisk bekämpning av axfusarios Kemisk bekämpning kan aldrig ersätta en genomtänkt odlingsstrategi för att minimera riskerna för fusariumangrepp! I bästa fall är effekten ca 50% efter en behandling med verksam produkt, vid rätt tidpunkt och rätt dos! Verksam produkt: Rätt tidpunkt: Bör bekämpas, men effekten är antagligen otillräcklig Bör bekämpas Bör sällan bekämpas Bör aldrig bekämpas Bör aldrig bekämpas Proline, enda registrerade produkt med effekt. Behandlingen måste ske i DC 63-65, full blom. Rätt dos: 0,6 l/ha, för att uppnå acceptabel effekt ca 50%. Läs produktinformationen på etiketten! OBS! Proline är inte registrerad för havre. RISKVÄRDERINGAR 71

75 UTVECKLINGSSTADIER 72 UTVECKLINGSSTADIER

76 UTVECKLINGSSTADIER UTVECKLINGSSTADIER 73

77 UTVECKLINGSSTADIER 74 UTVECKLINGSSTADIER

78 UTVECKLINGSSTADIER UTVECKLINGSSTADIER 75

79 UTVECKLINGSSTADIER UTVECKLINGSSTADIER FÖR ÄRTER Feller et al., 1995 GRONING 00 Torrt frö 01 Fröet börjar ta upp vatten 03 Fröet svällt 05 Roten börjar växa ut från fröet 07 Skott växer ut från fröet 08 Skott växer mot markytan 09 Skott växer genom markytan BLADUTVECKLING 10 Första bladet ej utvecklat 11 Första bladet eller klänget utvecklat 12 2 blad/klängen utvecklade X X:e bladet/klänget utvecklat 19 9 eller fler blad/klängen utvecklade PLANTSTRÄCKNING 30 Begynnande plantsträckning 31 1 synligt förlängd internod finns (första internoden finns nedanför noden med det första bladet) 32 2 synligt förlängda internoder finns 3x x eller fler - - KNOPPSTADIUM 51 Första blomknopparna synliga, ej täckta av blad 55 Individuella blomknopparna synliga, ej täckta av blad, men fortfarande slutna 59 Första kronbladen synliga, många individuella knoppar, fortfarande slutna BLOMNING 60 Första blomman utslagen 61 Begynnande blomning, 10% av blommorna utslagna 63 30% av blommorna utslagna 65 Full blomning, 50% av blommorna utslagna 67 Blomningen avtar, de flesta kronblad har fallit av eller torkat 69 Avslutad blomning BALJSÄTTNING 71 10% av baljorna har nått full längd 72 20% - - 7X X0% Baljorna har nått full storlek och är fullmatade MOGNAD 81 10% av baljorna är mogna, ärtorna torra och hårda 83 30% - - 8X X0% Fullmoget, alla baljor är mogna, ärtorna torra och hårda NEDVISSNING 97 Plantan vissen 99 Skörd 76 UTVECKLINGSSTADIER

80 UTVECKLINGSSTADIER FÖR POTATIS. Hack et al.,1993 UTVECKLINGSSTADIER GRONING 00 Knölar i vila, inga groddar 01 Första groddarna synliga (<1 mm) 02 Groddar börjar sträckas (<2 mm) 03 Groningsvila bruten, groddar 2-3 mm. 05 Rötter börjar bildas 07 Stjälk börjar utvecklas 08 Skott växer mot markytan, bladanlag anläggs i bladveck där stoloner senare kommer att växa ut. 09 Uppkomst, skott bryter markytan BLADUTVECKLING 10 Första bladen börjar utvecklas 11 Första bladet på huvudstjälken utvecklat (> 4 cm) 12 Andra bladet - - 1X X:e bladet Nio eller fler blad - - SIDOSKOTTSBILDNING - SKOTT FRÅN BASEN BÅDE UNDER OCH ÖVER JORDYTAN 21 Första sidoskottet, från basen, synligt ( > 5 cm) 22 Andra sidoskottet, - - 2X X:e sidoskottet, Nio eller fler sidoskott, - - PLANTTILLVÄXT 31 Grödan börjar täcka raderna,10% av plantorna täcker raderna 33 30% av plantorna täcker raderna 39 ca 90% - - KNÖLBILDNING 40 Begynnande knölbildning, ansvällning av första stolonändan till dubbla diametern 43 30% av totala knölmassan nådd 45 50% % Slutlig knölmassa nådd, knölar lossar lätt från stolonerna. Skalet är inte fullt utbildat, kan lätt lossas med tummen. 49 Skalet bildat, i den apikala änden av knölen kan skalet inte lossas med tummen. 95% av knölarna är i denna stadium. KNOPPSTADIUM 51 Första individuella knopparna (1-2mm) synliga i första blomställningen. 55 Knoppar i första blomställning-en har ökat till 5 mm 59 Första kronbladen synliga på första blomställningen BLOMNING (graderingen görs på en och samma grennivå dvs den som blommar först) 60 Första blomman utslagen 61 Begynnande blomning, 10% av blommorna utslagna 65 Full blom, 50% av blommorna utslagna 69 Avslutad blomning FRUKTUTVECKLINGEN (graderingen görs på samma grennivå som ovan) Första frukterna bildade 10% av frukterna har nått full storlek 75 50% % - - MOGNAD (graderingen görs på samma grennivå som ovan) 81 Frukterna är fortfarande gröna gulbruna-brunaktiga skrumpna med mörka frön NEDVISSNING 92 Bladen börjar gulna 93 De flesta blad har gulnat 95 50% av bladen är bruna 97 Blad och stjälkar vissna 99 Skörd UTVECKLINGSSTADIER 77

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN 1652-6023 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Telefon: 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2011 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2011 Författare: Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Alf Djurberg, Göran Gustafsson,

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2014 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2014 Författare: Louise Aldén, Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg,

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Effekter och rekommendationer

Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Växtskyddsåret 27 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Jordbruksinformation 17-27 VÄXTSKYDDSÅRET 27 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2009. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2009. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län Författare Lerenius C., Mellqvist E., Bergh L. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING VÄXTSKYDDSÅRET 24 Södermanland Östergötland Örebro län Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala 581 86 LINKÖPING 1 Titel: Växtskyddsåret 24. Södermanland Östergötland Örebro län Författare: Göran Gustafsson,

Läs mer

Växtskyddsåret. Södermanland, Östergötland och Örebro län

Växtskyddsåret. Södermanland, Östergötland och Örebro län Växtskyddsåret 28 Södermanland, Östergötland och Örebro län Jordbruksinformation 21-28 VÄXTSKYDDSÅRET 28 Södermanland Östergötland Örebro län Växtskyddscentralen Linköping 581 86 LINKÖPING 1 Titel: Växtskyddsåret

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Växtskyddsåret 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation 15 213 VÄXTSKYDDSÅRET 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Södermanland, Östergötland och Örebro län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Södermanland, Östergötland och Örebro län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Södermanland, Östergötland och Örebro län Författare Gustafsson G., Djurberg A. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 9 Utgivare

Läs mer

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Denna skrift erhålls endast via Internet;

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Denna skrift erhålls endast via Internet; Växtskyddsåret 24 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Denna skrift erhålls endast via Internet; www.sjv.se/vsc VÄXTSKYDDSÅRET 24 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara

Läs mer

Växtskyddsåret. Halland, Skåne och Blekinge. Denna skrift erhålls endast via Internet;

Växtskyddsåret. Halland, Skåne och Blekinge. Denna skrift erhålls endast via Internet; Växtskyddsåret 25 Halland, Skåne och Blekinge Denna skrift erhålls endast via Internet; www.sjv.se/vsc 1 INNEHÅLL Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Inledning Vädret 24/5.. Höstvete. Råg.. Rågvete.. Höstkorn..

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 2008

Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 28. Halland, Skåne och Blekinge Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 24 Utgivare Jordbruksverket

Läs mer

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret

Läs mer

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län Växtskyddsåret 214 Hallands, Skånes och Blekinge län Jordbruksinformation 15 214 Växtskyddsåret 214 Hallands, Skånes och Blekinge län Inledning... 2 Vädret 213 214... 3 Höstvete... 8 Råg... 16 Rågvete...

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland. Växtskyddscentralen Box Skara

VÄXTSKYDDSÅRET Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland. Växtskyddscentralen Box Skara VÄXTSKYDDSÅRET 1999 Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland Växtskyddscentralen Box 224 532 23 Skara 1 Av: Karl-Arne Hedene, Cecilia Lerenius Redaktör: Magnus Gröntoft Omslag: Potatisbladmögel Foto: Karl-Arne

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Halland, Skåne och Blekinge län Författare Berg G., Holmblad J. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 12 Utgivare Jordbruksverket

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län VÄXTSKYDDSÅRET 23 Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Växtskyddscentralen, Jordbruksverket & Enheten för integrerat växtskydd, SLU Box 744 75 7 UPPSALA 1 Titel: Växtskyddsåret

Läs mer

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S. VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län VÄXTSKYDDSÅRET 1998 Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Växtskyddscentralen, Jordbruksverket & Enheten för tillämpat växtskydd, SLU Box 744 75 7 UPPSALA 1 Av: Peder Wærn, Mats

Läs mer

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Denna skrift erhålls endast via Internet;

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland. Denna skrift erhålls endast via Internet; Växtskyddsåret 26 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Denna skrift erhålls endast via Internet; www.sjv.se/vsc VÄXTSKYDDSÅRET 26 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara

Läs mer

Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län Växtskyddsåret 2012 Västra Götalands och Värmlands län Jordbruksinformation 8 2012 VÄXTSKYDDSÅRET 2012 Av Cecilia Lerenius, Lars Johansson, Lisbeth Bergh och Katarina Holstmark, Växtskyddscentralen Skara

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län VÄXTSKYDDSÅRET 22 Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Växtskyddscentralen, Jordbruksverket & Enheten för integrerat växtskydd, SLU Box 744 75 7 UPPSALA 1 Omslag: Eftertryck tillåts

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län Växtskyddsåret 215 Södermanlands, Östergötlands och Örebro län Jordbruksinformation 22 215 Omslag: Rödsotvirus i höstkorn Foto: Gunilla Berg Eftertryck tillåts om källan anges Författare: Göran Gustafsson,

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland. Växtskyddscentralen Box Skara

VÄXTSKYDDSÅRET Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland. Växtskyddscentralen Box Skara VÄXTSKYDDSÅRET Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland Växtskyddscentralen Box 224 532 23 Skara Av: K-A. Hedene, C. Lerenius Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Rapsbaggar. Foto: L. Vimarlund. Eftertryck tillåts

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Växtskyddscentralen. Jordbruksverket

VÄXTSKYDDSÅRET Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Växtskyddscentralen. Jordbruksverket VÄXTSKYDDSÅRET 26 Dalarna, Gästrikland Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Växtskyddscentralen Jordbruksverket Dragarbrunnsgatan 35 753 2 UPPSALA 1 Titel: Växtskyddsåret 26. Dalarna, Gästrikland,

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland. Växtskyddscentralen Box Skara

VÄXTSKYDDSÅRET Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland. Växtskyddscentralen Box Skara VÄXTSKYDDSÅRET 1998 Västergötland Dalsland Bohuslän Värmland Växtskyddscentralen Box 224 532 23 Skara 1 Av: K-A. Hedene, C. Lerenius Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Starka angrepp av vetets bladfläcksjuka

Läs mer

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING VÄXTSKYDDSÅRET 22 Södermanland Östergötland Örebro län Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala 581 86 LINKÖPING 1 Titel: Växtskyddsåret 22. Södermanland Östergötland Örebro län Författare: Göran Gustafsson,

Läs mer

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Halland Skåne Blekinge. Växtskyddscentralen Box ALNARP

VÄXTSKYDDSÅRET Halland Skåne Blekinge. Växtskyddscentralen Box ALNARP VÄXTSKYDDSÅRET 1997 Halland Skåne Blekinge Växtskyddscentralen Box 12 23 53 ALNARP 1 Av: G. Berg och Ö. Folkesson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Vetedvärgsjuka i höstvete, Södermanland 1997. Foto: G. Gustafsson.

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3. FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,

Läs mer

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken!

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Allmänna rekommendationer för stråsäd 2010 utarbetad i samarbete med fungicidgruppen inom Nordisk Baltisk Resistens Action Group (NORBARAG). Fungicidresistens

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 28. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring.

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. Mavrik 2F Insektsmedel Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. För användning i ärter, höstraps, lin, potatis, stråsäd och vårraps enligt bruksanvisningen, som anges

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Resistens. Utveckling av resistens i en population.

Resistens. Utveckling av resistens i en population. Resistens Utveckling av resistens i en population. Känslig Resistent Vad är resistens? Resistens betyder motståndskraft. Bekämpningsmedelsresistens är förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling,

Läs mer

SPECIMEN MAVRIK. Insekticid. Mångsidig insekticid men som är skonsam mot många nyttoinsekter.

SPECIMEN MAVRIK. Insekticid. Mångsidig insekticid men som är skonsam mot många nyttoinsekter. MAVRIK Insekticid Mångsidig insekticid men som är skonsam mot många nyttoinsekter. Verksamt ämne: tau-fluvalinat 240 g/l (26,1 vikt-%) Formulering: emulsion, olja i vatten (EW) Verkningsmekanism: IRAC

Läs mer

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker Bibliografiska uppgifter för Fungicidresistens - åtgärder för att minimera risken! Författare Utgivningsår Anonym Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Jordbruksverket (SJV) Svenska Rådgivare, praktiker

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11 Innehåll Strategiska och taktiska beslut 4 Vår/sommar 7 Höst 9 Efter skörd 11 Detta är en checklista med listade faktorer som är viktiga för skörden. Faktorerna är indelade i strategiska beslut, beslut

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall

Läs mer

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post: Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och

Läs mer

Manus till presentation Resistens och resistensutveckling

Manus till presentation Resistens och resistensutveckling Manus till presentation Resistens och resistensutveckling Denna presentation är fri att använda men kom ihåg att ange källan Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad

Läs mer

Sportak EW 5 L. Svampmedel

Sportak EW 5 L. Svampmedel Sportak EW Svampmedel Användningsområde: Mot svampangrepp i odlingar av vete, råg, rågvete och korn före axgång. Mot svampangrepp i odlingar av raps och rybs före full blom. All annan användning är otillåten

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

SPECIMEN. Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

SPECIMEN. Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk Comet Pro Svampmedel Mot svampangrepp i vete, råg, rågvete, korn, havre, fodermajs och sockerbetor. Verksam beståndsdel: Pyraklostrobin, 200 g/l (19,2% w/w) Solventnafta (tung aromatisk) Formulation: EC

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda

Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda : Havre, höstkorn, höstvete, råg, rågvete, vårkorn, vårvete Batchnummer och tilverkningsdatum

Läs mer

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Skadeinsekter i klöverfröodlingar Skadeinsekter i klöverfröodlingar Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp Under insåningsåret Ärtvivel Fröskadegörare Vitklöver Gulbent klöverspetsvivel Rödklöver Rödbent klöverspetsvivel Allmän klöverspetsvivel

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

Insektsmedel. Nettoinnehåll: 1 liter. Miljöfarlig SWEDEN

Insektsmedel. Nettoinnehåll: 1 liter. Miljöfarlig SWEDEN Produktfakta Medlets verkan: Insektsmedel Registreringsnummer: 4491 Behörighetsklass: L Formulering: Emulsion, olja i vatten (EW) Verksamt ämne: 40 g/l tau-fluvalinat Förpackning: 1 liter Om inte de optimala

Läs mer

Växtskydd från Nordisk Alkali

Växtskydd från Nordisk Alkali Växtskydd från Nordisk Alkali Rådgivning och marknadsföring av väl utprovade växtskyddsmedel för användning i många grödor. Växthus Plantskolor Prydnadsväxter Grönsaker Frukt Spannmål Bär Raps Potatis

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping 2011-11-16 2012-01-04 Göran Gustafsson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Linköping Skador av rapsbagge 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer