Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter"

Transkript

1 Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007

2 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN Jordbruksverket Jönköping Telefon: (vx) E-post: Internet:

3 Jordbruksverkets Växtskyddscentraler april 2007 Författare: Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Alf Djurberg, Torbjörn Ewaldz, Göran Gustafsson, Cecilia Lerenius, Eva Mellqvist, Magnus Sandström och Peder Waern. Layout: Alf Djurberg Redaktör: Göran Gustafsson Omslagsfoto - Sädesbladlöss och kornets bladfläcksjuka på korn: Peder Waern Bild våroljeväxter och klöverfrö: Urban Wigert Bild vårkorn: Per G Norén Bild lin och timotej: Svensk Raps AB Bild majs: Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bild sockerbetor: Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Övriga bilder: Växtskyddscentralerna Kursmaterialet beställs från: Publikationsservice Jordbruksverket Jönköping Tel Fax Publ. datum: April 2007 ISSN: Eftertryck av materialet är förbjudet. 1

4 BEKÄMPNINGSREKOMMENDATIONER BEKÄMPNINGSEKONOMI...4 VETE...7 Utvintringssvampar (snömögel och stråknäckare i höstvete)... 7 Stråknäckare (höstvete)... 7 Svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunfläcksjuka... 8 Mjöldagg... 9 Brunrost Gulrost Svartrost Axfusarios Rotdödare (höstvete, betning) Övriga sjukdomar i vete mot vilka betning är möjlig Fritfluga Havrebladlöss Sädesbladlöss Sadelgallmygga Sädesbladbagge Trips Vetemygga Åkersnigel (höstvete) Rödsot (höstvete) Vetedvärgsjuka (höstvete) RÅG...18 Utvintringssvampar (snömögel) Stråknäckare Sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka Mjöldagg Brunrost Svartrost Övriga sjukdomar i råg mot vilka betning är möjlig Fritfluga Trips Åkersnigel RÅGVETE...22 Utvintringssvampar (snömögel och stråknäckare) Stråknäckare Sköldfläcksjuka, svartpricksjuka, brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka Mjöldagg Brunrost Gulrost Övriga sjukdomar i rågvete mot vilka betning är möjlig Fritfluga Bladlöss Trips Vetemygga Åkersnigel KORN...28 Utvintringssvampar (snömögel och trådklubba i höstkorn) Kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka Mjöldagg Kornrost Ramularia-bladfläck Övriga sjukdomar i korn mot vilka betning är möjlig Havrebladlöss (vårkorn) Minerarflugor (vårkorn) Sadelgallmygga Sädesbladbagge Trips (höstkorn) HAVRE...34 Havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka Mjöldagg Kronrost Svartrost Övriga sjukdomar i havre mot vilka betning är möjlig Fritfluga Havrebladlöss - Rödsot Minerarflugor Sädesbladbagge OLJEVÄXTER...38 Bomullsmögel

5 Svartfläcksjuka...39 Rapsjordloppa (höstoljeväxter)...39 Kålbladstekel (främst höstoljeväxter)...40 Jordloppor (våroljeväxter)...40 Rapsbaggar...41 Kålbladlöss (främst våroljeväxter)...42 Åkersnigel (höstoljeväxter)...42 LIN...43 Svartfläcksjuka, fusarium och gråmögel...43 Linjordloppa...43 ÄRTER...44 Ärtvivel...44 Ärtbladlöss...44 Ärtvecklare...44 Sjukdomar i ärter mot vilka betning är möjlig...45 ÅKERBÖNA...46 Bönfläcksjuka (Ascochyta) och chokladfläcksjuka (Botrytis)...46 Bönbladlus...46 Ärtvivel...46 GRÄSFRÖVALL...47 Bladsvampar i timotej, rödsvingel, ängsgröe och ängssvingel...47 Vitaxkvalster i rödsvingel, timotej, ängsgröe och ängssvingel...47 Timotejfluga i timotej...48 KLÖVERFRÖ...48 Klöverspetsvivel...48 MAJS...49 Fritfluga...49 Bladlöss (havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus)...49 SOCKERBETOR...50 Rotbrand (Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Rhizoctonia solani, Phoma betae m fl)...50 Betrost, bladfläcksvampar (Ramularia beticola och Cercospora beticola) och mjöldagg...50 Skadedjur på groddplantorna (hoppstjärtar, dvärgfotingar, tusenfotingar, lilla betbaggen, Clivina fossor m. fl.)...51 Jordloppor (främst betjordloppa)...51 Stinkflyn...52 Åkertrips...52 Betfluga...52 Bladlöss...53 POTATIS...54 Potatisbladmögel...54 Torrfläcksjuka (Alternaria)...56 Övriga sjukdomar i potatis mot vilka betning är möjlig...56 Knäpparlarver...57 Jordflyn...57 Stritar/Stinkflyn...58 Bladlöss (direktskadegörare)...58 Potatisvirus Y (PVY, krussjuka)...59 TABELLER OCH BILAGOR OLIKA INSEKTICIDERS INNEHÅLL AV AKTIV SUBSTANS SAMT MÖJLIG ANVÄNDNINGSTID...60 OLIKA FUNGICIDERS INNEHÅLL AV AKTIV SUBSTANS SAMT MÖJLIG ANVÄNDNINGSTID...61 OLIKA BETNINGSMEDELS INNEHÅLL AV AKTIV SUBSTANS OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE...63 PREPARATFORMULERINGAR...64 JÄMFÖRELSE PYRETROIDER - REKOMMENDATIONER...65 EFFEKT AV OLIKA FUNGICIDER I STRÅSÄD...66 EFFEKT AV OLIKA FUNGICIDER I POTATIS...67 EFFEKT AV OLIKA BETNINGSMEDEL I STRÅSÄD...68 GRÄNSVÄRDEN FÖR BETNING MOT SVAMP I STRÅSÄD...69 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MOT FUNGICID- OCH INSEKTICIDRESISTENS...70 OLIKA INSEKTICIDGRUPPER MED HÄNSYN TILL RESISTENSBILDNING...70 OLIKA FUNGICIDGRUPPER MED HÄNSYN TILL RESISTENSBILDNING...71 RESISTENSRISK FÖR OLIKA FUNGICIDGRUPPER...72 VAL AV SPRIDARE, VÄTSKEMÄNGD OCH DUSCHKVALITET...73 OLIKA SORTERS KÄNSLIGHET FÖR SVAMPSJUKDOMAR...74 RISKVÄRDERING FÖR ANGREPP AV FRITFLUGA I HAVRE...80 RISKVÄRDERING FÖR BOMULLSMÖGEL I VÅROLJEVÄXTER...81 UTVECKLINGSSTADIER HOS STRÅSÄD UTVECKLINGSSKALA FÖR OLJEVÄXTER UTVECKLINGSSKALA FÖR ÄRTER UTVECKLINGSSKALA FÖR POTATIS

6 Bekämpningsrekommendationer 2007 Denna skrift behandlar kemisk bekämpning av skadegörare i lantbruksgrödor och revideras årligen., lämpliga preparat och bekämpningstidpunkt anges för varje skadegörare under respektive gröda. Rekommenderade preparat är de som bedöms som mest lämpliga mot angiven skadegörare. Angivna doser baseras bl.a. på försök och lokala erfarenheter. I vissa fall kan doserna avvika från tillverkarens rekommenderade doser. Vid angivna dosintervall gäller den lägre dosen under förutsättning att sprutan ger en jämn spridning och att optimala sprutförhållanden råder. Preparattillverkaren ansvarar inte för användning av andra doser än etikettens rekommendationer. I slutet av texten för varje skadegörare anges en litteraturhänvisning till boken Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter, Forlaget Naesgard och till Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation (rev. oktober 2002). Böckerna används vid behörighetsutbildningarna för att få använda bekämpningsmedel och kan även beställas från Jordbruksverket, tel Vidare ges sidhänvisning till Faktablad. Dessa ges ut av SLU och kan beställas från SLU Publikationstjänst, Box 7075, Uppsala, tel , e-post: För information om aktuell skadegörarförekomst m.m. hänvisas till lokala växtskyddsbrev, samt till Växtskyddscentralens och SLU:s internetsidor med adress resp. Bekämpningsekonomi Bekämpningsnettot påverkas av en rad olika faktorer som ofta varierar mycket mellan olika gårdar. Intäkterna beror framförallt på merskördens storlek av en bekämpning, samt på det aktuella spannmålspriset som i sin tur bestäms av aktuell kvalitet m.m. Bekämpningens inverkan på kvaliteten är ofta marginell, men kan i vissa fall få mycket stor betydelse. Bekämpning av bladmögel i potatis som innebär mindre risk för brunröta är kanske det mest tydliga exemplet där den kemiska bekämpningen kan ha en helt avgörande betydelse för vilken kvalitet man uppnår. Svampbekämpning i maltkorn som innebär ett bättre maltutbyte, samt bekämpning av ärtvecklare i matärt är andra exempel där kvalitetspåverkan kan vara stor. Förutom att välja rätt spannmålspris är det också viktigt att dra ifrån kostnader för hantering, torkning och transport. Exempel på grundpriser för 2006 års skörd. Produkt Pris, kr/kg Produkt Pris, kr/kg Höstvete, kvarnkvalitet 1,05 Korn, malt 1,10 Höstvete, foder 0,98 Korn, foder 0,95 Vårvete 1,10 Oljeväxter 2,10 Rågvete 0,95 Ärter, foder 1,12 Havre 0,95 I bekämpningskostnaden bör preparatpris, sprutkostnad och kostnad för nedkörning beaktas. I kalkyler brukar kr/ha användas som ett riktvärde för körkostnaden. Variationen mellan olika gårdar är emellertid stor. Dels kan arbetskostnaden bedömas på olika sätt, dels varierar maskinkostnaden bl.a. beroende på vilken areal de fasta kostnaderna fördelas på. Likaså varierar kostnaden för körskador mycket mellan olika gårdar. Enligt en tidigare uppskattning var t.ex. körskadorna av en axgångsbehandling i stråsäd ca 4 gånger större på en gård med oregelbunden arrondering och med en 12-m spruta, jämfört med en gård med bra arrondering och anlagda körspår i kombination med en 24-m spruta. Skillnaden i lönsamhet av samma bekämpningsinsats kan alltså bli stor mellan olika företag beroende på vilka förutsättningar som gäller. 4

7 Preparatkostnad. Hektarkostnaden utgår från etikettdos och riktpriser (mars 2007) som är exklusive mervärdesskatt och före eventuella rabatter. Insektsmedel Etikettdos, kg, l/ha Kostnad per hektar för etikettdos, kr/ha Svampmedel Etikettdos, kg, l/ha Beta-Baythroid SC 025 0,15-0, Acanto 0,1-0, Decis 0,15-0, Acanto Prima 0,4-0, Fastac 50 0,2-0, Acrobat WG (MZ) Marshal 25 EC 1,25-2, Amistar 0, Mavrik 2F 0,075-0, Baycor 25 WP 1-1, Pirimor 0,1-0, Comet 0, Roxion 0,6-1, Electis 1,8 205 Sumi-alpha 5 FW 0,15-0, Epok 600 EC 0,5 410 Sumithion NA 50 0, Forbel 750 EC 0, Proline 0,4-0, Snigelmedel Ranman 0,2 245 Ferramol Ridomil Gold MZ Pepite 2,0 400 Mesurol snigelgift Rovral 75 WG 0, Shirlan 0,3-0, Sportak EW 0,5-1, Stereo 312,5 EC 1, Stratego 0,3-0, Tanos 0,7 445 Tattoo Tern 750 EC 0, Tilt 250 EC 0,2-0, Tilt Top 500 EC 0, Topsin WG 0,3-0, Unix 75WG 0,3-1, Kostnad per hektar för etikettdos, kr/ha I nedanstående tabell visas exempel på hur kostnaden för olika bekämpningar (uttryckt i kg/ha) kan variera mellan två olika gårdar. Av tabellen framgår även spannmålsprisets betydelse för bekämpningskostnaden. Eftersom kostnaden anges i kg/ha, visar siffrorna också den merskörd som krävs för att täcka bekämpningskostnaden. Bekämpningskostnad (kg/ha) på två olika gårdar vid tre olika spannmålspris. Bekämpning Gröda Gård*) Bekämpningskostnad (kg/ha) vid olika spannmålspris 1,25 kr/kg 1,00 kr/kg 0,75 kr/kg 0,50 kr/kg Stråknäckare, Sportak 1,0 Höstvete Gård Gård Axgångsbehandling, Tilt 0,5 Höstvete Gård Gård Trips, Decis 0,4 Rågvete Gård Gård Havrebladlöss, Pirimor 0,25 Vårsäd Gård Gård *) Gård 1 slättgård på ca 270 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 70 kr/ha. Gård 2 skogsgård på ca 100 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 125 kr/ha. Hur påverkas då bekämpningsbehovet av de sänkta produktpriserna? Det beror i hög grad på vilken skadegörare som avses. n för havrebladlöss påverkas mycket av prisförändringar, medan tröskeln för rapsbagge i stort sett är orörlig. För svampsjukdomar finns i allmänhet inte så 5

8 detaljerade bekämpningströsklar, eftersom angreppens utveckling är svårare att förutse. Ett annat sätt att studera hur priset påverkar bekämpningsbehovet är att titta på historiska försöksresultat. Genom att beräkna hur stor andel av försöken som är lönsamma vid olika intäkts- och kostnadsrelationer kan t.ex. spannmålsprisets påverkan på bekämpningsbehovet studeras. Om spannmålspriset halveras från en nivå på ca 1 kr/kg, minskar bekämpningsbehovet med ca procentenheter. En del bekämpningar blir nästan aldrig lönsamma, medan andra fortfarande är lönsamma i upp till hälften av fallen. Försöken som redovisas i nedanstående tabell är utförda under och 1990-talet. De idag aktuella fungiciderna är oftast mer effektiva och ger högre merskördar, men är i vissa fall dyrare vilket påverkar lönsamheten. Andel lönsamma försök på två olika gårdar vid tre olika spannmålspris. Baserat på försök under och 1990-talen. Bekämpning Gröda Gård*) Andel lönsamma försök (%) vid olika spannmålspris 1,25 kr/kg 1,00 kr/kg 0,75 kr/kg 0,50 kr/kg Stråknäckare, Sportak 1,0 Höstvete Gård Gård Axgångsbehandling Tilt 0,5 Höstvete Gård Gård Trips, Decis 0,4 Rågvete Gård Gård *) Gård 1 slättgård på ca 270 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 70 kr/ha. Gård 2 skogsgård på ca 100 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 125 kr/ha. Så avgörs bekämpningsbehovet Med bekämpningströskel menas den mängd av en skadegörare som, om ingen bekämpning görs, kommer att ge en skördeförlust vars värde minst motsvarar bekämpningskostnaden. n är ett riktvärde och avser ett medelvärde på skadegörarförekomsten beräknat på flera slumpvis tagna, såväl angripna som inte angripna plantor, spridda i fältet. För att bilda sig en uppfattning om angreppet i hela fältet och inte bara i vissa delar, kan man t.ex. gå diagonalt över fältet och göra flera avräkningar. Provisorisk bekämpningströskel innebär att försöksunderlaget för beräkning av tröskelvärdet är bristfälligt eller saknas och att hänsyn istället tagits till erfarenheter från bl.a. utlandet, diverse inventeringar m.m. För flera skadegörare går det inte att fastställa bekämpningsbehovet genom att bedöma det aktuella angreppet i fältet. Istället måste man med hjälp av olika riskfaktorer förutsäga risken för angrepp, och göra en förebyggande bekämpning. För några skadegörare, t.ex. bomullsmögel i våroljeväxter och fritfluga i havre, har s.k. riskvärderingar utvecklats. Observera att bekämpningströsklar och riskvärderingar är mer eller mindre säkra prognoser och i de flesta fall mycket väderberoende. Ett ytterligare stöd för att bedöma bekämpningsbehovet är att se på sannolikheten för att bekämpningen ska vara lönsam, vilket kan göras utifrån tillgängliga försöksresultat som bl.a. finns publicerade i regionala försöksrapporter. 6

9 Vete Utvintringssvampar (snömögel och stråknäckare i höstvete) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är mycket svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs ett sammanhängande snötäcke under ca 2-3 månader. et får därför avgöras genom bedömning av ett antal riskfaktorer. Riskfält är sådana där vete odlas efter stråsäd och särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Även allmänt frodiga bestånd löper risk att utvintra p.g.a. svampangrepp om snötäcket blir liggande länge. I ansträngda växtföljder i Mellansverige kan stråknäckaren förorsaka utvintring, trots att bestånden är tunna. Så sent som möjligt under hösten. Riktvärde är månadsskiftet oktober-november i Mellansverige och något senare i Sydsverige. I första hand rekommenderas Topsin 0,3 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCfungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet bör Sportak 1,0 l/ha istället väljas för bekämpning av snömögel, p.g.a. risken för resistens hos snömögelsvampen. Under 2006 förekom skador av utvintringssvampar i både södra och mellersta Sverige. Dessförinnan har angrepp av utvintringssvampar varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar, varför bekämpning sällan varit aktuell. Betning Snömögelsvampen är delvis utsädesburen, varför betning har en sanerande effekt. Se sid 68. Utsädesbetning mot stråknäckare har ingen effekt. Faktablad 17 J, 34 J och 97 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbrukinformation , sid 30 och Stråknäckare (höstvete) 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i DC Som skott räknas endast de som förväntas bära ax. et är mindre i korta stråstyva sorter. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, mycket skörderester på markytan efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och tidigare angrepp på fältet. DC Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 32. 7

10 Vete Proline 0,6 l/ha, Sportak 1,0 l/ha, Stereo 1,5-2,0 l/ha, Topsin 0,5 kg/ha eller Unix 0,5-0,7 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBCmedel (benzimidazoler). Proline, Sportak och Stereo har även god effekt på bladfläcksvampar. Proline får användas högst två gånger per gröda. et är vanligtvis litet och större merskördar erhålls endast om angreppet leder till liggsäd. Så starka angrepp är sällsynta, men förekommer enstaka år. Faktablad 17 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunfläcksjuka Svartpricksjuka (Septoria tritici): Förutom angrepp på något eller några av de tre översta bladen läggs mycket stor vikt vid nederbörden. En provisorisk tröskel är mm nederbörd eller 4-5 regndagar under de 4 närmaste veckorna före axgång. Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis, DTR): saknas, men begynnande angrepp på de tre översta bladen på ca 25 % av plantorna kan utgöra riktmärke för bekämpning. Risken för angrepp är störst vid vete som förfrukt i kombination med mycket halmrester på markytan, t.ex. efter reducerad jordbearbetning. Regnig väderlek, speciellt i kombination med värme, gynnar sjukdomen. Brunfläcksjuka (Stagonospora nodorum): Förekommer i allmänhet i liten omfattning, varför bekämpning inriktas mot den dominerande sjukdomen, d.v.s. svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. DC Vid engångsbehandling är behandling strax före axgång eller vid begynnande axgång (DC 47-51) mest optimalt. Bekämpning före DC 47 ger sämre skydd för axet. Vid starka angrepp och känsliga sorter kan en delad behandling (DC och DC 55-59) vara motiverad. Svartpricksjuka Normalt smittotryck: DC Proline 0,2-0,6 l/ha eller Proline i blandning med Comet/Acanto/Amistar 0,1-0,2 l/ha. Effekten av strobilurinerna varierar mellan olika fält. Starkt smittotryck och/eller känslig sort: (t.ex. SW Gnejs, Harnesk, Kris, Marshal och Skotte): Delad behandling (DC DC 55-59). Vid varje behandling Proline 0,2-0,4 l/ha. Vid en av tidpunkterna kan Comet/Acanto/Amistar 0,1-0,2 l/ha tillsättas. Vid den första behandlingen kan även Proline 0,2 l/ha + Sportak 0,4 l/ha vara ett alternativ. De högre doserna används vid starka angrepp i kombination med regnig väderlek. Vid sen angreppsutveckling kan behandling vara motiverad att göra vid blomning. Observera att endast Acanto, Comet och Proline är möjliga att använda vid blomning, dock senast DC 65 för Acanto. I vårvete gäller senast DC 59 för Comet respektive DC 61 för Proline. Vetets bladfläcksjuka Normalt smittotryck: DC Tilt 0,25-0,4 l/ha, Tilt Top 0,5-0,75 l/ha eller Proline 0,4-0,6 l/ha. Blandningen Proline 0,2 l/ha + Tilt 0,25 l/ha/tilt Top 0,5 l/ha är ett alternativ, främst om både vetets bladfläcksjuka och svartpricksjuka förekommer. Tillsats av Comet/Acanto/Amistar 0,1-0,2 l/ha kan vara motiverad men effekten varierar. Starkt smittotryck: Delad behandling (DC DC 55-59). Vid varje behandling används Tilt 0,2-0,3 l/ha, Tilt Top 0,3-0,5 l/ha eller Proline 0,2-0,4 l/ha. Även Proline 0,2 l/ha + Tilt 0,25 l/ha/tilt Top 0,4 l/ha är ett alternativ. Comet/Acanto/Amistar 0,1-0,2 l/ha kan 8

11 Vete tillsättas vid en av tidpunkterna. Proline har jämförbar effekt med Tilt-produkterna, men är ett dyrare alternativ. Använd därför Proline i första hand då både vetets bladfläcksjuka och svartpricksjuka förekommer. I undantagsfall kan behandling vara motiverad att göra vid blomning. Observera att endast Acanto, Comet och Proline är möjliga att använda vid blomning, dock senast DC 65 för Acanto. I vårvete gäller senast DC 59 för Comet respektive DC 61 för Proline. Behandling vid begynnande stråskjutning (DC 31-32) är endast aktuell på fält med mycket kraftiga angrepp, vilket i första hand gäller fält med vete som förfrukt och mycket halmrester på markytan. Behandlingen görs med Tilt 0,2-0,3 l/ha eller Tilt Top 0,3-0,4 l/ha, alternativt Stereo 1,0 l/ha. Resistens Resistensen mot strobilurinerna hos både svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka ligger nu på en hög nivå, varför effekten främst vilar på DMI-medlen (Proline, Tilt m.fl.). Strobilurinerna kan emellertid fortfarande ha en viss skördehöjande effekt trots att svampeffekten är varierande. Det är dock omöjligt att förutsäga i vilka fält detta gäller. Svartpricksjuka är vanligast förekommande i Sydsverige. Under senare år har angrepp av svartpricksjuka ökat även i Mellansverige, bl.a. som en följd av ändrat sortmaterial. Vetets bladfläcksjuka förekommer framför allt i fält med intensiv veteodling och med vete som förfrukt. Brunfläcksjuka har minskat i betydelse under de senaste decennierna, men kan förekomma sent under säsongen i blandinfektioner med svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. I Sydsverige är bekämpning oftast lönsam, men den ekonomiskt optimala dosen varierar beroende på årsmånen. et är vanligtvis mindre i Mellansverige. Betning Brunfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning har en sanerande effekt. Se sid 68. För vetets bladfläcksjuka är utsädessmittan av underordnad betydelse och betningen har otillfredsställande effekt. Betning mot svartpricksjuka är inte aktuell. Faktablad 12 J, 90 J och 105 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid och Mjöldagg Som provisorisk bekämpningströskel gäller: DC 30-31: flera blad angripna på merparten av plantorna. DC 32-39: mer än 50 % plantor med angrepp på blad 1-3 uppifrån räknat. Störst betydelse har angreppen på lättare jordar, speciellt vid höga ph-värden i nederbördsfattiga områden. Ta även hänsyn till sortens mottaglighet. Lars och Marshal är exempel på mycket mottagliga sorter, se sid 74 och 77. DC Bekämpning av enbart mjöldagg kan vara aktuell fram till DC 31-32, därefter bör ett preparat med bredare effekt väljas eventuellt kompletterat med låg dos av Tern. I första hand Tern 0,3-0,5 l/ha. Andra alternativ är Forbel 0,4-0,6 l/ha, Stereo 1,0 l/ha, Tilt Top 0,4-0,5 l/ha eller Unix 0,5 kg/ha. Den högre dosen vid kraftiga angrepp. 9

12 Vete Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Större merskördar kan man få på lätta jordar i kombination med torkstress. På tyngre jordar är däremot bekämpning sällan aktuell. Faktablad 10 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Brunrost Provisorisk bekämpningströskel är begynnande angrepp på de två översta bladen vid DC Tidig sådd av höstvete ökar risken för angrepp. Om brodden angripits under hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter. Sortskillnader förekommer, för beskrivning av sortskillnader, se sid 74 och 77. DC För behandling omkring axgång väljs Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha i blandning med Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Alternativt kan Comet Plus 0,5-1,0 l/ha användas. Om svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka utgör en viktig del av bekämpningen anpassas preparatvalet till dessa. Höstvete Angreppen av brunrost har minskat under senare år beroende på att odlingen av den känsliga sorten Kosack minskat. Vårvete Under de senaste åren har bekämpning varit motiverad under tre säsonger i Mellansverige. I Sydsverige har angreppen av brunrost varit svaga. Faktablad 62 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Gulrost Begynnande angrepp på mottagliga sorter (höstvete Kris och Marshal, samt vårvete Triso). Bekämpning i motståndskraftiga sorter är endast aktuellt vid starka angrepp under år med högt infektionstryck. För mer utförlig beskrivning av sorter, se sid 74 och 77. DC Tidpunkten för bekämpning (d.v.s. vid begynnande angrepp) har större betydelse än dosen. Vid tidiga angrepp (DC 30-31) väljs Tilt Top 0,25 l/ha och efter DC 37 Comet/Acanto/ Amistar 0,2 l/ha i blandning med Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Alternativt kan Comet Plus 0,5-1,0 l/ha användas. De låga doserna kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya begynnande angrepp. Effekten av dessa låga doser varar endast 2-3 veckor. 10

13 Vete Höstvete Beror främst på sortens mottaglighet. Under 1989 och 1990 förekom mycket starka angrepp i Sydsverige i mottagliga sorter såsom Sleipner och under 2002 i sorten Kris. I Mellansverige har angreppen hittills varit obefintliga. Vårvete Beror främst på sortens mottaglighet, men starka angrepp förekommer sällan. Faktablad 71 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Svartrost Saknas, men bekämpning kan vara aktuell om angrepp uppträder omkring axgång. DC Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha i blandning med Tilt Top 0,2-0,4 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Alternativt kan Comet Plus 0,5-1,0 l/ha användas. Observera att Forbel och Tilt Top får användas senast i DC 59 och Amistar senast i DC 61. Om sjukdomen redan är allmänt etablerad vid behandlingen väljs den högre dosen. Om bladfläcksvampar utgör en viktig del av bekämpningen anpassas preparatvalet till detta, se under rubriken Svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunfläcksjuka. Angrepp av svartrost uppträder oftast sent i vetets utveckling och har därför normalt liten betydelse. Faktablad 88 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Axfusarios Saknas. Bekämpning bör endast övervägas när samtliga kriterier föreligger: regn och varmt väder under blomningen, förfrukten är majs eller vete, mycket skörderester på markytan och mottaglig sort, se sid 74. DC 63-65, d.v.s. full blom. Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare behandling ger sämre effekt. Proline 0,6-0,8 l/ha. Effekten av kemisk bekämpning är måttlig och endast motiverad i klara riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca 2 år av 10. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Faktablad 103 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 11

14 Vete Rotdödare (höstvete, betning) Saknas. Latitude, 200 ml/dt. Angrepp av rotdödare förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Höstvete som förfrukt, tidig sådd och förekomst av kvickrot är exempel på faktorer som ökar risken för angrepp. Inventeringar visar att det kan finnas ett betningsbehov på % av arealen i områden med intensiv höstveteodling. Faktablad 93 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Övriga sjukdomar i vete mot vilka betning är möjlig Bipolaris, dvärgstinksot, fusarioser, stinksot och vetets flygsot kan bekämpas genom utsädesbetning. Se sid 68. Faktablad 41 J, 96 J och 103 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid Fritfluga saknas. För vårvete kan riskvärderingen på sid 80 som avser havre, användas för att belysa viktiga angreppsfaktorer. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårvetets utveckling. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmning. Aktuell risk erhålls via den regionala prognos- och varningsverksamheten och Internet ( För höstvete kan bekämpning vara aktuell under hösten i fält som såtts tidigt. Framför allt gäller detta i skogs- och mellanbygder och där man vet att betydelsefulla skador av fritfluga kan förekomma. Varmt väder innan grödan uppnått 1,5-bladstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter, gynnar fritflugans tredje generation och därmed risken för angrepp. DC 11. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid

15 Vete Utsatta fält är främst de som är belägna i skogs- och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. För vårvete är angreppsrisken störst i sent uppkommen gröda. I skogs- och mellanbygd finns ett bekämpningsbehov i vårvete ca 3-4 år av 10, i området norr om Mälaren är behovet mindre. När det gäller höstvete är det framför allt fält sådda under augusti som kan drabbas av allvarliga skador. Med de senaste årens milda höstar finns en tendens till ökning av problemen med fritfluga i höstvete, särskilt i området kring Mälaren. Faktablad 11 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Havrebladlöss Höstvete: 20 löss/strå. Vårvete: Bekämpningströsklar för havrebladlöss i vårvete vid olika avräkningspriser. Använd antingen tröskelvärdet för löss/strå eller % angripna strån i tabellen. Avräkningspris kr/dt DC 31 Begynnande stråskjutning Löss/ strå % angrip. strån Löss/ strå DC 51 Begynnande axgång % angrip. strån Löss/ strå DC 69 Blomningen avslutad % angrip. strån 115: >90 90: >90 Se ovan. Helst bör utflygningen av havrebladlöss från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. I första hand Pirimor 0,1-0,25 kg/ha Vid gynnsamma betingelser, t.ex. vid temperaturer omkring C, kan den lägre dosen användas. I andra hand pyretroiden Mavrik 0,075-0,15 l/ha. Observera att pyretroider är skadliga mot nyttoinsekterna i fältet och att en bekämpning därför kan innebära att antalet bladlöss ökar. Löss sittande på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos och vattenmängd. Höstvete: Sällan några problem i höstvete. Vårvete: Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 4-5 års mellanrum. Faktablad 13 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 13

16 Vete Sädesbladlöss n är bl.a. beroende av vetepris, förväntad skördenivå och behandlingstidpunkt. Nedan anges bekämpningströsklar i vete vid ett avräkningspris på 0,90 kr/kg. Använd antingen tröskelvärdet för löss/strå eller % angripna strån i tabellen. DC 59 Hela axet framme DC 69 Blomningen avslutad DC 75 Mjölkmognad Förväntad skörd dt/ha Löss/strå % angrip. strån Löss/strå % angrip. strån Löss/ strå % angrip. strån > < Se ovan Pirimor 0,1-0,25 kg/ha Vid gynnsamma betingelser, t.ex. vid temperaturer omkring C, kan den lägre dosen användas. Pyretroiden Mavrik 0,075-0,15 l/ha. För övrigt är axbekämpning mot enbart bladlöss med pyretroid tillåtet i DC med Decis 0,2 l/ha, Fastac 50 0,2 l/ha, Karate 0,2-0,3 kg/ha och Sumi-alpha 0,2-0,25 l/ha. Pirimor och pyretroider har likartad effekt på högt sittande bladlöss. Observera att pyretroiderna är skadliga mot nyttoinsekterna i fältet. Under år med starka angrepp av sädesbladlöss kan det i Sydsverige finnas ett bekämpningsbehov i upp till ca 40 % av fälten. I Sydsverige förekommer starka angrepp ca vart fjärde år. I Mellansverige är det ovanligt med starka angrepp av sädesbladlöss. Faktablad 69 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Sadelgallmygga Provisorisk tröskel är när det förekommer ägg på % av stråna och vädret är fuktigt. Förekomsten av sadelgallmygga kan i det aktuella fältet uppskattas före svärmningen, genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet i maj månad. Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt (normalt DC 37-49). Pyretroid enligt tabell på sid 65. Starka angrepp förekom i början av 1990-talet i nordvästra Skåne. Under senare år har kraftiga angrepp förekommit lokalt i höst- och vårvetefält i västra Sverige. Faktablad 89 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 14

17 Vete Sädesbladbagge 0,5-1 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, så blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 65. Sädesbladbaggen är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser än de i tabellen angivna fungerat bra. Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I början av 1990-talet förekom starka angrepp lokalt i Västmanland, Östergötland och Örebro län. Faktablad 23 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Trips 1-2 tripsar per strå, jämnt fördelat över fältet. Stora sädestripsen sitter oftast innanför översta bladslidan, medan lilla sädestripsen finns i axet. Observera att tidiga angrepp av åkertips ej motiverar bekämpning. DC för stora sädestripsen och DC 55 för lilla sädestripsen. Pyretroid enligt tabell på sid 65. I Mellansverige anses den stora sädestripsen vara viktigast, men det är ändå sällan som några stora skador förekommer. I södra Sverige har den stora sädestripsen mindre betydelse. Axangrepp av den lilla sädestripsen förekommer främst efter milda vintrar, men dess skördesänkande betydelse är inte klarlagd. Faktablad 73 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Vetemygga 1 gul vetemygga per 3 ax (ca myggor/m 2 ), 1 röd vetemygga per 6 ax (ca myggor/m 2 ). Eftersom tröskelvärdena är svåra att använda i praktiken bör en riskbedömning också göras. En mottaglig gröda som förfrukt och regelbunden odling av både höstoch vårvete ökar risken för angrepp av vetemyggor. En förutsättning för starka angrepp är dessutom att det råder lugnt och fint väder vid axgång, samt att det övre markskiktet varit väl genomfuktat två till tre veckor före axgång. 15

18 Vete Det är de äggläggande honorna som skall bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 47-55, röd vetemygga i DC På vissa delar av ett fält (vändtegar etc.) sker axgången tidigare än på fältet i övrigt. Finns myggor i fältet, samlas dessa till de ställen där de första axen vuxit fram. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då huvuddelen av fältet befinner sig i DC Pyretroid enligt tabell på sid 65. Under senare delen av 1990-talet ökade förekomsten av vetemygga och lokalt påträffades mycket starka angrepp av gul vetemygga i Södermanland, Uppland och Östergötland. I södra och västra Sverige har problemen varit små till måttliga flertalet år. Under 2003 skedde dock en viss ökning i västra Sverige. Faktablad 63 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Åkersnigel (höstvete) Förekomsten av sniglar kan uppskattas på följande sätt. Lägg ut några skivor (diameter ca 25 cm) i fältet vid fuktig väderlek. Strö ut ca en tesked Mesurol under skivan. Räkna antalet döda sniglar på morgonen efter. Börja att kontrollera fälten före sådd vid misstanke om riklig snigelförekomst. Enligt engelska undersökningar kan 4 sniglar/skiva och dygn vara ett riktmärke. Före uppkomst. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp på bladen är sällan allvarliga. Mesurol snigelgift 3-5 kg/ha eller Ferramol kg/ha. uppstår främst under regniga år på kokiga lerjordar, särskilt efter vallbrott eller direktsådd. Ökade höstsådda arealer och för sniglarna gynnsamt väder, har inneburit att angreppen av sniglar ökat något i Sydsverige under senare år. Faktablad 36 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Rödsot (höstvete) Saknas. Det är bladlöss som sprider rödsotvirus. Om samtliga nedanstående riskfaktorer uppfylls kan bekämpning av bladlössen övervägas: * tidig sådd * vall som förfrukt eller mycket gräs/spillsäd i stubben * lätt att hitta bladlöss på plantorna under hösten * ovanligt varm väderlek under hösten DC eller eventuellt något senare. 16

19 Vete Pirimor 0,1-0,25 kg/ha eller Mavrik 0,15-0,2 l/ha. Det är sällsynt med starka angrepp av rödsotvirus under höst och tidig vår. Tidig sådd som följs av en varm höst ökar risken för angrepp. Faktablad 24 J och 95 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Vetedvärgsjuka (höstvete) Saknas. Det är den randiga dvärgstriten som sprider vetedvärgsjukan. Bekämpning av stritarna på hösten bör övervägas i fält som såtts i augusti eller de första dagarna i september. Detta gäller på gårdar eller i områden där man vet att vetedvärgsjuka förekommit och där stritar finns i fälten i samband med uppkomst. Bekämpning av stritarna på våren kan vara aktuell i tidigt sådda fält där det finns höstangripna plantor och om stritarna kläcks före DC 31. Sena sorter är mer utsatta för angrepp än tidiga sorter. Den allmänna risken för angrepp följs med fångster av stritar i gulskålar och meddelas bl.a. via växtskyddsbrev. På hösten: DC På våren: Då stritarna kläcks, men före DC 31. Pyretroid, se tabell på sid 65. I Mellansverige har lokala angrepp förekommit årligen sedan Det är framför allt i området runt Mälaren som sjukdomen haft sin största utbredning, men angrepp förekommer även i Västergötland och Östergötland. Ofta har angreppen begränsats till fältkanter och varma lägen i fältet där grödan haft en tidigare uppkomst. I Sydsverige har sjukdomen inte konstaterats. Faktablad 83 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 17

20 Råg Utvintringssvampar (snömögel) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är mycket svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs ett sammanhängande snötäcke under ca 2-3 månader. et får därför avgöras genom bedömning av ett antal riskfaktorer. Riskfält är sådana med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, samt lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Så sent som möjligt under hösten. Riktvärde är månadsskiftet oktober-november i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Sportak 1,0 l/ha. Under 2006 förekom lokala skador av snömögel i både södra och mellersta Sverige. Dessförinnan har angreppen varit sällsynta under en lång rad av år beroende på snöfattiga vintrar. Betning Snömögelsvampen är delvis utsädesburen, varför betning har en sanerande effekt. Se sid 68. Faktablad 34 J och 97 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbrukinformation , sid Stråknäckare Symtomen är ofta svåra att se i råg. Stråsvag sort, regnigt väder under vår och försommar, ensidig växtföljd, mycket frodiga bestånd och kraftiga angrepp tidigare på fältet kan motivera bekämpning. Indirekt kan den regionala risken bedömas genom att tidigt se på angreppsgraden i höstvete där symtomen är tydligare. DC Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 32. Proline 0,6 l/ha, Stereo 1,5-2,0 l/ha, Sportak 1,0 l/ha, Topsin 0,5 kg/ha eller Unix 0,5-0,7 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBCmedel (benzimidazoler). Proline, Sportak och Stereo har även god effekt på bladfläcksvampar. Om broddbehandling utförts under hösten, behövs i allmänhet ingen behandling på våren. et är vanligtvis litet. Faktablad 17 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 18

21 Råg Sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka Erfarenheten är begränsad men som provisorisk bekämpningströskel gäller begynnande angrepp på blad 2 uppifrån räknat, i kombination med regnigt väder. Ta även hänsyn till om växtföljden innehåller stor andel råg och rågvete. För sköldfläcksjuka finns även vissa sortskillnader, se sid 75 DC Comet/Acanto/Amistar 0,2 l/ha blandat med antingen Stereo 0,4 l/ha, Unix 0,3 kg/ha, Tilt Top 0,3-0,5 l/ha eller Sportak 0,3-0,5 l/ha. Även Acanto Prima 0,5-0,8 l/ha, Comet Plus 0,5-1,0 l/ha, Proline 0,3-0,5 l/ha, Stereo 0,4-1,0 l/ha, Tilt Top 0,4-0,8 l/ha, Sportak 0,5-0,8 l/ha eller Stratego 0,4-0,75 l/ha kan användas. När sköldfläcksjuka dominerar väljs Proline i första hand, alternativt Stereo. De högre doserna väljs vid starka angrepp. Starka angrepp av främst sköldfläcksjuka förekommer enstaka år, men generellt sett är bekämpningsbehovet mindre än i höstvete. Betning Brunfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning har en viss sanerande effekt. Se sid 68. Faktablad 9 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid Mjöldagg Provisorisk bekämpningströskel är angrepp på blad 2, uppifrån räknat. För beskrivning av sortskillnader, se sid 75. DC I första hand väljs Tern 0,3-0,4 l/ha. Andra alternativ är Forbel 0,4-0,6 l/ha, Stereo 1,0 l/ha, Tilt Top 0,4-0,6 l/ha eller Unix 0,5 kg/ha. Den lägre dosen används vid begynnande angrepp. Starka angrepp förekommer enstaka år men det är sällan lönsamt med enbart mjöldaggsbekämpning i råg. Faktablad 10 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 19

22 Råg Brunrost Provisorisk bekämpningströskel är begynnande angrepp på blad 2, uppifrån räknat. Beakta även förekommande sortskillnader, se även sid 75. DC Tilt Top 0,3-0,5 eller Comet/Acanto/Amistar 0,2-0,3 l/ha i blandning med Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Alternativt kan Comet Plus 0,5-1,0 l/ha eller Stratego 0,4-0,75 användas. I Sydsverige förekom starka angrepp under 1993, 1998 och I Mellansverige har angrepp varit ovanliga. Starka angrepp kan orsaka stora skördeförluster. Faktablad 62 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Svartrost Saknas, men bekämpning kan vara aktuell om angrepp uppträder omkring axgång. DC Comet 0,3-0,5 l/ha, Tilt Top 0,4-0,6 l/ha eller Comet 0,2-0,3 l/ha blandat med Tilt Top 0,2-0,4 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Även Acanto/Amistar 0,3-0,5 l/ha kan användas, liksom Comet Plus 0,5-1,0 l/ha eller Stratego 0,4-0,75 l/ha. Observera att Comet, Forbel och Tilt Top får användas senast i DC 59 och Amistar och Stratego senast i DC 61. Angrepp av svartrost uppträder oftast sent i rågens utveckling och dess betydelse är oklar. Angrepp tidigare på säsongen är mycket ovanligt. Faktablad 88 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Övriga sjukdomar i råg mot vilka betning är möjlig Fusarioser kan bekämpas genom utsädesbetning. Se sid 68. Faktablad 103 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid och 39. Fritfluga saknas. Bekämpning kan vara aktuell under hösten i fält som sås tidigt. Framför allt gäller detta i skogs- och mellanbygder och där man vet att betydelsefulla skador av fritfluga kan förekomma. Väderleken har stor betydelse för angrepp. En mild höst med 20

23 Råg varmt väder innan grödan uppnått 1,5-bladstadiet och då det förväntas värme närmaste veckan efter gynnar fritflugans tredje generation som bl.a. angriper höstsäd. DC 11. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (ej Mavrik), se tabell på sid 65. I Mellansverige är det framför allt fält sådda under augusti som drabbas av betydelsefulla skador. Med de senaste årens milda höstar finns en tendens till ökning av problemen med fritfluga, särskilt i området kring Mälaren. Faktablad 11 J (gäller dock endast fritflugans 1:a och 2:a generation). Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Trips 0,5-1 tripsar per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 65. enstaka år, speciellt vid torr och varm väderlek. Faktablad 73 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Åkersnigel Förekomsten av sniglar kan uppskattas på följande sätt. Lägg ut några skivor (diameter ca 25 cm) i fältet vid fuktig väderlek. Strö ut ca en tesked Mesurol under skivan. Räkna antalet döda sniglar på morgonen efter. Börja att kontrollera fälten före sådd vid misstanke om riklig snigelförekomst. Enligt engelska undersökningar kan 4 sniglar/skiva och dygn vara ett riktmärke. Före uppkomst. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp på bladen är sällan allvarliga. Mesurol snigelgift 3-5 kg/ha eller Ferramol kg/ha. uppstår främst under regniga år på kokiga lerjordar, särskilt efter vallbrott eller direktsådd. Ökade höstsådda arealer och för sniglarna gynnsamt väder, har inneburit att angreppen av sniglar ökat något i Sydsverige under senare år. Faktablad 36 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 21

24 Rågvete Utvintringssvampar (snömögel och stråknäckare) Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är mycket svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs ett sammanhängande snötäcke under ca 2-3 månader. et bedöms genom att ta hänsyn till ett antal riskfaktorer. Riskfält är sådana med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, samt där snön kan förväntas ligga kvar länge. Så sent som möjligt under hösten. Riktvärde är månadsskiftet oktober-november i Mellansverige och något senare i Sydsverige. I första hand rekommenderas Topsin 0,3 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCmedel eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet bör, p.g.a. resistensrisken, Sportak 1,0 l/ha istället användas. Under 2006 förekom lokala skador av snömögel i både södra och mellersta Sverige. Dessförinnan har angreppen varit mycket ovanliga under en lång rad av år beroende på snöfattiga vintrar. Betning Snömögelsvampen är delvis utsädesburen, varför betning har en viss sanerande effekt. Se sid 68. Utsädesbetning mot stråknäckare har ingen effekt. Faktablad 17 J, 34 J och 97 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbrukinformation , sid Stråknäckare 20 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i DC Som skott räknas endast de som förväntas bära ax. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, reducerad jordbearbetning efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och tidigare angrepp på fältet. DC Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 32. Proline 0,6 l/ha, Stereo 1,5-2,0 l/ha, Sportak 1,0 l/ha, Topsin 0,5 kg/ha eller Unix 0,5-0,7 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBCmedel (benzimidazoler). Proline, Sportak och Stereo har även god effekt på bladfläcksvampar. 22

25 Rågvete Om broddbehandling utförts under hösten behövs i allmänhet inte någon vårbehandling mot stråknäckare. Resultat från inventeringar och försök tyder på samma bekämpningsbehov som i höstvete, d.v.s. litet. Faktablad 17 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Sköldfläcksjuka, svartpricksjuka, brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka Som provisorisk bekämpningströskel gäller begynnande angrepp på blad 2 uppifrån räknat. Regnig väderlek och stråsädesdominerade växtföljder gynnar bladfläcksvamparna. För svartpricksjuka finns även vissa sortskillnader, se sid 76. DC Comet/Amistar/Acanto 0,2 l/ha blandat med antingen Stereo 0,4 l/ha, Unix 0,3 kg/ha, Tilt 0,2-0,3 l/ha, Tilt Top 0,3-0,5 l/ha eller Sportak 0,3-0,5 l/ha. Även Acanto Prima 0,5-0,8, Proline 0,2-0,6 l/ha, Stereo 0,4-1,0 l/ha, Tilt 0,3-0,4 l/ha, Tilt Top 0,4-0,8 l/ha, Sportak 0,5-0,8 l/ha eller Stratego 0,4-0,75 l/ha kan användas liksom Comet Plus 0,5-1,0 l/ha. När sköldfläcksjuka dominerar väljs Proline i första hand, alternativt Stereo. De högre doserna väljs vid starka angrepp. Observera att Acanto Prima, Sportak, Stereo och Unix inte får användas efter DC 49. Behovet är mindre än i höstvete eftersom skördeökningarna är mindre. Försök i Sydsverige antyder att det kan vara lönsamt med svampbekämpning mot bladfläcksvampar i cirka en tredjedel av fälten under år med regnig försommar. I Mellansverige är bekämpningsbehovet något mindre än i Sydsverige. Betning Brunfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning har en viss sanerande effekt. Se sid 68. För vetets bladfläcksjuka är utsädessmittan av underordnad betydelse och betningen har otillfredsställande effekt. Faktablad 9 J, 12 J, 62 J och 105 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter, Jordbruksinformation , sid 20 och 42. Mjöldagg Provisorisk bekämpningströskel är angrepp på blad 2 uppifrån räknat. För beskrivning av sortskillnader, se sid 76. DC

26 Rågvete I första hand väljs Tern 0,3-0,4 l/ha. Andra alternativ är Forbel 0,4-0,6 l/ha, Stereo 1,0 l/ha, Tilt Top 0,4-0,6 l/ha eller Unix 0,5 kg/ha. Den lägre dosen används vid begynnande angrepp. Starka angrepp är sällsynta, men kan förekomma på lätta jordar och i täta bestånd. Beakta sortskillnader. Sorten Lamberto är mottaglig för mjöldagg. Faktablad 10 J och 106 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Brunrost Provisorisk bekämpningströskel är angrepp på blad 2 uppifrån räknat. DC Tilt Top 0,3-0,5 l/ha eller Comet/Amistar/Acanto 0,2-0,3 l/ha i blandning med Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Alternativt kan Comet Plus 0,5-1,0 l/ha eller Stratego 0,4-0,75 l/ha användas. Generellt sett är bekämpningsbehovet litet men kan enstaka år vara stort. I både Syd- och Mellansverige registreras angrepp sent på säsongen vissa år. Faktablad 62 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. Gulrost Begynnande angrepp på mottagliga sorter, t ex Dinaro. DC Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen. Vid tidiga angrepp (DC 30-31) väljs Tilt Top 0,25 l/ha och efter DC 37 väljs Comet/Amistar/Acanto 0,2 l/ha i blandning med Tilt Top 0,2-0,3 l/ha eller Forbel 0,3-0,4 l/ha. Alternativt kan Comet Plus 0,5-1,0 l/ha eller Stratego 0,4-0,75 l/ha användas. Låga doser kräver dock noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya angrepp. Effekten av dessa låga doser varar endast 2-3 veckor. Det är sällan bekämpningsbehov uppstår, men under 2006 förekom angrepp i sorten Dinaro. Faktablad 71 J. Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter. 24

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,

Läs mer

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S. VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2014 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2014 Författare: Louise Aldén, Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg,

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Effekter och rekommendationer

Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P.

Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P. Bibliografiska uppgifter för Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2009 Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn

Läs mer

Resistens. Utveckling av resistens i en population.

Resistens. Utveckling av resistens i en population. Resistens Utveckling av resistens i en population. Känslig Resistent Vad är resistens? Resistens betyder motståndskraft. Bekämpningsmedelsresistens är förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring.

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. Mavrik 2F Insektsmedel Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. För användning i ärter, höstraps, lin, potatis, stråsäd och vårraps enligt bruksanvisningen, som anges

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Riskupplysningar Mycket giftig for vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Riskupplysningar Mycket giftig for vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. SVAMPMEDEL Reg. 5021. Behörighetsklass 2L. Endast för yrkesmässigt bruk efter särskilt tillstånd. Godkänd för bekämpning av svamp i följande grödor: Höstvete, vårvete, råg, rågvete, höstkorn, vårkorn,

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2011 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2011 Författare: Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Alf Djurberg, Göran Gustafsson,

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande

Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande L139236 SWED/10L Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande blomning. Mot svampangrepp i odlingar av raps och rybs. Behandlingen

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar Flera utsädesburna skadegörare finns på var och en av våra grödor Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar Sammanställda av Lars Wiik, HUSEC Skadegörare som redan finns på fröet

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 Av Gunnel Andersson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kalmar gunnel.andersson@jordbruksverket.se Under 2012 har fungicidförsök utförts i höstvete,

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Greppa Marknaden 12.6.2013

Greppa Marknaden 12.6.2013 Greppa Marknaden 12.6.2013 Berner Oy, Produktchef Jussi Peltonen Föregångare i växtskydd från år 1933... RESISTENSRISK... Resistens som risk inom växtskydd: hos smådosmedlen i ogräsbekämpning hos växtsjukdomar

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten- L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:

Läs mer

För transporter med personbil, lastbil etc. gäller ettdera av följande alternativ:

För transporter med personbil, lastbil etc. gäller ettdera av följande alternativ: Transport av bekämpningsmedel m.m. Lantbrukare transporterar ibland produkter som är klassade som farligt gods. Då gäller Räddningsverkets föreskrifter ADR-S. För ej transportklassade preparat gäller Transport

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi

Läs mer

Jordbruksinformation 3-2012. Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter. samt skadedjur som motverkas genom betning

Jordbruksinformation 3-2012. Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter. samt skadedjur som motverkas genom betning Jordbruksinformation 3-2012 Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter samt skadedjur som motverkas genom betning Text Hans Olvång, huvudförfattare Illustrationer Leif Olvång Fotografier Förkortning

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;

Läs mer

Vattendrag. Håll skyddsavstånden!

Vattendrag. Håll skyddsavstånden! Vattendrag Håll skyddsavstånden! s 124-126 Skyddsavstånd Markanpassat Gäller alltid. Skyddar mot transport genom eller ovanpå marken Vindanpassat Skyddar omgivningen mot vindavdrift Markanpassat skyddsavstånd

Läs mer

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Effektivt skydd inifrån och ut Vad tyckte dina nordiska kollegor om sitt arbete med Revus 2009? Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Stefan Pålsson Trolle

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984

Läs mer

BESLUT. Sw^ishaemtal^cy 2015-07-13 5.1.2.a-H15-05514. Regnr Tillstånd och upplysning 4884 Isabella Danckwardt-Lillieström

BESLUT. Sw^ishaemtal^cy 2015-07-13 5.1.2.a-H15-05514. Regnr Tillstånd och upplysning 4884 Isabella Danckwardt-Lillieström KEMI Sw^ishaemtal^cy Tillstånd och upplysning Isabella Danckwardt-Lillieström Delgivningskvitto Lantbrukarnas riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut

Läs mer

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Växtskyddsåret 27 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Jordbruksinformation 17-27 VÄXTSKYDDSÅRET 27 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3

Läs mer

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Denna hjälpreda tillhör: Beställning sker via E-post: info@distributionsservice.se Telefon: 08-550 949

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet KEMI Kemikalieinspektionen mooo Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Läs mer

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel

Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Signum. 2,5 kg. Varning. Svampmedel. Bekämpningsmedel klass 2L Reg. Nr. 4884 Endast för yrkesmässigt bruk

Signum. 2,5 kg. Varning. Svampmedel. Bekämpningsmedel klass 2L Reg. Nr. 4884 Endast för yrkesmässigt bruk Signum Svampmedel Användingsområde: svampangrepp i odlingar av morot, palsternacka, persiljerot, plommon, körsbär, jordgubbar, ärter, bönor, rödkål, vitkål, brysselkål, blomkål, broccoli, sallat, ruccola,

Läs mer

Potatisbladmögel 2012

Potatisbladmögel 2012 ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012

Läs mer

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken!

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Allmänna rekommendationer för stråsäd 2010 utarbetad i samarbete med fungicidgruppen inom Nordisk Baltisk Resistens Action Group (NORBARAG). Fungicidresistens

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420 ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M

Läs mer

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR

10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR 10:9:1 REDOVISNING AV GRÄSSJUKDOMAR Skador Sjukdom Yttre förhållanden Skador i Åtgärder för att före- Bekämpning Utseende Som gynnar sjukdomen huvudsak bygga eller minska skadorna (Våren 1999) Runda fläckar

Läs mer

Veckorapport Kalmar vecka 27 2016

Veckorapport Kalmar vecka 27 2016 Datum 16 7 7 Veckorapport Kalmar vecka 27 16 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i obehandlade rutor i Kalmar län inklusive Öland (H), Gotlands län (I), Jönköpings län(f) och Kronoberg

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet Tillstånd upplysning Johan Axelman Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om dispens från

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Blomkål Sverige 2015. Skörda vår erfarenhet!

Blomkål Sverige 2015. Skörda vår erfarenhet! Blomkål Sverige 2015 Skörda vår erfarenhet! 2 Blomkål Sverige 2015 Blomkål Sverige 2015 Skörda vår erfarenhet! Innehåll Inledning 4 Resistens mot klumprotsjuka 5 Sorter med resistens mot klumprotsjuka

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer