Kampen i djupet. Kostnadsjämförelse: vad kostar olika uppvärmningssätt? Saharas hemlighet. Kör luftvärmepumpen rätt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kampen i djupet. Kostnadsjämförelse: vad kostar olika uppvärmningssätt? Saharas hemlighet. Kör luftvärmepumpen rätt!"

Transkript

1 K U N D T I D N I N G E N F R Å N D I T T E N E R G I V E R K Kampen i djupet Kostnadsjämförelse: vad kostar olika uppvärmningssätt? Saharas hemlighet Kör luftvärmepumpen rätt! Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos.

2 Tre frågor Innehåll Politisk dogmatism? Skall du byta värmesystem? n Atte Korhola är professor i miljöförändring vid Helsingfors universitet och leder forskningsgruppen ECRU (Environmental Change Research Unit). Gruppen består av ett tiotal forskare som undersöker bland annat klimatförändringar i ett långt tidsperspektiv, kolets kretslopp, biodiversitet, ekosystem i våtmarker och anpassningsstrategier. Atte Korhola är också aktiv samhällsdebattör. 1. Hur kommer energifrågor att synas i valdebatten inför vårens riksdagsval? Det vet jag inte, men jag hoppas att energifrågor får stort utrymme i debatterna. Det finns många viktiga frågor kring energi som måste diskuteras. Flera tecken tyder på att de etablerade förnybara energikällornas potential överskattats. Bland annat har utbyggnaden av vindkraftverk visat sig vara långsammare och dyrare än väntat och driften olönsammare och opålitligare. Vi behöver en stor diskussion om vilken palett av energiformer vi ska använda, hur vi ska bygga upp flexibel, tillförlitlig och billig elförsörjning för både privathushåll och industrin. 2. Vilka energiutmaningar ställs den nya regeringen inför? Utmaningen är att kunna reagera snabbt på nya förutsättningar. Det kan handla om internationella politiska uppgörelser, marknadens vilja att investera, tekniska framsteg eller tillgång på råvaror. Framför allt måste den kommande regeringen se till att elförsörjningen inte förfaller, vilket har hänt till exempel i Storbritannien. Där har satsningar på vindkraft, på bekostnad av andra energikällor, gjort landet beroende av importel från Frankrike den här vintern, när vädret inte varit gynnsamt för vindkraft. En pålitlig elförsörjning förutsätter en bra kombination av olika energikällor. 3. Vad är livskvalitet för dig? Oj, en stor fråga. Kärlek, goda vänner, omsorg och vänlighet. Det är de saker som ger mig livskvalitet. Från direkt el till bergvärme 12 Junells investerade i billigare energi 14 Vad kostar olika uppvärmningssätt? 16 En italiensk uppstickare bland elbilar 22 Upptäcktsresande i Österbotten 24 Då Sahara blommade 26 Vandring på liv och död 30 KAMP PÅ DJUPET. Undervattensrugby heter sporten där det gäller att ha stor lungkapacitet. Sidan 4. Katternö Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Adressändringar Siv Granqvist, tel. (06) , Produktion Botnia Information, tel. (06) , Projektledare Petra Nylund Redaktörer Svenolof Karlsson/Storkamp Media, Petra Nylund, Johan Svenlin Layout Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Pärmfoto Tryck Forsberg 2011 Valfrihet för individen är en högt rankad fråga när politikerna talar till väljarna. En väsentlig utveckling mot ökad valfrihet har även skett genom de senaste decenniernas avreglering av marknaden. Konkurrensen har ökat, attityden har blivit mer kundorienterad. Samtidigt behöver vi vissa regelverk. Till exempel har friheten att förorena naturen tagits bort. Kraven på bilars säkerhet har skärpts. Matvaror måste innehållsdeklareras, och så vidare. Allt i syfte att göra människors liv tryggare och underlätta för dem att ordna sitt liv på det sätt de själva vill. Men någonstans går en gräns där reglerna tar överhanden över förnuftet. Frågan är om vi kommer att få ett exempel på det i de nya byggbestämmelser ( rakentamismääräykset ) som sedan en tid förbereds på miljöministeriet. Trots sitt drastiska innehåll har förslaget ännu inte (januari 2011) uppmärksammats av media. Ett av syftena är att gynna vissa energikällor (förnybara) och missgynna andra (fossila) vid nybyggen och grundrenovering av bostadshus. Bland annat föreslås att byggtillstånd ska beviljas bara om en viss energifaktor (E-luku) inte överskrids. Denna E-faktor skulle räknas fram i en ekvation där olika uppvärmningsalternativ ges olika koefficienter. Preliminärt räknar man för oljan och andra fossila bränslen med en faktor 1, för förnybara energikällor 0,5, för fjärrvärme 0,7 och för el 2! Bland de krav som övervägs finns att huset ska förses med minst en eldstad enbart eluppvärmning skulle alltså inte tillåtas. Några vill gå så långt att de kräver också solfångare eller solpanel för byggnaderna. Delar av förslaget går att förstå. Det finns ingen anledning att gynna fossila bränslen. Det är bra med energisnåla hus. Det är vettigt att gynna fjärrvärme där den finns. (Detta kunde dock enkelt regleras med det kommunala planeringsmonopolet.) Krav på en alternativ värmekälla, typ kakelugn, känns också rimligt. All annan uppvärmning kräver ju el för att fungera. Men var finns helhetslogiken? Ska olja favoriseras framom el? Och spelar det ingen roll hur elen produceras? Inom Katternö satsade vi tidigt på biobränslen. Ser miljöministeriet hellre att husbyggarna i våra trakter värmer sina hus med importerad olja än med el producerad av österbottniskt biobränsle? Det hör också till saken att el är ett enkelt sätt att värma ett hus. Som framgår av jämförelsen på s är investeringskostnaderna för elvärme låg jämfört med andra alternativ. Den bekvämlighet man på tätorten har genom fjärrvärme motsvaras på landsbygden ännu bara av oljeeldning, bergvärme eller elvärme. Ska en ung familj som bygger hus tvingas till det uppvärmningsalternativ som innebär den största investeringen? Ska kravet på människorna på landet vara att de klarar de merarrangemang och dagliga rutiner som till exempel eldning med pellets innebär? Beslutet att bygga ett hus hör till de största som en människa tar i sitt liv. Det är oerhört viktigt att politikerna här lyckas utforma bestämmelser som är enkla, logiska, rättvisa, långsiktigt konsekventa och tillförsäkrar medborgarna ett stort mått av valfrihet. Energifrågorna mår inte bra av dogmatism. stefan storholm VD, Katternö Ab Fotnot: Katternötidningen sökte den 21 januari bostadsminister Jan Vapaavuori för att få hans synpunkter på de nya byggbestämmelserna. Ministern lät meddela att han inte vill ge kommentarer i saken så länge den är under beredning. n Paavo Judin: Tidigare hade jag en panna där jag kunde elda med både ved och olja, men numera eldar jag enbart med olja. Jag kunde inte tro att oljepriset skulle stiga så högt som dagens nivåer. Jag vet inte heller om det lönar sig att vänta på fjärrvärme. Staten kommer säkert att på något sätt att beskatta den också. n Rainer Karvonen: Jag är nöjd med elvärme i vårt hus, det är varmt och skönt och framför allt enkelt. Som komplement har vi en ackumulerande spis i vardagsrummet och en vedspis i köket. Vi eldar inte så ofta, men de är bra att ha som säkerhet vid eventuella elavbrott eller om elementen slutar fungera. n Anneli Enroth: Vi eldar med olja och ved, men hittills har vi inte diskuterat något byte. Visst är det tråkigt att oljepriset är så högt, men vi har egen skog och min man hugger och fraktar veden själv. Han sköter också eldandet hemma hos oss. När vi är bortresta eldar vi med olja för att hålla huset varmt. n Solbritt Häggblom: Vi har bott ett år i vårt hus som värms upp med bergvärme. Det känns som ett bra val, trots att investeringskostnaderna är högre än för många andra system. Vi är mycket nöjda med vårt uppvärmningssystem, det är bekymmersfritt och bekvämt och fungerar bra även när det är riktigt kallt. 2 katternö katternö 3

3 Ner med bollen! I undervattensrugby flödar energin, men det gäller att använda sina krafter på ett smart sätt och rikta varje dykning med precision. Det lag som har den starkaste defensiven står ofta som vinnare när slutsummern ljuder. INGEN BOTTENMATCH. Undervattensrugby har en del likheter med andra bollsporter, men olikheterna är flera. Bollen rör sig långsamt och passningar på högst två tre meter går fram till rätt adress. Skickliga lag använder den tredimensionella planen till sin fördel. 4 katternö katternö 5

4 En match som slutat 10 0 kan ha varit en jämn kamp. Det är onsdag kväll och dykarna samlas som vanligt vid djupa halvan av tävlingsbassängen i Jakobstads simhall. Två gånger i veckan samlas ett tiotal undervattensentusiaster för att träna med dykarklubben Diving-80:s ligalag, ett av sju lag som tävlar i FM-serien. Vi återuppväckte undervattensrugbylaget i Jakobstad för fem år sedan och spelar nu andra året i FM-serien. I laget ingår personer från Vasa i söder till Karleby i norr. Vissa är enbart med på träningarna, berättar Sami Tampio som är lagets spelande manager. En efter en dyker ner i bassängen. På kvällens träning kommer de som vanligt att dela upp sig i två lag och spela, men de ska också träna målskytte. Det är en speciell konst att i samma rörelse fösa bort målvakten, som ligger ovanför korgen, och sätta in bollen bakom ryggen ner i korgen, förklarar Hannu Ahonen, en av Diving 80:s mest rutinerade spelare. Det våta elementet och den tredimensionella spelplanen gör att undervattensrugbyn skiljer sig från bollsporter på land. I fotboll kan man bredda spelet och slå djupledsbollar, men inte passa till någon som befinner ovanför eller under. I undervattensrugby gör lagen flygande (och flytande ) byten och för bollhållaren krävs det ögon i nacken för att uppfatta inbytta motståndare som dyker ner med lungorna fulla av luft. Motståndare kommer från alla håll. Man måste hela tiden se sig runt omkring när man har bollen, också uppåt och neråt. Dessutom är synfältet ganska begränsat med dykmasken, säger Sami Tampio, som liksom Hannu Ahonen är landslagsaktuell inför undervattens-vm i Colombia i augusti i år. Finland är regerande världsmästare i denna ovanliga sport som uppstod i Tyskland på 1960-talet. Reglerna är ganska enkla. Vitt lag spelar mot blått lag, två gånger femton minuter och det lag som gjort flest godkända mål vinner. Endast bollhållaren får hållas fast, inget knipande är tillåtet och dykmask, snorkel, simfenor och baddräkt får inte ofredas. Två domare under vattenytan och en ovanför ser till att reglerna följs. Liksom i andra bollsporter är det viktigt att ha en blick för spelet. Man måste hitta positioner, kunna göra sig spelbar för lagkompisarna. Dessutom är det viktigt att ha en god dykkondition, som är något annat än löpkondis. Man måste återhämta sig snabbt efter varje dykning och få ner pulsen efter situationer som krävt stora ansträngningar, förklarar Sami Tampio. LÄTT UTRUSTNING. Dykmask, snorkel och simfenor är det enda som behövs för att komma igång. Glasfiberfenor ger den bästa accelerationen, men de är dyra och kan brista på första träningen om man har otur. Tempot är mycket högt under matcherna. Varje onödig dykning tar på krafterna och gör att man hamnar på efterkälken, tillägger Hannu Ahonen. Taktik och smart spel belönas i undervattensrugby. I Finland betonar de flesta lag ett starkt försvarsspel och bygger ofta offensiven på individuell styrka och kondition. Även om undervattensrugby är en mycket fysisk sport är råstyrka inte avgörande. Förra året blev Norge Europamästare med ett storvuxet lag. Det finns en fördel i närkamperna när man är stor och stark, men å andra sidan förbrukar en stor spelare mera syre. Ett lag med små spelare kan spela jämnt mot storvuxna. Konsten är att utnyttja sina egna starka sidor, förklarar Hannu Ahonen. Om man tittar på resultatsiffrorna är undervattensrygbyn en målrik sport. Slutsiffrorna kan ofta vara missvisande för matchbilden. En match som slutat 10 0 kan ha varit en jämn kamp nere under vattnet. Förra säsongen vann vi en match med 37 1 och förlorade en annan med Det är ofta defensiven som avgör en match, säger Sami Tampio. Om två bra lag möts sker mycket av spelet på mittplan där båda forecheckar. Annars blir det mest kontringar och spel runt korgarna förklarar Hannu Ahonen. Undervattensrugby innehåller rafflande spelsituationer och hårda närkamper, men tyvärr är den ingen publiksport. Nej, ovanför vattenytan ser man inte mycket av spelet. Man behöver undervattenskameror för att kunna visa en match för publik, konstaterar Sami Tampio och Hannu Ahonen innan de tar på sig sina dykmasker. Sedan försvinner de ner under ytan och förenar sig med de andra för att jaga boll. johan svenlin BLICK FÖR TAKTIK. Bollsinne är inte den viktigaste egenskapen i undervattensrugby. I stället behöver man kunna se taktiska mönster och hushålla med sina egna krafter och syret i lungorna. Man måste ha en känsla för vatten, gilla att simma och brottas, säger undervattensrugby spelarna i Diving-80. På bilden längst till vänster syns i bakre ledet Jonas Renlund, Frans Hulten, Petri Weckman och Sami Tampio och i främre ledet Hannu Ahonen, Tobias Sandås och Aleksi Hautala. 6 katternö katternö 7

5 Moderata prishöjningar Kylig trend Klarar du ett år med bara 100 prylar? NÄTVERKAREN. Man bygger upp IT så att det ska säkra eltillförseln också när det inträffar störningar av olika slag. Man analyserar risksituationer och hittar lösningar för att undvika eventuella hot, berättar Robert Ståhl, ICT-chef på Katternö. L E K T R I S G Ä N G E T Robert är spindeln i IT-nätet n Robert Ståhl styr över ett eget nät inom Katternökoncernens stora elnät. Han är ICT-chef och ser till att alla IT-lösningar flyter. Under de senaste åren har IT integrerats inom alla delar av verksamheten och i allt snabbare takt. Så länge allt fungerar märks jag kanske inte så mycket utan sysslar med utveckling, men när något strular får jag ta tag i problemen, säger Robert Ståhl. Han styr sitt nät från Storgatan i Jakobstad, med täta kontakter ut till enheterna upp till Ylivieska i norr och med koncernledningen. Även om Robert är intresserad av nya tekniska möjligheter som sådana, måste alla IT-satsningar vara businessdrivna. Visst finns det en önskelåda för saker som skulle kunna förbättras med IT, men det ska ge nytta för vår verksamhet. För kunderna syns vår IT till exempel i kundbetjäningen, i faktureringen och småningom också i möjligheten att ta del av data om sin egen elförbrukning. Robert Ståhl har arbetat i snart två år på Katternö. Han kom från Citec Engineering i Vasa, där han var ansvarig chef för den globala koncernens informationshantering. Vi flyttade norrut av familjeskäl. Våra barn, nu fyra och fem år, skulle snart börja i dagis och skola så vi ville återvända till hemtrakterna. De har slagit sig ner i Nedervetil och planerar ett eget husbygge. På sommaren sätter vi igång om vi lyckats bestämma oss för tomt och husmodell. Just nu tar planeringen av husprojektet ganska mycket av fritiden. En IT-expert som planerar sitt eget drömhus hur trådlöst och intelligent kommer ditt hus att bli? Det finns enormt mycket IT-lösningar att lägga in i ett hus och möjligheterna utvecklas hela tiden, men vi får se vad som blir realistiskt, säger Robert Ståhl. n En undersökning som Finsk Energiindustri, ET, låtit göra, visar att elens andel av hushållens konsumtion hållits stabil under en lång tid. Undersökningen som omfattar åren visar att finländarna till exempel lagt ner mera pengar på telefon- och internettjänster än på el. I alla hushåll, oavsett uppvärmningssätt, gick 2 % av konsumtionsutgifterna till el, 3,9 % till bränslen, 11,6 % till livsmedel och 2,4 % till telefon- och internettjänster. Samtidigt visar en undersökning från Energimarknadsverket att hushållens elpriser stigit med 20 procent under det gångna året. De priser som stigit kraftigast är tidsbundna erbjudanden. Stegringen beror bland annat på en dålig vattensituation, stigande bränslepriser, ökad efterfrågan och den höjda elskatten. I och med skattehöjningen utgörs över en tredjedel av elpriset av skatter. Stefan Storholm, hur har prisutvecklingen sett ut inom Katternö-bolagen det senaste året? Katternö-bolagen har höjt sina elpriser med i medeltal mindre än 10 procent under året som gått. Att höjningarna är så pass moderata beror på vår långsiktiga satsning på egen produktion. Eftersom våra ägare nöjer sig med en skälig avkastning tar vi heller inte ut fulla marknadspriser då elbörsen rusar som under den här vintern. Eluppvärmning Ej eluppvärmning Alla normfamiljer % El 2,9 1,4 2,0 Livsmedel 11,9 11,4 11,6 Bränslen och smörjmedel 4,1 3,8 3,9 Telefon och internet 2,3 2,4 2,4 Källa: Finsk Energiindustri Elens och andra konsumtionsvarors andel av alla konsumtionsutgifter i hushåll (2 vuxna + 2 barn) n Höstmånaderna var svala och halvvägs in i november fick vi fimbulvinter i Finland, visar de temperaturkartor som bygger på NASA:s siffror. Västra Grönland och nordöstra Kanada hade varmare än genomsnittligt under samma period. Helåret 2010 lyftes i media fram som ett av de varmaste som uppmätts, globalt var bara 1998 och 2005 varmare. Det bör då noteras att vi har heltäckande satellitmätningar bara från år Det samtliga mätserier visar är att långtidstrenden vände svagt neråt omkring Se till exempel den brittiska HadCRUT-kurvan längst nere på sidan. Även CRU-chefen Phil Jones, huvudperson i Climategateskandalen, bekräftade i en intervju för BBC i våras att man inte kan se någon statistiskt signifikant uppvärmning sedan I skrivande stund ( ) väntar många med nyfikenhet på data för havsvattennivåerna. Den senaste noteringen från augusti 2010 tydde på att nivån skulle sjunka under året. I så fall har vattennivån i världens hav sjunkit två av de senaste fem åren. Inte heller har havsvattnet ökat sitt värmeinnehåll under de år som man mätt temperaturerna med de så kallade Argobojarna (från 2004) ner till 700 meters djup. Kloten visar månadens temperaturavvikelse från medeltalet Illustrationerna har gjorts av professorn i fysisk geografi Ole Humlum. Den globala medeltemperaturen från och med 1998, enligt HadCRUT. Efter 2001 går långtidstrenden svagt nedåt. September Oktober November December n Hur många saker tror du att du äger, om du går in på detaljnivå och räknar? Fotograf Timo Wright har kommit fram till att en finländsk familj torde äga omkring prylar. Själv ägde han saker för ett par år sedan och valde i fjol att fotografera av dem för en utställning. Han ville väcka betraktaren till att tänka på vad man äger och vad man egentligen gör med det man äger, utan att moralisera alltför mycket om konsumtion. Själv gjorde Wright sig av med en del av sina saker, helt i stil med trenden som också nått Finland: downsizing, som här syftar på att krympa ner främst sin egen konsumtion. I USA har författaren Dave Bruno fått mycket uppmärksamhet för sitt projekt, att leva ett år med endast 100 personliga ENERGI SMART saker, ett projekt som han också genomförde. Bruno listade sina 100 saker och deklarerade också noggrant vilka undantagen var, så som familjens gemensamma saker (möbler, husgeråd etc). Hans idé spred sig och rörelsen 100 Thing Challenge var ett faktum. 100 saker-utmaningen handlar om att lösgöra sig från tvånget att alltid skaffa mera prylar för att nå sitt drömliv. Vi skaffar mer och mer och når ändå aldrig drömlivet, säger Bruno på sin websida. Adressen till Brunos websida är Att gå lika långt som Dave Bruno är kanske en orimlighet för många, men Brunos och andras projekt inspirerar folk. På nätet dyker nya utmanare upp, också här i Finland, som försöker begränsa sin konsumtion på olika sätt. Agnes Csondor MYCKET I GARDEROBEN? Att konsumera mindre är energismart, men svårt. Skulle du anta utmaningen att leva med bara 100 personliga prylar under ett år? 8 katternö katternö 9

6 Värme, tack! Men hur och till vilket pris? Fjolårets och årets vinterförhållanden har aktualiserat uppvärmningsfrågor i många hushåll. Vad ska man värma med och till vilket pris? Följande sidor ger några exempel på hur andra gjort och presenterar en kostnadsöversikt för olika alternativ i nya hus. 10 katternö katternö 11

7 Han bytte direkt el mot bergvärme Pilotprojekt visade att det är möjligt Att byta uppvärmning med direkt el mot vattenburen bergvärme låter sig inte göras, har länge varit den rådande uppfattningen. Men Martin Granholm i Jakobstad bevisade motsatsen. Det som talade emot ett byte var i första hand att bergvärme hittills använts tillsammans med vattenburen golvvärme. Det beror på att vattentemperaturen som fåtts ur bergvärmen varit för låg för att kunna utnyttjas av äldre radiatorer. I ett hus med elradiatorer som Granholms skulle bytet alltså innebära att riva upp golven för att installera vattenburen golvvärme. Men Granholm ville undersöka saken närmare. Dels har jag ett stort intresse för energifrågor, dels kommer utvecklingen att gå mot att vi på individnivå måste spara mera energi. Beskattningen och andra åtgärder kommer att strama åt energianvändningen, säger han. Under vårvintern 2009 samlade han ett team av sakkunniga leverantörer kring sitt pilotprojekt vad Granholm vet har ingen gjort något liknande förut. Då det stod klart att han inte alls var tvungen att riva upp golvet skred han till verket. Det visade sig att moderna vattenburna radiatorer är så effektiva att de mycket väl kan utnyttja temperaturen som bergvärmen ger, säger Granholm. Granholms passade på att totalrenovera sitt 25 år gamla hus och bosatte sig på sommarstugan ett par månader. För bergvärmens del drogs vattenledningar på väggytan nära golvet eller taket, elradiatorerna byttes ut mot vattenburna dito och i duschrummet byttes elgolvvärmen till vattenburen. Rördragningen blev hur snygg som helst. Vår rörmokare var både skicklig och noggrann, säger Granholm. Familjen bytte också ut sitt ventilationsaggregat. Det gamla med en verkningsgrad på 40 50% ersattes med ett nytt med verkningsgrad på 70 80%. Den gamla öppna eldstaden fick ge vika för en värmemagasinerande kakelugn. I september 2009 kom den spännande dagen: bergvärmen kopplades på. Det tog en tid innan vi lyckades ställa in värmepumpen på rätt nivå. Vi underskattade helt enkelt radiatorernas effektivitet och kör- BERGSVARMT. Martin Granholm är nöjd med slutresultatet av sin övergång från direkt eluppvärmning till bergvärme. Det inte bara fungerar bra, också rördragningarna på väggytorna löper snygga och nästan omärkliga i det nyrenoverade huset. Johanna Forsman Radiatorer sparar energi Färsk forskning vid Helsingfors och Dresdens universitet visar att vattenburna radiatorer sparar energi jämfört med golvvärme. Ett par faktorer förklarar saken: Golvvärme består av stora golvytor där det tar lång tid att höja och sänka temperaturen. Vid temperaturväxlingar reagerar radiatorer betydligt snabbare. På så sätt värms inte utrymmet i onödan. Golvvärmen ligger som ordet säger under golvet, det vill säga golvet blockerar värmen till en del och orsakar värmeförluster. Se tabellen och grafen här intill. de in för varmt vatten i dem. Nu är pumpen inställd på samma sätt som om vi hade golvvärme, säger Granholm. Efter 1,5 år med bergvärme kan Granholm konstatera att elförbrukningen i huset med boyta på 180 kvadratmeter plus garage och verkstad på 60 kvadratmeter har mer än halverats. Från att tidigare ha varit i medeltal knappt kwh per år sjönk totalförbrukningen till drygt kwh år En viss tilläggsvärme får huset ur kakelugnen, som Granholms eldar i under vintern. Elförbrukningen sjönk alltså radikalt, men hur ser totalekonomin för projektet ut? Det är svårt att ge exakta siffror, eftersom vi gjorde en så omfattande renovering. Totalkostnaden för planering, borrning, pump, rördragning och radiatorbyte torde ligga på mellan och euro. Min bedömning är att man med dagens energipriser måste göra en del av arbetet själv för att få lönsamhet i ett sådant här projekt, men i takt med att efterfrågan växer kommer priserna att sjunka, säger Granholm. Hans tes är ändå att vi inom en överskådlig framtid har betydligt högre energikostnader. Då blir en operation av samma typ som Granholms intressant för många, tror han. Husägare skulle göra klokt i att ställa in sig på energisnåla lösningar redan nu. Det finns en halv miljon hus i Finland där man egentligen borde göra samma sak som vi. petra nylund Värmeförluster Tabellen visar hur stora värmeförlusterna är för golvvärmen beroende på om golvet består av parkett eller inte och beroende på hur tjock isoleringen neråt är då innetemperaturen är 21 C och utetemperaturen +10 C. Reaktionstid Rumstemperatur Isolering, mm U-värde W/m 2 K Icke parkett, % Parkett, % 23,0 22,5 22,0 21,5 21, , , , , = Golvvärme = Radiatorvärme 20, Tid, timmar Här är rummets termostat inställd på 21 C. Vid temperaturväxlingar, som till exempel nattetid eller då solen värmer rummet, reagerar golvvärmens stora yta långsamt och fortsätter att värma rummet också då inget uppvärmningsbehov längre finns. 12 katternö katternö 13

8 SPARGRIS. Lars- Ole Junell är nöjd sin bergvärmepump. Hans hus på 136 kvadratmeter värms upp med årlig summa på 500 euro, jämfört med euro för två år sedan. BEHAGLIGT. Lars- Ole Junell njuter av stugvärmen i smällkalla vintern. Övergången från olja till bergvärme var problemfri och driften under 2,5 år har löpt smidigt. Lyckat byte från olja till bergvärme Familjen Junell är nöjd med både värmen och ekonomin Familjen Junells oljepanna hade tjänat dem troget i över 30 år, men under de senaste åren blev den trött och oljepriset kändes för högt. Efter en viss tvekan valde Junells bergvärme. I dag skulle de aldrig tveka igen. Vintern bjuder på utmaningar för uppvärmningen i de flesta hus. Hemma i Sundby, Pedersöre, är Lars-Ole och Gertrud Junell rätt nöjda, trots att det just den här dagen knäpper ordentligt i knutarna, 26 visar kvicksilvret. Sedan hösten 2008 värmer de sitt hus med bergvärme, vilket gett dem en årlig inbesparing på cirka euro i uppvärmningskostnader. Det hela började redan 2005, då vår oljepanna från 1978 började gå mot sitt slut. Vi visste att något måste göras, men oljepriserna lockade inte till att byta panna, säger Lars- Ole Junell. Junells funderade på bergvärme, men var osäkra för att de i första hand värmer huset med vattenburna radiatorer. Bara i kök, vardagsrum och badrum finns vattenburen golvvärme, som tidigare varit den lösning som vanligen kombinerats med bergvärme. Jag forskade lite i bergvärme och såg att andra gjort lyckade satsningar på bergvärme och radiatorer. Jag talade också med en vvsleverantör som förklarade att vattentemperaturen i bergvärmepumpen är tillräckligt hög för att radiatorerna ska ge värme, säger Lars- Ole Junell. Sommaren 2008 borrade så Junells sitt hål för bergvärme och proceduren gick smärtfritt på en dag. Pumpleverantören ställde in pumpen och trimmade in den för vårt värmesystem, vilket man nog ska kräva av leverantören. Det är inget för en lekman, säger Junell. Borrhålet går ner till 160 meter, dimensionerat för att någon i framtiden ska kunna göra bostadsutrymme av familjens sommarrum. Pumpen är av storleken 8 kilowatt vilket räckt bra till för huset på 136 kvadratmeter och för trepersonersfamiljens behov. Hur ser då elförbrukningen och kostnadsbilden ut, efter 2,5 år med bergvärme? Familjens hushållsel inklusive motorvärmare och en elradiator i garaget inställd på 10 grader uppgår till ungefär kwh per år, vilket förbrukningen också var med oljeuppvärmning. Efter att bergvärmen togs i bruk steg elförbrukningen till knappt kwh, d.v.s. nästan en fördubbling. Det betyder att värmepumpen förbrukar lite under kwh/år. Men uppvärmningskostnaderna sjönk till en fjärdedel av oljetidens. Vi använde liter olja i året och med ett medelpris på 0,85 euro per liter kostade det oss euro i året. Nu går det kilo wattimmar el till uppvärmningen och det kostar oss under 500 euro per år, säger Lars-Ole Junell. Investeringen i bergvärme kostade Junells euro. I det ingick borrning, värmepump, installation och intrimning. För arbetskostnaderna som ingick i den summan, cirka euro, fick Junells göra ett hushållsavdrag i beskattningen på 60 procent. Investeringssumman bör naturligtvis relateras till kostnaderna för en ny oljepanna, som hade varit alternativet. Enligt Motiva kostar en oljepanna och brännare med installation euro och en cirkulationspump och ett expansionskärl tillsammans euro. ÄN komforten då? Ja, Junells är i alla fall mycket nöjda. De håller som alltid sin innetemperatur på C och sänker den till 19 C då de åker bort lite längre tid. De gamla radiatorerna från 1978 fungerar utan knot med det 50-gradiga vattnet som Junells kör ur värme pumpen. Pumpen har också klarat av att hålla oss med varmvatten i kranarna, trots en tonåring i huset. Elmotståndet som finns för tilläggsvärme i anslutning till pumpen har aldrig gått, inte ens då här bodde sex personer över julen, säger Lars-Ole Junell. Slutbetyg? Jag brukar rekommendera bergvärme till mina bekanta och om barnen någon dag bygger hus ska jag råda dem att borra för värme, säger Junell. petra nylund Fotnot: Att familjen Junell investerade bara euro för att få bergvärme medan den i Seppo Tupelis uträkning på s kostar euro beror på att den senare gäller för ett nybygge, där också golvvärme och elanslutning är medräknad. Borrningstillstånd kommer Under innevarande år förväntas en ändring i markanvändnings- och bygglagen träda i kraft, vilket innebär att alla kommuner (som inte redan gjort det) inför åtgärds tillstånd för att lägga ner bergvärme, jord värme och sjövärme. Det bland annat för att förhindra att värmesystem går in på grannars tomt, stör grundvattenområden eller läggs ner på markområden som ska användas för andra ändamål. 14 katternö katternö 15

9 Värme till ditt nya hus vad kostar det egentligen? Uppvärmningsjämförelse Direkt el Fjärrvärme Bergsvärme Pellets Olja Kostnad/år Investering Investering på 15 år 403 /år 840 /år /år /år 881 / r Ränta 4 % 142 /år 293 /år 443 /år 392 /år 307 /år Totalt kostnader per år Att välja värmesystem då man bygger nytt hus kan vara en ekvation med väldigt många faktorer att beakta. Kostnadsaspekten är troligen en av de viktigaste för de flesta. Men totalkostnaden för alternativen kan vara svår att överblicka. Så resonerade också driftchef Seppo Tupeli på Herrfors och gjorde därför en jämförelse av alternativen direkt el, fjärrvärme, bergvärme, pelletseldning och olja. Som normhus för beräkningarna tog han sitt eget. Huset är byggt 1995, på 140 kvadratmeter (under mätningsperioden utbyggt till 180) i 1,5 plan, uppvärmt med direkt el och med öppen spis som tilläggsvärme. Under en tioårsperiod bakåt har familjen Tupeli använt i medeltal kilowattimmar per år med fem, tidvis sex, personer i huset. Hur mycket av de kwh som går åt till uppvärmning respektive varmvatten och hushållsel har Tupeli beräknat enligt uppskattningar framtagna av Motiva (statens organisation för energieffektivitet). Enligt dem går ca kwh av familjens elförbrukning till uppvärmning, ca kwh till varmvatten och återstoden ca kwh är således hushållsel. Tupeli beaktade spisens värme vid beräkningen. Grundfakta för jämförelsen Kostnaderna är beräknade enligt de nya energiskatterna 2011 Fjärrvärme- och elpriser enligt Herrfors priser i Ylivieska Investeringens avskrivningstid 15 år, räntesats 4% Inga ersättningsinvesteringar (t.ex. reparationer) ingår Lätt brännoljepris 78 c/l (medel 2010) + skatteförhöjning 10 c/l (7,8 c/kwh + 1 c/kwh) KOSTNADSKARTA. En liten orienteringshjälp i det något svåröverblickbara uppvärmningsfältet vill Seppo Tupeli bidra med. Det gäller att beakta kostnaderna för både drift och investering och samtidigt ha ett öga öppet mot framtida prisstegringar, säger han. Prisuppgifterna för de olika investeringarna utgår också de från Motivas uppgifter. Märk att det i alla alternativens totalkostnadssumma ingår en avskrivning av investeringen på 15 år med en räntesats på 4 procent. Märk också att alla beräkningar gäller ett nybygge. För gamla hus kan prisbilden se helt annorlunda ut, beroende på vilka ombyggen man är tvungen att göra för att byta uppvärmningssätt. Från och med i år finns dessutom ett statligt energistöd för den som övergår från el eller olja till förnybar energi, säger Tupeli. Så här faller kostnaderna ut: Direkt el: För alternativet direkt el blir totalkostnaden för normhusets värme och hushållsel euro/år. Investeringskostnaden uppgår till knappt euro, inräknat radiatorer, installationsmaterial, varmvattenberedare, installation och anslutningsavgift. Totalkostnaden för elvärme blir euro/år. Fjärrvärme: För fjärrvärmens del blir den sammanlagda kostnaden för uppvärmning och hushållsel euro/år. Här har jag räknat med ett energibehov på cirka 10 % mera än för direktelen, eftersom det blir en del förluster vid överföringen av fjärrvärmen, säger Tupeli. Investeringskostnaden blir euro och där ingår värmeväxlare med installation, golvvärme med installation, fjärrvärmeanslutning och elanslutning. Totalkostnaden för fjärrvärme blir euro/år. Bergvärme: Bergvärmealternativets elkostnad (värme och hushållsel) blir euro/år. Husets totala behov är ca kwh/år varav värmepumpen förbrukar ca kwh. Värmepumpen är i regel dimensionerad så, att ett inbyggt elmotstånd står för tilläggsvärme vid toppbelastning. Investeringen omfattar värmepump och installation, rör och borrhål, vattenburen golvvärme och elanslutningsavgift och kostar ca euro. Totalsumman för bergvärme blir euro per år. Pellets: Pelletsalternativet kostar i el och värme (pelletskostnad + underhåll) euro/år. Också för pellets har jag räknat med ett energibehov på 10 procent mer än för direktel och en utnyttjandegrad för pannan på 90 procent. En del av underhållet gör man själv, men t.ex. sotning köper man. Jag prissatte underhållet till 300 euro per år, säger Tupeli. Investeringen uppgår till drygt euro och där ingår pelletspanna med brännare och installation, skorsten, pelletslager, cirkulationspump, expansionskärl, vattenburen golvvärme och elanslutning. Totalsumman för pellets blir euro per år. Olja: Olja, el och underhåll kostar här euro per år. Tupeli har räknat in ett energibehov som är 10 % högre än för direkt el och en utnyttjandegrad för pannan på 95 %. Underhållskostnaderna blir ca 200 euro/år. Investeringskostnaden blir ca euro och där ingår oljepanna, brännare och installation, skorsten, oljecistern, cirkulationspump, expansionskärl, vattenburen golvvärme och elanslutning. Totalkostnaden för oljeuppvärmning blir euro/år. Men vad händer om priserna stiger? Tupeli gjorde också en kalkyl för vad som händer om räntan för investeringskostnaden stiger och för hur dels en elprisstegring, dels bränsleprisstegringar påverkar de olika alternativen, se graferna här intill. Hur mycket de olika energikostnaderna stiger vill han inte sia om, snarare är det en fråga om att alla priser stiger förr eller senare och mot den bakgrunden gäller det att välja det system som passar en själv bäst. petra nylund För en översikt av hela kostnadsjämförelsen, se Aktuellt. Så här fördelar sig kostnaderna för de olika uppvärmningsalternativen i ett nybyggt hus. Kostnad/år omfattar all elförbrukning samt bränslekostnader. Investering är kostnaden för material och arbete, följt av en siffra på investeringen utslagen på 15 år, som följs av räntan på investeringen. Totala kostnader är driftskostnader och investeringskostnader per år, fördelade på 15 år. Direkt el eur Fjärrvärme Känslighetsanalys eur ränta % 5% 6% 7% 8% 9% 10% Ränta Så här stiger kostnaden för de olika uppvärmningsalternativen i takt med en stigande ränta på investeringskostnaderna. eur träpriset Nuläget Pelletpris c/kwh Så här ser kostnadsjämförelsen ut om träpriset stiger, alla andra bränslepriser oförändrade. 0 Driftskostnader Investering Totalt Bergsvärme eur Pelletspanna elpriset Oljepanna Nuläget Elpriset c/kwh Så här förändras kostnaderna vid stigande elpris. Som synes blir totalkostnaden, inklusive investering, förmånligare för bergsvärme om elpriset når 7c/kWh och för pellets vid 8 c/kwh. eur oljepriset Nuläget Oljepris c/kwh Stiger oljepriset och de andra priserna hålls oförändrade påverkar det kostnadsjämförelsen så här. 16 katternö katternö 17

10 Luftvärmepumpen sparar energi då du använder den rätt Mera kraft ur Björkfors Ny turbin och liten vattenhöjning ger utsläppsfri energi Det krävs ingen examen i kärnfysik för att använda en luftvärmepump, men för att den ska fungera bra och ge den inbesparing du önskar måste du tänka på några saker. Luftvärmepumpar har blivit en allt vanligare syn på husväggarna i Finland, omkring hushåll har en i dag. Rätt använda som stödsystem till huvudvärmekällan i huset ger de en trevlig inbesparing i uppvärmningskostnaderna. Det gäller att minnas att luftvärmepumpen är ett komplement till ett huvudsakligt värmesystem, till exempel direkt el. Men under perioden du använder den, vår, höst och vinterperioder som inte är smällkalla, ska luftvärmepumpen i första hand värma huset. Det betyder att pumpen ska vara inställd på ett par grader högre än det andra värmesystemet, t.ex. 21 grader på pumpen och 18 för det andra. När utetempen sjunker till 20 till 25 klarar få pumpar av att utvinna värme. Om pumpen inte slår av automatiskt då ska du själva stänga av den. Den förbrukar då själv lika mycket el som den producerar värme. Pumpens automatikfunktion är det lika bra att undvika helt. Då automatiken är påslagen växlar pumpen mellan uppvärmning och kylning. Resultatet kan bli att pumpen kyler huset i samma takt som du eldar för värmens skull i kakelugnen. Var du placerar din värmepump har också betydelse för värmeresultatet. Ute-enheten ska inte hamna under snö och is på vintern. Inne-enheten ska placeras så att värmen har fri passage att spridas i de rum man vistas mycket i. Ofta placerar man den i vardagsrummet eller i en öppen kvist eller entré. Placera den inte i köket, då kan den fetta igen. Vill du ha nytta av din värmepump är det förstås skäl att kolla att du inte värmer för kråkorna. Borde dörrar och fönster tätas? Har du ett hus med öppna lösningar kan värmepumpen fungera riktigt bra, men om huset är fullt av vinklar, vrår och stängda utrymmen kan det bli svårt att få värmen att cirkulera. Kör aldrig luftvärmepumpen på automatik under upp - värmnings säsongen! VÄRME,TACK. Finländarna satsar på luftvärmepumpar. Enligt Suomen lämpöpumppuyhdistys torde antalet sålda ifjol ha varit omkring , året innan LÄTTSKÖTT. En luftvärmepump är inte svårskött om man bara kommer ihåg några saker, som att undvika att köra den på automatik och att hålla dess filter rent. Stöd för luftvärmepump Jan Sandvik Ara, statens finansierings- och utvecklingscentral för boendet, beviljar under vissa premisser stöd för de som investerar i förnyelsebar energi, så som luftvärmepump, bergvärme och pellets. Se Understöd eller kontakta din kommun. Kom ihåg-lista för värmepumpar Kör inte på automatik. Den kan kyla huset om du t.ex. eldar i kakelugn eller spis. Dammsug innerenhetens filter 1 2 gånger i månaden. Effekten stryps av smuts. Håll pumpens temperatur ett par grader högre än huvudvärmesystemets temperatur. Tänk noga efter: Behöver du köra den för kyla på sommaren? Det du sparat på vintern kan snabbt ätas upp i elförbrukningen. Din elräkning stiger om du ersätter oljeuppvärmning med en luftvärmepump. Pumpen behöver el för att gå. Men: din totala energiförbrukning minskar, så också troligen din totala energikostnad. Och din hushållselsanvändning minskar inte med en värmepump! Välj en pålitlig leverantör och be om både skriftlig bruksanvisning och personlig introduktion i användningen. Kolla vad garantin täcker. Björkfors vattenkraftverk har tjänat regionen troget i 80 år. Nu är det dags för förnyelse. Med en modernisering kunde produktionen öka med mer än 1 miljon kilowattimmar per år eller med procent. Det var framsynta entreprenörer som 1931 byggde Björkfors kraftverk vid Esse å i Lappfors, Pedersöre. Sedan dess har kraftverket försett hushåll och industri med el, men nu är tiden mogen för pensionering av den äldre turbinen från 1930-talet. Den yngre, från 1965, har ännu många verksamhetsår framför sig. Tanken är att behålla också den äldre turbinen. Den har ett musealt och industrihistoriskt värde, säger Ralf Bertula, vd för Herrfors Nät-Verkko. Kraftverksbyggnaden skulle byggas ut i gammal stil och ge rum åt en ny turbin. Med en ny turbin kunde kraftverkets kapacitet öka med 5 10 procent. En ytterligare lika stor ökning kunde fås genom att utnyttja hela det tillstånd till vattenkraft som är givet för de tre forsarna som förser Björkfors med kraft. En bit av tillståndet som gavs 1930 är fortfarande outnyttjat. Genom att höja vattennivån i kraftverksbassängen med en halv meter kunde vi dra full nytta av den redan dämda forsen, säger Bertula. Forsskyddslagen från 1987 torde inte utgöra ett hinder, eftersom det inte handlar om att reglera en ny fors, utan om att utnyttja en sedan länge reglerad fors, Esaforsen, som ligger inom området för tillståndet, strax ovanför kraftverket. Stränderna mellan forsen och kraftverket är höga och till stora delar vallade, så höjningen skulle inte ha stor inverkan på omgivningen Från högvatten skulle den inte bli mera än 25 centimeter. Höjningen skulle inte heller beröra området ovanför Esaforsen, som regleras av bigrenens fördämning, säger Bertula. Genom att utnyttja hela Esaforsen blir man också av med stöpisbildningen, som både dämmer markerna uppströms och hindrar produktionen då inloppet till kraftverket isas ner. Stöpisbildningen är ett riskmoment ur arbetssäkerhetsynpunkt som vi vill avlägsna, säger Bertula. Herrfors äger en stor del av marken vid Björkfors och har kommit överens om höjningen med den privata markägare som berörs. Det som ännu behövs är miljömyndigheternas tillstånd. Att effektivera ett redan utnyttjat vattenkraftverksområde är helt i linje med EU:s och Finlands målsättning att öka förnybar, utsläppsfri energi. Satsar vi på Björkfors har vi gjort en investering för 80 år framåt, säger Ralf Bertula. UTSLÄPPSFRI ENERGI. En turbinförnyelse i kombination med effektivare utnyttjande av Esaforsen skulle ge upp till 20 % eller årligen mer än 1 miljon kilowattimmar mera vattenkraft vid Björkfors, säger Ralf Bertula. BJÖRKFORS. Kartan visar vatten- och markområdet som hör till vattenkraftverket. Den svarta punkten längst till vänster är kraftverket och de två svarta strecken är fördämningarna vid Sågkvarnsfors och Myrosgrenen. Esaforsen är utmärkt med rött. Upp ströms om den berörs inga områden av den planerade vattenhöjningen. Får Herrfors godkännande av miljömyndigheterna går själva förnyelsearbetet snabbt. Det tar inte mera än sex månader i anspråk, uppskattar Bertula. I bästa fall kunde projektet stå klart redan hösten Totalinvesteringen vid Björkfors skulle ligga på cirka två miljoner euro. petra nylund 18 katternö katternö 19

11 Redaktör: Petra Nylund Illustrationer: Annika Lillkvist Vulkanutbrott Då jordens inre kokar över Lehtikuva/James Appleton HJÄLP! Kan man skydda sig? n Man kan inte stoppa ett vulkanutbrott, men satelliter övervakar många vulkaner. Då kan man i god tid märka om rök dyker upp eller om temperaturen stiger. Det ger människor en chans att ta sig från området. Man kan också spränga kanaler i berget för att leda bort lavan från byar och städer. Juan de Fucaplattan Stillahavsplattan Nordamerikanska plattan Cocosplattan Nazcaplattan Vulkaner Gräns mellan litosfärplattor Karibiska plattan Sydamerikanska plattan Scotiaplattan Arabiska plattan Afrikanska plattan Eurasiska plattan Antarktiska plattan Indiska plattan Indoaustraliska plattan Filippinska plattan Stillahavsplattan Vulkaner bildas ofta där två litosfärplattor, stora delar av mark eller hav, möts. De kan också bildas vid hot spots, ställen där jordskorpan är tunn. Vulkanaskan ger flygstopp n Finland har inga vulkaner, men vi kan ändå påverkas av vulkanutbrott. Kommer du ihåg då Eyjafjallajökul på Island fick ett utbrott förra våren? Då kunde inga flyg flyga på en lång tid för askan låg tät i luften. Askan kan förstöra jetmotorerna och propellrarna. ASKTÄCKT. Så här spred sig askan över norra Europa från vulkan utbrottet på Island. Bilden visar asktäcket 17 april n En vulkan bildas då het magma tränger upp ur jordens inre. Magma är smält sten. När magman kommer ut i luften stelnar den till lava och blir så småningom hård. Ur vulkanens öppning strömmar också giftiga gaser, till exempel svaveldioxid. Trots att lavan är grader het är det oftast gaserna som dödar människor och djur. Vulkaner sprider också aska, som kan skymma solen och förmörka stora områden. Om vulkanutbrottet är riktigt stort kan ask- och gasmolnen kan vara så täta och ligga kvar så länge att det inte blir någon riktig sommar på stora områden i världen. VACKERT, MEN FARLIGT. utbrott gav fina färger på den isländska natthimlen. Men fotografen som tog den här bilden, James Appelton, riskerade sitt liv då han vandrade nära vulkanutbrottet. Inget att rekommendera! Under havet n Där sker de flesta vulkanutbrotten. Skadorna blir sällan stora, men de kan bilda tsunamis, jätte vågor, som är farliga för människor på kusterna. Supervulkan n Då en supervulkan får utbrott kan det förändra utseendet på stora delar av jorden. Inga sådana finns i dag, men stora sjöar kan vara hål efter supervulkaner. Berömda vulkanutbrott 79 e.kr. Pompeji, Italien Berget Vesuvius fick ett enormt utbrott som förstörde städerna Pompeji och Herculaneum och utplånade allt liv. Städerna glömdes bort och först 1599 hittades Pompeji igen. Man gräver fortfarande i dag fram staden, där man hittat avtryck i askan av både människor och djur Huaynaputina, Peru Heta gaser och askmoln spreds 13 kilometer från vulkanen, byar och städer förstördes. Det dröjde 150 år innan man kunde odla igen i närheten av vulkanen. Svaveldioxiden i atmosfären gav kalla år , eftersom gasen hindrar solstrålarna att nå jorden. Det blev missväxt och svält som dödade 2 miljoner människor i Ryssland Laki, Island Laki är ett spricksystem i jordskorpan på Island. År 1783 öppnades 130 vulkaner som släppte ut heta och giftiga gaser under åtta månader. En fjärdedel av Islands befolkning dog av svält då boskap dog av gaserna. Sedan följde kalla i år i Europa, som orsakade hungersnöd Tambora, Indonesien det största vi känner till Utbrottet började sakta redan 1812, men i april 1815 exploderade tre pelare av eld och smält sten ur berget och ett jättelikt askmoln spred sig över Indonesien. På Tambora dog alla växter och människor. Askan och gaserna förstörde också växtligheten på grannöarna och nästan människor svalt ihjäl. Också det här utbrottet orsakade kallt klimat. Nordamerika och Norra Europa drabbades hårdast. Där kallar man 1816 för året utan sommar Krakatau, Indonesien Ett våldsamt utbrott som pågick mellan maj och augusti. Två tredjedelar av ön Krakatau slets sönder. Kraften beräknas ha varit gånger större än atombomben som fälldes i Hiroshima under andra världskriget. Dånet hördes kilometer bort och människor dog, främst av tsunamivågorna som bildades Pelée, Martinique i Karibien Staden Saint-Pierre förstördes. Nästan ingen av invånare överlevde. Lehtikuva/Scanpix/Polfoto 1963 Surtsey, Island Ett vulkanutbrott under havet skapade en helt ny ö, Surtsey. VÄRLDENS NYASTE Ö. Surtsey skapades av ett vulkanutbrott under vattnet utanför Islands sydkust mellan 1963 och Hela Island har skapats av vulkanutbrott för mycket länge sedan. 20 katternö katternö 21

12 Med el i tanken Testtur med italiensk terrier: roligt, men inget för långfart. Jorden runt med elbil Elbilar är hype. Det skrivs säkert mer om dem än de faktiskt används. Ett projekt utöver det vanliga är några danskars tur jorden runt, km, i två Nissan Quashqai, ombyggda till elbilar. Läs om deras äventyr på bloggen: Hypen bevisas också av att de europeiska motorjournalisterna valde Nissan Leaf till årets bil Nissan Leaf karakteriseras som den första riktiga familje-elbilen. ÖSTERBOTTENPREMIÄR. Elbilen Tazzari Zero gjorde debut i Österbotten på Köpmanna mässan i Jakobstad. Karolina Isaksson Den italienska elbilen Tazzari Zero gjorde sin debut i Österbotten i samband med Köpmannamässan i Jakobstad i slutet av fjolåret. Katternö-tidningen fick chansen att göra ett provåk. Den ser ut som en liten italiensk tuffing, Tazzarin, och drar till sig nyfikna mässbesökare. Utseendet och egenskaperna som tillverkaren satsat på vittnar om varifrån den kommer: Imola, hemort för världskända F1-banan Autodromo Enzo e Dino Ferrari. Men till sådant sällskap har Tazzarin en bit kvar. Den är egentligen ingen bil, utan klassas som fyrhjuling, vilket betyder att den har en viktbegränsning, men ingen övre fartbegränsning och att dess förare måste ha B-körkort. Den är kompakt, tvåsitsig och personer över 1,90 i längd kommer knappast att trivas i den. När Tazzarin går igång och rullar iväg hörs knappt ett ljud, ett eventuellt trafiksäkerhetsproblem om elbilarna blir flera i städerna. På insidan kräver elmotorns sjungande lite tillvänjning. Den sjunger i hög ton så länge gaspedalen är intryckt och lite lägre tonart varje gång man släpper gasen. Det är en mörk och hal kväll då vi rullar iväg på provturen, så det gäller att ta det försiktigt med det bakhjulsdrivna fordonet. Men det är svårt: Tazzarin är pigg och terrierlik med sitt ampra reaktionsmönster. Vi blir alls inte akterseglade vid start i trafikljusen. Men gasfoten får jobba hårt för att hålla jämn hastighet, för bilen reagerar omedelbart på mera gas och släpper man gasen stannar bilen snabbt, eftersom ackumulatorn då laddar och stjäl rörelsekraften. Tazzarin har två växellägen, framåt och bakåt, och fyra körlägen: normal, sport, spar och halt väglag. Körlägena växlas med ett knapptryck under körning. Sport ger en extra kraftknuff vid t.ex. omkörning och spar håller igen elförbrukningen och begränsar hastigheten till maximalt 60 km/h. Helhetsintrycket är ett lättmanövrerat fordon, men sportigheten kräver lite anpassning av föraren. Förutom en amper gas reagerar också styrningen snabbt och fjädringen är av styv sportklass. Tillverkaren erbjuder också mjukare fjädring. Den är relativt bekväm att sitta i och sikten åt alla håll är bra. Men någon fraktbil är den inte. Två personer ryms in och lastutrymmena begränsar sig till 150 l. baktill och 30 l. framtill. På landsväg är bilen kännbart liten. Tazzarin är inte krocktestad. Utan tillläggsvärmare, av typen Webasto, blir kupén kall vintertid, trots tilläggsisolering för de bilar som skeppas till Finland. Trots mycket mediauppmärksamhet för elbilar är de ändå sällsynta. Kommer då finländarna att satsa på elbilar i framtiden,ville Mustonen, försäljningsdirektör vid Tazzarins importör Stella One? Elbilen blir aldrig en bil för alla. Den kommer att ha sin krets, vars behov den fyller. Den är en bra andrabil, i synnerhet för stadsbruk, och för företag kan den ge ett bra pr-värde. Själv tar jag alltid min Tazzari då jag rör mig inom Helsingfors med omnejd. petra nylund Fotnot: Katternö-tidningen återkommer i ett kommande nummer med testkörning av någon av de mera familjebilsinriktade elbilarna. Elbilen Tazzari Zero Tvåsitsigt fordon i klassen L7, eller fyrhjuling. Kräver normal besiktning. Motor: effekt 15 kw (20 hk); r/min; vridmoment 150 Nm. Litium-jon-ackumulator. Laddningstid ca 6 9 timmar. Bakhjulsdriven. 2,8 m lång, 1,5 m bred. Vikt med ackumulator 542 kg. Topphastighet 100 km/h. Räckvidd 140 km (enligt tillverkaren). Elförbrukning, enligt Tekniikan Maailmas test 20/2010: full laddning krävde 13,7 kwh el. Med ett elpris på 10,5 cent/kwh kostade laddningen 1,44 euro. Pris: ca euro + tilläggskostnader för extra värmare, värmeslinga i bakrutan och vinterdäck. katternö 23

13 Leif Sjöström BILDAD FORSKNINGSRESANDE. Österbotten får en bred historisk och kulturell presentation i Juha Ruusuvuoris aktuella bok Muukalainen Rantaruotsissa. Lokalbefolkningen får också komma till tals. RISKFRI UNDERHÅLLNING. Vi är vanliga och trevliga, ofarliga för barnfamiljer eftersom vi inte pratar politik, sex eller problem, är Jim Björnis förklaring till att så många finskspråkiga regelbundet tittar på FST:s program Strömsö. DURFÅGLAR. Juha Ruusuvuori beskriver Österbottens kusttrakter som en glad och trevlig trakt, som avviker från övriga Finlands molltradition. Som författare har jag förmånen att generalisera. Visst finns det också skillnader längs den svenskspråkiga kustremsan, men likheterna är fler, säger Juha Ruusuvuori. En lovsång till Österbotten Svenskspråkiga Österbotten är en vit fläck på kartan för många finländare. Juha Ruusuvuori vågade ge sig djupt in i pälsfarmarnas och snusrebellernas land, och skrev om sina upplevelser i boken Muukalainen Rantaruotsissa. Juha Ruusuvuori har just fått ut sin bok Muukalainen Rantaruotsissa på marknaden när Katternötidningen ringer upp honom i hans hem i Dalsbruk. Där har han bott sedan 1993 och 2005 gav han ut boken Muukalainen Muumilaaksossa (eli asutko vieläkin Taalintehtaalla?). Den boken handlar om livet i den tvåspråkiga kommunen på Kimitoön och om kulturskillnader mellan finlandssvenskar och finnar. Jag har kollegor som skrivit böcker om livet på landet efter att ha bott ett år utanför Helsingfors, så jag kunde med gott samvete dra lite generaliseringar efter att ha bott 12 år i Dalsbruk, säger Juha Ruusuvuori. Efter bokreleasen på aktuella Muukalainen Rantaruotsissa (svensk översättning kommer under vårvintern) håller han nu på med mindre uppdrag, bland annat översättningsjobb för John Nurminens stiftelse, som ska ge ut en ny sjöhistorisk bok. Jag har alltid varit intresserad av upptäcktsfärder. Redan som pojke läste jag massor av böcker som handlade om expeditioner till spännande platser. Han är uppvuxen i Uleåborg, och därmed själv också österbottning, men den svenskspråkiga kustremsan var något av en vit fläck till och med på Juha Ruusuvuoris karta. Med tecknaren Leif Sjöström som lokal guide reste han förra sommaren från Sideby i söder till Karleby i norr för att uppleva miljön och prata med människorna. Sjöström fångade Ruusuvuoris möten med lokalbefolkningen i sann Livingstone och Stanley-anda. Jag hade ingen förhandsuppfattning om regionen, men antog att svenskbygderna i Österbotten måste likna Åboland på något sätt. Jag var intresserad av att jämföra det finska och det svenska Österbotten och visst finns det skillnader, berättar Juha Ruusuvuori. EN AV DE tydligaste skillnaderna enligt honom är att svenskösterbottningar följer sin egen moraluppfattning, hellre än lagen och överheten. Inställningen är att man i första hand tar hand om sina egna saker själv. Helsingfors är inte alls en lika självklar auktoritet som i övriga Finland. Så har det varit i hundratals år i svenskösterbotten. I stället är Stockholm och Europa närmare, säger Juha Ruusuvuori, som träffade många kända och halvkända profiler under sin expeditionsresa, däribland snusaktivisten och musikern Patrick Wingren. Han har märkt samma skepsis till statsmakten i Åboland. Här ute får man vänta minst 90 minuter på polisen om man ringer. När jag flyttade hit märkte jag att människorna här tar ansvar på ett annat sätt än i storstäder. Det är en otänkbar fras att höra på Kimitodialekt att jag ska anmäla dig till polisen. I stället är man van att reda ut saker själva utan inblandning av rättsväsendet. Veikko Somerpuro TILL INTERVJUPERSONGALLERIET i Ruusuvuoris bok hör också programledarna i Strömsö, Jim Björni och Susanna Ström-Wilkinson. De får representera den gör-det-själv-mentalitet som genomsyrar Österbotten och som kan antas ligga bakom en del av företagarandan, som trots allt är riksbekant. Den innovationskultur som frodas på landsbygden i Österbotten är inte lika stark här i Åboland. De stora städerna ligger närmare och suger upp många driftiga personer från Åboland. Här håller däremot en stor servicesektor på att växa fram när stugägare från Helsingforsregionen behöver olika sorters fastighetstjänster för sina fritidshus. Nackdelen är att lokalbefolkningen inte längre har råd att köpa sommarstugetomter i Åboland. Juha Ruusuvuori betraktar Kustösterbotten med stor välvilja, nyfikenhet och kunskap i sin bok. En främling ser många saker som hemmablindheten skymmer, men ibland kan man som inföding tycka att han blundar för negativa drag i det som han studerar. Boken har fått positiva recensioner på finska. Det är mest i svenskspråkiga medier som några ansett att det är en idyllbeskrivning, säger Juha Ruusuvuori. Han gillar uppenbarligen vår trakt efter sin expedition förra sommaren. Om jag inte trivdes så bra på Kimitoön skulle jag mycket väl kunna tänka mig att flytta till Österbotten. Åtminstone om det gick att få med sig någon kulle och ett varmare klimat. johan svenlin GILLAR ÖSTERBOTTEN. Juha Ruusuvuori växte upp i Uleåborg, har bott i Tammerfors och Helsingfors men är sedan 1993 bosatt i Dalsbruk i Åboland. Muukalainen Rantaruotsissa kom ut i december och är hans femtonde bok. 24 katternö katternö 25

14 Erich Lessing Culture and Fine Arts Archives Den här klippmålningen från Sahara visar djur och människor för cirka 6000 år sedan. Jordens klimat var då varmare och nederbördsmönstren annorlunda och Sahara hade ännu inte blivit öken. Saharas hemlighet När den stora isen äntligen smälte undan, efter att ha dominerat klimatet på jordklotet i hundratusen år, gavs nya livsförutsättningar för floran, faunan och människan. Bland annat erövrade savannen stora delar av det vi nu kallar Sahara. Djur och människor följde i växtlighetens spår. Och just här, mitt i Sahara, skapade människan några av historiens mest fantastiska djurbilder. 26 katternö katternö 27

15 Det var varmare (och kallare) förr Värmen och kölden har styrt människans öde Jorden är så gammal att vi inte kan fatta det. Kalla och varma perioder har växlat tusen och åter tusen gånger. Ser vi till den senaste tusendelen av jordens historia (de senaste 4,5 miljoner åren) finns en kraftig trend mot kallare klimat (i storleksordningen 5 grader Celsius). Ser vi till senare halvan av denna tusendel (de senaste 2,5 miljoner åren) domineras den av istider med korta värmeperioder, först i cykler på år, sedan i cykler på år. 1 Jämfört med kallperioderna är värmeperioderna i de här cyklerna korta. Och tittar vi på den allra senaste värmeperioden, den som vi nu lever i, så var den betydligt varmare i början än den är i dag. Klimatet och människan Vad klimatförändringarna under den pågående värmeperioden betytt för människan är temat för historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist i hans bok Global nedkylning. Klimatet och människan under år (Norstedts, 2009). Namnet Charpentier är välkänt i finländsk historia. För Fredrik Charpentier Ljungqvists del är släktrelationen till Finland dock 200 år gammal. När riket delades 1809 valde en del av släkten att bosätta sig i den västra rikshalvan, medan en del stannade i Finland. Bokens blandning av historia och naturgeografi har intresserat Fredrik Charpentier Ljungqvist sedan tonåren. Bokens titel gavs av den nedkylningstrend som vi har sedan år och vetskapen om att vi obönhörligt är på väg mot en ny istid även om ingen i dag kan säga när detta sker. (Se figur 1) Ungefär halva boken ägnar Fredrik Charpentier Ljungqvist den så kallade lilla istiden, ungefär åren , den period i klimathistorien som beskrivs genom många skriftliga källor. Vi har ännu bara begränsad kunskap om orsakerna till de historiska klimatvariationerna. Generellt verkar det enklare att hitta orsaker till kallperioderna än till värmeperioderna, säger han. I den aktuella debatten om människans eventuella inverkan på klimatet har Fredrik Charpentier Ljungqvist inte profilerat sig. När klimatdebatten kom i gång, försummade man det historiska perspektivet bakåt i tiden. Nu tror jag att det är på väg tillbaka. Det är ju ganska självklart att vi inte kan förstå människans relativa inverkan på klimatet om vi inte först lär oss förstå de naturliga variationerna, säger han. Varmare Kallare År före nutid Figur 1. Relativa variationer i temperatur de senaste drygt åren rekonstruerade från den grönländska isborrkärnan NorthGRIP. De varierande men kalla förhållandena under den senaste istiden syns tydligt. Den förra värmeperioden var varmare än den nuvarande. Som synes har temperaturen de senaste 8000 åren långsamt sjunkit. (Ur Fredrik Charpentier Ljungqvists bok) 0 Exemplet Sahara Alf Sjöblom Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorand i historia vid Stockholms universitet, har skrivit en innehållsrik bok om vad klimatförändringarna genom historien har betytt för människan i olika kulturer. Namnet Sahara kommer från arabiskans as sahrā al-koubra och betyder den stora öknen. Men under perioden för år sedan täcktes största delen av Sahara av savann och stäpp. Det varmare klimatet då gav andra cirkulationsmönster och mer nederbörd. Till exempel låg vattenståndet i den stora Tchadsjön meter högre än i dag, och från Tibestibergen rann permanenta floder ut i Sahara. Små band med stenåldersjägare slog sig ner vid sjöar och vattendrag som inte längre finns. Sannolikt var de ofta på vandring. Bördigheten var inte tillräcklig för fasta odlingar, däremot för nomader med boskap, får och getter. Vi skulle knappast veta detta om det inte var för de klippmålningar som de efterlämnat. Omkring sådana är kända, många av en kvalitet som gjorde att man i omvärlden länge tvivlade på att målningarna var äkta. De äldsta målningarna är omkring år gamla och avbildar sådana djur som också i dag hör savannerna till, till exempel bufflar, giraffer, elefanter och noshörningar. Målningarna från senare perioder visar ofta boskapsdjur och människor. Den stora utforskaren av målningarna är fransmannen Henri Lhote, som under flera årtionden med en grupp konstnärer utforskade framför allt Tassilibergen och avbildade klippmålningarna med stor noggrannhet. 2 Det är dock en villfarelse att tro att Saharas invånare var välmående nomader med välfödda kor på bete. Det var fråga om dåligt närd boskap med en mankhöjd som inte översteg 115 cm. När det magra betet runt ett vattenhål tog slut var det dags att flytta till nästa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. Mjölken från korna var ett viktigt födoämne, men livet var hårt även de bästa åren. Man kunde bygga upp sina hjordar under regnrika år, under regnfattigare år decimerades de. Man samlade förstås ätliga rötter. På gynnsamma platser började man småningom odla hirs. För omkring 5500 år sedan skiftade faunan på klippmålningarna karaktär. Buffeln och andra vattenkrävande djur försvann från motiven. Det sammanfaller med att klimatet blev kallare och en stor uttorkning började. Uppenbart skedde detta ungefär före Kristus. Den enda av Saharas floder som bestod var Nilen, men också i denna minskade vattenmängden. Värmen i Norden Det postglaciala klimatoptimatet gav också i Finland en annorlunda vegetation än i dag. En stor del av våra trakter låg ännu under vatten, som effekt av istiden, men på fastlandet långt uppe i mellersta Finland dominerade en blandning av ädel lövskog och tall- och björkskog. Tall och björk växte ända upp till Ishavet. Gran fanns ännu bara i östligaste Finland. Det var minst 2 grader varmare på årsbasis än i dag. I södra Skandinavien blev det de flesta år, i meteorologisk mening, aldrig vinter. Växtsäsongen var mycket längre än nu. Missväxt var sällsynt, det var fördelaktigt att gå över till en jordbruksekonomi, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. (Se figur 2) Med jordbruket blev befolkningen bofast, vilket var en fördel så länge klimatet var varmt och jordbruket gav det nödvändiga. När klimatet senare blev kallare, blev bofastheten en nackdel. Skulle man lämna allt på grund av missväxten? Vart skulle man i så fall flytta? En markant avkylning skedde omkring före Kristus. Effekten i norra och mellersta Skandinavien var att jordbruket för en period upphörde och befolkningen minskade. Fredrik Charpentier Ljungqvist ger otaliga exempel från olika tidsperioder hur värmeoch köldtrenderna relaterar till stora förändringar i olika kulturer. Romarrikets glansperiod sammanföll med en värmeperiod, de stora folkvandringarna skedde under en kallperiod. Under den medeltida värmeperioden koloniserade nordmännen Island och Grönland. I England odlade man vin i stor skala, bland annat för export till Frankrike. Lilla istiden Sedan kom Lilla istiden. Den nordiska bosättningen på Grönland försvann. Nordmännen var bofasta jordbrukare och satt instängda i sina fjordar, medan inuiterna var rörliga och flyttade sig dit där sälarna, deras viktigaste föda, fanns, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. På det europeiska fastlandet är åren väldokumenterade som förfärliga svältår. Kalla och extremt regniga sommar gav missväxt som tog livet av miljoner människor. I häxförföljelserna särskilt under och 1600-talen dömdes tusentals kvinnor till bålet för att med svart magi bland annat ha framkallat dåligt väder. En idé som spred sig var att häxorna i samförstånd med djävulen planerade svår missväxt flera år i rad, så att hungern skulle utlösa kannibalism. Kristna skulle då alltså till djävulens förnöjelse äta upp andra kristna, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. Årsmedeltemperatur ( C) År före nutid Figur 2. Ungefärliga variationer i årsmedeltemperatur i södra Sverige de senaste åren. Rekonstruktion utifrån analyser av fossilt pollen från bottnen på sjön Flarken. Publicerat av Heikki Seppä med flera forskare (Ur Fredrik Charpentier Ljungqvists bok) Under 1690-talet var flera år extremkalla. Till exempel låg Elbe i Hamburgområdet vintern frusen under fjorton veckor. Tjocka snödrivor förhindrade trafik på vägarna i Italien. I Finland blev det följande året det allra värsta. Upp emot en tredjedel av befolkningen dog. Bland annat historikern Eino Jutikkala har beskrivit detta. Proportionellt måste det vara den största katastrofen i Finlands historia, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. Svältåren på 1860-talet Som beskrivs i artikeln på de följande sidorna var också en stor del av 1860-talet en svältperiod i Finland. Enbart under 1868 dog omkring finländare i framför allt svält eller svältrelaterade sjukdomar. Som jämförelse dog omkring finländare i krigen Flera av åren det här decenniet hade korta, kalla och regnrika somrar. Till exempel försommaren 1867 är den kallaste som uppmätts i Skandinavien, 4 7 grader under genomsnittet. Det som tydligt illustreras är att problemet inte var kalla vintrar, utan korta och regniga somrar. Säden hann inte mogna talet visar också en gräns ungefär vid Mälardalen. Söder om den hann man i regel skörda även under kalla år. Där var det också en mycket enklare och snabbare affär att vid missväxt köpa säd och få den transporterad från utlandet. Längs Bottniska viken och i Finland hindrade isen transporter en stor del av året. Hjälpåtgärder vid missväxt kom i gång för sent och infrastrukturen var för dålig för att nödhjälp skulle komma fram, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. I Norrland benämns 1867 Storsvagåret. Antalet döda på grund av svält och relaterade sjukdomar var några tusen talets svältår fick bestående konsekvenser i både Sverige och Finland. Bland annat riktades jordbruket i högre grad in mot boskapsskötsel, och emigrationen till Amerika tog fart. svenolof karlsson 1 Så som man tolkat sedimentkärnor från stationen Vostok i Antarktis. 2 Av Henri Lhotes klassiska verk finns ett i svensk utgåva, Klippmålningarna i Sahara (1959). 28 katternö katternö 29

16 Gun-Marie Wiis På liv och död Det är tidig vinter Familjen Birck är på väg från Jalasjärvi till Ilmola. Fadern Johannes och modern Anna Greta hjälps åt att dra kälken med den lilla skrindan genom snödrivorna. I skrindan ligger deras tre barn instuvade i hö, som skydd mot kylan. Johannes och Anna Greta Birck är utfattiga och som så många andra vid denna tid vandrar de runt i Finland på jakt efter mat för dagen och allra helst ett arbete. Det handlar bokstavligen om liv eller död. 30 katternö katternö 31

17 Flera år i rad blev vårsådden försenad och redan i augusti kom den första frosten. Familjen Bircks öden under 1860-talet liknar säkert många andras. Det ovanliga är att vi känner så många detaljer. Vintern 1865 är familjefadern Johannes 28 år och hustrun Anna Greta 30. De tre barnen är Johan, 5, Salomon, 3, och Sanna Kaisa, sex månader. Familjen har i fyra år försökt försörja sig som småbrukare på Hakatorppa (Hagtorpet) i Alahärmä, men trots hårt slit ofta saknat mat för dagen. I flera repriser har Johannes sökt sig för arbetsförtjänst till olika orter i landet, nu följer familjen med. Johannes är bondson, men utan eget hemman. En avgörande sak i släkthistorien skedde då Johannes farfar Johan Carlsson Kurf 1811 med sin familj hustru och fyra barn bröt upp från sitt ägandes skattehemman på 1/6 mantal i Ytterpurmo (nuvarande Forsby) för att bli nybyggare i Kalijärvi i Kortesjärvi. Bakgrunden till detta vet vi inte, men Kalijärvi beskrevs som en ödslig bygd på stranden av ett träsk, där kylan aldrig gick ur gungflyn, där frosten årligen härjade de små åkerlapparna och där skogen visserligen mätte åtskilliga hundratals tunnland men var så gott som utan saluvärde för generationer framåt. Tjärbränningen var mödosam och tjärpriset på tok för lågt. Bland dem som inte kunde finna bärgning i Kalijärvi fanns Johannes far Hindric, som tog efternamnet Siekkinen. Med sin första hustru flyttade han 1831 till Alahärmä, där han övertog Perkiömäki hemman. Efter hustruns död 1835 måste Hindric sälja det skuldsatta hemmanet men fick en ny chans som bonde efter giftermål med Liisa Erkintytär Näsi i den närbelägna Vuoskoski by. Hindrics och Liisas första gemensamma barn, av nio, blev Johannes Henrikinpoika Siekkinen, född Alltså just den Johannes som 28 år senare med sin familj vandrade omkring på jakt efter arbete. Dräng vid tio år Johannes hade redan som tioåring lämnat hemmet för att förtjäna sitt uppehälle som drängpojke. Aderton år gammal tog han värvning som soldat i Finska gardet och skrevs då in under namnet Birck namnet gavs av att han strax innan hade tjänat på Piri hemman (nära nuvarande Power-Park i Alahärmä). Som soldat följde Johannes Birck med Finska gardet under Krimkriget till Warszawa, då truppen nåddes av budskapet om fred och förlades i läger i Litauen. Där mötte man farsoter, som decimerade truppen med flera hundra man. Sedan var Johannes Birck med gardet i Moskva på kejsar Alexander II:s kröning, tills han i oktober 1857 befriades från krigstjänsten på grund av försvagad hörsel. Våren 1859 gifte sig Johannes med bondedottern Anna Greta Eerikintytär Piper-Näsi, även hon från Alahärmä bosatte sig paret på Hakatorppa. Året därefter blev ett svältår framför allt i norra Finland. Skörden misslyckades, stora skaror av tiggande och arbetssökande människor drog söderut. Hur skörden lyckades på Hakatorppa vet vi inte, däremot att Johannes Birck ständigt sökte arbete, helst som timmerman. Så var i korthet bakgrunden till familjen Bircks vandringar. Tre av dem har vi närmare kunskaper om genom de berättelser som Johan, sonen i höskrindan, efterlämnat. Första vandringen Från Halla-aho ut fattiga gård fortsatte vandringen till Nälkämäki ödehemman, där ingenting stod att få. Vid Kuolemankorpi, hittades äntligen lite potatis. Därför vet vi att familjen Birck hösten 1864 ställde kosan söderut. Vandringen gick långsamt och mödosamt. Barnen somnade alltemellanåt i skrindan. Över nyåret 1865 bodde familjen i en värmestuga i Jalasjärvi. I april samma år befann sig familjen i Ilmola, där tak över huvudet gavs av folkstugan på Alakorpi gård. Här insjuknade den treårige Salomon i smittkoppor och dog. Salomon var vacker och klok och sin fars och mors älsklingsbarn. På våren i islossningstiden gömdes Salomons mörknade kropp i jordens sköte på Ilmajoki kyrkogård, får vi veta av Johans berättelse. Familjen återvände till Hakatorppa till sommaren, men också 1865 blev ett hungerår. På många ställen såg skörden ut att bli god, men en svår frostnatt den 23 augusti släckte förhoppningarna. I spåren av svälten och fattigdomen kom sjukdomarna, och detta blev ett förfärligt sjukdomsår. 7,9 procent av Finlands befolkning dog, av dem i fläcktyfus, 7500 i rödsot (dysenteri) och över 3000 i kikhosta. Smittkoppor hade framför allt varit 1700-talets stora farsot i Europa. Med 1800-talet lärde man sig förebygga smittkopporna genom variolation och vaccination, och på 1860-talet hade man nått så långt att 70 procent av alla nyfödda i Finland vaccinerades. Men uppenbarligen inte Salomon Birck. Andra vandringen Den andra vandringen företog Johannes, Anna Greta och den nu sexårige Johan Birck 1866; dottern Sanna Kaisa fick stanna hos en anförvant. En av Johans minnesbilder är hur han vaknade i skrindan, då vandringen gick över Näsijärvis is. Familjen tog kvarter i Kyttälä. Johan lade märke till de höga fabriksskorstenarna i det angränsande Tammerfors och polisens arbete med att ta hand om berusade personer. Fadern besökte Hattula gård, där han hade arbetat hösten innan och fått löfte om fortsatt arbete, men kom tomhänt tillbaka. Så råkade familjen på bönder, som körde varuforor mellan Viborg och Tammerfors, och fick mot betalning följa med dem till Viborgstrakten. En varg höll efter foran, men drevs bort med störar. Foran tog genaste vägen över isar och moar och passerade Villmanstrand. I Juustila, strax norr om Viborg, steg familjen Birck av och kom där att tillbringa vårmånaderna Första hemmet var ett rökpörte med väggfasta bänkar och fyra fönster. Men av den ständiga röken blev Johans ögon sjuka, och familjen flyttade till en hönsstuga på en herrgård de kallade Hovi. Nästa etapp företogs i en lodja (en liten grundgående roddbåt) över en sjö till Juustila sluss (Saima kanal hade öppnats tio år tidigare). Där fick familjen bo i en Berättelsens huvudperson Johan Birck, född 1859 i Alahärma, död 1942 i Nykarleby fotograferad något år före sin åttioårsdag av fotografen Rolf Grandell, som var gift med Johan Bircks sondotter. bastu. Mamma Anna Greta tappade björklake av några väldiga björkar bakom bastun och bryggde dricka. Johan betraktade förundrad båtarnas väg genom slussen. Sedan gick färden till Viborg. Medan Johannes hörde sig för om arbete, logerade Anna Greta och Johan på en arbetsinrättning för fattiga. Därefter bodde familjen i stadsdel de benämnde Loboten. I Viborg försökte sig Johan på att tigga pengar, som han såg andra pojkar göra. Han lyckades få några slantar, men större pojkar tvingade till sig dem med hot. Nästa arbete för Johannes ingick i ett batteribyggnadsprojekt i Trångsund intill Viborgs fästning. Familjen jämte andra i samma belägenhet hänvisades att bo i en ria. Vid en sprängningsolycka miste tre män livet. För en nyfiken sjuåring var det mycket att titta på; Johan kunde ännu på gamla dagar livligt beskriva befästningsarbetena. Men olyckor väntade. Anna Greta insjuknade i svår rödsot (dysenteri) och Johannes i något som kallades koleratauti. Alla tre hamnade på Viborgs sjukhus. När de svaga och utarmade kom ut därifrån, började det bli höst. Det fanns ingen annan råd än att anhålla om hemförpassning genom myndigheternas försorg. Förpassningspapper fick de på Viborgs poliskammare. Från besöket där kom Johan ihåg hur en berusad man skulle interneras, men var så våldsam att en kosack tillkallades. Denne slängdes i väggen av bråkmakaren, som också sparkade på dörren med sådan kraft att bommen slogs ner. På väg till hamnen försökte Johannes bära sin son, men var så svag att han ramlade omkull. Med hjulångaren Viktoria företog Johan sin första ångbåtsresa. Man passerade Fredrikshamn och kom till Lovisa. Sedan blev det storm, och hela familjen var svårt sjösjuk. En häst bunden i en spilta på däck sparkade våldsamt. I Helsingfors beundrade Johan den ryska kyrkans gyllene kupoler. På Skatuddens fängelsegård inväntades vidare order. Familjen fick sedan åka hästskjuts norrut förbi Tavastehus slott. De såg tågen passera på Finlands första järnväg (som öppnades mellan Helsingfors och Tavastehus 1862), men fick inte åka med. Vintern var redan inne då familjen Birck återkom till Hakatorppa och åter träffade dottern Sanna Kaisa. Tredje vandringen Vandringen till Tammerfors och Viborg, 1866, skedde under en sträng och utdragen vinter. Snötäcket låg tjockt i södra Finland ännu i maj, vårsådden försenades och fodret till djuren tog slut. Sommaren blev mycket regnrik, vilket skadade sädesväxten svårt och fick potatisen att ruttna. Då kölden smällde till på allvar den 3 september var säden ännu omogen. Efter ytterligare flera köldnätter var missväxten åter en gång ett faktum. Hemma på Hakatorppa fick familjen Birck uppleva en ännu strängare vinter än den föregående. Våren 1867 blev exceptionellt sen; den temperaturserie som finns från Helsingfors visar en medeltemperatur för maj månad på bara +1,8 grader (ungefär åtta grader under genomsnittet). På många håll låg isen kvar på sjöarna ännu i juni. Höstsådd säd grodde inte. På sin ensamma vandring såg han stora, vackra gårdar målade i olika färger. Men ingen ville ge en bit mat till den hungriga gossen. Sommaren 1867 förde visserligen med sig värme, men alldeles för kortvarigt. Stränga frostnätter kom i augusti och tog både säden och potatisen. I praktiken fick man en skörd av någon betydelse bara på Åland och i de sydligaste socknarna på fastlandet. Om nöden hittills hade varit stor, stod det nu klart att den kommande vintern skulle bli ännu värre. Familjen Birck fick bittert erfara detta. Sanna Kaisa dog i september av umbärandena, knappt tre år gammal. En månad senare lämnade familjen ifrån sig sitt torp, Hakatorppa, för gott och begav sig i väg på ännu en vandring. Johan var nu knappt åtta år. Första målet blev denna gång Alajärvi. Johan mindes att familjen tillbringade två nätter på Halla-aho utfattiga gård, fortsatte vandringen genom en skog och i skymningen nådde Nälkämäki ödehemman, där ingenting stod att få. Vid det tredje ödehemmanet för dagen, Kuolemankorpi, hittades äntligen lite potatis. Vandringen fortsatte genom bland annat Karstula. I början av november kom familjen med sin kälke till Jyväskylä. Där hade Johans mor en kusin Moberg, som var elev i lärarseminariet och hade hunnit till kandidatklassen. Moberg hade som drängpojke hos apotekare Malmberg i Nykarleby visat gott läshuvud och hade av denne förhjälpts först genom elementarskolan i Nykarleby och sedan till Jyväskylä seminarium. Under familjens besök på seminarieområdet för att träffa kusinen kom en skara lektorer och betraktade de nödställda. En lektor Länkelä fäste sig vid Johans pigga varelse och sade: Där är också en pojke som borde få undervisning och bli lärare. 32 katternö katternö 33

18 Hemma väntade bannor, bastu, mat och för första gången på tio månader en riktig säng. I Jyväskylä lyckades Johannes få en del arbete och förtjänade under november och december penni om dagen till familjens uppehälle. Sedan skärptes förhållandena och dagpenningen minskade till 40 penni. På nyårskvällen kunde modern visserligen koka risgrynsgröt, men den åts utan mjölk och smör. Johans egen vandring Läget var nu akut. I januari placerade föräldrarna Johan på Jyväskylä fattiggård, där ransonerna dock var knappa och trängseln svår. Till exempel logerade en gubbe med gumma och 4 5 barn på fattiggårdens ugn. Det som nu fick konsekvenser var att Johan frestades att pröva en kälke, som tillhörde gubben på ugnen, för att skurra backe. Olyckan var framme, kälken rände mot ett hinder och krossades. Johan såg framför sig en gruvlig bestraffning och bestämde sig för att rymma. Kosan styrdes till Korpilahti, ungefär 30 km söderut, där Johan sov två nätter i olika gårdar. På vägen såg han tre ihjälfrusna tiggare i snön. Han vandrade vidare och kom till Jämsä, ytterligare 30 km söderut, där han såg stora, vackra gårdar målade i olika färger. Men ingen ville ge en bit mat till den hungriga gossen. Johan återvände till Jyväskylä. När han en kväll nådde stadsstranden mittemot trumslagare Peltonens, var gården full av hästar och slädar, men man ville inte ge utrymme för pojken från landsvägen. Johan styrde stegen till den gård där han och föräldrarna hade tagit in i november. Han mötte en inbjudande lukt av nybakat bröd och fick smaka en bit. Från ett rum hörde han kvidande ljud av människor som låg i hungerkval. Föräldrarna såg Johan inte till. Följande morgon lämnade han därför Jyväskylä och vandrade nu ensam i tre månaders tid. Han visste inte var han färdades, förrän han i april kände igen vägen mellan Kauhava och Härmä. Här fick han skjuts med en hästkärra. En natt tillbringade han i fattighärbärge hos bonden Ala-Matti, en natt i fattighärbärget i Pesola. Här fick han en liten brödbit, tre strömmingar och välling kokt på vatten och frusen spannmål. Nästa mål blev Nykarleby stad. Våren 1868 var den allra värsta hungertiden. Enligt den officiella statistiken dog människor i april och i maj av i huvudsak hungerrelaterade orsaker i Finland. I Nykarleby mötte Johan stora skaror av svältande människor från Ullava, Halsua, Perho, Purmo, Esse och Vörå. Johan Birck fortsatte vandringen till Jakobstad och träffade två poliser, en lång och en kort, som gav order åt de svältande att gå till fattighärbärget och inte gå omkring och tigga. I Jakobstads fattighärbärge (den gamla stadsgården, som revs 1955) gavs besked att alla skulle hjälpas åt att plocka syrstjälkar och blad eftersom man skulle koka bensoppa. Man plockade den begärda växtligheten, men fann att soppan inte innehöll några ben. Johan såg en uppsyningsman kallad Pitter slå en gammal man med en käpp och bestämde sig tillsammans med en annan vandrarpojke för att lämna stället. Nämndemannen drog Johan i håret: Jaså, du kommer hit gården till last! Far din är skyldig mig 24 mark, och jag har arbetsdom på honom. Kurvan visar temperaturanomalierna (alltså avvikelserna från det normala) i Stockholm år Som synes var det mycket kallare än normalt i stort sett hela året. Kurvan för Finland är inte exakt likadan, men sannolikt mycket likartad. Den grafiska presentationen är gjord av Anders Moberg, docent vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Nästa natt sov de i handelsman Thodéns finnstuga, men infångades tillsammans med en hop tiggarpojkar av polisen och fick tillbringa nästa natt i stadens arrest. Någon hade snattat någon sak, och de andra fick lida med den skyldige. Följande anhalt blev Vörå. Johans kamrat fick där tag i en katt och slängde den hårdhänt ifrån sig. Kattens jämmer lockade folk tillstädes, vilket slutade med att kamraten förpassades till en gödselvattengrop. Johan gick allena sin väg och återkom till Nykarleby. Det var nu augusti månad Under några dagar låg Johan sjuk under bar himmel på handelsman Nylunds gård. Han bjöds filmjölk, men klarade inte att äta. Slutet på vandringen närmade sig emellertid. Johan skickades i väg med en körkarl som skulle till Alahärmä. Vid Gabriel Ala-Viitalas gård i kyrkbyn, där G. M. Hedström hade handelsbutik, talade körkarlen med nämndemannen, som kom ut och drog Johan i håret: Jaså, du kommer hit gården till last! Far din är skyldig mig 2 4 mark, och jag har arbetsdom på honom. Sjuk, uttröttad och hungrig kastades Johan i en sandgrop och somnade där. Han väcktes av en kvinna, som hade känt igen honom, och bars av henne till en gård på andra sidan av ån. Där mötte han nu sin mor, Anna Greta, i tillfälligt arbete på gården. Fadern Johannes var på timmermansarbete i södra Finland. Anna Greta grälade först på sin återkomne son, skickade honom sedan i bastun, gav honom mat och lade honom i en ordentlig bädd. Det var tio månader sedan han legat i en riktig säng. Samma augustinatt, 1868, utbröt ett fruktansvärt åskväder, som brände ihjäl två kvinnor i Alahärmä kyrkby. De hade förtärt Hoffmans droppar och sprit i avsevärd mängd och fick sitt syndastraff, menade folket. Vad hände sedan? Sommaren 1868 blev varm och äntligen kunde man bärga en god skörd. Det mesta av utsädet härstammade från utlandet, importerat av handelsmän och på statlig försorg. Men långt in på hösten var dödssiffrorna skrämmande höga. Bland dem som dukade under, i mars 1868, fanns Johans farmor Liisa Siekkinen. Dödsorsaken angavs vara hungertyfus. Vad blev det av Johan och hans föräldrar? Johannes och Anna Greta Birck bosatte 1875 sig i Kalijärvi, Kortesjärvi, där Johannes bedrev småbruk på en liten hemmansdel och tillika arbetade som timmerman. Efter Anna Gretas död 1892 gifte Johannes om sig med en sytningsänka från Kauhava. Efter några år på denna ort återkom han ännu en gång till Alahärmä, nu som bakstugusittare, och slutligen ännu en gång även till Kortesjärvi, som utackorderad till Syväjärvi gård, där han avled vid 89 års ålder På ålderns dagar konstaterade Johannes Birck att han hunnit se mer tuulta ja tyventä (ordagrant: vind och stiltje) än mången annan. Sonen Johan Birck besökte som åring Alahärmä folkskola under fyra terminer, dock inte hela läsår då han var tvungen att bo inkvarterad nära skolan och hemmet var för fattigt för att kunna hålla kost åt eleven. Vid femton år blev Johan Birck skomakarlärling i Nykarleby, vid nitton gesäll. Han sökte sedan skomakararbete under en vandring i södra Finland och tjänade tre år i Vasa skarpskyttebataljon. Som lärpojke i Nykarleby gick Johan Birck på söndagarna i hantverksskolan och lärde sig därigenom svenska väl. Efter värnplikten behärskade han svenska och finska ypperligt i tal och skrift, hade god handstil och var skicklig i räkning. Hans läshunger ledde till goda kunskaper i geografi, historia och samhällskunskap. Bröd bakades under hungeråren av så vitt skilda ingredienser som björkbark, granbark, ung tallbark, tallskott, islandsmossa, björnmossa och agn- och halmstamp. Alternativt kokades gröt av dessa ingredienser tillsammans med lite talg. De här påsarna innehåller prov på mjöl gjort av kornhalm och agnar och skickades under nödåren till lokala myndigheter av Åbo läns kommitté för moss- och svampberedning. Proven från Jakobstads museums arkiv. Tjugosex år gammal, 1885, blev Johan Birck poliskonstapel i Nykarleby och gifte sig med Elisabet Charlotta Nysund Siisbacka från Purmo. Två av barnen i äktenskapet nådde vuxen ålder: Johannes (Johan) Ludvig Birck och Aurora Viktoria Birck. Efter hustruns död gifte Johan Birck om sig med Liisa Wiitanen från Muhos och fick med henne döttrarna Anna Lisa och Vieno Suomilia. Sonen Johan Ludvig Birck kom med åren att göra sitt livsverk som folkskollärare i Jakobstad och erhöll skolrådstitel svenolof karlsson Fotnot: Huvudinnehållet i denna berättelse bygger på en artikel av den nämnde Johan Ludvig Birck i tidningen Pedersöre, Jakobstads Tidnings juloch hembygdsblad, årgång Varför var det så kallt? Ofta kan korta kallperioder förklaras med vulkanutbrott och de askmoln som de spyr ut i atmosfären. Någon särskild orsak till 1860-talets ogynnsamma klimat i Norden har dock inte identifierats var det kallt runt Nordatlanten, också i nordöstra USA, men inte i övriga världen. Troligen handlade det om naturliga variationer, enligt klimathistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist. Anders Persson, välkänd meteorolog för denna tidning läsare, säger att det som kan erbjudas på sin höjd är intelligenta hypoteser. Problemet, förutom att data bara finns från en del av världen, är att det gäller anomala somrar. Huvudforskningen har siktat in sig på anomala vintrar. Kanske kunde man ta fasta på hur strömningsmönstret såg ut över Fennoskandien dessa somrar. Några dagliga väderkartor ritades ännu inte på 1860-talet. I de nordiska riksarkiven och meteorologiska instituten finns det dock tillräckligt med väderobservationer för att möjliggöra en rekonstruktion med dagliga kartor med vädermönstret, säger han. Kunde svältkatastrofen ha undvikits? Ett kort svar är att myndigheterna vidtog en del åtgärder, men för sent. Den outvecklade infrastrukturen bidrog. Den spannmål som på initiativ av bland andra senatorn Johan Vilhelm Snellman och köpmannen Adolf Vasenius importerades nådde på grund av ishinder aldrig fram. I norra Finland drog många i väg till Sverige, Nordnorge och Ryssland. Enbart från Kuhmo registrerades 745 personer för flyttning till Aunus på den ryska sidan. 34 katternö katternö 35

19 Döda djur som lever Alltför många djur har dött ut. Ändå är det så att diskussionen om de utrotningshotade djuren har spårat ur. Påståenden av typen att en art dör ut på jorden var annan minut är rent nonsens, säger Eirik Granqvist. Katternös läsare kunde bekanta sig med Eirik Granqvist i nr 1/2010. Han har efter det hunnit tjänstgöra i en andra period som professor vid Shanghais naturvetenskapliga museum, och är just nu (våren 2011) verksam i utbildningsuppdrag vid Thailands nationalmuseum för naturhistoria i Bangkok. Enligt en notis som spreds av Reuters och andra nyhetsbyråer häromåret beskrevs nya arter enbart under Hälften av dem var insekter. Totalt har sedan Linné började bokföra arterna omkring 1,8 miljoner sådana beskrivits på jorden. Många av arterna på jorden är ännu inte upptäckta. Arter nybildas och dör ut hela tiden. Det är naturens gång. Också arten människa kommer att dö ut någon dag, säger Eirik Granqvist. Listan över utdöda ryggradsdjur omfattar i historisk tid drygt 300 arter (se noten i slutet av artikeln). Många av djuren i listan representerar dock inte arter, utan raser av ännu levande arter, säger Eirik Granqvist. Och faktum är att samtidigt som antalet arter som beskrivs som hotade hela tiden ökar, finns ingen trend att utrotningstakten verkligen ökar. Jag har ägnat mitt liv åt djuren, och jag är enig med alla som betonar värdet i biodiversitet. Men vi får för den skulle inte beskriva saken som värre än den är och ta bort livsglädjen från våra barn, säger Eirik Granqvist. Art och ras En grundläggande skillnad är den mellan art och ras. Eirik Granqvist beskriver saken så här: Eirik Granqvist från Nykarleby och en bushman från Sydafrika representerar olika raser. Eirik och en schimpans representerar olika arter. Var finns brytpunkten när skillnaden mellan raserna blir så stor att den övergår i att vara olika arter? Eirik: Om man korsar olika arter blir det endera ingen avkomma alls eller också blir den gemensamma avkomman steril. Det finns dock gränsfall. Ett viktigt begrepp är återkorsning: genom systematisk korsning av två raser eller stammar kan försvunna raser (men alltså inte arter) ofta återskapas. Hondjuren i den första generationen paras med handjur av den ena föräldrarasen. I alternerande återkorsning paras hondjuren i nästa generation med handjur av den andra föräldrarasen. Nedan några av Eirik Granqvists erfarenheter och kommentarer i ämnet. Berberlejonet Eirik: Berberlejonet dog officiellt ut i och med att det sista sköts i Marocko på 1920-talet. Vad man förbisåg var att de här lågbenta lejonen med bukman fortfarande levde tryggt och ouppblandade med andra raser i Rabats Zoo, där de upptäcktes igen för några år sedan. Dessutom är kanske 70 procent av de afrikanska zoolejonen i världen mer eller mindre rena berberlejon. Det kommer sig av att man på 1800-talet importerade nordafrikanska lejon till Leipzigs zoo. Därifrån har dessa Leipziger Hauslöwen sedan ynglat av sig och uppfyllt världen. Ett exempel på ett berberlejon är det som finns gestaltat i Alexandermonumentet i Helsingfors. Vit noshörning (trubbnoshörning) 1 Eirik: I början av 1970-talet besökte jag direktören för den zoologiska trädgården i Dvur Králové i Tjeckoslovakien, herr Wagner. Han hade just då lyckts byta till sig nio vita noshörningar av den nordliga afrikanska rasen, helt säkert i utbyte mot vapen. Jag var förvånad över hur mycket de skilde sig från den sydafrikanska rasen. De var mycket mindre och mörkare. Wagner fick i gång aveln så smått, men den kom i gång mer lyckosamt i San Diego Zoo efter att han hade sänt några noshörningar dit. Jag deltog under mina år i Frankrike i en cirkel som arbetade för att rädda världens noshörningar. 1 Namnet vit noshörning förklaras ofta bero på en felöversättning av boernas benämning weidmaul, som betyder vid mule. Eirik Granqvist: Jag tvivlar på det. Den svarta noshörningen, som ju är brun, ser mycket mörk ut när man ser den i naturen. Den vita noshörningen, som är ljusgrå, ser faktiskt mycket vit ut när man ser den i naturen. Däremot är den nordliga rasen av den vita noshörningen ganska brun och mycket mörkare än den sydliga rasen. Ännu efter millennieskiftet fick jag information om att man då kände till tolv nya kalvar av (den nordliga rasen av) den vita noshörningen i Kongo. Tyvärr tror jag de är illa ute nu på grund av inbördeskriget där. Idén att såga bort hornen från noshörningar, för att göra dem mindre attraktiva för tjuvskyttar, föddes under älgjakten hos Ahlströms i Norrmark. Vi satt en kväll och förbättrade världen med bland annat Mike Webbley, direktör for Aberdare nationalpark i Kenya. Mike ledde ett projekt att omflytta noshörningar till säkrare platser. Jag undrade varför man inte, när djuren sövdes vid flyttningen, samtidigt kunde passa på att såga bort hornen. Noshörningarna klarar sig bra utan. Mike föreslog detta för den ansvariga ministern, som avböjde, men budet gick vidare. Man började såga av hornen i Zimbabwe, Sydafrika och Namibia. I Namibia lever noshörningarna nu åter så tryggt att de inte är hotade och får behålla hornen. Yangtzedelfinen 2007 gick en nyhet genom världen om att för första gången på 50 år ett stort ryggradsdjur hade försvunnit från jordens yta. Den långnosade Yangtzedelfinen hade förklarats officiellt utdöd efter att en brittisk expedition hade finkammat km av floden utan att hitta några delfinspår. Eirik: Sommaren 2010 satt jag och diskuterade Yangtzedelfinen med min chef i Shanghai, generaldirektören Xioming Wang. Han bara log när jag berättade att jag ett par kvällar tidigare hade sett en flock simmande Yangtzedelfiner i kinesiska TVnytt. Senare fick jag veta att åtminstone femtio av dem lever i en av Yangtzes bifloder. Burchellzebran Eirik: Jag sköt helt klart ett exemplar av den utdöda burchellzebran i Okawango (Botswana) Jag har bilder på den, vilket bevisar saken! Officiellt dog den visst ut Burchellzebran är nominatras (den ras som beskrivs som modell för en art) för stäppzebran, men har ibland också fått agera egen art. Senare har jag personligen kunnat konstatera att zebrorna i Etosha (nationalpark i Namibia) alla är identiska med burchellzebran. Jag har många foton av dem. Andra jämförelser har visat att bestånd av burchellzebran finns också i Kwazulu-Natal i Sydafrika. Jag diskuterade ofta zebrorna med min gode vän och kollega Reinhold Rau. Han var tysk till ursprunget, men hade emigrerat till Kapstaden och Överst tarpan med föl, fotograferade i den tyska djurparken Tripsdrill Berber lejonet nere till vänster fotograferades i Ljubljana Zoo Uroxen nere till höger fotograferades i Steinberg, Tyskland, katternö katternö 37 Robin Müller Walter Frisch

20 Eirik Granqvist, här vid sommarstugan i Nykarleby, är ett världsnamn i den naturhistoriska museivärlden var han överkonservator vid Zoologiska museet i Helsingfors. Våren 2011 är Eirik Granqvist verksam i utbildningsuppdrag vid Thailands naturhistoriska museum. blev där överkonservator vid South African Museum. Reinhold hade hittat burchellzebror i Natal och ville att jag skulle starta ett undersökningsprogram gällande djuret, men jag hade då händerna fulla vid Zoologiska museet i Helsingfors. Dessutom stod det klart för oss båda att burchellzebrans utdöende existerade bara i litteraturen. Den burchellzebra jag sköt ställde jag ut på Zoologiska museet i Helsingfors, men den har rensats ut av den nuvarande regimen där. Kvaggan Eirik: Kvaggan beskrivs i litteraturen som utdöd, men jag är säker på att den aldrig ens har funnits. Reinhold Rau och jag diskuterade saken vid många tillfällen. Slutligen beslöt sig Reinhold för att undersöka samtliga kvaggor på världens museer. Det här var under apartheidens tid, så jag fick hjälpa Reinhold att skaffa fram uppgifter om en kvagga som fanns monterad i Kazan i Sovjet. Jag skrev dit och fick mått och bilder som jag sände vidare till Reinhold. Sammanlagt hittade Reinhold 22 kvaggor. Det fanns inte två likadana! De var alla mycket olika. Enbart i litteraturen beskrevs de som ett och samma djur. Vi avfärdade båda kvaggan som en egen art. Anatomiskt var kvaggan identisk med stäppzebrorna. Man hade helt enkelt tagit tillvara udda färgade exemplar av den. Högst antagligt har en del av dem dessutom beblandat sig med hästar och åsnor. Förvirringen har ökat av att man har baserat sig på gamla urkunder om stora hjordar av kvaggor i Kapprovinsen. Det är bara det att på afrikaans heter alla zebror kvaggor Pyrenéestenbocken Mikael Nybacka Pyrenéestenbocken är en ras av den spanska stenbocken. Arten lever kvar i två raser, men veterligt dog den sista honan av pyrenéestenbocken i januari Det spekuleras att de sista individerna av denna ras dog av sjukdomar överförda av tamboskap. Eirik: En kväll i början av åttiotalet satt jag i Reserve de la Haute Touche i Indre, Centralfrankrike, med den nye chefen för Zoo de Vincennes forsknings- och avelsstation. Jag var god vän med förre chefen, som gått i pension, och den nye, en ung veterinär, bjöd på middag. Veterinären berättade att han hade planer på att klona pyrenéestenbocken, eftersom han sade sig behärska tekniken. Jag var skeptisk, eftersom sådant aldrig hade gjorts annat än med tamdjur i trygga laboratorieförhållanden. Varifrån skulle han få tag på levande celler av pyrenéestenbocken? J'ai des combines! Jag har nog lösningar, sade den nye chefen. Jag hade själv varit i Ordesa (spansk nationalpark) för att försöka få syn på en av de då ännu troligtvis åtta levande pyrenéestenbockarna, men utan framgång. Sedan behöll jag tyvärr inte kontakten med den unga chefen, men hörde att han faktiskt hade lyckats med kloningen, tyvärr med resultatet att killingen inte överlevde. Nu har centralspanska stenbockar inplanterats i området. De är av samma art som pyrenéerstenbocken, men alltså en annan ras. Antal arter per år i genomsnitt 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0, Uroxe Ett för människan centralt djur, vildformen av uroxen, hör till dem som enligt Eirik har återkorsats framgångsrikt. Varje ko är en uroxe. De genetiska skillnaderna med forntidens uroxe (ett dryckeshorn förfärdigat av den sista uroxens horn, död 1627, finns i Livrustkammaren i Stockholm) går knappast att identifiera. Eirik: Vi höll en uroxe vid vårt museum Préhistorama i Bidon. En ensam tjur, för att han skulle hålla sig lugnare och inte vara farlig för besökarna, eftersom en tjur som har en ko gärna vill hålla alla rivaler borta. Vi hade dock ett stort besvär med alla besökande damer som tyckte att vår oxe måste få ha en ko med sig. Inte kunde ju en tjur leva i celibat! I litteraturen uppges uroxens storlek ofta med mäktig överdrift. Det kommer sig av felmonterade skelett på museerna. Sådant är mycket vanligt. Tarpanen däggdjur och fåglar som förklarats utdöda Fåglar Däggdjur Tarpanen beskrivs bland annat i Wikipedia som en numera utdöd förfader till dagens hästraser. I begynnelsen levde tarpanen som vildhäst i en stor del av Europa. Den sista tarpanen sägs ha dött i fångenskap i Ryssland Eirik: Tarpanen kunde återkorsas relativt enkelt. Det fanns praktiskt taget renrasiga tarpaner i Polen. Djuren hade hållits i ett privat zoo. När ägaren dog ville inte arvingarna fortsätta, så de lät avliva tarpanerna i inhägnaden. Ägaren hade emellertid tidigare skänkt bort många av de små och söta hästarna åt bönderna i trakten, så det var bara att samla ihop några som inte hade beblandats för mycket. Exempel från Barbados 1740 Eirik: När jag arbetade på nationalmuseet på Barbados stiftade jag bekantskap med öns speciella tvättbjörn, som i dåligt, uppstoppat majestät fanns i en vitrin. Den såg ut som en normal tvättbjörn, och nu har en DNA-undersökning visat att den är mycket nära släkt med tvättbjörnarna i Kentucky. Det var alltså ett infört djur. Barbadostvättbjörnen beskrevs som utdöd redan vid mitt besök, men när jag var där påstod en taxikusk att han hade sett en i ett dike. Jag gav en offert på omstoppning av djuret, men tydligen ansåg man att det inte var värt att spendera pengar på en införd tvättbjörn. Under mina två veckor på Barbados upptäckte jag däremot två nya arter för ön! En papegoja som jag såg hela åtta stycken av. Den skulle inte finnas där, utan närmast på Martinique, men det visste ju inte papegojorna. Dessutom hittade jag en fyrtio centimeter lång ödla som inte finns på Barbados. Jag tittade på den en god stund men var själv så gripen av upplevelsen att jag glömde kameran. Den hörde säkert till Lacertafamiljen, men jag kunde inte identifiera arten. Med vilken båt den kommit glömde den bort att berätta. Utdöda men levande Antalet däggdjur och fåglar som förklarats utdöda sedan år Visas som antalet arter per år i genomsnitt. Ur artikeln Where Are The Corpses? av Willis Eschenbach, wattsupwiththat. com/2010/01/04/ where-are-the-corpses/ En inte obetydlig trend är att utdöda djur plötsligt hittas igen påträffades till exempel den kubanska solenodon, en av tre arter av familjen snabelslidmöss, som inte hade rapporterats sedan 1890 och officiellt förklarades utdöd Dvärgspökdjuret från Celebes (Sulawesi), som troddes vara utdött sedan 1920, återfanns år fångades tre individer levande och försågs med radiosändare. Elfenbensnäbben, en utdöd hackspett, har nyligen hörts, siktats och fotograferats. Eirik: Nyligen läste jag också om en gecko från Nya Kaledonien som var känd i ett enda exemplar från 1879 och ligger i en spritburk i Paris. Häromåret besökte några ungdomar ön och videofilmade en stor ödla i ett träd. De tittade i böckerna men kom inte underfund med vilken ödla det var. Hemma igen gick de till museet i Paris och visade videon. Jo, det var den där som hittats en gång och som betraktats som utdöd. Under min tid som konservator på naturhistoriska museet i Orléans på sextiotalet hittade jag en utdöd algerisk rödfrontsgasell i samlingarna. Den är att betrakta som en underart till de gaseller som lever söder om Sahara och som jag senare fotograferade i Niger. För att vara helt säker körde jag till Parismuseet för att titta på exemplaren där. Jag hittade en obestämbar hög av torra, flata hudar på ett golv i ett rum. Hög räcker inte som beskrivning, Kommentarer till Wikipedias lista Av de djur som anges som utdöda av Wikipedia (december 2010) är enligt Eirik Granqvist åtminstone följande enbart raser eller underarter av ännu levande arter: Uroxe Kaukasusrasen av europeisk bison (caucasus visent) Nordafrikansk koantilop (bubal haartebeest) Röd gasell Arabisk gasell Saudigasell Pyrenéestenbock Mexikansk grizzly Kaspisk tiger Balitiger Javatiger Nordafrikank elefant Kvagga ( exempel på ett utdött djur som troligen aldrig funnits ) Tarpan Syrisk vildåsna Fladdermöss, smågnagare och pungdjur känner jag inte tillräckligt bra för att kunna bedöma, säger Eirik Granqvist. snarast ett berg Etiketter låg spridda, lösslitna litet överallt så jag gav upp. I Orléans hittade jag också en vandringsduva från Nordamerika och en huiastare från Nya Zeeland. Båda anses ha dött ut i början av 1900-talet. Ingen visste att de fanns i samlingarna. Jag restaurerade dem. Arabiska strutsar såg jag i Hagenbecks Zoo i Hamburg De sägs vara utdöda nu, men jag undrar om det är så. De skiljde sig från andra strutsar genom att ha ganska röd hals. Under vistelsen i Thailand nu i vår hoppas Eirik få möjlighet att forska närmare kring bland annat den endemiska Schomburgkhjorten, som sägs vara utdöd sedan Enligt en uppgift har man på nittiotalet hittat färska horn från djuret i Laos. svenolof karlsson Två listor klassificerar olika grader av utrotningshot mot djur: Red List (som upprätthålls av International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, IUCN, redlist.org) och CREO list (som upprätthålls av the Committee on Recently Extinct Organisms at the American Museum of Natural History, creo.amnh.org). 38 katternö katternö 39

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer Alternativa energiformer för uppvärmning av hus Frågan om nyinstallationer 1 Egnahemshus 140 + 40 m2 i 1 ½ plan Beräknad förbrukning 24 891 kwh/år 56,4 % dag och 43,6 % natt 6324 kwh/år är hushållsel Direkt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig THERMOTECH Golvvärme Vi gör det enkelt för dig VÄLKOMMEN TILL THERMOTECHS VÄRLD Thermotech startade när intresset för golvvärme började upptäckas av de stora VVS-tillverkarna. Idén var att utveckla färdiga

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Modernt värmesystem för väggar, golv och tak. www.m-therm.com

Modernt värmesystem för väggar, golv och tak. www.m-therm.com Modernt värmesystem för väggar, golv och tak. Member of: Uppvärmning i väggen: Använd M-Therms 24 volt uppvärmning och få en hälsosam miljö som är ekonomisk, pålitlig, lätt att använda, flexibel och bekväm.

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE

VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

DET LÖNAR SIG ALLTID

DET LÖNAR SIG ALLTID DET LÖNAR EKONOMI VÄRME ENKELHET MILJÖ TRYGGHET SIG ALLTID Luften är fri Luft-luftvärmepump Innova. Marknadsförs av Ahlsell Sverige AB. Säljs via återförsäljare inom vitvaruhandeln, byggvaruhus och kylinstallatörer.

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

El och Energienheten

El och Energienheten El och Energienheten Åland har egen el- och energi lag vilket medför: Myndighetsfrågor inom el lagstiftning - Utfärdar tillstånd, utför kontroller av elinstallationer - Följa med Eu s program inom energiområdet,

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013

Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013 Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013 Premiär för Mina Sidorappen Med Vattenfall i mobilen får du koll på elen Nyhet! Styr ditt hem med Smart Plug Få energi från solen FOTO: Henrik Trygg,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59 Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-06-02 Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133 Adress/ort: Hultavägen 59 Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-13 Fastighetsbeteckning: Härene 3:4 Adress/ort: Norra Härene Kartegården, Lidköping Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

Läs mer

el/vvs Solfångare text: foto:

el/vvs Solfångare text: foto: Det är svårt att hitta ett snyggare pannrum än denna knuttimrade stuga i Bergshamra söder om Norrtälje. Bakom den gammeldags fasaden gömmer sig en högst modern biobränsleanläggning där solfångarna på taket

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Flexibla värmesystem utan gränser.

Flexibla värmesystem utan gränser. Flexibla värmesystem utan gränser. Bara hos CTC. Valfrihet med Energyflex. På CTC har vi alltid hyllat principen om flexibla system. Det är därför du alltid får Energyflex på köpet när du investerar i

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Elomax 250 & 450. Det här är din nya chef i pannrummet.

Elomax 250 & 450. Det här är din nya chef i pannrummet. Elomax 250 & 450 Smartaste villavärmen! Det här är din nya chef i pannrummet. Elomax 250 & 450 Elomax. Hjärnan i ditt uppvärmningssystem. ELOMAX är designad för att möta framtiden. Den ersätter helt en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE.

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. 1 FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. UTREDNING 10.4.2013 BESTÄLLARE: Teknologicenter Merinova. Energiexpert Markus Nyman,

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme Prislista småhus Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning.

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Så fungerar din fjärrvärmecentral

Så fungerar din fjärrvärmecentral Avluftning värme Värmeväxlare värme Reglercentral Ställmotor värme Expansionskärl Tryckmätare Värmeväxlare varmvatten Reglerventil varmvatten Cirkulationspump Säkerhetsventiler Mätare Påfyllningsventil

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

hemma hos uppvärmningssystem som kombinerar bergvärme med solfångare och därför ger en nära nog försumbar elräkning.

hemma hos uppvärmningssystem som kombinerar bergvärme med solfångare och därför ger en nära nog försumbar elräkning. hemma hos 17 Byggentreprenör Magnus Olsén har hus som både yrke och hobby. När han och hans fru lät bygga sitt eget drömhus för några år sedan ville han förverkliga alla de idéer han samlat på sig genom

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula. PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr:, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se , Värmepump luft/vatten Anslut energisparprodukter för vattenburen

Läs mer

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr: 416-107, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till

Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till Värm ditt hus med fjärrvärme Här kan du läsa om hur anslutningen går till Positiv energi fjärrvärme från Tekniska verken Med fjärrvärme får du behaglig värme när det behövs och varmvatten året runt, till

Läs mer

Vedpärmen. B12. Dimensionering

Vedpärmen. B12. Dimensionering Sidan B12. 1 B12. Dimensionering Det är mycket viktitigt att en värmeanläggning blir någorlunda rätt dimensionerad. Det är väldigt vanligt att pannor har för stor effekt och att skorstenar och ackumulatortankar

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0

Lämpöässä Vm allt du behöver. Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Lämpöässä Vm allt du behöver Vm 6.0 Vm 9.0 Vm 11.0 Vm 14.0 Vm 17.0 Finlands starkaste 1983-2013 Lämpöässäs Vm-jordvärmepump värmer, kyler och producerar varmvatten för ditt hem enkelt, förmånligt och miljövänligt

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer