avfall är framtidens råvara

Transkript

1 Sita sverige Miljöredovisning 2011 avfall är framtidens råvara

2 AVFALL ÄR inte skräp Varje dag året runt arbetar vi på SITA för att göra vår planet mer hållbar. I SITAs miljöredovisning för 2011 ger vi en inblick i miljöarbetet som vi genomfört under året och vilken miljönytta vår återvinning har inneburit. spara på jordens naturresurser För att värna om miljön och minska samhällets utsläpp av växthusgaser måste alla bli bättre på att återanvända våra gemensamma naturresurser. Det som är avfall för dig kan bli en råvara för någon annan. Därför arbetar SITA efter den så kallade avfallshierarkin som innebär att vi i första hand ska minimera uppkomsten av avfall. Därefter prioriteras återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning. Avfall deponeras bara om det inte kan återvinnas. I praktiken innebär det att vi arbetar för att så mycket material som möjligt ska källsorteras redan hos kunden där avfallet uppstår. Avfallet förädlar vi sedan så att det kan användas som råvara till nya produkter och förpackningar eller energiåtervinnas. 1. Minimera uppkomsten av avfall 2. Återanvändning av produkter 3. Materialåtervinning 4. Energiåtervinning 5. Deponering Avfall är en råvara En mycket stor andel av allt avfall som kom in till SITAs anläggningar under 2011 kunde användas på nytt i någon form. Totalt återvann vi 92 procent, varav 58 procent materialåtervanns och 34 procent energiåtervanns. Endast 8 procent av materialet gick inte att återvinna utan deponerades. avfall på sitas anläggningar (ton) materialåtervinning 58 % energiåtervinning 34 % deponering 8 % Materialåtervinning Avfall som består av exempelvis glas, papper, aluminium och metaller går att materialåtervinna. Det materialet lämnar vi vidare till tillverkningsindustrin som producerar nya varor och förpackningar. Förorenade jordmassor behandlas med olika metoder beroende på förorening. Därefter används det som exempelvis konstruktionsmaterial till markarbeten eller vid täckning av gamla deponier. Avfall från reningsverk och liknande komposteras och används som konstruktionsmaterial. Energiåtervinning Från avfall som inte går att materialåtervinna, producerar vi kvalitetssäkrade bränsleblandningar som används för energiåtervinning och blir till el och värme. Värmen går till fjärrvärmenätet och värmer bland annat bostäder. Under 2011 producerades 1 miljon MWh vilket motsvarar uppvärmningsbehovet hos villor (se tabell 1). Deponering Den lilla del avfall som inte går att material- eller energiåtervinna slutförvaras på deponi. Våra deponier är klassade enligt EUs direktiv och lever upp till högsta miljöstandard. Gas som bildas i deponier bidrar till klimatförändringarna, något SITA arbetar för att motverka. Det gör vi bland annat genom att optimera gasutvinningen och nyttja gasen för produktion av el och fjärrvärme. Läs mer om detta under rubriken Våra anläggningar på sida 4. Totalt minskade SITA belastningen på miljön med motsvarande ton koldioxid genom energiåtervinning av deponigas jämfört med om olja skulle använts som uppvärmningskälla (se tabell 1). 1. Energiåtervinning Material producerad värme (MWh) sparade koldioxidekvivalenter (Ton) Tabellen visar mängden producerad värme genom energiutvinning av de olika material SITA samlat in och förädlat. Brännbart avfall Flis Tabellen visar även mängd koldioxid (uttryckt i koldioxidekvivalenter) detta sparat miljön jämfört med oljeuppvärmning. Pellets Deponigas Tot. energiutvinning

3 Miljöredovisning 2011 ÅTERVINNING minskar KLIMATbelastningen Materialåtervinning är en mycket viktig insats för klimatet. Genom att använda återvunnet material istället för jungfrulig råvara undviker samhället utsläpp av växthusgaser. SITAs återvinning motsvarar en minskning av samhällets utsläpp med cirka ton koldioxid ( ton exklusive transporternas negativa påverkan). Det är nästan lika mycket som cirka 3 miljoner bilresor mellan Stockholm och Malmö hade resulterat i. 100 % källsortering hos våra kunder Vår ambition är att återvinna så mycket material som möjligt och därför arbetar vi för en effektiv sortering redan hos kunden där avfallet uppstår. I de fall det inte är möjligt att sortera på plats hos kunden sorterar SITA det blandade avfallet på våra anläggningar. En effektiv metod för sortering hos våra kunder kunder är konceptet SITA Miljöcirkeln som finns för byggverksamheter, industri och köpcentrum. Minskning av växthusgaser motsvarande 3 miljoner bilresor mellan Stockholm och Malmö Under året utvecklades konceptet till att omfatta även kontorsverksamheter och upprustning av miljonprogramsbyggnader. Inom SITA Miljöcirkeln Bygg överstiger källsorteringsgraden ofta 90 procent och på vissa arbetsplatser har vi nått en 100 procentig källsorteringsgrad, vilket vi är mycket stolta över. 3

4 VÅRA ANLÄGGNINGAR SITA har 52 mottagningsstationer runt om i landet. På dessa sorterar, omlastar och återvinner vi avfall. Våra anläggningar finns från Tomelilla i söder till Örnsköldsvik i norr. Rödjorna Kovik Forsbacka VÅRA ANLÄGGNINGAR På SITAs tre största anläggningar har vi en heltäckande verksamhet i form av sortering, deponering och behandling av förorenad jord (se tab 2). Vi har dessutom flera sorteringsanläggningar där vi behandlar stora mängder material. Forsbacka Forsbacka ligger utanför Gävle och drivs av ett dotterbolag till SITA. På Forsbacka bedrivs sortering, återvinning och deponering. Ett deponiområde på 6,3 hektar håller på att avslutas och sluttäcks. Tack vare täckningen kan vi på ett effektivt sätt samla in deponigas med hjälp av 18 nyinstallerade gasbrunnar. Vi har även förberett så att ytterligare 47 brunnar kan användas vid kommande sluttäckningar. Gasen används för att producera el. Kovik Kovik ligger öster om Stockholm och har utvecklats från en ren deponi på 1960-talet, till en omfattande återvinningsverksamhet inom både materialåtervinning och bränsleproduktion. Tack vare att sorteringen hos kund är så pass hög ökar mängden material som kan återvinnas från år till år. Det material som inte är sorterat hos kunden sorteras på Kovik och 2011 återvanns 95 procent av materialet. Vi har investerat i bättre utrustning så att vi kan krossa svårhanterat material exempelvis sängbottnar, som tidigare deponerades. Materialet kan istället användas som råvara vid energiåtervinning. Under 2011 togs en ny gasstation i drift. Genom den nya anläggningen ökar vi uttaget av gas från deponin, som sedan går till uppvärmning av bostäder i Gustavsberg. Vi har sluttäckt kvadratmeter deponiyta i syfte att minimera utsläpp till luft och vatten. Rödjorna Rödjorna, utanför Skara, tar emot avfall från stora delar av Mellansverige och Sydsverige. Tyngdpunkten ligger på hantering av industriavfall. En ansökan om nytt tillstånd för att utöka verksamheten behandlades av miljödomstolen, som lämnade en deldom i december månad. På anläggningen har vi utvecklat vår bränsleproduktion. Det innebär att en större andel material kan användas som råvara för energiåtervinning istället för att deponeras. 4 Sluttäckningen av SITAs gamla deponi blev klar i början av året. Gasen som bildas samlas upp genom 44 brunnar och används för uppvärmning av villor, hyreshus och industrier i Skara. INVESTERINGAR FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Vi vill hela tiden bli bättre på återvinning och investerar därför årligen stora summor i till exempel förbättrade sorteringsanläggningar, teknik för utvinning av deponigas och inköp av miljövänligare fordon (se tabell 3 och 4). 2. mängd avfall per Anläggning anläggning mängd avfall (ton) Kovik Rödjorna Forsbacka Totalt Mängd avfall som SITAs största anläggningar har tagit emot under 2011.

5 GRÖNARE FORDONSPARK Med en stor fordonspark på drygt 700 lastbilar är det särskilt angeläget att minska de utsläpp av växthusgaser som transporterna medför. Jag tycker att förarstödet är suveränt. Bränsleförbrukningen har minskat med ungefär 1 liter per mil. Jag kör lugnare och känner mindre stress, säger Ingemar Nilsson, miljöarbetare i Norrköping. BEGRÄNSAD HASTIGHET SPARAR MILJÖN Begränsad hastighet sparar både bränsle och miljö. Under året tog vi därför beslut om att strypa hastigheten till maximalt 80 kilometer i timmen för alla tunga fordon. Miljöinsatsen beräknas spara ton koldioxid per år. Denna besparing motsvarar utsläppen från bilresor mellan Malmö och Stockholm. För att öka förståelsen hos medtrafikanterna har vi märkt fordonen med en dekal som visar högsta tillåtna hastighet (se dekal ovan). MINSKAD BRÄNSLE- FÖRBRUKNING I 120 av SITAs tunga fordon har vi installerat en teknisk utrustning som ska stötta förarna att köra bränslesnålt, så kallad heavy Eco-driving. Utrustningen ger chauffören direkt återkoppling på sin körstil och syftet är att vi ska minska bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen från transporterna. Viktiga parametrar för att lyckas med Eco-driving är att minska tomgångskörningen, motorbromsa istället för att fotbromsa samt att begränsa hastigheten. Dessa parametrar följs upp genom den nya tekniska utrustningen. vi satsar på ALTERNATIVA BRÄNSLEN Vi arbetar ständigt för att förnya vår fordonspark till högsta miljöklass, det vill säga fordon som är av Euroklass 5/EEW eller körs på gas. 12 procent av våra fordon körs på biogas eller fordonsgas som ger en minskad klimatpåverkan. Övriga fordon drivs med diesel av miljöklass 1 som är den högsta miljöklassen av diesel. Vi testar även fordon som drivs med andra alternativa bränsle som exempelvis rapsmetylester. Dessutom samarbetar vi med tillverkare för att utveckla framtidens än mer miljövänliga fordon Nyinvesteringar KR (miljoner) 4. investeringar för minskad Miljöpåverkan KR (miljoner) 5. Grön fordonspark 2005 och andel fordon (%) Fordon Behandlingsanläggningar & utrustning SITAs nyinvesteringar i verksamheten från 2006 till SITAs investeringar för minskad miljöpåverkan under Andel av SITAs fordon som drivs med biogas och fordonsgas.

6 SITA I VÄRLDEN SITA ingår i en av världens största miljökoncerner, Suez Environnement, som kompletterar vårt lokala och nationella engagemang med stora globala och humanitära insatser. AQUASSISTANCE Suez Environnement har en egen humanitär organisation, Aquassistance, som hjälper människor i nöd inom områdena vatten, miljö och avfall. Organisationen består av medarbetare som arbetar som volontärer. Under 2011 inleddes 26 nya projekt och 84 projekt slutfördes. Nedan finns några exempel på projekt som organisationen arbetat med Vatten till drabbade på Haiti Efter jordbävningen som drabbat Haiti kämpar landet för att återhämta sig. Aquassistance har arbetat med att bygga upp dricksvattensystem, installerat pumpar och arbetat med att förbättra de sanitära förhållandena. Kunskap till Vietnam I januari 2011 undertecknade Aquassistance ett samarbetsavtal med organisationen EAST Vietnam gällande hantering av vattentjänster i två provinser. Aquassistance bistår bland annat med kunskap för att installera ett nytt nätverk av råvatten och hjälp för sökning av läckor. Vatten till byar i Nepal Organisationen arbetar med att förbättra vattenförsörjning i nio byar i Nepal väster om Katmandu. Vattenkvaliteten är så pass dålig att den orsakar sjukdomar framförallt hos barn. hjälp till barnhem i lettland Projektet ska förbättra och öka vattentillförseln till ett barnhem i byn Grasi. Här bor barn som blivit föräldralösa eller övergivna av sina familjer. Ett vattentorn ska byggas i ett första steg. 84 projekt slutfördes under

7 Miljöredovisning 2011 sita sverige bryr sig Ingen kan göra allt men alla kan göra något. För att göra vår planet mer hållbar stöttar SITA andra organisationer i deras arbete. närmare ett halvt ton leksaker samlades in Foto: Kolmården Barncancerfonden SITA stöttade Barncancerfonden ekonomiskt under Sedan starten 1982 har Barncancerfonden bidragit till forskningen inom barncancer med drygt en miljard kronor. Trädplantering Vi gav ett ekonomiskt bidrag till Världsnaturfonden så att de kunde plantera plantera ytterligare träd och restaurera skog i världens regnskogar. Det bidrar till att skapa en miljö som gör att hotade djur som gorillor, orangutanger och tigrar kan leva vidare. Kolmården SITA är en av huvudsponsorerna för Kolmårdens djurpark. Syftet är att stärka Kolmårdens arbete att vara en miljömedveten djurpark. Vi ser en naturlig koppling mellan Kolmårdens strävan att bevara utrotningshotade djur och vårt arbete med att värna om miljön. Leksaksjakten Sommaren 2011 genomförde SITA Leksaksjakten. Vi samlade in närmare ett halvt ton leksaker som i samarbete med Läkarmissionen överlämnades till barn på barnhem i Östeuropa. Genom att istället låta dem bli till glädje för någon annan minskar vi avfallet, vilket ligger oss på SITA varmt om hjärtat. visste du att.. Vi i Sverige producerar cirka ett halvt ton avfall per person och år? Återvinning av aluminium motsvarar 95% i energibesparing jämfört med att använda jungfrulig råvara? Glas och metall går att återvinna hur många gånger som helst? 7

8 utbildningar och utveckling Omvärlden förändras hela tiden. Inom SITA, vår forskningsstiftelse och koncernen vi tillhör, pågår därför forsknings- och utvecklingsarbete med ett långsiktigt perspektiv. Allt för att på bästa sätt ta vara på nya möjligheter till förbättringar. SORTERA RÄTT MED MOBILEN Vi har lanserat en kostnadsfri mobilapplikation som gör det lätt att sortera rätt. Appen riktar sig till såväl företag som privatpersoner. HÖGSKOLEUTBILDNING Tillsammans med Högskolan i Gävle medverkar vi i ett nytt miljö- och kretsloppsprogram som startade hösten Programmet omfattar fyra års studier varvat med praktik bland annat hos SITA. forskningsstiftelsen Under 2011 gav SITAs forskningsstiftelse stipendium till arbete om återvinning i byggbranschen och vad som ytterligare kan göras för att öka byggsektorns återanvändning av trä. Stiftelsen har även stöttat projekt om materialåtervinning och klimatnytta. LÄTTA CONTAINRAR Under året har containrar som väger 800 kilo mindre än vanliga containrar testats. Eftersom vikten på lasten minskar så minskar även dieselförbrukningen och koldioxidutsläppen från våra transporter. JORDSANERING Vi samarbetar med universitetet i Örebro gällande nya analysmetoder för jordsanering. Vi har även ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala när det gäller mikrobiologisk nedbrytning av svårnedbrytbara ämnen. rening av slam Vi har utvecklat en metod för att rena slam från bensinstationer och biltvättanläggningar. Detta slam är ofta så förorenat att det klassas som farligt avfall. Vi avgiftar slammet så att det blir rent vatten och en jordprodukt. Under 2011 avgiftade SITA ton slam. E-FAKTUROR MINSKAr PAPPERSFÖRBRUKNING För att minska mängden utskrivna fakturor och transporten av dessa startade under året ett projekt för att SITA ska ta emot leverantörsfakturor elektroniskt. MILJÖ- UTBILDNINGAR Sedan 2010 har alla medarbetare genomgått en miljöutbildning med fokus på bland annat kemikalier och klimatförändringar. Utbildningen slutfördes under året. yrkeskompetens Yrkeskompetensutbildningen för våra förare fortsätter. Totalt under 2011 har 676 medarbetare fått utbildning i totalt timmar i ergonomi och hälsa. SITA DIN AVFALLSPARTNER Lokal partner med global kompetens SITA är ett av landets ledande företag inom återvinning och avfallshantering. Med medarbetare, 60 kontor och egna behandlingsanläggningar erbjuder vi effektiva, miljöriktiga lösningar. SITA ingår i miljökoncernen SUEZ Environnement. Tillsammans är vi mer än medarbetare som bland annat samlar in avfall hos 50 miljoner privatpersoner och industrikunder. LÖSNINGAR FÖR ALLA BEHOV Vi kan hjälpa dig med exempelvis: Branschanpassade lösningar med utbildning, statistik och sortering på plats Källsorteringslösningar Farligt avfall med t ex Eco Simplex Sekretesspappershantering Spoltjänster, torr- och slamsugning Marksanering Cisternkontroll och tankrengöring MILJÖ- OCH KVALITETSCERTIFIERADE SITA är både miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO och ISO Våra certifieringar är en trygghet för våra kunder och innebär att vi arbetar systematiskt för att följa alla lagar och krav inom miljö- och kvalitetsområdet. Vårt arbetsmiljöarbete är baserat på Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1. Vi granskas årligen av utomstående miljö- och kvalitetsrevisorer och av våra ägare. SITA Sverige AB Transportgatan Ängelholm Tel: Fax: E-post: info@sita.se