Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 21 december 2011

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 21 december 2011

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 21 december 2011 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl 9.00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Lägesinformation om arbetet med de mest sjuka äldre / Mats Johansson, Ann-Christine Baar 2. Information med anledning av medicinska riktlinjer angående dosexpedition /Karin Lendenius 3. Uppdrag om patientavgifters justeringar med anledning av beslut i budget 2012 /Hans-Bertil Fransson, Monica Rosendahl Widman, Margareta Axelson 4. Aktiv hälsostyrning /Marie Röllgårdh 5. Handlingsplan för suicidprevention /Christina Möller 6. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Beslut 7. Alternativ för att öka patientens valmöjligheter av hjälpmedel, dnr RSK /Anke Samulowitz, Lena Karlsson 8. Riktlinjer för mobil hemtandvård som ny vårdmodell för nödvändig tandvård inom särskilt tandvårdsstöd, dnr RS /Ann-Marie Olhede 9. Förlängd fri tandvård för unga vuxna år i Västra Götalandsregionen, dnr RSK /Ann-Marie Olhede 10. Förstärkt barntandvårdspeng 2012 för socioekonomiskt utsatta områden och landsort m m i Västra Götalandsregionen, dnr RSK /Ann-Marie Olhede 11. Handlingsplan för uppföljning av Öppna Jämförelser 2011 dnr RS /Marianne Förars, Lena Gustafsson 12. Bättre vård Mindre tvång. Förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder dnr RSK /Christina Möller POSTADRESS: Regionens hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA:

3 Hälso- och sjukvårdsutskottet Sida: (2) 13. Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning dnr RSK /Christina Möller 14. Förslag om godkännande av vårdenhet i VG Primärvård, dnr RS /Rose-Marie Nyborg 15. Upphandling av tjänst för omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder, dnr RSK /Ingrid Nielsen 16. Anmälningsärenden, dnr RS Eventuella tillkommande ärenden

4 Ärende 7

5 MISSIV Ärende 7 Anke Samulowitz Dnr RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Alternativ för att öka patientens valmöjligheter av hjälpmedel I februari 2011 gav regionfullmäktige i uppdrag att undersöka alternativ för att öka patientens valmöjligheter av hjälpmedel. Samtal har förts med handikapprörelsen, pensionärsorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal och leverantörer. Inom ramen för befintliga avtal och regelverk är det begränsat hur mycket friare ett val av hjälpmedel kan bli. Däremot kan patientens delaktighet stärkas, både i det enskilda mötet med förskrivaren och i sortimentsarbetet, något som både patienter och personal föreslår. Fokus borde ligga på bemötandefrågor och informationsinsatser. På sikt borde också möjligheten för patienten att själv införskaffa tillbehör till förskrivna hjälpmedel förbättras, ett arbete som måste ske i samverkan mellan verksamheter och leverantörer. Det är också angeläget att konsumentprodukter i allmän handel får en jämnare spridning i Västra Götaland och att det tas fram lättillgänglig information om dessa till patienter och förskrivare. Att utöka sortimentet bedöms öka kostnaderna och borde därför inte prioriteras i dagsläget. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att ställa sig bakom upprättad rapport och att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra föreslagna insatser. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Mats Johansson

6 Sida: (1)29 Dokumenttyp: Projektdokument Dnr: RSK Lena Karlsson, Anke Samulowitz Rapport Friare val av hjälpmedel DOK.NAMN: RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOC UTSKRIFTSDATUM:

7 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (2)29 Dokumentbeskrivning: Sammanfattning I februari 2011 gav regionfullmäktige i uppdrag att undersöka alternativ för att öka patientens valmöjligheter av hjälpmedel. Utgångspunkten har varit att detta ska ske utan att öka kostnaderna eller att riskera samarbetet med länets kommuner. Förslag till fortsatt arbete har arbetats fram med utgångspunkt av de diskussioner och samtal som förts med handikapprörelsen, pensionärsorganisationer, förskrivare och leverantörer. Samtalen har handlat om hur patientens delaktighet och valfrihet kan främjas. Olika förslag har också prövats i relation till dagens regelverk och hjälpmedelsavtal. Vikten av att öka patientens inflytande och valmöjligheter i hälso- och sjukvården betonas mer och mer. Samhällsutvecklingen de senaste åren har inneburit nya synsätt på patienternas ställning och att drivkrafterna för patientmedverkan har förändrats och förstärkts. Den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård behöver ersättas med ett förhållningssätt där patienten också är medskapare i sin vård och behandling. Det föreslås insatser som stärker patientens delaktighet i förskrivningsprocessen inom befintligt sortiment. Insatserna koncentreras kring bemötandefrågor, lättillgänglig information för såväl förskrivare som patienter samt förbättrade visnings- och utprovningsmiljöer. Insatserna kan leda till viss kostnadsökning och behöver förankras hos verksamheterna. Patientens erfarenheter om olika hjälpmedels användarvänlighet kan tas tillvara på ett bättre sätt än vad som sker idag. Det föreslås att arbetsformer för detta utvecklas. Ovan nämnda insatser borde genomföras i första hand. Att möjliggöra val av färg, utseende och modell av ett hjälpmedel bedöms inte som prioriterat av patienterna eller verksamheterna. Val av hjälpmedels utseende kan vara förknippad med ökade kostnader, inte bara utifrån en bredare upphandling utan även avseende lagerhållning, reservdelslager och möjlighet till återanvändning. Det finns dock stor spridning avseende olika hjälpmedels komplexitet. Det har ännu inte gjorts några beräkningar på hur mycket kostnaderna skulle öka om man breddar sortimentet avseende färgval. Om man ska gå vidare med frågan föreslås att utfallet för mindre komplexa hjälpmedel undersöks i första hand. Detta arbete behöver ske i samarbete med hjälpmedelscentralen och andra leverantörer. Om ändringar i sortiment ska införas som en konsekvens styrs det av olika avtalskonstruktioner och av möjligheten att finansiera kostnadsökningen. DOK.NAMN: RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOC UTSKRIFTSDATUM:

8 Dokument nr : Version: Status: Sida: (3)29 Dokumentbeskrivning: Det är av stort intresse att underlätta för patienter att själva införskaffa tillbehör som idag inte är förskrivningsbara inom ramen för regelverket, exempelvis tillbehör för fritidsaktiviteter. Det kräver en överenskommelse med leverantörer och nogsamt utformade riktlinjer, en fråga som förslagsvis inte borde prioriteras idag men föras vidare på sikt. Det är angeläget att öka tillgängligheten av konsumentprodukter i allmän handel med en jämnare spridning i Västra Götaland. Ett samarbete mellan hälso- och sjukvården, hjälpmedelsleverantörer och möjliga återförsäljare behövs samt kunskapsökning hos förskrivare. Ovan beskrivna förslag syftar främst till att förbättra patientens delaktighet i förskrivningsprocessen. Det är också möjligt att uppnå ett något friare val. Ett fritt val av hjälpmedel kräver däremot mera genomgripande åtgärder som också med stor sannolikhet, utifrån dagens förutsättningar leder till en större kostnadsökning. Det föreslås bevaka nationella initiativ om exempelvis förändrade möjligheter att använda lagen om valfrihet i samband med hjälpmedelsförsörjning och försöken med personligt hjälpmedelsbudget som föreslås i SOU 2011:77, Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Det föreslås i denna rapport i första hand att stärka patientens delaktighet i förskrivningsprocessen genom informationsinsatser för patienter och förskrivare samt bemötandeutbildning utveckla metoder för att systematiskt ta vara på patientens synpunkter om hjälpmedel bevaka nationella initiativ och planerad försöksverksamhet Det föreslås vidare att ytterligare undersöka hur möjligheten för patienten att köpa tillbehör till förskrivet hjälpmedel kan förbättras förbättra tillgång och information om konsumentprodukter DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

9 Dokument nr : Version: Status: Sida: (4)29 Dokumentbeskrivning: Innehållsförteckning 0.1 Syftet med uppdraget BAKGRUND GENOMFÖRANDE Organisation Metoder och verktyg Frågeställningar RESULTAT Patientens delaktighet och valmöjlighet inom befintligt sortiment Patienter Hälso- och sjukvårdspersonal Leverantörer Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Information om konsumentprodukter Patienter Hälso- och sjukvårdspersonal Leverantörer Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Patientens delaktighet i sortimentsarbete Patienter Hälso- och sjukvårdspersonal Leverantörer Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Att välja färg/utseende/modell Patienter Hälso- och sjukvårdspersonal Leverantörer Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Att välja tilläggsfunktioner Patienter Hälso- och sjukvårdspersonal Leverantörer Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Vilka hjälpmedel lämpar sig mer än andra för ett friare val? FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE BILAGA 1 UPPDRAGSHANDLING DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

10 Dokument nr : Version: Status: Sida: (5)29 Dokumentbeskrivning: 0.1 Syftet med uppdraget Uppdraget var att undersöka vilka möjligheter det finns för att öka patientens valmöjlighet av hjälpmedel i Västra Götaland. Framförallt ska alternativ till försöksverksamheternas tillämpning av Fritt val undersökas, utan att öka kostnaderna och utan att riskera samarbetet med länets kommuner. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

11 Dokument nr : Version: Status: Sida: (6)29 Dokumentbeskrivning: 1 Bakgrund I februari 2011 besvarade regionfullmäktige en motion om att inrätta ett fritt val av hjälpmedel i Västra Götaland genom att ge regionstyrelsen i uppdrag att undersöka alternativ för att öka patientens valmöjligheter av hjälpmedel utan att öka kostnaderna eller att riskera samarbetet med länets kommuner. Motionen byggde på en försöksverksamhet som prövats i landstingen Kronoberg, Stockholm och Sörmland Försöksverksamheten har sedan dess permanentats i Stockholm och Kronoberg och återinförts i Sörmland. Försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel syftar till att personer som använder hjälpmedel ska få större inflytande och delaktighet vid valet av produkt. Förskrivaren gör en behovsbedömning och när en patient har rätt att låna hjälpmedel fattar förskrivaren beslut om egenvård. Patienten får sedan en rekvisition och väljer själv var hon/han vill handla hjälpmedel. Blir hjälpmedlet dyrare än beloppet på rekvisitionen betalar patienten mellanskillnaden. Patienten kan också tacka nej till Fritt val och får då sitt hjälpmedel på traditionellt sätt. När patienten får sitt hjälpmedel genom rekvisition äger hon eller han det, vid traditionell förskrivning är hjälpmedel ett lån och tas tillbaka när ex. behovet upphört. Även inom Fritt val är vårdgivarens riktlinjer en grundförutsättning. Man kan inte få en rekvisition för behov eller aktiviteter som inte ingår i det ordinarie regelverket. Om man, exempelvis i vanliga fall inte kan få fritidshjälpmedel förskrivna kan man heller inte få en rekvisition för sådana. I Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner förskrivs personliga hjälpmedel i enlighet med de riktlinjer och produktanvisningar som utgör regelverket för hjälpmedelsförskrivning. Hjälpmedel förskrivs inom områdena rörelse, syn, hörsel, kognition-kommunikation, vid medicinsk behandling samt ortoser, proteser och skor. Hjälpmedelsförskrivning är en omfattande verksamhet. Det finns cirka 5500 förskrivare i Västra Götaland. Hjälpmedel vid rörelsehinder, kognition-kommunikation och till viss del medicinsk behandling och ortoser har en gemensam leverantör, Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland, som har upphandlats gemensamt av Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Övriga hjälpmedel, för syn, hörsel och vissa delar av ortopediteknik och medicinsk behandling upphandlas gemensamt av Västra Götalandsregionen. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

12 Dokument nr : Version: Status: Sida: (7)29 Dokumentbeskrivning: I Västra Götalandsregionens kvalitetsmål anges att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer och baseras på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Hjälpmedelsförskrivning är en behandlingsåtgärd och följer hälso- och sjukvårdslagen. I betänkandet SOU 2011:77 Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet föreslås ett förtydligande av hälso- och sjukvårdslagen för att förstärka den enskildes rätt till delaktighet i val av hjälpmedel. I hjälpmedelsavtalet anges att det i sortiment ska finnas hjälpmedel som är funktionella och säkra och som på lägsta effektiva hjälpmedelsnivå uppfyller patientens behov utan överutrustning. När regionfullmäktige beslutade att inte inrätta ett fritt val av hjälpmedel i Västra Götaland, i enlighet med försöksverksamheterna var motiveringen att detta skulle kunna försvåra samarbetet med länets kommuner och att det skulle vara kostnadsdrivande. I februari 2011 utsåg Socialdepartementet en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag om hur ett system för fritt val av hjälpmedel kan utformas och att tydliggöra vissa frågor för att stödja, underlätta och främja införandet av fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting. Utredningen, SOU 2011:77 Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet redovisades den 6 december Utredaren föreslår olika åtgärder för att stärka patientens valfrihet och delaktighet vid val av hjälpmedel, som ett komplement till traditionell hjälpmedelsförskrivning. Utredaren föreslår bland annat följande: Patientens inflytande och rätt till information ska stärkas och det föreslås lagändringar i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Förslag till lag (2012:00) om valfrihetssytem inom hjälpmedelsförsörjning, lagen om valfrihet också ska kunna tillämpas för hjälpmedelsförsörjning. Hjälpmedelsinstitutet föreslås få i uppdrag att ta fram en handbok för Fritt val av hjälpmedel till egenvård och eget ägande. Hjälpmedelsinstitutet har sedan oktober 2011 regeringens uppdrag att ta fram underlag för en försöksverksamhet med en personlig hjälpmedelsbudget. Budgeten kan ses som ytterligare ett led i arbetet med Fritt val av hjälpmedel. Arbetet ska avrapporteras i februari DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

13 Dokument nr : Version: Status: Sida: (8)29 Dokumentbeskrivning: Intresset för Fritt val eller ett friare val av hjälpmedel är stort i Sverige. Många landsting/regioner/kommuner avvaktar den nationella utredningen innan man beslutar hur man ska gå vidare. Med allt fler välutbildade medborgare, nya tekniska lösningar och lättillgänglig information ökar kraven och förväntningarna på den gemensamt finansierade välfärden. Detta kombineras med en trend av individualisering, där många gärna ser skräddarsydda lösningar. Många av dagens välinformerade och välutbildade medborgare vill ha ökade valmöjligheter och vara med och påverka utformningen av de tjänster de ska ta del av. Samtidigt läggs en allt större fokus på vad välfärdstjänsterna faktiskt ger för resultat för den enskilde och vilken kvalitet välfärdstjänsterna har haft. Sveriges Kommuner och Landsting anser att den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård behöver ersättas med ett förhållningssätt där patienten också är medskapare i sin vård och behandling. Patientmedverkan i planerings-, genomförande- och uppföljningsfas ökar kvaliteten och effektivitet i vid bemärkelse. Patientmedverkan leder också till att välfärdstjänsterna får en större individuell anpassning och att ansvarstagande och engagemang från patientens sida stimuleras. Samtidigt ställs det stora krav på kostnadseffektivitet. Trenden de senaste åren har varit att förbättra kostnadskontrollen över hjälpmedel genom storskaliga upphandlingar, ökad återanvändning och smalare sortiment. På så vis begränsar kostnadseffektivitet det urval av hjälpmedel bland vilka patienten kan välja. Hjälpmedel ska upphandlas och det är i princip inte möjligt att frångå det upphandlade sortimentet för att tillgodose patientens önskemål om alternativ produkt, om det inte är medicinskt motiverat. Hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är nästan uteslutande medicintekniska produkter. Lagar och föreskrifter om medicintekniska produkter syftar till att säkra hjälpmedel förskrivs och ställer krav på personalen avseende utprovning, inträning av användning, information, dokumentation, uppföljning och utvärdering. För hälso- och sjukvårdspersonalen är säkerhet, riskbedömning och patientens självständighet i aktiviteter i det dagliga livet styrande, hjälpmedel förskrivs som en del av en habiliterings-/rehabiliteringsprocess. För patienter är det inte alltid lika självklart att hjälpmedelet ses som en del av vård och behandling. Ett hjälpmedel ska fungera som en del i det dagliga livet och ska passa smak och fritt valda aktiviteter. Det är inte alltid lätt att tillfredställa både patientens och hälso- och sjukvårdens krav på hjälpmedel. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

14 Dokument nr : Version: Status: Sida: (9)29 Dokumentbeskrivning: Kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma regelverk, den gemensamma upphandlingen av hjälpmedelscentralen och regiongemensam upphandling av övriga hjälpmedel möjliggör ett likvärdigt bemötande av patienten i hela länet och att hjälpmedel kan följa patienten i vårdkedjan. Det är unikt i Sverige att kommunerna och landsting/region tillsammans bedriver ett så omfattande gemensamt utvecklingsarbete som det sker i Västra Götaland. Regionfullmäktige har slagit fast vikten av att inte riskera detta samarbete. Ett friare val av hjälpmedel ska heller inte vara kostnadsdrivande. Därför utgår uppdraget att öka patientens delaktighet och valmöjlighet från det befintliga regelverket och de befintliga avtalen med hjälpmedelsleverantörer. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

15 Dokument nr : Version: Status: Sida: (10)29 Dokumentbeskrivning: 2 Genomförande 2.1 Organisation Samordnarna för samarbetsrådet för hjälpmedel och för hjälpmedelsavtalet, Anke Samulowitz och Lena Karlsson, båda anställda på regionkansliet, hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) har tillsammans genomfört uppdraget. 2.2 Metoder och verktyg Utifrån ett antal frågeställningar har projektledningen vid olika tillfällen träffat hjälpmedelsförskrivare och kostnadsansvariga, brukarrepresentanter (rådet för funktionshinderfrågor), pensionärsrådets arbetsgrupp för hjälpmedelsfrågor, den upphandlade hjälpmedelsleverantören, upphandlare och representanter för branschorganisationen Swedish Medtech. Förslagen som lyfts har parallellt stämts av med regelverk och hjälpmedelsavtal. En särskild genomgång har gjorts av några av de produkter som varit mest förekommande i försöksverksamheterna inom Fritt val. Avstämning har skett med ledningsgruppen för HSA, samarbetsrådet för hjälpmedel och ledningsgruppen för hjälpmedelsavtalet. I rapporten sammanfattas samtalen med rådet för funktionshinderfrågor och pensionärsrådets arbetsgrupp för hjälpmedelsfrågor under rubriken patienter. Representanterna för dessa organisationer har stor erfarenhet och intresse i frågorna men är inte helt representativa för den stora gruppen patienter som får hjälpmedel förskrivna. Samtalen med förskrivare och kostnadsansvariga beskrivs under hälso- och sjukvårdspersonal och samtalen med hjälpmedelscentralen, en upphandlare för hörsel- och synhjälpmedel inom Västra Götalandsregionen och Swedish Medtech återges under rubriken leverantörer. Erfarenheter från försöksverksamheterna inom Fritt val och den av regeringen tillsatta särskilda utredningen om Fritt val av hjälpmedel har beaktats. 2.3 Frågeställningar Följande frågeställningar diskuterades med handikapprörelsen, pensionärsorganisationer, förskrivare, kostnadsansvariga, leverantörer, upphandlare m.m. 1. Kan patientens delaktighet och valmöjlighet förbättras inom befintligt regelverk? Kan personalens bemötande förbättras genom tydligare direktiv om att ge patienten inblick i befintligt sortiment och vilka valmöjligheter det kan finnas inom det? DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

16 Dokument nr : Version: Status: Sida: (11)29 Dokumentbeskrivning: 2. Kan patienten få bättre information om produkter som den ensilde kan köpa själv? Och kan därigenom valmöjligheten öka avseende sådana produkter som kan betraktas mera som konsumentprodukter och vars användning i mindre utsträckning utgör risker för den enskilde? 3. Kan patienterna (handikapporganisationerna) på ett bättre sätt involveras i sortimentsarbetet? 4. Kan hälso- och sjukvården som kund påverka leverantörerna så att det blir enklare för patienten att välja färg/utseende på hjälpmedlet? 5. Kan hälso- och sjukvården som kund påverka lerverantörerna så att det blir enklare för patienten att välja tilläggsfunktioner som man betalar själv för? 6. Behöver personliga hjälpmedel delas upp i olika kategrier som mer eller mindre lämpar sig för ett friare val? DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

17 Dokument nr : Version: Status: Sida: (12)29 Dokumentbeskrivning: 3 Resultat 3.1 Patientens delaktighet och valmöjlighet inom befintligt sortiment Hjälpmedelssortimentet är idag begränsat. Inom sortimentet ska det finnas produkter som täcker varierande behov för patienterna. Hälso- och sjukvården ska upphandla produkter så kostnadseffektivt som möjligt, vilket minskar antalet produkter att välja mellan. Hjälpmedel som förskrivs måste upphandlas, i enlighet med lagstiftning och Västra Götalandsregionens inköpspolicy. Det innebär också att avtal med leverantör löper över ett visst antal år. Om nya produkter kommer ut på marknaden under löpande avtal kan dessa i regel inte tas in och förskrivas utan att bryta mot LOU. Det är bara möjligt att göra avsteg från det upphandlade sortimentet om den specifika produkten väsentligen förbättrar patientens funktionsförmåga och den upphandlade produkten inte kan uppfylla det behovet. Återkommande upphandlingar innebär också att produkter som tidigare förskrivits kanske inte finns kvar i sortimentet efter en ny upphandling. Patienten får naturligtvis fortsätta att använda en redan förskriven produkt men när den behöver ersättas kan det innebära att patienten behöver byta till en annan produkt trots att man kanske varit mycket nöjd med den gamla. Sortimentet är dock trots allt omfattande och framtaget för att passa patienternas behov. Vid upphandling beaktas att olika patienter kan ha olika behov, exempelvis avseende vikt, inomhus-, utomhusbruk, balans, förmåga att greppa m.m. Det finns dock inga upphandlade alternativ där produkterna bara skiljer sig avseende utseende/design, med undantag för hörapparater. Hjälpmedelsförskrivning är en behandlingsåtgärd. Vården ska så långt det är möjligt utformas tillsammans med patienten. När det finns flera behandlingsalternativ som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten erbjudas möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar om det med hänsyn till bland annat kostnaderna framstår som befogat. Efterlevs detta i verksamheterna idag? Är patienterna delaktiga i valet av produkt inom de ramar som finns idag och utifrån de individuella behoven? I vilken grad bestämmer förskrivaren vad som är bäst för patienten och vilka behov patienten har, i vilken grad bestämmer patienten detta själv och i vilken grad kommer man fram till det gemensamt? DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

18 Dokument nr : Version: Status: Sida: (13)29 Dokumentbeskrivning: Patienter Många patienter är nöjda med de produkter som förskrivs. Dessa patienter upplever att de samverkar med förskrivaren och att hjälpmedlet är det stöd i vardagen man önskat sig. Men det finns också patienter som upplever att de inte får vara tillräckligt delaktiga i valet av produkt. Patienterna upplever att de har för lite kunskap om vilket sortiment som finns idag. För att kunna välja måste patienten ha kunskap om vad som finns att välja emellan. Man vill kunna se och prova olika produkter, gärna på plats hos förskrivaren. Man konstaterar att det finns olikheter i regionen när det gäller tillgång till visnings- och utprovningsmiljöer. Patienterna anser också att sortimentet är för begränsat. Den största begränsningen, som dock ligger utanför detta uppdrag ligger i själva regelverket. Man önskar få produkter förskrivna som går utanför ramen för regelverket, exempelvis produkter för hobby, sport och motion. Patienterna anser att förskrivare behöver ha god kunskap för att kunna informera på rätt sätt. Kunniga förskrivare och välinformerade patienter är en förutsättning för delaktighet så att man kan föra en dialog kring hjälpmedel på lika nivå. Förskrivare behöver också bli bättre på uppföljning av hur hjälpmedlet fungerar och att vid behov byta till annat hjälpmedel. Patienterna anser att detta inte fungerar tillräckligt bra idag. Patienterna påpekar också vikten av att ta särskild hänsyn till patientgrupper som är resurssvaga och inte har förmåga att fråga efter och förklara vad det är man behöver, eller att välja själv Hälso- och sjukvårdspersonal Förskrivare beskriver att de möter patienter som gärna vill påverka val av produkt. En del patienter upplever att sortimentet är för begränsat. Förskrivarna tror att det kan handla om att patienterna inte är så delaktiga i processen som de skulle kunna vara. Trots att sortimentet är begränsat finns det för det mesta valmöjligheter. Det handlar inte så mycket om färg och form, utan mera om funktion och användningsområde. Flera förskrivare ger utryck för att patienten skulle kunna göras mera delaktig i val av produkt. För att kunna förbättra delaktigheten behöver förskrivaren ägna mera tid åt utprovningen, i vissa fall ett annat upplägg av förråd eller utprovningsmiljö. En del förskrivare behöver mera produktkunskap och kunskap om vad som finns i sortiment. Andra behöver se över sitt arbetssätt där den egna rollen och patientens roll behöver omprövas. Några förskrivare föreslår också att man ska bredda sortimentet, vilket sannolikt ökar kostnaderna. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

19 Dokument nr : Version: Status: Sida: (14)29 Dokumentbeskrivning: Hälso- och sjukvårdspersonalen berättar att patienterna ibland frågar efter ett hjälpmedel där förskrivaren bedömer att det kan utgöra en säkerhetsrisk och därför väljer att inte förskriva det Leverantörer Hjälpmedelscentralen är leverantör för hjälpmedel inom rörelse, kognitionkommunikation och till viss del ortopedteknik och medicinsk behandling. Hjälpmedelscentralen ansvarar för upphandling av produkter, lagerhållning, reparationer, rekonditionering m.m. Hjälpmedelscentralen ger även förskrivare expertstöd som omfattar generell och individuell rågivning gällande hjälpmedel kopplat till patienters behov. Hjälpmedelscentralen beskriver att de ser en potential för större delaktighet för patienten inom befintligt sortiment. Vid gemensamma utprovningar vill patienter gärna se vad som finns och om det finns alternativ att välja emellan. Man upplever att patientens inflytande är större när förskrivare går utanför sortiment, det vill säga när de upphandlade produkterna inte uppfyller patientens behov. Då tillgodoses i större utsträckning patientens individuella önskemål. Hjälpmedelscentralen beskriver behov av visningsmiljöer, som efterfrågas av patienter och förskrivare. Även visningsmiljöer av produkter som är patientens egenansvar efterfrågas då en del patienter vill se vilka alternativ det finns, även om man måste bekosta dessa själv. Vid samtal med Swedish Medtech framkom det att leverantörerna ser kunskapsbrister hos förskrivare när det gäller både sortiment och produktkunskap. Leverantörerna anser också att det upphandlade sortimentet är för begränsat. Swedish Medtech förordar nya upphandlingsformer som leder till ett bredare sortiment Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Valmöjligheterna är begränsade inom det upphandlade sortimentet. Utifrån dagens ramar handlar ett friare val inom sortimentet framförallt om ökad delaktighet. Det är möjligt att behovet av valfrihet minskar om fler patienter känner en större delaktighet i valet av produkt. I samtalen framkom det att patienterna efterfrågar ökad delaktighet mer än ökad valfrihet. En större delaktighet skulle kunna uppnås genom utbildningsinsatser för förskrivare, avseende produktkunskap och bemötande. Sveriges Kommuner och Landsting talar om... en föråldrad kultur där de professionella är auktoriteter.... Detta är skarpa ord men vi kan ändå reflektera kring denna beskrivning. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

20 Dokument nr : Version: Status: Sida: (15)29 Dokumentbeskrivning: En ökad valfrihet inom dagens sortiment skulle förmodligen leda till viss kostnadsökning. Förmodligen kommer ett nytt förhållningssätt att leda till att information, bedömning och utprovning kommer att ta mera tid i anspråk. I enlighet med regelverket ska förskrivaren också välja lägsta effektiva nivå. Tillåter man att patienten väljer en dyrare produkt inom sortimentet kommer det att leda till viss kostnadsökning. I dag är det ett vanligt arbetssätt att förskrivaren väljer ett hjälpmedel ur det lokala buffertförrådet. I de lokala buffertförråden finns ett begränsat sortiment av de vanligaste hjälpmedeln utifrån verksamhetens behov. På hjälpmedelscentralerna finns lokaler för utprovning och visning av alla produkter som ingår i avtalat sortiment. Utprovningsrum bokas vid behov av förskrivare alternativt beställs produkter för utprovning till verksamheten. Patienter och förskrivare efterfrågar fler visningsmiljöer och utprovningsmiljöer än de som kan erbjudas på hjälpmedelscentralerna. Nya lösningar behöver tas fram och eventuella kostnader för det beräknas. De flesta produkter inom syn, hörsel och ortopedteknik finns hos förskrivande verksamhet. Det handlar i regel om mindre skrymmande hjälpmedel jämfört med många hjälpmedel för personer med rörelsehinder. Det är också viktigt med rätt ställda förväntningar, hos patienter och förskrivare. Att öka delaktigheten inom befintligt sortiment innebär inte något fritt val utan ett något friare val! 3.2 Information om konsumentprodukter Marknaden för konsumentprodukter har ökat markant de senaste åren. Det finns idag många smarta ting, praktiska saker i allmän handel som gör livet lättare för personer med och utan funktionsnedsättning, exempelvis burköppnare och bestick med tjocka handtag. Ett annat mycket snabbt växande område är ny teknik, smartphones, läsplattor, applikationer och andra tillbehör. Produkter inom dessa områden kan i flera fall ersätta traditionella hjälpmedel. Konsumentprodukter är i regel inte medicintekniska produkter och vänder sig till en större användargrupp än bara personer med funktionsnedsättningar. Grundprincipen är att människor med funktionsnedsättningar på samma sätt som befolkningen i övrigt har ett eget ansvar för att köpa sådana produkter själv. Tidigare har exempelvis fjärrkontroll förskrivits som personligt hjälpmedel, idag är den självklart en konsumentprodukt, lika så datorer. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

21 Dokument nr : Version: Status: Sida: (16)29 Dokumentbeskrivning: Patienter Patienter efterfrågar individuella råd från hälso- och sjukvårdspersonal för att veta vilka produkter det finns och var man kan köpa dem. Ännu viktigare bedöms att produkterna finns att köpa över hela Västra Götaland och att det finns visningsmiljöer så att man kan klämma och känna. Patienterna önskar ta del av översikter, produktkataloger eller liknande för att kunna få information oberoende från förskrivaren/hälso- och sjukvården. Pensionärsorganisationerna anger att man har störst förtroende om konsumentprodukter säljs på apotek, i hälsokostaffär eller av medicintekniska företag. Både patienter och anhöriga är angelägna om att få information om vad som finns men värnar också om att produkter som är särskilt viktiga för personer med funktionsnedsättning förskrivs som hjälpmedel så att patienten inte har några kostnader för dem. Ibland upplevs det som snålt att bara medicintekniska produkter förskrivs. Man önskar sig fri tillgång till många fler bra produkter som kan vara användbara för personer med funktionsnedsättning. Men även om det är ett egenansvar att köpa produkten anser patienterna att det är viktigt att kunna få individuella råd Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonalen är medveten om att det finns många konsumentprodukter på marknaden som personer med funktionsnedsättning kan ha nytta av. Förskrivarna ser också att man har en viktig roll att informera och ge råd om konsumentprodukter. Många gånger är det just förskrivaren som har god kunskap om patientens funktionsförmåga och som därigenom också kan bedöma vilka produkter patienten kommer att kunna hantera och förmodligen kommer att ha nytta av. Många förskrivare är fortfarande osäkra vilket ansvar de tar om de rekommenderar produkter och i vilken grad man får hänvisa till inköpsställen. Man upplever att det finns ett ständigt ökande antal produkter på marknaden, vilket gör det svårt att hålla sig uppdaterad för att kunna ge patienten en helhetsbild. Man har förstärkt information och utbildningsinsatser för förskrivare avseende konsumentprodukter men det behövs ytterligare och fortlöpande kunskapsökning. Förskrivarna påpekar att det behövs en bättre spridning av konsumentprodukter över hela Västra Götaland. Förskrivarna efterfrågar visningsmiljöer som man kan hänvisa patienten till. Man talar om hjälpmedelsbuss, försäljning via apotek m.m. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

22 Dokument nr : Version: Status: Sida: (17)29 Dokumentbeskrivning: Leverantörer Antalet produkter på marknaden som säljs till privatperson har ökat. Detta kräver en omställning av försäljningsstrategier och marknadsföring. Leverantörerna påpekar att det är svårt att etablera sig på den privata marknaden när samma eller likvärdiga produkter också förskrivs som personliga hjälpmedel. Ett nära samarbete med hälso- och sjukvården krävs, leverantörer behöver veta när en produkt inte förskrivs som hjälpmedel längre och hälso- och sjukvården behöver veta om en produkt som inte ingår i regelverket längre kan erbjudas med god spridning och tillgänglighet på den privata marknaden. Swedish Medtech anger att de flesta leverantörer anser att försäljning till privatperson ska ske via hjälpmedelscentral eller annan återförsäljare Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Förutom personliga hjälpmedel finns det många bra produkter för alla i allmän handel. Ibland kan dessa konsumentprodukter också ersätta personligt förskrivna hjälpmedel. Det finns försäljning av hjälpmedel via Internet men spridningen av konsumentprodukter i allmän handel är ojämn i Västra Götaland. Både förskrivare och patienter upplever att de har för lite kunskap om vilka produkter som finns och vilka försäljningsställen det finns. Man efterfrågar också visningsmiljöer. Det finns en del lokala initiativ för visningsmiljöer av konsumentprodukter. Dessa skulle behöva inventeras och utökas för att åstadkomma en bättre tillgänglighet för allmänheten. För att förbättra och kvalitetssäkra rådgivningen behövs utbildningsinsatser för förskrivare och praktiskt stöd, exempelvis i form av lathundar, webbplatser, appar m.m. Förskrivare har också påpekat behov av tekniskt stöd, exempelvis surfplattor som kan tas med vid hembesök för att lätt kunna visa patienten hur en produkt ser ut och var den kan beställas. Projektledningen bedömer att ett nära samarbete med leverantörer och återförsäljare är viktigt för att diskutera hur man kan underlätta för patienten att få tillgång till konsumentprodukter i Västra Götaland och för att stämma av hur regelverksarbete och tillgång till produkter i allmän handel kan gå hand i hand. Att genomföra ovan nämnda åtgärder kommer att kräva resurser under uppstartsfasen men bedöms inte leda till större löpande kostnader på sikt för enskilda verksamheter. Det är delvis beroende på hur visningsmiljöer och informationsmaterial till förskrivare och allmänheten kan byggas upp och förvaltas. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

23 Dokument nr : Version: Status: Sida: (18)29 Dokumentbeskrivning: 3.3 Patientens delaktighet i sortimentsarbete Hjälpmedel upphandlas, upphandlingen följer inköpsprocessen. I denna ingår faserna analys, upphandling, avtalsvård. I regel samarbetar upphandlande verksamhet med förskrivare, utsedda sortiments- eller arbetsgruppsdeltagare med fördjupad kompetens inom produktområdet, som deltar främst i analysfasen genom att formulera funktionskrav på hjälpmedel Patienter Handikapprörelsen deltar idag inte i upphandlingsarbetet, delvis beroende på att sortimentsarbete inte arvoderas. Men patienterna, det vill säga de som använder produkten i sitt dagliga liv har naturligtvis stor kunskap om en produkts användbarhet. Denna potential kan utnyttjas på ett bättre sätt än vad som sker idag. Rådet för funktionshinderfrågor lyfter fram att det är viktigt att patienterna får vara delaktiga i sortimentsarbetet men det behövs ytterligare diskussion för att komma fram till hur detta kan ske på bästa sätt Hälso- och sjukvårdspersonal I förskrivningsprocessen ingår utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsförskrivningen. Patient och förskrivare träffas, går igenom om användningen av hjälpmedlet har fått avsedd effekt och om det är rätt hjälpmedel som patienten fått förskriven. I en sådan uppföljning får förskrivaren naturligtvis också mycket information om hur användbar själva produkten är. Men det är svårt för förskrivaren att förmedla denna information till upphandlingsarbetet på ett strukturerat sätt. Det kan också vara svårt att generalisera de kommentarer man får. En funktion som verkar praktisk för en användare behöver inte vara det för en annan användare. Förskrivarna anser att patienterna inte ska ingå i sortimentsgrupperna men att man borde hitta ett sätt att involvera användarna i utvärderingen, ex. som remissinstans eller genom bättre möjligheter att fortlöpande kunna ge synpunkter till leverantör. En del verksamheter, exempelvis Habilitering & Hälsa har regelbundna träffar med patienter och närstående. Dessa träffar handlar inte specifikt om hjälpmedel utan om verksamhetsfrågor i stort Leverantörer Det finns redan idag en funktion på hjälpmedelscentralens webbplats där man kan lämna synpunkter om olika produkter. Det gäller både förskrivare och patienter. Denna funktion är dock föga känd och frågan är hur dessa synpunkter kan generaliseras och användas på ett strukturerat sätt. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

24 Dokument nr : Version: Status: Sida: (19)29 Dokumentbeskrivning: Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Förskrivare och patienter behöver ökad kunskap om vilka möjligheter som finns för att lämna synpunkter på befintligt sortiment. Förskrivarna har alltid möjlighet att ta emot synpunkter från patienter och att lämna dessa till deltagare i sortimentsgrupperna. För de produkter som hjälpmedelscentralen tillhandahåller finns möjlighet att skicka synpunkter via ett webformulär till hjälpmedelscentralen. Det finns också möjlighet att kontakta kundtjänst och lämna sina synpunkter på sortiment eller på enskild produkt. Utöver de möjligheter som idag finns för att lämna synpunkter behöver det finnas metoder för att systematiskt synliggöra och ta tillvara patienternas och närståendes kunskap, synpunkter och erfarenheter, såväl på individnivå som på mer aggregerad nivå. Medborgardialogen med patienter sker i stor utsträckning genom dialog med intresseföreningar. Det finns en risk att utsatta grupper, som inte har en stark föreningstradition, inte får samma möjlighet till dialog. Även Sveriges Kommuner och Landsting har påpekat att det är angeläget att det utvecklas fler former för medborgardialog än de redan etablerade. 3.4 Att välja färg/utseende/modell En fråga som är återkommande i alla samtal är frågan om hjälpmedel ska förskrivas utifrån den lägsta effektiva nivå eller det bästa möjliga för den enskilda patienten. Personalen beskriver att förfrågningar om produkter utanför sortiment ökar i samband med hjälpmedelsmässor som patienterna besökt. När marknadsföringen riktar sig till patienten och man visar upp nya produkter ökar också patientens efterfrågan. Det är vanligt att man upplever behov av nya produkter som passar den egna livsstilen bättre men hälso- och sjukvården bedömer att dessa önskemål inte kan motiveras ur medicinsk synvinkel. För många patienter är hjälpmedel en del av det dagliga livet och påminner mer eller mindre om den funktionsnedsättningen man har. Många patienter beskriver att man önskar hjälpmedel som utmärker sig så lite som möjligt som hjälpmedel, man vill att de ska smälta in i miljön. Andra vill gärna individualisera sitt hjälpmedel, det ska inte se ut som alla andra utan det ska synas att det är just mitt hjälpmedel, kanske mer som en del av den egna personligheten än ett hjälpmedel som hälso- och sjukvården tillhandahåller. Att individualisera är problematiskt när man inte äger sitt hjälpmedel utan hälso- och sjukvården tillhandahåller det och ska rekonditionera det till så lågt pris som möjligt, så att andra ska kunna använda det sedan. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

25 Dokument nr : Version: Status: Sida: (20)29 Dokumentbeskrivning: Patienter Patienterna tycker att det viktigaste är att få kompetent förskrivarstöd vid valet av hjälpmedlets funktion. Det är ett plus om det kan finnas möjlighet att välja färg och utseende, framförallt för barn. Utseendet är viktigt men inte viktigast. Om det ges möjlighet att välja föredrar patienterna ett bredare sortiment framför en rekvisition som innebär att man handlar sitt hjälpmedel själv. Några patienter anser att den enskilde själv kan betala för val av annan färg Hälso- och sjukvårdspersonal Personalen tror att det är framförallt utseendet och vissa funktioner som patienten skulle vilja påverka i ett friare val. Samtidigt anser många att det är en prioriteringsfråga. När vården lever under hårt ansatt ekonomi anser man att det skulle vara missriktat att öka kostnaderna genom att möjliggöra ett friare val av utseendet av ett hjälpmedel. Däremot skulle det vara positivt om möjlighet fanns att patienten själv betalar en avgift för val av utseende. De flesta förskrivare visar särskilt stor förståelse för barns behov att välja. Inom hörsel finns det redan idag många valmöjligheter om utseende av hörapparaten. Dessa hörhjälpmedel skiljer sig på vis från de flesta andra hjälpmedlen att valmöjligheten finns på de delar som inte återanvänds och att det är hjälpmedel av mindre format som inte kräver större förrådsutrymme Leverantörer Även leverantörer har mött frågor om att välja exempelvis färg på sin käpp, rollator eller rullstol. Det finns tillverkare som erbjuder produkter i olika färger. I regel har produkter i Västra Götaland inte upphandlats i olika färger (förutom vissa hörapparater). Förutom att en bredare upphandling i sig kan vara kostnadsdrivande finns också andra faktorer som påverkar kostnaderna. Om fler färger erbjuds kan detta påverka förråd och reservdelslager. Vissa färgval är svårare att återanvända och på nytt anpassa med nya tillbehör. I avtalet med hjälpmedelscentralen finns en enhetlig modell för hjälpmedel med funktionshyra eller köphjälpmedel som gäller i hela Västra Götaland. Köphjälpmedel har ett lågt inköpsvärde och är av förbrukningskaraktär, har inte behov av avhjälpande underhåll eller service, hjälpmedlet rekonditioneras inte. Hjälpmedel med funktionshyra omfattar en funktionstjänst som innebär att tjänster och service ingår i hyran, exempelvis montering, underhåll, rekonditionering m.m. Bedömningen är att det är enklare och mindre kostsamt att öka valmöjlighet för köphjälpmedel. Dessa är få idag och kanske inte just de som patienterna skulle prioritera i ett friare val. Nivån för vilka hjälpmedel som köps respektive hyrs kan komma att förändras efter kundernas behov. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

26 Dokument nr : Version: Status: Sida: (21)29 Dokumentbeskrivning: Det finns idag privata företag som erbjuder produkter för att smycka rullstol eller rollator på ett sätt som inte försvårar återanvändningen av hjälpmedlet. Dessa tjänster kan patienter redan nu ta i anspråk men bekostar dessa själv. Än så länge finns dessa möjligheter bara i mycket liten utsträckning Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Att upphandla ett sortiment med exempelvis ett större urval färger är möjligt men behöver i så fall ställas som krav vid upphandling och kommer med all sannolikhet att påverka kostnaderna. Det diskuteras på olika håll i Sverige om hjälpmedel skulle kunna upphandlas på ett bredare sätt än vad som sker idag. Det behöver klarläggas vilka ekonomiska konsekvenser det kan få och om det kan ske i överensstämmelse med aktuell lagstiftning. Det är också viktigt att diskutera med leverantörer och branschorganisationen Swedish Medtech i vilken mån man kan förbättra möjligheten att patienten kan individualisera olika hjälpmedel utan att framtida rekonditionering påverkas. Det finns idag enbart enstaka sådana initiativ. 3.5 Att välja tilläggsfunktioner Patienter Det finns många hjälpmedel som kan kompletteras med olika tillbehör. Tillbehör förskrivs utifrån samma grundprinciper som huvudhjälpmedlet. Behövs ett tillbehör för att uppnå funktion och delaktighet förskrivs det. Tillbehör med funktioner som faller utanför ramarna för hjälpmedelsförskrivning, exempelvis för fritidsaktiviteter förskrivs inte. Även anhöriga kan ha önskemål om tilläggsfunktioner. Ibland manövreras hjälpmedlet av en anhörig som kan ha synpunkter om hur ett hjälpmedel passar in i hemmiljön. För de flesta patienter är hjälpmedel en del av det dagliga livet. Man skiljer inte mellan situationer där hälso- och sjukvården bedömt att man får använda sitt hjälpmedel och sin fritid. Hjälpmedlet ska vara användbart i så många situationer som möjligt. Patienterna är medvetna om att hjälpmedel är ett lån men ser det ändå som något personligt, som ska passa ihop med den egna livsstilen. Flera patienter anger att de gärna skulle vilja köpa tillbehör, exempelvis regnöverdrag eller väskor till rullstolen direkt hos förskrivaren eller på hjälpmedelscentral. Det råder viss osäkerhet runt om i landet i vilken mån offentliga vårdgivare får sälja hjälpmedel till privatpersoner. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM:

27 Dokument nr : Version: Status: Sida: (22)29 Dokumentbeskrivning: Hälso- och sjukvårdspersonal Förskrivare beskriver att en del patienter efterfrågar allt-i-ett-lösningar d.v.s. en produkt som tillgodoser flera behov, medan andra skulle vilja låna flera produkter som är mera skräddarsydda för olika situationer. Viss flexibilitet finns det idag men en av grundprinciperna är att man inte upphandlar sådana allt-i-ettprodukter som innehåller extra funktioner för fritidsaktiviteter. En annan grundprincip säger att förskrivaren ska föredra att förskriva ett hjälpmedel som uppfyller olika behov framför förskrivning av olika hjälpmedel. Exempelvis ska förskrivaren hellre förskriva en elektrisk rullstol för inomhus- och utomhusbruk än en rullstol för inomhusbruk och en rullstol för utomhusbruk Leverantörer Hjälpmedelscentralen betonar att det behövs ett tydligt regelverk om man ska möjliggöra att patienten själv köper tillbehör. Exempelvis ska patienten bara kunna köpa tillbehör som tillverkaren av huvudhjälpmedlet har godkänt, man måste klargöra ansvarsfrågan vid olyckor och tillbud, när ett hjälpmedel med egeninförskaffat tillbehör går sönder, ansvar för montering och reparation m.m. Frågan är också till vem och för vad patienten ska betala, exempelvis kostnaden för montering och demontering av egeninförskaffat tillbehör som monteras fast, för eventuell service och för ökat slitage. Det behövs också ytterligare klargöranden i vilken omfång offentlig verksamhet kan sälja produkter till privatperson Sammanfattning Hur kan vi gå vidare? Alla är eniga om att det är bra om patienten själv kan köpa tillbehör som ökar användningsområdet. Om patienten kan hyra eller köpa av hjälpmedelscentralen underlättar det. För att det ska kunna vara möjligt behöver dock ett antal frågor lösas. Ska patienten vara hänvisad till hjälpmedelscentralen för att köpa tillbehör eller kan man vända sig direkt till återförsäljaren? Kan montering och service utföras av någon annan än hjälpmedelscentralen som äger produkten? Får hjälpmedelscentralen sälja tillbehör och kan hjälpmedelscentralen i så fall fakturera patienten direkt? Vem ansvarar vid olycka/tillbud? Det behöver också klarläggas vart patienten kan vända sig när det handlar om hjälpmedel inom syn och hörsel. Idag råder även viss osäkerhet om och i vilken omfattning offentliga verksamheter kan och bör sälja till privatpersoner. Detta behöver utredas vidare. DOK.NAMN: ÄR 7 RAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCRAPPORT FRIARE VAL AV HJÄLPMEDEL.DOCUTSKRIFTSDATUM: