Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 25 april 2012

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 25 april 2012

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 25 april 2012 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl 9.00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Förtydligande angående beredning av ärenden till regionstyrelsens utskott /Lars-Göran Moberg 2. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Beslut 3. Delårsrapport per mars 2012, dnr RS Handl senare /Anna Erlingsdotter Wass 4. Yttrande över betänkandet Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77), dnr RS /Lena Karlsson 5. Yttrande över Förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, (SOSFS 2000:1), dnr RS /Johan Flarup 6. Anmälningsärende, dnr RS Eventuella tillkommande ärenden Efter sammanträdet : Seminarium om Framtidens hälso- och sjukvård POSTADRESS: Regionens hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA:

3 Ärende 3 Handl senare

4 Ärende 4

5 Ärende 4 Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Lena Karlsson Hälso- och sjukvårdsutskottet Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) Ärendet Västra Götalandsregionen har inbjudits till att yttra sig över betänkandet, Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77). Betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet, SOU 2011:77 överlämnades i december 2011 och i remissen anges att regeringen vill ha synpunkter på förslagen och materialet i betänkandet. Utredningens uppgift har varit att lämna förslag på hur ett system för Fritt val av Hjälpmedel kan utformas och tydliggöra frågor för att stödja, underlätta och främja fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting. I betänkandet diskuteras olika alternativ för ökad valfrihet samt förslag till lagändring. Beredning Ärendet har beretts av Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Samråd har skett med regionens förvaltningar för att ta fram synpunkter och underlag till yttrandet. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att till Socialdepartementet avge yttrande enligt upprättat förslag och att förklara paragrafen omedelbart justerad. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Johansson Chef strategiska utvecklingsenheten POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

6 Datum Dnr RS YTTRANDE Socialdepartementet STOCKHOLM Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) Ärendet Västra Götalandsregionen har inbjudits till att lämna synpunkter på betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77). Hälso- och sjukvårdsutskottet avger regionens yttrande. Sammanfattning Västra Götalandsregionen delar utredningens mening om att hjälpmedelsanvändarens inflytande och delaktighet vid hjälpmedelsförskrivning kan stärkas genom att i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) införa en lagstadgad skyldighet att ta hänsyn till den enskildes önskemål. Vidare att hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att medverka till att den enskilde får möjlighet att välja ska framgå av patientsäkerhetslagen (2010:659). Västra Götalandsregionen delar inte utredningens förslag om att införa en ny lag för valfrihetssystem på så sätt som föreslås. Regionen instämmer i de uppfattningar som framkommit i det särskilda yttrandet ifrån Sveriges Kommuner och Landsting. Att utöka valmöjligheterna för hjälpmedelsanvändarna genom att ta bort rangordningskravet för upphandling av ramavtal när det gäller hjälpmedel är bra. Förslaget ger ett större utrymme för valfrihet jämfört med nuläget, det ger också huvudmännen möjlighet att ha kontroll över kostnaderna. Sammantaget så ställer sig regionen tveksamma till ett införande av valfrihet för habiliterings- och rehabiliteringstjänster, fritt val av hjälpmedel som överlämnas till egenvård och eget ägande. Bedömningen är att det är få hjälpmedel som lämpar sig för ett eget ägande utifrån perspektiven säker och effektiv vård. Regionen stödjer utredningens förslag om anslag för utveckling för att stimulera valfrihetssystem inom hjälpmedelsförsörjningen. Bland annat så föreslås Hjälpmedelsinstitutet, HI, att få i uppdrag att genomföra en informationsinsats om den enskildes inflytande och val av hjälpmedel. I uppdraget ingår att utveckla informationen via 1177 och Kunskapsguiden till att inkludera hjälpmedel vilket ses som positivt. HI föreslås också få i POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

7 Sida 2(7) Datum Diarienummer RS uppdrag att genomföra en kartläggning av vilka konsumentprodukter som i dag används som ett alternativ till hjälpmedel samt att genomföra ett projekt för att öka tillgången till och användning av konsumentprodukter. Regionen instämmer i utredningens förslag om att Socialstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av föreskrifterna om användning av medicintekniska hjälpmedel i vården med utgångspunkt patientens inflytande, delaktighet och valfrihet vid tillhandahållandet av hjälpmedel Regionen delar inte utredningens förslag om att lämna kompensation för om hjälpmedelsanvändaren väljer att återlämna ett hjälpmedel som köps inom ramen för Fritt val. Förslaget bedöms inte säkerställa en kostnadseffektiv och säker hjälpmedelsförsörjning. En ökad valfrihet och ett införande av ett valfrihetssystem för hjälpmedel enligt föreslagen modell kan bidra till ökade kostnader för hjälpmedel. Analys av eventuella ekonomiska konsekvenser av förslagen saknas i utredningen. Utgångspunkter för Västra Götalandsregionen I Västra Götaland samverkar Västra Götalandsregionen med länets 49 kommuner kring hjälpmedelsfrågor. Samverkan sker kring ett gemensamt regelverk för förskrivning och kring upphandling av hjälpmedelsförsörjning. Samverkan kring hjälpmedelsfrågorna möjliggör en effektiv hjälpmedelshantering, ett likvärdigt bemötande, lika tillgång till hjälpmedel för patienten i hela länet och hjälpmedel kan enkelt följa patienten i vårdkedjan. Samordning av hjälpmedelsfrågorna ger hjälpmedelsanvändarna en effektiv, jämlik och patientfokuserad hjälpmedelsförsörjning. Där patienterna kan erbjudas ett brett sortiment av hjälpmedel, individuella lösningar och där delaktighet i valet av hjälpmedel kan tillgodoses redan idag. Övervägande och förslag Den enskildes inflytande och val av hjälpmedel Västra Götalandsregionen stödjer betänkandets förslag om att hjälpmedelsanvändarens inflytande och delaktighet vid hjälpmedelsförskrivning kan stärkas genom att införa en lagstadgad skyldighet att ta hänsyn till den enskildes önskemål i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och att hälsooch sjukvårdspersonalens ansvar att medverka till att den enskilde får möjlighet att välja ska framgå av patientsäkerhetslagen (2010:659). Västra Götalandsregionen anser att om patienten ges möjlighet till ökad delaktighet i planering, genomförande- och uppföljningsfasen så ökar kvaliteten och effektivitet i vid bemärkelse. Det leder också till att välfärdstjänsterna får en större individuell anpassning och att ansvarstagande och engagemang från patientens sida stimuleras.

8 Sida 3(7) Datum Diarienummer RS En komplettering av patientsäkerhetslagen bör även medföra en komplettering av patientdatalagen (2008:355) för att säkerställa att journalen ska innehålla uppgift om den information som lämnats till patienten och om ställningstagande som gjorts i val av hjälpmedel. Ökat inflytande, fritt val av hjälpmedel Västra Götalandsregionens uppfattning är att ett införande av valfrihet för habiliterings- och rehabiliteringstjänster, fritt val av hjälpmedel som överlämnas till egenvård och eget ägande måste utgå ifrån kraven i ledningssystemen för God Vård. Hälso- och sjukvården ska tillgodose patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Hjälpmedelsförskrivning utgör inte någon isolerad insats utan måste ses som en integrerad del i en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess, där hjälpmedlet ska kompensera för patientens aktivitetsbegränsningar, underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Vid förskrivning av hjälpmedel måste kompetens och helhetssynen av patientens behov säkerställas. Västra Götalandsregionen stödjer inte ett införande av valfrihet för habiliterings- och rehabiliteringstjänster, hjälpmedel som överlämnas till egenvård och eget ägande på så viss som föreslås i utredningen. Västra Götalandsregionen anser att frågan om hur en resurseffektiv användning och återanvändning av hjälpmedel kan lösas om patienten ges möjlighet till Fritt val av hjälpmedel med eget ägande kvarstår att utredas ytterliggare. En modell med eget ägande av hjälpmedel bedöms kunna bli kostsamt om hjälpmedel inte kan återanvändas. Detta kan jämföras med den samordnade hjälpmedelshantering som finns i Västra Götaland idag där rekonditionering och återanvändning kan ske kostnadseffektivt. Lösningen kan istället vara att erbjuda ett friare val inom sortiment utan eget ägande. Handbok för fritt val av hjälpmedel Västra Götalandsregionen har inget att invända mot förslaget att Hjälpmedelsinstitutet får i uppdrag att ta fram en handbok för Fritt val av hjälpmedel som överlämnas till egenvård och eget ägande. Idag är det få hjälpmedelsanvändare som använt sig av fritt val, en av anledningarna är att systemet är otydligt och komplicerat för både vårdgivare och patient. En handbok för fritt val av hjälpmedel måste bli enkel och tydlig vad avser ansvarsfrågor, stöd för egenvårdsbeslut, rutiner för dokumentation, spårbarhet mm. Kompensation för merutgift Västra Götalandsregionen delar inte utredningens förslag om att ge kommuner och landsting möjlighet att utge kompensation för merkostnader när hjälpmedelsanvändaren väljer att lämna tillbaka hjälpmedel som tillhandahållits inom Fritt val, regionen anser inte att det är tillämpligt. Vårdgivaren har inget intresse av att återköpa hjälpmedel som tillhandahållits genom en rekvisition inom ramen för ett Fritt Val.

9 Sida 4(7) Datum Diarienummer RS Möjligheter för hjälpmedelsanvändaren att själv lägga till tilläggstjänster Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget att hitta lösningar där patienten själv kan bekosta tilläggstjänster. Ett exempel är när patienten önskar hyra eller köpa hjälpmedel som inte är förskrivningsbara inom ramen för regelverket såsom hjälpmedel inom sport och fritid. Att kunna köpa tillbehör till ett hjälpmedel skulle öka användningsområdet för hjälpmedlet. Västra Götalandsregionen föreslår att handboken för fritt val av hjälpmedel kompletteras med ett regelverk även för tilläggstjänster. Även inom detta område är det viktigt att klargöra ansvarsfrågor, exempelvis vid olycka eller tillbud, spårbarhet, krav på förebyggande underhåll mm. Idag råder även viss osäkerhet om och i vilken omfattning offentliga verksamheter kan och bör sälja till privatpersoner. Detta behöver utredas vidare. Personlig hjälpmedelsbudget Västra Götalandsregionen anser inte att projektet med personlig hjälpmedelsbudget är prioriterat. Motiveringen till detta är att regionen ser modellen med eget ägande endast lämpar sig för få produkter. Ett valfrihetssystem för hjälpmedel Västra Götalandsregionen avstyrker förslaget om att införa en ny lag för valfrihetssystem för hjälpmedel på det sätt som föreslås. Regionen instämmer i de uppfattningar som framkommit i det särskilda yttrandet ifrån Sveriges Kommuner och Landsting. Västra Götalandsregionen uppfattning är att förslaget att utöka valmöjligheterna för användarna av hjälpmedel genom att ta bort rangordningskravet vid upphandling av ramavtal när det gäller hjälpmedel är bra. Om landstingen och kommunerna ges förutsättningar att använda LOU med individens val/ eller förskrivarens bedömning som ersättning för rangordning vid ramavtal, kan vårdgivaren i större utsträckning tillgodose olika behov av högkvalitativa hjälpmedel som fungerar för den enskilde i vardagen. Det finns inget som talar för att patienten skulle få tillgång till hjälpmedel av högre kvalitet för att man väljer Fritt val. Information för ökad delaktighet och valfrihet Västra Götalandsregionen stödjer förslaget att HI får i uppdrag att genomföra en informationsinsats om den enskildes inflytande och val av hjälpmedel. Det är viktigt med en nationell satsning och att informationsinsatsernas betydelse inte underskattas. Att utveckla informationen via 1177 och Kunskapsguiden till att inkludera hjälpmedel ses därför som mycket positivt. Hinfo ses som en viktig informationskälla till produktinformation om hjälpmedel.

10 Sida 5(7) Datum Diarienummer RS För att förbättra och kvalitetssäkra information och rådgivning behövs utbildningsinsatser för förskrivare. Professionens roll har förändrats och det ställs idag andra krav vid bemötande och i rollen som rådgivare. Kunniga förskrivare och välinformerade patienter är en förutsättning för delaktighet och för att föra en dialog kring hjälpmedel på lika nivå. Konsumentprodukt som hjälpmedel Västra Götalandsregionen stödjer förslaget att HI får i uppdrag att genomföra en kartläggning av vilka konsumentprodukter som i dag används som ett alternativ till hjälpmedel samt att genomföra ett projekt för att öka tillgången till och användning av konsumentprodukter. Ett viktigt område att kartlägga anser regionen att det finns inom det tekniska området där utvecklingen av smartphones, läsplattor, applikationer och andra tillbehör ger nya möjligheter för personer med funktionsnedsättningar. Inom detta område finns produkter som helt eller delvis kan ersätta och vara ett komplement till traditionella hjälpmedel. Inom ramen för uppdraget bör HI belysa de frågeställningar som kan uppkomma om produkten behöver anpassas för att fungera tillsammans med andra medicintekniska produkter. Västra Götalandsregionen anser att det måste finnas en gränsdragning mellan hjälpmedel som är hälso- och sjukvårdens ansvar och konsumentprodukter som ses som ett egenansvar. I Västra Götaland tillämpas grundprincipen att en konsumentprodukt som kan underlätta vardagliga aktiviteter både för personer med och utan funktionsnedsättning ses som ett egenansvar för den enskilde. Produkter där utprovning och inlärning inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens anses kunna vara brukarens egenansvar. Att stimulera en generell utveckling för användning av ny teknik som blir tillgänglig för alla på en egenfinansierad marknad, ser regionen som en bättre lösning än att införliva nya produkter som hjälpmedel och därmed öka vårdgivarnas kostnader och ansvar. Inom ramen för ett projekt att öka tillgången till och användningen av konsumentprodukter ser Västra Götalandsregionen gärna att uppdraget till HI även omfattar en frågeställning om hur tillgängligheten till hjälpmedel och konsumentprodukter i allmän handel kan öka. Ett förslag är att HI får i uppdrag att utveckla en fristående leverantörsoberoende, nationell hjälpmedels webshop. Det är viktigt att beakta att hjälpmedelsanvändare i både stad och glesbygd ska kunna få tillgång till hjälpmedel på lika villkor. Ansvar, säkerhet och spårbarhet Västra Götalandsregionen ställer sig bakom betänkandets förslag att Socialstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av föreskrifterna om användning av medicintekniska hjälpmedel i vården med utgångspunkt patientens inflytande, delaktighet och valfrihet vid tillhandahållandet av hjälpmedel.

11 Sida 6(7) Datum Diarienummer RS Olika system för olika hjälpmedel Västra Götalandsregionen delar utredarnas uppfattning om att olika hjälpmedel lämpar sig mer eller mindre för ökad valfrihet och eget ägande. Det finns en stor komplexitet vad avser hjälpmedlet och brukarens särskilda behov som måste tas hänsyn till. Hjälpmedel inom medicinsk behandling eller hjälpmedel som specialanpassas, kräver regelbunden uppföljning och kontroll/underhåll är mindre lämpade för valfrihet och eget ägande. Regionen ser också att det är viktigt att ta hänsyn till rekonditionering och återanvändning, exempelvis är det många hjälpmedel som används under en kortare tid utifrån att hjälpmedelsanvändarnas behov förändras. Sammantaget gör Västra Götalandsregionen bedömningen att det är få hjälpmedel av enklare karaktär som är lämpliga att finnas med i ett valfrihetssystem med eget ägande. Det behöver finnas olika system för att öka valfriheten inom hjälpmedelsområdet. Som tidigare uttryckts är samordningen av habiliterings- och rehabiliteringsinsatserna men också stödprocesser för exempelvis avhjälpande underhåll och anpassning avgörande för en effektiv vård. Utredningar inom hjälpmedelsområdet visar att det finns behov av en ökad nationell samordning. I utredningar 1 som genomförts av Sveriges Kommuners och Landsting och Socialstyrelsen framhålls just vikten av samordning av habilitering och rehabiliteringsinsatserna. Konsekvenser och finansiering Finansiering Västra Götalandsregionen anser inte att frågan om kostnadsutveckling har belysts tillräckligt i utredningen. Utredarna menar att förslagen är kostnadsneutrala, denna uppfattning delar inte Västra Götalandsregionen. Bedömningen är att kostnaderna för hjälpmedel ökar för Västra Götalandsregionen om förslagen genomförs. Konsekvenser utifrån kvalitetsmålen i God Vård Konsekvenser utifrån kvalitetsmålen har delvis redovisats i samband med synpunkterna på förslagen, övriga redovisas nedan. Säker vård Utredningen har inte belyst frågan om utbyte av information och patientuppgifter och patientdatalagen (2008:335) tillämplighet i sammanhanget. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Västra Götalandsregionen anser att det varit värdefullt om utredningen belyst frågan om Fritt val av hjälpmedel kan få konsekvenser för en jämställd och jämlik vård. En jämlik vård som omfattar principen om alla människors lika värde förutsätter att patienten får lika tillgång till kvalificerad vård och hjälpmedel. 1 Nationella medicinska indikationer Hörselrehabilitering till vuxna, Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning landstingens habiliterings- rehabiliteringsinsatser, Socialstyrelsen (SOSFS 2008:20) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering).

12 Sida 7(7) Datum Diarienummer RS Det finns risk att vissa grupper av funktionshindrade har svårt att få tillgång till ny teknik, möjlighet till att köpa tilläggstjänster på grund av t.ex. ekonomisk situation. Detta kan ses som en fördelningspolitisk fråga, och där andra stimulansåtgärder kan behövas. Vård i rimlig tid Förslagen i betänkandet bedöms inte påverka tillgängligheten till hjälpmedel. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET Helén Eliasson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32 Ärende 5

33 Ärende 5 Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Johan Flarup Hälso- och sjukvårdsutskottet Förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Bakgrund Västra Götalandsregionen har inbjudits att lämna synpunkter på remiss från Socialstyrelsen angående Förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1). Hälso- och sjukvårdsutskottet avger regionens yttrande. Ärendets beredning Förslag till yttrande har upprättats av Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Förslaget har handlagts av Läkemedelsenheten men beretts gemensamt inom avdelningen. Läkemedelskommittén samt terapigrupp äldre och läkemedel har lämnat synpunkter till yttrandet. Hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp behandlade ärendet 16 april Konsekvenser av föreskriften Föreskriften kan komma att innebära förändringar i bland annat Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och i de begrepp som används i handlingsplanen äldre och läkemedel. Detta arbete vidtar när föreskrifterna fastställts. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att till Socialstyrelsen avge yttrande enligt upprättat förslag och att förklara paragrafen omedelbart justerad. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Lendenius Läkemedelschef POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

34 1(4) YTTRANDE Datum Diarienummer RS Socialstyrelsen Dnr 16958/2012 Remiss ang. förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Västra Götalandsregionen lämnar nedanstående synpunkter på förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården. Allmänna synpunkter Västra Götalandsregionen är positiv till att Socialstyrelsen vill reglera frågorna om ansvaret för läkemedelsbehandlingen för mest sjuka äldre m.fl. grupper. Västra Götalandsregionen anser dock att frågan är mer komplex än vad Socialstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifterna och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården återspeglar. Västra Götalandsregionen anser att frågorna om äldres m.fl. gruppers läkemedelsanvändning är så viktiga att de bör utgöra en egen föreskrift och inte insorteras in i den föreskrift som reglerar hälso- och sjukvårdens läkemedelshantering. Västra Götalandsregionen anser vidare att Socialstyrelsen bör bereda frågan ordentligt. Det är återigen så att Socialstyrelsen ger remissmottagarna anmärkningsvärt kort svarstid. För Västra Götalandsregionen innebär det att förutsättningarna att inhämta synpunkter från flera delar i organisationen vilka berörs av föreskriftsändringen försvårats. Risken är att viktiga synpunkter inte kommer fram. Västra Götalandsregionen hade också önskat att Socialstyrelsen samordnat sin föreskrift med den överenskommelse som finns mellan SKL och Socialdepartementet om sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. Åldersgränsen 75 år stämmer inte överens med överenskommelsen som omfattar de som är 65 år och äldre. Västra Götalandsregionen konstaterar att samordning mellan olika aktörer på nationell nivå tycks vara en komplicerad fråga. Västra Götalandsregionen konstaterar också att det finns en tendens i föreskriften att framställa patienten som en passiv mottagare av ordinationer och av information och inte som en aktiv deltagare i sin behandling. Det är önskvärt att patientens delaktighet betonas starkare. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

35 2(4) Förslagets innehåll 1 kap. 3 Västra Götalandsregionen saknar tydliga definitioner av begreppsapparaten i föreskriften. Definition för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång samt läkemedelsberättelse och läkemedelsrelaterade problem saknas. Detta leder till gränsdragningsproblem och otydlighet när väl begreppen ska användas. Gränsen mellan exempelvis enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång blir glidande. Detta leder i sin tur till risk för oklarheter i ansvarsfrågor mellan olika vårdgivare. Även termen vårdgivare har tagits bort från listan över termer. I 5 kap skrivs på flera ställen att vårdgivare ska erbjuda. Här bör förtydligas att det gäller vårdgivare med anställda läkare, d v s inte kommuner. 5 a kap. Enkel läkemedelsgenomgång 1 Huvudsyftet med föreskriftsändringen är att förbättra informationsöverföringen om läkemedel mellan patient och vårdgivare och vårdgivare emellan. Detta bör framgå tydligare. 2 Västra Götalandsregionen vill understryka att förutsättningarna för läkemedelsgenomgångar är väldigt olika i de fyra situationer som författningen pekar ut att de ska göras vid. Västra Götalandsregionen menar att de är så olika att de kanske inte låter sig beskrivas i ett och samma sammanhang, utan att man bör beskriva varje process för sig. Punkten 2 i punktlistan kräver att patienten erbjuds enkel läkemedelsgenomgång vid alla nybesök hos läkare i öppen vård. Begreppet "öppen vård" är dock ett väl vitt begrepp. Avses även enstaka besök i sjukhusanknuten öppenvård så blir konsekvenserna av denna författning alltför vittgående och i praktiken svårgenomförbara. Det är inte ändamålsenligt att vid alla nybesök, vid alla sjukhusanknutna specialistmottagningar, kräva läkemedelsgenomgång. Huvudsyftet måste, enligt Västra Götalandsregionen, vara att läkemedelsgenomgång genomförs om patienten kommer att ha en varaktig vårdrelation. Socialstyrelsen måste därför bli mer precis i vilka fall läkemedelsgenomgångar ska göras. I all välmening riskerar annars författningsändringen att skapa meningslöst arbete samtidigt som patient och vårdgivare invaggas i en falsk trygghet. Motsvarande problem finns även för punkten 3. Skrivningen i 2, att patienten ska erbjudas enkel läkemedelsgenomgång, är inte särskilt tvingande eftersom många slutenvårdspatienter inte kan ta ställning till detta. Att "rutinmässigt genomföra", i de fall där detta är relevant (jfr stycken ovan), vore bättre för att få genomslag för författningens intentioner. Detta gäller även under 3 vid misstanke om läkemedelsrelaterade problem. Där bör skrivningen vara starkare eftersom det i sådana lägen kan vara en säkerhetsrisk att skriva ut nya läkemedel om man inte får veta vad patienten ordinerats.

36 3(4) Det bör också påpekas att enkel läkemedelsgenomgång vid inskrivningen i sluten vård i många fall förutsätter tillgång till en nationell ordinationsdatabas. Att leta i olika system, intervjua anhöriga eller beställa underlag från andra vårdgivare låter sig i allmänhet inte göras på akutmottagningar. Vid elektiva inläggningar finns givetvis bättre möjligheter att genomföra en läkemedelsgenomgång. 4 Vid en enkel läkemedelsgenomgång anser regionen att läkaren också ska kartlägga risk för förekomst av läkemedelsrelaterade problem. Vidare menar Västra Götalandsregionen att det inte är möjligt att inom ramen för en enkel läkemedelsgenomgång fullt ut bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. Vi föreslår därför att den avslutande meningen får en annan lydelse, exempelvis: Läkaren ska bedöma om läkemedelslistan är fullständig och korrekt samt om läkemedelsbehandlingen innebär risk för läkemedelsrelaterade problem. Det bör även poängteras att hänsyn ska tas till receptfria läkemedel, naturläkemedel, handelsvaror, t ex vitaminprodukter och kosttillskott, då det annars finns risk för att dessa missas vid genomgången. 5 Denna paragraf bör omformuleras. Dels är delar av denna paragraf en upprepning av 4, dels är delar av de åtgärder som beskrivs i paragrafen enligt regionen att hänföra till fördjupad läkemedelsgenomgång. Det går exempelvis inte att enbart genom att granska läkemedelslistan fastslå att patienten har läkemedelsrelaterade problem. Läkemedelsrelaterade problem är något som patienten eller läkaren kan misstänka, men som oftast konstateras via provtagning, monitorering eller utsättningsförsök. Fördjupad läkemedelsgenomgång 6 För patienter i sluten vård kan det vara svårt för vårdgivaren att erbjuda en fördjupad läkemedelsgenomgång. En sådan kan ibland påbörjas i sluten vård, men får oftast avslutas i öppen vård. På många specialiserade kliniker kan man sakna kunskap att genomföra en fördjupad läkemedelsgenomgång, men man kan remittera patienten till ordinarie läkare i öppen vård för en sådan. Den läkare som finner behov för en fördjupad läkemedelsgenomgång hos patienten bör ha ansvaret att se till att denna genomförs. Detta kan göras genom att man meddelar annan vårdgivare om man inte själv handlägger den fördjupade läkemedelsgenomgången. Vidare bör det framgå i paragrafen att även andra personalkategorier än läkare har ansvar för att initiera en fördjupad läkemedelsgenomgång om man misstänker läkemedelsrelaterade problem hos patienter som man har ett ansvar för. Paragrafen behöver omarbetas utifrån dessa förutsättningar. 9 Paragrafen är otydlig skriven. Uppföljningen måste avse patientens tillstånd efter eventuella medicinjusteringar.

37 4(4) Läkemedelsberättelse 12 Västra Götalandsregionen anser att även patienten ska få ta del av läkemedelsberättelsen. Det är av stor vikt inte minst för patientsäkerheten att patienten erhåller denna information skriftligt. Det bör i läkemedelsberättelsen även ingå information om vilka receptfria läkemedel, naturläkemedel etc. patienten använder och som inte är ordinerade. Västra Götalandsregionen menar även att det vore värdefullt att alltid göra en läkemedelsberättelse om vilka medicinjusteringar som gjorts, även om man inte har genomfört en läkemedelsgenomgång enligt denna föreskrift. Uppföljning efter fördjupad läkemedelsgenomgång eller utskrivning 13 Denna paragraf är otydlig och svårtolkad. I klinisk verksamhet ansvarar behandlande läkare eller teamet för uppföljningen. I annat fall remitteras patienten för uppföljning. I detta skede är aldrig verksamhetschefen inblandad som den som utser uppföljningsansvarig läkare. Man kan anta att det som åsyftas här är när specialistsjukvården ber primärvården att följa upp en patient efter ett slutenvårdstillfälle. Verksamhetschefen är då ansvarig till att uppföljning sker om patienten inte har en dedicerad läkare sedan tidigare. Västra Götalandsregionen anser att ansvar för uppföljning endast kan hanteras på två sätt. Antingen behåller behandlande läkare uppföljningsansvaret själv/inom teamet eller så remitteras patienten för uppföljning av annan enhet. Paragrafen bör därför omformuleras, exempelvis enligt följande: Ansvar för uppföljning åligger den läkare och den enhet som genomfört fördjupad läkemedelsgenomgång eller vid utskrivning upprättat läkemedelsberättelse. Om uppföljning ska ske på annan enhet ska uppföljningsansvaret regleras via vårdbegäran. På mottagande enhet ansvarar verksamhetschefen för att uppföljningsansvarig utses. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET Helene Eliasson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57 Ärende 6

58 Sida 1(1) Ärende 6 Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Sonja Gillving Anmälningsärende vid sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 25 april 2012 Övrigt 1. Socialstyrelsen Beviljad ansökan om utvecklingsarbete för stöd till barn som anhöriga, dnr RS Under sammanträdet finns handlingen tillgänglig hos sekreteraren. POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA: