Miljötillsyn Karolinska Institutet

Transkript

1 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2005 Miljötillsyn Karolinska Institutet MILJÖKONTORET MAJ 2005

2 Rapport 3/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Linda Svensson Camilla Olofsson Postadress Solna stad Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon Telefax Organisationsnr Solnas webbplats

3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 UTFÖRANDE OCH METOD... 6 Laboratorieverksamhet... 6 Karolinska Institutets centrala hantering av farligt avfall... 7 Cisterner, reservkraftsanläggning och ventilation... 7 RESULTAT... 8 Laboratorieverksamhet... 8 Karolinska Institutets centrala hantering av farligt avfall (KICK) Cisterner och reservkraftsanläggning Anmälan och tillstånd DISKUSSION SLUTSATSER Bilaga 1: Bilaga 2: Bedömningsgrunder för förvaring av kemiska produkter och farligt avfall vid laboratorier i Solna Stad, Checklista för tillsynsbesök på laboratorier

4 Sid 4(13) Sammanfattning Under hösten 2004 har miljökontoret genomfört ett tillsynsprojekt avseende Karolinska Institutet (KI). Projektet har främst varit inriktat på att kontrollera förvaring och hantering av farligt avfall och kemiska produkter på de institutioner som bedriver laboratorieverksamhet. Sju institutioner besöktes. Förutom inspektion på laboratorieytor gavs information om förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll och hur miljökontoret anser att den bör tillämpas av institutionerna inom Karolinska Institutet. Utöver besök på institutionerna har även Karolinska Institutets centrala hantering av farligt avfall granskats och Akademiska Hus i Stockholm har kontaktats angående de energi- och reservkraftsanläggningar, samt cisterner, som finns inom Karolinska Institutets område. Miljökontoret har granskat Karolinska Institutets anmälan om miljöfarlig verksamhet och bedömt att Karolinska Institutets laboratorieverksamhet utgör en anmälningspliktig verksamhet (SNI-kod ) enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Som svar på anmälan fattades ett beslut om krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått när det gäller brister som framkommit under tillsynsbesöken. De brister som inte tas upp i beslutet ingår enligt miljökontorets bedömning i Karolinska Institutets egenkontroll och kommer att följas upp av miljökontoret under hösten Miljökontoret har kunnat konstatera att det verkar finnas ett välutvecklat system och rutiner för frågor som rör arbetsmiljön. Institutionerna behöver i stort sett endast komplettera och utveckla existerande arbetsmiljörutiner för att uppfylla kraven i miljöbalken och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Miljökontorets roll har däremot i princip varit okänd för de flesta ute på institutionerna. Miljökontoret behöver därför fortsätta med fortlöpande dialog och tillsyn så att de yttre miljöfrågorna kontinuerligt åskådliggörs. Bakgrund Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet med både forskning, utbildning och information kring människors hälsa. Inom Karolinska Institutets område finns även Smittskyddsinstitutet, Medicinska föreningen, Nobel Forum och Rättsmedicinska avdelningen. Dessa byggnader och verksamheter har inte ingått i tillsynsprojektet, eftersom Karolinska Institutet inte bedriver någon verksamhet där. Den 27 december 2002 mottag miljökontoret en anmälan om miljöfarlig verksamhet, enligt 21 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, från Karolinska Institutet. I anmälan framgår det bland annat att Karolinska Institutet har cirka kvadratmeter laboratorieyta på fastigheten Haga 4:35 i Solna. Vidare framgår det att den totala ytan (kontor och laboratorier) är cirka kvadratmeter. Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än 5000 m 2 betecknas som en anmälningspliktig verksamhet i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Efter införandet av Miljöbalken 1999 har miljökontoret bedrivit tillsyn på Karolinska Institutet i mycket liten omfattning med avseende på miljöfarlig verksamhet. I samband med att anmälan kom in till miljökontoret identifierades behovet av att genomföra ett

5 Sid 5(13) tillsynsprojekt mot Karolinska Institutet. Detta dels för att öka miljökontorets kännedom om verksamheten och dels för att möjliggöra en bedömning av om det fanns ett behov av att ställa krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått som svar på anmälan. Tid avsattes därför under verksamhetsåret 2004 för att genomföra tillsynsprojektet. Två handläggare på miljökontoret arbetade med tillsynsprojektet som bedrevs med stöd av Miljöbalken. Syfte Syftet med tillsynsprojektet var att öka miljökontorets kännedom om Karolinska Institutet i Solna genom att: kontrollera förvaring och hantering av kemiska produkter och farligt avfall inom området, klargöra ansvarsförhållandena mellan Akademiska hus i Stockholm AB och Karolinska Institutet, samt fastställa vilka verksamheter inom området som är anmälningspliktiga respektive tillståndspliktiga enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Målsättningen var också att miljökontoret i slutet av projektet skulle ha tillräcklig kunskap om verksamheten, för att kunna besluta om relevanta krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått som svar på Karolinska Institutets anmälan om miljöfarlig verksamhet. Syftet med projektet var också att öka kännedomen och kunskapen om förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ute på de olika institutionerna, samt att etablera en god kontakt med personalen på Karolinska Institutet. Bild 1: Förvaring av avfall i avfallsrum.

6 Utförande och metod Sid 6(13) Projektet inleddes med att ett tillsynsbesök i september Under besöket träffade miljökontoret personal från Karolinska Institutets teknik- och planeringsavdelning, däribland Karolinska Institutets miljösamordnare, samt personal från Akademiska hus i Stockholm AB. Under besöket diskuterades ansvarsfördelningen mellan Karolinska Institutet och Akademiska hus bland annat när det gäller hantering och förvaring av avfall inom Karolinska Institutets område. Miljökontoret inhämtade även information om det övergripande arbetet med egenkontroll inom Karolinska Institutet, samt vilka institutioner som är lämpliga för tillsynsbesök inom projektets ramar. Inom projektet har också Länsstyrelsen i Stockholms län kontaktats angående ett inaktuellt tillstånd inom Karolinska Institutets område. Laboratorieverksamhet Erfarenheter inhämtades från andra kommuner som utfört liknande projekt och därefter utformades skrivelsen Bedömningsgrunder för förvaring av kemiska produkter och farligt avfall vid laboratorier i Solna Stad, samt en checklista för kommande tillsynsbesök. Inom Karolinska Institutets område i Solna bedriver följande institutioner laboratorieverksamhet: Centrum för genomik och bioinformatik Institutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för neurovetenskap Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum Institutet för miljömedicin Dessa institutioner kontaktades per telefon och tid för tillsynsbesök bokades in. Per telefon informerade miljökontoret om syftet med besöket, samt berättade om hur tillsynsbesöket avsåg att genomföras. Ett brev, i vilket tiden för tillsynsbesöket bekräftades, skickades sedan ut till respektive institution. I brevet fanns även information om det planerade upplägget för tillsynsbesöket. Till brevet bifogades miljökontorets skrivelse Bedömningsgrunder för förvaring av kemiska produkter och farligt avfall vid laboratorier i Solna Stad, så att institutionerna i förväg kunde läsa hur miljökontoret anser att kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras. Respektive institution besöktes sedan under hösten 2004 av två inspektörer från miljökontoret. Besöken inleddes med en kort presentation av miljökontoret, som följdes av att respektive institution berättade kort om sin verksamhet och om hur de bedriver sitt miljöarbete. Miljökontoret informerade därefter om förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll och hur miljökontoret anser att den bör tillämpas av institutionerna inom Karolinska Institutet. Sedan fanns utrymme för frågor och diskussion. Miljökontoret överlämnade också informationsbladet Miljöbalkens krav på egenkontroll för A, B och C-verksamheter (daterat april 2004).

7 Sid 7(13) Två till tre forskargruppers lokaler inom respektive institution kontrollerades sedan. Dessa fick utgöra stickprov för respektive institutions totala laboratorieyta. I lokalerna kontrollerades förvaring och hantering av farligt avfall och kemiska produkter enligt den upprättade checklistan. Om separat rum fanns för förvaring av farligt avfall eller lösningsmedel kontrollerades även dessa. Under tillsynsbesöken närvarade oftast representanter från respektive institutionsledning och arbetsmiljögrupp. Efter respektive tillsynsbesök upprättade miljökontoret en tjänsteanteckning där konstaterade brister i förhållande till miljökontorets bedömningsgrunder för förvaring av kemiska produkter och farligt avfall i laboratorier i Solna Stad sammanfattades. Tjänsteanteckningarna skickades till respektive institution och till Karolinska Institutets miljösamordnare. I tjänsteanteckningarna framgick det att inga separata beslut om krav på åtgärder kommer att ställas mot respektive institution, utan att miljökontoret vid behov kommer att fatta ett beslut om krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått mot hela Karolinska Institutet. Karolinska Institutets centrala hantering av farligt avfall I projektet har förutom respektive institutions hantering av farligt avfall även Karolinska Institutets centrala hantering och transport av farligt avfall granskats. Ett tillsynsbesök genomfördes på den centrala uppsamlingsplatsen för farligt avfall (KICK) tillsammans med personal från Karolinska Institutets teknik- och planeringsavdelning. Under tillsynsbesöket kontrollerades förvaringen av det farliga avfallet inom KICK. Miljökontoret redogjorde för hur förvaring av farligt avfall bör ske och uppmanade därefter Karolinska Institutet att arbeta fram ett förslag på hur det farliga avfallet kan förses med ett sekundärt skydd som är tät och hållbart och som rymmer den största behållarens volym vid respektive förvaringsplats. Cisterner, reservkraftsanläggning och ventilation Inom projektet har också Akademiska hus i Stockholm AB kontaktats angående energioch reservkraftsanläggningar, samt cisterner, som finns inom Karolinska Institutets område. Ett tillsynsbesök bokades in och under detta genomfördes en rundvandring på anläggningarna tillsammans med personal från Akademiska hus. Under tillsynsbesöket informerade miljökontoret om Naturvårdsverkets föreskrifter (2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, samt vilka krav de ställer på Akademiska Hus. Miljökontoret uppmanade därefter Akademiska hus att sammanställa information om respektive reservkraftverk vad det avser total installerad effekt, volym och typ av cistern, installationsår och senast besiktning, samt uppgifter om eventuella golvbrunnar, invallning och läckagevakter. Uppgifterna uppmanades Akademiska hus sedan redovisa till miljökontoret. Under tillsynsbesöken på institutionerna framkom det att Akademiska hus i Stockholm AB ansvarar för ventilationen. Miljökontoret kontaktade därför Akademiska hus och frågade om utgående luft från laboratorierna genomgår någon rening.

8 Resultat Sid 8(13) Under projektet har tillsynsbesök genomförts på alla institutioner som bedriver laboratorieverksamhet. Utöver det har Karolinska Institutets centrala hantering av farligt avfall granskats, liksom Akademiska hus reservkraftsanläggningar och cisterner för förvaring av brandfarlig vara. Resultatet av vad som framkom under besöken presenteras i texten nedan. Laboratorieverksamhet Under tillsynsbesöken konstaterades följande brister i förhållande till miljökontorets skrivelse Bedömningsgrunder för förvaring av kemiska produkter och farligt avfall vid laboratorier i Solna Stad : Hantering och förvaring kemiska produkter På samtliga institutioner hanterades och förvarades behållare med hälso- eller miljöskadliga kemiska produkter och/eller farligt avfall i laborationslokaler utan skyddsåtgärder nära avlopp i dragskåp eller på dragbänk med avlopp. Miljökontoret konstaterade också att behållare med egna beredningar var bristfälligt märkta, eftersom det inte alltid framgick vad behållarna innehöll. Under tillsynsbesöken framkom det även att problem har uppstått då forskare som slutat lämnat efter sig behållare, som inte varit märkta med innehåll. Det har då varit svårt för personalen att veta hur beredningarna ska hanteras. Med hänvisning till ovanstående har miljökontoret kunnat konstatera att rutinerna för att rensa ut kemiska produkter varit bristfällig på vissa institutioner, eftersom kemiska produkter enligt uppgift kan bli kvarlämnade i laboratorier när forskare avslutat sitt arbete. Det har även framkommit att vissa kemiska produkter och beredningar hälls ut i avloppet. Under tillsynsbesöken har miljökontoret inte kunnat konstatera att det finns någon enhetlig lista över vilka kemiska produkter och beredningar som får hällas ut i avloppet. Flera institutioner har istället egna listor över hur avfall ska omhändertas. Samtliga institutioner använder på några ställen vattendrivna pumpar för att skapa undertryck. Vissa av de vattendrivna pumparna är försedda med säkerhetsflaskor för att förhindra att kemiska produkter ska dras ner i avloppet. På flera institutioner förekom det att tömda flaskor med lösningsmedel stod på golvet i avfallsrum eller lämnades i dragskåp utan kork för att resterna av lösningsmedel i flaskorna skulle avdunsta. Vid kontakt med Akademiska Hus framkom det att rening av luftutsläpp endast sker på de laboratorier där det finns någon smittrisk eller där radioaktivt material hanteras. Det finns däremot inte någon rening av utgående luft från de vanliga laboratorieverksamheterna. Giftiga kemiska produkter förvarades ibland i olåsta skåp alternativt i skåp som inte går att låsa. På en institution saknades märkning på skåpet. Institutionerna är dock låsta för allmänheten och det krävs speciell behörighet för att komma in. Absorberande material fanns inte tillgängligt i alla laboratorier och avfallsrum för farligt avfall. På vissa institutioner fanns absorberande material, men det var inte alltid angivet var materialet fanns tillgängligt.

9 Sid 9(13) Samtliga institutioner saknade lättillgänglig information om att miljökontoret och ev. Käppalaverket omgående ska kontaktas om en driftstörning eller liknande händelse inträffar, som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. Bild 2: Hälso- eller miljöskadliga kemiska produkter i dragskåp med avlopp utan skyddsåtgärder. Bild 3: Lämplig förvaring av hälso- eller miljöskadliga kemiska produkter i ventilerat skåp. Bild 4: Tömda flaskor med rester av lösningsmedel, utan lock på golv i avfallsrum, samt i kärl för glasåtervinning.

10 Sid 10(13) Hantering och förvaring farligt avfall En institution hade behållare med farligt avfall som inte var tydligt märkta och som inte förvarades på separat plats i laborationslokalen. Vissa institutioner har särskilda avfallsrum där det farliga avfallet förvaras innan det lämnas vidare till KICK, som är Karolinska Institutet central uppsamlingsplats för farligt avfall. Några institutioner förvarade behållare med flytande farligt avfall, t.ex. kvicksilverhaltigt vatten, utan sekundärt skydd i närheten av golvbrunnar eller dörrar, utan förhöjd tröskel, som leder utomhus. Bild 5: Farligt avfall förvarat i avfallsrum intill golvavlopp utan sekundärt skydd. Karolinska Institutets centrala hantering av farligt avfall (KICK) På KICK förvarades det farliga avfallet utan sekundärt skydd utomhus på en asfalterad yta under tak. Området är inhägnat av ett högre staket, men inte försett med någon invallning. Varje institution förvarar sitt farliga avfall i utrymmen avgränsade med galler. Under tillsynsbesöket informerade miljökontoret om att behållare med flytande farligt avfall skall vara försedda med sekundärt skydd som är tätt och hållbart, dvs. motståndskraftigt mot de kemiska produkter som förvaras i behållarna. Vidare poängterade miljökontoret att det sekundära skyddet (uppsamlingskärlet) minst ska rymma den största behållarens volym vid respektive förvaringsplats. Efter besöket från miljökontoret har nya uppsamlingskärl införskaffats till KICK enligt uppgift från Karolinska Institutet. Karolinska Institutet har uppgett att fat med farligt avfall placeras på spilltråg med galler, som kan fånga upp ev. läckage från faten. Spilltrågen klarar volymen för det största fatet, samt 10 % av de övriga fatens volymer. Mindre behållare med farligt avfall placeras i avfallsbackar, som förhindrar ev. spill att rinna ut på marken. Cisterner och reservkraftsanläggning Akademiska Hus i Stockholm AB har redovisat en sammanställning över reservkraftsanläggningar och cisterner för lagring av brandfarliga vätskor inom Karolinska Institutets område. Enligt sammanställningen finns totalt 2347 kw installerad effekt i reservkraftanläggningar inom Karolinska institutet. Miljökontoret har meddelat Akademiska hus att dessa inte utgör någon anmälningspliktig verksamhet enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Detta eftersom anläggningarna endast används som reservaggregat vid el-bortfall.

11 Sid 11(13) I sammanställningen framgår det även att alla cisterner är s.k. S-cisterner (cistern med mindre god korrosionsbeständighet) och placerade inomhus ovan mark. Dessa cisterner ska genomgå återkommande kontroll vart 6:e år enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor. Enligt uppgifter från Akademiska hus är tidpunkterna för kommande besiktningar av respektive cistern inlagda i deras underhållssystem. Miljökontoret har också uppmanat Akademiska hus att göra ytterligare en genomgång av cisternerna och bedöma om vidare åtgärder behöver vidtas, för att förhindra eventuella läckage av eldningsolja/diesel att exempelvis rinna ner i golvbrunnar eller förorena omgivande mark. Bild 6: Cistern med hög invallningskant. Anmälan och tillstånd Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade 1993 Transland, Stockholms läns landsting, tillstånd enligt miljöskyddslagen att mellanlagra miljöfarligt avfall inne på Karolinska Institutets område. Miljökontoret konstaterade emellertid under tillsynsbesöken att Stockholms läns landsting inte längre bedriver en sådan verksamhet inom Karolinska Institutets område. Vidare kunde miljökontoret fastställa att Karolinska Institutet istället använder platsen (KICK) för förvaring och uppsamling av farligt avfall, som uppstår inom Karolinska Institutet, fram tills dess att Ragn-Sells Specialavfall AB transporterar bort och omhändertar avfallet. Då det endast är farligt avfall som uppstår inom Karolinska Institutets egen verksamhet och som hanteras av deras egen personal gjorde miljökontoret bedömningen att Karolinska Institutets hantering av farligt avfall inte klassas som en anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet, utan ingår som en del i deras laboratorieverksamhet (SNI-kod ). Miljökontoret skrev därför ett brev till länsstyrelsen och upplyste dem om situationen. Den 23 februari 2005 beslutade Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län att upphäva Translands tillstånd för mellanlagring av miljöfarligt avfall inom Karolinska Institutets område. Under projektets gång har miljökontoret tagit ställning till Karolinska Institutets anmälan om miljöfarlig verksamhet. Miljökontoret har gjort bedömningen att Karolinska Institutets laboratorieverksamhet utgör en anmälningspliktig verksamhet (SNI-kod ) enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Som svar

12 Sid 12(13) på anmälan fattades ett beslut om krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått, mot Karolinska Institutet centralt, när det gäller betydande brister som framkommit under tillsynsbesöken. I beslutet ställdes i huvudsak krav på hantering och förvaring av kemiska produkter och farligt avfall, samt utsläpp till spillvatten och luft. Övriga konstaterade brister ingår enligt miljökontorets bedömning i Karolinska Institutets egenkontroll och kommer att följas upp av miljökontoret vid ett annat tillfälle. Diskussion Under tillsynsbesöken har miljökontoret kunnat konstatera en del brister i förvaring och hantering av kemiska produkter och farligt avfall. En del av dessa brister har miljökontoret bedömt vara betydande ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. I innebörden av betydande har miljökontoret vägt in risken för spridning av kemiska ämnen till spillvattennätet, omgivande mark och till luften. De betydande bristerna har tagits upp i ett beslut om skyddsåtgärder och försiktighetsmått, som riktats mot Karolinska Institutet centralt, medan miljökontoret anser att de övriga konstaterade bristerna ingår i Karolinska Institutets egenkontroll och kommer att följas upp vid kommande tillsynsbesök. En av bristerna som miljökontoret har bedömt vara betydande är att det inte finns någon enhetlig lista framtagen över vilka kemiska produkter och beredningar som får hällas ut i avloppet. Detta trots att det i laboratorierna kontinuerligt tillreds en mängd egna beredningar till olika försök och delmoment i forskning och undervisning. En del av dessa hälls enligt uppgift ut i avloppet. Med bakgrund av att Karolinska Institutet angav i sin anmälan att cirka m 3 spillvatten leds till det kommunala nätet under ett år och att det inom Karolinska Institutet hanteras många olika kemiska produkter i små mängder, förutom en del lösningsmedel som hanteras i större mängder, har miljökontoret gjort bedömningen att Karolinska Institutet måste arbeta fram en lista över vilka kemiska produkter och beredningar som bedöms kunna hällas ut i avloppet i samråd med representanter från Käppalaförbundet. Vissa kemiska ämnen kan annars försämra reningsprocessen i Käppalaverket och därigenom orsaka en högre belastning på recipienten, medan andra kemiska ämnen samlas upp i slammet och riskerar att försämrar slamkvalitén. Det finns även ämnen som Käppalaverket inte är anpassat för att rena, vilket medför att de passerar orenat igenom verket ut i recipienten. Miljökontoret har även gjort bedömningen att Karolinska Institutet måste utarbeta en rutin för märkning av egna beredningar. Detta för att möjliggöra en bedömning av om beredningarna får hällas i avloppet eller om de ska omhändertas som avfall respektive farligt avfall, även i fall då personen som gjort i ordning beredningen inte längre finns kvar på Karolinska Institutet. Under tillsynsbesöken kunde miljökontoret också konstatera att det på alla institutioner fanns brister i förvaringen av hälso- och miljöskadliga produkter och/eller farligt avfall. Detta eftersom förvaring och hantering förekom i närheten av avlopp utan skyddsåtgärder, som förhindrar eventuellt läckage eller spill att rinna ner i avloppen. Miljökontoret har därför gjort bedömning att Karolinska Institutet måste vidta åtgärder för att förbättra denna hantering och förvaring i syfte att minimera risken för läckage till Käppalaverket.

13 Sid 13(13) När det gäller förvaring av flytande farligt avfall på KICK har miljökontoret också där ställt krav på förbättring av det sekundära skyddet. Detta för att minimera risken för att läckage från behållare med flytande farligt avfall förorenar omgivande mark. En annan punkt som miljökontoret har tagit upp i beslutet om krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått är det diffusa utsläpp av lösningsmedel som sker från Karolinska Institutet. Miljökontoret anser bland annat att det borde finnas ett hälso- och miljömässigt bättre sätt att omhänderta rester av lösningsmedel som finns kvar i tömda flaskor, än att lämna flaskorna utan kork så att resterna avdunstar. Då ingen rening finns av utgående luft från de vanliga laboratorierna och avfallsrummen på institutionerna innebär det att lösningsmedelsresterna efter avdunstning sprids till omgivningen. Miljökontoret har därför gjort bedömning att Karolinska Institutet ska utreda om det finns ett hälsooch miljömässigt bättre sätt att hantera resterna än genom att låta dem avdunsta. Slutsatser Under tillsynsbesöken har miljökontoret fått uppfattningen att personalen på respektive institution har haft en klar uppfattning om vilka krav som Arbetsmiljöverket ställer när det gäller förvaring och hantering av kemiska produkter och farligt avfall, samt vilka frågor som Arbetsmiljöverket bevakar. Miljökontorets roll har däremot i princip varit okänd för de flesta ute på institutionerna. Detta kan till stor del bero på att miljökontoret har haft en mycket begränsad kontakt med Karolinska Institutet sedan miljöbalkens införande. Miljökontoret har också kunnat konstatera att det verkar finnas ett välutvecklat system och rutiner för frågor som rör arbetsmiljön. Många frågor som rör arbetsmiljön står i direkt samband med frågor som rör den yttre miljön och krav som ställs i miljöbalken. Miljökontoret anser därför att de flesta institutionerna i stort sett endast behöver komplettera och utveckla sina existerande arbetsmiljörutiner, för att uppfylla kraven i miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Fokus behöver bara ändras från att ligga enbart på arbetsmiljöfrågor till att även omfatta påverkan på den yttre miljön och krav som ställs i miljöbalken. I detta arbete ser miljökontoret att institutionerna har mycket att vinna på att samarbeta med varandra och med Karolinska Institutets teknik- och planeringsavdelning. Ett annat område där institutionerna har mycket att vinna på samarbete är exempelvis när det gäller överföring av kunskap och förståelse kring frågor som rör påverkan på den yttre miljön. Detta gäller speciellt alla gästforskare, doktorander och studenter som endast vistas tillfälligt på institutionerna. Det är också viktigt att miljökontoret fortsätter att bedriva en kontinuerlig dialog och tillsyn, så att de yttre miljöfrågorna kontinuerligt åskådliggörs och därigenom stimulera arbetet med egenkontroll inom Karolinska Institutet. Miljökontoret planerar därför att genomföra en uppföljning av Karolinska Institutet egenkontrollarbete under hösten 2005.