Företagarna vinnare när geodata blev gratis i Danmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagarna vinnare när geodata blev gratis i Danmark"

Transkript

1 lantmäteriets tidning mars 2014 #1 Företagarna vinnare när geodata blev gratis i Danmark storskaligt fornfynd i gamla uppsala körskador i skogen undviks tack vare nya höjddata ta bilder med obemannat flygplan teknik med många möjligheter

2 2 Ledare bengt kjellson

3 3 Hej kära läsare! Precis när det här numret av Gränssnittet kommer från tryck är det dags för Kartdagar 2014 i Jönköping. Kartdagarna är ju en årlig träffpunkt för branschfolk som vill nätverka och få inblick i det senaste inom geodataområdet. Nyttan med kartor och flygbilder är lämpligt nog ett genomgående tema i denna tidning. Användningsområdena är oändligt många. Äldre material visar hur det såg ut förr på en plats, i all slags samhällsplanering är ett aktuellt kartunderlag a och o, en karta kan också vara utgångspunkt för fritt tänkta och spännande framtidsvisioner. Historiska kartor ger viktig information för den som vill återskapa en gammal miljö, eller bara få information om hur bebyggelsen såg ut och hur marken användes för några hundra år sedan. Det senare är förstås ett behov vid arkeologiska utgrävningar och ett konkret exempel är de oväntade fynd som har gjorts i gamla Uppsala inför att Ostkustbanan där ska byggas ut med dubbelspår. Fornfynden från talen finns förstås inte dokumenterade i något arkiv men arkeologerna har stor nytta av de äldsta kartorna från 1600-talet, när de ska tolka lämningarna. Även historiska flygbilder är synnerligen användbara informationskällor, inte minst när det gäller att ta itu med miljöproblem som skapats av tidigare verksamheter. Med hjälp av flygbilderna går det att spåra förorenad mark. Det konstaterar stadsbyggnadskontoret i Sundsvalls kommun, som har tagit itu med uppgiften att få bort stadens gamla soptippar och sanera marken där de har legat. Kartor kan som sagt också inspirera till visioner om framtiden. Blockholm är en digital parallellvärld till Stockholm, där man med autentiska kartor som underlag kan bygga upp egna stadsdelar i dataspelet Minecraft. Det är en arkitekt och en konstnär som står bakom idén och spelet är öppet för alla åldrar. Tanken är att det ska vara fritt fram att skapa nya världar. Läs gärna reportaget som börjar på sidan 26. Till sist: visste du att om man vill veta exakt hur lång en meter är får man fråga Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Där finns riksmetrarna och där kalibreras bland annat våra mätinstrument. En intressant artikel om meterns historia hittar du på sidan 34. Trevlig läsning! Bengt Kjellson

4 4 Innehåll 2 Ledare Bengt Kjellson 6 Sverige uppifrån Jönköping Historiska geodata Omslagsbild Denny Lorentzen 12 8 Bengt återskapade Göksäterssjön 11 Tippen väck med hjälp av historiska flygbilder 12 Storskaligt fornfynd i Gamla Uppsala Geodatasamverkan 15 Mer än hälften av landets kommuner med i Geodatasamverkan Höör: Enkelt ta beslut Piteå: Ett steg i rätt riktning Boden: Mindre administration Landskrona: Som ett stort smörgåsbord Ovanåker når medborgarna med kartans hjälp 20 Körskador i skogen undviks tack vare nya höjddata 22 Företagarna vinnare när geodata blev gratis 24 Notiser 26 Blockholm en stad i cyberrymden 30 Ta bilder med obemannat flygplan teknik med många möjligheter 34 Hur lång är en meter? Det vet man i Borås 36 Beatrice - en turfande kartfantast 38 Tävling 39 Socknar i nya kläder, men gamla namn 22 Gränssnittet nr 1/2012

5 30 INNEHÅLL 5 Redaktion Ansvarig utgivare och redaktör Lena Nordin, layout Natasja Kamenjasevic tryck Danagårds Grafiska Adress Lantmäteriet, Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON E-post Adressändringar, Prenumeration

6 6 flygbilder sverige uppifrån Sverige uppifrån - jönköping

7 flygbilder sverige uppifrån 7 Jönköping är platsen för årets största mötesplats inom geografisk informationsteknik. På GIT-mässan mars kan du med hjälp av Lantmäteriets historiska flygbilder bland annat se hur Sveriges natur och bebyggelse har förändrats de senaste 50 åren.

8 8 Reportage Bengt återskapade Göksäterssjön Gränssnittet nr nr 1/2014

9 reportage 9 Sjön syns redan när man rundar dalgången och åker mot Bengt Sandströms vackra gård i Göksäter, några mil utanför Nyköping. Sjön som legat där som Bengt uttrycker det sedan Hedenhös, bildar ett naturligt blickfång trots att den just nu är täckt med snö. Ni skulle ha kommit hit på sommaren istället, det går inte ens att föreställa sig hur vackert det är här då, säger Bengt innan han snabbt gör sig i ordning för att visa stoltheten, munken, den anläggningstekniska finess som regelerar vattennivån i Göksäterssjön, som den nygamla sjön heter. Medan Bengt rattar bilen genom ett snötyngt landskap, berättar han entusiastiskt hur det kom sig att han som pensionär anlade en hel sjö. Fälten hade varit sjö Det ljusgula huset i Göksäter som låg så vackert på en kulle med utsikt över dagången var precis ett sådant hus som Bengt kunde tänka sig att bo i. Jag tyckte den här gården var väldigt fin och jag visste att farbrorn som ägde den började bli till åren och var lite krasslig, säger Bengt som efter lite övertalning fick köpa gården ett halvt år senare. Göksäter hade inte genomgått några större förändringar sedan 1950-talet, vare sig när det gällde bostaden eller lantbruket, så det gällde att kavla upp ärmarna och uppdatera det mesta. Bengt visste då inte att fälten som bredde ut sig nedanför stugan en gång i världen varit en stor sjö. Men snart skulle han märka att det inte var någon vanlig odlingsmark. För sankt för grävmaskiner Alldeles efter att jag köpt gården sådde jag en kornskörd. Det var när jag skulle bärga den som jag insåg att marken var väldigt sank. Jag kunde helt enkelt inte få hem skörden för skördetröskan höll på att sjunka, säger Bengt som fick lämna hela skörden till fåglarna. Kanske borde han ha misstänkt något redan när han hittade träskor till hästarna i det gamla uthuset. Träskorna var utformade efter samma princip som gammaldags snöskor, en träbit, istället för nät, fästes på hästarnas hovar för att de skulle kunna gå på mulljorden utan att sjunka ner. Men det var först när de torrlagda markerna skulle renoveras som Bengt på allvar insåg hur det var fatt med marken. Han hade anlitat en entreprenör med mindre grävskopor som skulle utföra arbetet, men det dröjde inte länge för en av männen ropade på Bengt och sa att det som kom upp var löst och liknande keso. Då förstod jag att allt inte stod rätt till och jag sa till dem att sluta gräva, men mannen var envis och sa att de skulle fixa det, men det gick åt skogen. Grävmaskinen började sjunka och det gick så snabbt att mannen knappt hann ta sig ut, berättar Bengt som fick se samma sak hända en vecka senare. Möjlighet att göra våtmark Det var då en bekant på Länsstyrelsen tipsade Bengt att göra våtmark av området och för det kunde han få EU-stöd. Sagt och gjort. Med historiska kartor från 1900 kunde vi Text Camilla Lagerquist Foto Oskar Lürén Bengt Sandström skulle lämna över lantbruket till sonen och letade efter ett hus att bo i som pensionär. Men någon lugn pensionärstillvaro att tala om blev det inte när han köpte gården Göksäter. Istället jobbade han i två år med att återskapa den sjö på närmare 40 hektar som dikats ut nästan nittio år tidigare. Till sin hjälp hade han historiska kartor från Lantmäteriet. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro att jag skulle bli vattenbyggare på gamla dagar, säger Bengt Sandström och skrattar.

10 10 Reportage I uthuset hittade Bengt träskor som hästarna haft för att de skulle kunna gå på mulljorden utan att sjunka ner. ana oss till vilken latent möjlighet som fanns för att, med stöd från EU, kunna återställa den gamla Göksäterssjön i ursprungligt skick, säger Bengt som fick reda på att man redan 1900 hade börjat dika ut sjön, men det var först 1927 som den stora utdikningen gjordes. Den var färdig 1930 och då var marken odlingsbar för spannmål och sjön ett minne blott. Jag förstår varför man gjorde det. Det var svält då och man behövde varje markbit som gick att odla på, säger han och tilllägger att gamla kartor är guld värda när man ska anlägga våtmark. Med hjälp av en skicklig projektör, kravlista från Länsstyrelsen, en rutinerad entreprenör plus kronor i kostnader var sjön ett faktum två år senare. Vi är fyra markägare som berörs och entusiasmen var väl något avvaktande när vi möttes första gången, men idag tror jag de flesta är rätt nöjda. Vi får ju ett årligt bidrag per hektar till det löpande underhållet av projektet och löptiden är 20 år sedan får vi se vad EU och staten bestämmer. Göksäterssjön är i dag närmare 40 hektar och är med andra ord en rätt ansenlig sjö och det tar en stund att åka runt den med bil för att så småningom via en igensnöad skogsväg vara framme vid munken. Vattenståndet regleras Vad som vid första anblicken ser ut som en översnöad brunn visar sig vara själva munken millimeter stor och 5,60 meter djup. Genom träplankor kan Bengt enkelt reglera vattenståndet i sjön. Munken och dammvallen som är placerad bredvid gör att vattennivån är tre och en halv till fyra meter högre än tidigare och det finns möjlighet för ytterligare en halvmeters höjning om det behövs. Det har blivit både billigare och enklare att reglera vatten genom munken och jag är glad att jag hittade en bra entreprenör som kunde utföra installationen, säger Bengt och lägger tillbaka locket igen. Rikt djurliv Även om djurlivet inte alls är lika utbrett vintertid hinner vi knappt sätta oss ner och blicka ut genom de stora panoramafönstren i huset förrän en räv traskar förbi på isen nedanför. Det är fantastiskt att få sitta och se alla naturscenerier. Jag hade aldrig trott att jag, som gammal lantbrukare, skulle få möjlighet att njuta av naturen som jag kan göra nu, säger Bengt räknar snabbt upp alla fågelarter som besöker Göksäterssjön under vår och sommar. Fiskmåsen håller till ute på den lilla ön och fisktärna och svarthakedopping häckar här. Sedan har vi både grågås och kanadagås liksom örnar och vråkar. Havsörn brukar jag se så gott som dagligen på sommaren, säger Bengt vars stora favorit är tofsviporna som dessutom har blivit fler nu sedan Bengt fick en plan för att utveckla viltbiotoperna runt våtmarken. En sänkning av vattnet har gjort att många små holmar dykt upp och de gynnar häckande fåglar som får vara ifred för rovdjur. Som djupast är sjön fyra meter, men det finns också grundare delar som är knappt en meter. Att ställa om marken till våtmark har bekostats till hälften av Bengt och de andra tre markägarna som bor runt sjön, och till hälften av staten i form av bidrag. Staten bidrar med pengar eftersom våtmarker har betydelse för miljön. Våtmarker som Göksäterssjön fungerar som en näringsfälla och de bidrar till att rädda Östersjön. När vattnet rinner ut här faller näringsämnena ut i Göksäterssjön istället för att föras vidare till Östersjön, säger Bengt som är väldigt glad att han valde att återskapa sjön. Bengt Sandström är väldigt glad att han valde att återskapa Göksätersjön. Den dagliga naturupplevelsen förhöjer livskvalitén.

11 flygbilder 11 Tippen väck med hjälp av historiska Tamböle, Storjorden, Lomyran. Det låter inte som ställen dit man åker på spa eller gör strandhugg med båten. I Sundsvall tar kommunen krafttag för att få bort spåren av stans gamla soptippar. Man satsar 124 miljoner fram till 2021, och använder sig bland annat av moränmassorna som blir över när nya E4:an drar fram. När vi utreder gör vi historiska beskrivningar vilket innebär att vi har stor nytta av Lantmäteriets gamla flygbilder, säger Sven-Åke Westman, miljöhandläggare och projektledare vid stadsbyggnadskontoret i Sundsvall. Fakta Lantmäteriets mål är att skanna in hela sitt historiska bildarkiv med 1,2 miljoner negativ. Det gäller flygbilder från 1920-talet fram till flygbilder Text Martin Hofvenstam Foto Lantmäteriet, privat bild Att hitta dokumentation över allt som samarbetar Sundsvalls kommun alltså försiggått på en viss soptipp är både med Trafikverket överskottsmassorna dyrt och tidskrävande. Ofta meningslöst eftersom dokumentation saknas, neringsarbetet. kommer till praktisk användning i sa- berättar han. De sista soptipparna slog igen på Vi får ut mycket information av att 1970-talet. Marken är synnerligen förorenad. Den har inte tagit bara emot använda bilderna, utbredning, var olika anläggningar funnits, cisterner och hushållsavfall, skrot, plåttunnor, bilvrak, däck och annat man hittar på en så vidare. Kommunen har ett eget litet arkiv på papper, med flygbilder från gammaldags soptipp. I industristaden femtiotalet. Men i regel skickar vi en Sundsvall har även fabriksavfall och ruta till Lantmäteriet och får besked avfall från kemiska industrier hittat om vilka tidsserier och produkter som hit, liksom spillolja, avloppsslam och finns just för området, säger Sven-Åke rester från galvanisering och förnickling. Westman. Och om inte detta är skäl nog, så är Vill återbeskoga marken alltför instabil att bygga på. De stora tipparna är på god väg att avklaras. Det handlar till största delen här i framtiden, säger Sven-Åke West- Vi vill gärna se skogsmarksområden om att täcka över områden, och där man. Visst finns mycket information i gamla kartor, men de går inte att jämföra med bilderna. Vi ser direkt hur stora områden det handlar om och behöver inte mäta i fält, konstaterar Sven-Åke Westman.

12 12 arkeologi Den nästan en kilometer långa stolpraden från ovan. Resten av denna syns som gropar som ligger på en rak linje. Denna rad var helt okänd sedan tidigare och låg dold under Vattholmavägen. Några hundra meter öster om den röda byggnaden överst i bild ligger kungshögarna. Foto: Storskaligt fornfynd i Gamla Uppsala Text Jonas Landahl

13 Karta över Gamla Uppsala. Till vänster syns kungshögarna och tingshögen strax söder om kyrkan. De två rödmarkerade sträckorna markerar var stolpraderna stått. I norr är vattendraget Samnan markerad med blått. Karta: Riksantikvarieämbetet. arkeologi 13 Ett väldigt intressant utgrävningsprojekt. Det säger Lena Beronius Jörpeland, arkeolog och projektledare för det arkeologiska arbetet i Gamla Uppsala. Upptäckten av fornfynden, som gjordes 2013, stärker bevisen om platsens betydelse under järnåldern och utgör en del av den största arkeologiska undersökningen någonsin i Gamla Uppsala, dåtidens makt- och handelscentrum, ett centrum i den förkristna kulten. Det är både hus, gravar och platser för religiösa ceremonier som har blivit undersökta. Gamla Uppsala är känt för sina kungshögar från årtiondena omkring år 600 e. Kr och för de viktiga funktioner som då antas ha funnits inom religion, rättskipning, handel och hantverk. Till detta läggs nu en ny och spännande dimension. Frågorna som ställs av arkeologerna är: Vem eller vilka låg bakom denna kraftansträngning under järnåldern? Vad var syftet med monumentet? Finns något samband mellan de resta trästolparna och kungshögarna? Spåren av Sveriges genom tiderna största forntida byggnadsverk har upptäckts i Gamla Uppsala. Stolphålen, pålfundamenten eller pelarvägen från talen e.kr är ett okänt monument som upptäcktes under en flerårig arkeologisk utgrävning där både lantmäterikartor och gpsmätning har haft en självklar roll. Dubbelspår i tunnel Anledningen till den arkeologiska undersökningen är Trafikverkets utbyggnad av Ostkustbanan. En tunnel ska byggas och en tvåspårig järnvägslinje dras genom det lilla samhället Gamla Uppsala. Ombyggnaden av Ostkustbanan med ett 4 kilometer långt dubbelspår handlar i det känsliga området Gamla Uppsala om att dra en 610 meter lång tunnel. När byggnationen, som pågår , är genomförd har merparten av alla fornlämningar försvunnit. Det var när arkeologer grävde endast ett par hundra meter från de rikskända kungshögarna som de fann spår av två rader av träpelare. En sträcka på cirka meter och en annan på minst 500 meter. Den ena stolpraden har varit rest i nordsydlig riktning och den andra i östvästlig riktning i vinkel mot kungshögarna. Med fem-sex meters mellanrum har trästolparna stått på en rak linje. Med en stolphöjd om minst åtta-tio meter antas detta ha varit en imponerande syn för dåtidens besökare som kom till Gamla Uppsala. Spåren som fanns kvar var stora gropar ett par meter ner i marken. I groparna fanns tunga stenar som hållit stolparna på plats. Enligt Lena Beronius Jörpeland är detta Sveriges största järnålderskonstruktion, åtminstone om man ser till storleken i»

14 14 arkeologi Arkeologen Anton Seiler undersöker ett av fundamenten där det en gång stått en trästolpe. Foto: SAU. landskapet. Stolpraderna tillsammans med den täta bebyggelsen som man funnit spår av visar att området varit en viktig samlingsplats. Det som förvånar arkeologerna är storskaligheten och den unika geometriska strukturen. Samlar in geografiska data Användningen av geografiska informationssystem (GIS) och rumslig analys är en självklar uppgift i all arkeologisk verksamhet. Geografiska data samlas in via gps, fjärranalys, kartbibliotek och kombineras till en geodatabas. En mängd data analyseras som till exempel digitala höjdmodeller, miljödata och historiska kartor. I det arkeologiska arbetet i Gamla Uppsala har platsen karterats med hjälp av RTK-gps, som är standardredskap vid utgrävningar. Instrumentet mäter in alla arkeologiskt intressanta strukturer. I gps:en finns inlagda koder som ansluts till ett databassystem. En särskild kod används för sten, en kod för jordlager, en kod för träkonstruktion, etcetera. Kodningen innebär att kartorna direkt blir läsbara för arkeologerna. Vi tittar på alla slags historiska kartor i utgrävningsarbetet, till exempel vad gäller markanvändning och bebyggelse, säger Lena Beronius Jörpeland. Det äldsta kartmaterialet går tillbaka till jordeböckerna från 1600-talet. Av stort intresse, påpekar Lena Beronius Jörpeland, är också de anteckningar och beskrivningar som kan finnas bilagda i kartmaterialet. Först när allt är karterat och inmätt kan materialet ställas i relation till äldre lantmäterikartor. När vi gräver i åker- och bymark används kartor från och 1700-talet. Dessa hjälper källkritiskt till att tolka våra lämningar. Men det är fortfarande det arkeologiska källmaterialet som är det viktigaste i vårt arbete. När vi till exempel ser att ett av stenfundamenten är skadat i den övre delen så kan vi på en äldre karta se att det gick en väg eller fanns en brunn just där. Detta hjälper oss i våra tolkningar. Bestämd vilja bakom monumentet Vad kan mer sägas om spåren av detta monument? Vilka slutsatser kan dras redan nu? Vi tror att det bakom det forntida byggnadsverket har funnits en hövding med i bilden, förutsatt att det verkligen är mellersta järnåldern då fanns ännu inte begreppet kung. Vad vi vet är att det måste ha funnits en bestämd vilja bakom monumentet eftersom det har varit resursmässigt krävande och ett långsiktigt arbete. Vi tror att trästolparna är ditfraktade eftersom landskapet i närområdet var trädfattigt. Syftet med monumentet kan ha varit en processionsväg i religiösa sammanhang eller en manifestering av Gamla Uppsala som helig plats, något som synliggjort platsen ur religiösa och samhälleliga aspekter i ett administrativt, juridiskt och religiöst centrum. Det arkeologiska arbetet startade Totalt har ett område på kvadratmeter undersökts, för en kostnad av 70 miljoner kronor. Arbetet ska vara avslutat i januari Allt material ska då vara analyserat, vetenskapliga rapporter har presenterats och en populärvetenskaplig publikation om utgrävningarna vara färdig att publiceras. Så här kan det ha sett ut för cirka 1500 år sedan, då man färdades med ekipage mot Gamla Uppsala. Varje fundament för stolparna krävde en stor arbetsinsats. I ett enda fundament kan det ligga uppemot ett och ett halvt ton sten som stöttade den höga trästolpen. Teckning: Göte Göransson.

15 geodatasamverkan kommuner 15 Mer än hälften av landets kommuner med i Geodatasamerkan Illustration Geodatasekretariatet I början på 2014 hade 155 av landets kommuner gått med i Geodatasamverkan. Datadelningsmodellen som startade i januari 2011 underlättar tillgången till geodata. Myndigheter, kommuner och andra organisationer som har myndighetsuppgifter kan gå med, och använda informationen för sina myndighetsuppdrag. Kommunerna får, genom att teckna ett enda avtal och betala en årsavgift, tillgång till mer än 400 geodataprodukter från 18 olika organisationer, säger Katrin Falk, Geodatasekretariatet på Lantmäteriet. Texter Britt-Louise Malm Flygfoto Lantmäteriet HÖÖR Enkelt att ta beslut När jag lämnade jobbet i Danmark för tjänsten i Sverige hade Danmark precis fattat beslut om öppna fria data. Tankarna bakom Geodatasamverkan påminner lite om de danska idéerna, säger Trine Strunck, Plan och GIS-chef i Höörs kommun. Det handlar om att flera aktörer ska få tillgång till mera geodata. Foto Kristina Johannesson Kommunen gick med i Geodatasamverkan den första december förra året. Vi hade velat gå med tidigare, men måste först landa ett projekt som vi driver med Hörby kommun. Vi kommer att bli en och samma organisation Geoinfo Mittskåne och ska framöver dela alla uppgifter, kostnader och inkomster, säger Trine. Hörby har cirka invånare och Höör cirka invånare. I och med samverkan kan kommunerna dra nytta av stordriftsfördelar på ett helt annat sätt jämfört med om var och sköter allting själv. Det fanns inga ekonomiska betänkligheter när det gällde om kommunen skulle ansluta till geodatasamverkan. När vi räknade på vad det skulle innebära för Höörs kommun att ansluta till geodatasamverkan visade det sig att kostnadsökningen blev marginell, därför var det ganska enkelt att fatta beslut om att gå med, berättar Trine Strunck. Tittar på utbudet Vi har inte hunnit med att ladda hem några data ännu, men vi har börjat titta på vilka data som finns tillgängliga i produktkatalogen, säger Trine. Vid samtal med kommunens handläggare på olika avdelningar hade det bland annat framkommit önskemål om tillgång till fastighetsgränser, kartor och ortofoton över kommunen förr och nu för att kunna se vilka förändringar som skett inom kommunen under årens lopp. Höjddata efterfrågas också i många olika sammanhang ska bli ett år där vi lär oss att dra nytta av Geodatasamverkan och hur vi på allra bästa sätt kan använda de extra data vi nu har tillgång till, säger Trine Strunck.»

16 16 geodatasamverkan kommuner PITEÅ Vi gick med i Geodatasamverkan den första januari 2013, men egentligen hade vi tagit beslut om det långt tidigare. Det var inte några problem att övertyga våra politiker om nyttan med detta. Vår kommun har ett stort behov av geografisk information och vi såg goda möjligheter med all den extra information som vi skulle få tillgång till, säger Margareta Erstam kart- och GIS-ansvarig i Piteå kommun. Ett steg i rätt riktning Foto Maria Fäldt Det fanns flera anledningar till varför kommunen valde att vänta. Dels måste de gamla avtalen löpa ut för att det inte skulle bli dubbla kostnader för geodata dels gick det åt mycket resurser till att införa de nya nationella referenssystemen. Piteå kommun har inte någon egen mätorganisation utan måste köpa in all mätning från konsultbolag vilket innebär en hel del kostnader speciellt med tanke på kommunens geografiska yta som är på kvadratkilometer. Stor nytta av höjddata I dagsläget är det i första hand kommunens tekniska avdelning som har nytta av den extra information som geodatasamverkan ger tillgång till. Största nyttan är tillgången till höjddata som vi bland annat använder för att skapa stadsmodeller i 3D. Vi har nyligen gjort en stor beställning till ett konsultbolag om bearbetning av höjddata för att kunna ta fram mer detaljerade markmodeller. Det är också positivt att vi nu har tillgång till ajourhållen data utan att det kostar extra pengar, säger Margareta. Höjddata används i många olika sammanhang inom kommunen. Ett exempel är i samband med att ett järnvägsspår mellan den stora pappersindustrin och hamnen i Piteå ska elektrifieras. Margareta Erstam berättar att Piteå kommun använder ganska mycket ortofoton och höjddata i samband med miljö- och naturvårdsärenden i utredningar av strandpåverkan. Ortofoton används också vid analysarbete i sambandet med etablering av vindkraft och landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt vid utredningar av skyddszoner kring vattentäkter med mera. Det Margareta saknar i dag är tillgång till statistik från SCB. Vi jobbar mycket med lednings- och styrningsfrågor och har behov av statistik som underlag vid vår planering. Vi köper idag en hel del statistik från SCB och har en stark önskan om att få» tillgång till den statistiken via Geodatasamverkan, säger Margareta Erstam.

17 geodatasamverkan kommuner 17 BODEN Mindre administration Det var en ganska lång process innan vi anslöt oss till Geodatasamverkan den första juli Det som avgjorde till sist var att nätverksamhet för elbolag räknades som en samhällsfunktion vilket innebar att även vårt kommunala elbolag kunde få tillgång till geodata i arbetet med att förvalta elnätet, säger Staffan Eriksson planeringssekreterare vid Samhällsbyggnadskontoret Bodens kommun. Staffan Eriksson och hans kollega Robert Johansson, GIS-ingenjör i kommunen, gjorde en noggrann genomgång av hur mycket pengar som årligen lades ned på geodata. Kostnaderna ställdes mot avgiften för Geodatasamverkan och nyttan med all den extra information som kommunen kunde få tillgång till. Det visade sig bli ekonomiskt fördelaktigt att gå med i Geodatasamverkan. Även om det inte innebar några stora ekonomiska vinster så får vi nu tillgång till ortofoton över hela kommunen som uppdateras med jämna mellanrum. Vi slipper dessutom hålla reda på en massa olika avtal och det har blivit lättare att få tag på rätt information vilket innebär sparad tid, säger Staffan. Fler användningsområden på sikt Tillgången till de extra geodata som Geodatasamverkan innebär är bland annat till stor nytta inom Räddningstjänsten och i samband med bredbandsutbyggnad, anläggning av skoterleder och så vidare. Vi beställde ganska omgående ortofoton, alla GSD-data, kartprodukter, material från SGU med mera. På sikt kommer vi säkert att hitta fler användningsområden, säger Robert Johansson.» Foto Jonas Dahlqvist Foto Jonas Dahlqvist

18 18 geodatasamverkan kommuner LANDSKRONA Som ett stort smörgåsbord Vi gick med i Geodatasamverkan den 1 januari Vi såg flera fördelar med detta och vi tror verkligen på samverkan eftersom vi har goda erfarenheter från vårt samarbete med de andra Skånekommunerna kring Skånekartan. Att gå med i Geodatasamverkan är som att erbjudas ett stort smörgåsbord, säger Christian Gullin, avdelningschef för MBK och GIS på Stadsbyggnadsförvaltningen i Landskrona stad. Enligt Christian blev det bara marginellt dyrare för kommunen att gå med i Geodatasamverkan och med tanke på alla extra data och tjänster som kommunen skulle få tillgång till var det inte några som helst problem att motivera deltagandet. Till de stora fördelarna med Geodatasamverkan hör tillgången till mer aktuella data tack vare närheten till källan. Informationen som presenteras är mer tillitsfull och kvalitetssäkrad, vilket medför att vi kan tillhandahålla bättre service, säger Christian. Korrekta data är extra viktigt i samband med framtagning av avrinningsmodeller för översvämningsområden och vid riskkartläggning. Foto Desirée Gullin Använder mer ortofoton idag Vi har nu tillgång till höjddata, orienterade flygfoton och ortofoton över hela kommunen och kan ta fram heltäckande terrängmodeller och skapa 3D-modeller. Förutsättningarna för att åskådliggöra förändringar för allmänheten har blivit mycket bättre. Jag tror inte att vi skulle haft samma möjligheter och tagit oss friheten att testa att använda geodata på det sätt vi nu gör om vi inte gått med i Geodatasamverkan, säger Christian. Tillgången till Lantmäteriets förrättningsakter via Arken har också inneburit en klar tidsbesparing för kommunen. Tidigare har handläggarna fått gå till lantmätarna varje gång de har haft behov av äldre förrättningsakter, nu behöver vi inte belasta dem längre utan kan själva ta fram den information vi behöver. Stadsbyggnadsförvaltningen är idag den största användaren av geodata tätt följd av förvaltningarna Teknik och Service samt Miljö.

19 karta 19 Ovanåker når medborgarna med kartans hjälp Knapp tjugo mil lång, slingrande genom sand och skog, flyter Voxnan i Hälsingland. Oftast lugnt - men när den grunda älven svämmar över gör den det ordentligt. I kommunhuset i Edsbyn, ett stenkast från älvbrinken, sitter Erik Lundh, fysisk planerare. Han och kollegorna vill interagera med svårnådda grupper i bygden alltså alla mellan 0 och 55 år, säger han. Ett sätt är Översvämningsportalen. Text Martin Hofvenstam Foto Anna Alverhag Ovanåker är en av de arton mest drabba kommunerna i landet, så intresset är stort, säger Erik Lundh. Den ArcGIS-baserade portalen på nätet visar historiska översvämningars utbredning och innehåller information om vattendjup, vattennivå och vattenhastighet vid fyra flödesscenarier: och 200-årsflödena, Voxnans högsta beräknade flöde samt de digitaliserade utbredningarna från Det här är ett sätt att visualisera för att öka medvetande och kunskap om våra förutsättningar i Ovanåkers kommun. Utan att göra folk rädda, tillägger han. Bygga klokt När Voxnan närmar sig Edsbyn bildar den meandrar som skapar riskområden. Detsamma gäller Kägelholmen och Ön, som ligger nedanför Voxnans strömmar i Edsbyn. På Ön huserar riksbekanta Bandykyrkan, eller Svenska Fönster Arena, där man kan spela bandy året runt. Det kan verka äventyrligt att bygga en jättearena på en halvö i ett så översvämningsdrabbat område, men Erik Lundh förklarar att arenan är konstruerad för att överleva även ett krisscenario. Över huvud taget har människor byggt med förstånd här, också historiskt. Det är mest i modern tid alla plötsligt vill bygga nära vatten, säger han och pekar ut var vattenlinjen gått under översvämningar i centrala byn. Husen ligger på respektfullt avstånd från älven. Alla vet att Voxnan - vars namn för övrigt anspelar på växa svämmar över med ungefär fem års intervaller. Vattenföringen ligger normalt på 37 kubikmeter per sekund, men under översvämningen 1985, den värsta i mannaminne, upp mot 250 kubikmeter per sekund. Vattennivån höjdes med upp till tre meter till följd av ett intensivt höstregn. Det är en balans. Vi ska ha landsbygdsutveckling och inflyttning, samtidigt måste vi bygga förståndigt, säger han. Med portalens hjälp gör sig kommunen alltså mer begriplig när det gäller översvämningar, till exempel vid bygglovsärenden och detaljplanering. Vi tänker oss en databas som hela tiden utvecklas. Den kan överbrygga kunskapsglappet mellan oss som jobbar med plan- och bygglagen och de som söker bygglov, säger han.

20 20 höjddata Körskador i skogen Nästan alla som då och då är ute i skogen har sett dem djupa fula spår efter olika skogsmaskiner som kört där marken varit för blöt och mjuk för att bära dem. Här kan Lantmäteriets nya nationella höjdmodell göra nytta. Laserskanningen kan bidra till att mer eller mindre eliminera de fula markskador som stora skogsmaskiner orsakar. undviks tack vare nya höjddata Text Mats Carlsson Foto Mats Carlsson Lénart, Josefina Sköld/Skogsstyrelsen, Henrik Karlsson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se. Copyright. 2013 Trimtec AB, all rights reserved

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se. Copyright. 2013 Trimtec AB, all rights reserved UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se UAS Obemannad flygfotografering Agenda UAS Fördelar Tekniken Hur det går till Användningsområden Lagar Tillstånd Regler Kamera Egenskaper Noggrannhet

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia...

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Den 1 maj 2011 övergick Metria från att vara en division inom Lantmäteriet till att bli ett statligt aktiebolag. Därmed skapades en förutsättning för varumärket

Läs mer

Fotograf Emelie Fagerberg Prislista Bröllop 2013

Fotograf Emelie Fagerberg Prislista Bröllop 2013 Fotograf Emelie Fagerberg Prislista Bröllop 2013 Fotograf Emelie Fagerberg Född och uppvuxen på västkusten, men en längtan efter snö och vinter resulterade i en flytt tillsammans min sambo till nordligare

Läs mer

Nytt från Lantmäteriet

Nytt från Lantmäteriet Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar 22 november 2012 Kort Nytt från Lantmäteriet På nya tjänster Ny organisation av fastighetsbildningen

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Magnus Wallsten Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Comparison

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene E 20 Lundsbrunn Holmestad 12 km ny motorväg förbi Götene E20 mellan Göteborg och Stockholm är en viktig nationell och regional transportled. Vägen byggs etappvis ut till motorväg för att förbättra trafiksäkerheten

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 Bilaga till Verksamhetsplan 2015 Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 UNDERHÅLLETS PRIORITERINGAR För 2015 avser vi att sätta upp nya farthinder på Nedre Dalhuggevägen. Vita Pollare är inköpta.

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

EXAMENSARBETE. Terrängmodellering. Martin Ström. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Terrängmodellering. Martin Ström. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Martin Ström Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Martin Ström Förord Som en del i utbildningen Bygg och Anläggning

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Nytt från Lantmäteriet

Nytt från Lantmäteriet Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar november 2011 Nytt från Lantmäteriet Regeringen och geodataområdet: It i människans tjänst

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN

NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN Nyhetsblad till boende i Perstorp Nr 1 2005 NYA TVÄTTSTUGOR PÅ BÄCKAVÄGEN PERSTORPSBOSTÄDER KÖPER TORGGATAN 3 A-B NY TIDNING! TOMMY VIEBKE VD HAR ORDET Välkommen! Det du håller i din hand är den första

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1 2014 Tema Belysning: Hur påverkas våra vägar av Tunga transporter Klara nu: Vårens kurser Att tänka på vid upphandling av belysningsanläggning

Läs mer

Laserskanning och orienteringskartritning

Laserskanning och orienteringskartritning Laserskanning och orienteringskartritning SOFT:s kartritningskurs 29 juni 1 juli 2011 i Sälen Gunnar Lysell, SOFT & Lantmäteriet gunnar.lysell@lm.se GeoXD AB Det aktuella läget»traditionella analoga flygbilder

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

10.20 3D-geoinformationsteknik: mer än att bara bygga och visualisera 3Dmodeller.

10.20 3D-geoinformationsteknik: mer än att bara bygga och visualisera 3Dmodeller. Program 09.00 Välkommen Kent Börjesson, ordförande i GISiDé 09.10 Flygburen laserskanning och flygfotografering 09.50 Fika Kombinerad laserskanning och flygfotografering är ett kraftfullt verktyg för att

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Lite grann från ovan. Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist. Ljus och teknik. Flygfototillstånd

Lite grann från ovan. Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist. Ljus och teknik. Flygfototillstånd Lite grann från ovan Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist "En bild säger mer än 1000 ord!" Hur mycket borde då inte en bra flygbild säga?! Och ändå använder sig museerna i ringa utsträckning av flygbilder,

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Välkommen ut i naturen

Välkommen ut i naturen Välkommen ut i naturen Tätt intill Örebro ligger två fina naturreservat, Oset och Rynningeviken. Här finns också Naturens hus som är öppet för alla naturälskare. När kommer du? Ett gott råd, börja vid

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen Sammanfattning Interaktiv visualisering innebär att man själv agerar och bestämmer vart man vill gå i en digital modell. Under en 20-års period har utvecklingen av intelligenta projekteringsverktyg för

Läs mer

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess 1. Målen 2. Läget december 2014 3. Hemsidan Bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Hitta ditt vatten - en handledning

Hitta ditt vatten - en handledning Hitta ditt vatten - en handledning a VISS - VattenInformationsSystem Sverige Produktion: Tryckt på: Upplaga: Foto: VISS Center, Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen, Jönköping 2010 300 ex Camilla

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom.

Santos hade precis avslutat träningen med ungdomslaget när tränaren kom och kallade på honom. 1. Santos hade nu spelat för klubben ungdomslag i två år och trivdes oerhört bra med sitt nya liv. Han fick i princip hålla på med det han älskade från morgon till kväll. Ja, de hade ju lite skola också

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer