Vägutrustning Vägmarkeringar Funktionskrav. Road marking materials Road marking performance for road users SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN 1436:2007+A1:2008 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; Vägutrustning Vägmarkeringar Funktionskrav Road marking materials Road marking performance for road users SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

2 Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

3 Europastandarden EN 1436:2007+A1:2008 gäller som svensk standard. Standarden fastställdes som SS-EN 1436:2007+A1:2008 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger EN 1 :200 A1:200 i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. The European Standard EN 1436:2007+A1:2008 has the status of a Swedish Standard. The standard was approved and published as SS-EN 1436:2007+A1:2008 in English. This document contains a Swedish language version of EN 1436:2007+A1:2008. The two versions are valid in parallel Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Internet:

4

5 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 1436:2007+A1 Oktober 2008 ICS Ersätter EN EN 1436:2007 Svensk version Vägutrustning Vägmarkeringar Funktionskrav Produits de marquage routier Performances des marquages routiers pour les usagers de la route Road marking materials Road marking performance for road users Straßenmarkierungsmaterialien Anforderungen an Markierungen auf Straßen Denna standard är den officiella svenska versionen av EN 1436:2007+A1:2008. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN den 21 juni CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick ska ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: Avenue Marnix 17, B-1000 BRUSSELS 2008 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. EN 1436:2007+A1:2008 Sv

6 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Krav Allmänt Reflexion vid dagsljus eller vid vägbelysning Retroreflexion vid belysning från fordonsstrålkastare Färg Friktion Bilaga A (informativ) Mätmetod för luminanskoefficienten vid diffus belysning, Qd Bilaga B (normativ) Mätmetod för koefficienten för retroreflexion, R L Bilaga C (normativ) Mätmetod för luminansfaktor och kromatiska koordinater x och y Bilaga D (normativ) Mätmetod för friktion Litteraturförteckning Sida 2

7 Förord Detta dokument (EN 1436:2007+A1:2008) har utarbetats av CEN/TC 226, Road equipment. Sekretariatet hålls av AFNOR Denna Europastandard ska ges status som nationell standard, antingen genom att publicera en identisk text eller genom ikraftsättning senast i april 2009, och motstridande nationella standarder skall dras in senast i april Detta dokument inkluderar tillägg 1, godkänt av CEN Detta dokument ersätter!en 1436:2007". Början och slutet av text som lagts till eller ändrats är markerat med! ". Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser ska följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 3

8 Orientering Vägmarkeringar utgör tillsammans med vägbanereflektorer horisontella vägmarkeringar. Vägmarkeringar omfattar längsgående markeringar, pilar, tvärgående markeringar, text och symboler på vägbanan etc. Vägmarkeringar kan utföras genom applicering av färg, termoplastiska material, kallhärdande material, fabrikstillverkade linjer och symboler eller på något annat sätt. De flesta vägmarkeringar är antingen vita eller gula, men i vissa speciella fall används andra färger. Vägmarkeringar är antingen permanenta eller tillfälliga. Livslängden för tillfälliga vägmarkeringar begränsas till vägarbetets varaktighet. För permanenta vägmarkeringar vill man från säkerhetssynpunkt ha längsta möjliga livslängd. Vägmarkeringar kan tillverkas med eller utan inblandning av glaspärlor. Glaspärlor gör att markeringen reflekterar ljus från fordonsstrålkastare. Vid regn eller fuktig väderlek kan retroreflexionen från en vägmarkering ökas med olika åtgärder, såsom grövre yttextur (som vid profilerade markeringar), stora glaspärlor eller andra sätt. Genom att använda yttextur kan akustiska effekter eller vibrationer uppstå när ett hjul passerar. Värdet på en parameter för en viss vägmarkeringsplacering är beroende av vägmarkeringens ytförhållande, som påverkas av lokala förhållanden, tidpunkt på året, "trafikhistoria", väder och andra faktorer. Det bör beaktas att det uppmätta värdet vid ett visst tillfälle inte nödvändigtvis är ett medelvärde eller ett typiskt värde för vägmarkeringen ifråga. 4

9 1 Omfattning Denna standard anger funktionskrav för vita och gula vägmarkeringar, med hänsyn tagen till reflexion vid dagsljus och vid stationär belysning, retroreflexion vid belysning av fordonsstrålkastare, samt färgkulör och friktion. 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är absolut nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg) IEC :1978 1, International Electrotechnical Vocabulary Chapter 845: Lighting ISO 48, Rubber, vulcanized or thermoplastic Determination of hardness (hardness between 10 IRHD and 100 IRHD ISO 4662, Rubber Determination of rebound resilience of vulcanizates!iso 10526", CIE standard illuminants for colorimetry 3 Termer och definitioner Vid tillämpning av denna standard gäller följande definitioner tillsammans med definitionerna i IEC : luminanskoefficient i diffus belysning (för en vägmarkeringsyta) Qd (mcd m -2 lux -1 ) luminansen för vägmarkeringsytan i den givna riktningen dividerad med belysningsstyrkan på ytan 3.2 luminansfaktor (för en vägmarkeringsyta, i en given riktning, under specificerade belysningsförhållanden) (enhet: 1) förhållandet mellan luminansen för vägmarkeringsfältet i den givna riktningen och den för en perfekt reflekterande diffusör som är identiskt belyst ANM. Denna definition är något omarbetad jämfört med definitionen i IEC koefficient för retroreflexion (för en vägmarkeringsyta) R L (mcd m -2 lux -1 ) luminansen för vägmarkeringsytan i observationsriktningen dividerad med belysningsstyrkan på ytan vinkelrätt mot riktningen av det infallande ljuset 3.4 friktionsvärde (för en vägmarkering) friktionen på en våt markering uppmätt genom friktionen från en gummiplatta som med låg hastighet glider över en given yta. Förkortningen SRT (skid resistance tester) används 3.5 funktionell livslängd (för en vägmarkering) period under vilken vägmarkeringen uppfyller samtliga krav för de klasser som ursprungligen angavs av ansvarig vägmyndighet 1 ) CIE-publikation 17.4 International Electrotechnical Vocabulary är identisk med IEC

10 3.6 profilerad vägmarkering [SRT, Structured Road Marking] (i betydelsen att inte tillåta mätning av luminansfaktor och eller SRT-värdet) vägmarkering med en profilerad yta som inte har vägmarkeringsområden som är regelbundna och plana. Detta kan vara i form av mönster, profiler, slumpmässig struktur eller andra egenskaper ANM. 1 Ett antal kommersiellt tillgängliga instrument tillåter mätning av luminansfaktor på i det närmaste plana områden med en diameter på minst 10 mm överst i profilen, eller en något större diameter längre ner i profilen för att möjliggöra kontakt med instrumenten. Områdena kan vara krökta med en krökningsradie på minst 50 mm. ANM. 2 Glidkontakten som används för att mäta SRT-värdet kräver i det närmaste plana områden vars bredd minst motsvarar glidkontaktens bredd (76,2 ± 0,5 mm) och vars längd minst motsvarar glidkontaktens längd (126 ± 1 mm) överst i profilen, eller något längre för områden längre ner i profilen, för att möjliggöra fri rörlighet för glidkontakten. Områdena kan korsas av skåror som kan utgöra högst 75 % av den totala ytan och som är högst 5 mm breda. Områdena kan ha block av åsar eller kanter med en högsta höjd på 1,2 mm. 3.7 vägmarkeringar typ I och typ II vägmarkeringar typ II har speciella egenskaper avsedda att höja retroreflexionen vid vått eller regnigt väglag, vägmarkeringar typ I behöver inte ha sådana speciella egenskaper 4 Krav 4.1 Allmänt De angivna kraven gäller funktionskrav för vägmarkeringar under deras livslängd. Kraven uttrycks genom flera parametrar som representerar olika aspekter på vägmarkeringars funktion, och för några av dem i form av klasser med högre funktionskrav. ANM. 1 Livslängden beror på om vägmarkeringen har kort eller lång hållbarhet, om vägmarkeringen utsätts för trafik eller inte (t.ex. symboler på körbanan jämfört med heldragna kantlinjer), på trafikintensiteten, vägbanans beskaffenhet, samt på lokala förhållanden som användning av dubbdäck i vissa länder. ANM. 2 Klasserna gör det möjligt att göra olika prioriteringar för olika funktionsaspekter för vägmarkeringar beroende på speciella omständigheter. Klasser med hög funktion kan inte alltid uppnås för två eller flera av parametrarna samtidigt. Till exempel kan en vägmarkering ha ytglas eller friktionsmaterial som är avsett att ha hög klass antigen för retroreflexion (R L ) eller friktion (SRT). Vanligtvis kan höga klasser för retroreflexion och friktion inte erhållas samtidigt. Dessutom innebär val av prestandaklasser en kompromiss mellan förarnas behov och kostnaderna för att erhålla dessa prestanda. Förarnas behov har studerats i COST Action 331 Requirements for horizontal road markings. När det gäller friktion har tonvikten ibland lagts på de vägmarkeringar som utgör en stor del av trafikerade områden, som övergångsställen, pilar, tvärgående markeringar, text och symboler. Av den anledningen ska val av prestandaklasser fastställas i nationella föreskrifter eller andra nationella bestämmelser efter att ha beaktat samtliga aspekter. I en del länder kan prestandaklasserna inte bibehållas under en begränsad del av året, då det är hög sannolikhet för lägre prestanda hos vägmarkeringarna på grund av vatten, smuts, modd etc. 6

11 4.2 Reflexion vid dagsljus eller vid vägbelysning Allmänt Reflexionen vid dagsljus eller vid vägbelysning mäts antingen genom luminanskoefficienten i diffus belysning Qd mätt i enlighet med Bilaga A och uttryckt som mcd m -2 lux -1, eller genom luminansfaktor mätt i enlighet med Bilaga C. ANM. Båda ovan nämnda parametrar mäter ljusheten hos en vägmarkering vid typiskt eller genomsnittligt dagsljus eller vägbelysning. Den största skillnaden ligger i siktriktningen, vilket för luminanskoefficienten vid diffus belysning Qd motsvarar ett tämligen långt siktavstånd, och för luminansfaktor vid sikt på nära håll. För en del profilerade vägmarkeringar är det uppmätta värdet för luminansfaktor inte tillförlitligt, se 3.6. För att bedöma synbarheten vid dagsljus eller vägbelysning för sådana vägmarkeringar kan mätning av Qd vara en lämpligare provningsmetod Luminanskoefficient vid diffus belysning Qd Luminanskoefficent vid diffus belysning Qd ska motsvara Tabell 1 för vägmarkeringar vid torrt väglag. Tabell 1 Qd-klasser för torra vägmarkeringar Kulör på vägmarkering Typ av vägyta Klass Lägsta luminanskoefficient vid diffus belysning Qd i mcd m -2 lux -1 Vit Asfalt Q0 Q2 Q3 Q4 Inga krav Qd 100 Qd 130 Qd 160 Betong Q0 Q3 Q4 Q5 Inga krav Qd 130 Qd 160 Qd 200 Gul Q0 Q1 Q2 Q3 Inga krav Qd 80 Qd 100 Qd 130 Klass Q0 gäller när synbarhet vid dagsljus erhålls genom värdet på luminansfaktor, se Luminansfaktor Luminansfaktor ska uppfylla kraven i Tabell 2 för vägmarkering vid torrt väglag. 7