S i d a 0. Naturinventering för planering (utvidgning och ändring) av industriområde, Korsnäs by, Korsnäs kommun år 2014

Transkript

1 S i d a 0 Naturinventering för planering (utvidgning och ändring) av industriområde, Korsnäs by, Korsnäs kommun år 2014 NATURE-INVEST Ingvar Fagerholm (FM, biolog) Ralf Båsk (FM, biolog) Korsholm 2014

2 S i d a 1 Naturinventering för planering (utvidgning och ändring) av industriområde, Korsnäs by, Korsnäs kommun år 2014 NATURE-INVEST Ingvar Fagerholm (FM, biolog) Björksundsvägen Kuni Mobiltelefon Nature-Invest@netikka.fi Innehåll: 1 Inledning Metodik Fältbesökens tidpunkter samt utförande Beskrivning av naturförhållandena vid undersöknings-området, indistriområdet i Korsnäsby, Korsnäs kommun Allmänt Delområden inom undersökningsområdetsamt beskrivning av dem Undersökningsområdets eventuella Natura 2000-områden och andra skyddsområden/program utgående från gällande lagstiftning Naturvårdslagen (1096/1996) Natura 2000 (NVL 61 1 mom.) Naturvårdslagen (NVL 77 /29 ) Skogslagen (1093/1996) Vattenlagen (587/2011) Förekomsten av hotade och skyddade arter enligt gällande lagstiftning Hotade fågelarter inom undersökningsområdet IBA FINIBA-områden Sammanfattning med miljörekommendationer Litteratur/Källor... 17

3 S i d a 2 1 Inledning En naturinventering för planering (utvidgning och ändring) av industriområdet i Korsnäs by, Korsnäs kommun gjordes i april 2014 (figur 1). Figur 1. Översiktskarta för undersökningsområdet i Korsnäs by, Korsnäs kommun. Figur 2. Det område som skall planeras.

4 S i d a 3 Figur 3. Flygbild över industriområdet i Korsnäs by. Målsättningen med inventeringen var att kartlägga om områdenas lämplighet som byggplats sett ur miljöhänseende och för att se till att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Inventeringsarbetet styrs utgående från den naturvårdslagen (NaturvL Nr 1096/96 1, 29-30', 37, 39 Nr 384/09 5a, 47 Nr 1587/09 31, 64, 72a ), naturvårdsförordningen (NaturF Nr 160/97 10 ), Skogslagen (SkogsL Nr 1093/96 1' Nr 1085/2013 2', 5b, 10, 10a,10b, 12, 13, Nr 1478/09 14b ), skogsförordningen (SkogsF Nr 1200/96 7' och 8') och vattenlagen (Vattenlag Nr 587/ ). I naturinventeringen utreds också behovet av skydd av hotade växter och djur utgående från det riksomfattande UHEX-registret (tyngdpunkt på kärlväxter, däggdjur och fåglar) och EU:s habitat- och fågeldirektiv. Naturinventeringens uppgift är även att minimera miljöpåverkan och utreda miljökonsekvenserna av planen. 2 Metodik Utredningen utfördes på så sätt att fältinventerarna, utgående från grundkartan, befintlig litteratur och bakgrundsmaterial bedömde undersökningsområdets flora, fauna och landskap. Områdena fotograferades digitalt i samband med fältbesök under våren 2014.

5 S i d a Fältbesökens tidpunkter samt utförande Datum: Metodik: Tidpunkt: Översiktlig kontroll av flygekorre Biotopkartering Kontroll Beskrivning av naturförhållandena vid industriområdet i Korsnäs kommun Allmänt Undersökningsområdet är ett centralt beläget område i Korsnäs by. Området har under lång tid haft industribebyggelse och verksamhet. Området är flackt, med en mycket svag stigning mot öst. Området gränsar mot jordbruksmark i norr, skogsmark i öst- sydöst samt bebyggelse i syd och strandvägen i väst 3.2 Delområden inom undersökningsområdet samt beskrivning av dem Utgående från fältbesök och bakgrundinformation indelades undersökningsområdet i sex mindre delområden. Bild 1

6 S i d a 5 Bild 2. Bild 3. Bild 1-3. Undersökningsområdets björkdominerade västra del. Trädbeståndet har uppkommit på naturlig väg, några vindfällen noterades. Området kan möjligen ha fungerat som beteshage till den närbelägna gården för ca 25 år

7 S i d a 6 sedan. Granen kommer att överta området inom 30 år. Inga hotade arter eller naturtyper noterades. Bild 4. Bild 5.

8 S i d a 7 Bild 6. Bild 7. Bild 4-7. Ungskogsområdet i den centrala delen inom undersökningsområdet. Längst i väster syns en mindre skogstapp med gran i ålder av ca 50 år. Den kunde möjligen sparas för att bibehålla lite träd och skog på planeområdet. I övrigt kan noteras att området har nyligen dikats i södra rån. Förutom den lilla fläcken med granskog består ytan av ett ca 10-årigt röjningsmoget glasbjörkbestånd. Inga hotade arter eller naturtyper noterades.

9 S i d a 8 Bild 8 Bild 9 Bild 8-9. Smal kantzon längs med utfallsdike. Här har asp, björk, gran och tall vuxit upp på en dikesvall. Fördelen med trädzonen är att den bryter av industritomten från den närliggande gamla gårdsgruppen. Den utgör också en grön vandringszon för fåglar och insekter och kunde (om möjligt) uppmärksammas i planeringen. Kantzonen har kontakt medden lilla granskogsområdet på bild 5. Inga hotade arter eller naturtyper noterades.

10 S i d a 9 Bild10. Bild 11. Bild Äldre gårdsgrupp med åkermark. Området finns inne i planeområdet men torde lämnas utan åtgärder. Den lilla åker som hör till gården bör hållas öppen och inte tillåtas växa igen. Möjligen kunde ägaren uppmuntras till att anlägga naturvårdsåker med ängsblommor, altenativt låta området betas av får. Inga hotade arter eller naturtyper noterades.

11 S i d a 10 Bild 12. Bild 13. Bild Överväxt åkermark, glest bestånd av björk, liknar mest en park. Inga hotade arter eller naturtyper noterades.

12 S i d a 11 Bild 14. Bild 15.

13 S i d a 12 Bild 16. Åkermark i förfall, där björk, asp och vide övertar området. På området finns även telefonimast anlagd. Inga hotade arter eller naturtyper noterades. 4 Undersökningsområdets eventuella Natura 2000-områden och andra skyddsområden/program utgående från gällande lagstiftning Utgående från gällande miljölagstiftning bör de områden som omfattas av planeringen och i dess närhet utredas och konsekvenserna bedömas. 4.1 Naturvårdslagen (1096/1996) Natura 2000 (NVL 61 1 mom.) Kommentarer: Inom planeområdet finns inga Natura 2000 områden. Ej heller i den omedelbara närheten av planeområdet finns Natura områden som skulle påverkas av planen Naturvårdslagen (NVL 77 /29 ) Riksomfattande skyddsprogram (NVL 77 ) 1) programmet för utvecklande av nationalparks- och naturparksnätet ( , kompletterat , och ) 2) basprogrammet för myrskydd ( och ) 3) programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar ( )

14 S i d a 13 4) lundskyddsprogrammet ( ) 5) skyddsbeslutet för Mickelsörarna ( ) 6) strandskyddsprogrammet ( ) 7) skyddsprogrammet för gamla skogar ( ) Kommentarer: Inom planeområdet finns inga riksomfattande skyddsprogram (NVL 77 ). Ej heller i den omedelbara närheten av planeområdet sådana områden enligt NVL 77 som skulle påverkas av planen. Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (NVL 29 ) naturliga dungar som till betydande del består av ädla lövträd hassellundar klibbalskärr sandstränder i naturtillstånd ängar vid havsstranden trädlösa eller av naturen trädfattiga sanddyner enbevuxen ängsmark lövängar stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap Kommentarer: Inom planeområdet finns inga skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (NVL 29 ). Ej heller i den omedelbara närheten av planeområdet sådana naturtyper som skyddas enligt NVL 29 som skulle påverkas av planen. 4.2 Skogslagen (1093/1996) Särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen omedelbara närmiljöer för källor, bäckar och sådana rännilar som bildar bäddar för fortgående rinnande vatten samt omedelbara närmiljöer för små tjärnar, ört- och gräskärr, ormbunkskärr samt lundkärr och sådana brunmossar som är belägna söder om Lapplands län, bördiga mindre lundområden, små skogsholmar med fastmarksskog på odikade torvmarker, klyftor och raviner, stup och skogsbestånd vid stupens nedre del, samt sandfält, berg i dagen, stenbunden mark, blockfält, trädfattiga torvmarker och svämängar som i virkesproduktionshänseende avkastar mindre än lavmoar. Kommentarer:

15 S i d a 14 Inom planeområdet finns inga särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen. 4.3 Vattenlagen (587/2011) Kap Skydd av vissa typer av vattennatur Det är förbjudet att äventyra de naturliga förhållandena i flador eller glon på högst tio hektar eller källor eller, någon annanstans än i landskapet Lappland, tjärnar eller sjöar på högst en hektar eller rännilar. Kommentarer: Inom planeområdet finns inga områden som skyddas enligt vattenlagen. 4.4 Förekomsten av hotade och skyddade arter enligt gällande lagstiftning Enligt 49 i naturvårdslagen är det förbjudet att förstöra och försämra platser där djurarter som nämns i bilaga IV (a) i habitatdirektivet parar sig och rastar. Dessa arter hör till dem som omfattas av ett så kallat strikt skyddssystem. De arter som förekommer i Finland finns uppräknade i naturvårdsförordningens bilaga 5. Förbudet gäller alla parnings- och rastplatser; det behöver med andra ord inte finnas något särskilt fattat beslut om dem. Den regionala miljöcentralen kan bevilja undantag från förbudet endast på strikt definierade grunder som anges i artikel 16 (1) i habitatdirektivet. I Finland förekommande djurarter som nämns i habitatdirektivets bilaga IV (a) (23 i naturvårdsförordningen 160/1997, bilaga 5) Däggdjur brandts mustaschfladdermus, Myotis brandti brunbjörn, Ursus arctos buskmus, Sicista betulina dammfladdermus, Myotis dasycneme dvärgfladdermus, Pipistrellus pipistrellus fjällräv, Alopex lagopus flygekorre, Pteromys volans fransfladdermus, Myotis nattereri gråskimlig fladdermus, Vespertilio murinus lo, Lynx lynx långörad fladdermus, Plecotus auritus mustaschfladdermus, Myotis mystacinus nordisk fladdermus, Eptesicus nilssoni saimenvikare, Phoca hispida saimensis stor fladdermus, Nyctalus noctula

16 S i d a 15 trollfladdermus, Pipistrellus nathusii tumlare, Phocoena phocoena utter, Lutra lutra varg, Canis lupus (inte inom renskötselområden) vattenfladdermus, Myotis daubentoni Kräldjur hasselsnok, Coronella austriaca Groddjur större vattenödla, Triturus cristatus åkergroda, Rana arvalis Blötdjur tjockskalig målarmussla, Unio crassus Fjärilar apollofjäril, Parnassius apollo bokmätfjäril, Hypodryas maturna dårgräsfjäril, Lopinga achine mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne stor guldvinge, Lycaena dispar svartfläckig blåvinge, Maculinea arion violett guldvinge, Lycaena helle Skalbaggar bredkantad dykare, Dytiscus latissimus cinnoberbagge, Cucujus cinnaberinus eremitbagge, Osmoderma eremita rödhalsad brunbagge, Phryganophilus ruficollis smalbandad flatdykare, Graphoderus bilineatus större barkplattbagge (Pytho kolwensis) Sländor bred kärrtrollslända, Leucorrhinia caudalis citronfläckad kärrtrollslända, Leucorrhinia pectoralis grön flodtrollslända, Ophiogomphus cecilia grön mosaikslända, Aeshna viridis pudrad kärrtrollslända, Leucorrhinia albifrons

17 S i d a 16 Utgående från inventeringsarbetet, sammanställning av litteratur, Herttaregistret och andra inventeringar kan följande slutsatser dras: Kommentarer: Däggdjur: Flygekorre: - Förekommer inte i undersökningsområdet pga. att området saknar passande biotoper. Fladdermöss samt övriga arter: De fladdermössarter som är uppräknade ovan inventerades inte pga. områdets, begränsade yta, karaktär, avsaknaden av passande boträd, byggnader och stengrottor inom planeområdet. Övriga hotade däggdjur inventerades inte. Övriga arter: Inga passande våtmarker för t.ex. åkergroda finns inom undersökningsområdet. De övriga kräl-, grod-, blötdjur, fjärilar, skalbaggar och sländor som är uppräknade i direktivet inventerades inte Hotade fågelarter inom undersökningsområdet I Finland förekommer 62 arter enligt bilaga I till fågeldirektivet. Genom egna observationer under fältarbetet sommaren- hösten 2013, sökningar i Tiira och andra informationskanaler kan konstateras att ingen av de 62 hotade arterna häckar eller hävdar revir inom planeområdet. Enligt Bird Lifes lista över hotade fågelarter i Finland år 2010 kan följande bedömning dock göras av undersökningsområdet: ( Akut hotade (CR) 11 arter: Inga akut hotade fågelarter häckar eller tillfälligt förekommer inom undersökningsområdet. Utrotningshotade (EN) 12 arter: Inga andra utrotningshotade arter häckar i området. Sårbara (VU) 36 arter: Av de 36 fågelarter som är listade som sårbara förekommer ingen inom undersökningsområdet. Missgynnade (NT) 30 arter: Av de 30 fågelarter som är listade som missgynnade förekommer ingen inom undersökningsområdet.

18 S i d a IBA FINIBA-områden Inom undersökningsområdet finns inget fågelområde som varken hör till IBA (Internationellt viktiga fågelområden) eller till FINIBA- nätverken (Nationellt viktiga fågelområden). 5 Sammanfattning med miljörekommendationer Inom undersökningsområdet finns inga biotoper i naturtillstånd utan människans påverkan syns överallt. Rekommendationer: - Inga hotade eller skyddade arter eller biotoper förekommer i området förutom besök av fåglar utanför planeområdet på genomflyttning under höst- och vårsträcket. - Området lämpar sig väl som industriområde genom att det inte förekommer några hotade arter eller biotoper. - Området är kuperat och närheten till infrastruktur som vägar och vatten är överkomligt. Dock bör avloppsvattnet åtgärdas helst med slutna system för att undvika ökad belastning av träsket vid en eventuell exploatering av området. I övrigt är naturinventeringen gjord enligt gällande lagstiftning. Behovet av tilläggsutredningar inte nödvändiga pga. av områdets karaktär och ringa omfattning. 6 Litteratur/Källor Finlands Lag II S:t Michel Huttunen, A. & Pahtamaa T.2002: Luontoselvitykset yleis- ja asemakaavoissa. Pohjois-Pohjanmaan ympäristökeskus. Oulu Laine, J. 1996: Suomalainen lintuopas. Gummerus Jyväskylä Meriluoto, M. & Soininen, T. 1998: Värdefulla livsmiljöer i skogsnaturen. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Tavastehus s. Pertti Rassi, Esko Hyvärinen, Aino Juslén & Ilpo Mannerkoski (toim.), 2010: Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja 2010 Erillisjulkaisu. s Ympäristöministeriö ja Suomen ympäristökeskus. Södersman, Tarja 2003: Luotoselvitykset ja luotovaikutuksen arvionti. 109 Ympäristöopas, Vammala s. Ympäristöministeriö 2007: Lintudirektiivin I-liitteen lajit Suomessa Ympäristöministeriö 2008: Suomen kansainväliset vastuulajit Ympäristöministeriö 2010a: Uhanalaisten ja erityisesti suojeltavien lajien luettelo luonnonsuojeluasetuksessa

19 S i d a 18 Ympäristöministeriö 2010b: Luonnonsuojeluasetuksessa rauhoitetut lajit Ympäristöministeriö 2011a: Suomen lajien punainen lista 2010; Ympäristöministeriö 2011b: Suomessa esiintyvät luontodirektiivin II, IV ja V - liitteen lajit