Livet som en ordlek. Väl mött! 2 ipikuré

Transkript

1 ipikuré 1

2 Livet som en ordlek Wordfeud epidemin som har spridit sig som en löpeld över campus. För er som inte vet vad wordfeud är kan jag informera om att det är en ordleksapp (mycket likt klassikern Alfapet fast med mer förlåtande regler). Vart man än kollar, när man än kollar ser man folk som wordfeudar. Jag kan, inte helt ogenerat, erkänna att jag också drabbats. Jag förstår inte riktigt vad charmen med att kombinera bokstäver för att bilda ord är, men ändå fylldes jag av eufori när jag dunkade in PASTA (144 poäng) häromdagen (på ett random spelbräde bör tillägas). Om man ska vara filosofisk så är wordfeud lite som livet. Alla startar med olika förutsättningar, och det gäller att kombinera dessa förutsättningar på bästa sätt. Vissa har mer tur än andra, men om man spelar sina brickor rätt har alla chansen att komma till toppen. Därför skulle jag vilja ta tillfället i akt att gratulera er som lagt brickorna rätt och börjat på I. Jag har stora förväntningar inför detta läsår, stora visioner för ipikuré. För alla trogna, och alla nytillkomna, ipikuréläsare där ute kan jag garantera att jag och redaktionen kommer göra allt i vår makt för att leva upp till era förväntningar. Vi kommer bjuda på fyra högkvalitativa nummer, med läsupplevelser utöver det vanliga och design som får Lithanian att se ut som dagiskladd. Slutligen skulle jag vilja passa på att tipsa om att vi kommer ha läsaratävlingar i tidningen detta läsår (mer info om detta på sid.23). Så greppa pennan (eller laptopen) och få utlopp för er kreativa ådra. PS. Biobiljetter i potten DS Väl mött! 2 ipikuré

3 NUMMER Ordförande har ordet The Art of Procrastination Intervju med Per Östman LiTHe Lunch Mythbusters- alkohol och penicillin Sömn Clariden Leu FrIconomics Rea på börsen? I-loggan Festtest Råd för att överleva dagen efter Utlandsutskottet Sociala normer Läsartävling - Vinn biobiljetter & 7 8 & & & & Re d a k t i o n e n Fredrik Adolfsson Andreas Algovik Claes Eriksson Jon Hedström Erik Hidrup Marcus P Jörgensen Gustav Karlsson Fredrik Palmér Christopher Palmgren Filip Schöllin Annie Ström Hemsida: E-post: redaktionen@island.liu.se Nästa deadline: i Höst Ansvarig utgivare: Joel Nygårds Ordförande Informationsutskottet tel: info@island.liu.se Chefedaktör: Fredrik Palmér tel: ipikure@island.liu.se I-SEKTIONENS HUVUDSPONSORER Tryckeri: Strokirk-Landströms Teknisk fakta: Sidformat 215*280 mm Bildupplösning 300 dpi Framsida: Bild: Fredrik Palmér Idé: Gustav Karlsson SAMARBETSPARTNERS ipikuré 3

4 Det är allas bidrag som skapar helheten! Det känns fantastisk att terminen har dragit igång för fullt. Kalendern på I- portalen fylls av nya aktiviteter varje dag. Vi har fått äran att välkomna nya i11:or till oss som kommer med nya idéer och gör så att vi inte ligger på låg växel. Både utskott och föreningar har haft en fantastisk rekryteringsperiod och det känns jobbigt att vi inte har plats för alla som vill engagera sig. Men var inte orolig, din tid kommer den också! I-sektionen i Linköping växer och blomstrar tillskillnad från löven som börjar trilla av, det är tur att vi inte är så årstidsberoende. Som marknadsledare så handlar det om att ligga steget före och det gör I-sektionen genom kreativa, duktiga, glada och hjälpsamma individer. Du är kärnan för I-sektionens framgång! Jag känner mig stolt. Engagemang, skola, engagemang, skola det verkar som att korrelationen är enorm. En bil behöver bensin för energi andra ting behöver annat. Vad du än fyller året 2011/2012 med så kan jag varmt rekommendera dig att göra något vid sidan av studierna. Fotboll, sång, utlandsutskottet, marknadsföringsutskottet, integrera, INUG, börsgruppen, Skandiabanken vad det än må vara så lovar jag dig att du kommer få så mycket energi. Katarina Marmolin Ordförande I-sektionen 4 ipikuré

5 The Art of Procrastionation - En prokrastinerares bekännelser Text & Foto: Andreas Algovik Jag tror de flesta av er har varit med om det; det är dagen innan en omfattande inlämningsuppgift ska vara färdig men du har haft så fullt upp med att festa, umgås med kompisar och slösurfa på internet att du helt har missat att göra den. Att skjuta upp saker till sista stund är vanligt, inte minst inom den akademiska världen. Undertecknad är själv en expert på området och det är i skrivande stund kl 03:46 enbart några timmar kvar till deadline. Det värsta är att man otaliga gånger tidigare lovat sig själv att sluta förhala och senarelägga viktiga saker, lik förbannat står man där igen, med ett oskrivet arbete om Schrödingers katt och med bara ett fåtal timmar kvar till inlämning. I detta läge har man inte så många andra alternativ än att sitta uppe hela natten, och då är det i alla fall betryggande att veta att man lever i en tid då energi finns att tillgå på såväl burk som i piller- och pulverform. Don t put off until tomorrow what you can do the day after tomorrow. ~ Mark Twain Ordet prokrastinera innebär mycket mer än att bara skjuta upp inlämningsuppgifter eller tentaplugg, det är en livsstil. När man som prokrastinerare står inför en stor och viktig uppgift kan man lätt drabbas av prestationsångest. Har man dessutom redan skjutit på det ett tag är det lätt att drabbas av skuldkänslor. Istället för att prioritera det som man egentligen borde göra ersätter man istället detta med bekvämare och mindre meningsfulla, till och med meningslösa, uppgifter. Dessa fungerar som substitut för att man ska övertyga sig själv att man faktiskt får någonting gjort, trots att det egentligen inte bidrar till att den faktiska uppgiften blir gjord. När det i snitt föds ett nytt socialt media varje dag och det varje minut laddas upp över 35 timmar video på YouTube är denna livsstil inte särskilt svår att upprätthålla. Internet tillhandahåller fler distraktioner än en människa någonsin skulle kunna drömma om, och vem behöver lära sig logistikstyrning när det finns över en miljon kattvideos att lapa i sig (no pun intended). Ibland anstränger man sig så oerhört mycket för att slippa göra det man borde; hade man istället använt den tiden och beslutsamheten till att göra något vettigt säg forskningsexperiment involverandes neutriner hade Einstein nog ridit på dinosaurier vid det här laget. /a ipikuré 5

6 Intervju med Per Östman Text: Fredrik Palmér & Jon Hedström 2000 sökte men en tog hem det. Årets hetaste sommarjobb som VD för Adecco i en månad. Förutom en lön på kr fick han en fin merit till CV:et. ipikuré fick en intrevju med mannen bakom legenden, industriell ekonomi Linköpings stolthet: Per Östman Hur fick du ditt sommarjobb? En helt vanlig ansökningsprocess, fick reda på av en tjejkompis att Adecco erbjöd sommarjobbet och bestämde mig för att söka. Jag mailade en tjej på 4p (som är ett talangnätverk, man ansöker till dem, blir medlem, och sen hjälper de till att ta kontakt med företag). Jag trodde att jag skulle åka ut i varje steg men det gjorde jag inte. Efter många intervjuer, gruppintervjuer och psykologiska tester så fick jag svaret du får jobbet. Vilka egenskaper tror du främst bidrog till att just du fick jobbet? Jag tror att min öppenhet spelade en avgörande roll. Adecco intresserade sig mycket för integritet, ledarskapsstil och hur man fungerar i en grupp. De söker efter personer som har bra sammarbetsförmåga. Att ha heklikopterperspektiv är viktigt, det vill säga att inte gräva ner sig i småsaker. Hur var månaden som VD? Ruskigt rolig. Det var en månad där jag hade många bollar i luften och träffade mycket nya och människor. Jag ställdes hela tiden inför nya situationer. Men jag kände mig aldrig stressad eller spänd, det var ganska lugnt. 6 ipikuré

7 Vad är ditt bästa minne från din VD tid på Adecco? Andra dagen. Jag höll i ett ledningsmöte och insåg; det här går ju bra. Det var en stor lättnad. Ett annat bra minne var när jag och ordinare VD:n Per-Arne Gulbrandsen åkte mountinbike. Det var trevligt att umgås även utanför arbetstid., bra sätt att lära känna varandra. Skulle du vilja jobba hos Adecco i framtiden? Det skulle jag absolut kunna tänka mig, vi håller fortfarande kontakten. Jag vill gärna ställa mig inför nya utmaningar och ta på mig nya ansvar. Bemanningsbranshen är väldigt rolig men är tyvärr inte upptäckt av I-are. I-are borde generellt sett passa bra på dessa postioner inom branshen, då våra kunskaper passar väldigt bra där. Vad känner du för att lägga dina på att sponsra en I Häst? Har dessvärre inte så mycket kvar av dem, Det mesta brändes upp i ett snabbt och vackert fyverkeri under en greklandsresa i sommras. Absinten var särkilt dyr. I - Hästen I- Hästen är en idé om att sektionen ska i eknomiskt syfte införskaffa en travhäst. Denna skulle sedan resa runt i världen och tävla för samt respresentera I-sektionen. Eftersom att hästen skulle vara ett fullblod av högsta kvalité (ett av I-sektionens kärnvärden) skulle den kontinuerligt vinna lopp och på så sätt skapa avkasting. Slutligen, vilket är ditt bästa minne från din tid på I i Linköping? Givetvis min tid som fadderigeneral. Det var otroligt kul och extremt givande. Särskitl kul var det att täcka resten av CM med nollebricka sunrise. En mycket vacker syn. Pers Nollebricka Sunrise 4 cl Tequila (6cl om man är törstig) 1/3 apelsinjuice En skvätt grenaldine En nollebricka Var jobbar du nu? Nu jobbar jag på Influence där jag jobbar med att effektivisera grupper och organisationer. I praktiken handlar det om kulturförändringar och ledarskapsförädringar. Jag jobbar mycket mot ledningar och hela organisationer. Jobbet är mycket stimulerande och det händer mycket hela tiden. En liten fågel har viskat att du har varit en av de största förespråkarna för I-Hästen. Har du alltid haft ett brinnande hästintresse? Haha, I-Hästen är en gammal fråga och handlar om hur man ska använda sektionens pengar på bästa sätt. Jag är för att använda pengarna på ett praktiskt sätt. Jag skulle gärna se en I-häst sprigna omkring runt campus. I-hästen och I-huset. Jag tycker man borde sätta av två miljoner årligen årligen. I-Huset I-Huset borde egentligen heta I-Husen då det egentligen är två olika projekt; ett strandhus vid Roxen och en I-Skrapa bakom Colonia (där kolonilotterna ligger idag). Från början var det tänkt att I-Skrapan skulle stå där Colonia står idag, men av uppenabra anledningar kommer detta inte vara genomförbart. Strandhuset vid Roxen skulle vara som ett retreat för I-arna att slappna av efter en hård dag i skolan eller hänga i på sommaren. Syftet med dessa hus är att bostadsmarkanden, nästan alltid, ger avkastning på längre sikt och på så sätt skulle husen både berika I-arna och I-sektionen. ipikuré 7

8 LiTHe lunch Text: Filip Schöllin Bild: Gustav Karlsson Även den mest ekonomiska I-aren måste då och då skippa lunchlådor och lunchföreläsningar för att hinna med plugget. Då baljan-jochen ofta tar slut innan lunch måste man veta vad det bästa lunchalternativet är, vad som bör skippas och vad som är LiTHe bättre. För att underlätta valet för våra kära I-are tog ipikuré på sig att undersöka alternativen. Kå r a l l e n Till dennna något sterila skolmatssalsmijö söker sig många av campus Vallas studenter varje dag. Utanför ingången står dagens matalternativ uppstaplade på tallrikar i ett glasskåp. Tankarna far snabbt tillbaka till gymnasieskolans ökända matsal. Väl inne i Kårallen förses du på ett väldigt löpandebandmässigt sätt; ytterliggare en nostalgitripp tillbaka till gymnasietiden. Om du inte vill ha en nostalgitripp kan du alltid ta med dig maten därifrån i små plastlådor, detta omöjliggör dock eventuella kupper på att ta med dig ett matberg då du måste kunna stänga locken. Här är det möjligt att köpa kundkort som ger dig 10 luncher för 550kr. Överlag håller maten helt okej kvalité (med betoning på okej), men den tradiga miljön drar ner betyget. Pris: 60 kr (55kr med kundkort) Hiss: Taco-fredag, alltid gott att fira fredagen med tacos. Diss: Nudelwoken. Betyg: Ze n i t I samma hus som man, en gång per termin, beger sig till för att förnya Liu-korten ligger restaurang Zenit. De stora glasfönstren ger en väldigt fräsch lunchupplevelse och bidrar till känslan av restaurang snarare än en skolmatsal. Att enbart vatten ingår i lunchpriset är dock ett klart minus. Man kan även köpa ett kundkort med tio lucher för 600 kr. Pris: 62 kr för dagens (60kr med kundkort) Hiss: 200g burgaren. Diss: Clubsandwich. Okej mellanmål men ej tillräckligt för en stabil lunch. Också grovt överpriserad (60kr). Betyg: 8 ipikuré

9 Go l f e n Knappt 5 minuter från vårt kära C-hus ligger Linköpings GK. Under golfsäsongen kan man här njuta av en grymt god lunch samtidigt som man blickar ut över banan. I priset ingår även salladsbuffé, kaffe och kaka, ett klart plus i kanten. Detta är lunchstället med bäst atmosfär, man känner att man är på en lunchresturang (and it feels good). Det uppenbara negativa med detta alternativ är att det är mycket dyrare än på övriga lunchställen. Du kan även här köpa ett kundkort med 10 luncher för 800kr. Pris: 89kr (80kr med kundkort) Hiss: Slottsstek Diss: Gulaschsoppa Betyg: Pa s t a v a g n e n På vägen ner mot Campushallen ligger den omtalade pastavagnen som inriktar sig på kebab, pasta (såklart) och burgare. Om du har allvarliga cravings efter pasta och känner att pastavagnen är stället för dig så är det bra att vara där i tid. Vid brukar kön ofta ringla sig ut ur restaurangen. Vill man bli mätt är de lite dyrare rätterna att rekommendera. De billigare alternativen, så som 90gr burgare och sandwich, är betydligt mindre mättande. Generellt är det dock ganska överpriserat och istället för att lägga 80kr här kan det vara värt att ha andra alternativ i åtanke. Bortser vi från det dyra priset kan det dock vara en skön omväxling i miljö och kost. Pris: 50-80kr Hiss: Stor Kebab Diss: Kebab med ris, torrt ris är aldrig gott Betyg: ipikuré 9

10 Alkohol och penicillin - Myten som kan förstöra helgen Text: Marcus P Jörgensen Livet suger. Polarna ska ut. Själv sitter man hemma och pressar penicillin. Man vill så gärna ut. Man vill inte stanna hemma. Men man vågar inte, man har hört så många rykten om att farligt att kombinera alkohol och penicillin. Men är dessa rykten sanna? Är alkohol och penicillin verkligen en farlig kombination? Efter lite research har jag fått reda på sanningen. Ryktena är falska! Tydligen finns det en bred missuppfattning hos det svenska folket om att en kombination av alkohol och penicillin skulle vara farligt. Detta är som sagt inte fallet. Alkohol i dess olika former påverkar inte penicillinets effekt (för de oroade kan jag även informera att penicillin inte heller påverkar alkoholens effekt). Immunförsvaret kan emellertid sättas ner av trötthet vilket kan vara en av bieffekterna från en natt i dimman. Denna nedsatta försvarsfunktion kan i sin tur försvåra läkningsprocessen. Man måste dock komma ihåg att andra påfrestande fysiska aktiviteter så som styrketräning och löpning också leder till trötthet och därigenom försvarsnedsättning. Håller man dock promillen under sin vanliga platåstandard så ska det inte ställa till några större problem. Om man är frisk och tar en vanlig penicillinkur, samtidigt som man dricker alkohol på ett sätt som man brukar, finns ingen anledning att tro att man skulle reagera på ett annorlunda sätt än om man druckit alkohol utan att ha penicillin i kroppen. Anders Hernborg Läkare, specialist i allmänmedicin Beklagligtvis gäller detta endast för penicillin i allmänhet. Det finns nämligen fåtal preparat som i kombination med alkohol kan ge biverkningar i form av ansiktsrodnad och huvudvärk. Denna information finns dock alltid med i bipacksedeln för läkemedlet. Under reaktionskedjan från det att man intar penicillinet tills dess att det dödar bakterierna finns det ingenstans där alkoholen skulle kunna reagera eller ha någon påverkan på händelseförloppet. Penicillin fungerar lika bra i provglas som det gör i människokroppen när det gäller att ta död på bakterier. Forskare och studenter runt om i världen använder dagligen penicillin som en garanti för att man inte har några bakterier i proven. Om bipacksedeln inte nämner någon fara med alkohol så kan ni se detta som en tydlig signal på att det är dags att hoppa in i duschen, stryka skjortan och dra till förfesten. Aldrig mer behöver göra vännerna besvikna. Aldrig mer behöver ni stanna hemma på grund av penicillin. Ni kanske däremot inte borde satsa på den klassiska riddarfyllan, utan denna gång kanske köra mer i det lugnare tempot. För oavsett om det är ofarligt att alkoholisera sig i samband med en penicillinkur så behöver kroppen få sin chans att återhämta sig. Men för att citera chefredaktör Fredrik Palmér, man gör sig helt rätt i att unna sig en platå-torsdag!. 10 ipikuré

11 Allt du redan kände till eller inte visste om sömn Text: Erik Hidrup Brukar du känna dig trött och längta efter en skön mjuk Hästenssäng efter en lång dag i skolan så behöver du nog inte vara orolig. Du är förmodligen inte ensam, men angående sängen får du tålmodigt vänta tills examen eller att börsen börjar peka uppåt igen. Tröttheten beror troligtvis inte på att baljankaffet inte biter tillräckligt, även om riktigt kaffe skulle vara att föredra i samtliga fallen. En period av hårt tentaplugg eller några helgers vaskning på Platå kan vara en troligare orsak, även om det fördomsfulla var inlagt med en viss ironi. Vem vaskar champagne liksom? När det går, inmundiga denna limiterade dryck eller låt den stå orörd bakom baren. Det går 24 timmar på ett dygn. 168 timmar på en vecka. Bara för att nämna några självklara saker. Nio timmar går åt för en normal skoldag. Är grunken avklarad sen länge är det nog inte så svårt att räkna ut att det återstår 15 timmar att disponera för diverse ändamål. De alldagliga vanorna som snoozning, frukost, dusch, träning, matlagning och tvätt upptar förmodligen mer än ett par timmar av dessa. Är drömjobbet på McKinsey inte något du siktar på ägnar du troligtvis tid åt socialt umgänge också. Reflektionen av det hela leder till frågeställningarna hur högt prioriteras sömnen egentligen? och har man tid att sova tillräckligt länge?. Har du redan tröttnat på denna text så kan du gå direkt till sista stycket annars borde du läs med eftertanke. Sömnforskning visar klart och tydligt, att sömnen är nödvändig för att kunna minnas och lära sig nya saker. God sömn hjälper hjärnan att sortera det man tagit in under dagen och ökar kreativiteten, förmågan att prestera, reagera och koncentrera sig. Sömn är för studenten vad den kubanska cigarren är för den dekadenta renässansmannen. Den ger hjärnan arbetsro. Dessutom är djup sömn viktig för immunförsvaret (om du undrar varför näsan kan kännas lite igentäppt emellanåt). Det går att sova ikapp sömnbrist men det krävs mer än en natt för att återhämta sig. Effekterna av sömnbrist kan sitta kvar länge så en tids återhållsamhet innan en tentaperiod kan vara att föredra. Sömnbehovet är olika hos olika individer, men hur mycket sömnbehovet minskar med åldern är konstant. Är du under 40 år tyder de flesta studier på att du behöver drygt sju timmars sömn varje dygn. Men vissa kända personer som Winston Churchill och John F Kennedy sov bara till exempel 3.5 till 5 timmar per natt. Kennedy tog dock ofta en eftermiddagstupplur. Detta är vanligt i till exempel Grekland. I Medelhavsländerna kallas detta fenomen för siesta och har inte något att göra med den exceptionella arbetsmoralen hos grekerna, för den ska man ju inte klaga på (notera ironin). Eftermiddagstuppluren bidrar till att behovet av sömn under natten minskar. Att substituera nattsömnen med utspridda powernaps skulle i teorin kunna effektivisera dagen något oerhört. Dock finns det inte tillräckligt med studier för att säga om flerfassömn skulle vara skadligt för kroppen. Buckminster Fuller, som vi alla givetvis har hört talas om, var en amerikansk ingenjör under mitten av 1900-talet som tillämpade denna metod under en längre tid. I en period av två år sov han endast två timmar per dygn där sömnen bestod av sex stycken 20 minuters tupplurar fördelade med jämna mellanrum. Han fick enligt egen utsago sluta med detta då det skapade konflikter med hans kollegors sömnvanor. Huruvida hans mentala och fysiska hälsa påverkades förtäljer inte historien, så ta detta med viss ro. Fuller hävdade dock bestämt att flerfassömn skulle hjälpa USA att vinna andra världskriget. Konsensus av det hela är att du med sju timmars sömn i bagaget kan unna dig en festkväll eller två. Om så inte är fallet är nog inköp av en kalender bästa sätt att uppnå struktur. Sömnen är trots allt viktig för att all kunskap ska bestå. Men om du nu mot förmodan känner att livet är för kort kan du ju alltid bilda dig en egen uppfattning om flerfassömn. Sov gott! ipikuré 11

12 12 ipikuré

13 ipikuré 13

14 FrIconomics - Konsten att maximera CSN Text: Claes Eriksson Som de flesta har insett har vi på I inte samma tur som vissa filfakare (lärare, personalvetare, t.ex.) ur den synpunkt att vi saknar möjligheten att ha ett heltidsjobb vid sidan om studierna. På gott och ont (definitivt mest ont) är vi teknologer strandsatta på den öde CSN-ön kr i månaden hade vi att leva på under läsåret 10/11. Inte nog med att vi är teknologer, vi är dessutom I-are. Detta kräver lite fler utekvällar än vad D-arna behöver; hur ska vi annars bilda våra framtida kontaktnät? Eller för att uttrycka det svart på vitt; att vara I-are är LiTHe dyrare. Vad finns det då att göra åt detta? Mitt första förslag är att applicera IFP:n (Integrerad företagsplanering) på sig själv. Personligen har jag inte ännu läst kursen, men konceptet är rätt enkelt. Förbättra effektiviteten. Steg ett är att göra upp en budget. Detta är inte svårt, om än oändligt tråkigt. För att snabbt summera enklaste sättet enligt mig: Radda upp alla kostnader som är ungefär lika stora varje månad (hyra, bredband, el, telefoni etc). Ta sedan det som är kvar efter dessa kostnader och dela upp pengarna mellan de mer skiftande delarna (sprit, mat, skolmateriell etc). Dela upp i kategorier, annars blir det en väldig röra om man ska göra en post för varje småsak. Gör sen en ungefärlig uppskattning per månad och vecka och redigera sedan det som visat sig fel. Då får man en ganska bra uppfattning om var precis ens pengar tar vägen. Steg två är att göra så pengarna inte försvinner i onödan. Kolla alla tråksaker; elavtal, bredband och mobilabonnemang. Att gå helt utan elavtal är att slänga pengarna i sjön, och det finns flertalet hemsidor för att hitta vilket som är billigast. Vad det gäller bredband upptäckte jag personligen att man skall försöka ta erbjudanden så ofta som möjligt. Min leverantör hade ett erbjudande för nya kunder att betala hälften för första halvåret på ett års bindningstid. Kundtjänst förklarade dock för mig att som befintlig kund kunde jag inte få ta del av erbjudandet. Då bad jag helt enkelt om att få säga upp mitt abonnemang och plötsligt gick det att dra i några trådar. Sedan betalade jag hälften av kostnaden under ett halvår, tackar och bockar. Jag tror också många läsare har internetbank, en underbar uppfinning, även om mobilappen kan öppna dörren för många dyra krogkvällar. Man kan spara en del pengar, och ett och annat träd, på att beställa e-faktura på allting. En pappersfaktura medför nämligen ~20 kr extra på varje räkning, varje månad. Säg sju räkningar i månaden vilket medför en extra kostnad på 140 kr i månaden, nästan en tusenlapp på 6 månader. Om bidrag + lån under en termin ligger på ~ är en tusenlapp närmare 2,5 %. Många bäckar små Så, kort och gott, hitta kostnadsställena och minska dem. Jag tänker inte beskriva de uppenbara sakerna så som sälja böcker till årskursen under, skaffa sommarjobb och liknande. Men ni förstår tanken. Blankning Att sälja finansiella instrument man inte äger. Man lånar dessa av ett institut såsom bank eller fond och säljer dessa vidare på marknaden. Sedan köper man tillbaka instrumentet, förhoppningsvis till en lägre kurs och gör en vinst på mellanskillnaden. Detta är riskfyllt i förhållande till vanligt aktieköp då man kan bli skuldsatt om kursen på tillgången istället stiger. Efter att ha gjort budget enligt ovan kanske man till och med har lite pengar över. Detta kan ju i sann I-anda investeras i aktier, som alla vet föder kapital mer kapital. För tillfället verkar dock allt gå ner på skuldoro och makrostatistik. USA lyckades springa över linjen för att ha en statsskuld på 100 % av BNP. Om någon trodde det var bra så nej, det är inte bra. Såvida ingen har i tankarna att ge sig in på blankning och i så fall kan jag bara ge rådet att vänta och sedan köpa bolag vars kurs tagit mer stryk än förtjänat. Vilket helt ärligt antagligen kommer bli lite som pilkastning eftersom de flesta svenska bolag går rätt bra. Om det sedan finns någon som känner att man vill lära sig lite mer om att investera i aktier så kommer Börsgruppen givetvis hålla ett antal kurser i ämnet under året, både på grund- och mer avancerad nivå. Så det är bara att hålla utkik i nyhetsbreven! Se där, lite reklam. 14 ipikuré

15 Rea på börsen? Text: Fredrik Adolfsson Den senaste tidens turbulens på börsen har säkert inte undgått någon. Du som redan äger aktier kan säkert känna igen dig i alltifrån frustration och nagelbitande till glädje och en lättnadens suck. Men hur ska den som är nyfiken på att börja handla med aktier, eller för den delen den som redan äger aktier, förstå sig på svängningarna? Och är det köpläge på börsen eller är det kanske bäst att avvakta med aktieköpet? Vi ger en bakgrund till en del av upp- och nedgångarna, och tipsar om ett verktyg som kallas för fundamental analys! Det är framför allt oron över Greklands dåliga ekonomi och några andra länders höga skuldsättning som har bidragit till att börsen har kunnat liknas vid en berg- och dalbana sedan några månader tillbaka. Upp- och nedgångar har i stor utsträckning styrts av investerares flockbeteende och löften från politiska ledare för att stabilisera ekonomin. Tror ni inte på mig grabbar? För den som investerar på lite längre sikt och inte behöver pengarna den närmsta tiden, kan dessa oroliga tider vara ett bra tillfälle att se över sitt sparande. För många kan tanken på att köpa aktier i dessa tider vara otänkbart, men faktum är att det efter stora nedgångar kan vara ett bra tillfälle att köpa aktier för att gå med vinst på längre sikt. Å andra sidan ska ordspråket fånga inte en fallande kniv inte underskattas, men förr eller senare kommer börsen att vända upp. Genom så kallad fundamental analys kan man förhoppningsvis få en klarare bild av situationen. Det går ut på att studera ett företags nyckeltal för att prognostisera framtida kursutvecklingar. En metod inom den fundamentala analysen är att beräkna ett företags substansvärde, alltså skillnaden mellan marknadsvärdet på företagets tillgångar och dess skulder. Substansvärdet kan alltså ses som det lägsta fundamentalt motiverade värdet av ett vinstgivande företag. Analysen tar dock inte hänsyn till mjuka värden och förväntningar och bör därför användas med försiktighet. Substansvärdet kan divideras med företagets antal aktier för att få substansvärdet per aktie. Det värdet kan jämföras med den aktuella kursen för att se om aktien handlas över eller under substansvärdet. Om du hittar ett företag som handlas under substansvärdet och verkar må bra i övrigt, med till exempel en skicklig företagsledning, uthållig affärsidé och vettig balansräkning har arbetet varit mödan värd! liten o r d l i s t a f ö r d e n f ö r v ir r a d e Turbulens på börsen Kraftiga svängningar vid osäkerhet. Sparprogram Plan för att förbättra ekonomin. Fundamental analys Ett sätt att analysera aktiers framtida utveckling utifrån nyckeltal, där trender och gruppbeteenden bortses. Anses ofta vara en bra vägledning för längre placeringshorisonter. Substansvärde Skillnaden mellan marknadsvärdet på företagets tillgångar och dess skulder. Mjuka värden Till exempel humankapital och andra värden som inte syns i ett företags balansräkning. Utbud och efterfrågan av aktier blir särskilt intressant i dessa tider. Om till exempel Italiens premiärminister Silvio Berlusconi säger något som investerarna inte är nöjda med så kommer efterfrågan att minska, antalet köpare av aktier blir färre. Då måste säljarna sänka priset för att få sina aktier sålda och följden blir att aktiekurserna sjunker. Omvänt gäller att om Berlusconi istället överraskar marknaden med ett oväntat bra och ambitiöst sparprogram som investerarna tror kan lyckas, blir köparna fler och konkurrensen om aktierna större, eftersom fler är villiga att betala ett högre pris för att bli ägare av dem. Det leder till att aktiekurserna stiger. ipikuré 15

16 I-loggan Text: Fredrik Palmér I-loggan, alla vet vi hur den ser ut men hur många vet egentligen vad den står för? Hur gammal är den? Varför staplar? Varför grönt och gult? Frågorna är många men svaren är få. Vi i redaktionen stod förbluffade inför vår egen okunskap och beslutade att råda bot på detta. Man kan lätt tro att våran logga varit med sedan Industriell ekonomis start Detta är dock inte fallet. Vi grävde djupt ner i arkiven och fick reda på att beslutet om att köpa in vår nuvarande logga togs på höstmötet Ansvariga för projektet var enligt protokollet MafO:s Andreas Westin och NärO:s Niklas Holm. På vårmötet 2005 lades två förslag, framtagna av en reklambyrå, fram. Sektionen fick sedan rösta och som vi alla förstår gick vår nuvarande logga vinnande ur striden. Här har vi båda alternativen: Tog vi rätt belsut? När valet hade gjorts skapade reklambyrån en grafisk profil utifrån sagda logotype. Den var klar i slutet av augusti Kontraktet för logotype + grafisk profil var på kr exkl moms (det ursprungliga beslutet satte ett tak på kr för logga + grafisk profil). Denna formalia svarar dock inte på så många frågor, varför ser loggan ut som den gör? Djupt nere i arkiven hittade vi förklaringen; motiveringen från reklambyrån. Reklambyråns motivering Här har den berömda i-pricken lagt sig vid sidan av sin stapel. Eller så har den försvunnit helt, kanske är det ett stort I med en bestämd punkt efter. En glimt av ett L som i Linköping, fast ändå inte. Två stabila block, ur ett perspektiv för att från att frångå den institutionella känslan av ett stapeldiagram. Då man inte i detta fall binder färgerna till varken i eller e, är det upp till betraktaren att bestämma sig för sin blandning av grönt(ekonomi? teknik?) och gult(teknik? ekonomi?). Var för sig är de ingenting, tillsammans är det ett i, vare sig med prick brevid eller punkt efter. 16 ipikuré

17 Vår gamla logga En rolig detalj är att höjdförhållandet mellan de två blocken är det gyllene snittet. Gyllene snittet (på latitin: sectio aurea) är det förhållande som erhålls när en sträcka delas i en längre del a och en kortare del b på så vis att hela sträckan a+b förhåller sig till a som a förhåller sig till b. Kvoten a/b blir då cirka 1,618, och kvoten b/a blir cirka 0,618. w Typsnittet på texten är den klassiska antikvan Garamond. Personligen tycker jag att vi har landets snyggaste I-logga, vad tycker du? KTH Chalmers Luleå Lund ipikuré 17

18 Vilken festtyp är du? Text: Annie Ström 1. Vilka sorters fester föredrar du? a) Exklusiva event där bara de rikaste och mest kända är välkomna. b) Fest som fest. Finns det alkohol och musik kan man räkna med dig. c) Du är egentligen inte speciellt förtjust i stora fester. Några öl och lite Guitar Hero duger fint. d) Det är alltid trevligt med fester där det finns möjlighet att träffa nya människor. 2. Hur värmer du upp inför en utekväll? a) Du stryker Ralph Lauren-skjortan under tiden som vaxet får torka i håret. b) Målet är att få i dig största möjliga mängd alkohol på kortast möjliga tid. c) Du sitter framför teven eller datorn tills någon bokstavligen drar iväg dig till en förfest. d) Du föredrar stora förfester på liten yta, där det är fullt acceptabelt att stå lite extra nära. 3. Hur tar du dig till festen? a) Privatchauffören står redo att ta dig dit du vill, när du än behagar. b) Du känner dig nöjd över att ens ha tagit dig till förfesten och däckar i en buske mellan Colonia och Kårallen. c) Du cyklar från förfesten i din egen takt, när du känner för det. d) Du promenerar hand i hand med kvällens första ragg. 4. Hur beter sig människor i din närhet när du är påverkad? a) Precis som annars är du universums medelpunkt (eller åtminstone känner du dig som det). b) Folk tycker att du är kul att hänga med i början av kvällen, men tenderar att dra sig undan allt mer under kvällens gång. c) Du håller dig mest för dig själv och vad andra sysslar med känns ganska irrelevant. d) De flesta är glada och sociala, precis som du. Kanske finns det ett fåtal som tycker att du är lite väl närgången. 5. Vilka kommer du i kontakt med under kvällen? a) Bara de med rätt kläder, rätt kontakter och tillräckligt mycket pengar. b) Det minns du aldrig dagen efter. c) Bara de som försöker sig på att kontakta dig. d) Du pratar med och kramar på alla som råkar komma i din närhet. 6. Hur beter du dig på dansgolvet? a) Du gör ditt yttersta för att framstå som säker och sexig. b) Dig hittar man snarare uppe på bardisken. c) Du dansar inte. d) Det mysigaste är att dansa riktigt, riktigt nära. 7. Vad händer på efterfesten? a) Du drar med ett gäng hem till dig och badar jacuzzi. b) Om du inte har somnat än kommer du troligtvis att göra det snart. c) Du sitter i ett hörn och längtar till en mer ostörd plats. d) Med största sannolikhet har du hittat en intressant person under kvällen, som du nu ägnar all din uppmärksamhet åt. 8. Var vaknar du morgonen efter? a) I ett förstaklassigt hotellrum, eftersom du inte orkade ta dig hem. b) Oklart om du över huvud taget vaknar dagen efter. c) Hemma i din egen säng. Ensam. d) Om du mot förmodan vaknar hemma i din egen säng har du åtminstone två dejter inplanerade kommande vecka. 9. Vad gör du helst de helger då du inte festar? a) Glider runt i din nya bil. b) Du har inte haft en festfri helg sedan någon gång i de yngre tonåren. c) Du försöker nå en ny level med din avatar i World of Warcraft. d) Hänger med ett ragg från förra helgens fest. FLEST A FLEST B FLEST C FLEST D Den bratiga Den dräggiga Den inåtvända Den kramgoa Du är killen eller tjejen med obegränsad tillgång till pappas pengar, som anser dig vara lite bättre än de flesta andra. Du festar hårt och mycket, men bryr dig mer om hur andra ser dig än hur kul du faktiskt har. Det är också du som tagit med dig begreppet traska från Båstad, för att på allvar försöka införa det i Linköping. Du går all in varje helg utan någon som helst tanke på konsekvenserna. Det är alltid du som gör de mest galna sakerna på fyllan och ändå aldrig kommer ihåg vad som hände dagen efter. Du kan verkligen släppa loss och ha roligt, men kanske skulle du prova att ha kul utan alkohol någon gång ibland? Många dricker för att våga mer, men på dig verkar alkohol ha motsatt effekt. Du är kanske inte den mest sociala personen ens i vanliga fall, men som påverkad är du i princip helt ointresserad av andra. Du går in i din egen värld och på fester hamnar du ofta sittandes på en stol, där du filosoferar över livets alla frågor. Lite alkohol i kroppen är allt som krävs för att din sociala förmåga ska skjuta i höjden. Ditt trevliga sätt misstolkas ofta och folk får bilden av att du är ute efter någonting mer än vänskap. Vid kvällens slut har du inte allt för sällan minst ett mer eller mindre avsiktligt ragg att hantera. 18 ipikuré

19 Råd för att överleva dagen efter Text: Jon Hedström Det finns åkommor som är så ofarliga men, medan de varar, så fruktansvärt plågsamma. Att bränna sig på en tändare kan lämna en liten blåsa men, medan värken varar, kan det kännas som om amputering av skadad kroppsdel är att föredra. Fördelen med att bränna sig på en tändare är dock att skadan blir isolerad till en kroppsdel (förhoppningsvis). Detsamma kan man inte säga om att vara bakis. Detta Djävulens påfund gör att kroppen skälver, och det får en ständigt att ifrågasätta sin fysiska och psykiska hälsa. Fördelen för oss studenter är därför att vi ofta självrannsakar oss själva, dock inte av rätt anledningar. Med bakgrund av detta tänkte jag ta upp några olika typer av bakfyllor och reflektera över varför de uppkommit, symptomen och hur man bäst kurerar sig själv. Smygande bakfyllan: Symptom: Ninjaattack man vet aldrig när det smäller till. En av de värre typerna av bakishet, då man vid uppvaknade till synes mår bra. Efter att frukosten är avklarad och dagens bestyr skall avklaras, kommer dock de första kväljningarna. Efter detta kommer allt som skjutits upp under morgonen; den knorrande magen, de sinusformade vågorna av illamående och så vidare. Dessa symptom skulle i sig kunna nedkämpas, men icke att förglömma är att de kommer smygande, vilket medför att de infaller när alla aktiviteter precis har påbörjats. Botemedel: Känn din fiende, ta inte för dig saker innan du är säker på att du är utom fara. Chill- bakfyllan: Symptom: Trötthet Definieras ofta av att man dagen efter mår oförskämt bra. Ingen huvudvärk eller illamående som ligger över en. Denna avart av bakishet tar ofta uttryck i att man inte tycker att man behöver göra någonting, eftersom jag var ute igår. Detta leder dessutom till att filmkonsumtionen ökar drastiskt dagar som dessa. Botemedel: Avnjutes i lugn och ro, inte många dagar vi I-are kan ta det lugnt med ett gott samvete. Betongkepsbakis: Symptom: Precis som det låter vaknar man upp med en betongkeps på huvudet, flankeras ofta av rödvinsfläckar. Uppkommer då man kvällen innan inmundigat lite mörkare drycker, exempelvis whiskey och rödvin. Detta beror på att dessa drycker innehåller ett högre koncentrat av congener, som vid nerbrytning i kroppen förvandlas till gifter och medför bland annat huvudvärk. Botemedel mot detta är en ispåse på huvudet, ett gott humör och en släckt lampa. Hangover (part I & II): Symptom: ont i huvudet, illamående, inget minne från gårdagskvällen, stor chans att det ligger en okänd person bredvid dig. Bakishetens Rolls Royce. Dagen börjar ofta i kaos, eftersom att du de tio första minuterna försöker utreda gårdagskvällen. Det brukar inte gå så bra eftersom att minnesbilderna från kvällen är fruktansvärt pixliga eller saknas. Dessutom så vill man ofta ta reda på vem det är som ligger bredvid en. Vanligaste sättet att lösa detta är genom att diskret smita ut genom ytterdörren utan att ta reda på vem personen är. Detta trick är universellt, dvs. det fungerar lika bra på hemma - som bortaplan. Har man haft tur och hittat sin telefon kan man dessutom ringa polisen och säga Hej. Det ligger en inbrottstjuv och sover i min säng. och poff, problemet är löst. Botemedel: jag har redan tidigare givit några tips, men vill ni veta hur man klarar sig bäst, ring chefsredaktör Fredrik Palmér, eftersom att det är han som antagligen har mest erfarenhet av detta i Östgöta socken. Om man inte går och lägger sig blir man inte bakis - En mycket vis man Avslutningsvis vill jag tillägga att bakfylla beror på att man har druckit för mycket, och man skall inte trivialisera ett sådant allvarligt ämne. Om ni ofta har problem med att ni mår dåligt dagen efter så kan ni ringa skolkuratorn. Alternativt kan ni göra såsom redaktionen gör, och se till så att baren alltid är välfylld på fredag, lördag, och söndagsmorgnar. ipikuré 19

20 ESTIEM Activity Week Tug-of-War Text: Johan Lofjärd och Niklas Stadler (utlandsutskottet) En arla tisdagsmorgon i september anlände 20 förväntansfulla och taggade I-are från Europas alla håll och kanter. Om veckan som väntade, visste de inget. De hade nått fram till ESTIEM Activity Week Tug-of-War i Linköping, ett evenemang som kom att bli legendariskt. Innan fysträningen kunde börja krävdes viss team building, ty man låg många veckor efter de andra lagen förberedelsemässigt. Denna bestod till en början av det svenskaste av det svenska, nämligen kubb! Våra nyfikna vänner fick även känna lite på repet, vilket de holländska deltagarna förståeligt avbö jde. Som alla vet är dragkampstraditionen uråldrig i Nederländerna och världsmästare som jag är (true story!) vet jag att man ej bör känna på repet före dragdagen. Framåt kvällen träffade alla deltagare sin I- värd, hos vem de skulle komma att sova de kommande nätterna. Så småningom fick de återigen möta sina lag för att under några skälvande dragkampstimmar streta och dra. Lera och smuts, smuts och lera. Efter ett hårt träningspass väntade en väl förtjänad grillkväll våra deltagare. Då mörkret lagt sig över grillplatsen och glödens sken dog ut var dragarbastun redan tänd. Sedan var det dags för ännu en dos av svensk studenttradition då donken efterfrågades både en och två gånger. Efter ett tag visade sig även Donkmeister, kvällen till ära i rosa hula-hula-kjol, och bjöd deltagarna på saft. Morgonen grydde åter på Östgötaslätten och våra stela, men ack så tappra, tävlande kröp fram ur sina sovsäckar. ESTIEM-arna fick nu bege sig ut på Linköpings gator och torg för att lära känna staden i The Linkoping Challenge. När detta järngäng genomfört alla uppdrag slutfördes utmaningen givetvis med ett bad i Stångån. Till skillnad från Nollan är ESTIEM-are inte för stolta för ett sådant upptåg och som Mark Enthoven från Nederländerna så vänligt uttryckte det: Awesome! Give me more extreme tasks please!. Efter att ha bunkrat upp med kolhydrater stod våra deltagare åter inför en tuff uppgift. Inte nog med att de hade Y-arnas draglag som sparringpartners, de hade först kört både ett löp- och ett styrketräningspass. Återigen stod det grillat på menyn och dagen avslutades i bastun för att mjuka upp ömmande leder. Det är sjukt bra drag i bastun! När ESTIEM-arna skulle inkvarteras inför helgen visade det sig inte bättre än att Chalmers egna MAK stod för nattsällskapet. Summan av kardemumman blev således minimalt med sömn och maximalt med icke-uppladdning inför Dra t i Spa t. Å andra sidan kunde man gå all in i fredagspuben med deras nytillverkade matchdresser! Äntligen Dra t I Spa t Så var det dags! Skulle tre dagars träning räcka? Det ryktades att I-sektionen hade tränat både tuffare och under en längre tid (?). Stamp, stamp, stamp, ankaret har fått fäste. Some Alien Pirates står uppställda på andra sidan bäcken, speakern ropar DRAAAAAAA och ESTIEM står torra kvar. Exemplariskt lagarbete och hängivna skrikisar, där har vi ett vinnande koncept. Av bara farten vinner de även kvartsfinalen mot MatNat-pingvinerna Wave and Smile, trots att de tappade många meter direkt i starten. Tjugo minuters vila, det var allt de fick innan maskinsektionen intog startposition på andra sidan bäcken. Trots gott mod hade ESTIEM nu mött sina övermän. Kropparna var utslitna men stämningen var på topp då de som 13:e lag fick känna hur varmt Tinnerbäckens vatten är i september. Efter en intensiv vecka präglad av nya kulturupplevelser och kontaktknytande tog de nyfunna vännerna avsked av varandra. Alla var dock övertygade om att dem kommer att mötas igen, antingen på nästa ESTIEMevent eller på ett kontor någonstans på jordklotet om 10 år. Fan va gött att alla drar åt samma håll! 20 ipikuré