Test av kiselalgers lämplighet som miljögiftsindikator inom
|
|
- Britta Johansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Test av kiselalgers lämplighet som miljögiftsindikator inom miljömålsuppföljningen Maria Kahlert, SLU Syfte och bakgrund Syftet med projektet var att utveckla och testa en allmän biologisk indikator för uppföljningen av miljömålet Giftfri miljö i ytvatten, en indikator som kan ge en samlad, tidsintegrerad bedömning av påverkan av olika miljögifter på biologin i ekosystemet och som samtidigt är tids- och kostnadseffektiv. Indikatorn utvecklades med data från provtagning av organismgruppen fastsittande kiselalger i rinnande vatten. Sammanfattningsvis skall indikatorn vara sammansatt ur följande parametrarna: 1) andelen av deformerade skal, både den totala andelen och andelen av olika former (t.ex. olika deformationer av skalformen och av mönstret på skalet), som vanligtvis skall ligga under 1 %; 2) ett speciell kiselalgsflora som indikerar en påverkan samt låg diversitet och antal taxa (med bakgrunden att vissa kiselalgstaxa kan utveckla en tolerans och sedan dominerar); 3) andelen av olika livsformer (t.ex. finns det möjligtvis former som är mera skyddade för en påverkan, såsom motile, low-profile and mucous guilds). Bakgrunden till projektet är i korta drag att utnyttja fördelar med att två gemensamma delprogram (kemiskt: Vattendirektivets prioriterade ämnen, biologiskt: Kiselalger i rinnande vatten ) har generat både gift- och kiselalgsdata under Utmaningen var och är att sammanföra alla data samt att komplettera alla luckor, och göra de jämförbara, eftersom alla vattenmyndigheter har lite olika metoder att genomföra både gift- och kiselalgsanalyser. Dataunderlag 1
2 Den ursprungliga planen (2011) omfattade 82 lokaler (tabell 1). Tabell 1. Lokaler som ingick i studien, planerade, genomförda och utvärderade 2011, samt nya planerade 2012 och delar som fattas. Län Antal planerad e lokaler Metalle r Andr a gifter Antal genomförd a 1? 1 1 Nya planera de 2012 Delar som fattas Vattenkemidata fattas, KA data ej utvärderat Blekinge Dalarna Baskemi ej utvärderat Jämtland Baskemi ej utvärderat Jönköping Baskemi ej utvärderat och kemi; baskemi för de andra För Lyckebyån fattas både KA Kalmar 3 3 Nej? 3 4 ej utvärderat oklart vilken kemilokal på SRK programmet motsvarar KA lokal, fältprotokoll fattas, kemi ej lokaliserat/utvärderat, KA data ej utvärderat Kronoberg Norrbotten plus 4 6 Baskemi ej utvärderat Oklart vilka 8 som lades till genom föreliggande projekt; Baskemi ej utvärderat ? Skåne 7 4 (5?) plus Vattenkemidata fattas, KA data retroperspektiv 8 ej utvärderat Stockholm Södermanland 4 4 4? (kemi: 4) KA data och kemi ej utvärderat Vattenkemidata fattas, KA data 9 9 9? 1-2 Uppsala ej utvärderat Vattenkemidata fattas, KA data ej utvärderat Värmland Västerbotten KA data och kemi ej utvärderat Örebro KA data och kemi ej utvärderat Östergötland KA data och kemi ej utvärderat NMÖ Forskningsprojekt 6*3år Typområden jordbruksmark, KA data och kemi ej utvärderat summa 1 två RMÖ tillkom gratis (metaller) 2 tre redan genomförda 3 två SRK tillkom gratis (metaller) 4 Lyckebyån tillhör SRK (analys Medins) 5 två gick ej att ta pga. högt vattenflöde 6 fyra tillkom genom ett projekt från LKAB, Kiruna 7 Lst Skåne hade eget KA/gift projekt 2010 och med fokus på upprepade giftmätningar (5ggr/år) och en KA provtagning (n=26, bara 1 med detaljerade skaldeformationsanalyser), 2011 med tillägg av upprepade KA provtagningar och detaljerade skaldeformationsanalyser (n=19: kemi och KA 3 ggr/år i 6 vattendrag, 2 prover kunde ej tas, n=16, tillkom 3 vattendrag med en provtagning var). 8 4 prover har analyserats retroperspektiv detaljerade 9 tre tillkom gratis med RMÖ redan räknade 2
3 Metaller Det mest kompletta dataunderlaget med framförallt den längsta renodlade metallgradienten kom från Dalarnastudien (n= 25 vattendrag). Till detta underlag lades även Norrbottens sex vattendrag där prover togs 2011, eftersom här fanns en mycket utförlig metallprovtagning och metallgradienten var inte påverkat av andra faktorer. Sedan fanns metallprover och skaldeformationsanalyser även från andra län (se tabell 1), men dessa data togs inte med här i en första bedömning, eftersom de antingen hade för låga metallhalter och skulle bara ha ökat antalet vattendrag i den nedre delen av gradienten, vilket skulle ha snedrivit analysen. Andra vattendrag, de flesta från Södra Sverige, togs ej med eftersom dessa hade inga renodlade metallgradienter utan även påverkan av lantbruk och/eller industri, och då troligtvis av andra toxiner såsom herbicider, vilket delvis även uppmättes. Dessa vattendrag kommer att testas i ett senare stadium, genom att använda det nya giftindexet där, för att se vilken resultat det blir i så fall. Även de nya data från Västerbotten skall läggas till så fort metalldata är utvärderade, och annan påverkan kan uteslutas. Tungmetallerna som ingick i studien och ibland var förhöjda var: Cu, Zn, Cd, Pb. Fem andra tungmetaller ingick också, men hade inga förhöjda värden i några vattendrag: Cr, Ni, As, Co, V. Metallpåverkan klassades utifrån metallkoncentration i vattnet med de fem tillståndsklassningar ur Naturvårdsverket Andra gifter än metaller Det mest kompletta och homogena dataunderlaget med upprepade giftmätningar och kiselalgsprovtagningar inom samma år kommer från Skåne (n= och ). Genom att lägga till data även från Jönköping och Kalmar ökade komplexiteten så mycket att signalet från Skåne nästan försvann, orsakerna undersöks just nu. Även i detta fall finns mera data från andra län, men eftersom andelen missbildade skal ofta var låga, vilket redan var fallet i Skånes, Jönköpings och Kalmars dataset, skulle dessa vatten ej bidra till mycket lösning och utelämnades i ett första skede. 3
4 Resultat Metaller Tungmetaller hade en signifikant påverkan på kiselalgerna på flera sätt: Deformerade skal och andelen pionjärerna ökade, medans antal taxa, diversiteten (Shannon) och andelen högväxande taxa minskade. Det starkaste sambandet med metallkoncentrationen hade andelen missbildade skal (r 2 = 0,51, dvs. ca. 50% av missbildningarna kunde förklaras med metallpåverkan) (figur 1, 2). För det mesta tydde värden < 1% på en metallklass 1-2, medans värden > 2% tydde på en metallpåverkan i klass 3 och högre. Sambandet var bättre med medianklassen av alla nio undersökta metaller än med maxklassen. Värden mellan 1-2 % var dock svåra att tyda. De fanns i alla metallklasser mellan 1 och 3, och även i de opåverkade nationella trendvattendragen. Möjligtvis fanns en påverkan (inte nödvändigtvis tungmetallpåverkan) som inte upptäcktes pga. för glesa mätningar, eller pga. att påverkan i fråga inte ingick i studien (t.ex. förhöjda aluminiumkoncentrationer). 4
5 Figur 1: Andelen missbildade skal ökar med ökat metallpåverkan (klassat i fem klasser utifrån metallkoncentration i vattnet enligt Naturvårdsverket 1999) (median av alla ingående nio metallklasser, r 2 = 0,51, n=31). Figur 2: Andelen missbildade skal ökar med ökat metallpåverkan (klassat i fem klasser utifrån metallkoncentration i vattnet enligt Naturvårdsverket 1999) (maximum av alla ingående nio metallklasser, r 2 = 0,21, n=31). 5
6 Nästtydligaste signalen gav andelen pionjärerna (> 40 % i metallklasserna 4 och 5, figur 3). För att se denna signal måste de sura bäckar exkluderas (n=10) eftersom i sura bäckar finns en väldigt speciellt kiselalgsflora som mest består av släktet Eunotia, och ingen av dessa taxa är i nuläget klassat som pionjär (röda prickar i figuren). Outliers med en hög andelen pionjärerna i klass 1 kan möjligtvis förklaras med att dessa vatten var påverkade av kvicksilver. Problemet är att pionjärerna är kännetecken för alla möjliga störningar eftersom de just är de första kolonisatörerna, en hög andel pionjärer förekommer i början av sukssessionen t.ex. efter en flodpåverkan. Som jämförelse kan nämnas att andelen pionjärer var över 40 % metallopåverkade trendvattendrag i den nationala miljöövervakningen (fig. 4). Så andelen pionjärer kan vara en varningssignal, men aldrig en fullgjort indikator för giftpåverkan. Figur 3: Andelen pionjärer ökar med ökat metallpåverkan (maximum av alla ingående nio 6
7 metallklasser, r 2 = 0,39 när sura bäckar exkluderas, n=21). Figur 4: Andelen pionjärer i metallopåverkade trendvattendrag i den nationala miljöövervakningen (n=44). I samband med att andelen pionjärer ökade så sjönk andelen kiselalger som har ett högt växtsätt, antingen som koloni eller på stjälkar (figur 5). Outlier i klass 1 kan möjligtvis förklaras med att dessa vatten var påverkade av kvicksilver. 7
8 Figur 5: Andelen taxa med hög växtsätt sjunker med ökat metallpåverkan (maximum av alla ingående nio metallklasser, r 2 = 0,27 när sura bäckar exkluderas, n=21). En hög metallpåverkan ledde även till ett lägre antal kiselalgstaxa och till en lägre diversitet (Shannon), men sambandet var svag (fig. 6). Figur 6: Antal kiselalgstaxa och diversitet (Shannon) sjunker med ökande metallpåverkan (median alla ingående nio metallklasser: r 2 = 0,17, maximum: r 2 = 0,12, n=31). En första ordination visade mest på samma sak som nedgången av taxaantalet och diversiteten: Ingen taxon ökar tydligt med en metallpåverkan, men de allra flesta minskar (figur 7). Möjligtvis har AMI3 (feta Achnanthidium minutissimum) en tendens att tolerera metaller, men mera data behövs för att styrka detta. Ordinationen visade också att bara två sorters missbildningar ökade tydligt med metallpåverkan: I neutrala bäckar de tydlig asymmetriska skal, och i sura bäckar de tydligt inbuktande skal. 8
9 EETE 6,4 medmet 4,8 FPOL ADCA ENCM FERI PSCA ADHE MMAC ADM3 1Dt 3,2 1Ct SRPI EMEI EBMU PABD ERHO BPRO EFOR NCRY FCAP Axis 2 1,6 0 EBIL 1At TFLO EOMI NIPMFCRS GPAR EIMP EUN% DPST CPLA EINC large DPER CDUB DITE mucus P320 shortaamb CATE ESLENHMD PALTSSVE medium ENNG diversitet ALIO AUSU SPUP DTEN long P415 EMIN FRUM P416UDAN FGRA EPVE EULARPUS antal 2At BNEO NACD NRAD P306 P413 FCP3 APEL SBRVEMTR P321 P314 P414 P311 P296 P297 ESUM P417 P418 SEXG P312P305 middle P299 P298 P310 small KASU GEXL EEXI pioneer AMI% NCTE 1Et GPUM 1As FCVA AUPD FCPG FDEL ADSO NIGR KALA COCE -1,6 ESEP PFIB UULN FARC GCOR DMON RNOD EFAB CEXF NDIF DMES 2As FCP2 FNNO ADMI ECES EDES BBREPDID PLVD NAAN FCP1 NPAD NIFR NBAVNFON TQUA FNAN FTEN PRAD AFOR GACU NNOT CPSE DSTE maxmet PMRG -3,2 EBOT 1Bs Axis 1 Figur 7: Ingen taxon ökar tydligt med en metallpåverkan, men de allra flesta minskar. Gröna linjer: Metallpåverkan (upp: maximum, ner: medianklass av alla undersökta metaller). Sura bäckar och outlier uteslutat (n=20). Så sammanfattningsvis hade påverkan av tungmetaller den förväntade effekten på kiselalgssamhället, och signifikanta förändringar kundes ses i andelen deformerade skal, andelen pionjärer, andelen taxa med hög växtsätt, samt i taxaantal och diversitet, men ingen parameter för sig är tillräckligt säkert för att indikera en metallpåverkan, så en index måste utvecklas som multimetriskt för att skapa en säker bioindikator. 9
10 Preliminär indikator för tungmetaller (Cu, Zn, Cd, Pb) * Andelen missbildade skal > 2% * Andelen pionjärer > 40% * Andelen taxa med hög växtsätt < 40% -> om alla tre villkoren är uppfyllda borde en eller flera av ovanstående tungmetaller vara minst tio gånger förhöjda mot låga bakgrundsvärden (måttligt till höga halter av metaller). Andra gifter än metaller Länsstyrelsen i Skåne län, som gjorde en utmärkt studie 2010 (Eriksson & Jarlman 2011, Pirzadeh 2011) samt 2011 (opublicerade data) med fokus på deformerade skal visade att det starkaste sambandet mellan dessa och gifterna var med summan av alla uppmätta gifter (i µg/l] som hittades 2-3 månader innan kiselalgsprovtagning (figur 8). Sambandet var svagare om man korrelerade med antal funna substanser, men även om man korrelerade med det toxiska indexet (EU commission 2012, Naturvårdsverket 2012). 10
11 Figur 8: Andelen missbildade skal ökar med summan av alla uppmätta organiska toxiner (Naturvårdsverket 2012) (modifierat efter Eriksson & Jarlman 2011). Tyvärr blev signalen mycket svagare när andra vattendrag i Sverige lades till (figur 9), vilket delvis säkert beror på att det sällan finns data för 2-3 månader innan kiselalgsprovtagningen, men också på att man mäter olika substanser i olika vattendrag, vilket gör det svårt att summera upp gifterna på ett likvärdigt sätt. Även metoder skiljer sig åt, ibland mäts det gifter direkt i vattnet, ibland med passiva provtagare. Dessutom är det helt oklart vilka substanser som faktiskt skadar kiselalgerna. Substanserna som hittades i Skåne, Jönköping och Kalmar och som översteg mer än tio gånger AA- EQS (AA: annual average value EQS: environmental quality standard) var Imidakloprid (insecticide), Brominated diphenylethers (industrial applications, often flame retardant), Tributyltin (biocide, antifouling), Octylphenols (industrial applications, in rubber, pesticides and paints) och Diflufenican (herbicide). Till det tillkom ett antal substanser som överskred AA-EQS med ett faktor 1-10: Terbutylazin (herbicide), Propoconazol (fungicide), Glyfosat (herbicide) och Isoproturon (herbicide). Figur 9: Andelen missbildade skal ökar med summan av alla uppmätta organiska toxiner, men signalen blir svagare när man lägger till fler vattendrag i studien (n=16, Skåne, Jönköping, Kalmar).. 11
12 Litteratur Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (rapport 4913) 1999 Marie Eriksson och Amelie Jarlman (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, Rapport 2011:5. Pardis Pirzadeh (2011). Bekämpningsmedel i skånska vattendrag Resultat från den regionala miljöövervakningen Länsstyrelsen i Skåne län, Rapport 2011:15. DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Directives 2000/60/EC and 2008/105/EC as regards priority substances in the field of water policy 2012 and SE implementation (Naturvårdsverket 2012). 12
Utveckling av en biologisk miljögiftsindikator kiselalger
Maria Kahlert Dept. of Aquatic Sciences and Assessment Utveckling av en biologisk miljögiftsindikator kiselalger Påverkan av tungmetaller och organiska miljögifter Presenterat även på 6TH CENTRAL EUROPEAN
Läs merUppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014
Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger
Läs merKiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012
Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11
Läs merUtveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten
2012:12 Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2012/12 Rapportnamn: Upplaga: Endast publicerad på webben Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merKiselalgssamhällen i Sverige
Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på
Läs merAnalys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013
Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från
Läs merMetodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merMetodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merVattenkvalitet och biologi 2016
UPPDRAG Effektstudie Svärtträsk UPPDRAGSNUMMER 1673806000 UPPDRAGSLEDARE Uno Strömberg UPPRÄTTAD AV Dan Evander och Uno Strömberg DATUM 2-01 Vattenkvalitet och biologi 2016 Uppdrag och syfte På uppdrag
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merResultat från jämförelse av provtagningsmetoder
Resultat från jämförelse av provtagningsmetoder Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, SLU, Uppsala Workshop om provtagning av pesticider 2016-11-24 Jämförelser mellan provtagningsmetoder
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merJämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen
2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande
Läs merKiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet
Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28 Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning i vattendrag
Läs merKiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012
Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merKiselalgssamhällena i norra Sverige
Kiselalgssamhällena i norra Sverige - en studie av 12 undersökta vattendrag Malin Holmgren Examensarbete, 15 hp Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd, 180 hp Vt. 2019 The diatom communities in northern
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merKemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merNytt från Naturvårdsverket
Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.
Läs merResultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merFöretagsamheten 2018 Kronobergs län
Företagsamheten 2018 Kronobergs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merBekämpningsmedel i svensk miljöövervakning
Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Regional växtodlings och växtskyddskonferens i Uddevalla 2017 01 13 Vilka data finns det
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merFöräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys
Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna
Läs merRapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merSvarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del
Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över
Läs merPå gång inom vattenförvaltningen
På gång inom vattenförvaltningen Med fokus på bekämpningsmedel Teresia Wällstedt Upplägg Preliminär tidsaxel till 2021 Ny vägledning från HaV Statusklassificering, några exempel Nästa 6-årscykel Reviderade
Läs merFörstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt
Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och
Läs merMiljögifter i odlingslandskapet
Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02
Läs merVänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB
Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merHur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.
KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merAnalys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet
Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet 20-2014 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala
Läs merFinanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen
Läs merFörekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten
Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merScreening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström
Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten Alexandra Andersson Wikström Introduktion Diffusa föroreningskällor bidrar till försämrad ytvattenkvalitet EU:s vattendirektiv
Läs merScreening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige
Seminarium Uppsala 2019-03-19 Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-2018 CKB Rapport 2019:1 Jenny Kreuger, Ove Jonsson, Klara Löfkvist, Torbjörn Hansson,
Läs merFöretagsamheten 2018 Gotlands län
Företagsamheten 2018 Gotlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merBlekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?
Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg
Läs merFöretagsamheten 2018 Värmlands län
Företagsamheten 2018 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merScreening av bekämpningsmedel 2015 & 2016
Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Workshop om screening och miljögifter 2017-11-15 Gustaf Boström, Bodil Lindström, Mikaela Gönczi & Jenny Kreuger Institutionen för vatten och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs merMetodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter
Läs mer2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar
kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar
Läs merMiljömålen på ny grund
Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009
Läs merKiselalger i Hallands län 2014
Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen
Läs merAktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merEn statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005
Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig
Läs merDEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet
- HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merAntalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Läs merKiselalgernas missbildningar under toxiska förhållanden
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Naturresurser och Lantbruksvetenskap Institutionen för Miljö och Vatten Självständigt arbete 15 hp Grundnivå C Naturresursprogrammet Uppsala 2009 Kiselalgernas
Läs merRangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011
Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merLönestatistik Chefer i allmäntandvården
Lönestatistik 2011 Lönerna i tabellerna är inklusive tillägg och eventuell bonus. Percentilvärdena ger uttryck för lönespridningen, dvs 10 % har lägre eller högre lön. Chefer i allmäntandvården Tabell
Läs merFöretagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor
Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merBilligt att bo dyrt att flytta
Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsamheten 2018 Uppsala län
Företagsamheten 2018 Uppsala län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merKiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014
Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal
Läs merFramtagande av gemensamt delprogram Kiselalger i vattendrag
211: 6 Framtagande av gemensamt delprogram Kiselalger i vattendrag Underlag för utformning av övervakningsprogram och verifiering av kiselalgsindex www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 211:6
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merKiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012
Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merFöretagsamheten 2018 Gävleborgs län
Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merKiselalger i Västra Götalands län 2010
Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs mer