De politiska partierna och trafiksäkerhetsfrågor 2002

Transkript

1 De politiska partierna och trafiksäkerhetsfrågor 2002 NTF, Västra Götaland Diagrambilaga med jämförelser mellan resultatet på riksnivå och länsnivå Västra Götaland.doc Markör AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

2 Diagram 1. Vilka faktorer är viktigast vid upphandling av kommunens transporter? (Fråga 1. Andelen som svarat 4:or och 5:or. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland.) % Hela landet Västra Götaland Kostnader Tillförlitlighet Miljöpåverkan Trafiksäkerhet Kontinuitet mellan upphandlare och uppdragstagare Diagram 2. Vilka av följande faktorer är viktigast för trafiksäkerheten vid kommunala transporter? (Fråga 2. Andelen som svarat 4:or och 5:or. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) % Hela landet Västra Göt Hastighetsanpassningssystem Markör AB 2 (6)

3 Diagram 3. Vilka åtgärder är viktigast när det gäller kommunens arbete för en bättre trafiksäkerhet? (Fråga 3. Andelen som svarat 4:or och 5:or. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) % Hela landet Västra Götaland Separering av biltrafik från oskyddade trafikanter Kampanjer som påverkar människors attityder och beteenden Krav på polisen om effektivare övervakning Lägre hastighet genom bl a fysiska åtgärder - gupp, cirkulationsplatser mm Kvalitetssäkring av kommunens transporter 100 Diagram 4. Anser ditt parti att trafikundervisningen bör öka, minska eller fortsätta som idag? (Fråga 4. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) % 50 Hela landet Västra Götaland Öka Minska Fortsätta som idag Annat Markör AB 3 (6)

4 Diagram 5. Behandlas trafiksäkerhetskrav vid upphandling av kommunens transporter i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 5. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) 100 % Hela landet Västra Götaland Ja Nej Vet ej Diagram 6. Behandlas fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i väg och gatumiljö i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 6. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) % Hela landet Västra Götaland Ja Nej Vet ej Markör AB 4 (6)

5 Diagram 7. Behandlas kampanjer som påverkar trafikanters attityder och beteenden i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 7. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) 100 % Hela landet Västra Götaland Ja Nej Vet ej Diagram 8. Behandlas polisens trafikövervakning i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 8. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) % 50 Hela landet Västra Götaland Ja Nej Vet ej Markör AB 5 (6)

6 Diagram 9. Behandlas sänkta hastighetsgränser i tätorten i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 9. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) 100 % Hela landet Västra Götaland Ja Nej Vet ej Diagram 10. Behandlas trafikundervisningen i skolan i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 10. Jämförelse mellan hela landet och Västra Götaland) 100 % Hela landet Västra Götaland Ja Nej Vet ej Markör AB 6 (6)

7 Kommunpolitikerna och trafiksäkerheten - en NTF- enkät 2002 NTF En utvärdering genomförd år 2002 av NTF och Markör AB Rapport riks.doc Markör AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

8 Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD OCH URVAL... 3 RAPPORTENS DISPOSITION... 4 RESULTAT... 5 BAKGRUNDSVARIABLER... 5 VIKTIGAST FAKTORER VID UPPHANDLING... 7 SYNEN PÅ TRAFIKUNDERVISNING VILKA FAKTORER BEHANDLAS I KOMMUNALA VALPROGRAM ÅR 2002? ÖVRIGA KOMMENTARER SLUTDISKUSSION BILAGA 1. ÖPPNA SVAR BILAGA 2. ENKÄT Markör AB 2 (59)

9 Inledning Bakgrund NTF har genomfört en enkätundersökning om hur kommunernas politiska partier ser på bland annat: Krav och viktiga punkter vid upphandling av transporter Trafiksäkerhet vid kommunala transporter Kommunens arbete för en bättre trafiksäkerhet Trafikundervisning i kommunens skolor Undersökningen ska ses som ett försök att kartlägga hur trafiksäkerhetsfrågorna prioriteras hos kommunernas politiska partier. Metod och urval Undersökningen har genomförts som en postal enkätundersökning riktad till samtliga politiska partier i landets kommuner. NTF har konstruerat enkäten och NTF:s länsförbund har stått för distributionen av enkäterna. Slutligen har NTF registrerat svaren. Markör AB har anlitats för att skriva en rapport om undersökningen där resultatet redovisas på totalnivå och även belyser skillnader på partinivå och på länsnivå. I undersökningen skickades sammanlagt 1624 enkäter ut varav 883 besvarades. Det innebär en total svarsfrekvens på 54%. Skåne och Jämtlands län har inte deltagit i undersökningen. Markör AB 3 (59)

10 Rapportens disposition Resultatdelen inleds med bakgrundsvariabler som visar antalet svar på partinivå och på länsnivå. Svaren redovisas sedan i samma ordning som frågorna i enkäten under följande rubriker: Viktigast faktorer vid upphandling Synen på trafikundervisning Vilka faktorer behandlas i kommunala valprogram år 2002? Övriga kommentarer Varje fråga redovisas dels på totalnivå och dels på partinivå. När det gäller redovisningen på partinivå kommenteras endast resultat för de sju riksdagspartierna d.v.s. Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Anledningen till detta är att de svarande från övriga partier endast utgör 4% (=34 politiker) De tillhör ett tjugotal kommunala partier utan gemensam nämnare. Även skillnader på länsnivå kommenteras i texten. Vid en tolkning av dessa skillnader bör det dock noteras att det totala antalet svarande i flera län är extremt lågt. Det gäller särskilt Gotland och Kronoberg. I bilaga finns samtliga öppna svar, den enkät som har använts och nedbrytningstabeller på län och politiskt parti. Markör AB 4 (59)

11 Resultat Bakgrundsvariabler Tabell 1. Antal svarande på länsnivå Län Antal svar Procentuell andel av svaren Västra Götaland % Östergötland 40 4% Halland 30 3% Gävleborg 45 5% Dalarna 70 8% Kalmar 45 5% Värmland 69 8% Västerbotten 44 5% Örebro 36 4% Uppsala 24 3% Västernorrland 28 3% Stockholm % Västmanland 47 5% Jönköping 44 5% Blekinge 19 2% Södermanland 26 3% Norrbotten 37 4% Gotland 4 1% Kronoberg 12 1% Markör AB 5 (59)

12 Tabell 2. Antal svarande i de politiska partierna Politiskt parti Antal svar Procentuell andel av svaren S % M % V % Fp % C % Mp % Kd % Annan partitillhörighet 34 4% Markör AB 6 (59)

13 Viktigast faktorer vid upphandling I den första av tre frågor om trafiksäkerhet fick de intervjuade rangordna vilka av fem angivna faktorer de ansåg som viktigast när det gäller upphandling av kommunala transporter. En femma betyder att faktorn är viktigast, en etta att faktorn är minst viktig. Svaren redovisas i nedanstående diagram genom att andelen som gett en femma eller en fyra redovisas som viktigast. Diagram 1a. Vilka faktorer är viktigast vid upphandling av kommunens transporter? (Fråga 1. Andelen som svarat 4:or och 5:or.) % Kostnader Tillförlitlighet Miljöpåverkan Trafiksäkerhet Kontinuitet mellan upphandlare och uppdragstagare Flest beskriver trafiksäkerhet som den viktigaste faktorn när det gäller upphandling av kommunens transporter. Därefter följer tillförlitlighet och miljöpåverkan. Kostnader anges av en tredjedel som viktigast. Kontinuitet mellan upphandlare och uppdragsgivare tycks inte ha någon nämnvärd betydelse för de här intervjuade eftersom endast 15% har gett faktorn en fyra eller femma. De intervjuade fick även kommentera frågan eller ange andra faktorer än de redan listade. Ett femtiotal svar lämnades varav flera poängterar att det är svårt att välja mellan faktorerna eftersom samtliga är viktiga att ta hänsyn till. I övriga svar nämns i hög grad faktorer som redan finns listade. Vissa exemplifierar miljöpåverkan och poängterar vikten av att bygga ut den miljövänliga kommunala trafiken. Andra menar att de måste ta hänsyn till priset vid upphandlingar. En del tar upp aspekter som de upplever fattas bland svaren såsom tillgänglighet för personer med funktionshinder, komfort och en god arbetsmiljö. (För samtliga svar se bilagan Öppna svar.) Markör AB 7 (59)

14 Finns det skillnader mellan de politiska partierna när det gäller vilka faktorer som bedöms som viktgast vid kvalitetssäkring av transporter? Diagram 1b. Kommunens kvalitetssäkring av transporter. Vilka faktorer är, enligt ert parti, viktigast vid upphandling av kommunens transporter? (Fråga1. Andelen som svarat 4:or eller 5:or. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå.) 100 S M V Fp C Mp Kd Övriga partier 81 % Kostnader Tillförlitlighet Miljöpåverkan Trafiksäkerhet Kontinuitet mellan upphandlare och uppdragstagare Det tydligaste skillnaderna som går att spåra är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet i betydligt högre grad än de andra partierna väljer miljöpåverkan (MP=81%, V=64%) och i lägre grad kostnader (V=25%, MP=17%) och tillförlitlighet (V=28%, MP=23%). Moderaterna är istället det parti som i lägst grad prioriterar miljöpåverkan (M=23%) och i högst grad kostnader (M=54%) och tillförlitlighet (57%). När det gäller den vikt som läggs vid trafiksäkerhet kan inga lika tydliga skillnader utläsas av resultatet. I samtliga partier är det en majoritet som ger faktorn en fyra eller femma. Vänsterpartiet (71%), Miljöpartiet (74%) och Kristdemokraterna (73%) ger dock flest fyror och femmor av partierna medan Moderaterna (58%) och Centerpartiet ger (60%) minst. Skillnader mellan länen: Det län som uppvisar det mest avvikande resultatet är Gotland, där en lägre andel har svarat trafiksäkerhet och en högre andel miljöpåverkan. Markör AB 8 (59)

15 Vilka av de i undersökningen listade faktorerna ses då som viktigast för trafiksäkerheten vid kommunala transporter? Diagram 2a. Vilka av följande faktorer är viktigast för trafiksäkerheten vid kommunala transporter? (Fråga 2. Andelen som svarat 4:or och 5:or.) % Alkolås vid persontransporter Bälten på samtliga platser i alla fordon Hastighetsanpassningssystem Tätare fordonskontroller Särskild trafiksäkerhetsutbildning av förare Majoriteten, 62%, beskriver bälten på samtliga platser i alla fordon som viktigast. Lite drygt hälften, 54%, väljer istället trafiksäkerhetsutbildning av förare. Övriga faktorer ( alkolås vid persontransporter, hastighetsanpassningssystem och tätare fordonskontroller ) får ungefär samma värden, det vill säga omkring 30% fyror och femmor. De intervjuade hade även vid denna fråga möjlighet att göra tillägg. Sammanlagt gavs ett sextiotal svar. Flera svarar att en sammanvägning av samtliga faktorer är viktigast. Vissa kommenterar bilens utrustning och specialutrustning såsom alkolås och hastighetsanpassningssystem. Vägstandard och vikten av förarutbildning, minskade transporter och att inte ha stående passagerare på bussar nämns också. (För samtliga svar se bilagan Öppna svar.) Skillnader mellan länen: Högst andelar politiker som anser att bälten på samtliga platser i alla fordon är viktigast finns i Västerbotten och lägst andel i Södermanland. Särskild trafiksäkerhetsutbildning av förarna ses som viktigast i Södermanland och Örebro medan de lägsta andelarna finns i Västerbotten, Dalarna, Västmanland och Uppsala. Markör AB 9 (59)

16 Finns det då olika prioriteringar mellan partierna vad gäller vilka faktorer som är viktigast eller nästviktigast för trafiksäkerheten vid kommunala transporter? Diagram 2b. Vilka av följande faktorer är viktigast för trafiksäkerheten vid kommunala transporter? (Fråga 2. Andelen som svarat 4:or eller 5:or. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå.) 100 S M V Fp C Mp Kd Övriga partier % Alkolås vid persontransporter Bälten på samtliga platser i alla fordon Hastighetsanpassningssystem Tätare fordonskontroller Särskild trafiksäkerhetsutbildning av förare En majoritet i samtliga partier (mellan 57-67%) ger bälten på samtliga platser i alla fordon fyror eller femmor. För alla partier utom moderaterna och Centerpartiet är detta det högsta värdet. Moderaterna och Centerpartiet ger istället särskild trafiksäkerhetsutbildning av förare högst värden (M=67%, C=61%). Det är flest moderater (45%) och socialdemokrater (39%) samt minst folkpartister (22%) och miljöpartister (24%) som ger fyror och femmor till tätare fordonskontroller. Hastighetsanpassningssystem är framförallt Miljöpartiet (42%), Folkpartiet (35%) och Centerpartiet (35%) för. Moderaterna ger lägst antal fyror och femmor vilket innebär 20%. Det är flest folkpartister (35%)/kristdemokrater (37%) och minst moderater (18%)/centerpartister (19%) som anser att alkolås vid persontransporter är viktigast för trafiksäkerheten. Markör AB 10 (59)

17 Den tredje frågan gällde vilken faktor partierna ansåg viktigast när det gäller kommunens arbete för en bättre trafiksäkerhet. Diagram 3a. Vilka åtgärder är viktigast när det gäller kommunens arbete för en bättre trafiksäkerhet? (Fråga 3. Andelen som svarat 4:or och 5:or.) % Separering av biltrafik från oskyddade trafikanter Kampanjer som påverkar människors attityder och beteenden Krav på polisen om effektivare övervakning Lägre hastighet genom bl a fysiska åtgärder - gupp, cirkulationsplatser mm Kvalitetssäkring av kommunens transporter Flertalet (69%) av de tillfrågade svarar att separering av biltrafik från oskyddade trafikanter är viktigast. Hälften svarar att det istället är lägre hastighet genom bl.a. fysiska åtgärder gupp, cirkulationsplatser mm.. 40% bedömer kampanjer som påverkar människors attityder och beteende som viktigast och cirka två av tio svarar krav på polisen om effektivare övervakning och kvalitetssäkring av kommunens transporter. De intervjuade hade även vid denna fråga möjlighet att göra tillägg till de redan listade svaren. Ett sextiotal personer angav svar. Flera ger exempel på hur infrastrukturen på olika sätt kan göras bättre. Bland annat nämns bättre vägar, cykelbanor och rondeller. Andra poängterar vikten av att arbeta för bilfria miljöer, att minska transporterna, förbättra kollektivtrafiken och att på olika sätt sänka hastigheten. (För samtliga svar se bilagan Öppna svar.) Skillnader mellan länen: Det kan noteras att politiker i Uppsala i särskilt hög svarar att separering av biltrafik från oskyddade trafikanter är viktigt medan politiker i Kronoberg gör det i lägst grad. Lägre hastighet genom bl.a. fysiska åtgärder gupp, rondeller m.m har högst andelar i Uppsala, Västernorrland och Blekinge medan de lägsta återfinns i Gotland. Markör AB 11 (59)

18 Det är tydligt att partiernas syn på kommunens trafiksäkerhetsarbete skiljer sig åt utom i ett avseende:. Diagram 3b. Vilka åtgärder är viktigast när det gäller kommunens arbete för en bättre trafiksäkerhet? (Fråga 3. Andelen som svarat 4:or eller 5:or. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå. ) 100 S M V Fp C Mp Kd Övriga partier 77 % Separering av biltrafik från oskyddade trafikanter Kampanjer som påverkar människors attityder och beteenden Krav på polisen om Lägre hastighet genom effektivare övervakning bl a fysiska åtgärder - gupp, cirkulationsplatser mm Kvalitetssäkring av kommunens transporter I samtliga partier är det flest som ger separering av biltrafik från oskyddade trafikanter fyror eller femmor (60-77%). Högst värden ger Socialdemokraterna och lägst Moderaterna. Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Folkpartiet prioriterar i högre grad än övriga partier lägre hastighet genom bl.a. fysiska åtgärder - gupp, cirkulationsplatser m.m. Mellan 56-68% kan jämföras med 29-44%. En högre andel moderater, centerpartister och kristdemokrater prioriterar kampanjer som påverkar människors attityder och beteenden i jämförelse med Vänsterpartister, socialdemokrater och miljöpartister. Mellan 43-54% kan jämföras med 29-35%. Moderaterna skiljer ut sig genom att ha högre värden än övriga vad gäller faktorn krav på polisen om effektivare trafikövervakning (37%). Särskilt Miljöpartiet (14%), Socialdemokraterna (14%) och Vänsterpartiet (16%) har låga värden. Kvalitetssäkring av kommunens transporter är det framförallt Moderaterna (28%) och Kristdemokraterna (25%) som förordar medan det finns få anhängare i Miljöpartiet (11%). Markör AB 12 (59)

19 Synen på trafikundervisning I enkäten följer sedan frågan om politikerna anser att trafikundervisningen bör öka, minska eller fortsätta som idag? Diagram 4a. Anser ditt parti att trafikundervisningen bör öka, minska eller fortsätta som idag? (Fråga 4.) % Öka Minska Fortsätta som idag Annat 6 Tre fjärdedelar av de tillfrågade anser att trafikundervisningen bör öka. Ingen anser att den bör minska. Under rubriken annat föreslås bland annat att det bör satsas på körkortsutbildning i skolan och att trafiksäkerhet bör få en tydligare plats i skolundervisningen. Vissa förordar polisens eller ideella organisationers medverkan i skolan medan andra hävdar att det är hemmets/rektorns ansvar. Andra svarar att de anser sig ha för dåliga kunskaper i frågan för att kunna svara. (För svaren i sin helhet se bilagan Öppna svar ) Skillnader mellan länen: Det är främst i Västerbotten, Örebro och Jönköping politiker förespråkar att undervisningen ska öka medan Norrbotten har lägst andel förespråkare. Markör AB 13 (59)

20 Finns det då några skillnader mellan de politiska partierna i hur de ser på trafikundervisning i skolan? Diagram 4b. Anser ditt parti att trafikundervisningen bör öka, minska eller fortsätta som idag? (Fråga 4. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå.) S M V Fp C Mp Kd Övriga partier % Öka Minska Fortsätta som idag Annat 3 Medan åtta av tio socialdemokrater, centerpartister och kristdemokrater anser att trafikundervisningen i skolorna bör öka är motsvarande andel sju av tio moderater, folkpartister och miljöpartister. Bland moderater och folkpartister är det istället en större andel som har svarat fortsätta som idag (27-28% kan jämföras med 18-19%). Markör AB 14 (59)

21 Vilka faktorer behandlas i kommunala valprogram år 2002? I vilken grad behandlas då de ovan nämnda faktorerna i kommunala valprogram år 2002? Diagram 5a. Behandlas trafiksäkerhetskrav vid upphandling av kommunens transporter i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 5) 100 % Ja Nej Vet ej Tre av tio kan inte svara på om trafiksäkerhetskrav vid upphandling av kommunens transporter behandlas i kommunala valprogram år Hälften svarar att de inte gör det medan två av tio svarar att de behandlas. Vissa påpekar i de öppna svaren att de ännu inte har ett fastställt valprogram eller att det inte är så detaljerat varför de inte kan svara på frågan. För samtliga kommentarer gällande frågan se bilagan Öppna svar. Skillnader mellan länen: Största andel politiker i Kalmar svarar att trafiksäkerhetskrav vid upphandling ingår i det kommunala valprogrammet och lägst andel i Kronoberg. Markör AB 15 (59)

22 Diagram 5b. Behandlas trafiksäkerhetskrav vid upphandling av kommunens transporter i partiets kommunala valprogram år 2002? (Fråga 5. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå.) S M V Fp C Mp Kd Övriga partier % Ja Nej Vet ej Det är framförallt Centerpartiet (29%), Kristdemokraterna (26%), Socialdemokraterna (26%) och Miljöpartiet (25%) som behandlar trafiksäkerhetskrav vid upphandling av kommunens transporter i sitt valprogram medan Vänsterpartiet (15%) och Moderaterna (15%) gör det i lägst grad. Markör AB 16 (59)

23 Diagram 6a. Behandlas fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i väg och gatumiljö i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 6) % Ja Nej Vet ej En majoritet, 64%, av de intervjuade svarar att fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i väg och gatumiljö behandlas i kommunala valprogram Cirka två av tio svarar nej och lika många vet inte om det behandlas. Även här nämns i de öppna svaren att de ännu inte har ett fastställt valprogram eller att det inte är så detaljerat varför de inte kan svara på frågan. För samtliga kommentarer gällande frågan se bilagan Öppna svar. Skillnader mellan länen: Störst andelar politiker i Kronoberg, Södermanland och Uppsala svarar att fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i väg- och gatumiljö ingår i deras kommunala valprogram. Lägst är andelarna i Västerbotten. Markör AB 17 (59)

24 Diagram 6b. Behandlas fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i väg och gatumiljö i partiets kommunala valprogram år 2002? (Fråga 6. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå.) S M V Fp C Mp Kd Övriga partier % Ja Nej Vet ej Det framgår att det är störst andel socialdemokrater (77%) som svarar att de behandlar fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i sitt kommunala valprogram år 2002 och minst moderater (53%) och kristdemokrater (54%). Markör AB 18 (59)

25 Diagram 7a. Behandlas kampanjer som påverkar trafikanters attityder och beteenden i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 7) 100 % Ja Nej Vet ej Två av tio svarar att kampanjer som påverkar trafikanters attityder behandlas medan ungefär hälften svarar att de inte gör det. Tre av tio vet inte. Återigen motiveras okunskapen med att de ännu inte har ett fastställd valprogram eller att det inte är så detaljerat varför de inte kan svara på frågan. För samtliga kommentarer gällande frågan se bilagan Öppna svar. Skillnader mellan länen: De som i högst grad svarar att de behandlar kampanjer som påverkar trafikanters attityder i de kommunala valprogrammen är Gotland. De som gör det i lägst grad är Kronoberg, Norrbotten och Västernorrland. Markör AB 19 (59)

26 Diagram 7b. Behandlas kampanjer som påverkar trafikanters attityder och beteenden i partiets kommunala valprogram år 2002? (Fråga 7. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå.) S M V Fp C Mp Kd Övriga partier % Ja Nej Vet ej Det är flest centerpartister (30%) och socialdemokrater (27%) som svarar att kampanjer som påverkar trafikanters attityder och beteenden ingår i partiets kommunala valprogram år 2002 och minst vänsterpartister (13%). Markör AB 20 (59)

27 Diagram 8a. Behandlas polisens trafikövervakning i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 8) % Ja Nej Vet ej Två av tio svarar att polisens trafikövervakning behandlas i kommunala trafikprogram år 2002 och sex av tio svarar att den inte gör det. Två av tio vet inte hur det förhåller sig. Att valprogrammet inte är fastställt eller tillräckligt detaljerat används åter som argument för att inte besvara frågan. För samtliga kommentarer se bilagan Öppna svar. Skillnader mellan länen: Särskilt höga är andelarna som behandlar polisens trafikövervakning i de kommunala valprogrammen i Västmanland. Markör AB 21 (59)

28 Diagram 8b. Behandlas polisens trafikövervakning i partiets kommunala valprogram år 2002? (Fråga 8. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå. ) S M V Fp C Mp Kd Övriga partier % Ja Nej Vet ej Det är särskilt Moderaterna (31%) och Centerpartiet (27%) som svarar att de behandlar polisens trafikövervakning i partiets kommunala valprogram år Lägst värden ger Socialdemokraterna (10%), Vänsterpartiet (11%) och Miljöpartiet (11%). Markör AB 22 (59)

29 Diagram 9a. Behandlas sänkta hastighetsgränser i tätorten i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 9) 100 % Ja Nej Vet ej Sänkta hastigheter i tätorten behandlas enligt 34% av de svarande i de kommunala valprogrammen år Två av tio kan inte svara på frågan. Ett ej fastställt eller mindre detaljerat valprogram är motivering till att vissa inte kan svara på frågan. För samtliga kommentarer gällande frågan se bilagan Öppna svar. Skillnader mellan länen: De som främst svarar att sänkta hastigheter i tätorten behandlas är Gotland, Kronoberg, Stockholm, Uppsala och Södermanland medan Östergötland och Västerbotten har lägst värden. Markör AB 23 (59)

30 Diagram 9b. Behandlas sänkta hastighetsgränser i tätorten i partiets kommunala valprogram år 2002? (Fråga 9. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå. ) S M V Fp C Mp Kd Övriga partier 100 % Ja Nej Vet ej Det är allra störst andel bland de små partier som benämns övriga partier (51%) som svarar att de behandlar sänkta hastighetsgränser I tätorten i sina kommunala valprogram. Bland övriga partier är det flest socialdemokrater (42%), vänsterpartister (42%) och miljöpartister (40%) som svarar att faktorn behandlas. Lägst värden ger moderaterna (21%) faktorn. Markör AB 24 (59)

31 Diagram 10a. Behandlas trafikundervisningen i skolan i kommunala valprogram år 2002? (Fråga 10) 100 % Ja Nej Vet ej Fyra av tio svarar att trafikundervisning i skolan behandlas i de kommunala valprogrammen år Några motiverar sitt vet ej -svar med att de ännu inte har ett fastställt valprogram eller att det inte är så detaljerat varför de inte kan svara på frågan. För samtliga kommentarer gällande frågan se bilagan Öppna svar. Skillnader mellan länen: De som i högst grad svarar att de behandlar trafikundervisning i skolan i valprogrammen är Jönköping medan Västerbotten gör det i lägst grad. Markör AB 25 (59)

32 Diagram 10b. Behandlas trafikundervisningen i skolan i partiets kommunala valprogram år 2002? (Fråga 10. Jämförelser mellan de politiska partierna på riksnivå. ) S M V Fp C Mp Kd Övriga partier 100 % Ja Nej Vet ej Centerpartiet (47%), Kristdemokraterna (45%) och småpartierna (45%) svarar i högre grad än övriga att trafikundervisningen i skolan finns med i partiets kommunala valprogram. Lägst värden ger Moderaterna (32%) och Miljöpartiet (32%). Markör AB 26 (59)

33 Övriga kommentarer Slutligen hade politikerna möjlighet att framföra eventuella övriga synpunkter. Ungefär 150 av de svarande valde att framföra sina synpunkter. Det som särskilt förs fram är områden som man idag arbetar med inom kommunen eller frågor som ses som särskilt viktiga för trafiksäkerheten. De områden som berörs är: Säkerhetsutrustning som behövs i olika fordon Vikten av att påverka beteende och attityd Hastigheten som vissa anser bör sänkas och andra inte Beskrivning av arbetet med Nollvisionen eller liknande projekt inom kommunerna Behovet av information och utbildning för att uppnå trafiksäkerhet Att begränsa viss trafik Att utöka kollektivtrafiken Att förbättra vägar och att använda sig av trafiksäkra lösningar (För svaren i sin helhet se bilagan Öppna svar ) Markör AB 27 (59)

34 Slutdiskussion NTF har en misstanke om att trafiksäkerhetsfrågor är lågt prioriterade bland de politiska partierna i Sverige. Hur ser då verkligheten ut? Synen på vilka faktorer som är viktigast för trafiksäkerhet och trafiksäkerhetsarbete skiljer sig något mellan partierna. I hög grad kan dessa skillnader kopplas till partiernas övergripande ideologier. Dock är inte skillnaderna mellan partierna överväldigande: Exempelvis är samtliga överens om att separering av biltrafik från oskyddade trafikanter är den viktigaste åtgärden i arbetet med trafiksäkerhet i kommunerna. Bälten på samtliga platser i alla kommunala fordon ses av en majoritet i alla partier som viktigt, för trafiksäkerheten i kommunala transporter, även om Moderaterna och Centern i någon högre mån prioriterar särskild trafiksäkerhetsutbildning av förare. Inget parti anser att trafikundervisningen bör minska även om Moderaterna och Folkpartiet i något högre grad än övriga vill att den ska fortsätta som idag och inte öka. En intressant fråga, i relation till huruvida trafiksäkerhet är lågt prioriterat eller inte, är vilken faktor som bedöms viktigast vid upphandling av kommunens transporter. Av svaret framgår tydligt och klart att trafiksäkerhet i alla partier ses som viktigare än kostnader, tillförlitlighet, och kontinuitet med upphandlare. Det kan lätt tolkas som att samtliga ser trafiksäkerhetsfrågor som mycket viktiga. Samtidigt finns en del motsägelser, särskilt om de kommunala valprogrammen kan antas spegla partiernas viktiga frågor. Egentligen är det endast på en punkt mer än hälften av de intervjuade svarar att en trafiksäkerhetsfråga finns med på partiets lokala valprogram. Det är fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i väg och gatumiljö. Även sänkta hastighetsgränser i tätorten och trafikundervisning i skolorna har relativt höga värden. När det gäller övriga trafiksäkerhetsfrågor d.v.s. trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter, kampanjer som påverkar trafikanters attityder och beteenden, polisens trafikövervakning är det endast mellan 20-30% som beskriver att dessa frågor behandlas i de kommunala valprogrammen. Det går inte heller att sätta likhetstecken mellan att ett parti säger sig prioritera en viss faktor och att frågan sedan finns med i det lokala valprogrammet. Även om en högre andel moderater ser kampanjer som påverkar människors attityd och beteende som den viktigaste åtgärden är det färre moderater som svarar att dessa behandlas i valprogrammet. I Vänsterpartiet är det en stor andel som Markör AB 28 (59)

35 svarar att trafiksäkerhet är den viktigaste faktorn vid upphandling av transporter samtidigt som en relativt sett, hög andel, inte behandlar frågan i de kommunala valprogrammen. Hur ska då detta tolkas? Naturligtvis är det viktigt att ta hänsyn till att de tillfrågade har tvingas rangordna ett antal givna faktorer. Resultatet från dessa frågor säger således inget om hur viktig faktorn i sig upplevs vara inom partiet bara att den är viktigast av de givna. Det påpekas även i de öppna svaren. Där framgår också att valprogrammen inte alltid är så detaljerade och att samtliga valprogram inte var klara när undersökningen genomfördes. Samtidigt går det inte att komma ifrån att trafiksäkerhet av samtliga beskrivs vara viktigare än kostnader vid upphandling av transporter inom kommunerna. Ett faktum som, om det verkligen är så, bådar gott för trafiksäkerheten inom kommunerna. Troligen är det dock viktigt att vid tolkningen av resultatet ha i minnet att en organisation som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor står bakom enkäten. Detta i kombination med att det är valår kan ha bidragit till att partierna har lagt särskild stor vikt vid att framstå som trafiksäkerhetsmedvetna även om valprogrammen av vad som framgår i denna undersökning inte tycks spegla denna medvetenhet. Markör AB 29 (59)

36 Bilaga 1. Öppna svar Fråga 1.7 Sammanvägning av faktorer Att samverkan mellan kostnader, tillförlitlighet, miljöpåverkan och trafiksäkerhet får mest poäng, dvs priset är lågt samtidigt som tillförlitligheten är hög, miljöpåverkan låg och trafiksäkerheten god. Vi väger alla dessa olika faktorer och väljer sedan den som bäst motsvarar våra krav. Egentligen tycker vi dessa är lika viktiga En sammanvägning av alla delar Frågan går inte att besvara enligt anvisningarna. Det går inte att ställa dessa faktorer mot varandra. Frågan är svår att besvara. Trafiksäkerhet t.ex. förutsätter vi ju. Det skrev vi in i anbudsunderlag. Likaså tillförlitlighet och miljöpåverkan. Därför väger priser absolut tyngst. Går ej att rangordna. Alla är 5:or. Integration mellan kostnader, säkerhet och miljö. Omöjligt att rangordna resten, de är lika viktiga. Tillförlitlighet täcker in samtliga övriga begrepp. Rangordningen känns fel. Trafiksäkerheten är a och o sen kommer det översta i en gemensam klump som måste vägas ihop ej var för sig. Sammanvägning mellan faktorerna ovan. Samtliga punkter vävs samman i ett poängsystem för bästa resultat. Vi har inte graderat vad som är viktigast utan räknat upp alla faktorer som man ska jobba aktivt för. Ockelbomodellen har vi önskat införa. Tillgänglighet. Flexibilitet. Vid upphandling görs kravspecifikationer bestående av ovanstående. Slutligt vägs allt samman och bedöms. Går ej att svara så enkelt. Kvalitet, bäst kvalitet till bäst pris Ambitionen är att få det bästa vi har råd med. Bäst kvalitet till bäst pris vid upphandling. Kvalitet. Trafiksäkra och tillförlitliga transporter utgår man ifrån. Det är inget eget kriterium om inte någon entreprenör uppvisat svagheter. Att lagen om upphandling följs Att lagen om offentlig upphandling följs. Lagen om offentlig upphandling. Markör AB 30 (59)

37 Det beror på vad som transporteras Olika för sopor, skolbarn, färdtjänst. Svårt besvara - beror på om upphandlingen avser t.ex. transporter av förskolebarn eller av varor. Beror på vilken typ av transport det gäller. Miljövänligare transporter Alternativ järnväg. Skaffa fler fordon av hybrid och/eller el-typ vid upphandling av nya fordon. Spårbunden trafik. Trafiksäkerheten beror i mycket hög grad på hur vägar, järnvägar ser ut och här har staten ansvaret och kommunen har mycket små möjligheter att påverka läget. Vill föra över gods till järnväg om möjligt. Ökad hantering av gods på järnväg (minskning av tung trafik). Kostnader Kostnad=biljettpris. Kostnader, nöd och tvungen p.g.a. dålig ekonomi. Vid upphandling gäller lägsta kostnad och våra krav. Ekonomiska svängrummet är begränsat, vilket också får konsekvenser för visionerna. Min och vänsterpartiets uppfattning är att upphandlingarna är viktiga utifrån "Medborgarnyttan" "Samordningsvinster" för att spilla mer pengar på t.ex. miljön. Övrigt Kommunens upphandlingsreglemente som godkänt, kräver att vi antar det kostnadsmässigt lägsta anbudet. Dock ingår samtliga övrig faktorer som krav. Bälteskrav. De kriterier som Nollvisionen innehåller. Det som prioriterades lägst är ofta en viktig faktor för att uppnå de övriga, vilket visar på svårigheten i att prioritera. Egentligen borde tillförlitlighet sättas främst för kan man inte lita på avtalsparten kan man ju inte vara säker på de andra punkterna heller. Ger en felaktig bild av vad vi anser vara centralt. Kollektivavtal. Komfort, arbetsmiljö är andra faktorer utöver de ni nämner. Miljö och ts förutsätter vi följer de lagar och regler som samhället har. Markör AB 31 (59)

38 Miljön. Tillgänglighet. Utvecklingsfrågor/kompetens hos entreprenör. Viktigast att genom planering minimera transporterna. Ex. driver vi att man bättre samordnar hemtjänstresorna. Handikapptillgänglighet. Utgår från att alla inblandade använder trafiksäkra (besiktigade) fordon och professionella förare med körkort. Uppdragstagaren (bör finnas) inte helt fel!, att den finns inom kommunens gränser. Upphandling är komplexa frågor som är lagstyrda till stor del. Fråga 2.7 Sammanvägning av faktorer Denna fråga var svår att gradera. Det sista alternativet är väldigt viktigt för att förebygga, men sett på kort sikt gäller ovan. Det ena utesluter inte det andra. Det är omöjligt att sätta något av alt. efter ett annat. Alla är lika viktiga. Egentligen går inte detta att rangordna. Går egentligen inte rangordna. Arbetet behövs på alla fronter. Infrastruktur Allra viktigast är bra vägar, järnvägar. Bra vägunderhåll. Bättre busshållplatser (ficka) övergångsställen vid busshållplatser (alltså säkrare övergångar). Utöva trafiksäkra cykelbanor. Vägstandard och säkra hållplatser. Vägstandard bra (snöröj m.m.). Bilens utrustning Alkolås vid samtliga transporter. Jfr. studie fr. Frankrike hur många tusen mil en yrkeschaufför kan köra innan har hamnar i en alkoholkontroll och då åker fast. Bälten vid skoltransporter. Dubbdäck/vinterdäck. Ett hastighetsanpassningssystem som styr bilens hastighet, och är anpassat efter rådande väderlek och ljusförhållanden. Då kan man även få bort saltningen. Markör AB 32 (59)

39 Kontroll av bromsar. Mobiltelefon handsfree, helst ingen alls under körning. Ska alkolås behövas? Inga stående passagerare Inga stående passagerare. Inga stående passagerare i bussarna. Sittplats för alla i bussen. Stående passagerare ska inte förekomma. Minska transporterna Att minska antalet transporter. Det är nämligen det bästa sättet att öka trafiksäkerheten (färre olyckor) och det bästa för miljön. 0 transporter = 0 olyckor. Nedbringandet av transporter till ett absolut minimum Viktigast (5) är att minimera resorna och transporterna. Näst viktigast (4) Att föra över så mycket som möjligt till spårbunden trafik. Föraren och utbildning Fortbildning i säkerhetsfrågor där alla aktörer inbjuds. Föraren=5, därefter fordonen. Förarens allmänhälsotillstånd. Förarnas trafikbeteende är det centrala. Om man har en ordentlig trafiksäkerhetsutbildning av förarna är det självklart att man anpassar hastighet och inte kör onyktra men det vi framför allt behöver är körbara vägar. Kontinuerlig utbildning av förare i vinterväglag. Speciellt persontransporter. Utbildning. Färd med omtanke eller likvärdig för skolskjuts och färdtjänstförare Vid transporter av farligt gods antar jag att utbildning ingår. Om man skriver punkten för förare av persontransporter kanske jag skulle prioritera upp punkten. Övrigt Strängare kontroll på rattfylleri Komplettering 4 Antidrogutbildning även hasch osv. Hoppas och tror att ytterst få chaufförer kör onyktra Ecodriving Ekokörning Att det finns i tabellen för de ska kunna följa trafikregler och hastighet samt att dåligt väder o väglag ska kunna beaktas. Markör AB 33 (59)

40 Att trafikreglerna följs, särskilt hastigheterna Det finns andra faktorer som är viktigare än de uppräknade. Dessa har man inte så stort inflytande på som kommmunalpolitiker. Flytta R70 utanför centrum. Genomfart utanför tätorten Kisa Har inte tagit ställning Kan ej besvaras då inget klart ställningstagande eller uttalad viljeinriktning finns. Kollektivtrafik i stället för privatbilar. Kommer att behandlas under året. Kvalitetssäkring av entreprenör. Låta verkligt lokala persontransporter ske med cykel i stället för bil. Långa transporter ske med tåg. Partiet har ingen egen uppfattning. Hör med VTI i Linköping. Svaret utgår ifrån att vi har billeasingsystem. Buss- och lastbilstransporter med entreprenör. Svårt att svara på eftersom inköparen inte delger sådan typ av information. Säker information Säkerheten för k-trafikanter till/från hållplatser Tillbudsrapportering Trafikvett Vet ej Vi har inga större bussar i transport. Fråga 3.7 Infrastruktur Att säkerställa att barn och äldre får en så trafiksäker miljö som möjligt genom bl a säkrare skolvägar, mer cykelbanor. Byggandet av cykelbanor ej förbifarter (svar under 3). Bättre vägar i kommunens vägnät och vägverkets vägar. Alla grusvägar som underhålls av vägverket. Cirkulationsplatser är bra. Fler och separata cykelvägar. Högre vägstandard såsom nya sträckningar, breddning etc. Inga gupp men gärna rondeller. Ny väg - Siljansnäs. En lösning inom snar framtid är nödvändig. Påverka staten att släppa mer pengar till de undermåliga vägarna (man skäms som svensk när man kör i andra länder). Påverka väghållaren till ökad trafiksäkerhet, säkrare övergångsställen t.ex. Markör AB 34 (59)

41 Vi har arbetat mycket för att få till stånd bättre gång och cykelvägar helt skilda från bilar och bussar. Vi har lämnat ett antal motioner om gång- och cykelvägar. Flytta R70 utanför centrum. Minska transporter och bilfria miljöer 5. Viktigast minimera/samordna transporterna. 4. Näst viktigast, överföring till spårbundna transporter. Arbeta för minskad trafik. Bilfria cykelleder. Målsättning: 1 mil om året och kommun. Bilfria miljöer. Bilfritt centrum, nyttotrafik undantaget. Minska privatbils- och lastbilstrafikens andel av trafikarbetet. Minskad biltrafik är det bästa. Minskad trafik i stadskärnan. Nedbringandet av kommunala transporter till ett absolut minimum. Pendeltågtrafik som skall leda till minskat antal bilar och arbete med att minska tunga transporter på väg. Påverka invånare att gå och cykla i stället för att ta bilen. Bättre kollektivtrafik Bättre kollektivtrafik och tung genomfartstrafik utanför stan, gärna på järnväg. Förbättra kollektivtrafiken. Minska trafiken i centrala delarna, förbättra kollektivtrafiken. Minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik. Prioritering av kollektivtrafik, så att det inte blir lika attraktivt att välja bil. Hastighet 30 km/h i innerstaden och på bostadsgator i ytterstaden. 30-zoner i begränsad omfattning. Lägre hastighet genom sänkta fartgränser genom bebyggda platser. Inga 90-vägar genom "kyrkbyar" och liknande. Sänkt hastighet utanför några skolor. Tidsbegränsad hastighetsbegränsning vid t ex skolor, ej gupp, hindra utryckningsfordon. Önskvärt med 30 km/h i hela staden. Markör AB 35 (59)

42 Övrigt Trafiksäkerhetsutbildning i förskolor och skolor. 3-dubbling av bötesstraff och oftare körkortsindragningar. Att kommunen aktivt arbetar med skadeförebyggande WHO:s koncept "säker och trygg kommun". Beträffande polisen - inte främst hastighet utan beteende. Bilbälten, dubbdäck. Dock inte gupp enligt dagens modell. Tänk bl.a. på utryckningsfordonen! Ej fler gupp i Oskarshamn. Fler bussar med alternativa bränslen! Fysiska åtgärder hindrar koncentration på trafikskeendet. Föräldrarnas ansvar att lära sina barn att gatan inte är någon lekplats. Inga fler gupp i vår kommun. Ingen falsk trygghet med en massa besvär. Komma upp i god nivå på alla skalor, att säga öka är ointressant om man inte specificerar vad som ska bort. Komplettering 5 speciellt droger och trafik. Kvalitetssäkring kan innebära 5 för alla alternativ. Mer information vid övergångsställen. Bil- kontra gångtrafikant och cykel. Miljövänlig upphandling. Modernisera trafiktekniska lösningar = 3. Planera för trafiksäkerhet. Punkt två är verkligen viktig! Det är skandal hur dåligt det är med reflexanvändandet! När man ser mörkt klädda barn ofta i landsbygdsmörkret undrar man hur föräldrarna värderar sina barn. Det verkar svårt att få till gratisutdelning av reflexer också. Skapa en naturlig samverkan och attitydförändring hos alla grupper. Snöröjning i gatukorsningar. Röj snövallar. Svaret avser tätort. Säkrare passager. Halkbekämpning. Även reflexer. Fråga 4 Polismedverkan För årlig polismedverkan finns en bra gemensam heltäckande plan för kommunens alla skolor. Med polisen som medverkar. Mer samarbete med polis, räddningstjänst, NTF och andra trafiksäkerhetsarbetare. Polisens medverkan är viktig. Markör AB 36 (59)

43 Samverkan med polis måste öka. Ökade insatser från polisen. Ansvar Det borde inte ligga på rektorns ansvar. Speciellt tema av återkommande slag, gärna någon organisation! Fortsätt med rektors ansvar. Rektors ansvar. Ansvar hos föräldrar, mer hjälp av media och föräldrar, fortsätt som idag i skolan. Hemmets ansvar tillsammans med skola och polis. Körkortsutbildning Antalet timmar ok, däremot som eget ämne vore önskvärt. Bör ha eget ämne. Få en tydligare plats i undervisningen. Fria körtkortsutbildningar i gymnasiet. Gärna körkortsteori på gymnasiet. Inför körkortsteorin på gymnasienivå. Införs på skolschemat. Körkort inom skolans ram för bil, mc, traktor. Körkort/Gymnasieutbildningen. Körkortsteori på högstadium och gymnasium. Körkortsutbildning gymnasiet. (3 svar) Körkortsutbildning i grundskolan. Körkortsutbildning. (2 svar) Möjlighet till körkortsutbildning i skolan. Obligatorisk körskoleundervisning på gymnasiet. Skickat in skrivelse angående införande av körkortsteori för gymnasieelever (körkortsutbildning). Synnerligen angeläget att väsentligt öka trafikundervisningen som ett integrerat ämne i läroplanen. Tidig körkortsutbildning ökar medvetenheten om trafiksäkerhetens betydelse för minskade trafikskador. Särskilt i högstadiet! T.ex. teoriutbildning på gymnasiet för körkort. Trafikundervisningen bör integreras i skolans ämnen, temadagar, uppsatser om TS etc. Integreras med övrig undervisning. Markör AB 37 (59)

44 Vara en del av skolans arbete/uppdrag. Vi har inte fått några signaler som visar på behov av förändrad omfattning i tid men vi upplever ett större behov av undervisning för cyklister (cykelstad) men kanske inom samma ram som idag. Vårt parti har motionerat om att alla elever på gymnasiet som vill ska få läsa trafikkunskap motsvarande körkortsutbildningens teoretiska del inom ramen för fria kurser. Dels för att något så konkret och användbart är motivationshöjande, men också för att ekonomiskt underlätta det för ungdomar att ta körkort. Bristande kunskap i frågan Har ingen kunskap om hur mycket undervisning som sker idag. Däremot tror jag det är nödvändigt att det startar i tidig ålder, förmodligen tidigare än vad som sker idag. Har oklar bild. Har tyvärr inte kunskap om nuläget. Ingen uppfattning. Jag känner inte till situationen inom kommunens skolor. Jag vet inte hur mycket undervisning som är nu. Osäker på hur stor omfattningen är av trafikundervisning i vår kommun. Vej ej. Vet ej hur det sker idag men självklart är det mycket viktigt. Vet ej hur det är idag, men önskemålet borde vara mer trafikundervisning inkluderat ecodriving, miljövänligt körsätt. Likaså att cyklister/gångare lär sig regler i trafikbeteenden. Vet ej hur det är idag. Vet ej nivån på våra skolor i dagsläget. Vet ej omfattningen idag, kan därför inte ta ställning. Vet ej. (8 svar) Vet ej. Är olika på olika skolor. Är ej insatt i vilken omfattning som trafikundervisning bedrivs idag. Vi är fritidspolitiker och kan omöjligen vara insatta i allt. Trafikundervisningen varierar inte bara mellan kommuner utan också mellan skolor. Eftersom jag inte har en klar uppfattning om nuläget, kan jag inte avgöra förändringsbehov. Att trafikundervisning är viktigt är klart och den kan ske på många olika sätt. Övrigt Arbeta enligt Forska och Lära-projektets modell. Barnen vet ju inte ens på vilken sida man skall gå! Skandal! Markör AB 38 (59)

45 Behovsanpassas. Behöver göras mera. Bättre upplysning angående ny lag relation: gångare, cyklist och bilförare. Det är naturligtvis av stor vikt att det sker en kontinuerlig och bra trafikundervisning. Det är svårt att få ett grepp om hur den sker idag, varför det även är svårt att svara på frågan. Detta varierar ju på alla skolor och också emellan årskurserna! Gärna gratis för alla som studerar. Gärna med praktiska tillämpningar. I de här delarna är programmet ännu ej slutligt fastställt. I tätare byar leker barnen med (plockar bort) snöpinnarna! Reflexer. Ideella organisationer har skött trafikundervisningen i förskolor och skolans första årskurser med ekonomiskt bidrag från Tekniska nämnden som är trafiksäkerhetsnämnd. De ideella insatserna som minskat under senare år är inte tillräckliga. Integrationen av samhällsplanering och trafik i så gott som alla ämnen bör öka - inte den traditionella trafikundervisningen. Kan bara svara för de tre klasser där mina barn gått. 1 klass en halvdag. Kvalitet viktigare än kvantitet. Körkort för mopedister (cyklister). Med trafikundervisning avses fotgängare och cyklistbeteende. Däremot ska inte körkortsutbildning ges med skattemedel. Men vi saknar pengar. Mer anpassning till skotersäkerhet NTF, Bilkårister Motormännen. Propagera för alternativa färdsätt, transportsätt: cykel, tåg, buss, minskad renare biltrafik, bilpooler och liknande. Riktad info till asylsökande och deras barn ser jag ytterst angeläget. Skolor är väldigt aktiva, detta borde spridas till övriga skolor. Undervisa eleverna om följande: R70 Älvdalen-Mora är inte en tävlingsbana för MC och bil, R70 vid gatuköket i Östäng är inte en uppvisningssträcka för bakhjulsåkande MC-förare. Frågebesvararen har varje sommar ringt 112 och påpekat dessa problem utan effekt. Svaret blir alltid: inga resurser. Undervisa föräldrar som kör fort och på fel ställen. Undervisning om trafiksäkerhet och miljöpåverkan för olika trafikslag. Vi har i läroplaner, kursplaner i detta ämne. Fortlöpande undervisning utbildningspärm från NTF. Vi har inte satt ihop vårt kommunala valprogram än! Markör AB 39 (59)

46 Ändra inriktning. Öka, praktiska övningar och attitydförändring. Öka förståelsen för bilismens miljöpåverkan. Använd kollektivtrafiken! Cykla! Öka speciellt droginfo och trafik. Fråga 5-10 Program ej klart Valprogrammet ska behandlas i april "Vet ej" är frågor som kan komma upp. Valprogrammet är ännu ej fastställt. Angående frågorna 5-10 så är vårt kommunala valprogram ej klart. Arbetet med detta pågår och beräknas vara klart under våren. Arbetet med kommunala valprogram är under utarbetande därför kan jag ej svara på denna fråga. Beträffande fråga 5, kommunalprogrammet ej behandlat. De nej och vet ej har skrivits då vi f.n. bara har det gamla handlingsprogrammet. Nytt håller på att utarbetas inför valet. Det kommande valprogrammet ska precis börja att formuleras så det är för tidigt att svara på. Men mer utbildning är nödvändigt och vi måste ha tillgång till poliser inte bara med tanke på trafiken. Det kommunala programmet är ännu inte färdigt. Troligen kommer endast fråga 6 och ev 7 att behandlas. Det kommunala valprogrammet är inte färdigt varför jag inte kan svara på ovanstående frågor. Det kommunala valprogrammet är inte skrivet än. Det lokala valprogrammet är inte slutgiltigt fastställt ännu, varför dessa frågor inte kan besvaras i nuläget. Detta program är ej klart ännu. Eftersom valprogrammet inte är klart vet jag ej vilka förslag som kommer, men trafikundervisning i skolan har förts fram som ett förslag. Eftersom vårt kommunala valprogram ej är klart går det inte att svara på frågorna Ej fastställt ännu. (2 svar) Ej fastställt ännu anger vad vi krävt i budget och vad jag anser. Ej färdigställt. Ej klart. (2 svar) Fråga 5: Inte ännu Fråga 5: Program ej klart. Fråga 5-10 går ej att besvara, då det kom. Valprogrammet inte är klart ännu. Se not under fråga 2. Markör AB 40 (59)

47 Fråga 5-10: betyder nej att vi med säkerhet vet att dessa inte kommer med. Svaret vet ej beror på att frågorna diskuteras och är angelägna men då det kommunala valprogrammet ej är fastställt vet vi ej för dagen om dessa kommer med. Fråga 6 och 8: Programmet inte klart. Frågorna 1-10 går ej att svara på eftersom det kommunala valprogrammet inte tagits fram än. Frågorna på denna sidan är inte klara än, kan därför ej besvaras. För tidigt, vi har inte programmet klart ännu. Handlingsprogrammet är under behandling så därför kan jag inte svara på dessa frågor men fråga 6 vet jag med säkerhet att den finns med. Har ej beslutat om detta ännu. Har ej tagit beslut ännu. Har ej tagit något beslut om valprogram ännu. Har inte antagit något kommunalt valprogram för nästa mandatperiod ännu. Har ännu ej tagit fram något kommunalt valprogram för valåret Inte klart än! Kommunala valprogrammet antas i juni Lokalt handlingsprogram är under utarbetande. Mp Ovanåker skriver inget lokalt valprogram Partiet Sunnes valprogram är ej klart till mars 02. Partiets kommunala valprogram 2002 ej klart. (3 svar) Partiets kommunala valprogram är ännu ej fastställt. Frågorna kan därför inte besvaras. Partiets valprogram är ej fastställt före mars månad. Program 2002 ej klart! Program ej framtaget ännu. Program ej klart. (47svar) Programarbete är på gång. Programarbetet pågår och är ej klart. Programmet behandlas i slutet av mars. Fråga 6: ja i förarbetet. Fråga 9: ja gäller även samlad bebyggelse utanför centrum. Fråga 10: ja i förarbetet. Programmet ej presenterat än. Programmet ännu ej antaget. Svårt att svara då vi arbetar med lokala programmet just nu. Tyvärr är vi inte klara med valprogrammet för 2002 års val. Valprogram ej klart, förmodas komma med ja. Valprogrammen ej fastställda. Markör AB 41 (59)