ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN

Transkript

1 Sida 1 av 2 ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN FRAMTIDA SPECIALITETSORGANISATION Vi hälsar med tillfredsställelse att Socialstyrelsen kommit fram till att nuvarande ordning med bas- och grenspecialiteter har problem och Ur nationella verksamhetsenkäten för Klinisk fysiologi 2010 (antal) brister vad gäller rekryteringen och kunskapsbasen, och effektiviteten i Kliniker 31 Undersökningar utbildningen. Vi tolkar intentionen som att systemet med bas och gren Heltidstjänster läkare 201 kommer att djupgående revideras så att man för framtiden siktar på att BMA 611 grupper av specialiteter där man ser en vinst i att ha en kortare common Publikationer 180 trunk, med för alla dessa specialiteter nyttigt innehåll, kommer att Böcker 8 Disputerade 110 införas så att specialiteterna blir likvärdiga men vilar på en gemensam bas. Enligt vår uppfattning skulle detta vara ett bra system som Doktorander 34 tillgodoser önskemålen om en gemensam grund för flera specialiteter men också det behov av specialisering som idag är en realitet i sjukvården och så kommer att förbli. Vi förutsätter också att det nya systemet kommer att tillgodose en bättre flexibilitet så att övergångar mellan specialiteter och grupper av specialiteter med olika common trunk underlättas. Det är bara en fördel för sjukvården att läkarna kan komma med olika ingångar och tillföra ytterligare perspektiv inom en specialitet. PATIENTFOKUS OCH KVALITET Enligt vår bedömning kommer klinisk fysiologi att göra störst patientnytta som en självständig diagnostisk specialitet. Vi ser klinisk fysiologi som en patientanknuten diagnostisk specialitet där delar av kunskapsbasen är gemensam med en mängd olika specialiteter där vi ska tillgodose diagnostik med målet att hjälpa patienten till rätt diagnos och därmed rätt behandling. Denna diagnostik ska vara kvalitetssäkrad, kostnadseffektiv och så riskfri som möjligt. Det innebär att specialiteten har starkt patientfokus och präglas av metodkännedom, teknisk anknytning samt forskning/metodutveckling kring diagnosmetoder med bas i grundfysiologin. KLINISK FYSIOLOGI HAR EN BRED KUNSKAPSBAS OCH ETT BRETT STÖD Vidare har klinisk fysiologi en betydelse i svensk sjukvård genom insatser inom klinisk forskning i samarbete med många kliniska specialiteter samt inom undervisning på grund- och avancerad nivå. Detta innebär att klinsk fysiologi har delvis gemensam kunskapsbas med diagnostiska specialiteter såsom radiologi och nuklearmedicin men även med kliniska specialiteter som kardiologi, thoraxkirurgi, lungmedicin, njurmedicin, kärlkirurgi samt anestesi- och intensivvård. Stödet för klinisk fysiologi som självständig specialitet är omfattande från specialitets- och patientföreringar (Klinisk fysiologi anhåller om att bli egen basspecialitet. Skrivelse till Socialstyrelsen ) SPECIALISTUTBILDNINGEN I KLINISK FYSIOLOGI Vi ser framför oss en common trunk på ca 1,5 år innehållande lämpligt gemensamt kunskapsstoff med klar nytta för patientanknutna diagnostiska specialiteter. I denna bas föreslår vi ska ingå utbildning, delvis i form av kurser, i mät och datateknik, strålningslära och strålskydd samt medicinsk bildvetenskap och bildbehandling. Kliniska placeringar för ST-läkaren med nytta för samtliga sådana specialiteter utgör elektrofysiologi, där profilering kan göras inom EKG respektive neurofysiologi utifrån vederbörandes behov i sin specialitet,

2 Sida 2 av 2 ultraljudsdiagnostik, likaledes med viss profilering mot organsystem utifrån planerad specialitet, magnetresonanstomografi på motsvarande sätt samt nuklearmedicin. Det vetenskapliga arbetet/kvalitetsarbetet kan med fördel läggas under common trunk då man kan arbeta gränsöverskridande med såväl ämnesval som handledning utifrån tillgänglighet på utbildningsort och sjukhus. REKRYTERING Det är viktigt att systemet tillåter ingångar till basspecialiteten klinisk fysiologi även från specialiteter med annan common trunk och att blivande specialister kan rekryteras från såväl kliniska specialiteter som forskarutbildade personer med teoretisk fysiologi som ingång. Vi ser inga svårigheter med att skapa en sådan flexibilitet inom det system som vi nu uppfattar växer fram på ritbordet hos Socialstyrelsen. SLUTORD Vi ser fram emot att åter få diskutera specialitetsfrågan vid hearing. Vid ett heldags styrelsemöte har de fem frågorna inför hearing diskuterats och vi bifogar våra noteringar från detta (Bilaga 1), även om delar av det skrivna kan komma att anpassas utifrån kommande diskussioner med Socialstyrelsen och andra specialiteter FÖR STYRELSEN I SVENSK FÖRENING FÖR KLINISK FYSIOLOGI URBAN NIKLASSON MARCUS CARLSSON EVA NYLANDER ORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE LEDAMOT BILAGA 1. 5 frågor från socialstyrelsen, noteringar från svensk förening för klinisk fysiologi inför hearings i december 2011/januari 2012.

3 Bilaga 1 Sida 1 av 3 5 FRÅGOR FRÅN SOCIALSTYRELSEN, NOTERINGAR FRÅN SVENSK FÖRENING FÖR KLINISK FYSIOLOGI INFÖR HEARINGS I DECEMBER 2011/JANUARI : EXEMPEL PÅ KUNSKAPSOMRÅDEN INOM VÅR SPECIALITET DÄR GEMENSAMMA TEORETISKA KURSER MED ANDRA SPECIALITETER KAN VARA AV VÄRDE Den teoretiska kunskapsbasen för klinisk fysiologi har vi beskrivit i vår utbildningsbok för klinisk fysiologi som basspecialitet och framgår i korthet av följande utdrag. Teoretisk kännedom om fysiologiska principer: Hjärtfysiologi: Pumpfysiologi och kännedom om trycknivåer och volymsvariationer i hjärtrummen under hjärtcykeln Hjärtsviktens patofysiologi Elektrofysiologi Arytmiernas patofysiologi Atheroskleros och ischemisk patofysiologi Hemodynamik och cirkulationsfysiologi: Cirkulationsfysiologi Arbetsfysiologi Blodtrycksreglering i stora och lilla kretsloppet Medelartärtryck, perfusionstryck och stealfenomen Patofysiologi vid arteriell insufficiens Patofysiologi vid venös insufficiens Lungfysiologi: Ventilationsreglering Ventilationsfysiologi Lungmekanikens fysiologi Gastransport och relevant blodfysiologi Patofysiologin vid obstruktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid restriktiva lungsjukdomar Patofysiologin vid diffusionshinder och lungemboli Njurfysiologi: Glomerulär filtration Tubulär sekretion Njurens roll i reglering av osmolalitet, urinvolym, ph och blodtryck Patofysiologiska mekanismer vid nedsatt njurfunktion Gastrointestinal fysiologi: Gastrointestinal motilitet Ventrikelns syrasekretion Teoretisk kännedom om metodik: Signalbehandling EKG: Signalregistrering Medelvärdesbildning/Filtrering Tryckmätning

4 Bilaga 1 Sida 2 av 3 Volymsmätning Gasanalys i luft och blod Ultraljud: Tekniska Principer Doppler Nuklearmedicin: Radiofarmaka Gammakamera PET Magnetisk Resonanstomografi Röntgentekniker: Röntgenröret Genomlysning Datortomografi Strålskydd: ALARA principen Stråldosnivåer Bildbehandling, filtrering och rekonstruktionsmetoder: Högpass och lågpassfilter Iterativ rekonstruktion, filtrerad bakåtprojektion MPR, MIP och Volume rendering Bedömning av diagnostiska metoder, statistik: Statistisk signifikans och konfidensintervall Sensititivitet/specificitet/NPV/PPV Korrelation/regression Bland-Altman analys Pretest och posttest sannolikhet, Bayes teorem Kunskapsområdena berörs i följande kurser: Kurs i kardiovaskulär fysiologi Kurs i lungfysiologi Kurs i arbetsfysiologi Kurs i nuklearmedicinsk teknik, strålfysik och strålskydd Kurs i bildbehandling, IT, mät och datateknik Kurs i myokardscintigrafi Kurs i ekokardiografi Kurs i kärldiagnostik Kurs i kardiologi Kurs i lungmedicin Samtliga dessa kurser kan med fördel samutnyttjas av andra specialiteter Komplett utbildningsbok för klinisk fysiologi som basspecialitet är framtagen 2010 och har tidigare insänts till Socialstyrelsen (Klinisk fysiologi anhåller om att bli egen basspecialitet. Skrivelse till Socialstyrelsen med flera ). För en common trunk för en familj av specialiteter med patientanknuten diagnostik gemensam, ser vi framför allt att följande kurser naturligt kan vara gemensamma Kurs i nuklearmedicinsk teknik, strålfysik och strålskydd Kurs i bildbehandling, IT, mät och datateknik

5 Bilaga 1 Sida 3 av 3 Kurser inom magnetresonanstomografi, ultraljudsdiagnostik, nuklearmedicin, elektrofysiologi där kursplan kan läggas som en grundläggande del 2-3 dagar och en senare del inom en vecka med olika dagar för diagnostik inom olika organsystem där delarna är valbara utifrån de olika basspecialiteternas behov och den enskilde ST- läkarens intressen 2. KUNSKAPSOMRÅDEN INOM VÅR SPECIALITET SOM KAN TILLGODOSES GENOM SIDOTJÄNSTGÖRING INOM ANDRA SPECIALITETER ELLER GEMENSAMMA PRAKTISKA MOMENT Det är viktigt att specialistutbildningen i klinisk fysiologi innehåller sidoutbildning inom såväl patientanknutna diagnostiska specialiteter som kliniska specialiteter; Tjänstgöring för utbildning inom nuklearmedicin Tjänstgöring för utbildning inom medicinsk radiologi avseende av ultraljud, CT och MR diagnostik av thorax och buk i storleksordning 3 månader Sidotjänstgöring inom klinisk/medicinsk specialitet, företrädesvis med kardiologisk och/eller lungmedicinsk inriktning i storleksordning 3 månader. Av värde är också interventionell radiologi samt terapi av kranskärl och/eller perifera kärl samt thoraxkirurgi, kärlkirurgi och anestesi. 3. FÖRDELAR ELLER NACKDELAR MED ATT DELAR AV MÅLBESKRIVNINGARNA ELLER KUNSKAPSBASEN ÄR GEMENSAMMA Det finns många områden där gemensamma kurser och sidotjänstgöring är av värde. Gemensamma moment eller skärningspunkter finns och framgår ovan. Samtidigt har klinisk fysiologi en stor unik kunskapsbas och fördelningen mellan tid för common trunk och specialitetsspecifika delar bör tillgodose en ändamålsenlig utbildning för specialisten och för sjukvården. Enligt vår bedömning skulle detta innebära en common trunk av storleksordning 1,5 år där viss sidoutbildning ingår liksom ledarskap, vetenskapligt arbete/kvalitetsarbete. 4. I SÅ FALL VILKA DELAR AV MÅLBESKRIVNINGEN OCH VILKA ANDRA SPECIALITETER? Vg se ovan och i tillhörande brev. 5. SYNPUNKTER PÅ ST- UTBILDNINGEN I VÅR SPECIALITET I RELATION TILL HUR UTBILDNINGEN SER UT I ÖVRIGA EU Klinisk fysiologi har en lång tradition i Sverige och är väletablerad i den svenska sjukvårdsmodellen. Klinisk fysiologi är inte en EU- specialitet men finns i Norden och lokalt i vissa andra länder i Europa. För utbildningen i systemfysiologi för olika medicinska professioner har en specialitet motsvarande den kliniska fysiologin börjat efterlysas internationellt bl a i amerikanska utbildningskretsar (Arheden H, Adv. Physiol Educ 2009 Dec;33(4):265-7.) För den ST- läkare som siktar mot arbete i EU ter sig dubbelspecialisering inom den patientanknutna diagnostiska gruppen med gemensam common trunk som en realistisk väg, t.ex en kombination med nuklearmedicin som är en EU- specialitet. Svenska kliniska fysiologer har även tidigare varit mobila inom såväl Europa som USA, med individuellt anpassad kompletteringsutbildning, alternativt övergång till läkemedelseller medicinteknisk industri eller forskning, där kliniska fysiologer är efterfrågade.