UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI"

Transkript

1 UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI BAKGRUND Sedan 2006 råder en ny specialitetsindelning som innebär att specialitetsbeteckningen Medicinsk radiologi inte finns längre. Framtidens radiologer utbildas nu inom Bild och funktionsmedicin (BFM), till vilken den tidigare specialiteten Klinisk fysiologi blivit grenspecialitet. Företrädare för respektive kompetensområde har inte kunnat enas kring utformningen av BFM utbildningen så att framtidens behov av såväl radiologisk som klinisk fysiologisk kompetens tillgodoses. Det har befarats att införandet av BFM skulle innebära svårigheter att rekrytera och utbilda framtida Kliniska fysiologer. Hur rekrytering och utbildning inom Medicinsk radiologi påverkas av BFM är oklart. SYFTE Syftet med undersökningen var att kartlägga hur företrädare för Radiologi och Klinisk fysiologi i Sverige upplever att den nya specialistindelningen har påverkat rekrytering och utbildningsmöjligheter inom Medicinsk radiologi respektive Klinisk fysiologi. METOD Företrädare för radiologiska och kliniskt fysiologiska enheter i Sverige ombads att mellan april och november 2010 fylla i enkäter (Appendix 1, 3), utformade för att belysa bl.a. nuvarande rekryterings och utbildningsmöjligheter i relation till den nya specialistindelningen. RESULTAT I KORTHET Företrädare för 65 av 82 radiologiska enheter och 26 av 29 enheter för Klinisk fysiologi besvarade enkäten. En majoritet av Radiologföreträdarna upplevde att rekrytering inom det egna kompetensområdet som oförändrad sedan införandet av BFM, medan 92% av företrädarna för Klinisk fysiologi upplevde att rekryteringen blivit svårare under samma tid. En stor andel av företrädarna för Klinisk fysiologi angav att en eller flera potentiella blivande Kliniska fysiologer sannolikt avstått från vidare specialistutbildning inom området med anledning av BFM. Ca ¾ av Radiologföreträdarna ansåg att det fanns tillräckliga eller goda möjligheter inom BFM till en adekvat utbildning inom Radiologi medan ungefär samma andel av de Kliniska fysiologerna upplevde möjligheterna att få till stånd en adekvat utbildning i Klinisk fysiologi inom BFM som dåliga. Angående de ca 2,5 åren som en blivande Klinisk fysiolog måste ägna sig åt kompetensområdet Medicinsk radiologi i sin 5 åriga specialistutbildning i BFM ansåg en majoritet av företrädarna för Radiologi såväl som Klinisk Fysiologi att denna tid inte var väl investerad utbildningstid utan hellre skulle ägnas åt kliniskt fysiologisk utbildning. Av kommentarerna framgår att flera företrädare anser att utbildningstid inom andra kompetensområden än det egna bör anpassas till de modaliteter eller organsystem som bedöms relevanta för det framtida kompetensområdet. SLUTSATS Införandet av BFM har påverkat rekrytering och utbildning inom kompetensområdena Medicinsk radiologi och Klinisk fysiologi väldigt olika. BFM anses inte ha påverkat rekrytering och utbildningsmöjligheter inom Medicinsk radiologi i särskilt stor utsträckning, medan det i hög grad anses ha påverkat Klinisk fysiologi negativt. 1

2 RESULTAT Företrädare för 65 av 82 radiologiska enheter och företrädare för 26 av totalt 29 enheter för Klinisk fysiologi besvarade enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 79% respektive 90%. Ytterligare 4 företrädare för radiologiska enheter valde aktivt att ej besvara några frågor med hänvisning till att de var privata enheter utan utbildningsansvar. En sammanställning av frågor rörande rekrytering och utbildning följer nedan. Resultaten är redovisade i diagramform under respektive fråga följt av utvalda kommentarer eller sammanfattning av lämnade kommentarer. Enkäten innehöll också frågor kring typ av sjukhus samt antalet och typ av läkartjänster på kliniken (Appendix 1 och 3) och dessa svar är ej med i sammanställningen. Samtliga kommentarer som lämnats efter varje fråga samt svarsunderlaget till de frågor som sammanfattats finns att tillgå i Appendix 2 och 4. 2

3 Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande Radiologer respektive Kliniska fysiologer som fullgod? Radiologer: Kliniska fysiologer: Ja 15% Nej 49% Ja 51% Nej 85% Om Nej på föregående fråga, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta? Av företrädarna för Klinisk fysiologi som svarat nej (22 st) på om de upplevde den nuvarande rekryteringen av blivande Kliniska fysiologer som fullgod angav 18 stycken (82%) att en av de viktigaste anledningarna var den nya specialistindelningen med Klinisk fysiologi som gren till Bild och funktionsmedicin (BFM). Den nya specialistindelningen uppgavs ge en osäkerhet kring Klinisk fysiologi som specialitet och en oklarhet hur ST läkarna skall utbildas. Många kliniker har rekryterat läkare från internmedicinska specialiteter, framför allt från kardiologin, men denna väg med dubbelspecialisering upplevs i praktiken som stängd med den nya specialistindelningen. Det angavs också av flera att väldigt få tycks vara intresserade av att bli Kliniska fysiologer om de först måste bli Radiologer och att rekryteringsvägen via Radiologi hittills varit sällsynt. Ett fåtal företrädare för Radiologi angav oklarheter kring den nya specialiteten som bidragande anledningar. Både företrädare för Radiologi och Klinisk fysiologi angav dessutom flera icke BFM relaterade skäl till den icke fullgoda rekryteringen såsom att det råder för lite inblick i verksamheten under läkarutbildningen/at, att specialiteterna gör för lite reklam för sig, att för få ST block beviljas och att det råder en brist på specialister/handledare. 3

4 Hur bedömer Du att den nya specialiteten BFM påverkat rekryteringen av blivande Radiologer respektive Kliniska fysiologer? Radiologer: Kliniska fysiologer: Svårare 11% Ej svarat 3% Lättare 8% Lättare 4% Oförändrat 4% Oförändrat 78% Svårare 92% Kommentarer: Radiologer: Har inte upplevt någon förändring. Intresse för ST med inriktning mot radiologi är gott. Vi har en relativt liten avdelning för klinfys och spontant intresse för denna gren är noll. Ur rtg perspektiv snarare lättare, nu bredare och ännu mer spännande med tanke på PET etc Kraven på struktur, handledning, kliniskt jobb, mål, personlig utveckling och även vetenskaplig utbildning tycker både ST och jag är mycket positivt! Kliniska fysiologer: Svårt motivera blivande specialister att först bli Radiolog innan man blir Klinisk fysiolog. De tidigare vanligaste rekryteringsvägarna från olika medicinska subspecialiteter har stängts Tre månaders randning av någon som har medicinsk radiologi som mål är knappast tillräckligt för att väcka intresse för fysiologi. 4

5 Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till Radiolog respektive Klinisk fysiolog med anledning av den nya specialistutbildningen (med Klinisk Fysiologi som gren till BFM)? Radiologer: Kliniska fysiologer: Ej svarat 5% Ja 6% Ja 38% Nej / Ej svarat 62% Nej 89% Kommentarer: Radiologer: Backat ur och gått till annan specialitet eftersom det var så oklart med innehållet i BFM Nej men däremot till klinisk fysiolog som nu tar ca 7 år att bli Kliniska fysiologer: Vi hade en vikarie som dock inte ville bli röntgenläkare ST läkare till verksamhetschef: Jag vill bli fullt kompetent i det jag går in i. Om jag går in i ett ST block inom klinisk fysiologi så blir det lite av varje och jag blir inte fullt kompetent någonstans. Både röntgen och klin fys har ett stort kunskapsinnehåll. 5

6 Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Radiologi respektive Klinisk fysiologi inom ramen för BFM? Radiologer: Kliniska fysiologer: Vet ej 20% Goda 26% Vet ej 4% Goda 0% Tillräckliga 20% Dåliga 6% Tillräckliga 48% Dåliga 76% Kommentarer: Radiologer: Utbildningen kommer att bli adekvat men forskningsprofileringen och ledarskapsbiten sammantaget med placering på klin fys gör att kunskapsnivån blir lägre för alla nya specialister Det blir förvisso lite mindre traditionell röntgen men å andra sidan har det tidigare varit definitiv brist på inslag av fysiologi och nuklearmedicin. Det sistnämnda kommer absolut att behövas när metoderna utvecklas på det sätt de gör, tex PET-CT. Jag tror att alla måste välja vilken inriktning man går mot eftersom ingen täcker hela fältet. Svårt att få in alla delar som skall ingå på 5 år Kliniska fysiologer: Risk kan finnas att det kan bli mindre lyckligt om intentionen och lex praxis är att BFM bas är att jämställa med nuvarande Medicinsk Radiologi Tiden inom klinisk fysiologi otillräcklig för adekvat utbildning 6

7 Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl. vilo EKG, arbetsprov, spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande BFMare med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5 åriga specialistutbildning? Radiologer: Kliniska fysiologer: Ej svarat 8% Denna tid skulle hellre användas till radiologisk utbildning 46% Det är väl investerad utbildningstid 46% Denna tid skulle hellre användas till radiologisk utbildning 46% Det är väl investerad utbildningstid 54% Kommentarer: Radiologer: Den delen bör tas över av kardiologer och lungmedicinare. Vi kan inte pyssla med allt. Vi behöver bli bättre på funktion och att samarbeta och utveckla ihop med fysiologer, kardiologer, lungläkare och många andra specialiteter. Naturligtvis skall man inte utbilda sig i de delar man inte har nytta av som radiolog (tex ekg) medan andra delar kan vara tillräckliga Saknar neutralt svarsalternativ i frågan. Alltid lär man sig något, som man kan ha nytta av. Vi skippar det där med ekg, arbetsprov etc och kör renodlat på sådant som har radiologisk relevans, dvs scint och ultraljud. Våra ST vill bara utbildas inom områden som knyter an till BFM, inte inom t ex arbetsekg eller ulj hjärtan. Det verkar rimligt tycker jag, med tanke på allt annat de ska hinna lära sig. Kliniska fysiologer: Om man inte lägger för mycket tid på vilo ekg och arbetsprov utan mer på ultraljud kärl och hjärta kan det vara OK. Mycket av den gemensamma BFM utbildningen borde användas till klinisk fysiologi istället för radiologi. 3 månader är ingen katastrof för röntgens del, men bättre om det kan användas till röntgenutbildning. Tre månader ger endast orienterande kännedom. 7

8 Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl. diagnostik med radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk primärjourskompetens) som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5 åriga specialistutbildning? Radiologer: Kliniska fysiologer: Det är väl investerad utbildningstid 32% Det är väl investerad utbildningstid 4% Ej svarat 8% Denna tid skulle hellre användas till klinisk fysiologisk utbildning. 62% Ej svarat 6% Denna tid skulle hellre användas till klinisk fysiologisk utbildning. 88% Kommentarer: Radiologer: För klinfys del är detta ett effektivt sätt att abrupt dekapitera hela rekryteringen. Lokalt kan det lösa det på ett förnuftigt sätt Framtidens kliniska fysiologer får en bredare och ytligare utbildning samtidigt som sjukvården blir mer och mer högspecialicerad, rimmar riktigt dåligt med de krav som kommer att ställas på de diagnostisk specialiteterna. us utan bilder, typ EKG, arbetsprov och spirometri skall läggas utanför BFM Utbildningen innebär Bild och funktionsmedicin som är en kombination av båda. Klin fys är en grenspecialitet till radiologi liksom ex neuroradiologi Det här är en svårare fråga där jag skulle vilja svara mittemellan de två svarsalternativen. En ökad kunskap om radiologi jämfört med "gamla" ST i fysiologi och nuklearmedicin behövs definitivt. Frågan om man måste joura på röntgen kan däremot diskuteras. Kliniska fysiologer: Jag bedömer att 3 till högst 6 mån räcker och att den då är mer inriktad på olika modaliteter inom thorax, kärl och ultraljud. En klinisk randning inom ffa kardiologin men även till viss del kärlkirurgi skulle vara mer till gagn. Skall man bli klinisk fysiolog skall man i första hand utbildas på klinfysmetoder. Om man drar det till sin spets kommer framtidens kliniska fysiologer efter 5 års ST knappt kunna självständigt utföra och besvara ett flertal metoder inom klinisk fysiologi men vara primärjourskompetenta radiologer. Denna mycket skeva fördelning kan inte motiveras på något sätt och ger alldeles för lite fysiologisk kunskap för den framtida fysiologen, vilket kommer att påverka hela vår specialitet negativt. Till stor del bortkastad tid. 8

9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Inom de båda kompetensområdena Medicinsk radiologi och Klinisk fysiologi som ingår i större respektive mindre utsträckning i den nya specialiteten BFM bedöms rekryteringen av framtida specialister i stor utsträckning inte vara fullgod. Flera anledningar till detta framkommer i enkäterna men för Klinisk fysiologis del tycks utformningen av BFM vara en av de starkast bidragande orsakerna till rekryteringsproblemet och BFM anses till och med lett till att flera potentiella framtida medarbetare avstått eller hoppat av ST utbildningen. Slutsatsen från dessa enkäter är att införandet av BFM har påverkat rekrytering och utbildning inom kompetensområdena medicinsk radiologi och klinisk fysiologi väldigt olika. BFM anses inte ha påverkat rekrytering och utbildningsmöjligheter inom Medicinsk radiologi i särskilt stor utsträckning, medan det i hög grad anses ha påverkat Klinisk fysiologi negativt. Av kommentarerna framgår att flera företrädare för både Radiologi och Klinisk fysiologi anser att viss utbildningstid inom andra diagnostiska kompetensområden än det egna bör vara en del av utbildningen men att denna bör anpassas till de modaliteter eller organsystem som bedöms relevanta för det framtida kompetensområdet. En majoritet av såväl Radiologer som Kliniska fysiologer anser att den långa utbildningstiden inom medicinsk radiologi för blivande Kliniska fysiologer inom BFM hellre skulle användas till klinisk fysiologisk utbildning. Sammanställt av: Henrik Engblom & Magnus Hansson ST läkare i BFM med inriktning Klinisk fysiologi Bild och funktionsdiagnostiskt Centrum, Skånes universitetssjukhus, Lund APPENDIXFÖRTECKNING 1. Enkätfrågor till verksamhetschefer (eller motsvarande) i Medicinsk Radiologi 2. Kommentarer till enkätfrågor från verksamhetschefer i Medicinsk Radiologi 3. Enkätfrågor till verksamhetschefer (eller motsvarande) i Klinisk fysiologi 4. Kommentarer till enkätfrågor från verksamhetschefer i Klinisk fysiologi 9

10 Appendix 1 Enkätfrågor till verksamhetschefer (eller motsvarande) i Medicinsk Radiologi Enkät från ST-läkare till verksamhetschefer inom Radiologi/BFM 1.) Till vilken typ av sjukhus är din verksamhet knuten? [ ] Universitetssjukhus [ ] Länsdelssjukhus [ ] Annat ) Kommentar: 2.) Hur många ST-läkare (antal personer) arbetar inom Er verksamhet enligt den gamla STutbildningen (Radiologi)? 3.) Hur många ST-läkare (antal personer) arbetar inom Er verksamhet enligt den nya STutbildningen (Bild- och Funktionsmedicin [BFM])? 4.) Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande radiologer som fullgod? [ ] Ja [ ] Nej 5.) Om Nej på fråga 4, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta? 6.) Hur bedömer Du att den nya specialiteten BFM har påverkat rekryteringen av blivande radiologer? [ ] Lättare [ ] Oförändrat [ ] Svårare ) Kommentar: 10

11 7.) Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till radiolog med anledning av den nya specialistutbildningen (BFM)? [ ] Ja [ ] Nej ) Kommentar: 8.) Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Radiologi inom ramen för BFM? [ ] Goda [ ] Tillräckliga [ ] Dåliga [ ] Vet ej ) Kommentar: 9.) Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl vilo-ekg, arbetsprov, spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande BFMare med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning? [ ] Det är väl investerad utbildningstid [ ] Denna tid skulle hellre användas till radiologisk utbildning ) Kommentar: 10.) Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl diagnostik med radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk primärjourskompetens) som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning? [ ] Det är väl investerad utbildningstid [ ] Denna tid skulle hellre användas till klinisk fysiologisk utbildning. ) Kommentar: 11

12 Thank You! Tack för att du tog dig tid att fylla i denna enkät! 12

13 Appendix 2 Kommentarer till enkätfrågor från verksamhetschefer i Medicinsk Radiologi 4.) Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande radiologer som fullgod? [ ] Ja [ ] Nej 5.) Om Nej på fråga 4, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta? Kommentarer: Det tar för lång tid med nya utbildningen. Dålig marknadsföring Ekonomi och att sjukhuset ligger i en glesbyggd. För få utbildade i relation till marknadskrafterna För lite inblick i verksamheten under utbildningen Lokalt i Kungälv fullgod, men regionalt o nationellt sannolikt fortfarande i underkant Professionen är dålig på att visa på fördelarna med att arbeta som radiologi. Radiologi är en okänd verksamhet som inte har någon vidare plats i läkarutbildningen. Saknas spets kompetens! Sjukhusets omorganisering till ej helt fullvärdigt akutsjukhus. Svagt intresse för radiologi Utbilda fler, Vet ej, få sökande till tjänster. Intresset har ökat de sista åren. dålig maknadsföring svårt att få tag på specialister. Stort intresse från blivande ST-läkare vet ej Pga sjukhusets litenhet krävs att ca 2 år + fysiologidelen fullgörs på större klinik och denna uppdelning av tjänstgöringen är oattraktiv för många Vi borde anställa flera ST-läkare, men såväl bristande ekonomiska medel som brist på lämpliga kandidater är ett hinder. Vi ser problemet i en förlängning. Vi har svårt att rekrytera specialister med 5-10 års erfarenhet efter specialistexamen. Svårbegriplig ny specialitet, samt att AT-läkarna inte tjänstgör på Rtg/BFM vilket försvårar rekryteringen rent allmänt. nationell brist på specialistutbildade radiologer ST-läkare är lätt att anställa - många sökande AT-läkare bör få mer information och/eller utbildning om radiologisk verksamhet för att rekrytering skall kunna ske problem att få läkare till malmfälten, svårt att få läkare som vill flytta till orten vilket gör att man får förlita sig på läkare som kommer ett varierande antal veckor/år. Inga nöjligheter till handledning p g a svår läkarbrist. Dessutom fanns inte resurser inom alla funktioner (klin fys) för att få ett fullgott innehåll. bristspecialitet, viktigt att tala om hur viktig röntgen och lab är för att PAS ska kunna ställa diagnos på sin patient. Att bröstradiologin här inte är en del av allmänradiologi och att bröstradiologi ej är en grenspecialitet Sökande ST som vill bli radiologer och även studierektor har frågor hur man ska nyttja 6 månader på NUK plus klinfys till menigsfull utbidlning med anknytning till verksamheten. Vi har försökt att vara "kreativa", men studieplan lämnar inte så mycket utrymme för det. 13

14 Det finns inte ett tillräckligt antal utbildade. Vid mindre enheter är det svårt att handleda flera ST-läkare om specialisttjänsterna ej är fullt bemannade, då blir ofta ej inställningen så positiv till att ta emot ST. Svagt intresse för forskning. Den nya specilteten tog för lång tid på sig att få fram ett utbildningsprogram. Lokalt OK, men Regionalt en katastrof med tanke på bristande ST-block, pensionsavgångar och ökande produktion. Brist på resurser att handleda gör att färre rekryteras än vad som kunde varit fallet. Dvs vi får tacka nej till ST för att kunna upprätthålla en vettig kvalitet på de nuvarande. Många förfrågningar som önskar påbörja utbildningen. För få ST-block beviljade inom specialiteten. Att barnradiologin är en relativt smal specialite, mätt mot hela radiologin samt att den är bunden till universitetsklinik att vi inom specialiteten gjort för undermålig reklam för oss. Jag tror att den nya specialiteten har alla möjligheter att positionera sig som stor och viktig i framtida vård. Idag vill många unga läkare fortfarande ha traditionella specialiteter som kirurg och ortoped. 6.) Hur bedömer Du att den nya specialiteten BFM har påverkat rekryteringen av blivande radiologer? Kommentarer:? Borde skapa ett större intresse De flesta verkar ha en inriktning antingen mer mot klin fys eller mer mot röntgen Har inte upplevt ngn förändring Ingen erfarenhet sedan tidigare då vi inte haft ST, nu har vi just fått en. Nu börjar läget bli bättre Se föregående fråga Svåröverskådligt vad som gäller. Synd att det blev den nya indelningen Ur rtg-perspektiv snarare lättare, nu bredare och ännu mer spännande med tanke på PET etc Vet ej Vet ej. svårt att sia om men intresset för att söka sig till radiologin verkar öka vet ej! kunskapen om BFM är ännu dålig, jag tror varken att den avskräcker eller bidrar till ökad nyfikenhet Det är lättare att rekrytera men jag tror det är andra faktorer än sammanslagen specialitet som bidragit till det. Intresse för ST med inriktning mot radiologi är gott. Vi har en relativt liten avdelning för klinfys och spontant intresse för denna gren är noll. de som söker har inte koll på den nya indelningen och jag har svårt att tro att den påverkar så mkt i val av specialitet. jag är presonligen mkt tveksam till den nya ordningen... Ställer större krav på placeringar och handledning. I sig inte dåligt på något sätt men det går inte att rekrytera ST som arbetskraft. Den nya BoF utbildningen påverkan inte radiologer så mycket. Dock - vet vi att radiologer används som arbetskraft på universitetssjukhus istället för utbildning (övervakning arbetsprov) dock detta återstår att se om det blir så. Krav enpå struktur, handledning, kliniskt jobb, mål, personlig utveckling och även vetenskaplig utbildning tycker både ST och jag är mycket positivt! 14

15 7.) Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till radiolog med anledning av den nya specialistutbildningen (BFM)? Kommentarer: Backat ur och gått till annan specialitet eftersom det var så oklart med innehållet i BFM Det har inte funnit några konreta intressenter under den aktuella tiden Ej aktuellt för oss En tyskutbildad blivande radiolog, lämnade kliniken pga BFM. En valde att sluta och flytta utomlands. Berodde nog på andra saker också Vet ej Vet ej. nej men däremot till klinisk fysiolog det är en grenspec som nu tar ca 7 år att bli. 8.) Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Radiologi inom ramen för BFM? Kommentarer: Dock behövs fler grensoecialiteter personbundet. Delar av den nya ordningen är ngt inriktad mot universitetssjukhusen. svårt att svara på Vissa delar är problematiska för länsdelssjukhuset: Vetenskaplig kompetens knuten till kliniken: Vi har anställt en docent som konsult. Klinfys: Vi gör en del sånt på röntgen (doppler, MRT hjärta), och kompletterar med kardiologen och med klins fyslab, men det är ont om plats på större sjukhus att skicka folk till. Nuclearmedicin: Ont om plats på större sjukhuset. Mammografi: saknas i utb-planen och vår plan. Kurser i personlig utveckling, ledarskap, vetenskapsteori: Få platser, glesa kurser. En viktig faktor är att vi har flera ST från annat EU-land, som snart är klara, och ska komplettera sin utländska tjänstgöring med nya svenska kraven på så kort tid som 1-2 år... Goda chanser men det krävs samverkan med andra för att vi ska klara delmålen inom de olika inriktningarna. Jag tror att alla måste välja vilken inriktning man går mot eftersom ingen täcker hela fältet. Problem att få allt att rymmas inom 5 år. Antingen kommer det att ta längre tid eller också får vissa krav skruvas ner, Det blir förvisso lite mindre traditionell röntgen men å andra sidan har det tidigare varit definitiv brist på inslag av sysiologi och nuklearmedicin. Det sistnämnda kommer absolut att behövas när metoderna utcecklas på det sätt de gör, tex PET-CT. Varken klin.fys, nuklearmedicin eller forskningshandledare är beredda att hantera den nya utbildningsplanen. Utbildningen kommer att bli adekvat men forskningsprofileringen och ledarskapsbiten sammantaget med placering på klin fys gör att kunskaps nivåen blir lägre för alla nya specialister Som tidigare fråga det svåra är för kliniska fysiologer. radiologer mer klart vad utbildningen skall innehålla. men det är bara troligen i Sunderbyn, det är probelm med bra handledning som är viktig i utbildningen. Vi har inte läkare i den utsträckning på plats för bra handledning, bara delar av utbildning kan göras i malmfälten Svårt att få tillstånd sammarbete med fysiologkliniken som känner sig "överkörda" och protektionistiska. 15

16 Svårt att få in alla delar som skall ingå på 5 år - kommer att krävas ytterligare handledning/kompletterande utbildning som färdig specialist jämfört med tidigare Det ska nog gå, men vi vet ännu för litet om vart det hela syftar, i synnerhet vad de nya specialisterna ska använda sina mer perifera kunskaper till. Avdelningarna är ju fortfarande uppbyggda till den gamla organisationen. Eftersom en klinisk fysiolog nu finns på sjukhuset bör det finnas tillräckliget goda möjligheter På gränsen. Utbildningsplan bör ha större utrymme för den praktiska verksamheten. Kraven i nivå "skall kunna utföra självständigt" bör omfatta flera moment. Överambistiösa krav som kan leda till tolkningstvister 9.) Hur ställer Du dig till de tre månaderna inom Klinisk fysiologi (inkl vilo-ekg, arbetsprov, spirometri, lungmekanik, distal tryckmätning, etc.) som en blivande BFMare med inriktning Radiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning? Kommentarer: Bra med sidoutbildningar, rekryteringen är svår inom klin fys och mammo också! Den delen bör tas över av kardiologer och lungemdicinare. Vi kian inte pyssla med allt Det är bra men sker naturligtvis på bekostnad av annat som också är angeläget Detta är fel. Ibland omfattar klin fys även nuklearmedicin och då är tiden längre. Ekokardiografi och kärlultraljud är sannolikt väl intesterad tid, i övrigt inte. Har inte kompetens att bedöma detta Jag tror att det är väl använd utbildningstid Jag tror att vi kan lösa det på ett förnuftigt sätt lokalt även inom BFM Vi följer socialstyrelsens rekommendationer. Viktigt att knyta ihop även om det praktiskt kan vara svårt kanske kan man nyttja denna tid bättre Saknar neutralt svarsalternativ i frågan. Alltid lär man sig något, som man kan ha nytta av. Vi skippar det där med ekg, arbetsprov etc och kör renodlat på sådant som har radiologisk relevans, dvs scint och ultraljud. Nu måste det ju inte vara spirometri man ägnar sig åt på klinfys, satsa på ultraljud och fysiologisk förståelse. Naturligtvis skall man inte utbilda sig i de delar man inte har nytta av som radiolog (tex ekg) medan andra delar kan vara tillräckliga. Det är alltid svårt att veta vad man har användning för. Jmf mammografi för neuroradiologer. Klinfysdelen innehåller även PET-CT De delar som ni räknar upp inom Klinisk Fysiologi är jag dock tveksam till om det kommer och se ut så, det finns andra områden inom klinisk fysiologi som dessa tre månader kan innehålla. Det beror på hur man använder tiden och hur man lägger upp det - riktlinjerna ger ganska stora möjligheter till att skapa en bra utbildning. Man ska använda den tiden till att förkovra sig i den fysiologin som krävs inom "radiologin". Mycket av EKG/spirometri etc krävs bara kännedom men å andra sidan doppler mätningar odyl är nyttigheter på ett annat sätt. Vi behöver kunna mer fysiologi för att kunna utveckla våra metoder... Vi behöver bli bättre på funktion och att samarbeta och utveckla ihop med fysiologer, kardiologer, lungläkare och många andra specialiteter. Inte minst är PET och SPECT MRperfusion och olika diffusionsus funktionella us som vi måste bli bra på ihop med andra, annars har vi inget berättigande, bara som bildtittare och överbetalda stafettläkare. ;-D Svårt att beömma i dagsläget vi får se sedan våra nya BFM genomfört detta får i dagsläget ses som allmänbildande. 16

17 Jag tror att den är väl investerad, men det ställer krav på klin fys som ofta är små enheter utan större vana vid randare av BFM-typ. Våra ST vill bara utbildas inom områden som knyter an till BFM, inte inom t ex arbets-ekg eller ulj hjärtan. Det verkar rimligt tycker jag, med tanke på allt annat de ska hinna lära sig. Detta är till stora delar överdrivet. Ngn typ av introduktion i de olika ämnena kan vara adekvat men 3 mån är ganska mycket trots allt. ser man till vissa ST läkares placeringar på tex Ultraljud eller ngn annan sektion kan 3 mån vara allt de har under hela ST n. Om man fokuserar på några metoder som kommer att ha anknytning till framtida arbetsuppgifter. Ex diagnostik av hjärta och kärl behöver kunskap i ulj hjärta och kärl. Vill man fokusera på urogenital diagnostik kan det vara av värde att lära sig nuk metoder och cystometri, osv. För ngn som enbart skall arbeta med rtg kanske av mindre värde men med tanke på helheten, dvs vår nya specialitet BFM helt ok. Hade gärna sett att denna tid varit kortare - bra som kompetenshöjning givetvis - men sker på bekostnad av radiologikunskaperna Jag känner inte ingen innehålls-exemplena inom parentesen ovan, och håller inte med ordet "måste". På vårt sjukhus ser vi till att utbildningen på klin fys blir meningsfull!! Viktigt att avsatt tid för klin fysiologi relateras till utbildningsprogram och utbildningsbok så att man ej riskerar övervikt för enstaka moment pga brist på kliniska fysiologer. Jag tror att det skulle vara mer värdefullt att särskilja den inriktningen och utöka tiden till radiologisk utbildning mer praktiskt då en (större?)del nu är teoretiska block. 10.) Hur ställer Du dig till de ca 2,5 åren inom radiologisk diagnostik (inkl diagnostik med radiologiska modaliteter omfattande samtliga organ samt radiologisk primärjourskompetens) som en blivande BFMare med inriktning Klinisk fysiologi måste ha som del i sin 5-åriga specialistutbildning? Kommentarer: Ej helt lätt fråga att besvara utifrån radiologins synvinkel. För klinfys del är detta ett effektivt sätt att abrupt dekapitera hela rekryteringen. För lite radiologi Har ingen klar uppfattning I längsta laget, men se tidigare kommentarer rent generellt avseende rekrytering. Ingen kommentar Lokalt kan det lösa det på ett förnuftigt sätt se föregående kommentar. kan inte bedöma säkert Jag tror att klinfys antingen kommer att få fler intresserade, eller färre, pga detta. Vet inte vilket som händer. Det känns lite långt - hinner man med resten av klinfysutb på den återstående tiden? Om man gör det så är det helt OK för mej. Framtidens kliniska fysiloger för en bredare och ytligare utbildning samtidigt som sjukvården blir mer och mer högspecialicerad, rimmar riktigt dåligt med de krav som kommer att ställas på de diagnostisk specialiteterna. Det är här viktigt att komma ihåg att vi skapar en ny utbildning vi kommer alla att bli BFMare och inte radiologer/kliniska fysiologer. Jag är tveksam till om detta fungerar i längden för den enskilde, kommer man verkligen att fortsätta att underhålla denna primärjourskompetens? På hur många sjukhus finns BFMenheter där klinisk fysiolog i praktiken kommer att gå primärjour på rtg efter fullgjord utbildning? En annan sak är förstås att det finns många beröringspunkter och gränsområden mellan klinisk fysiologi och röntgen där det är nyttigt för bägge parter med gemensamma utbildningsdelar, tex viss MR och ultraljudsdiagnostik men även viss CT (tex perfusion). 17

18 Jag tycker att det verkar vara väl lång tid, om man vill arbeta som kiniskt fysioplog på änsdelssjukhus i alla fall. Se i övrigt tidigare svar. Det här är en svårare fråga där jag skulle vilja svara mittemellan de två svarsalternativen. En ökad kunskap om radiologi jämfört med "gamla" ST i fysiologi och nuklearmedicin behövs definitivt. Frågan om man måste joura på röntgen kan däremot diskuteras. Vi skall utbilda BFM:are med klinisk fysiologiska us utan bilder, typ EKG, arbetsprov och spirometri skall läggas utanför BFM Det är korsbefruktning och som borde ge bättre möjligheter till rekrytering av fysiologer precis som om man har mammo på rtg avd så blir det lättare rekrytera mammoläkare! Tydligt att frågeställaren är blivande radiolog och med begränsat insikt i det område som drabbats mest av den nya utbildningsplanen OBS! Det är en gemensam utbildning - man ska inte komma ut som klinisk fysiolog e l l e r radiolog! Om 5 år: vaför ska inte en "klinisk fysiolog" kunna gå jour på samma sätt som en mammografi-läkare? 2,5 år är väl långt. Däremot är det självklart att en stor del, minst ett år skall läggas på Rtg, fokus på DT o MR. Kanske av mindre värde för ngn som enbart skall arbeta med klinfys men med tanke helheten (se fg fråga) o behovet av att klara framtida jourlinjer etc helt ok Utbildningen innebär Bild-och funktionsmedicin som är en kombination av båda. Klin fys är en grenspecialitet till radiologi liksom ex neuroradiologi Här har vi inga som arbetar med enbart klinisk fysiologi men jag tycker synd om de som tänker sig den banan då en hel del av utbildningen riktar sig till radiologi. Men som nu man valt att göra allt till en specialitet blir det svårt att undvka. Som jag ser det kan man minimera utbildningen så att man kan göra jourtjänst (vilket på vårt sjukhus går att göra inom ca 3 mån) Den jourtjänst som sedan finns räcker för att få radiologisk bas och resten av radiologisk utbildning kan användas på bästa sätt (ultraljud kärl etc, ulj hjärta, mrt hjärta osv). 18

19 Appendix 3 Enkät till klinikchefer inom Klinisk Fysiologi Hur många anställda kliniska fysiologer (kliniska heltidstjänster) har Ni på Er klinik? a. antal specialister b. antal icke specialister (ST läkare och vikarierande underläkare) Kommentar: Hur många läkare delar på dessa heltidstjänster? Kommentar: Hur många ST läkare, med avsikt att bli kliniska fysiologer, arbetar för närvarande hos Er enligt a. den gamla ST utbildningen (Klinisk Fysiologi egen bas) b. den nya ST utbildningen (Klinisk Fysiologi som gren till Bildoch Funktionsmedicin) Kommentar: Upplever Du den nuvarande rekryteringen av blivande kliniska fysiologer som fullgod? Kommentar: Om Nej på fråga 4, vad tror Du är den viktigaste anledningen till detta? Kommentar: 19

20 Hur bedömer Du att den nya specialistindelningen, med Klinisk Fysiologi som grenspecielitet till Bild och Funktionsmedicin (BFM), påverkat rekryteringen av blivande kliniska fysiologer? Lättare Oförändrat Svårare Kommentar: Uppfattar Du det som att någon läkare hos Er avstått från att specialistutbilda sig till klinisk fysiolog med anledning av den nya specialistutbildningen med Klinisk Fysiologi som gren till BFM? Kommentar: Om ja på fråga 7, ungefär hur många läkare rör det sig om? Kommentar: Hur bedömer Du att rekryteringen av blivande kliniska fysiologer idag motsvarar Er verksamhets behov av nya medarbetare inom de närmsta 5 åren? Bra Tillräcklig Dålig Vet ej Kommentar: Hur bedömer Du möjligheterna att få till stånd en adekvat specialistutbildning i Klinisk Fysiologi med Klinisk Fysiologi som gren till BFM? Goda Tillräckliga Dåliga Vet ej Kommentar: Är det någon fråga vi glömt ställa? Kommentar: 20

Utbildning & rekrytering inom BFM

Utbildning & rekrytering inom BFM Utbildning & rekrytering inom BFM - Hur har det gått och vad tycker professionen? Henrik Engblom & Magnus Hansson ST-läkare BFM/Klinisk fysiologi Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum, Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN Specialiseringstjänstgöring i Bild- och Funktionsmedicin, BFM, baseras på den målbeskrivning för specialiteten som utarbetats i samarbete

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att

Läs mer

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Angående specialitetsindelning för neuroradiologi Svensk förening för neuroradiologi (SFNR) har som organisation eller via enskilda företrädare uttalat sig flera gånger tidigare om hur specialistutbildningen

Läs mer

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård SOSFS 2008:17 BFM SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011

Läs mer

BFM summariska anteckningar från 2006-10-12

BFM summariska anteckningar från 2006-10-12 BFM summariska anteckningar från 2006-10-12 SFMR Katrine Riklund, Peter Aspelin, Ola Björgell SFKF Peter Friberg, Agnes Modin, Håkan Arheden(2.5 timmar sent) SFNM Marika Bajk, Sabine Damm, Jan-Erik Bergkvist

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

BFM summariska anteckningar från internat

BFM summariska anteckningar från internat BFM summariska anteckningar från internat 20060407-08 Det första historiska mötet mellan representanter från SFMR Katrine Riklund, Anders Rydh, Peter Aspelin SFKF Peter Friberg, Agnes Modin, Håkan Arheden

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009

Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Kerstin Johansson och Cecilia Rosander, Handledning/Introduktion Bakgrund Vad ska jag bli när jag blir stor?

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-15... Reumatologsektionen medicinkliniken Kristianstad...... Annika Teleman och Tomas Bremell... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN

ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN 2011-12-12 Sida 1 av 2 ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN FRAMTIDA SPECIALITETSORGANISATION Vi hälsar med tillfredsställelse att Socialstyrelsen kommit fram till att nuvarande ordning med bas-

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR

UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR BILDANDET AV SPECIALITETEN BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN. Rådet för grundutbildningsfrågor vid Sahlgrenska akademin beslutade i juni 2006 att utreda möjligheten

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST...... ST-läkare Aktuell sektion/klinik Handledare 1. Allmänna omdömen Hur var introduktionen på sektionen/kliniken?

Läs mer

ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015)

ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015) ST-läkare i Neurologi ST-enkät (2015) Samlat in 151 mailadresser Från Neuralt Nätverk okt 2015 (36): Uppsala (11), Karlstad(7), Örebro(7), Falun(3), Gävle(3), Västerås(3), Eskilstuna (2). Via studierektorsnätverket

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 Kalix länsdelssjukhus är beläget i östra norrbotten och betjänar ca 37 000 personer. Sju ATläkare per år fullgör sin AT-tjänstgöring vid sjukhuset. Helhetsintrycket hos

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares

Läs mer

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs Bilaga 1 till Handlingsplan för utbildning av läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING Version: 1.003 Ansvarig:

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Körkort arbetsfysiologi

Körkort arbetsfysiologi Körkort arbetsfysiologi Utbildningsläkare Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Per Nivedahl Syfte Som led i klinikens kvalitetsarbete/kvalitetssäkra utbildningen för randare och ST-läkare Underlätta och strukturera

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-10-21--22 Södersjukhuset Stockholm Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Peter Elbe och Jessica Frisk Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-26 Vrinnevisjukhuset Norrköping Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin

Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin 1 (4) Riktlinjer för sidoutbildning på Medicinkliniken för ST-läkare i Allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin är anställda av primärvården och har sin huvudtjänstgöring på en vårdcentral. Sidoutbildningen

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsmötet 7 maj 2014 Kerstin Elvin Minimitider bl.a. 4år inom KITM Checklistor ST läkarna självständigt skall utföra våra vanligaste analysmetoder ROTEM / TEG Ref.litteratur

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-14 Vrinnevisjukhuset i Norrköping Universitetssjukhuset i Linköping Sjukhus, ort Ortopedkliniken Klinik Anne Garland och Johan Kärrholm

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 30 nov 1 dec 2016 entralsjukhuset Karlstad Ögonkliniken Sjukhus Ort Klinik Pär Kanulf och Susann ndersson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

SR-möte Jönköping 140916 kl 10-16.30

SR-möte Jönköping 140916 kl 10-16.30 SR-möte Jönköping 140916 kl 10-16.30 Närvarande: Ordförande: Alexey Dolinin Sekreterare: Malin Ugarph Edfeldt. Peter Gottfridsson Årsberättelse. Vad jobbar KVAST med just nu? Barnanestesi riktlinjer: Med

Läs mer

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 2011-06-30 FÖRSLAG 1 (2) Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 1. Bakgrund Västerbottens läns landstings verksamhet, folktandvården vid tandläkarhögskolan,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-06--07 Västmanlands sjukhus Västerås Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-2/3 2016 Länskliniken Ögonsjukvården Västernorrland Sjukhus Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik Ort Eva Gottvall och Susann ndersson

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

PM Administrativt. Utbildningsplan ST (Specialiseringstjänstgöring) Akutsjukvård med Internmedicin

PM Administrativt. Utbildningsplan ST (Specialiseringstjänstgöring) Akutsjukvård med Internmedicin Vo Akutcentrum Vo Internmedicin PM Administrativt Text författare: Anders Aronsson, Cornelia Härtel, Peter Kalén Faktaansvarig: Anders Aronsson, Cornelia Härtel, Peter Kalén Godkänt av: Kjell Ivarsson,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-09-26 Västmanlands sjukhus Västerås Rehabiliteringsmedicin Sjukhus Ort Klinik Carin Persson & Wolfram Antepohl Inspektörer Gradering A

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Utbildningsbeskrivning

Utbildningsbeskrivning Utbildningsbeskrivning Klinik BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN, SÄS, Borås Klinikens huvudverksamhet Kliniken för bild- och funktionsmedicin är sedan juni 2010 sammanslagen med kliniken för laboratoriemedicin.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 11 maj 2015... Blekingesjukhuset Karlshamn Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-09-21--22... Hässleholms sjukhus Hässleholm Endokrinologi...... Sjukhus Ort Klinik Sven Karlander... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25/11 2015 Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Medicinkiniken, Kardiologi Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

AT-information. Medlem i Läkarförbundet? Kvällens rubriker. Regelverk. Avdelningen för politik och profession. Vad är AT?

AT-information. Medlem i Läkarförbundet? Kvällens rubriker. Regelverk. Avdelningen för politik och profession. Vad är AT? AT-information Avdelningen för politik och profession Josef Axelsson Milla Järvelin Thomas Parker josef.axelsson@slf.se milla.jarvelin@slf.se thomas.parker@slf.se Medlem i Läkarförbundet? Rådgivning inom

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 29/2-1/3 2016 Region Halland Halmstad UP Sjukhus Ort Klinik Marie Törnqvist och Gunnel Svedmyr Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Växjö universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Växjö universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

33. Vad var det viktigaste du lärde dig under kursen? 21 har svarat av 36 (58%) Kommentar:

33. Vad var det viktigaste du lärde dig under kursen? 21 har svarat av 36 (58%) Kommentar: 33. Vad var det viktigaste du lärde dig under kursen? 21 har svarat av 36 (58%) Kommentar: -status, kemi, allt -Klin kem -EKG och status -Prata med patienter -Jag tycker jag har fått mycket kunskap i alla

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13 Målbeskrivningsarbetet Rubrik Förnamn Efternamn Gemensam kunskapsbas 11/18/13 Syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen Att undersöka

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

SYLF:s ST-enkät 2011. - Delrapport 1, om ST-läkares val av specialitet, genomströmningstid och nöjdhet avseende specialitetsval

SYLF:s ST-enkät 2011. - Delrapport 1, om ST-läkares val av specialitet, genomströmningstid och nöjdhet avseende specialitetsval SYLF:s ST-enkät 2011 - Delrapport 1, om ST-läkares val av specialitet, genomströmningstid och nöjdhet avseende specialitetsval November 2011 Sammanfattning Resultaten från årets ST-enkät visar att en

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

Resultat kursutvärdering: Regional utbildningsdag: Thorakal aortasjukdom, 5:e juni 2015.

Resultat kursutvärdering: Regional utbildningsdag: Thorakal aortasjukdom, 5:e juni 2015. Resultat kursutvärdering: Regional utbildningsdag: Thorakal aortasjukdom, 5:e juni 2015. Webbenkäten öppen fr o m 2015-06-08 t o m 2015-06-30. Av 22 deltagare har 17 besvarat enkäten (svarsfrekvens 77

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-10-27-2016-10 28 Gävle sjukhus Gävle Neurologmottagningen Sjukhus Ort Klinik Snjolaug rnardottir och Lenka Nováková Nyrén Inspektörer Gradering

Läs mer

Utvärdering av SPUR inspektion

Utvärdering av SPUR inspektion 1 Utvärdering av SPUR inspektion Bakgrund SPUR inspektioner av specialiseringstjänstgöring (ST) har genomförts sedan i början på 90 talet. Syftet med inspektionerna är att granska, säkra och höja kvaliteten

Läs mer

RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014

RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014 RAPPORT Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola Uppföljning och utvärdering 2009-2014 2015-10-21 Ulf Järphag 1. BAKGRUND Personlig Tränar (PT) -utbildningen på Katrinebergs folkhögskola har bedrivits

Läs mer

LKG005 - Akut omhändertagande internmedicinska patienter.. SöS

LKG005 - Akut omhändertagande internmedicinska patienter.. SöS LKG005 - Akut omhändertagande internmedicinska patienter.. SöS Antal erhållna enkätsvar: 21 Om kursen ges på flera sjukhus, ange på vilket/vilka sjukhus du gått kursen: (1) Karolinska universitetssjukhuset,

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi UTILDNINGSOK FÖR SSPEILITETEN KLINISK FYSIOLOGI Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi Innehåll 1 Utbildningsplan för Klinisk Fysiologi... 2 1.1 Inledning... 2 2 Teoretiska Kunskapsmål...

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer