Genomförande av specialiseringstjänstgöring i kardiologi inom KC hjärtsjukvård, Sunderby sjukhus

Transkript

1 Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) Genomförande av specialiseringstjänstgöring i kardiologi KC hjärtsjukvård, Sunderby sjukhus Lagrum och styrande förutsättningar I enlighet med 4 kap 1 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och föreskrifter för läkares specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8) ska legitimerade läkare göra en specialiseringstjänstgöring under handledning på minst 60 månader (motsvarande heltidstjänstgöring), för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt och föreskivs för specialiteten. Specialiseringstjänstgöringen ska vara målstyrd, utgå från ST-läkarens individuella förutsättningar och fullgöras genom tjänstgöring och olika kompletterande utbildningar. Om läkaren är specialistkompetent en eller flera andra specialiteter kan som mest 30 månader tillgodoräknas från denna/dessa specialiteter. Syfte Syftet med den här rutinen är att skapa en struktur för specialiseringstjänstgöringen så att den håller en hög och jämlik nivå för samtliga ST-läkare, med målet att de ska uppfylla målbeskrivningen under de stipulerade 5 åren. Beskrivning arbetsgång Allmänt Varje ST-läkare ska ha ett ST-kontrakt och ett individuellt utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen (se regionövergripande rutin för specialiseringstjänstgöring för läkare). Inom kompetenscentrumet ska det finnas en mall att utgå ifrån för utbildningsprogramet. Det individuella utbildningsprogrammet skapas genom att mallen anpassas till den enskilde ST-läkarens förutsättningar. Utifrån målbeskrivningen delas specialiteten kardiologi in i fyra olika fokusområden plus den gemensamma kunskapsbasen. ST-läkaren avsätter tid för varje fokusområde och ska under den perioden genomföra de tjänstgöringar som ingår i fokus, handlägga mottagningspatienter, delta i andra utbildningsaktiviteter och genomföra litteraturstudier fokus. ST-läkarens ansvar ST-läkaren ansvarar själv för att meddela schemaläggaren om sina placeringsönskemål utifrån fokus och för att planera in de rekommenderade utbildningsaktiviteterna, litteraturstudier och kurser.

2 Sida 2 (8 ST-läkaren ansvarar även att påtala till mottagningen om ST-läkaren behöver träffa patienter med någon särskild sjukdom eller tillstånd för att kunna uppfylla målbeskrivningen. Utbildningsaktiviteter Tjänstgöring på andra enheter på sjukhuset än de kardiologiska fullgörs med fördel under den gemensamma kunskapsbasen. Kurser går oftast inte att planera in under rätt fokusområde, utan får planeras in där det är praktiskt möjligt. Avdelningsarbete Vid tjänstgöring på avdelningarna ska ST-läkaren fullgöra de arbetsuppgifter som ingår i avdelningsarbetet även om dessa arbetsuppgifter faller utanför fokus. ST-läkaren ska utgå från de patienter som vårdas på avdelningen för tillstånd som inkluderas i fokus i sina litteraturstudier. Under den gemensamma kunskapsbasen ska ST-läkaren i så stor utsträckning som möjligt ges tillfälle att ronda under handledning av avdelningsöverläkaren. Efter att ST-läkaren har genomfört majoriteten av placeringarna för den gemensamma kunskapsbasen, uppfyller huvuddelen av denna målbeskrivning och genomfört minst en kunskapsbedömning av en rond och utifrån denna kunskapsbedömning anses mogen att börja ronda självständigt ska ST-läkaren ges tillfälle att börja ronda självständigt på avd 46. STläkaren rondar då patientsalarna 2, 8 och 9 med stöd av överläkaren på avd 46 och salarna 1,10 och 11, med stöd av HIA-läkaren. Efter den gemensamma kunskapsbasen ska ST-läkaren succesivt ges större ansvar vid sina placeringar på HIA. Under sista året av specialiseringstjänstgöringen ska ST-läkaren ta huvudansvaret för ronden med stöd av HIAöverläkaren. I slutfasen av ST, efter gemensam bedömning av ST-läkaren, handledaren, studierektor och verksamhetschef, kan ST-läkaren schemaläggas utan överläkare på HIA med stöd av överläkaren på avd 46. Specialistkompentent läkare som specialiserar sig kardiologi rondar avd 46/HIA självständigt. Det bör finnas en specialist i kardiologi på någon av positionerna på avd 46/HIA. Övriga funktioner vid kliniken Efter en introduktion på s48 kan ST-läkaren svara på sökningarna på länssökaren med stöd av angiograförerna. Då ST-läkaren har börjat ronda självständigt kan ST-läkaren gå den korta rondjouren på avd 46 med stöd av kardiologjouren. ST-läkaren, handledaren, studierektor och verksamhetschef tar gemensamt beslut om när ST-läkaren är redo för att vara kardiologkonsult. ST-läkaren ska ha uppfyllt den gemensamma kunskapsbasen. ST-läkaren ska ha stöd av HIA-läkaren eller den läkare som handleder ST-läkarna på mottagningen.

3 Sida 3 (8 Mottagningsverksamhet Vid inbokning av patienter ska ST-läkarna i så stor utsträckning som möjligt få patienter sitt fokusområde. För att underlätta vid inbokningen av patienter på mottagningen ska det finnas riktlinjer för vilka patientkategorier som är lämpliga vid de olika fokusområden och för ST-läkare som sidoutbildar sig på kliniken. Mottagningen organiseras så att en överläkare/erfaren specialistläkare handleder 2-3 ST-läkare, både egna och de som sidoutbildar sig på kliniken. Den handledande läkaren ska inte ha egna patienter inbokade eller andra schemalagda uppgifter. Fokusområden Gemensam kunskapsbas ST-läkaren ska börja med att uppfylla målen för den gemensamma kunskapsbasen (delmål c1-c5), som tagits fram i samarbete centrum medicin och geriatrik. Den gemensamma kunskapsbasen beräknas ta minst 30 månader i anspråk. Fokusområde ischemisk hjärtsjukdom: Rekommenderad tidsåtgång: 12 månader, tidigt i specialiseringstjänstgöringen Tjänstgöringar: akuten, avd 46, avd 47, avd s48, coronarlab, THIVA/thoraxkirurgen Övriga utbildningsaktiviteter: en eller flera kurser, delta vid hjärtskolans föreläsningar, delta i ischemirond på mottagningen, coronarlab, thoraxrond med hjärtcentrum NUS, om möjligt delta vid mottagningsbesök inför och vid inläggning av baksträngsstimulator. Beskrivning: Förutom sedvanlig tjänstgöring på avdelningarna 46 och 47 ska ST-läkaren träffa post-pci och post-infarktpatienter, nybedömningar av ischemisk hjärtsjukdom, postoperativa kontroller efter CABG och patienter med kronisk ischemiskt hjärtsjukdom på mottagningen. Tjänstgöring på avdelning s48 är ett viktigt inslag i fokus. Under denna tjänstgöring ska ST-läkaren ges fortlöpande möjlighet att delta i diskussioner om diagnostik och behandling av patienterna med angiograförerna. Under minst 2 veckor ska ST-läkaren vara placerad på angiolab för att få förståelse för det praktiska tillvägagångsättet. Under dessa veckor ska STläkaren stå med i det sterila under ingreppen och tolka coronarangiografibilder under handledning. Dessa veckor kan med fördel samordnas med den tid ST-läkaren ska vara med på pacemakeroperationer.

4 Sida 4 (8 Sidotjänstgöring på THIVA/thoraxkirurgen med möjlighet att delta vid CABG-operationer bör även genomföras som del av fokus, men förläggs med fördel senare under ST. Fokusområde kardiologisk diagnostik Rekommenderad tidsåtgång: 6 månader, tidigt i ST, kan delas upp i flera delar. Tjänstgöringar: Klinisk fysiologi och ev. röntgenavdelningen Övriga utbildningsaktiviteter: en eller flera kurser, delta på ekorond Beskrivning: Huvudplaceringen under fokus är klinisk fysiologi. Även röntgenavdelningen vid Sunderby sjukhus eller andra sjukhus i landet kan vara aktuella. Under placeringen ska ST-läkaren lära sig att självständigt tolka arbets-ekg, holter-ekg, holter-bt, självständigt genomföra och tolka ekocardiografi, samt ha tillägnat sig kunskap om transeosofagal ekokardiografi, arbets-ekokardiografi, stress-ekokardiografi och hjärtscintigrafi. Dessutom ska ST-läkaren ha kännedom om DT, MR och PET-undersökningar av hjärtat och thorakalaorta. Fokusområde arytmi och pacemaker Rekommenderad tidsåtgång: 6 månader Tjänstgöringar: akuten, 46, 47, s48, arytmilab NUS, ev. barnkardiologen NUS Övriga utbildningsaktiviteter: en eller flera kurser, delta vid TAS, delta vid pacemakerinläggningar, gå med pacemakersköterskorna, pacemakerronder, ges möjlighet att bedöma pacemakerremisser under handledning, inläggning av revealdosor. Beskrivning: Förutom tjänstgöringsplaceringar ska ST-läkaren träffa patienter med hjärtarytmier på mottagningen och ta ställning till utredning, behandling och antikoagulantia. Under fokus ska ST-läkaren tjänstgöra vid avd s48 med att skriva in och ut patienter som ska operera in pacemaker, CRT och ICD eller genomföra dosbyte. ST-läkaren ska vidare delta vid operationerna i sterilt område, samt vara med vid postoperativ programmering. Även under övriga placeringar ska ST-läkaren beredas möjlighet att delta i operationer av device. Under 3-4 veckor ska ST-läkaren följa med på pacemakersköterskornas mottagning för att lära sig att läsa av och göra basala programmeringar av pacemakrar, samt dokumentera detta i journalen (under pacemakersköterskornas användarnamn). ST-läkarna kan även gå med på pacemakerläkarnas mottagning. De ansvarar då själva för att avtala med respektive läkare. ST-läkaren ska därutöver delta vid pacemakerronderna, TAS på fyslab och självständigt kunna lägga in revealdosor.

5 Sida 5 (8 Fokusområde hjärtsvikt, klaffar och GUCH: Rekommenderad tidsåtgång: 6 månader, genomförs efter ekokardiografiplaceringen på klinisk fysiologi. Tjänstgöringar: akuten, 46, 47, s48, ev. barnkardiologen NUS och/eller GUCH-mottagningen på Östra sjukhuset, THIVA/thoraxkirurgen NUS, ev. cardiologen och transplantationscentrum Sahlgrenska universitetssjukhuset. Övriga utbildningsaktiviteter: En eller flera kurser, delta vid hjärtsviktsrond på mottagningen, delta i ekoronder och thoraxronder med hjärtcentrum NUS, delta vid hjärtkateterisering och hjärtbiopsi (arytmilab vid NUS, cardiologen/transplantationsenheten Sahlgrenska eller GUCH-mottagningen Östra sjukhuset Göteborg.) Beskrivning: Under fokus ska huvuddelen av tiden ägnas åt hjärtsvikt. Vid tjänstgöring på avd s48 ska ST-läkaren i första hand handlägga patienter som ska genomgå preoperativ utredning inför klaffintervention och diagnostiska angiografier vid hjärtsvikt. På mottagningen ska ST-läkaren träffa patienter med HFrEF, HFpEF, klaffel och postoperativa kontroller efter klaffoperationer. Speciellt då ST-läkaren handlägger patienter med klaffel är det viktigt att det finns tillgång till klinisk instruktör klaffel. ST-läkaren ska även gå med specialist på GUCHmottagningen och kan även handlägga enklare GUCH-patienter under handledning av specialist med kunskap om GUCH. ST-läkaren ansvarar själv för att avtala med aktuell specialist om att följa med på mottagningen. Tjänstgöringar vid andra sjukhus fokus kan förläggas under senare del av ST. Övriga rekommenderade utbildningsaktiviteter: Delta vid genetisk rådgivning via kardiovaskulärt genetiskt centrum, NUS. Kan även arrangeras via videolänk när det finns familjer som genomgår genetisk utredning i Sunderbyn eller på cardiologen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Svenska kardiologföreningen rekommenderar 50 jourer med självständigt ansvar för HIA Uppföljning Kunskapsbedömningar I enlighet med SOSFS 2015:8 ansvarar handledare och verksamhetschef för att ST-läkarnas kompetensutveckling bedöms kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen och det individuella utbildningsprogrammet. I praktiken är ST-läkarena, med stöd av handledare och studierektor, ansvariga för att bedömningarna sker. Bedömningstillfällena ska dokumenteras och redovisas för handledare, studierektor och verksamhetschef. Dokumentationen ska användas för att bedöma om ST-läkaren följer förväntad kompetensutveckling och ligga till grund för att utfärda intyget om uppnådd specialistkompetens. Om STläkaren inte uppfyller kompetenskraven ska ST-läkare, handledare, studie-

6 Sida 6 (8 rektor och verksamhetschef ta fram en åtgärdsplan i enlighet med den regionövergripande rutinen för specialiseringstjänstgöring för läkare. Bedömningarna ska göras med på förhand kända och överenskomna metoder. Det är viktigt att även göra kunskapsbedömningar med hänseende på a- och b- delmålen. Under de olika fokusområdena ska ST-läkaren genomföra kompetensbedömningar kontinuerligt. Se tabell. Vid samtliga bedömningstillfällen ska fokus ligga på att ge ST-läkaren konkret och detaljerad återkoppling med syfte att ST-läkaren ska utvecklas ytterligare i sin medicinska kunskap och professionella roll. ST-läkaren och handledaren ska revidera det individuella utbildningsprogrammet utifrån återkopplingen. Fokusområde Bedömningsmodell Antal kommentar Ischemisk hjärtsjukdom Arytmi och pacemaker Hjärtsvikt/klaffar Mini-Cex/medsittning 2 Med läkare med kompetens Rondmall 1 Med läkare med kompetens CBD 2 Med handledare DOPS 1 för varje praktisk procedur Med medarbetare Krävs godkänt för att få utföra proceduren självständigt Mini-Cex/medsittning 1 Med läkare med kompetens CBD 1 Med handledare DOPS 1 för varje praktisk procedur Med medarbetare Krävs godkänt för att få utföra proceduren självständigt Mini-Cex/medsittning 1 Med läkare med kompetens

7 Sida 7 (8 /GUCH Kardiologisk diagnostik CBD 1 Med handledare DOPS 1 för varje praktisk procedur Med medarbetare Krävs godkänt för att få utföra proceduren självständigt Tolkning av a-ekg 1 Med medarbetare Tolkning av holter-ekg 1 Med medarbetare Undersökningsteknik/bildvalitet vid ulj hjärta 1 Med medarbetare Tolkning av ulj hjärta 2 Med valfri instruktör med kompetens att själv göra bedömningen För att självständigt få tolka på ulj hjärta ska ST-läkaren ha klarat provet Generella färdigheter Feedbackverktyg för a- delmål och delmål b1 Årligen Hela eller delar av Specialistläkarkollegium 2 under ST 360-gradersbedömning 1 under ST Årsrapport i ST-forum Årligen

8 Sida 8 (8 Övrigt I övrigt ska specialiseringstjänstgöringen följa Region Norrbottens rutin för specialiseringstjänstgöring för läkare. Rekommenderad litteratur och lista över kompetensnivåer för olika färdigheter återfinns i Svenska Kardiologföreningens målbeskrivning på