LOGISTIK. Trender är inte mode. Har du hittat din inre potential? FRAMTIDEN ÄR TIMING PLATS FLÖDE VÄRDE SYSTEM HELHET. Nr

Transkript

1 Nr Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH) Trender är inte mode Har du hittat din inre potential? FRAMTIDEN ÄR LOGISTIK FLÖDE TIMING PLATS möte med människor i nätverk HELHET VÄRDE SYSTEM

2 INNEHÅLL Var du med? 4 Sök bland vimmelbilder från sommarfest och frukostklubbar. Och träffa Mattias som fått flera nya uppdrag tack vare MiH. 9 Logistik = helikopterseende Logistiken blir en bärande affärsidé för allt fler företag, från idé till leverans. Med rätt flöde och processer kan enorma värden vinnas. MiHngel sveper över september månads tema på Frukostklubben. 14 Luft som kostar Jakten på luft sparar pengar och miljö. När Ikea ska ta fram nya produkter börjar logistiken redan på ritbordet. Logistik i styrelsen 17 Det behövs fler logistiker i företagens styrelser. Det var ett av budskapen vid årets stora logistikkonferens i Göteborg. MiHngels utsände var där. Juristen Hur mycket av ett varumärke kan man härma? MiHngels jurist reder ut begreppen. Du kan mer än du vet Svaret finns inom dig. Livsstilscoachen Sara Widlert hjälper privatpersoner och chefer att utnyttja sina resurser bättre och hitta balansen i livet. Bilden Mmmm. Sommar. Christian Alsterfjord står för dagens bild från en sanddränkt fest på Tropical Beach. En Bond i stan Omvärldsanalytikern Cay Bond tolkar tidens tendenser och avslöjar vilka strömningar vi kan vänta oss framöver. Nyheter från MiH 28 Om guldkärnor, nya medlemskort, bättre frukostlogistik och annat. 18 Logistik = möta kunden Logistik är att möta sina kunder. Karin Salomonsson från Campus Helsingborg reflekterar över logistikens kärna. Marknadsbravader Om en klassisk svensk reklammakare och konsten att mäta nyttan av reklam. Publicisten och krönikören Sven Gunnar Särman plockar ur marknadsarkivet Varsågod! Här är ett nytt nummer av MiHngel, tidningen för och om Marknadsföreningen med utblickar i regionen och världen runtomkring. Vi som gör MiHngel är Annika Rosenkvist på Möjligheter reklam som gett tidningen dess grafiska form och layout. Och Eva Thelander på Make Sense Communication som stått för det redaktionella arbetet. Hör av dig om du har idéer och synpunkter eller om du vill hjälpa till med tidningsarbetet. Annika Eva Foto:Bertil Hagberg/Sesamphoto MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborg, Ansvarig utgivare: Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör: Eva Thelander, eva@make-sense.se Grafisk form och layout: Annika Rosenkvist, mail@mojligheter.se Annonsbokning: Torkel Brunstorp, torkel@brunstorp.com Tel: Repro & tryck: Printing Malmö AB Papper: 130 g. Maxibulk 1.1 från IGEPAgroup Kuvert: Harry Kuvert Distribution: StroedeRalton I cdg MEDARBETARE i detta nummer SKRIBENTER Hans-Gunnar Gustavsson, hg@rattbetalt.se Karin Salomonsson, karin.salomonsson@msm.lu.se Lars-Erik Ström, strom@marketlaw.se Sven Gunnar Särman, sarman@telia.com Lina Weibull, weibull.ord@telia.com FOTOGRAFER Ulla Alderin, ulla@alderin.se Christian Alsterfjord, christian@kontaktbolaget.se CarlMagnus Johansson, info@carlmagnus.com Markus Jönsson, markus@kontaktbolaget.se Christina Uhlin, christina.uhlin@aller.se Ismar Zvirkic, ismar.zvirkic@skane.se

3 Hårda fakta om Helsingborgsregionen I våras höll vi en rad frukostklubbar på temat Smart Cities. Där visades faktorer som gör vissa regioner och regionala företeelser riktigt stora. Först ut var Lennart Magnusson, före detta vd för Marknadsföreningen i Göteborg. Med högt ställda mål och mycket samarbete (där MiG:s frukostklubb har spelat en stor roll) har staden kommit otroligt långt när det gäller att ta sig ur sin mycket besvärliga strukturkris. Bra positionering Göteborg blev årets tillväxtkommun 2004 det var välförtjänt. Men staden slog sig inte till ro utan höjde ribban års Ostindiefararen Götheborg, Volvo Ocean Race, Gothia cup och EM med åtskilliga svenska medaljer är bara det översta skiktet av den verksamhet som sprudlar i Göteborg. Tala om att positionera en region! Vid det sista frukostmötet deltog personer från vår egen region. Där avspeglades problemet med att sätta höga mål i en region som upplever sig själv som bättre än alla andra. De drivande i Göteborgsregionen har insett att en region måste byggas kring ett nav. Ett nav som måste vara starkt och offensivt. Med ekrar som går ut till regionens alla hörn och får hjulet att börja rulla. Lokala viljor Tankarna har märkligt nog inte kopierats av någon. Ute i landet slåss fortfarande enskilda kommunalråd och lokala tjänstemän för sina egna ofta småskaliga syften. Trots goda förutsättningar har våra tio kommuner med runt invånare långt kvar. Prestige och brist på verkligt samarbete står i vägen. Som jag ser det har vår region tre alternativ: 1. Acceptera att vi ingår i Köpenhamnsregionen. Dra nytta av detta och positionera oss som en självklar mindre del i en region som kan bli en av de mest expansiva i Europa. 2. Bli en del av Malmöregionen där Malmö är navet, och vi stöttar staden i dess strävan att nå samma nivå som Köpenhamn. 3. Skapa en Helsingborgsregion där vi agerar tillsammans för att positionera vår lilla del av Europa. Ta chansen Samtliga alternativ ställer höga krav på samarbete. Så vi måste börja agera nu. Om vi sammanställer 100 bra förslag till hur vi ska positionera vår region, rangordnar dem från mycket lätt till mycket svårt och därefter väljer ut ett eller några av de svåraste förslagen och genomför det då har vi en chans att hamna i rampljuset och samtidigt uppnå våra syften med att stärka vår kommun och region. Men om vi alltid väljer de lättaste lösningarna kommer vi inte ens att märkas. Mer om detta finns att läsa i den skrift om Smart Cities som vi tagit fram tillsammans med managementkonsultföretaget Navet. LEDARE Vi bor i en region som har allt. Låt oss dra mer nytta av det. Ha det bra-hälsningar Hans Nelson Ordf. Marknadsföreningen Foto: Bertil Hagberg/Sesamphoto 3

4 Sand mellan tårna Grillröken pyrde och musiken gungade. Fotograferna Christian Alsterfjord och Markus Jönsson ger oss minnesbilder från en skön sommarfest den 1 juni på Tropical Beach. 4

5 Joakim Jardenberg, Hans Nelson Eva Edenby, Lena Sundström, Margareta Eriksson Leif Svensson, Margareta Nordström Tina Paulsson, Ole Andersson, Per-Fredrik von Platen Jonas Nilsson, Karina Sandell-Nilsson, Mats Persson, Carina Grönqvist, Tony Grönqvist Bo Nilsson, Leif Magnus, Lotta Hylén, Britt-Marie Andreen Malin Svennefors, Gustav Kleiby Mats & Gunilla Kleverman Linda Borgström Kajsa Orvarsson, Marika Culin, Alexandra Vikström, Jenny Wenzel Noushin Nadjafi, Nader Khajehnouri Rasmus Nanhed, Katarina Sverkersten Pia Lundell, Ann-Kristin Cronberg, Alice Wallhoff 5

6 Frukostglimtar Anita Holmberg, Kristina Norman, Birgitta Lantz, alla från Posten Malin Svinth - Don Donna skobutik och Mattias Rundberg - Projektgaranti AB Peter Stenström och Ola Jönsson, båda från Electro-Dynamo Åsa Björnör - Scania, Stefan Persson - Posten, Leif Svensson - Tectubes Stefan Carlsson och Pia Siljeklint - Service Managment, Campus Helsingborg Anna Svensson och Camilla Bjuvstrand - Helsingborgs Dagblad Andreas Meimermondt Helsingborgs Stad, Vladica Djordjevic Olympia Konferens Hans Eriksson - Invest in Landskrona, Tommy Lindqvist - Sydsvenska Industriandelskammaren, Sten-Åke Tjärnlund - Helsingborgs Stad, Annika Grahn - Elite Hotels och Christer Paulsson - Kullaflyg 6

7 Å Helsingborg, fyllt av tårar och sorg, när hösten drar in på nåt torg. Och vindens sus, sveper själar och hus, så fattas ett midvinterljus. Klas Wounsch, kommunala musikskolan, och skådespelerskan Birgit Carlstén, som tog farväl av Helsingborg. Lyckat mingel Katarina Sverkensson - Radisson SAS Hotel, Mats Bölner - Bildskaparen Bölner, Christian Gundersson och Christina Johansson - IXX IT - Partner AB Mats Leo - Sony Ericsson och Mats Werne - Right Professional Helena Dahlgren - Helsingborgs basket/slg International och Göran Persson - Kinnarps Camilla Parow - Arbetsterapeutskonsult, Nils Bertil Tranebacke - Nyström&Partners Paul Kleiby - NetWork Logistics AB och Claes Johansson - Utvecklingsnämnden Melinda Bondar, Fatih Altas, Sahar Hzadeh och Beniko Nakajima - NK DataCenter Mattias Rundberg är en relativt ny medlem i MiH som verkligen lyckats med minglet på Frukostklubben. Jag har varit på Frukostklubben procent av gångerna sen jag blev medlem i våras. Att komma hit ger värdefulla kontakter både i och utanför den egna branschen. Jag har träffat människor från olika branscher, studenter och andra som gett nya infallsvinklar och intressanta diskussioner. I flera fall har mötet lett till faktiska affärer och nya kunder, berättar han. Mattias tips på lyckat mingel: Var öppen Det är viktigt att prata, men också att lyssna och visa sig genuint intresserad av den man pratar med. Kom i tid Då hinner du äta din frukost, pejla läget och piggna till innan det är dags att prata och hälsa. Kom förberedd Kolla anmälningslistan så du vet vilka som kommer och var även beredd på att förklara vad du själv sysslar med. Tänk igenom vad du vill få ut av samtalet. Var inte för teknisk Försök förklara vad du själv sysslar med på ett sätt som är lättbegripligt för den du pratar med, undvik tekniska detaljer som förvirrar. Timing Avsluta samtalet om du känner att det börjar gå på tomgång. Tiden är kort och du vill ofta hinna prata med fler. Vidga dina vyer Prata med folk från alla branscher, det kan ge oväntade nya ingångar. 7

8 BÅT&BARBILJETT Pris 64:- Mat&Dryck -40:- MIH Rabatt -24:- Din t/r kostnad = 0:- I menybiljetten Båt&Bar ingår t/r-resa och en värdekupong på 40:- till mat eller dryck i baren, gäller ej tobaksvaror. Mot uppvisande av ditt nya MIH-medlemskort bjuder vi dig på T/R-biljetten, värde 24:-. Gäller t o m 30 november -06. Välkommen ombord!

9 LOGISTIKENS ROLL 9

10 helikopterblick öv Den tränger in på nya områden. In i styrelserum och strategiska beslut. I den offentliga sektorn som ett sätt att hantera vårdköer och flaskhalsar. Logistiken. Som i dag handlar om betydligt mer än att frakta gods från A till B. MiHngel gör en snabbdykning i ämnet som är tema för Marknadsföreningens Frukostklubbar i september. Vad vore Ikea utan platta paket och tanken att kunden gör halva jobbet? Stadium utan centralt samordnad ekonomi och varupåfyllnad? Två exempel av många på svenska företag som byggt sina framgångar på smarta logistiska upplägg. Med integrerade grossist- och butiksled och effektiva varuförsörjningssystem har de blivit förebilder för hur hela kedjan, från utveckling till färdiga produkter, kan hanteras och hur varorna på butikshyllorna matchas med annonser och mediekampanjer i rätt ögonblick. HÖGT KOSTNADSLÄGE På grund av, eller kanske tack vare, det höga kostnadsläget i Sverige har många företag tvingats slimma logistiken och lyckats vända den till ett framgångsrecept. Logistikchefen är inte längre killen från lagret som ska ta fram grejor i tid. Det är någon som kan se flöden, processer och helheter. Många företag har insett det här och söker logistikfolk till sina ledningsgrupper, säger Mats Johnsson, lektor inom logistik vid Lunds tekniska högskola. Logistiken har alltså blivit affärsstrategi. Och för de företag som ännu inte hakat på trenden blir det kärvt. Det går absolut på rätt håll. Men det finns mycket kvar att göra. Det räcker inte att se helheten hos det egna företaget, utan ännu längre: Vad vill min kund? är en vanlig fråga i dag. Men lika viktigt är det att fråga vad kundens kund vill. Vad händer med överblivet material? Hur kan vi underlätta genom att använda annat material? säger Mats Johnsson. HELIKOPTERSEENDE Förutom att ha ett helikopterseende med många aktörer i synfältet har också en rad nya faktorer trätt in i dagens logistik. Till exempel värdet av det som transporteras. Att frakta högaktuella och dyrbara elektroniska komponenter per båt kan vara oekonomiskt på grund av förlorad tid, ränta och kapitalbildning. Flyget blir i ett sådant läge mer kostnadseffektivt, trots att priset vid första påseende är dyrare. I takt med att allt mer av västvärldens produktion sker i lågkostnadsländer blir till slut logistiken närmast virtuell varor tillverkas i Fjärran Östern och Östeuropa, säljs i USA, men styrs från ett helt annat land. Visionärer talar om supersnabba skepp som fraktar containrar över Atlanten på tre dagar eller praktiska zeppelinare som kan landa var som helst. Fast där är vi ju inte riktigt än. Dagens teknik verkar huvudsakligen kretsa kring informationsöverföring, 10

11 er flödet Text: Eva Thelander spårning och själva hanteringen på lagret. Automatiseringen ökar och påverkar hur varor plockas och förs ut. Det gäller att få lägsta kostnad och högsta beläggning på varje transportenhet, säger Mats Johnsson. För ett och ett halvt år sedan infördes nya EUbestämmelser om spårbarhet i livsmedelshanteringen, till följd av galna kosjukan och andra orosmoment inom livsmedelsbranschen. Det gav impulser till nya uppföljningssystem. Med ny märkning och nya streckkoder kan producenterna hitta allt mindre utskick av sina produkter om de behöver återkalla vissa varor, förklarar Mats Johnsson. FRAMTIDSTEKNIK Ännu mer sofistikerat är RFID (Radio Frequency Identification) som i stället för koder bygger på distansavläsning. Enheter i logistikflöden försvunna containrar, stulna rullvagnar, glömda lastpallar kan snabbt spåras automatiskt. Bäst före-datum kan säkras i livsmedelsindustrin. Många anser att RFID är den stora framtidstekniken. Men systemet är dyrt. Här finns absolut en potential bland företagen. De kan få bättre kontroll på sina flöden och sin produktion. Men många ser än så länge bara de höga initialkostnaderna. Märkningen görs i början av produktionskedjan. 11

12

13 Men informationen används inte förrän i slutet av kedjan. Därför kan ökade kostnader från märkningen vara svåra att motivera, det är svårt att visa fram business case som inbegriper alla i logistikkedjan, säger Mats Johnsson. MÄNSKLIGA FAKTORN Som i så många andra fall kan alltså den mänskliga faktorn skapa ett problem. Det kan helt enkelt vara svårt att i praktiken motivera medarbetare att vara konsekventa i märkningen av produkterna. Att hålla koll på varor och produkter är ju en sak. En annan, ännu större, logistisk utmaning är att hålla koll på människor. Till exempel inom sjukvården. Med nya synsätt på flöden och processer kan sjukhusköer kortas och vårdtider kortas. Att ha rätt personal som redan i ambulansen ställer diagnos och påbörjar behandlingen och därefter kan använda snabbspåret in till röntgen på sjukhuset är ett sätt. Att så långt det är möjligt standardisera behandlingar är ett annat. Genom att öka specialiseringen av de skånska sjukhusen har till exempel Region Skåne lyckats korta operationsköer. Så har Hässleholms sjukhusorganisation i dag blivit centrum för ledplastikoperationer (höfter och knän). Var och en är nog duktig på att optimera arbetet i sin närhet. Det är ledet mellan de olika aktörerna som är det svåra. Vi försöker följa patienten genom systemet och på olika sätt öka tilltron mellan olika yrkesgrupper och huvudmän, säger Eva Theander, som i ett närsjukvårdsprojekt i det regionala utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft - vård och hälsa, arbetar med lösningar för att de olika vårdaktörernas samarbete. Inom äldreomsorgen kan till exempel läkare från Region Skåne åka ut till patienternas hemorter det är ett sätt att hantera skarvarna. När läkaren kommer ut på plats sker också en kunskapsöverföring, säger Eva Theander. BRANDVÄGGSTUNNLAR En annan viktig aspekt är informationsöverföringen. I ett pilotprojekt testar sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra inom kommunens omsorg särskilda webbverktyg så att de (med patientens medgivande) kan läsa de journalanteckningar från sjukvården de behöver. Vi har gjort tunnlar i brandväggarna. Region Skånes mål är att varje patient på sikt bara ska ha en journal, förklarar Eva Theander. Så. Kanske sjukvården blir nästa framtidsbransch för logistikkonsulterna? OLIKA VÅRDKULTURER En mer svårarbetad flaskhals i patientens väg genom sjukvård och omsorg är övergångarna mellan Region Skånes hälso- och sjukvård, dvs. sjukhus och primärsjukvård, och kommunal vård och omsorg. Här ligger det en utmaning i att förbättra vårdprocessen i olika kulturer och arbetssätt. 13

14 Jakt på luft ger lägre pris Text: Eva Thelander Hos möbeljätten Ikea börjar logistiken redan på ritbordet. Formgivare och förpackningstekniker samarbetar från start för att hitta optimala lösningar som ger lägsta kostnader och pris. Luft. Det är den stora motståndaren. För varje enskild produkt i varje sändning gäller det att minimera de outnyttjade volymerna. Varor som inte ryms i platta paket måste gå att stapla. Storleken på mattor anpassas till EUR-lastpallar för att optimera utrymmet i containrarna. Med Ikeas väldiga volymer i världen ger varje vunnen kubikcentimeter på ritbordet enormt genomslag: rutter. 28 distributionscentraler. 236 varuhus underleverantörer. Ikea är ett lågprisföretag. Det betyder att vi också måste vara ett lågkostnadsföretag. Och där är förstås logistiken en mycket viktig parameter, säger Klas Ekman, som är Global Transport Manager vid Ikea. Hans avdelning i gamla Sockerbruket i Helsingborg samordnar koncernens sju transportregioner och tar fram direktiv för Ikeas transporter världen över. När en ny produkt väl har utformats och paketeringen fått sin rätta eventuellt platta form väljs lastpallar. Förpackningsinstruktioner skrivs och först därefter gäller det att hitta passande lastenhet. Lastbil, container eller järnvägsvagn? MIXAR TRANSPORTER Här väger vi samman många faktorer. Geografin är i sig inte avgörande i det valet. Vi mixar transporter efter förutsättningar, säger Klas Ekman. Jakten på optimal packning gynnar även miljön. Värmeljusen är ett belysande exempel. Förr packades de i plastpåsar som följaktligen blev både buktiga och Vad är logistik för dig? Text: Caroline Möller Foto: CarlMagnus Johansson Fredrik Kocon, Britt-Inger Karlsson, Jan-Åke Svenningsson, Ann-Christine Cronberg, Josefin Berglin, Söderåsens golfklubb. Posten. Posten. Sparbanken Gripen. nyexaminerad magister, För mig är det transporter, För mig är det när en Det är en materialprocess, Att få ihop alla delar i Öresundskraft. varutjänster, men också kund hittar bästa det vill säga att flytta en processen tidsmässigt. Det Att man ser till att rätt människor. Det är en form av alternativ för sina produkt från punkt A till handlar alltså om effektiva saker finns på rätt plats vid ständigt flöde runt omkring leveranser, helst via oss punkt B. För att det ska transporter av både tjänster rätt tid. Med andra ord oss. Logistik finns helt enkelt naturligtvis. Logistik fungera behövs ett väl och varor. handlar det om att fördela överallt hela tiden. innebär helt enkelt fungerande informations- resurser. hanteringen av flöde av system det blir allt gods. viktigare i dag. 14

15 skrymmande. I dag staplas de i rader. Vilket ger mindre förpackningar. Vilket ger fler värmeljus i varje transport. Vilket ger lägre koldioxidutsläpp. Så även här görs de största insatserna innan den fysiska förflyttningen påbörjas. Klimatförändringar, stigande oljepriser och hotad miljö hur ser då Ikea på framtidens transporter och miljön? Hittills har våra volymer fördubblats vart femte år, så nog är miljöfrågorna en utmaning, konstaterar Klas Ekman. MIXAR TRANSPORTER I Sverige går runt 35 procent av transporterna med tåg, men att konsekvent välja järnväg av miljöskäl går inte, förklarar Klas Ekman: Flexibiliteten begränsas om man enbart väljer tåg. De transportsätt vi använder i dag, det vill säga bil, båt och tåg, kommer vi att fortsätta med. Men andelen inom varje transportsätt kan förändras, säger Klas Ekman som ser många intressanta tekniska lösningar inom vägtrafiken framöver. I stora delar av Europa finns det nu tillgång till biodiesel och biogas som ger mindre miljöpåverkan från lastbilstransporterna. I takt med att oljepriserna går upp kommer den här utvecklingen att gå allt snabbare. Infrastrukturen finns ju redan vi har mackar och vägar. Så det gäller i princip bara att fylla pumparna med annat. 5263an_malm.qxp :19 Sida 1 Ny logistikutbildning vid Campus I takt med att företagen ökar sitt samarbete med underleverantörer och sin outsourcing blir också behovet av logistiker större. Från och med hösten 2007 kommer därför en ny treårig utbildning (120 poäng) i Logistic Service Management att erbjudas vid Campus Helsingborg. Utbildningen är flervetenskaplig, får en internationell profil och ska bidra till en ökad förståelse för helheter och hur teknik, ekonomi och organisation samverkar. Den ska ges i nära samarbete med näringsliv och myndigheter och länkas till kompetensnätverken CeLIT och NGIL. Liknande utbildningar finns på andra håll i landet, bland annat Borås, Linköping och Jönköping, men ingen har samma inriktning på kundperspektivet och hur det påverkar logistiksystemet. Utöver huvudämnet ingår kursmoment som rör kundrelationer, ekonomi och verksamhetsstyrning och förändringsprocesser i försörjningskedjor.,, och. 15

16

17 Bra logistik = FRAMGÅNG rapport från konferensen i Göteborg Text: Hans-Gunnar Gustavsson Foto: Svenska Mässan Låt logistikchefen informera styrelsen regelbundet och tänk på kostnaderna när en kund inte får den vara han eller hon önskat. Några konkreta förslag från vårens stora transport- och logistikkonferens i Göteborg. MiHngels utsände Hans-Gunnar Gustavsson rapporterar. Göteborgskonferensen visade att det aldrig tidigare varit så tydligt fokus på logistiken som en framgångsfaktor i företagen. Logistiken är många gånger skillnaden mellan framgång och misslyckande. Ett bra exempel är Christer Ericsson, entreprenör och skapare av Consafe, som vid en debatt bland annat talade om vikten av att höja logistikens status inom företagen. Han konstaterade att logistikfrågan ofta blir undanskymd i styrelsen, trots att god logistik brukar ge avkastning på tre år de företag som går bra har i regel den bästa logistiken. Det borde vara rutin att logistikchefen regelbundet ger styrelsen en föredragning av logistikläget, ansåg han. LIVSVIKTIGA KONSULTER Logistikkonsulter är livsviktiga för företagen. De är en kunskapsbank att ösa ur. Mottot måste vara Gör det enkelt, sade han också och berättade att han alltid tittar på tre faktorer när han ska köpa ett bolag: Hur fungerar logistiken? Hur är landets logistik? Och hur fungerar lagerhållningen i företaget? I den efterföljande paneldebatten nämndes ett antal framgångsfaktorer, som att Sverige faktiskt är bland de bästa i världen på logistik; personalen uppskattar att företagets vd och styrelseordförande kommer ner på golvet; det är viktigt att logistiker och tekniker lyssnar på kunden då lyfter företaget; att vara lyhörd för goda exempel lönar sig och ingen är så duktig så att han inte behöver hjälp. En annan talare, Stadiums logistikchef Pär Sandström, ställde några öppna frågor: Vad kostar det att göra en kund besviken? Vad kostar det att göra en kund nöjd? Om butiken inte har rätt vara, rätt storlek eller rätt färg kostar det i ett företag av Stadiums storlek runt 100 miljoner svenska kronor om året. Att kompensera denna dåliga varutillgänglighet kostar miljoner kronor per år, menade Pär Sandström. ENORM POTENTIAL Personligen anser jag ändå att den största behållningen från konferensen var viljan att bredda begreppet logistik som uttrycktes av bland andra logistikprofessorn Mats Abrahamsson. Vi får nämligen inte glömma den enorma potential till logistikförbättringar som finns inom den offentliga sektorn. Vi måste lyfta fram att logistik inte bara är fysiska produkter som bilar och båtar. Logistik kan handla om förbättrade samarbeten och nya arbetsprocesser. Hur servicen till allmänheten kan bli effektivare. Logistik berör de flesta områden i vår omgivning. Därför är det viktigt att vi skapar effektiv logistik i våra arbetsprocesser och att vi gör det enkelt. 17

18 Nära kunderna logistik handlar om Text: Karin Salomonsson Foto: Christina Uhlin Logistik är en tjänst som säger mycket om företagets inställning till kunden. Att leverera skräddarsydda lösningar och hålla sina löften kanske i längden är viktigare än att enbart vara snabb, resonerar Karin Salomonsson, prefekt vid Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg. Om kommunikation var mantrat för att skapa framgångsrika organisationer på 1990-talet, tycks logistiken vara det på 2000-talet. Logistiken verkar vara det som ständigt kan förbättras, effektiviseras och sägs skapa nya konkurrensfördelar. Men vad ryms egentligen inom detta populära begrepp? Eftersom man kan betrakta logistiska processer utifrån många olika synvinklar; konsumentens, producentens, distributörens, marknadsförarens, konstruktörens för att nämna några, finns det en rad upplevelser av vad logistik eller bristen på logistik kan innebära. Flera vetenskapliga discipliner studerar företeelsen och dess komplexa lösningar. Logistik blir på det sättet en spännande tummelplats för nya samarbeten mellan akademi och näringsliv, samhälle och universitet. Samarbeten som skulle kunna bli fler och bredare. Som etnolog verksam vid Institutionen för Service Management är min uppgift att i konstruktiv anda ställa frågor till ofta självklara sanningar om hur logistik ska och bör fungera. VEMS LOGIK? Ordet logistik har sin upprinnelse i begreppet logik. Detta riskerar att sätta en osynlig dagordning för hur vi ska tänka kring logistiska mikroprocesser. Vi utgår från att det finns en logisk ordning, en outtalad mall, för hur saker och ting ska förflyttas, ordnas och kategoriseras. Att det ska gå fort och utan grus i maskineriet. Vad som uppfattas som snabbt och långsamt är givetvis kulturellt och historiskt bestämt och inget oföränderligt eller naturgivet. Hur och vem som ska förflytta varor eller produktionsmateriel är inte heller någon självklarhet. Att själv packa ner livsmedel och själv transportera dessa hem är en otänkbarhet i vissa länder och sociala grupper. LOGISTIK SOM TJÄNST Trots alla bullrande lastbilar, slamrande tåg, löpandeband, lagerbyggnader, lastanordningar, förpackningar i alla dess former fysiskt påtagliga, rationellt styrda och logiskt motiverade vill jag hävda att logistik till sin natur är en immateriell tjänst. En tjänst som i själva verket konstrueras av uppfattningar och värderingar, förhållningssätt och skiftande ideologier kring företagande, samhällsbygge och relationer. Logistik är i mångt och mycket byggt kring vilken relation man vill ha till de aktörer som är inblandade i förloppet. Relationer är ju som bekant ofta svåra att begripa sig på, svåra att styra och svåra att beskriva. Logistikens, eller tjänstens närvaro och existens. drabbar oss främst genom sin frånvaro. Det är först i det ögonblick vi irriterat stirrar in i den tomma lagerhyllan där stolen Melker borde ha legat som vi blir varse materialflödets betydelse för kundrelationen. Och det är inte bara i frånvaron av en konkret vara vi blir varse tjänsteaspekten av logistiken. I kundupplysningen, i reklamationshanteringen, i telefonbeställningen erfar vi hur mycket bemötandet och synen på kunden är en viktig del i flödet mellan nöjda konsumenter och producenter. Logistik är i själva verket en i allra högsta grad kundnära verksamhet där begrepp som service och tjänsteerbjudande är nog så viktiga som transportsätt och flödesdiagram. Detta kundmöte finns också inom verksamheten, såväl före som efter produktens färdigställande. VARDAGSHJÄLTARNA Forskningen kring logistik lämpar sig som sagt utmärkt för tvärvetenskapliga initiativ. Sådana görs också vid Lunds universitet och inte minst vid Campus Helsingborg. Den vetenskapliga forskningen behöver fördjupas och breddas med hjälp av fler perspektiv på logistik. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte bara är forskningsbaserad kunskap som för logistiken framåt. Vi är alla i vårt vardagsliv ständigt sysselsatta med att hitta innovativa logistiska lösningar. just-in-time är inte bara en flödesfilosofi som präglat stora delar av industrin utan känns också igen av alla stressade föräldrar som lägger sitt flödesschema mellan hemmet-dagis-arbete-fritidsaktivitet-hemmet-egen aktivitet-hemmet, och så vidare. Genom dessa ständiga påminnelser från en tidspressad vardag lyckas också logistiken framstå som en överskuggande, nödvändig kompetens för både den enskilde och för näringslivet i stort. LOGISTIKENS UTMANINGAR Vilka samhälleliga och kundorienterade utmaningar står logistiken inför? Hur kommer det stora intresset att omsättas i nya rutiner, nya tankesätt och nya beslut? Ett utmärkande drag för tjänsteproduktion och serviceutbud i dag är en vilja att kunna individualisera lösningar, att sätta ihop särskilda paket för varje kund. Som kund vill man inte längre känna sig som en i raden, utan snarare bemötas utifrån sina unika förutsättningar. Flexibilitet, förändringsbenägenhet och kreativitet ska balanseras mot effektivitet, storskalighet och lönsamhet. Här finns mycket att lära av verksamheter som traditionellt har arbetat med tjänster, service och kundupplevelser. HÅLLA LÖFTEN Tid kommer också fortsättningsvis att vara avgörande. Den som kan göra något snabbt har en fördel. Men det kanske blir ännu viktigare att hålla vad man lovar. Hellre låta beställaren vänta några dagar längre än att inte kunna leverera vad som lovats på utsatt tid. Få saker irriterar oss så mycket som att behöva utstå onödig väntan. Ett stopp i maskineriet, ett avbrott i systemet, flödet bryts och vi blir otåliga intill bristningsgränsen. Därför blir tillit och förtröstan ännu viktigare i relationerna inom logistikprocessen. Vi vill kunna lita på att det vi vill ha dyker upp i tid. 18

19 En vilja att kunna individualisera lösningar Men snabbheten kanske inte måste genomdrivas till varje pris. Låt oss hoppas det. Med tiden har också kunskapen om de logistiska processernas konsekvenser för miljö och globala rättvisefrågor vuxit sig starkare. I dag är sättet att framställa, distribuera och förpacka en vara för många konsumenter lika avgörande som varans egenskaper i sig. Detta faktum har om möjligt gjort hanteringen av logistiska processers komplexitet än mer angeläget. 19

20