Verksamhetsidé 5 Norrbottningarnas inflytande 6 Norrbottningen som patient och kund 6Bättre folkhälsa 7

Transkript

1 2005 Landstingsplan

2

3 Innehåll Vision 5 Verksamhetsidé 5 Norrbottningarnas inflytande 6 Norrbottningen som patient och kund 6Bättre folkhälsa 7 Omvärldens påverkan 7 Befolkningsutveckling 8 Sjukdom och hälsa 9 Hälso- och sjukvårdens utveckling 12 Samhällsekonomi 13 Konkurrens om arbetskraft 14 EU ökar regionernas betydelse 14 Viktiga infrastruktursatsningar 15 Övrigt 15 Inriktning år Utvecklingen de senaste åren 17 Inriktning 18 Finansiella mål 19 Behov och prioriteringar 20 Kompetensförsörjning 21 Samverkan 21 Utveckling av hälso- och sjukvårdens innehåll 22 Utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamhet 23 Tandvård 23 Regional utveckling och kultur 23 Serviceverksamheter 24 Hälso- och sjukvård 24 Medborgare och patient 24 Process och produktion 25 Lärande och förnyelse 25 Ekonomi 26 Prioriteringar och etik 26 Samverkan, helhetssyn, flexibilitet 27 Uppdrag år

4 Landstingsstyrelsen 28 Patientavgifter 28 Resursramar Tandvård 30 Medborgare och patient 30 Process och produktion 30 Lärande och förnyelse 30 Ekonomi 31 Landstingets ansvar samt prioriteringar 31 Avgifter 32 Resursramar 32 Regional utveckling och kultur 33 Medborgare 33 Process och produktion 33 Lärande och förnyelse 34 Ekonomi 34 Regional utveckling 34 Kultur 36 Uppdrag år Övrigt 37 Resursramar 38 Gemensamma regler 39 Landstingets ekonomi 39 Prognosantaganden 39 Skatter, statsbidrag och utjämningsbidrag 40 Läkemedelsförmånen 40 Budget Investeringar 44 Planering och uppföljning 44

5 Vision Ett bra, rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle samt genom ekonomiskt och annat stöd till kultur, kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling skapa förutsättningar för en god livsmiljö. 5

6 Norrbottningarnas inflytande I den politiska organisationen ska nya mötesplatser med norrbottningarna skapas, där deras idéer, kunskaper och erfarenheter tas till vara för att påverka utformningen av landstingets verksamheter. Demokratin kan aldrig tas för given, utan måste ständigt återerövras och förnyas i takt med att samhället förändras. Demokratins grundpelare är medborgarnas engagemang och vilja att medverka i samhällsutvecklingen. Medborgarna ger vart fjärde år sitt förtroende till valda representanter, men för att demokratin ska leva och utvecklas krävs också att medborgarna mellan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. De prioriteringar som görs t ex inom hälso- och sjukvården påverkar direkt medborgarnas vardag. Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utvecklas och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda. En betydligt aktivare dialog med norrbottningarna måste komma till stånd. Öppna möten, ting och andra former kan vara viktiga verktyg i en sådan medborgardialog. I detta ingår också att aktivt utveckla nya former eller forum för medborgardialogen. Fullmäktige är landstingets högsta beslutande organ och har därför en central roll när det gäller dialogen med norrbottningarna. Genom att skapa vitalare sammanträden ska fullmäktige bli det forum dit debatt, beslut och politiskt intresse fokuseras. Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I beredningarnas uppdrag ingår att lyssna och föra dialog med medborgarna och därefter föra fram den behovsbild som framkommit till fullmäktige. Arbetet inom fullmäktiges beredningar har skapat förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Det nya arbetssättet ger också kunnigare förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna. Norrbottningen som patient och kund Landstingets tjänster efterfrågas av många olika grupper. Bland dessa finns t ex patienter, bussresenärer och teaterbesökare. Dessa är i något avseende landstingets kunder och kan därmed ställa krav på verksamheterna. Några av landstingets verksamheter t ex kultur och kommunikationer är huvudsakligen efterfrågestyrda. Andra verksamheter t ex hälso- och sjukvården är behovsstyrda och ska utgå från de nationella prioriteringarna, vilket innebär att behovet värderas från en professionell bedömning av vad som kan göras ställd i relation till de önskemål och krav som uttrycks. Landstingets tjänster ska ges med god service och tillgänglighet samt med hög kvalitet och säkerhet. 6

7 Bättre folkhälsa Riksdagen har utpekat elva målområden för folkhälsoarbetets inriktning. Landstingets folkhälsoarbete ska följa dessa och ska baseras på ett helhets-perspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Huvudansvaret för detta arbete har i första hand kommuner och olika myndigheter. Landstinget ska som länsorgan aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Landstingsstyrelsen ska fortsätta arbetet med att undersöka behovet av ett gemensamt folkhälsoprogram för länet tillsammans med övriga aktörer. Hälso- och sjukvården bör vid sina möten med patienter eller anhöriga i större utsträckning mer systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande aspekter i hela vårdkedjan. Det kan bland annat innebära att verksamheten i det vardagliga mötet med patienter eller anhöriga, oavsett stadium av sjukdom, stödjer den process som ger individen möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet. Landstingets insatser i folkhälsoarbetet ska i första hand riktas mot de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan negativt: rökning, alkohol, narkotika, övervikt/fetma, dåliga matvanor och brist på motion. Detta ska ske som en naturlig del i vård och behandling inom hälso- och sjukvården och tandvården. Även landstingets engagemang i kulturfrågor och bidrag till föreningar, organisationer, institutioner och enskilda inom kultur, idrott och folkbildning är en viktigt del i folkhälsoarbetet. Landstingsstyrelsen ska fortsätta arbetet med att utveckla användandet av miljö- och hälsokonsekvensbeskrivningar vid beredning och beslut. Miljöarbete för en hållbar utveckling En god livsmiljö är en förutsättning för god hälsa och därför blir miljöarbetet en viktig del av landstingets hälsofrämjande arbete. I konkreta miljöfrågor, inte minst vad gäller miljörelaterade hälso-frågor, ska ett förebyggande synsätt råda inom landstinget. I sitt miljöarbete ska landstinget följa de regionala miljömålen som följer intentionerna om en hållbar utveckling, dvs där grundtanken är att trygga förhållandena för nästa generation. Landstingsstyrelsen ska fortsätta arbetet med att ta fram konkreta mål, handlingsplaner och uppföljningsområden för ett systematiskt miljöarbete. Omvärldens påverkan Avsnittet Omvärldens påverkan pekar på en rad faktorer och händelser som påverkar landstinget och kan ses som hot eller möjligheter. Avsnittet innehåller det korta och långa perspektivet samt det internationella, nationella och länsperspektivet. 7

8 Befolkningsutveckling Norrbotten har sedan 1996 haft en negativ befolkningsutveckling, med en total befolkningsminskning på runt fem procent. För varje invånare som länet tappar går landstinget miste om kronor per år i skatt och statsbidrag. De senaste årens befolkningsminskning har alltså inneburit förlorade inkomster på 171 miljoner kronor 2002 jämfört med Inom länet är tendensen att människor flyttar från inlandet till kusten. Folkmängden i länet åren 1997 och 2003 samt prognos för år Källa: Inregia, Befolkningsprognos Norrbottens län , nov Kommun År 1997 År 2003 Prognos år 2007 Prognos förändring Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Länet Under år 2003 avstannade takten i befolkningsminskningen och denna tendens har fortsatt under första kvartalet Några mer långtgående slutsatser kan dock inte dras av detta. Andelen äldre ökar Andelen norrbottningar som är 65 år och äldre ökar. Mellan åren har andelen ökat från 15,8 till 19 procent. Den utvecklingen fortsätter. Pensionsavgångarna kommer att öka i hela landet. Idag är det fler som pensioneras från arbetslivet än som träder in på arbetsmarknaden. 8

9 Åldersgruppernas andel i procent av folkmängden i Norrbotten åren 1997 och 2003 samt prognos för Källa: Inregia, Befolkningsprognos Norrbottens län , nov Åldersgrupp Prognos för år år år år eller äldre Sjukdom och hälsa Norrbottningarna lever allt längre men något kortare än svensken i genomsnitt. Det finns skillnader i medellivslängden mellan norrbottniska män och kvinnor men också geografiskt inom länet. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar är dödligheten i Norrbotten lägre för kvinnor men högre för män jämfört med genomsnittet för riket. Dödligheten varierar också mellan länets kommuner. I de flesta tumörtyper är nyinsjuknandet lägre i Norrbotten än genomsnittet för riket. De läkemedelsgrupper som har största andelen av den totala läkemedelskostnaden i Norrbotten är hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, mag-/tarmsjukdomar samt sjukdomar i nervsystemet. Barn och ungdom Hälsan bland svenska barn är allmänt sett bra men det finns vissa oroande tecken. Ett exempel är att den psykiska ohälsan har ökat som yttrar sig i huvudvärk, magont och sömnbesvär. Likaså drabbas fler barn än tidigare av diabetes. Astma och allergier är i dag den vanligaste långvariga sjukdomen bland barn och det drabbar vart tredje barn. Antalet barn med övervikt ökar, vilket är negativt för individens hälsa på sikt. När det gäller tandhälsan har läget förbättrats påtagligt under 1990-talet. Idag ligger tandhälsovärdena i nivå med övriga riket. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på sikt. Detta gör det särskilt viktigt att belysa barnens uppväxtvillkor. De infattar allt från social och ekonomisk trygghet och bra levnadsvanor men också specialinriktade och förebyggande åtgärder som att arbeta för att få blivande mammor att sluta röka, vaccinationsprogram m m. Landstinget ska leva upp till reglerna i FN s barnkonvention. Vuxna I princip omfattar gruppen vuxna, personer i yrkesverksam ålder. Sjukligheten ökar generellt ju äldre åldersgruppen är. En befolkningsenkät bland norrbottningarna under år 2003 visade dock på en del undantag. De yngre kvinnorna (16 24 år) hade i vissa fall lika mycket eller mer besvär än de äldre kvinnorna av huvudvärk, ont i axlar eller nacke 9

10 samt sömnsvårigheter. Samma undersökning visade att varannan man eller kvinna har måttliga eller svåra besvär med värk. Begreppet sjukdomsbörda tar hänsyn till sjukdomens förekomst, varaktighet, grad av funktionsnedsättning, dödlighet samt ålder hos den sjuka. De sjukdomar som bidrar till den högsta sjukdomsbördan är kranskärlssjukdomar samt depressioner och neuroser. Sedan följer rygg- och nacksjukdomar, stroke, sjukdomar relaterade till alkoholberoende, skador, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom samt bronkoch lungcancer. Den dominerande sjukdomsgruppen bland patienter i slutenvård är hjärt- och kärlsjukdomar. Därefter kommer skador och förgiftningar. Vuxnas tandhälsa har liksom barnens förbättrats. En av tio män och en av tjugo kvinnor anser att deras tandhälsa är dålig eller mycket dålig. Sjukskrivning och ohälsotal Antalet långa sjukskrivningar har ökat i Norrbotten liksom i övriga landet. Statistiken för år 2003 ger dock en förhoppning om att ökningstakten avstannat. Andelen sjukskrivna är högre bland kvinnor än bland män. Norrbotten är ett av de tre län som har de flesta sjukdagarna i Sverige. Den arbetsföre invånaren i Norrbotten var under år 2002 sjukskriven i genomsnitt fem och en halv vecka. Vanliga orsaker till sjukskrivningar bland kvinnor är besvär med nacke, axlar och armar, kronisk smärta, ryggsmärta, psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress. Männen är ofta sjukskrivna för besvär med nacke, axlar och armar, ryggsmärta, psykisk ohälsa, övriga fysiska sjukdomar samt kronisk smärta. Äldre Äldre i Norrbotten upplever i stor utsträckning att de har en bra hälsa. Så många som nio av tio uppger att deras hälsotillstånd var bra eller någorlunda bra. Detta trots att många av dem har långvarig sjukdom, värk eller andra besvär. Inom åldersgruppen 65 år och äldre är det kärlkramp och hjärtinfarkt som bidrar mest till sjukdomsbördan. Fyra av tio äldre uppger att de tar blodtryckssänkande medicin. Åtta av tio säger sig ha måttliga eller svåra besvär med värk. Ofta sitter värken i skuldror, nacke, rygg och höfter. Äldre äter oftare smärtstillande medel än andra åldersgrupper. De äldre i Norrbotten trivs där de bor och de flesta uppger att de har ett socialt nätverk med vänner och förtrogna. Trots detta uppger var tredje kvinna i åldersgruppen att de ganska ofta eller mycket ofta känner sig missmodiga eller nedstämda. Tandhälsan har förbättrats bland de äldre. Skillnaderna är dock stora inom länet. Antalet tandlösa är störst i länets norra och östra delar. Ett större antal äldre och en ökad andel äldre med kvarvarande tänder i kombination med det införda högkostnadsskyddet för åldersgruppen 65 år och äldre kommer sannolikt att medföra en ökning av tandvårdskonsumtionen. 10

11 Folkhälsa En stor del av sjukligheten har koppling till levnadsvanor och beteenden som går att påverka. Ur hälsosynpunkt finns både positiva och negativa observationer vad gäller våra levnadsvanor. Tobak Tobaksrökning är det största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet. Idag röker cirka 20 procent av vuxna norrbottningar mellan 25 och 64 år. En färsk rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att 33 procent av flickorna i årskurs 9 i Norrland röker dagligen eller ibland. Motsvarande siffra för pojkarna är 22 procent. Snusning är vanligare bland pojkarna än flickorna (24 respektive 12 procent). Länets folktandvård har kunnat konstatera att icke-rökande 19-åringar i länet har färre kariesskadade tandytor än kamrater som snusar eller röker. Alkohol och droger Den uppskattade årliga konsumtionen av alkohol bland svenskarna har ökat. En stor del av de unga norrbottningarna (16-24 år) dricker alkohol så att de känner sig berusade någon/några gånger i månaden. 2-4 procent av eleverna i årskurs 7 uppger att de druckit sig berusade ett antal gånger. I grundskolans avgångsklass har 57 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna minst någon gång druckit alkohol så att de känt sig berusade. De senaste tio åren har andelen bland mönstrande som någon gång provat narkotika tredubblats till idag 18 procent. Ökningen rör sig i huvudsak om cannabis. Det finns lokala undersökningar som visar oroande tendenser bland ungdomarna i länet. Tidiga tecken kan bland annat vara vantrivsel i skolan och hög frånvaro från skolundervisningen. Fysisk aktivitet och övervikt Att hålla sig fysiskt aktiv är bra för hälsan i alla åldrar. Redan 30 minuters vardagsaktiviteter, t ex promenader varje dag, ger individen hälsovinster. Befolkningsenkäten under vintern 2003 pekar mot att var tredje vuxen norrbottning rör på sig mindre än två timmar per vecka. Det finns också tendenser till att det blir fler som lever med en övervikt som på sikt inte är hälsosam för individen. 11

12 Hälso- och sjukvårdens utveckling Klyftan mellan våra resurser och allt som är möjligt att göra inom hälso- och sjukvården växer ständigt. Nya möjligheter skapas, vilket leder till nya krav. Vårdmetoder förfinas och leder bl a till kortare vårdtider. Möjlighe - terna att diagnostisera och behandla fler sjukdomar och allt äldre patienter har ökat. Livet på allt yngre barn kan också räddas. Den telemedicinska utvecklingen har medfört att avancerade undersökningar kan utföras på vårdcentraler och mindre sjukhus med stöd från specialister i andra delar av Sverige eller i utlandet. Ambulanserna är bättre utrustade för livsuppehållande insatser och med möjligheter till direktkommunikation mellan ambulans och sjukhus. Utvecklingen inom IT-området är fortsatt dynamisk. Nya läkemedel gör det möjligt att behandla sjukdomar som man tidigare stått maktlös inför, eller som inte ens kunnat diagnostiseras. Utvecklingen inom genteknik och biomedicin får också allt större betydelse inom hälso- och sjukvården. Kunskapen hos medborgarna om möjligheterna inom hälso- och sjukvården ökar, i dag kan man som privatperson ta del av forskningsresultat, behandlingsmetoder och nya mediciner m m direkt via Internet. Utvecklingen går mot att allt fler äldre vårdas i hemmet eller i särskilt boende, vilket i sin tur ställer ökade krav på sjukvårdens insatser och på ett utvecklat samarbete mellan landsting och kommuner. Patientens ställning i vården har stärkts kontinuerligt under lång tid. Den trenden fortsätter och medför till exempel ökad valmöjlighet inom landets vårdutbud och tandvård. Diskussioner pågår om att utvidga valmöjligheten till att gälla även över nationsgränser inom EU. Landstingsförbundets rapport Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård, mars 2004 visar att en större del av vården äger rum utanför sjukhusen. Sammanfattningsvis beskrivs följande tendenser ha dominerat utvecklingen under 1990-talet avseende vårdens struktur, tendenser som kommer att förstärkas under 2000-talet: Koncentration av akutsjukhus och av vissa specialiteter som kirurgi, liksom av högspecialiserad vård, till färre sjukhus. Från sluten vård vid sjukhus till öppen vård vid sjukhus, från vård vid sjukhus till vård inom primärvården. Utbyggd primärvård i landsting och kommuner. Närsjukvård utvecklas som ett sätt att skapa integration i vårdkedjan mellan sjukhusen och primärvården i landsting och kommuner. Via teknikens utveckling - spridning av laboratorieundersökningar, diagnostik, akutinsatser i ambulanser. 12

13 Utvecklandet av effektiva vårdkedjor genom ny informations- och kommunikationsteknik samt utvecklade kunskaper om logistik och flöde. Samhällsekonomi Regeringens vårproposition innebär ytterligare försämringar av landstingets långsiktiga ekonomiska villkor. Den svaga sysselsättningsutvecklingen medför att skatteintäkterna för kommuner och landsting blir betydligt lägre än vad både Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och regeringen tidigare räknat med. År 2004 är ett mycket kärvt år för sektorn, trots skattehöjningar och besparingar. Vårpropositionen och förändringarna i utjämningssystemet som väntas i maj gör läget ännu allvarligare. Förslagen är: Att effekterna på det kommunala skatteunderlaget av reformeringen av pensionssystemet som genomfördes 2003 ska slutregleras. För landstinget innebär detta minskat statsbidrag med 25 mkr år 2004 och 12 mkr per år 2005 och framåt. Av resursförstärkningen till sektorn på 4 miljarder kronor år 2005 beräknas miljoner kronor tillfalla landstingen, varav 683 mkr avser utjämningssystemet och 567 mkr öronmärkta medel som ännu inte är riktade mot något särskilt område. De öronmärkta medlen beräknas dessutom minska år 2006 till 233 mkr samt medföra åtaganden (utökad verksamhet) i motsvarande grad. Ett generellt tillskott på 1 miljard kronor aviseras för landstingen fr o m år Förändringarna i utjämningssystemet innebär långsiktigt minskade intäkter för landstinget med 83 mkr per år fr o m år Under år 2005 innebär förändringarna i utjämningssystemet att landstingets intäkter ökar med 4 mkr. Från och med år 2006 minskar intäkterna dock med 15 mkr per år upp till nivån 83 mkr från och med år Vårbudgeten ger ett nettotillskott för sektorn, som dock är öronmärkta för utjämningssystemet och riktade insatser i vården. Det räcker inte ens för att kompensera de minskade skatteintäkter som lågkonjunkturen gett. Med en kostnadsutveckling som baseras på de demografiska förändringarna, ambitionshöjningarna i vårpropositionen samt kostnadstrycket av andra orsaker (främst den medicintekniska utvecklingen) skulle nettokostnaderna för sektorn i fasta priser öka med 1,9 procent år 2005 och med 1 procent per år 2006 och Med oförändrade skattesatser jämfört med 2004 skulle en sådan kostnadsutveckling resultera i ett underskott för landstingssektorn på 6,1 miljarder kronor år En del av de krav som befolkningsutvecklingen och statliga beslut ställer kan mötas genom att använda befintliga resurser mer effektivt. 13

14 Konkurrens om arbetskraft I stora delar av arbetslivet, internationellt, såväl som nationellt pågår en ständig vidareutveckling av arbetsorganisationen. Framtidens arbetsplatser kommer att vara mer lärandestyrda och mindre metodstyrda. Genom ett systematiskt förbättringsarbete kommer viktiga lärdomar respektive förbättringar fortlöpande att kunna genomföras. Kompetensförsörjning en strategisk framtidsfråga Under den närmaste femårsperioden kommer drygt 700 medarbetare, enbart i landstingets vårdverksamhet, att avgå med pension. Åldersstrukturen i landstinget sammanfaller i allt väsentligt med många andra arbetsgivares, vilket kommer att öka konkurrensen om framtidens medarbetare. En faktor för kompetensförsörjningen är arbetstidsfrågorna. Regeringen anger i vårpropositionen 2004 att fler bör få möjlighet att välja arbetstid efter egna önskemål. Utredningar som ska pröva möjligheterna att stärka rätten till heltid samt rätten till deltid för de som så önskar ska inom kort tillsättas. EU ökar regionernas betydelse Det svenska medlemskapet i EU har inneburit ökad politisk och ekonomisk samverkan över gränserna. I dag fattas beslut i EU som får stor betydelse för Sverige och Norrbotten. Det nya Europa som växer fram har också bidragit till en ökad rörlighet av arbetskraft, kapital och människor mellan länderna. EU har på olika sätt bekräftat regionernas roll, t ex genom regionalpolitiska stöd i form av strukturfonder. I arbetet med länets utveckling är det av stor betydelse att samverkan mellan kommuner och landsting förstärks. Erfarenheter från de län som inte bildat samverkansorgan är att andra former för samverkan söks. Ny strukturfondsperiod Den nuvarande strukturfondsperioden sträcker sig till och med år 2006 och omfattar 3,3 miljarder kronor för norra Sverige. Norra Norrland klassas idag som ett Mål 1-område och tillsammans med nationell finansiering finns under drygt 8 miljarder kronor till regionalpolitiska satsningar i Norrbotten och Västerbotten. Strukturfonderna kommer att förändras i och med EU:s utvidgning. I Kommissionens förslag (februari 2004) framgår det inte vilka stödnivåer som kommer att gälla de extremt glest befolkade områdena i norra Sverige och Finland. En bibehållen Mål 1 status har avgörande betydelse för norra Sveriges möjlighet att delta i det europeiska samarbetet. Andra regionalpolitiska program inom EU, t ex ramprogrammen och Interregprogrammen, bedöms få en allt större betydelse i den europeiska regionalpolitiken. 14

15 Viktiga infrastruktursatsningar I Europa pågår arbetet med att peka ut de viktigaste gränsöverskridande korridorerna för att skapa ett fungerande transportnät för kommunikation inom EU och med EU:s grannländer. Det finns i dag ett nationellt flygplatsproblem då underlaget (befolkningen, trafikanterna, kunderna) är för litet. Problemet är speciellt tydligt i länet. I en nära framtid finns möjlighet att etablera persontrafik med höghastighetståg mellan Kiruna och Luleå med koppling till Umeå när Norrbotniabanan färdigställts. Övrigt På nationell nivå pågår ett antal utredningar som på kortare eller längre sikt kan komma att påverka landstingets framtida uppgifter och roll. Följande utredningar är av särskilt intresse för landstinget: Ansvarskommittén, vars uppgift är att se över samhällsorganisationen i stort. Utredningen bedöms presentera sitt slutbetänkande år Äldrevårdsutredningen, vars uppgift är att lämna förslag till förändrat ansvar mellan landsting och kommuner inom äldrevården. Utredningen ska lämna sitt betänkande i juni LSS- och hjälpmedelsutredningen vars uppdrag är att analysera vissa frågor på hjälpmedelsområdet och lämna förslag till åtgärder. Utredningen skall redovisa sitt arbete senast 15 juni Översynen av den högspecialiserade vården, vars uppgift varit att föreslå åtgärder för att stärka den högspecialiserade vården i Sverige. Utredningens betänkande remissbehandlas fram till mitten av juni I övrigt pågår andra utredningar/aktiviteter som kan komma att påverka landstingets förutsättningar och verksamhet. Bland dessa kan nämnas: det kommande försvarsbeslutet, regeringens nationelle psykiatrisamordnare samt utredning om ett eventuellt bildande av ett kommunalförbund för beställning av regionsjukvård inom norra sjukvårdsregionen. 15

16 Inriktning år Av omvärldsbeskrivningen kan följande slutsatser dras med betydelse för inriktningen av landstingsplanen: En fortsatt negativ befolkningsutveckling kommer att innebära en fortsatt urholkning av landstingets ekonomi. Bedömningen för de närmaste åren är att en negativ utveckling är mer sannolik än att en befolkningsökning inträffar, även med hänsyn tagen till att takten i befolkningsminskningen avtagit under 2003 och hittills under En fortsatt koncentration av befolkning till kustområdet bedöms som sannolik. Detta kommer på sikt att påverka förutsättningarna för landstingets verksamheter i olika delar av länet. Andelen äldre personer i länet kommer att öka vilket kommer att innebär en ökning av efterfrågan på hälso- och sjukvård. Sjukdomsutvecklingen innebär inga snabba eller dramatiska förändringar för landstingets verksamheter. Uppmärksamhet bör dock riktas på att hälso- och sjukvårdens insatser riktas till prioriterade och svaga grupper liksom till skillnaderna i ohälsa mellan länets olika delar. Utvecklingen av nya behandlingsmetoder och läkemedel kan komma att innebära ökade kostnader för landstinget. De nya metoderna ställer också ökade krav på anpassningsförmåga eftersom de i många fall innebär att verksamhet i ökad omfattning kan bedrivas i öppen vård. För patienterna innebär utvecklingen enklare, skonsammare och effektivare behandling. Landstingets ekonomi kommer att vara under fortsatt konstant press till följd dels av den befarade negativa befolkningsutvecklingen och dels genom redan kända minskningar av statsbidragen och utjämningssystemen. Även utvecklingen inom det medicinska området kommer att öka den ekonomiska pressen. Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att bli hård. Landstinget måste kunna hävda sig som en god arbetsgivare för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens till verksamheten. Den ökade integreringen med EU-området kräver att landstinget löpande aktivt bevakar och försöker påverkar utvecklingen på europeisk och internationell nivå genom engagemang i olika internationella organisationer. En möjlig utveckling är även att patienternas valmöjligheter inom hälso- och sjukvården kommer att öka till att omfatta hela EU-området. Pågående nationella utredningar och andra aktiviteter kan komma att påverka förutsättningarna för landstingets verksamheter. Därför ska en kontinuerlig bevakning ske så att nödvändiga åtgärder kan vidtas så snart anledning föreligger. 16

17 Utvecklingen de senaste åren Landstinget befinner sig för närvarande i ett läge då det inte är balans mellan kostnader och intäkter. Det kommer till uttryck genom att ett antal beslut om åtgärder för att få en ekonomi i balans har fattats av såväl landstingsfullmäktige som landstingsstyrelse det senaste året. Sedan år 1999 har ett systematiskt arbete bedrivits för att nå långsiktig balans mellan ekonomi och verksamhet. Arbetet inleddes med en översyn av hälso- och sjukvården i länet (Utmaningen) vars uppdrag var att arbeta fram förslag till långsiktiga och hållbara lösningar för framtidens sjukvård. I stort sett parallellt med det arbetet inleddes översyner av i stort sett all annan landstingsverksamhet inkluderande tandvård och serviceverksamheter. Samtidigt gjordes även en översyn av både den politiska organisationen och driftsorganisationen. Beslut kom successivt att fattas som innebar förändringar i sjukvårdens organisation framför allt genom att verksamheten vid tre förlossningsenheter överfördes till sjuhusen i Sunderbyn respektive Gällivare. Verksamheten inom vuxenpsykiatrin förändrades genom utveckling av öppnare vårdformer som innebar att slutenvårdplatser kunde avvecklas. Förändringar genomfördes även inom kvinnosjukvården. Beslut fattades även om att från 2001 införa en ny politisk organisation och från den 1 juni samma år även en ny driftsorganisation. Syftet med dessa förändringar var att åstadkomma en effektivare styrning av verksamheterna i ett länsperspektiv. Sedan den nya organisationen infördes har arbetet fortsatt med att åstadkomma balans mellan ekonomi och verksamhet. Inom serviceområdet har omfattande kostnadsreduceringar genomförts bl a genom inre förändringar men även genom att pröva alternativa driftsformer. Kostnadsreduceringar har även genomförts inom området kultur- och utbildning. Inom hälso- och sjukvården har verksamhetsförändringar genomförts i form av vårdplatsreduceringar och översyner av bl a mottagningsverksamheter. Det arbetet pågår fortfarande och för närvarande fortsätter översynen av hälso- och sjukvården avseende vårdplatser och jourverksamheten vid länets sjukhus. Parallellt med angivna förändringar har arbete pågått för att förverkliga intentionerna i den nationella handlingsplanen som har fokus på att stärka primärvården, vården för äldre och vården för psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Likaså har arbete pågått för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Inom den politiska organisationen har inriktningen varit att etablera en förändrad roll för de förtroendevalda. De ska i allt högre grad arbeta med ett tydligt befolknings- och behovsperspektiv och förmedla medborgarnas behov till landstingsfullmäktige. Genom de olika beredningarnas arbete har denna tyngdpunktsförskjutning fått ett tydligt genomslag och fullmäktiges roll är att utifrån en analys av olika behov formulera krav på vad landstingets olika verksamheter ska uppnå. 17

18 Successivt ökas landstingsfullmäktiges kunskap kring medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och andra tjänster. När god kunskap föreligger om befolkningens behov kan väl grundade prioriteringar mellan olika grupper göras. Inriktning Det har således pågått ett systematiskt och planerat arbete för att nå såväl ekonomiska mål som verksamhetsmål de senaste åren. Det är angeläget att inriktningen för de kommande åren harmonierar med den utveckling som skett och med de slutsatser som dras av beskrivningen av omvärlden. Det kärva ekonomiska läget, kopplat till alla de möjligheter som idag finns leder oundvikligen till ökade krav på öppna och systematiska prioriteringar för att säkerställa att patienter med de största behoven ges företräde till vården. Kärvt ekonomiskt läge Trots många ansträngningar och åtgärder är landstingets ekonomi inte i balans. Landstinget redovisade ett svagt positivt resultat år Kostnaderna ökade snabbare än intäkterna ökade kostnaderna med 8 procent jämfört med år Årsprognosen för år 2004 indikerar ett underskott på 126 mkr. Nettokostnaderna bedöms öka med 2 procent jämfört med Däremot minskar skatter, statsbidrag och utjämning med 1 mkr. Flera av verksamheterna prognostiserar stora underskott i delårsrapporten per april Underskotten i verksamheterna beräknas uppgå till 141 mkr. Av de beslutade besparingsåtgärderna för år 2004 beräknas 131 mkr uppnås under året. Däremot har kostnaderna ökat inom andra områden med 52 mkr. Skillnaden mellan landstingets totala resultat och verksamheternas resultat beror främst på hur skatteintäkter och finansförvaltningen utvecklas. Prognoserna för skatteintäkterna, statsbidrag och utjämning för år 2004 visar en betydande negativ avvikelse i förhållande till budget. Finansförvaltningen bedöms lämna ett positivt tillskott under året. Regeringens vårproposition innebär med andra ord ytterligare försämringar av ekonomin för år 2004, framför allt genom förslaget att från kommuner och landsting dra in resurser med retroaktiv verkan från år 2003, avseende förändringar i pensionssystemet. Samtidigt har även prognoserna för skatteintäkterna de kommande åren försämrats betydligt. Sammantaget innebär den redovisade ekonomiska situationen att det kommer att krävas fortsatta kraftfulla åtgärder för att i första hand uppnå en ekonomi i balans och i andra hand även nå ett ekonomiskt resultat som ger utrymme för framtidsinriktade investeringar inom olika områden. 18

19 Till den ekonomiska bilden hör även att uppkomna underskott ska regleras senast det andra året efter att underskottet uppkommit. Det innebär att vid utgången av år 2006 ska underskott avseende år 2004 vara reglerade. Finansiella mål Nettokostnadsandel av skatteintäkter Landstinget ska ha en ekonomi i balans som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. För att långsiktigt ha en god ekonomisk hushållning bör högst 95 procent av skatteintäkter och statsbidrag användas för att finansiera den löpande verksamheten (nettokostnadsandel). Detta motsvarar ett årsresultat på ca 250 mkr år Utvecklingen av nettokostnadsandelen i tabellen nedan visar att landstinget inte klarade målet på 95 procent år 2003, utan andelen blev 102 procent. Utvecklingen pekar åt samma håll. Verksamheternas underskott, minskade statsbidrag och konsekvenser från utjämningssystemet innebär att nettokostnadsandelen kommer att öka, i stället för att minska. Detta innebär att arbetet med att skapa balans mellan ekonomi och verksamhet måste intensifieras. Nedanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen från 1999 till Nettokostnadsandel av skatteintäkter, inkl. avskrivningar, (%) 120% 110% 100% 106% 107% 90% 102% 102% 104% 102% 97% 104% 106% 80% P 2005B 2006B 2007B Likviditet För att klara tillfälliga svängningar i ekonomin ska landstinget ha en likviditetsreserv på lägst tio procent av landstingets nettokostnader. Detta motsvarar år 2005 ca 450 mkr. Med likviditet avses i huvudsak behållningen på landstingets koncernkonto. I likviditeten exkluderas 19

20 de långsiktiga placeringarna vars främsta syfte är att reservera medel för framtida pensionsutbetalningar. Landstinget hade under april 2004 likvida medel motsvarande ett medelsaldo på 470 mkr. Landstingsfullmäktiges mål är att uppnå en likviditetsreserv på tio procent nettokostnaden, dvs 450 mkr. År 1997 avsattes 650 mkr för pensioner. Dessa medel hade ökat i värde till 971 mkr den 30 april Landstingets pensionsskuld uppgår till ca mkr och växer fortlöpande vilket innebär att årliga avsättningar för de framtida pensionsåtagandena bör göras när likviditetsmålet nåtts. Resultatmål Landstinget ska ha en ekonomi i balans, dvs ett resultat som är bättre än noll. Ett nollresultat innebär inte att landstinget har en god ekonomisk hushållning, utan långsiktigt krävs mer än så. Landstinget bör långsiktigt redovisa ett resultat i storleksordningen 250 mkr för att kunna skydda eget kapital mot bl a inflation. Ett sådant resultat skapar utrymme för nyinvesteringar, men även för att oförutsedda händelser som innebär kostnadsökningar eller intäktsminskningar kan hanteras. Behov och prioriteringar Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och erbjuda en vård som tar sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgängliga resurser som sin tydliga begränsning. Vårdbehoven ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Verksamheterna ska därför i ett patientperspektiv: Utföra verksamheten med beaktande av de prioriteringsprinciper som anges i avsnittet Hälso- och sjukvård. Säkerställa att akut sjuka går först. Säkerställa jämlik vård för grupper som inte själv kan föra sin talan. Säkerställa basen för omhändertagande i hela länet av psykisk ohälsa. Aktivt arbeta för att förbättra hälsan, med betoning på den psykiska hälsan bland barn och ungdomar. Göra insatser för att motverka livsstilssjukdomar inom ramen för landstingets åtagande. Säkerställa att samverkan mellan vårdgrannarna fungerar och att samverkan har patientens behov i fokus. 20

21 Kompetensförsörjning Den framtida kompetensförsörjningen framstår som en allt viktigare fråga. De ökade antalet pensionsavgångar och därmed följande behov av nyrekrytering måste behandlas strategiskt och med framförhållning. I det korta perspektivet är dock bilden att antalet anställda i verksamheten är för stort i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. I dessa perspektiv är det nödvändigt att hantera verksamhets- och personalfrågorna på ett sådant sätt att landstinget långsiktigt behåller en hög trovärdighet som en professionell och bra arbetsgivare för att kunna rekrytera den personal som behövs. Personalpolitiken ska kännetecknas av att de anställda ges goda möjligheter till delaktighet och att arbetsplatserna ska erbjuda en god arbetsmiljö. Landstingets chefer ska utöva ett ledarskap som stimulerar de anställda till delaktighet och ansvarstagande. Cheferna ska ges det stöd de behöver för att utföra sitt arbete. Verksamheterna ska bedriva ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete. Likaså ska ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivas. Det växande antalet människor med utländsk bakgrund i vårt län leder till ökade krav både på landstinget som arbetsgivare, men också t ex i bemötandet av patienter från en annan kultur. Lönepolitiskt arbete är en investering i medarbetare och därmed i verksamheten. Uppdraget är att med utgångspunkt från de centrala löneavtalen utforma en lönepolitik som skapar en process där det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Samverkan Landstingets verksamheter har många beröringspunkter med framför allt länets kommuner. En bra samverkan och bra samarbete är nödvändig för att norrbottningarna ska få ut så mycket som möjligt och till bästa kvalitet av de skattemedel de ställer till förfogande. Därför ska säkerställas att samverkan och samarbete på såväl politisk som på tjänstemannanivå fungerar väl och att arbetet vilar på utgångspunkter som är förankrade hos respektive parter. Samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och de anställda är också grundläggande för en väl fungerande verksamhet. Därför ska säkerställas att det utvecklings- och samverkansavtal som arbetats fram omsätts i konkret handling i landstingets samtliga verksamheter. Likaså ska arbetet med att öka flexibilitet, helhetssyn och samverkan inom och mellan landstingets verksamheter fortsätta. 21

22 Utveckling av hälso- och sjukvårdens innehåll Hälso- och sjukvårdslagen anger att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården i Norrbotten ska med beaktande av det övergripande målet och ur ett patientperspektiv vara: Säker Tillgänglig Evidensbaserad Kvalitativt likvärdig Effektiv För att dessa delmål ska nås krävs ett systematiskt och kunskapsbaserat förbättringsarbete. Detta förbättringsarbete ska bedrivas med inriktning att uppnå en verksamhet som sammantaget lever upp till följande kännetecken: Vården baseras på kontinuerliga helande relationer, d v s förmåga att se hela människan och dess behov. Vården är anpassad till patientens behov och värderingar. Utförandet bygger på de vanligaste förekommande behoven men förmåga finns att ta hand om individuella behov. Patienten är källan till kontroll, d v s att patienters kunskap om sig själv, sin kropp och dess signaler, både fysiskt och psykiskt, tas tillvara. Kunskapen (informationen kring patienten, dess behandlingar m m) är fri och tillgänglig mellan patient och vårdgivare. Beslut om vård är evidensbaserade, d v s de bygger på fakta. Patientsäkerhet är ett ansvar för vårdsystemet. Patientsäkerhetsarbetet ska vara förebyggande och vårdsystemet ska kunna förutse risker. Därför är patientsäkerhet inte enbart en frågeställning för den enskilde vårdgivaren. Transparens (genomskinlighet) är utgångspunkten, att vårdresultat inom olika områden görs kända. Behov förutses, d v s förmåga att förutse behov och händelser för patienten och/eller verksamheten. Ständig reduktion/eliminering av kostnader och aktiviteter som inte skapar ökat mervärde. Samarbete mellan alla som vårdar patienten prioriteras (teamarbete). Det systematiska förbättringsarbetet ska ske löpande, samtidigt och integrerat med att hälso- och sjukvårdens verksamhet utvecklas och förändras enligt följande. 22

23 Utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamhet Även om behov och prioriteringar i högre grad styr omfattningen av landstingets verksamheter och ett framgångsrikt utvecklingsarbete genomförs så kommer detta inte att vara tillräckligt för att nå de ekonomiska målen. Landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet är uppbyggd efter de förutsättningar som gällde för under och 1980-talen. Under den tid som förflutit har förutsättningarna förändrats både vad gäller verksamhet och ekonomi. Även förutsättningarna för att rekrytera personal till hälso- och sjukvården har förändrats. En av de stora utmaningarna för framtiden kommer att vara personal- och kompetensförsörjningen. Dessa faktorer gör det nödvändigt att kontinuerligt pröva hälso- och sjukvårdens verksamhet för att anpassa den till rådande och framtida förutsättningar. Förutsättningarna för samverkan vertikalt i ett länsperspektiv och horisontellt i länets olika delar behöver tas tillvara bättre. Förutom att utveckla verksamheterna i ett länsperspektiv så ska möjligheterna till samverkan mellan verksamheter i kustområdet respektive malmfältsområdet tas tillvara bättre, både vad avser hur verksamheter bedrivs och den framtida kompetensförsörjningen. Landstingsstyrelsen ska se över hälso- och sjukvårdens långsiktiga struktur i syfte att uppnå en verksamhet som säkerställer ett vårdutbud som ger länets befolkning tillgång till trygg och säker sjukvård utifrån vårdbehov samtidigt som goda förutsättningar skapas att trygga en långsiktig personalförsörjning och en god ekonomisk hushållning. I det arbetet ska också översyn av primärvårdens verksamhetsstruktur ingå. Landstingsstyrelsen ska också prioritera utvecklingen av den palliativa vården (vård i livets slutskede) i länet samt reumatologiska omhändertagandet i malmfälten. Utvecklingen ska ske inom befintliga ramar. Tandvård Folktandvårdens verksamhet ska innehållsmässigt utvecklas i enlighet med den inriktning som anges ovan för hälso- och sjukvården. Dessutom ska folktandvården ses över i syfte att uppnå en verksamhet som säkerställer ett vårdutbud som ger befolkningen rimlig tillgång till trygg och säker tandvård utifrån vårdbehov samtidigt som goda förutsättningar skapas att trygga en långsiktig personalförsörjning och en god ekonomisk hushållning. Regional utveckling och kultur Nivån på landstingets intäkter beror till största delen på om tillväxt kan skapas i Norrbotten. Arbetet med det regionala tillväxtprogrammet syftar till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling och framtid i 23

24 länet. Inom ramen för arbetet ska landstingsstyrelsen tillsammans med andra parter medverka till att skapa goda förutsättningar för näringslivet i Norrbotten. Landstingets insatser och åtaganden i regionala frågor ska kopplas mot tillväxtprogrammets prioriterade områden. I arbetet ska män och kvinnors olika förutsättningar synliggöras. Som ett led i att utveckla Norrbotten är det viktigt att kulturen ges en tydlig roll i länets utveckling. Utvecklingen inom EU skapar möjligheter för den regionala och lokala nivån att få ett ökat inflytande över utvecklingen i den egna regionen. Förutsättningarna att lyckas axla ansvaret påverkas av möjligheten att bilda samverkansorgan med ansvar för länets regionala utveckling. I ett första steg är landstingets inriktning att från och med år 2005 medverka till att bilda ett kommunalförbund, som med länets samtliga kommuner som medlemmar, kan utgöra ett samverkansorgan. Det långsiktiga målet är att Norrbotten ska företrädas av ett direktvalt regionfullmäktige. Serviceverksamheter Landstingsstyrelsen ska fortsätta arbetet med att effektivisera serviceverksamheter samt samordna administrativ verksamhet. Ett samarbete med länets kommuner kan bidra till en ökad effektivitet. Hälso- och sjukvård Landstingets hälso- och sjukvård ska, efter behov, ges med rätt kompetens, på rätt nivå och med rätt val av behandling. Alla som vänder sig till vården ska kunna känna tillit till vården och trygghet i att få en säker vård. Landstinget ska planera hälso- och sjukvården i länet med utgångspunkt i befolkningens behov. Planeringen ska ta hänsyn till utbudet av privata vårdgivare. Medborgare och patient Strategiskt mål Landstinget ska, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa och till att skillnaderna i ohälsa minskar. 24

25 Framgångsfaktorer För att nå målet krävs att: Hälso- och sjukvårdsverksamheten utformas så att medborgarna erbjuds tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. Analyser av befolkningens behov av hälso- och sjukvård används och styr fördelningen av resurser. - Primärvården tillgodoser det basala behovet av hälso- och sjukvård och svarar, tillsammans med delar av den specialiserade vården, för den sjukvård som ges ofta och nära. - Sjukvård som behövs sällan koncentreras. Process och produktion Strategiskt mål Hälso- och sjukvården ska ges på ett effektivt sätt, dvs i rätt omfattning, på rätt omhändertagandenivå och vid rätt tidpunkt. Prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. Framgångsfaktorer För att nå målet krävs att: En jämställd sjukvård med väl fungerande vårdkedjor och samverkan utvecklas inom hälso- och sjukvården, mellan hälso- och sjukvården och tandvården samt med kommuner och andra aktörer. Kompetensförsörjningen tryggas på såväl kort som lång sikt. Lärande och förnyelse Strategiskt mål Hälso- och sjukvården ska bedrivas på evidensbaserad grund, d v s bygga på fakta och ha kunskaper om nya metoder, tekniker, fysiska hjälpmedel, läkemedel och erkända komplementära metoder. Framgångsfaktorer För att nå målet krävs att: Data om verksamhetens kvalitet och prestationer används för att skapa och ta till sig förändringar samt driva förnyelsearbete. Arbetsorganisationen stimulerar lärandet i det vardagliga arbetet och att lärande genom ny kunskap och forskning tas till vara samt att alla medarbetare ges möjlighet att bidra till verksamhetens mål med allt sitt kunnande. Diagnostik, behandling och omvårdnad är en helhet. 25

26 Ekonomi Strategiskt mål Ekonomin ska vara god och långsiktigt hållbar med en budget i balans och ge ett ekonomiskt handlingsutrymme för att skapa utvecklingsmöjligheter. Framgångsfaktorer För att nå målet krävs att: Resurser används effektivt och fördelas utifrån hela landstingets bästa. De resurser som frigörs identifieras och riktas till prioriterade områden. Prioriteringar och etik Landstingets etiska plattform bygger på prioriteringsutredningens grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- eller solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Det kommer alltid att finnas grupper som inte har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan. Landstinget måste särskilt bevaka dessa gruppers intressen. De svårast sjuka ska prioriteras. Prioriteringar måste alltid utgå från nedanstående prioriteringsprinciper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3. Till prioriteringsgrupp 1 hör: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård och lindrande vård i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Till prioriteringsgrupp 2 hör: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Till prioriteringsgrupp 3 hör: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 26

27 Till prioriteringsgrupp 4 hör: Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Utanför prioriteringsordningen: Åtgärder utan dokumenterad nytta. Medicinsk bedömning måste ske innan patienten kan placeras i någon prioriteringsgrupp. Samverkan, helhetssyn, flexibilitet Landstingets organisation ger goda möjligheter att nyttja resurserna effektivt i ett länsperspektiv. För att utveckla vården ytterligare så är det viktigt att öka samarbetet såväl inom som mellan de geografiska områdena (kust/inland). Därmed stärks möjligheterna att utveckla verksamheterna för att bättre möta dagens och framtida behov. Primärvård Som patient behöver norrbottningen närhet till den vård som många behöver ofta. Primärvården har förstahandsansvar för befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Primärvården ska vara uppbyggd utifrån ett geografiskt områdesansvar, men med rätt för den enskilde att själv välja vårdcentral och läkarkontakt. Prioriteringsprinciperna är dock vägledande, så att de svårast sjuka alltid tas om hand först, oavsett vilket geografiskt område man tillhör. Primärvården arbetar med folkhälsofrågor utifrån individens behov, dock är primärvården med sin kompetens en naturlig samverkanspart i de lokala hälsoråden. Specialiserad vård Den specialiserade vården ska svara för sådan diagnos, vård och behandling som förutsätter mer specialiserad kompetens och mer avancerad medicinteknisk utrustning än den som finns i primärvården. Kunskapsöverföring mellan den specialiserade vården och primärvården sker i samverkan. Vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin är en specialistresurs som ska erbjuda kvalificerad psykiatrisk vård och behandling. Oberoende av vårdform ska verksamheten organiseras så att patienten så lite som möjligt skiljs från normalt familje- och samhällsliv. Barn- och ungdomspsykiatrisk vård Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd tillgodoses i första hand av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Det är viktigt med ett gemensamt ansvarstagande för barn och ungdomar i samverkan mellan aktörerna. För de barn som har psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad så är barn- och ungdomspsykiatrin en viktig resurs. 27