Innehåll. Kollektivtrafik och infrastruktur 28. Om Demokratitorg 3. Demokratitorg höst vår Deltagande skolor våren

Transkript

1 - En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg våren 2013

2 Innehåll Om Demokratitorg 3 Demokratitorg höst vår Deltagande skolor våren Strömkullegymnasiet i Bengtsfors 5 Almåsgymnasiet i Borås 5 Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg 5 Rytmus i Göteborg 5 Vadsbogymnasiet i Mariestad 5 Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud 5 Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde 5 Fågelviksgymnasiet i Tibro 5 Rudbecksgymnasiet i Tidaholm 5 Framtid, jobb och utbildning 7 Strömkullegymnasiet i Bengtsfors 8 Almåsgymnasiet i Borås 9 Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg 9 Rytmus i Göteborg 10 Vadsbogymnasiet i Mariestad 10 Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud 11 Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde 11 Fågelviksgymnasiet i Tibro 12 Rudbecksgymnasiet i Tidaholm 12 Fritid och kultur 14 Strömkullegymnasiet i Bengtsfors 15 Almåsgymnasiet i Borås 15 Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg 16 Rytmus i Göteborg 17 Vadsbogymnasiet i Mariestad 17 Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud 18 Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde 18 Fågelviksgymnasiet i Tibro 19 Rudbecksgymnasiet i Tidaholm 19 Kollektivtrafik och infrastruktur 28 Strömkullegymnasiet i Bengtsfors 29 Almåsgymnasiet i Borås 29 Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg 30 Rytmus i Göteborg 31 Vadsbogymnasiet i Mariestad 32 Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud 32 Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde 33 Fågelviksgymnasiet i Tibro 33 Rudbecksgymnasiet i Tidaholm 34 Valfria temat 36 Strömkullegymnasiet i Bengtsfors Dialog och inflytande 37 Almåsgymnasiet i Borås Inkludering och inflytande 38 Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg Inkludering och inflytande 39 Rytmus i Göteborg Miljö och klimat 40 Vadsbogymnasiet i Mariestad Inkludering och rättigheter 41 Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud Miljö och klimat 41 Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde Jämställdhet och inflytande 42 Fågelviksgymnasiet i Tibro Miljö och klimat 43 Rudbecksgymnasiet i Tidaholm Miljö och klimat 43 Post-its: Tankar och åsikter 45 Strömkullegymnasiet i Bengtsfors 45 Almåsgymnasiet i Borås 45 Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg 46 Rytmus i Göteborg 46 Vadsbogymasiet i Mariestad 46 Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud 47 Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde 47 Fågelviksgymnasiet i Tibro 48 Rudbecksgymnasiet i Tidaholm 48 Hälsa och vård 21 Strömkullegymnasiet i Bengtsfors 22 Almåsgymnasiet i Borås 22 Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg 23 Rytmus i Göteborg 23 Vadsbogymasiet i Mariestad 24 Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud 24 Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde 25 Fågelviksgymnasiet i Tibro 25 Rudbecksgymnasiet i Tidaholm 26 2

3 Om Demokratitorg Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer. Varje station bemannas av minst en politiker och under vårens Demokratitorg har följande fyra samtalsteman varit återkommande: 1. Framtid, jobb, och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångpunkt. Samtalen dokumenteras av sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de nio Demokratitorg som genomfördes under våren Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter. Dessa kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. I sammanställningen finns även citat från eleverna som speglar åsikter eller för fram direkta förslag. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde har stationernas teman blivit rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledande text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas av politiker och deltagande skolor som underlag för diskussion. På uppdrag av Västra Götalandsregionen och Kommittén för Rättighetsfrågor har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 84 Demokratitorg genomförts på 59 gymnasieskolor på 38 orter gymnasieelever och 223 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare och redaktör: Sofia Reimer Texter: Sofia Reimer, Linéa Svensson, Christina Hedén Danielsson, Rasmus Jonsson, Åsa Nilsson, Anni Rydberg, Ellen Hansson, Kristina Modigh och Fredrik Åkerlind. Foton: Stefan Svensson och Sofia Reimer. Ett Demokratitorg består av fem stationer. Varje station bemannas av minst en politiker. Samtalen dokumenteras av sekreterare. Foto av Stefan Svensson. 3

4 Demokratitorg höst vår Bengtsfors Åmål Strömstad Dals-Ed 13 Mariestad Mellerud Töreboda Dingle Lidköping Skövde Lysekil Orust Tjörn Öckerö Uddevalla Stenungsund Göteborg Kungälv Mölndal Vänersborg Trollhättan Ale Lerum Partille Alingsås Demokratitorg ht 2007 vt 2013 vt ht Vårgårda Bollebygd Mark Borås Vara Svenljunga Strömstad Skara Herrljunga Tranemo Falköping Ulricehamn Tibro Tidaholm Bengtsfors Dals-Ed Åmål Mellerud Dingle Lid Lysekil Uddevalla Vänersborg Trollhättan Orust Stenungsund 4 Tjörn Kungälv Ale Alingsås Vårgårda

5 Deltagande skolor våren 2013 Strömkullegymnasiet i Bengtsfors Strömkullegymnasiet är en gymnasieskola med ca 260 elever fördelade på 11 program, både studie- och yrkesförberedande, och har funnits i kommunen sedan På Demokratitiorget deltog ett fyrtiotal elever från årskurs två på Samhällsvetenskapligt, Ekonomiskt och Naturvetenskapligt program. Almåsgymnasiet i Borås Almåsgymnasiet i Borås är en kommunal gymnasieskola med fokus på de yrkesförberedande programmen. De program som skolan erbjuder är Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Hantverksprogrammet, Handels- och Administrationprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet samt Lärlingsprogrammet. På Demokratitorget deltog elever i årskurs 2 på Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg är en fristående gymnasieskola med inriktning på teoretiska program. Skolan har ca 450 elever från Göteborg och dess kranskommuner och skolans mål är att eleverna ska vara så väl förberedda som möjligt inför kommande högre studier. På Demokratitorget deltog elever från årskurs 1 på det samhällsvetenskapliga programmet och från årskurs 3 på det naturvetenskapliga programmet. Rytmus i Göteborg Rytmus Göteborg är en liten gymnasieskola med 220 elever och 35 medarbetare. På skolan läser eleverna det estetiska programmet Musik eller Estetik och Media. Skolan har funnits i Göteborg sedan hösten Skolans elever kommer framförallt från Göteborgsregionen men skolan har även elever från övriga Sverige. På Demokratitorget deltog 60 elever från årskurs 2 på Musikprogrammet. Vadsbogymnasiet i Mariestad Vadsbogymnasiet har ca 800 elever och ca 140 anställda. Skolan är ansluten både till Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege. El- och energiprogrammet är en certifierad ETG-partner. På Demokratitorget deltog elever från Teknikprogrammet årskurs 2 samt Industritekniska programmet årskurs 3. Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud På Dahlstiernska Gymnasiet finns läsåret 2012/2013 åtta olika program. Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Teknik och Estetiska är de högskoleförberedande programmen. Barn och Fritid, VVS- och Fastighet samt Lärlingsvarianter av en mängd olika yrkesprogram är de yrkesförberedande programmen. Därtill finns de Individuella programmen, med fem olika grenar. Skolan har ca 175 elever.skolans profilerar sig mot hållbar utveckling och har ett nära samarbete med det lokala näringslivet. På Demokratitorget deltog ett 40 tal-elever från de flesta programmen på skolan. Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde Kavelbro är en av två kommunala gymnasieskolor i Skövde. Skolan erbjuder 8 nationella yrkesprogram, introduktionsprogram med olika inriktningar samt gymnasiesärskola. På skolan går ca 800 elever. Vid Demokratitorget deltog elever ur årskurs ett från följande program: Hantverksprogrammet, Bygg- och Anläggningsprogrammet, Elprogrammet samt VVS- och Fastighetsprogrammet. Fågelviksgymnasiet i Tibro På Fågelviksgymnasiet finns ett utbud av program med många olika inriktningar, såväl yrkesförberedande som högskoleförberedande. Ca 650 elever studerar på något av skolans 13 gymnasieprogram, på gymnasiesärskolan eller på Komvux. På skolan finns ca 110 anställda. På Demokratitorget deltog elever ur Samhällsprogrammets tre årskurser, Ekonomiprogrammet årskurs 2 samt Barn-och fritidsoch Teknikprogrammen årskurs 3. Rudbecksgymnasiet i Tidaholm Rudbecksgymnasiet har funnits sedan 1944 och har idag ca 300 elever. Skolan har ett brett utbud av program och en blandning av både högskolestudieförberedande- och yrkesprogram. Sedan år 2000 har skolan ett specialutformat program för elever med Autism och Aspergers syndrom. Dessa elever kan välja mellan Samhällsvetenskaps-, Naturvetenskaps-, El- och Estetprogrammet. På Demokratitorget deltog elever från årskurs 2 på Samhällsvetenskaps- Naturvetenskaps- och Ekonomiprogrammen, samt från Samhäll- och Naturvetenskapsprogrammet årskurs 1 och 2. 5

6 Framtid, jobb och utbildning 6

7 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbildning Inom ramen för detta samtalstema diskuterade ungdomar och politiker vilka faktorer som avgör om man väljer att bo kvar och arbeta på en ort eller i en region. Vilka behov ser de unga? Vilka krav ställer de på sin omgivning och på regionen? De diskuterade också möjligheterna att få jobb, utbildning och bostad, både idag och i framtiden. Sammanfattning av samtliga skolors diskussioner uu uu Det upplevs som väldigt svårt att få jobb som ung, oavsett om det rör sig om att hitta extraeller sommarjobb under gymnasietiden eller fast sysselsättning efter studenten. Många berättar att det är svårt att få ett arbete utan kontakter. Ett förslag som många elever lyft under året är att regionen borde skapa en webbaserad plattform där samtliga tillgängliga arbeten för unga i regionen kan samlas, både i privat och offentlig sektor. Ungdomarna uttrycker att de är dåligt informerade om vilka yrken och utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. De önskar se fler prognoser för hur arbetsmarknaden ser ut idag och framtiden för att kunna göra genomtänkta val kring utbildning och boendeort. Studie- och yrkesvägledningen på skolorna får kritik, ungdomarna upplever att skolan inte ger dem den stöttning de är i behov av. Många önskar även mer arbetslivsanknytning i undervisningen. uu Genomgående påpekas vikten av ha praktik eller jobbskuggning under gymnasieutbildningen. Både elever på högskole- och yrkesförberedande program är överens att praktik är eftersträvansvärt. Det ses som en viktig möjlighet för att få in en fot på arbetsmarknaden för den som saknar kontakter, samtidigt som det kan öka förståelsen för vilka arbeten som finns tillgängliga och vad dessa arbeten innebär. 7

8 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Strömkullegymnasiet i Bengtsfors Ungdomarna kom från Bengtsfors med omnejd, då främst från Dals Långed och Ed. Samtalen kretsade mycket kring ungdomarnas framtidsdrömmar. De konstaterade att det inte bara var svårt att kunna arbeta med sitt drömyrke i Bengtsfors, utan att det är ont om bra jobb överlag på orten. - Som nu är det mest konsumjobb eller lärare som behövs i Bengtsfors. - En ond cirkel blir att vi flyttar ut för att det inte finns arbete och att arbetsplatserna inte kommer hit för att det inte finns några som arbetar. Om det funnits bättre arbetsmöjligheter i Bengtsfors hade många av ungdomarna kunnat tänka sig flytta tillbaka när de får familj, men i nuläget ställde många sig ganska tveksamma till att flytta tillbaka till orten senare i livet. I samtalen diskuterades även ungdomarnas inställning till att pendla till arbetet. De flesta satte gränsen vid en timmas pendling per väg. Om arbetsgivaren kunde räkna pendeltiden som arbetstid och då möjliggöra arbete på tåg eller buss upplevde ungdomarna att det skulle kännas mer acceptabelt att pendla längre sträckor än så. För att underlätta för unga att få jobb eller praktik föreslogs att regionen kan erbjuda fler arbetstillfällen, samt hjälpa till med att finna lediga jobb. En kontaktpool där unga kan komma i kontakt med potentiella arbetsgivare kom upp som förslag. Kontaktpoolen skulle kunna vara till hjälp när man söker arbete, praktik eller sommarjobb. - Det är väl bra om regionen arbetar med att ta fram sommarjobb och hjälper oss. Andra förslag var att skolor borde bjuda in representanter från olika yrken och låta dem presentera sina yrken för eleverna, samt att ge eleverna mentorer från arbetslivet. - Bjud in representanter från olika yrken som kommer till skolan och presentar sina yrken. - Som ett teoretiskt program får man ju ingen möjlighet till praktik. Ingen tar in en nyutbildad person som inte varit i arbetslivet. Det diskuterades även att regionen gärna får arbeta för att stärka nyföretagande hos unga, exempelvis genom stöd i form av handledare som hjälper ungdomar som vill starta eget. Sommarlovsentreprenörerna är något som nämns i positiva ordalag. - Man kan ha en skitbra affärsidé, men man skiter i det för det är för svårt. En diskussion utbröt om distansstudier och många var positivt inställda till detta. Men en förutsättning menade ungdomarna var att det skapades god och snabb pendeltrafik till aktuell högskola. När sommarjobb diskuterades var ungdomarna eniga om att det krävs kontakter för att få sommarjobb, något som upplevs som svårt att skaffa. Ett annat alternativ var att få jobb av kommunen. Ungdomarna var dock väldigt missnöjda med de kommunala sommarjobbslönerna. - Söker man något inom kommunen jobbar man tre veckor och får 3000 för 80 timmar. - Man vill ha ett sommarjobb som man kan ha på sina CV:n. Ungdomarna efterfrågade fler möjligheter till praktik. Alla som deltog studerar på högskoleförberedande program. De önskade att även elever som läser högskoleförberedande program ska ha praktikveckor varje läsår, likt de yrkesförberedande programmen. - Skolan ska kunna fixa praktikplatser som har att göra med den linjen vi går på. Som vi som går på ekonomi skulle kunna få praktikplats på ett företag. Borde vara samma förutsättningar när det gäller praktik som på den praktiska linjen. - Vi tre som går på samhäll, vi har ingen praktik. Projektarbetet har varit den praktiska delen, men man kommer inte ha få ha projektarbeten på det sättet i framtiden. Många väljer yrkesinriktade linjer för att få praktik. - Jag har hört att det är svårt att hålla igång ett företag. Jag skulle aldrig våga satsa. - Regionen får gärna stärka nyföretagande bland unga. Det skulle vara bra att ha en handledare, det finns unga som inte vet hur man gör men gärna vill. 8

9 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Almåsgymnasiet i Borås Samtliga deltagande elever studerar på ett yrkesförberedande program och flera såg goda chanser att få jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Några elever såg positivt på att åka utomlands och arbeta, speciellt om de skulle ha svårt att få jobb i Sverige. Det är viktigt att trivas med sitt arbete, och att ha ett stimulerande och utmanande jobb är för många viktigare än vilken ort de bor på. Några uttryckte att de vill stanna kvar i Borås där de har nära till familj och bekanta. Flera ungdomar berättade att de ser goda möjligheter att få jobb efter avslutad gymnasieutbildning medan andra upplevde det som att krav att läsa på högskolan för att få ett jobb. Några av eleverna som studerar på Barn- och fritidsprogrammet tyckte att det är frustrerande att de måste läsa vidare för att kunna arbeta på förskola. En del är skoltrötta och hade önskat att det fanns möjlighet att anställas som barnskötare direkt efter gymnasiet. Eleverna upplevde det som svårt att veta vilka ämnen som krävs efter att gymnasieprogrammen ändrades i och med gymnasiereformen Eleverna berättade också att det är svårt att få korrekt information av skolpersonal och studie- och yrkesvägledaren. Det kan vara svårt att på egen hand veta vilka kurser som krävs för framtida studier och arbete. Att välja rätt gymnasieutbildning när man är ung kan vara svårt, och flera elever har behövt börja om från årskurs ett om de har ångrat sig efter ett par månader in i sin utbildning. Flera av eleverna hade ordnat sommarjobb, och många ansåg att kontakter är viktiga för att få ett jobb. Praktik inom gymnasieutbildningen spelar stor roll för att på egen hand komma i kontakt med arbetsgivare. Några elever har fortsatt som sommarvikarier och behovspersonal efter avslutad praktik. Det kan annars vara svårt att få kontakt med arbetsgivare som kan tänka sig att anställa oerfaren personal. Ett forum, platsbank, eller en mässa där unga kan möta arbetsgivare som kan tänka sig ung arbetskraft efterfrågas av ungdomarna. Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg Alla elever fick frågan om vad de skulle vilja jobba med om tio år och de allra flesta svarade yrken som kräver många år på högskolan. Även om Göteborg upplevdes som en trivsam stad spelade jobb en betydande roll för valet av bostadsort. Vissa upplevde att Göteborg inte kan erbjuda jobb inom de yrkesområden som eleverna var intresserade av. Många var nyfikna på att plugga eller arbeta utomlands och eventuellt flytta tillbaka till Göteborg om femton år. - Jobbet är viktigare, det handlar om inkomst. Beror på hur man definierar jobbet. Om man har barn och en fru så får man göra vad som är bäst för dem också. Om det finns bra dagis o.s.v. Man måste vara glad hela månaden och inte bara veckan när lönen kommer. - Jag tycker att om man brinner för ett jobb då ska man inte stanna hemma, då får man söka någon annanstans. En viktig faktor för både jobb och boende är en fungerande och utbyggd kollektivtrafik så att det blir lätt att förflytta sig. Flera elever pratade om vikten av att ha en trygg framtid med arbete och bostad. Flera unga anser att det är mycket svårt att få tag i egen bostad i Göteborg och till följd av svårigheterna räknar många med att bo kvar hos sina föräldrar efter avslutade gymnasiestudier. Vissa ställer sig frågande till varför staden inte kan växa mer och varför det verkar som att mer insatser för bostäder och kollektivtrafik dröjer fastän befolkningen ökar. På frågan om vad som bör finnas i en studentlägenhet svarade ungdomarna: - Inget kokplatta, garderob, internet bara det är billigt. - Man måste förstå att vi studenter inte är så kräsna. Det kan upplevas som svårt att få sommarjobb i unga år, speciellt för dem under 18 år. Vissa av eleverna hade fått sommarjobb, men andra upplevde att det har varit för stort söktryck på varje utannonserat sommarjobb. Ett önskemål som framfördes är att samla de företag som söker ung och eventuellt oerfaren arbetskraft på en mässa, vilket skulle underlätta arbetssökningen för unga mellan år. Praktik upplevdes som något positivt men vissa menade också att det kan vara svårt att ordna med en praktikplats och det finns en risk att praktikanter utnyttjas som gratis arbetskraft. Studiebesök och utförligare kunskap om olika yrken efterfrågas, då flera elever kan tänka sig vidareutbildning men inte vet inom vilka yrken. - Jag är arg för att jag scrollar och letar (på Arbetsförmedlingens hemsida), de vill bara ha massa skådespelare. Det borde finnas en bättre sida. På Arbetsförmedlingen måste man dessutom vara över Det är svårt att ta första steget när man inte har någon erfarenhet. - Man har bara sin praktik typ. Det ser inte bra ut i CV:t. Jag får ingen erfarenhet om ingen ger mig chansen. 9

10 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Rytmus i Göteborg Ungdomarna pratade om synen på framtiden och de flesta hade framtidstro. I samtalen lyftes frågan om var de hoppades att de befann sig om tio år och de flesta kände att det var möjligt att ta sig dit de önskade. Ungdomarna gick på Estetiska programmet, vilket är ett högskoleförberedande program. Många av dem tänkte sig att plugga vidare efter gymnasiet. Flera ungdomar tog upp tryggheten i att kunna byta inriktning om de kände att de valt fel. - Jag tycker det är väldigt bra att man kan välja något annat sen, även om jag läser mycket musik nu. Man kan byta inriktning, det finns mycket möjligheter. Samtidigt var det några som upplevde att det är i gymnasiet som många av de viktigaste valen och besluten fattas, och att det känns stressande att redan nu behöva vara så säker på vad man ville göra i framtiden. - Jag tror att man som ung har en kamp mellan att göra det som är kul och det som är en karriär. Jag tror man ska göra det man tycker är kul så man kan vara kreativ. Något som diskuterades var att det är svårt att veta vad man ska utbilda sig till, dels för att man som ung kanske inte vet vad man vill och inte har hittat sig själv än, och dels för att det är svårt att se var jobben finns. Att gå en lång utbildning för att sedan bli arbetslös var en rädsla hos flera av ungdomarna. - Man går i tvåan på gymnasiet. Man har ingen koll på alternativen. Gick till Syon och pratade när jag skulle välja inför trean. Det kan vara ganska svårt att motivera sig när man inte vet var man är på väg. - Jag tycker det är svårt att veta vad man ska utbilda sig till. Var finns jobben? Det är onödigt att utbilda sig till något och så finns det inga jobb. Vissa av ungdomarna hade fått sommarjobb, men resterande ansåg att det var svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. De menade att kontakter i princip var det enda sättet att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket var något många saknade. - Det är mycket så att man känner någon, som känner någon. Man måste få kontakterna. Ungdomarna förklarade att bara att få ett extra- eller sommarjobb är viktigare än vad jobbet egentligen handlar om. Att få ett jobb och en inkomst var viktigare än att jobbet i sig var roligt. Ett konkret förslag för att lösa svårigheten att få jobb för den som saknar kontakter var att bygga en webbsida där mer okvalificerade arbeten till unga annonseras ut. Ungdomarna föreslog också att även högskoleförberedande program, och inte bara yrkesförberedande program, borde ha praktik under gymnasietiden. Genom praktik kommer både kontakter och arbetslivserfarenhet. Göteborg som stad upplevdes som övervägande positiv bland eleverna. Det är en stad de kunde tänka sig bo kvar i för att studera och sedan bilda familj i. Innerstaden upplevdes dock inte som särskilt lockande att bo i med familj, de flesta föredrog istället någon av förorterna. Inför den närmaste framtiden lyfte många fram oron över att hitta en första bostad. Det ansågs som väldigt svårt att få en hyresrätt och att många unga inte har ekonomi nog för att köpa en bostad. Vadsbogymnasiet i Mariestad Många av ungdomarna vill gärna bo i en större stad framöver, men lika många av dem flyttar gärna tillbaka till Mariestad efter några år när de bildat familj. - Töreboda det är ju inte en mysig stad då vill man ju inte stanna där. Mariestad har ju i alla fall lite som lockar. I princip alla ville börja arbeta eller studera direkt efter studenten. Ungdomarna studerade på Teknikprogrammet eller Industritekniska programmet. Det var bara en person som ville ut och resa direkt efter studenten. Diskussionerna rörde i stor utsträckning svårigheten att få sommarjobb och arbete i framtiden på orten. - Jag flyttar då, skönt att komma ifrån rent allmänt, men det har ju att göra med om man hittar jobb. - Jag sommarjobbade på Elos i Timmerdala med kirurgiska specialdelar. De har varslat så jag kan få svårt komma tillbaka igen annars hade jag nog kunnat få anställning där. En elev frågade den närvarande politikern vad han gjorde för att skapa förutsättningar för arbete i området. - Vi tar studenten i år, det verkar inte vara så mycket jobb ute på marknaden. Eller det finns många jobb men man måste ha fem års yrkeserfarenhet i fem år och det har ju inte vi. Du som politiker vad gör du åt detta? Ungdomarna betonade svårigheterna med att få sommarjobb utan kontakter. De som fått sommarjobb hade arbetat inom många branscher som äldrevården och förskola, som jordgubbsplockare och -försäljare samt på bondgårdar i trakten. På frågan om vilken typ av jobb som lockar svarade eleverna att det ska vara kul, ha bra arbetstider och ge hyfsat med pengar. När de diskuterade hur de blivit bemötta på arbetsmarknaden berättade de om i huvudsak positiva erfarenheter, eleverna har mestadels känt sig uppskattade och delaktiga. Erfarenheterna grundade sig i stort på de sommarjobb ungdomarna tidigare haft. Några konkreta förslag kom upp i samtalen kring hur ungdomar skulle kunna bli hjälpta i sitt arbetssökande. Dels föreslogs att ungdomar borde få hjälp i skolan att skriva CV:n och dels önskades att kommunen, regionen och näringslivet borde samverka för att stötta elever som vill sommarjobba. 10

11 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud Många av ungdomarna kunde tänka sig att bo kvar i Mellerud efter avslutade studier. Vissa trodde att de kommer få problem att hitta arbete på orten, medan andra trodde sig ha lättare att få jobb. Flera kunde tänka sig att pendla till ett arbete i en annan kommun för att kunna bo kvar i Mellerud. Svårigheter att få jobb och att indirekt tvingas flytta upplevdes som frustrerande. Att skapa goda pendlingsmöjligheter menade de dock är en lösning, då kan fler kan jobba på annan ort och samtidigt bo kvar i Mellerud. - Jag går Barn och fritid och tänker mig dagis och så, nu krävs det ju högre utbildning och jag är skoltrött och vet inte om jag orkar läsa vidare. Men jag kan tänka mig att jobba med annat, som mataffären, för jag vill egentligen inte härifrån, jag trivs här. - Skulle man inte kunna ta och få hit nya företag och etablera dem här i Mellerud, så att vi kan få jobb och stanna kvar här? Flera av ungdomarna studerade på yrkesförberedande program, och många upplevde att deras kompetens är efterfrågad på arbetsmarknaden. Att åka till Norge för att arbeta upplevde många som ett tänkbart alternativ. Möjligheten till studie- och yrkesvägledning ansågs begränsad, i synnerhet bland de som hade funderingar på att studera efter gymnasiet. Få av ungdomarna ansåg att de fått information om var jobben finns och vilken kompetens som efterfrågas. - Det känns som att det finns jobb, men man vet inte vart de finns och vart man ska söka sig. - Att söka vart jobben finns får man nog göra på egen hand, det får man inte reda på av Syon. - Vi har fått väldigt dåligt info om vart jobben finns, det har aldrig hänt tror jag. Jag tänker främst från skolan, det händer väldigt sällan att vi får information. De ungdomar som gick på lärlingsprogrammet eller VVS-programmet, båda med mycket praktik, ansåg sig ha relativt lätt att få jobb efter avslutade studier. Möjligheten till praktik innebär att de på egen hand kan skaffa sig kontakter inom näringslivet. Flera ansåg att det var viktigt med just kontakter för att kunna få jobb. Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde Ungdomarna studerade på Hantverksprogrammet, Byggoch Anläggningsprogrammet, Elprogrammet samt VVSoch Fastighetsprogrammet och de betraktade möjligheterna att få ett jobb inom sitt utbildningsområde som goda. Att få en hög lön ansågs vara viktigt, samtidigt som flera elever efterfrågade ett varierande arbete. Vissa elever kunde tänka sig att åka utomlands för att jobba, i synnerhet till Norge där lönen är hög och svensk yrkesbehörighet är giltig. - Vill åka till Norge och jobba. Det är riktigt bra med betalt. När de har gått ut och så är det en del som åker iväg. Flera ungdomar menade att kontakter inom branschen var ytterst viktiga för att kunna få ett jobb. En person som hade letat efter jobb på Platsbanken sa: - Jag kollade för några minuter sedan, de hade inte så mycket. De hade inga jobb att ge ut precis, inte för tillfället i alla fall. Många studenter kunde tänka sig att starta eget företag. En person sa: - Det vore kul med eget, det är också bra betalt. Jag vill bestämma själv. Men det är inte viktigare än att tjäna pengar, eller tror jag. Enligt ungdomarna är Skövde en trivsam stad att bo i som kan erbjuda det mesta. - Jag tycker Skövde är en väldigt bra stad, det är inte Skövde som gör att man vill flytta. Att få en lägenhet i staden upplevdes som svårt till följd av långa bostadsköer, i synnerhet i de centrala stadsdelarna. Att som ung köpa en bostadsrätt i Skövde upplevdes som för kostsamt. - Det är svårt, det finns inte jättemycket lägenheter just nu, det är köer på allting. - Om man ser på boendemöjligheterna, då kan man få en tvåa för en halv miljon, det är svårt att bo här. Det finns inga hyresrätter. - De som inte går VVS och lärling har svårt att få jobb, enda sättet att få jobb är att man praktiserat eller har kontakter. Det går nästan inte att få ett jobb annars. - Du måste komma in väldigt bra för att kunna få ett jobb, det gör ju vi lärlingar på en gång. 11

12 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Fågelviksgymnasiet i Tibro Många av ungdomarna lyfte fram att det är svårt för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Flera av dem uttryckte att en av anledningarna till att unga har särskilda svårigheter att få och behålla jobb är att nästan alla arbetsgivare ställer krav på arbetslivserfarenhet. Några nämnde även de höga pensionsåldrarna och det faktum att människor jobbar längre som bidragande orsaker till att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden som ung. - Ju längre de gamla får jobba, desto svårare blir det för oss. - Sen är det ju så att när folk varslas är det ungdomar som åker. De ungdomar som gick på Samhällsvetenskapsprogrammet efterfrågade mer kontakt med arbetslivet. De menade att de elever som går praktiska program lättare får in en fot i arbetslivet. - Man skulle ha mer kontakter med företag, företagsbesök, t.ex. Praktiken behöver inte vara lika lång som på bygg, men man skulle kunna inse vad man kan göra bättre. Vissa jobb vet man inte vad de gör. Flera betonar vikten av att ha goda kontakter för att få jobb och någon uttryckte att kontakter är särskilt betydelsefullt i en småstad. Kommunens sommarjobb ses inte som riktiga jobb menade en elev. Ett par av ungdomarna påtalade även att lönen som kommunen erbjuder är låg. Samtidigt säger en del att de gärna tar så kallade skitjobb, bara de får jobb. När det gäller framtida yrkesval lyfts lön och trivsel fram som viktiga faktorer. - Har man pluggat i fem år är det viktigt att man får betalt för det. Sen är det viktigt att man trivs på jobbet. På frågan om de kunde tänka sig att utbilda sig till sjuksköterskor om de blev garanterade jobb, replikerade ungdomarna att många inom det yrket verkar vara missnöjda med lönen och arbetsvillkoren. - Jag tror att det hade lockat mer om det hade varit bättre villkor. På frågan om vad de ska göra efter studenten svarar flera av eleverna snabbt att de vill flytta från Tibro, med motiveringen att det är en för liten stad. Många instämmer i att de gärna hade sett större underhållningsutbud och tätare kollektivtrafikavgångar, samtidigt som flera säger att de uppskattar livet på landet. Ett par av ungdomarna kan tänka sig att flytta från Tibro för att läsa vidare och komma tillbaka när de har egna barn. Chalmers, Skövde och Borås nämns som ställen att studera vid eller bo i, och ett par vill flytta till Göteborg eller Stockholm. Jag skulle kunna tänka mig att bo i Skövde eller någon större stad, för att sedan flytta tillbaka för att skaffa barn. Rudbecksgymnasiet i Tidaholm Många av ungdomarna längtar efter att få lämna orten för studier, arbete eller resor. Just nu var de trötta på att känna alla människor och såg fram emot att möta och skapa nya kontakter. Flertalet var positiva till att komma tillbaka till orten när de bildat familj, en förutsättning var dock att det fanns arbeten i Tidaholm eller i närheten. - Jag måste flytta på grund av mina studier, kan inte säga var, är ju svårt komma in på utbildningar. Jag har inget emot Tidaholm så kan tänka mig flytta tillbaka men det beror ju på hur det ser ut. - Jag kan tänka mig plugga borta men kommer gärna tillbaka hit om det finns jobb. - Det måste finnas jobb med det finns det inte och industrierna flyttar härifrån. Ungdomarna poängterade att skolan borde bli bättre på att stötta och informera dem angående praktikplats, jobb samt utbildningsval på gymnasium, högskola och universitet. De önskade också större tydlighet från universitet och högskolor när de möter elever och informerar om sina utbildningar. - Vår gymnasieutbildning är inte direkt yrkesförberedande och de (elever på yrkesförberedande program) har ju större chans få jobb hos arbetsgivare direkt efter gymnasiet, eftersom deras utbildning har matchat arbetsmarknadens behov. - Vi borde få mer information om olika yrken, det jag vet är inte mycket, skolan ger oss inte någon hjälp. - Jag valde program så jag skulle ha många möjligheter till val när jag söker till högskolan, men det finns ändringar som kommit till stånd efter vi valt våra linjer. - Samma sak är det nu, vi har varit runt på högskolor och de presenterar bara kurser, men det säger ju inte så mycket om var studierna kan leda. Ett önskemål från ungdomarna, som samtliga läste Samhällsvetenskaps-, Naturvetenskaps- eller Ekonomiprogrammet, var att få göra praktik under gymnasietiden för att få mer förståelse för arbetsmarknaden. - Vi vill ha praktik i skolan, de som läser teoretiska utbildningar borde också erbjudas två veckors praktik så att vi får kontakter, det är ju nu som vi kommer att behöva ett jobb. De flesta eleverna hade sökt sommarjobb eller var på väg att göra det. De tog upp problemet med att hitta anställningar. - Dom prioriterar dom som har sommarjobbat tidigare, har man inte det har man svårare att få jobb. - Jag har sökt som jordgubbsförsäljare, det är nog det enda jobbet man kan få om man inte är

13 Fritid och kultur

14 Fritid och kultur Fritid och kultur Fritid och kultur Ungdomar och politiker pratade om vad de unga anser vara kultur och vad som skulle få ungdomar att ta del av kulturlivet. De pratade även om ungas livsstil idag och om vilken typ av aktiviteter och evenemang som efterfrågas på orten eller i regionen. Sammanfattning av samtliga skolors diskussioner uu Mötesplatser för unga är något som efterfrågas av de allra flesta, oavsett om man bor i tätort eller i landsbygdsområden. Formen för dessa mötesplatser kan variera; det kan exempelvis handla om bibliotek, biografer, musikcaféer eller aktivitetshus som riktar sig särskilt till gymnasieungdomar. Ungdomarna efterfrågade ofta att de själva skulle få inflytande över hur mötesplatserna utformas. uu uu Överlag har ungdomarna inte en klar och entydig bild över vad kultur är. De förknippar ofta kultur med traditionella institutioner såsom teater, museum och opera. Samtidigt säger många att denna form av kultur inte är intressant för dem. De unga känner överlag inte till regionens kultursatsningar. För att öka kännedomen föreslogs olika typer av digitala lösningar, bland annat en hemsida, någon form av app eller widget eller en facebooksida. Via dessa medier kan regionen nåt ut till målgruppen med information och kommunikation kring sina kultursatsningar riktade mot unga. 14

15 Fritid och kultur Fritid och kultur Strömkullegymnasiet i Bengtsfors Flera av deltagarna uttryckte behovet av ett ställe där unga kan umgås på fritiden. Någon uttryckte det såhär: - Det finns inte så mycket att göra för de i vår ålder, år, inga riktiga samlingsplatser att vara på på fritiden. Vi är hemmasittande. De flesta av eleverna gick inte till fritidsgården eftersom de ansåg att fritidsgårdarna framförallt var till för högstadieelever. Det var dock många som såg outnyttjad potential i kommunens befintliga byggnader och samlingsplatser. - Det finns en del lokaler som ligger tomma, om man rustar upp det skulle man kunna träffas där, det kan vara roligt att ha något annat än fritidsgård. Ett förslag var att restaurera och fräscha till ortens idrottsanläggning och göra det till en bättre mötesplats. - Vi har några idéer om att vi ska kunna rusta upp de samlingsplatser som vi har, på gamla Lear finns det många sporter, varför går inte kommunen in och rustar upp? Det är många som går på olika sporter och gym, man kan väl göra en större samlingsplats, kanske café där man kan sitta om man inte vill träna. Det fanns även ett intresse av att skapa evenemang riktade till unga i Folkets park. Till exempel fanns motivation att dra igång en egen festival. - Varför inte skaffa något disco? (På Folkets park) spelar de bara dansband, men det är för vuxna eller jättesmå barn, inget där emellan. Ungdomarna uppskattade ortens biograf och upplevde att den var bra och höll en hög kvalitet. De hade dock inget intresse av att gå på live-operaföreställningar på biografen och trodde inte heller att det fanns något intresse bland unga att se andra konserter där. Almåsgymnasiet i Borås På frågan om vad de upplever som kultur nämnde eleverna teatrar och museer, men berättade samtidigt att de tilltalas av den typen av aktiviteter. Få av ungdomarna kände att kulturutbudet regionen erbjuder, såsom opera och teatrar, stämmer överrens med vad de själva vill göra under sin fritid. En elev sa: Det känns lite 30+ med teater. Ungdomarna hade dock varit på teater med skolan, något som var uppskattat. De uttrycker att de gärna gör mer sådant i skolan, främst eftersom de gillar variation i undervisningen. Att besöka teaterföreställning är ett annorlunda sätt att lära sig då de inte brukar gå på teater i vanliga fall. En del av eleverna brukar gå på bio och några av dem nämnde att det borde finnas utomhusbiografer på somrarna. På fritiden tränar några av ungdomarna på gym, vissa spelar datorspel, andra rider och spelar fotboll. En del menade att de inte har tid att träna något. Andra intressen är att vara med kompisar antingen hemma eller på stan. Ungdomarna berättade att fritidsgårdar anses vara till för yngre och lockar därmed inte gymnasieelever. I alla samtal lyftes åsikten att det finns för få krogar med 18-årsgräns i Borås samt att åldersgränserna ständigt höjs. Eleverna menade att detta resulterar i fler hemmafester som inte känns lika trygga som krogen där det finns vakter. Flera av ungdomarna uppgav att de verkligen uppskattar att vara på krogen. På frågan om vad de allra helst gör en helg svarade flera: Gå ut på krogen. Förfesta med kompisar. Ungdomarna berättade att de inte upplever att Borås är otryggt på kvällarna, men att de ändå inte hade velat gå ute på kvällen ensamma. Därför uppgav många att de brukar gå tillsammans med någon eller bli hämtade av en förälder. - Man sitter inte på bio och kollar konsert. - Då kollar man på YouTube istället. Det är inte riktigt samma sak. 15

16 Fritid och kultur Fritid och kultur Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Göteborg Ungdomarna ansåg att det i Göteborg finns ett ganska stort utbud inom kultur och fritid. De berättade att det är roligt när det sker olika evenemang med mycket folk i rörelse och att det är positivt att evenemangen ofta är gratis. Flera av ungdomarna ville se fler kostnadsfria kulturevenemang i staden såsom Kulturkalaset eller MTV-konserten 2012, detta eftersom många endast har studiebidraget som främsta inkomst. Även om de ungas upplevelse var att det finns mycket kultur i Göteborg, efterfrågades fler mötesplatser för kulturutbyte och fler samlingsplatser där människor kan mötas. - Jag tycker det är lite tråkigt, det finns inga direkta torg. Om man tänker Gustav Adolfs torg, det är inte så mysigt att hänga där. Att ha några parker att kunna vara i och mötas, det skulle jag vilja ha. [ ] Kollar man Medelhavsländerna finns det alltid torg man kan samlas och mötas. - Jag tänker på platser inne i stan där man kan sitta och hänga och slappna av. Det finns ingenstans att sitta, nu går man bara omkring. Kanske mer uppe i den parken vid Kungsport. Att man ordnar ställen att sitta ner. Många uttryckte att utbudet av mötesplatser för gymnasieungdomar under 18 år är begränsat i Göteborg. Exempel på efterfrågade mötesplatser är ställen med spontana musikspelningar, dans eller open-mic, men i första hand vill unga ha en naturlig mötesplats att, som en person uttryckte det: bara kunna hänga på. Att vara mellan 16 och 18 år kan kännas som en mellanålder eftersom fritidsgårdarna enbart riktar sig till yngre ungdomar. Ungdomarna som deltog på Demokratitorget upplevde att liknande mötesplatser för personer i deras ålder saknas. Unga får istället dra runt på gatorna inne i staden. Eleverna gav flera förslag på aktiviteter, som eventkvällar, dansuppvisningar och spelningar men återkom flera gånger till vikten av att bara ha en plats där unga kan träffas i all enkelhet. - Det saknas mötesplatser, jag är 17, jag kommer inte in någonstans. Man går inte direkt till fritidsgården, jag kan inte sport heller. Det vore kul om det fanns något, typ disco. Alltså soffor, mörkt och musik. Någonstans man kan träffa nya. - Typ ett café, vi är ju inte 18 och kan inte gå ut. Typ som ungdomsgårdar. istället, och de kan vara kvar och de slår inte sönder busskurer och sånt. Eleverna diskuterade även fritidsaktiviteter för de som inte sysslar med idrott. Nedlagda fritidsgårdar och åldersbegränsningar togs upp som problem som kan leda till att unga istället drar omkring på stan i otrygga miljöer. - Men de yngre, jag tror inte de har något att göra på fritiden. Vi hade en fritidsgård, nu sitter unga i Nordstans och röker och dricker. Jag tycker inte det kan fortsätta i alla fall, så var det inte på min tid. Rytmus i Göteborg De allra flesta av ungdomarna berättade att de upplever gratiskultur som en bristvara och att många har svårt att få pengarna att räcka till för att betala för kultur. De menade att kultur har en stor betydelse för det personliga välbefinnandet. Någon uttryckte det såhär: - Satsa mer på kultur för ungdomar, kultur i Göteborg. Är vi glada i ungdomen blir vi glada vuxna också. Kulturkalaset och liknande evenemang uppgavs vara väldigt uppskattade, både för att det händer mycket i staden och att det är gratis så att alla kan delta. Regionens kultursatsningar som riktar sig till unga behöver marknadsföras mer, eller på lämpligare forum, menade eleverna. Många av ungdomarna upplever det svårt att få information om vad som händer. - Teater tycker jag är svårt att hitta, det är svårt att komma in. Med musiken finns det så mycket olika studieförbund o.s.v. Men inte för teatern. En av de närvarande politikerna berättade att kulturnämnden har pengar avsatta för den som vill satsa på kulturaktiviteter. Detta är något ungdomarna inte känner till. En elev svarade: - Jag tror inte att så många vet vad man kan göra. Kan man göra vad som helst? Ungdomarna menade att det finns för få mötesplatser för unga, speciellt i övre tonåren när många känner sig för gamla för fritidsgårdarna. Många uteställen har också åldersgränser över 18 år. De efterfrågade ett ställe där unga kan mötas som inte kostar pengar. Flera elever ville även ha någonstans där de kan få hjälp med sina studier efter skoltid. - Öppen scen kan kännas ganska bra, det finns många musiklinjer och band som vill komma fram. Det är jättebra tillfällen för dem att visa upp sig och kunna spela. Det är vanligt att unga sysslar med idrott på fritiden och ungdomarna efterfrågade större ekonomiskt stöd till små föreningar som, till skillnad från stora etablerade föreningar, inte har egna sponsorer. En person sa: - Man borde satsa på de mindre föreningarna, man vet att Sävehof klarar sig ändå. Då satsas det på ungdomar - Det är mycket festivaler och så men inte på vardagarna. Om man ska träffas på ett café kostar det 40 kr för en kaffe. Borde finnas ställen som inte kostar pengar. Mer för äldre ungdomar. - Det finns inget i stan som vi kan gå till om man är 17 år. Mycket är 18-års gräns. Att börja med ett nytt intresse eller ny idrott upplevdes som svårt i övre tonåren. Det kan kännas svårt att försöka komma in i redan etablerade sociala sammanhang, till 16

17 Fritid och kultur Fritid och kultur exempel i ett befintligt idrottslag. Det är också vanligt att sluta idrotta i gymnasieåldern. En av anledningarna till detta kan vara flytt till ny ort på grund av sitt gymnasieval. - Generellt så har man kommit till en ålder när man inte kan börja på något nytt. Om man jämför med idrotten, där har alla kommit till toppnivå. Flera av ungdomarna pendlar in från andra kommuner för att studera på Rytmus. De berättade att både Partilles station och centrum upplevdes väldigt otrygga, så väl på dagen som natten. Vadsbogymnasiet i Mariestad Många av ungdomarna ägnar sig åt idrott på fritiden. De berättade att många i Mariestad spelar innebandy eller hockey. Flera av de unga som deltog i Demokratitorget utövar också dessa sporter. I en av diskussionsgrupperna tyckte man att det satsas mer än tillräckligt på innebandyn och för lite på andra idrotter. Törebodafestivalen finns ju men den är ju bara vart tredje år. De drar ju ändå rätt stora band. Beach Boys, Takida och Status Quo har varit där. Flera av ungdomarna reser ibland till Göteborg för att shoppa, gå på konsert eller besöka Liseberg. Västtrafiks ungdomskort Fritidskortet uppskattas av dessa elever. Efter ett par resor till Göteborg har man tjänat in pengarna. En elev uttryckte det såhär: Man får mycket åka för den slanten. En elev som bor utanför Mariestad tyckte dock att bristen på förbindelser begränsar hans fritid: Jag kan säga att jag inte kan ta mig överallt. Jag hade absolut gått på aktiviteter annars. Kommunen ser nästan ner på de lite mindre sporterna. Jag är ledare i Mariestads gymnastikklubb men kommunen satsar mest på innebandy. Andra populära fritidssysslor som nämndes är musik, datorer, att meka med bilar och att gå ut på krogen. Ett önskemål som lyftes fram är att det borde byggas en gjuten betongpark för BMX-cykling i kommunen Ungdomarna uppgav att det inte är särskilt svårt att få reda på vad som händer i Mariestad, men uppfattningen var att det händer lite för lite. Det är inte så svårt att få reda på saker. Man får ha en realistisk uppfattning det är ändå en liten stad. Jag tror inte att det kommer att förändras så mycket att det blir riktigt lockande. Enligt ungdomarna finns två ungdomsgårdar i Mariestad. Den ena ligger vid en grundskola och den andra, som heter Elverket, tillhandahåller replokaler och arrangerar LAN. Elverket är en tillgång, menade en grupp elever som går teknikprogrammet. Om man bara vill träffas med sina kompisar möts man på stan, uppgav ungdomarna. Det finns en bio finns i Gullspång och den fungerar bra, nämnde flera av ungdomarna. Det finns även en välkänd teater i Mariestad. Flera av ungdomarna uppgav att andra typer av kultur de känner till är estetprogrammet, musikskolan och Dansstationen. Många av ungdomarna tyckte att det är bra att det finns bibliotek att gå till. Men ingen av dem sa sig faktiskt nyttja biblioteket för att låna böcker eftersom de hellre köper sina egna böcker. På frågan om ungdomarna saknar något i kulturutbudet svarade några att de skulle uppskatta en årlig festival: - Med bra band inte bara lokala, ganska blandat. 17

18 Fritid och kultur Fritid och kultur Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud Ungdomarna berättade att de spenderar sin fritid hemma vid datorn, genom att umgås med vänner, meka med bilen eller utöva någon sport. Flera uttryckte att de saknar ett bra ställe att umgås på men uttryckte samtidigt ingen önskan av någon speciell mötesplats. De kände att om de vill göra något på fritiden krävs det att man har bil för att ta sig dit. - Vi strosar runt, det finns ofta inget ställe som är öppet. - Vi är mest ute och ströar. En del av ungdomarna tränade både på fritiden och i skolan. En person sa: - Jag går ett program där vi tränar tre till fyra gånger i veckan i skolan och sen tränar jag tre gånger i veckan utanför skolan. Vissa av eleverna tyckte att det var viktigt med träning och hälsa för att motverka övervikt hos yngre. Ungdomarna berättade att de sällan går på de föreställningar som visas på Kulturbruket i Mellerud. Den enda föreställning som lockat var estetelevernas föreställning Vårshowen, som många av eleverna hade besökt. Gymnasium Skövde Kavelbro i Skövde Många av eleverna berättade att de idrottar. Bland olika typer av sporter nämndes dans, skateboard, innebandy, fotboll, handboll och cheerleeding. Många berättade också att de har datorer som intresse och en av eleverna satsar på SM i rallycross. Flera elever efterfrågade både en skatepark utomhus och fler konstgräsplaner. Ett annat förslag var att mindre föreningar ska kunna ansöka om bidrag till särskilda insatser eller investeringar. Facebook var det omedelbara och genomgående svaret på frågan om vilka informationskanaler unga använder sig av. Ibland händer att unga går miste om aktiviteter som sker på torget i Skövde och flera av eleverna uttryckte att det vore bra om information kring den typen av arrangemang gick ut via sociala medier. - Det jag tänker mest på i Skövde är att på sommaren arrangerar de grejer på torget men man vet inte om det. Facebook skulle kunna användas. Majoriteten sitter ju på FB dagligen. - Det blir ju mer sociala medier över huvud taget. Twitter kommer också. Ett nytt ungdomens hus, Nyeport, har just öppnat i Skövde. Endast ett fåtal av eleverna hade vid tiden för Demokratitorget hunnit gå dit, men flera tyckte ungdomshuset verkar lovande. Nyeport erbjuder bland annat lokaler för LAN och verkar enligt ungdomarna arbeta för att täcka in många intresseområden. Ett par elever uttryckte att det behövs fler ställen som är anpassade efter deras ålder. - Det finns inte så mycket som passar just våran ålder. Känns mer som att det är för de yngre. Flera ungdomar uppgav att det i Skövde är lätt för unga att få tag på alkohol och droger, något som även gäller för högstadieelever. - Det är väldigt mycket droger och skit i Skövde och det har kommit mer de senaste åren. Mest är det marijuana. Det förekommer att unga känner sig otrygga och flera elever berättade att de upplever att våldet har ökat under de senaste åren. - Det är väl inte extremt mycket, men mycket mer de senaste två åren. Överfall i parker. Det finns ställen man inte bör vara på. - Det är väl mest stök runt Resecentrum, man ska hålla sig borta därifrån. 18