HANDLINGAR KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 HANDLINGAR KOMMUNSTYRELSEN 27 januari 2014

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (71) Kommunledningskontoret Birgitta Karlsson, Beslutsorgan Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 27 januari 2015, kl Plats Sammanträdesrum A1, Stadshus A, Engelbrektsgatan 15 Ärenden 1. Val av justerare: Micael Åkesson (M) och Ewa Klang (S) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Kommunstyrelsens uppdrag och verksamhet 5. Information om stadsutvecklingsprojektet 6. Svar på motion att utreda möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för elbilar (KS 2013/0272-8) 7. Svar på motion om inrättande av hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr riktad till hundägare (KS 2013/0534-5) 8. Svar på motion om cykelbana längs hela Västra Vallgatan (KS 2014/0327-4) 9. Svar på motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar (KS 2013/0313-5) 10. Remissvar - ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) - Hallands kulturhistoriska museum (KS 2014/0563-3) 11. Remissvar - Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460)- St1 Sverige AB (KS 2014/0622-2) 12. Projekt och huvudmannaskap vid sanering av fastigheter som är berörda av plantskoleverksamhet vid Trädlyckan och Brage i centrala Varberg (KS 2014/0582-2) 13. Köpeavtal för fastigheten Rolfstorp 20:41 (KS 2013/ ) 14. Avsiktsförklaring och bytesavtal - Trönninge skola och idrottsanläggningar. (KS 2013/ ) 15. Konsultinsatser för framtagandet av fördjupad översiktsplan, norra POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg

3 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) kustområdet (KS 2013/ ) 16. Utredning för norra stadsområdet (KS 2014/0585-2) 17. Markanvisningsavtal Falkenbäck Kungsäter (KS 2012/ ) Behandlas av Au 20/1 18. Reviderad finanspolicy (KS 2014/0604-1) 19. Reviderade tillämpningsanvisningar till finanspolicy (KS 2014/0605-1) 20. Ansökan om bidrag , Hallands godmans och förvaltarförening (KS 2014/0545-3) 21. Nytt gatunamn på Sörse (KS 2014/0586-1) 22. Ändring av kommunstyrelsens delegeringsförteckning (KS 2012/ ) Behandlas av Au 20/1 23. Köp av resterande 33 procent av aktierna i Marknad Varberg AB (KS 2013/ ) Behandlas av Au 20/1 24. Delegeringsbeslut 25. Meddelanden Ann-Charlotte Stenkil Ordförande Sofie Werdin Sekreterare Om handlingar saknas eller ytterligare beslutsunderlag önskas kontakta

4 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 4. Kommunstyrelsens uppdrag och verksamhet Inledning inför kommunstyrelsens arbete mandatperioden

5 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 5. Information om stadsutvecklingsprojektet Samhällsutvecklingsdirektör Jan Malmgren informerar om stadsutvecklingsprojektet.

6 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 6. Svar på motion att utreda möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för elbilar Dnr: KS 2013/0272 Handläggare: Clara Tholin Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 460 Dnr KS 2013/0272 Svar på motion att utreda möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för elbilar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens intentioner ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur ett system för snabbladdningsinfrastruktur bör utformas utredningen ska beakta olika möjligheter att leverera solcellsproducerad el till laddningsstationerna. Beskrivning av ärendet Britta Stribén (S) har i kommunfullmäktige den 21 maj 2013, 54, lämnat motion om att Varbergs kommun utreder möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddningsstationer för elbilar. Uppsala och Eskilstuna kommun nämns som föredömen då dessa kommuner redan har infört solcellsdrivna laddningsstationer. Hamn- och gatunämnden har behandlat ärendet den 12 september 2013, 61. Nämnden anser bland annat att solcellsdrivna laddningsstationer stämmer väl överens med fullmäktiges mål om ett ökat ansvar för miljön och klimatet. Nämnden betonar vikten av att genomföra en bredare utredning där förekomsten av laddningsstationer nu och i framtiden analyseras samt hur och av vem dessa ska förvaltas. Servicenämnden har den 29 augusti 2013, 48, beslutat att ställa sig positiva till att kommunen utreder möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddningsstationer för elbilar för allmänheten. Nämnden anser även att utredningen bör titta på samordningsmöjligheter med Varberg Energi.

7 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Varberg Energi AB, VEAB, anser att intresset för snabbladdningsstationer kommer att öka och om kommunen vill öka ägandet av elfordon behövs snabbladdningsstationer. Kostnaderna för snabbladdningsstationer är dock mycket höga. Varbergs Fastighets AB, VFAB, ställer sig positiva till solcellsdrivna laddningsstationer. VFAB påpekar betydelsen av strategisk lokalisering för att främja användningen av laddningsstationer, exempelvis i VFAB:s egna P-hus. Yttrande Samhällsutvecklingskontoret har i tjänsteutlåtande den 25 november 2014 föreslagit att uppdra åt servicenämnden och Varberg Energi AB att utreda hur ett system för snabbladdningsinfrastruktur bör utformas utredningen beaktar olika möjligheter att leverera solcellsproducerad el till laddningsstationerna. Kommunstyrelsen har den 27 maj 2014, 113, beslutat att skapa en grön kommunikationspunkt på fastigheten Pipebruket. Där finns bland annat elbilsparkering med laddningsstolpar under ett solcellstak. Insatsen är ett viktigt steg i att stärka elbilens status och uppmärksamma möjligheten att kombinera solceller med laddningsmöjlighet till en elbil. Även om det är en enskild insats levererar den till stor del det som motionären efterfrågar. Att satsa på laddinfrastruktur för elbilar är en viktig strategisk satsning för kommunen. Att vidare förse laddningsstolpar med exempelvis solcellstak är en tydlig symbol om att kommunen vill driva en utveckling mot en mer hållbar energianvändning. Förslaget ligger i linje med kommunens miljömål att köpa in fler elbilar. Förslaget i motionen är att laddningsstationer ska leverera el som producerats från solceller. För att bäst kunna besvara motionen och koppla den till kommunens uppsatta mål inom energi och miljö är det viktigt att veta vilket mål som kommunen vill uppnå, så att rätt åtgärd vidtas. Samhällsutvecklingskontoret gör bedömningen att den fråga som är av störst strategisk vikt är den om tillgång till snabbladdningsstationer samt placeringen av dem. Förutsättningar för snabbladdningsstationer har utretts ur ett regionalt perspektiv av bland annat länsstyrelsen. Tillgång till snabbladdning är avgörande om elbilen ska bli ett alternativ som transportmedel i framtiden. Detta gäller framförallt vid längre resor eftersom batterikapaciteten för en elbil kraftigt begränsar körsträckan jämfört med en traditionell bil. Samhällsutvecklingskontoret förespråkar att fokus i en utredning om laddinfrastruktur för elbilar bör ligga på snabbladdningsstationer i första hand.

8 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Frågan om elproduktion från solceller kopplat till laddinfrastrukturen kan komma i andra hand. På sammanträdet kommer ledamöterna överens om att lägga till följande attsatser bifalla motionens intentioner ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur ett system för snabbladdningsinfrastruktur bör utformas. Protokollsutdrag: Ks

9 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2013/ Handläggare: Clara Tholin Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Svar på motion att utreda möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för elbilar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - att uppdra åt servicenämnden och Varberg Energi AB att utreda hur ett system för snabbladdningsinfrastruktur bör utformas - att utredningen beaktar olika möjligheter att leverera solcellsproducerad el till laddstationerna Beskrivning av ärendet Britta Stribén (S) föreslår på uppdrag av S-kvinnor Varberg i en motion att Varbergs kommun utreder möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för elbilar. Uppsala och Eskilstuna nämns som föredömen då dessa kommuner redan har infört solcellsdrivna laddstationer. Inkomna synpunkter Synpunkter har samlats in från Hamn- och gatunämnden, Servicenämnden, Varberg Energi AB och Varbergs Fastighets AB. Remissen skickades ut den 24 maj och sista svarsdatum var 30 september Hamn- och gatunämnden anser att solcellsdrivna laddstationer stämmer väl överens med fullmäktiges mål om ett ökat ansvar för miljön och klimatet. Förvaltningen vill dock betona vikten av att genomföra en bredare utredning där förekomsten av laddstationer nu och i framtiden analyseras samt hur och av vem dessa ska förvaltas. Bedömningen är att behovet av laddstationer kommer att öka och att elbilar på sikt kommer att utgöra en stor del av fordonsflottan i stadsnära lägen. Servicenämnden ställer sig positiva till att kommunen utreder möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för elbilar för allmänheten. Servicenämnden pekar också på att man i utredningen bör titta på samordningsmöjligheter med Varberg Energi. I utredningen bör hänsyn tas till hur stort fysiskt utrymme laddstationerna tar och hur stor kostnaden är. En fördjupad utredning krävs för att kunna visa om det även är lämpligt att ha solcellsdrivna laddstolpar för kommunens tjänstefordon. Varberg Energi påpekar att det är en skillnad mellan de laddstationer som motionären hänvisar till i Uppsala och Eskilstuna och de konventionella laddstationer som redan finns i Varberg, eftersom de förstnämnda är

10 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) snabbladdstationer. VEAB menar att förse en laddstation med solcellstak är en markering om att man tagit ett beslut som visar på en inriktning mot en hållbar energianvändning. Intresset för snabbladdstationer kommer att öka och om vi vill vara en kommun som går före och ökar sitt ägande av elfordon behövs snabbladdstationer. Kostnaderna för snabbladdningsstationer är dock mycket höga. VEAB påpekar också att den el som man i dagsläget säljer till Varbergs kommun är helt förnyelsebar (från vind, vatten och sol). Varbergs Fastighets AB ställer sig positiva till solcellsdrivna laddstationer. VFAB påpekar att i Uppsala har inte laddstolparna egna solceller, utan solenergin kommer från kommunens andra solcellsanläggningar. Detta möjliggör att tanka med solenergi även då solen inte skiner, genom att kommunen har ett solenergikonto som kan debiteras. VFAB pekar på betydelsen av strategisk lokalisering för att främja användningen av laddstationer, exempelvis i VFABs egna P-hus. Förvaltningens överväganden Sedan motion lades har serviceförvaltningen och samhällsutvecklingskontoret skapat en grön kommunikationspunkt på fastigheten Pipebruket mitt emot stationshuset. På kommunikationspunkten finns bland annat elbilsparkering med laddningsstolpar under ett solcellstak. Insatsen är ett viktigt steg i att stärka elbilens status och uppmärksamma möjligheten att kombinera solceller med laddningsmöjlighet till en elbil. Även om det är en enskild insats levererar den till stor del det som motionären efterfrågar. Att satsa på laddinfrastruktur för elbilar är en viktig strategisk satsning för kommunen. Att vidare förse laddstolpar med exempelvis solcellstak är en tydlig symbol om att kommunen vill driva en utveckling mot en mer hållbar energianvändning. Förslaget ligger i linje med kommunens miljömål att köpa in fler elbilar. Elbilen ska dock inte ses som ett miljövänligt alternativ då bilkörning ger upphov till annan miljöpåverkan utöver utsläppen. Det är även viktigt att påpeka att all elproduktion har en miljöpåverkan, oavsett om elen är förnybar eller inte. Kommunen har som mål att minska elanvändningen, något som kan bli svårare att nå när elanvändningen ökar i transportsektorn. Länsstyrelsen publicerade i januari 2014 en utredning 1 av Halland och vikten av snabbladdning längs E6:an, med fokus på strategiska placeringar av snabbladdstationer. Även om kombinationen av laddstolpar och solceller nämns som en åtgärd som kan ha fördelar ur ett miljöprofileringsperspektiv går inte utredningen djupare in på detta område. Motionärens önskan är att laddstationer ska leverera el som producerats från solceller. För att bäst kunna besvara motionen och koppla den till kommunens 1 Strategisk studie av infrastruktur för snabbladdning av elfordon i Halland och Skåne, E-mission och Länsstyrelsen i Halland

11 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) uppsatta mål inom energi och miljö är det viktigt att veta vilket mål som vi vill uppnå, så att rätt åtgärd vidtas. Beroende på om syftet är att öka solelsproduktionen eller skapa laddinfrastruktur för elbilar, eller både och, finns följande olika alternativ. Alternativ 1. Solcellsdrivna laddstationer 2. Solcellsdrivna snabbladdningsstationer 3. Snabbladdningsstationer 4. Laddstationer 5. Elproduktion från solceller Samhällsutvecklingskontoret gör bedömningen att den fråga som är av störst strategisk vikt är den om tillgång till snabbladdningsstationer (alternativ 3) samt placeringen av dem. Förutsättningar för snabbladdningsstationer har, som nämns ovan, utretts ur ett regionalt perspektiv av bland annat länsstyrelsen. Tillgång till snabbladdning är avgörande om elbilen ska bli ett alternativ som transportmedel i framtiden. Detta gäller framför allt vid längre resor eftersom batterikapaciteten för en elbil kraftigt begränsar körsträckan jämfört med en traditionell bil. Samhällsutvecklingskontoret bedömer vidare att solelsproduktion (alternativ 5), oavsett om denna sker i anslutning till laddningsstationer eller för annan elanvändning, är en strategisk fråga som även den behöver hanteras men inte nödvändigtvis inom ramen för ett laddinfrastrukturprojekt. Således förespråkar Samhällsutvecklingskontoret att fokus i en utredning om laddinfrastruktur för elbilar bör ligga på snabbladdningsstationer i första hand. Frågan om elproduktion från solceller kopplat till laddinfrastrukturen kan komma i andra hand. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Jan Malmgren Samhällsutvecklingsdirektör Clara Tholin Energi- och klimatstrateg Protokollsutdrag Hamn- och gatunämnden Servicenämnden Varberg Energi AB Varbergs Fastighets AB

12 Solcellsdrivna laddstationer. Varbergs kommun : Komnnmstyrc!sen ' ' J. : ;' l '. ""' f(cs. ~q;ö/qrj:i -I Nu när ko1nmunen planerar att även ha eldrivna bilar som miljövänligt alternativ är det lämpligt att skaffa solcellsdrivna laddstationer. Uppsala och Eskilstuna har redan nu sådana stationer. Att Varbergs kommun utreder möjligheterna att ordna solcellsdrivna laddstationer för el-bilar. Upptagen som inotion av S-kvinnor Varberg Varberg I 0 / ' 1 rc\ t<.t Britta Striben(s)

13 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 7. Svar på motion om inrättande av hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr riktad till hundägare Dnr: KS 2013/0534 Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 462 Dnr KS 2013/0534 Svar på motion om inrättande av hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr till hundägare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens intentioner med hänvisning till hamn- och gatunämndens beslut daterat den 15 september 2014, 97. Beskrivning av ärendet Karin Ekeborg (MP) har i kommunfullmäktige den 19 november 2013, 125, lämnat motion om att inrätta hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr riktad till hundägare Motionären vill att det anläggs lämpliga, centralt belägna hundrastgårdar i Varberg samt att det ges ut en broschyr riktad till hundägare och till turister i Varbergs kommun, som bland annat informerar om lokala ordningsstadgar för hundägare, om tillgängliga hundrastgårdar och om vilka badstränder som är tillåtna för hundar. Hamn- och gatunämnden har den 15 september 2014, 97, beslutat att ge hamnoch gatuförvaltningen i uppdrag att ta fram lättillgänglig information riktad till hundägare och turister samt utreda frågan om inrättandet av hundrastgårdar i Varberg. Yttrande Kommunkansliet har i tjänsteutlåtande den 25 oktober 2014 föreslagit att anse motionen besvarad med hänvisning till hamn- och gatunämndens beslut om att

14 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) utreda frågan om inrättande av hundrastgårdar samt att ta fram lättillgänglig information riktad till hundägare. Hamn- och gatunämnden har gett hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att utreda frågan om inrättande av hundrastgårdar samt ta fram information riktad till hundägare. Utredningen ska innehålla en omvärldsanalys, klargörande kring ansvarsfrågan, finansiering, omfattning, lokalisering samt ställa kostnad och nytta i relation till varandra. På sammanträdet kommer ledamöterna överens om följande att-sats bifalla motionens intentioner med hänvisning till hamn- och gatunämndens yttrande daterat den 15 september Protokollsutdrag: Ks

15 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2013/ Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Svar på motion om inrättande av hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr riktad till hundägare Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till hamn- och gatunämndens beslut om att utreda frågan om inrättande av hundrastgårdar samt att ta fram lättillgänglig information riktad till hundägare. Beskrivning av ärendet Karin Ekeborg (MP) har den 14 november 2013 lämnat motion om att inrättande av hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr riktad till hundägare Motionären vill att det anläggs lämpliga, centralt belägna hundrastgårdar i Varberg samt att det ges ut en broschyr riktad till hundägare och till turister i Varbergs kommun, som bland annat informerar om lokala ordningsstadgar för hundägare, om tillgängliga hundrastgårdar och om vilka badstränder som är tillåtna för hundar. Hamn- och gatunämnden har den 15 september 2014, 97, beslutat att ge hamnoch gatuförvaltningen i uppdrag att ta fram lättillgänglig information riktad till hundägare och turister samt utreda frågan om inrättandet av hundrastgårdar i Varberg. Förvaltningens överväganden Kommunledningskontoret föreslår fullmäktige besluta att anse motionens första och andra att-sats besvarad med hänvisning till hamn- och gatunämndens beslut. Hamn- och gatunämnden har gett hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att utreda frågan om inrättande av hundrastgårdar samt ta fram information riktad till hundägare. Utredningen om hundrastgårdar i Varberg ska innehålla en omvärldsanalys, klargörande kring ansvarsfrågan, finansiering, omfattning och lokalisering av hundrastgårdar samt ställa kostnaden och nyttan i relation till varandra. Till det ska en samlad informationsskrift till hundägare och turister tas fram.

16 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Henrik Lundahl Kanslichef Sofie Werdin Kommunsekreterare Bilagor Motion från Karin Ekeborg (MP) om inrättande av hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr, riktad till hundägare Remissyttrande - Motion om inrättande av hundrastplatser i Varberg och utgivning av en informationsbroschyr riktad till hundägare, hamn- och gatunämnden

17 miljöpartiet de gröna "Hund i Varberg". Motionen omfattar dels inrättande av hundrastplaster i Varberg och dels utgivning av en informationsbroschyr, riktad till hundägare. Hunden fyller en stor social roll i samhället och hunden håller människan fysisk frisk. Långa promenader och uteaktiviteter ingår i hundägarens dagliga ansvar. Men, skall hunden och hundägaren må bra så behövs vissa insatser från samhället. Kommunen har nyligen antagit en grönstrategiplan för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i utemiljön i Varbergs Kommun. (KF ) I Varbergs kommun films minst 4700 registrerade hundar och minst 3400 hundägare, enligt Jordbruksverket Många hundägare och hundar kan ha stor glädje av den gröna strategin för uteaktiviteter. Men trots att vi har så många hundar och trots att många turister har hund så saknas ändamålsenliga hundrastplatser i centrala lägen. Rastplatserna kan vara olika stora med tanke på hundars och hundsägarens behov, men de skall vara ingärdade. Självklart måste det finnas hundskräpkorgar och tydliga anvisningar om att hundägarna skall plocka upp efter sina hundar. Centralt större belägna hundrastplatser skulle kunna ligga vid Strandpromenaden, t.ex. vid Ankaret (vid den nya planerade multiparken), vid Apelviksstrand, i Påskbergsskogen, i Hästen och i Träslövsläge. Mindre rastplaster i anslutning till tättbebyggda bostadsområden, på lagom avstånd från bostaden och i anslutning till välbesökta turistställen, behövs också. Hamres Kulle används redan nu av många hundägare. Där saknas dock tydliga skyltar med uppmaningar om att plocka upp efter hunden, och det finns inga hundskräpkorgar i närheten. Även serviceorterna i Varbergs Kommun kan ibland sakna bra hundrastgårdar, vilket många hundägare vittnar om. En inventering av lämpliga hundrastplatser bör därför göras även där. Behovet av fler hundskräpkorgar i centrum är stmi. Vi, turister och Varbergsbor, vill alla ha en renare stad - då måste vi satsa litet på det också!

18 I många kommuner finns ofta en speciell broschyr som vänder sig till hundägare och turister och där man som hundägare får reda på aktuella lokala ordningsstadgar. I en sådan broschyr skall det naturligtvis också finnas en beskrivning var hundrastplatserna finns och vilka badstränder som är öppna för hundar. Det är också bra att man anger telefonnummer för de veterinärer som finns i kommunen och vart man kan vända sig om hunden springer bort. Information om större hund -föreningar, om cafäer och restauranger som välkomnar hundar, om campingplatser som är extra hundvänliga., kan lämpligen också ingå i broschyrmaterialet. Broschyren kan layoutmässigt ingå som en bilaga till den ovan nämnda grönstrategin för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i utemiljön i Varbergs Kommun. Med anledning av texten ovan så anhåller jag om Att det anläggs lämpliga, centralt belägna hundrastgårdar i Varberg. Att det ges ut en broschyr, riktad till hundägare och till turister i Varbergs kommun, som bl.a. informerar om lokala ordningsstadgar för hundägare, om tillgängliga hundrastgårdar och om vilka badstränder som är tillåtna för hundar. Varberg Karin Ekeborg, Miljöpartiet de Gröna i Varberg

19 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanti:iidesprotokoll HGN 97 Dnr HGN 2014/0188 Yttrande öve,. remiss: motion "Hund i Varberg" l[j Dm~.fi22Q(o/~?3[-~f Beslut Hamn och gatunföm1den beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en lättillgänglig information riktad till hundägare och turister utreda frågan om inrättandet av hundrastgårdar i Varberg enligt förvaltningens överväganden resultatet av utredningen ska vara klmt att presenteras för nämnden i slutet av Beslu0ivning av äreudet Miljöpartiet har i en motion till komrnunfullmäktige föreslagit att Varbergs kornmun ska utreda frågan kring anläggandet av centralt belägna hundrastgårdar i Varberg samt ta fram en broschyr riktad till hm1dägare och tmister, som bla. infonnerar om lokala ordningsstadgan för hundägare, tillgängligha hundrastgårdar och vilka badstränder som är tillåtna för hundar. Yttrande Förvaltningen skriver i ett tjänsteutlåtande daterat förvaltningen skriver i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 augusti 2014 att hamn- och gatuförvaltningen bedömer att hundfrågorna är prioriterade men att hamn- och gatunfönnden idag inte har några medel avsatta för ändamålet Förvaltningen ser att behovet av en samlad informationsskrift till hundägare och allmänhet är stor. Även önskemålen från allmänheten om imättande av hundrastgårdar i kommunen är många. En utredning om hundrastgårdar i Varberg bör innehålla en omvärldsanalys, klargöra ansvarsfrågan, belysa finansieringen, omfattning och lokalisering av hundsatsgårdar i kommunen smnt ställa kostnaden och nyttan i relation till varandra. Arbetsutskottet behandlade ärendet i HGN AU 93/2014. Protokollsutclrng Kommunstyrelsen Justcrandes sign,/',. //. Utdrag~cyrkande - Datum /, /{ {{tf:tä~ ~-' //; '!' jl:/'!j

20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Dnr:HGN 2014/ Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Ulrika Åkerlind, Hamn- och gatunämnden Yttrande över remiss: motion "Hund i Varberg" Förslag till beslut Hamn och gatunämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en lättillgänglig information riktad till hundägare och turister utreda frågan om inrättandet av hundrastgårdar förvaltningens överväganden Varberg enligt resultatet av utredningen ska vara klart att presenteras för nämnden i slutet av Beskrivning av ärendet Miljöpattiet har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Varbergs kommun ska utreda frågan kring anläggandet av centralt belägna hundrastgårdar i Varberg samt ta fram en broschyr riktad till hundägare och turister, som bl.a. informerar om lokala ordningsstadgan för hundägare, tillgängligha hundrastgårdar och vilka badstränder som är tillåtna för hundar. Kommunledningskontoret önskar yttrande senast den 19 september Förvaltningens överväganden Hamn- och gatuförvaltningen bedömer att hundfrågorna är prioriterade men att hamn- och gatunämnden idag inte har några medel avsatta för ändamålet. Förvaltningen ser att behovet av en samlad informationsskrift till hundägare och allmänhet är stor. Även önskemålen från allmänheten om inrättande av hundrastgårdar i kommunen är många. En utredning om hundrastgårdar i Varberg bör innehålla en omvärldsanalys, klargöra ansvarsfrågan, belysa finansieringen, omfattning och lokalisering av hundsatsgårdar i kommunen samt ställa kostnaden och nyttan i relation till varandra. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN POSTADRESS Varbergs kontmun BESÖKSADRESS Östra Långgatan 18 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POST ADRESS hgn@varberg.se 432 &OVarberg Varberg TELEFA.X WEBBPLATS \\'\\'\V.Varberg.se

21 (2) Dnr:HGN 2014/ Förvaltningschef Henrik Petzäll Ulrika Åkerlind Utvecklare evenemang o off. plats

22 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 8. Svar på motion om cykelbana längs hela Västra Vallgatan Dnr: KS 2014/0327 Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 467 Dnr KS 2014/0327 Svar på motion om cykelbana längs hela Västra Vallgatan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till hamn- och gatunämndens yttrande daterat den 20 oktober Beskrivning av ärendet Erik Hellsborn (SD) har den 16 juni 2014 lämnat motion om cykelbana längs hela Västra Vallgatan. Motionären vill att en cykelbana anläggs längs Västra Vallgatan där det inte finns någon ännu samt att den i norr går ihop med cykelbanan längs Birger Svenssons väg. Hamn- och gatunämnden har den 20 oktober, 114, beslutat att föreslå kommunfullmäktige att avstyrka motionen samt att översända yttrande daterat den 30 september till kommunstyrelsen. I yttrandet framhåller hamn- och gatunämnden att Västra Vallgatan är en gata med sträckor där det finns stora strömmar av gående som korsar gatan samt stor andel biltrafik och tyngre fordon vilket gör att det inte är möjligt att anlägga en separat cykelbana på hela sträckan. Hamn- och gatunämnden påpekar också att under 2015 kommer linjetrafik i kollektivtrafiken att införas. Inför det kommer en ombyggnad av Västra Vallgatan på sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan där bland annat gallerian ligger att ske. I planeringen inför ombyggnaden av gatan har olika trafiklösningar analyserats och bedömningen är att den bästa lösningen är att inte ha separat cykelbana på sträckan. Skälen till detta är bland annat att konflikten mellan cyklister och

23 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) fotgängare blir för stor och att den lösning som valts gynnar cyklisternas möjligheter utifrån framkomlighet, säkerhet och attraktivitet. Utformningen av sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan har behandlats av hamn- och gatunämnden den 20 oktober 2014, 113. Hamn- och gatunämnden hänvisar också till att förvaltningen ska ta fram en cykelstrategi samt en cykelplan som ska visa hur kommunen, i bred förankring och samarbete med berörda intressenter och parter, ska arbeta för att göra cykeln till ett attraktivt och effektivt transportmedel. I cykelplanen kommer bland annat ett antal viktiga stråk identifieras där behoven av cykelåtgärder behöver genomföras. Hamn- och gatunämnden menar att Västra Vallgatan sannolikt är en gata som i cykelplanen kommer identifieras som ett viktigt stråk där åtgärder behöver göras för att förbättra möjligheterna för cyklister att ta sig fram i de centrala delarna av Varberg. Yttrande Kommunkansliet har i tjänsteutlåtande den 28 oktober 2014 föreslagit att avslå motionen med hänvisning till hamn- och gatunämndens yttrande daterat den 20 oktober Protokollsutdrag Ks

24 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2014/ Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Svar på motion om cykelbana längs hela Västra Vallgatan Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till hamn- och gatunämndens yttrande daterat den 20 oktober Beskrivning av ärendet Erik Hellsborn (SD) har den 16 juni 2014 lämnat motion om cykelbana längs hela Västra Vallgatan. Motionären vill att en cykelbana anläggs längs Västra Vallgatan där det inte finns någon ännu samt att den i norr går ihop med cykelbanan längs Birger Svenssons väg. Hamn- och gatunämnden har den 20 oktober, 114, beslutat att föreslå kommunfullmäktige att avstyrka motionen samt att översända yttrande daterat den 30 september till kommunstyrelsen. I yttrandet framhåller hamn- och gatunämnden att Västra Vallgatan är en gata med sträckor där det finns stora strömmar av gående som korsar gatan samt stor andel biltrafik och tyngre fordon vilket gör att det inte är möjligt att anlägga en separat cykelbana på hela sträckan. Hamn- och gatunämnden framhåller också att 2015 kommer linjetrafik i kollektivtrafiken att införas. Inför det kommer en ombyggnad av Västra Vallgatan på sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan där bland annat gallerian ligger att ske. I planeringen inför ombyggnaden av gatan har olika trafiklösningar analyserats och bedömningen är att den bästa lösningen är att inte ha separat cykelbana på sträckan. Skälen till detta är bland annat att konflikten mellan cyklister och fotgängare blir för stor och att den lösning som valts gynnar cyklisternas möjligheter utifrån framkomlighet, säkerhet och attraktivitet. Utformningen av sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan har behandlats av hamn- och gatunämnden den 20 oktober 2014, 113.

25 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Hamn- och gatunämnden hänvisar också till att förvaltningen ska ta fram en cykelstrategi samt en cykelplan som ska visa hur kommunen, i bred förankring och samarbete med berörda intressenter och parter, ska arbeta för att göra cykeln till ett attraktivt och effektivt transportmedel. I cykelplanen kommer bland annat ett antal viktiga stråk identifieras där behoven av cykelåtgärder behöver genomföras. Hamn- och gatunämnden menar att Västra Vallgatan sannolikt är en gata som i cykelplanen kommer identifieras som ett viktigt stråk där åtgärder behöver göras för att förbättra möjligheterna för cyklister att ta sig fram i de centrala delarna av Varberg. Med anledning av detta anser hamn- och gatunämnden att motionen ska avslås. Förvaltningens överväganden Kommunledningskontoret föreslår med hänvisning till hamn- och gatunämndens yttrande att motionen avslås. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Henrik Lundahl Kanslichef Sofie Werdin Kommunsekreterare Bilagor Remissyttrande - Motion om cykelbana längs hela Västra Vallgatan, hamn- och gatunämnden Motion från Erik Hellsborn (SD) om cykelbana längs hela Västra Vallgatan

26 Varberg l fo ( 6v arbergs ~9rh1nun KornmW1Styrclsen Motion till Varbergs kommunfullmäktige:.{( '1 _ Bygg cykelbana längs hela Västra Vallgata*n~...:1{$.~~9.(Y~~g?-/ Delar av V. Vallgatan har redan idag cykelbana, så även större delen av /"" Birger Svenssons väg. Det saknas dock cykelbana längs en avsevärd del av V. Vallgatan. Denna del är antagligen där en cykelbana behövs som allra mest. Gatan är hårt trafikerad, och utanför gallerian trängs cyklister ofta med fotgängare. Att anlägga cykelbana på V. Vallgatan där detta saknas skulle öka trafiksäkerheten för både cyklister och fotgängare. Det skulle också göra cykeln till ett mer attraktivt fårdmedel för resor inom staden, när man snabbare och smidigare kan ta sig genom centrala Varberg i nordsydlig riktning. Med detta föreslår jag Varbergs kommunfullmäktige att besluta att: - Cykelbana anläggs längs V. Vallgatan där detta ännu ej finns. - Denna cykelbana i norr går ihop med cykelbanan längs Birger Svenssons väg Erik Hellsborn (sd)

27 Varbergs kommun Hanm- och gahmänmden Sammauträdesprotokoll \ arbergs ko1~rn1un,i 't ~.,, ",1 \' HGN 114 Dnr HGN 2014/0354 I)_ Yttrande över remiss: Motion till Varbergs kommunfullmäktige: Bygg cykelbana längs hela Västra Vallgatan Beslut Hanm- och gatunämnden beslutar att avstyrka motionen, som eget yttrande till konununstyrelsen översända hamngatuförvaltningens tjänsteutlåtande. och Beskrivning av ärendet Erik Hellsborn (SD) har i en motion till fullmäktige föreslagit att cykelbana anläggs längs Västra Vallgatan även på de delar som idag saknar cykelbana. En cykelbana utmed hela Västra Vallgatan skulle enligt motionen leda till ökad trafiksäkerhet samt göra cykeln till ett mer attraktivt färdmedel då man som cyklist tar sig snabbare och smidigare genom centrala Varberg. Konummleclningskontoret har begärt in yttranden över motionen med sista svarsdatum 24 oktober Yttrande Hamn- och gatuförvaltningen sia-iver i ett utlåtande daterat den 30 september 2014 att förvaltningen anser att det är mycket viktigt att konununen arbetar för att förbättra möjligheterna för kommuninvånare och besökande att kmma välja cykel som transportmedel. Cykeln är ett prioriterat tranportmedel som uppfyller kriterierna för ett hållbart resande. För att möjliggöra att cykeln uppfattas som ett attraktivt färdmedel är det ett antal förutsättningar som måste filmas. Gena och sammanhängande cykelvägar och cykelbanor som både är och uppfattas som trafiksäkra och trivsanmrn är en viktig förutsättning som kan leda till en ökad cykelanvändning. Justerandes sign Förvaltningen delar helt och fullt intentionerna i motionen och arbetar idag metodiskt med att förbättra möj ligheterna för fler att använda cykeln som transportmedel. Under 2015 avser förvaltningen att ta fram en cykelstrategi samt en ny cykelplan som ska visa på hur vi i kommunen, och i bred förankring och samarbete med berörda intressenter och parter, ska arbeta med att göra cykeln till ett attraktivt och effektivt transportmedel. I elen konunande nya cykelplanen kommer bland annat ett antal viktiga stråk identifieras där behoven av cykelåtgärder behöver genomföras Utdr~bcstyrka1 '.de ~,. 0~,1,,.4 L:l/~ Df~/~ ~11 '/

28 Varbergs kommun Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll Västra Vallgatan är sannolikt en gata som i den konunande nya cykelplanen konuner identifieras som ett viktigt stråk där åtgärder behöver göras för att förbättra möjligheterna för cyklister att ta sig fram i nord-sydlig riktning i de centrala delarna av Varberg. Västra Vallgatan är samtidigt också på vissa sträckor en gata där vi har stora strömmar av gående som korsar och vistas på gatan samt stor andel av biltrafik samt tyngre fordon i fann av bland annat godstransporter. På Västra Vallgatan kommer det också till sonunaren att bli kollektivtrafik i linjetrafik. Inför trafikstarten av kollektivtrafiken i linjetrafik på gatan kommer det ske en ombyggnad av gatan på sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan där bland mmat Gallerian ligger. I planeringen inför ombyggnaden av gatan på sträckan vid Gallerian har olika trafiklösningar mycket noggrant analyserats och förvaltningen har till slut funnit att den bästa lösningen är att inte ha separat cykelbana på sträckan. Skälen till detta är bland mmat att vi bedömer att konflikten mellan cyklister och fotgängare blir för stor och att elen lösning som istället valts i högre utsträckning faktiskt gynnar cyklisternas möjligheter utifrån framkomlighet, säkerhet och attraktivitet. Utformningen av Västra Vallgatan på sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan behandlas i särskilt ärende i hamn- och gatunämnden under hösten För övriga delar utmed Västra Vallgatan där det idag salmas cykelbana bör inriktningen vara att, precis som föreslås i motionen, anlägga cykelbana för att få ett i huvudsak sammanhängande cykelvägnät. Förvaltningen förutsätter att det i samband med elen fortsatta hanteringen av motionen samt de beslut som fattas med anledning av motionen även fattas beslut om hur finansieringen ska ske av de eventuella investeringsbehov som uppstår. Utöver investeringsmeclel föranleder en utbyggnad även behov av tillkommande drift- och underhållsmedel. Hanm- och gatunänmdens arbetsutskott föreslår i HGN AU 113/2014 nämnden att avstyrka motionen och att översända förvaltningens yttrande som sitt eget. Protol<ollsuf<lrng: Kommunsfyrclscn J ustcrandcs sign a bcstyrkandek Datum.?"kL a.'.u'd,,,-- 111~-11

29 m. "" Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Hemik Petzäll, TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Dnr:HGN 2014/ Hamn- och gatunämnden Yttrande över remiss: Motion till Varbergs kommunfullmäktige: Bygg cykelbana längs hela Västra Vall gatan Förslag till beslut Hamn- och gatunänmden beslutar att avstyrka motionen som eget yttrande till kommunstyrelsen översända hamn- och gatuförvaltningens tjänsteutlåtande Beskrivning av ärendet Erik Hellsborn (sd) har i en motion (bilaga) till fullmäktige föreslagit att cykelbana anläggs längs Västra Vallgatan även på de delar som idag saknar cykelbana. En cykelbana utmed hela Västra Vallgatan skulle enligt motionen leda till ökad trafiksäkerhet samt göra cykeln till ett mer attraktivt färdmedel då man som cyklist tar sig snabbare och smidigare genom centrala Varberg. Konununledningskontoret har begärt in yttranden över motionen med sista svarsdatum 24 oktober Förvaltningens överväganden Hamn- och gatuförvaltningen anser att det är mycket viktigt att konununen arbetar för att förbättra möjligheterna för kommuninvånare och besökande att kmma välja cykel som transportmedel. Cykeln är ett prioriterat tranportmedel som uppfyller kriterierna för ett hållbart resande. För att möjliggöra att cykeln uppfattas som ett attraktivt färdmedel är det ett antal förutsättningar som måste finnas. Gena och sammanhängande cykelvägar och cykelbanor som både är och uppfattas som trafiksäkra och trivsamma är en viktig förutsättning som kan leda till en ökad cykelanvänclning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISAT IONSNR_ E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan hgn@varbcrg.sc TELEFAX WEIJBPLATS \larbcrg Varberg

30 2 (3) Dnr:HGN 2014/ Förvaltningen delar helt och fullt intentionerna i motionen och arbetar idag metodiskt med att förbättra möjligheterna för fler att använda cykeln som transportmedel. Under 2015 avser förvaltningen att ta fram en cykelstrategi samt en ny cykelplan som ska visa på hur vi i kommunen, och i bred förankring och samarbete med berörda intressenter och parter, ska arbeta med att göra cykeln till ett attraktivt och effektivt transportmedel. I elen kommande nya cykelplanen kommer bland aimat ett antal viktiga stråk identifieras där behoven av cykelåtgärder behöver genomföras Västra Vallgatan är saimolikt en gata som i den kommande nya cykelplanen konm1er identifieras som ett viktigt stråk där åtgärder behöver göras för att förbättra möjligheterna för cyklister att ta sig fram i nord-sydlig riktning i de centrala delarna av Varberg. Västra Vallgatan är samtidigt också på vissa sträckor en gata där vi har stora strömmar av gående som korsar och vistas på gatan samt stor andel av biltrafik samt tyngre fordon i form av bland annat godstransporter. På Västra Vallgatan kommer det också till sommaren 2015 att bli kollektivtrafik i linjetrafik. Inför trafikstarten av kollektivtrafiken i linjetrafik på gatan konuner det ske en ombyggnad av gatan på sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan där bland annat Gallerian ligger. I planeringen inför ombyggnaden av gatan på sträckan vid Gallerian har olika trafiklösningar mycket noggrant analyserats och förvaltningen har till slut funnit att den bästa lösningen är att inte ha separat cykelbana på sträckan. Skälen till detta är bland annat att vi bedömer att konflikten mellan cyklister och fotgängare blir för stor och att den lösning som istället valts i högre utsträckning faktiskt gyrmar cyklisternas möjligheter utifrån framkomlighet, säkerhet och attraktivitet. Utformningen av Västra Vallgatan på sträckan mellan Bäckgatan och Kyrkogatan behandlas i särskilt ärende i hanm- och gatunämnden under hösten För övriga delar utmed Västra Vallgatan där det idag saknas cykelbana bör inriktningen vara att, precis som föreslås i motionen, anlägga cykelbana för att få ett i huvudsak sammanhängande cykelvägnät. Förvaltningen förutsätter att det i samband med den fortsatta hanteringen av motionen samt de beslut som fattas med anledning av motionen även fattas beslut om hur finansieringen ska ske av de eventuella investeringsbehov som uppstår. Utöver investeringsmedel föranleder en utbyggnad även behov av tillkommande drift- och underhållsmeclel.

31 3 (3) Dnr:l-IGN 2014/ HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Henrik Petzäll Förvaltningschef Bilagor Motion till Varbergs kommunfullmäktige: Bygg cykelbana längs hela Västra Va/lgatan, daterad Protokollsutdrag

32 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 9. Svar på motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar Dnr: KS 2013/0313 Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 468 Dnr KS 2013/0313 Svar på motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen i den del som avser en utredning om låsta cykelutrymmen avslå motionen i den del som avser en initiering av låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar och lämpliga kollektivtrafiknoder ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av låsta cykelutrymmen i framtagandet av en parkeringsstrategi och cykelstrategi för Varbergs kommun samt stadsutvecklingsprojektet. Beskrivning av ärendet Stefan Stenberg (C) har den 17 juni 2013 lämnat motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar. Motionären vill att Varbergs kommun utreder och initierar en lösning med låsta cykelutrymmen i anslutning till de heldagsparkeringar man vill stimulera de arbetande i centrum att utnyttja samt i anslutning till lämpliga kollektivtrafiknoder. Hamn- och gatunämnden har den 15 september, 101, beslutat föreslå kommunstyrelsen att ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att i samband med framtagandet av parkeringsstrategin utreda behovet av att kunna erbjuda låsta cykelparkeringar vid långtidsparkeringar för bil samt vid kollektivtrafiknoder. Hamn- och gatunämnden påpekar att aspekten trygghet och säkerhet bör tas i beaktning i utredningen. Vidare anser hamn- och gatunämnden att det är bra att inte låsa sig vid en åtgärd utan att flera olika typer av cykelparkeringar utreds. Yttrande

33 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Kommunkansliet har i tjänsteutlåtande den 5 december 2014 föreslagit att bifalla motionen i den del som avser en utredning om låsta cykelutrymmen, avslå motionen i den del som avser en initiering av låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar och lämpliga kollektivtrafiknoder samt ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att utreda behovet av låsta cykelutrymmen i framtagandet av parkeringsstrategin för Varbergs kommun samt stadsutvecklingsprojektet. Samhällsutvecklingskontoret ska ta fram en parkeringsstrategi för bil och cykel i Varbergs kommun och hamn- och gatuförvaltningen ska arbeta fram en cykelstrategi och revidera nuvarande handlingsplan för cykel. Förslaget är att detta arbete sker i samarbete mellan samhällsutvecklingskontoret och hamn- och gatuförvaltningen så att behovet av låsta cykelutrymmen kan identifieras och om så är fallet även peka ut lämpliga platser och vilken typ av cykelparkering som är mest lämplig. Frågan om låsta cykelutrymmen diskuteras även inom stadsutvecklingsprojektet och i samband med framtagandet av en ny station kommer behovet ses över. Med hänvisning till ovanstående föreslår kommunkansliet att behovet av låsta cykelutrymmen utreds inom ramen för parkerings- och cykelstrategin samt stadsutvecklingsprojektet. Protokollsutdrag Ks

34 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2013/ Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Svar på motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen i den del som avser en utredning om låsta cykelutrymmen avslå motionen i den del som avser en initiering av låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar och lämpliga kollektivtrafiknoder ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av låsta cykelutrymmen i framtagandet av en parkeringsstrategi och cykelstrategi för Varbergs kommun samt stadsutvecklingsprojektet. Beskrivning av ärendet Stefan Stenberg (C) har den 17 juni 2013 lämnat motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar. Motionären vill att Varbergs kommun utreder och initierar en lösning med låsta cykelutrymmen i anslutning till de heldagsparkeringar man vill stimulera de arbetande i centrum att utnyttja samt i anslutning till lämpliga kollektivtrafiknoder. Hamn- och gatunämnden har den 15 september, 101, beslutat föreslå kommunstyrelsen att ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att i samband med framtagandet av parkeringsstrategin utreda behovet av att kunna erbjuda låsta cykelparkeringar vid långtidsparkeringar för bil samt vid kollektivtrafiknoder. Förvaltningens överväganden Kommunkansliet föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen i den del som avser en utredning om låsta cykelutrymmen, avslå motionen i den del som avser en initiering av låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar och lämpliga kollektivtrafiknoder samt ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att utreda behovet av låsta cykelutrymmen i framtagandet av parkeringsstrategin för Varbergs kommun samt stadsutvecklingsprojektet. Samhällsutvecklingskontoret ska ta fram en parkeringsstrategi för bil och cykel i Varbergs kommun. Hamn- och gatuförvaltningen ska arbeta fram en cykelstrategi och revidera nuvarande handlingsplan för cykel. Förslaget är att

35 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) detta arbete sker i samarbete mellan samhällsutvecklingskontoret och hamn- och gatuförvaltningen så att behovet av låsta cykelutrymmen kan identifieras och om så är fallet även peka ut lämpliga platser och vilken typ av cykelparkering som är mest lämplig. Hamn- och gatunämnden påpekar också att aspekten trygghet och säkerhet ska tas i beaktning i utredningen. Vidare anser hamn- och gatunämnden att det är bra att inte låsa sig vid en åtgärd utan att flera olika typer av cykelparkeringar utreds. Frågan om låsta cykelutrymmen diskuteras även inom stadsutvecklingsprojektet och i samband med framtagandet av en ny station kommer behovet ses över. Med hänvisning till ovanstående föreslår kommunkansliet att behovet av låsta cykelutrymmen utreds inom ramen för parkerings- och cykelstrategin samt stadsutvecklingsprojektet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Henrik Lundahl Kanslichef Sofie Werdin Kommunsekreterare Bilagor Motion från Stefan Stenberg (C) om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar Remissyttrande - Motion om låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar, Protokollsutdrag från hamn- och gatunämnden,

36 Varbergs kommun Kommunstyrelsen CENTERPARTIET motion till kommunfullmäktige i Varberg Låsta cykel utrymmen i anslutning till heldagsparkeringar I Varbergs centrum är det en nödvändighet att separera parkeringarna så att det i absoluta stadskärnan bara finns korttidsparkeringar för att i princip lasta och lossa, medan det precis utanför stadskärnan finns gott om p-platser där du kan parkera ett partimmar för att handla och besöka centrum. För att detta ska kunna fungera måste de som arbetar i centrum hela dagen förhindras att uppta dessa platser och då istället erbjudas andra platser där man kan ställa bilen hela dagen, något längre från centrum men ändå på ett attraktivt avstånd. Jag upplever att många inte riktigt gör så utan istället letar upp en mera central tvåtimmarsparkering och sedan flyttar bilen med jämna mellanrum under dagen. Jag tror många skulle ha lättare att acceptera att ställa bilen något längre från centrum om man hade säker tillgång till en cykel där man ställer bilen. Ska detta fungera varje dag räcker det antagligen inte med lånecyklar utan jag måste ha tillgång till en egen cykel och denna måste stå säkert och låst när jag inte använder den. Vill kommunen exempelvis att de som jobbar i centrum ska parkera i kv. Briggen inrättar man där ett låst cykelutrymme som dessa pendlare kan få tillgång till. På samma sätt skulle en motsvarande lösning i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter (framför allt stationen) bidra till att öka intresset för att åka kollektivt till jobbet i centrum. Jag föreslår alltså: att Varbergs kommun utreder och initierar en lösning med låsta cykelutrymmen i anslutning till de heldagsparkeringar man vill stimulera de arbetande i centrum att utnyttja samt i anslutning till lämpliga kollektivtrafiknoder Stråvalla Stefan Stenberg ( c)

37 Varbergs kom.rann Hamn- och gatunämnden Sammanträdesprotokoll Varberns kom 1 Kon1n1tu1styTclscn HGN 101 Dnr HGN 2014/0189 Yttrande över remiss: motion låsta cykelufrymmen vid heldagsparkeringar Beslut Hamn- och gatunäim1den beslutar att föreslå kommunstyrelsen att ge planeringskontoret i uppdrag att i samband med framtagandet av parkeringsstrategin utreda behovet av att kunna erbjuda låsta cykelparkeringar vid långtidsparkeringar för bil samt vid kollektivtrafiknoder. Beskrivning av ärendet Centerpattiet har i en motion till konnnunfullmäktige föreslagit att Varbergs kommun ska utreda och initiera en lösning med låsta cykelutrymmen i anslutning till de heldagsparkeringar som man vill stimulera att de arbetande i centrum ska utnyttja samt i anslutning till lämpliga kollektivtrafiknoder. Yttrande Förvaltningen skriver i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 augusti att hamn- och gatuförvaltningen anser att det är mycket viktigt att konnnunen arbetar för att förbättra möjligheterna för våra kmmnuninvånare att välja ett hållbart transpo1isätt utifrån ett "hela resan" perspektiv. Ett sätt är att erbjuda utrymmen där cyklisten kan låsa in sin cykel, vilket minskar risken för stöld och skadegörelse. Då är cykeln även väderskyddad under den tid som den inte anväi1ds, vilket minskar behovet av underhåll. På planeringskontoret pågår ett arbete med att ta fram en parkeringsstrategi för bil och cykel. Under hösten 2014 planerar vi på hanm- och gatuförvaltningen att tillsanm1ans med planeringskontoret och andra berörda förvaltningar ta fram en cykelstrategi, samt påböija revideringen av gällande handlingsplan för cykel (Varbergs cykelplan ). Cykelplanen anger vilka åtgärder som fö prioriterade och när i tiden de ska genomföras. Vi fö.. reslår att planeringskontoret inom arbetet med parkeringsstrategin för bil och cykel utreder behovet av att kunna erbjuda låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagspaxkeringar utanför centrum och vid kollektivtrafiknoder. Det behöver ske i nära samarbete med hamn.. och gatuförvaltningen och parallellt med framtagandet av cykelstrategin för Varberg. Justerandes sign il /[, Utdragsbesl}7kande Datu1n J, 4_ $,:r::,a ~;:,a,, l/j /f ' #It/

38 Varbergs kommun Haim1- och gatunämnden Smnmanträdesprotokoll 20M Om behov av låsta cykelutrymrnen föreligger ska mai1 i parkeringsutredningen redovisa förslag på lämpliga strategiska platser. Vid val av plats och åtgärd är det viktigt att även beakta aspekten trygghet och säkerhet. Många människor kan kfuma sig otrygga om de ska hämta sin cykel i ett obemannat cykelrnm under kvällar och nätter. Hfu är det bra om utredningen inte låser sig till en åtgärd utan tar upp förslag på flera olika typer av cykelparkeringar. Vilken typ av cykelparkering som är mest lämplig för respektive utpekad strategisk plats bör utredas vidare inom ramen för cykelplanen. Arbetsutskottet behandlade ärendet i HGN AU 92/2014. Protolmllsutclrng: Ko1nnumstyrelscn Justerandes sign.l.,;\. aest)7kande Y:'!..!<....'k?J4 fa7;!,.~~- 1r!h if/ 1 1 Datum ;

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Dnr:HGN 2014/ Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Inger Mellberg, Hamn- och gatunämnden Yttrande över remiss: motion låsta cykelutrymmen vid heldagsparkeringar Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att ge planeringskontoret i uppdrag att i samband med framtagandet av parkeringsstrategin utreda behovet av att kunna erbjuda låsta cykelparkeringar vid långtidsparkeringar för bil samt vid kollektivtrafiknoder. Beskrivning av ärendet Centerpartiet har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Varbergs kommun ska utreda och initiera en lösning med låsta cykelutrymmen i anslutning till de heldagsparkeringar som man vill stimulera att de arbetande i centrum ska utnyttja samt i anslutning till lämpliga kollektivtrafiknoder. Kommunledningskontoret önskar yttrande senast den 19 september Förvaltningens överväganden Hamn- och gatuförvaltningen anser att det är mycket viktigt att kommunen arbetar för att förbättra möjligheterna för våra kommuninvånare att välja ett hållbait transportsätt utifrån ett "hela resan" perspektiv. Ett sätt är att erbjuda uhymmen där cyklisten kan låsa in sin cykel, vilket minskar risken för stöld och skadegörelse. Då är cykeln även väderskyddad under den tid som den inte används, vilket minskar behovet av underhåll. På planeringskontoret pågår ett arbete med att ta fram en parkeringss!j ategi för bil och cykel. Under hösten 2014 planerar vi på hamn- och gatuförvaltningen att tillsammans med planeringskontoret och andra berörda förvaltningar ta fram en cykelstrategi, samt påböija revideringen av gällande handlingsplan för cykel (Varbergs cykelplan ). Cykelplanen anger vilka åtgärder som är prioriterade och när i tiden de ska genomföras. Vi föreslår att planeringskontoret inom arbetet med parkeringsstrategin för bil och cykel utreder behovet av att kunna erbjuda låsta cykelutrymmen i anslutning till heldagsparkeringar utanför centrum och vid kollektivtrafiknoder. Det behöver ske i nära samarbete med POSTADRESS DESÖKSADRESS TELEFON ORGA.t~ISATIONSNR E-POST ADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan hgn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

40 2 (2) Dnr:l!GN 2014/ hamn- och gatuförvaltningen och parallellt med framtagandet av cykelstrategin för Varberg. Om behov av låsta cykelutrymmen föreligger ska man i parkeringsutredningen redovisa förslag på lämpliga strategiska platser. Vid val av plats och åtgärd är det viktigt att även beakta aspekten trygghet och säkerhet. Många människor kan känna sig otrygga om de ska hämta sin cykel i ett obemannat cykelrum under kvällar och nätter. Här är det bra om utredningen inte låser sig till en åtgärd utan tar upp förslag på flera olika typer av cykelparkeringar. Vilken typ av cykelparkering som är mest lämplig för respektive utpekad strategisk plats bör utredas vidare inom ramen för cykelplanen. HAMN- OCH GATUFÖRVALTNINGEN Hemik Petzäll Förvaltningschef Inger Mellberg Strategisk utredare Bilagor Protokollsutdrng

41 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 10. Remissvar - ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) - Hallands kulturhistoriska museum Dnr: KS 2014/0563 Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 469 Dnr KS 2014/0563 Remissvar - ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) - Hallands kulturhistoriska museum Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte ha något att invända mot Hallands kulturhistoriska museums ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen har begärt Varbergs kommuns yttrande över Hallands kulturhistoriska museums ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen. Halland kulturhistoriska museum ansöker om kameraövervakning i en utställningslokal på Varbergs fästning. Syftet med övervakningen är att förhindra stöld och skadegörelse. Ansökan gäller 3 kameror som är fasta. Övervakning ska ske dygnet runt och bilder ska lagras i en månad. Museichef och säkerhetsansvarig har tillgång till materialet. Tydlig skyltning om att kameraövervakning sker ska placeras vid ingången till utställningen och i receptionen. Tillsammans med ansökan finns intyg om godkännande av kameraövervakning från anställd personal, kravspecifikation för att erhålla statslig utställningsgaranti, tillstånd om kameraövervakning för utställningen i tidigare utställningslokal samt materialspecifikation och skiss över utställningslokalen och kamerornas räckvidd. Yttrande Kommunkansliet har i tjänsteutlåtande den 5 december 2014 förslagit att inte ha något att invända mot Hallands kulturhistoriska museums ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460).

42 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid en bedömning ska det även beaktas om övervakning behövs för att förebygga brott och förhindra brott eller andra jämförliga ändamål. I ansökan framgår det att övervakning ska ske för att förhindra stöld och skadegörelse på konst i utställningen Varbergsskolan. Då föremålen i utställningen har stora ekonomiska värden samt att det inte är möjligt för personal att bevaka utställningen anser kommunen att övervakningen väger tyngre än den enskildes integritet. Alternativ till kameraövervakningen har även vidtagits. Lokalen är anpassad efter den kravspecifikation som finns för statlig utställningsgaranti och inbrottslarm är anknutet till SOS alarm. Bedömningen är att kameraövervakningen är ett komplement till de andra åtgärderna och väger tyngre än den enskildes intresse av att inte blir övervakad. Protokollsutdrag Ks

43 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2014/ Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Remissvar - ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) - Hallands kulturhistoriska museum Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att inte ha något att invända mot Hallands kulturhistoriska museums ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen har begärt Varbergs kommuns yttrande över Hallands kulturhistoriska museums ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen. Halland kulturhistoriska museum ansöker om kameraövervakning i en utställningslokal på Varbergs fästning. Syftet med övervakningen är att förhindra stöld och skadegörelse. Ansökan gäller 3 kameror som är fasta. Övervakning ska ske dygnet runt och bilder ska lagras i en månad. Museichef och säkerhetsansvarig har tillgång till materialet. Tydlig skyltning om att kameraövervakning sker ska placeras vid ingången till utställningen och i receptionen. Tillsammans med ansökan finns intyg om godkännande av kameraövervakning från anställd personal, kravspecifikation för att erhålla statslig utställningsgaranti, tillstånd om kameraövervakning för utställningen i tidigare utställningslokal samt materialspecifikation och skiss över utställningslokalen och kamerornas räckvidd. Förvaltningens överväganden Tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid en bedömning ska det även beaktas om övervakning behövs för att förebygga brott och förhindra brott eller andra jämförliga ändamål. I ansökan framgår det att övervakning ska ske för att förhindra stöld och skadegörelse på konst i utställningen Varbergsskolan. Då föremålen i utställningen har stora ekonomiska värden samt att det inte är möjligt för personal att bevaka utställningen anser kommunen att övervakningen väger tyngre än den enskildes integritet.

44 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Om området som övervakas är en arbetsplats ska det finnas ett yttrande från de organisationer som företräder de anställda. I yttrandet som finns i ansökan har företrädare för personalen inga invändningar mot detta. Alternativ till kameraövervakningen har även vidtagits. Lokalen är anpassad efter den kravspecifikation som finns för statlig utställningsgaranti och inbrottslarm är anknutet till SOS alarm. Bedömningen är att kameraövervakningen är ett komplement till de andra åtgärderna och väger tyngre än den enskildes intresse av att inte blir övervakad. Med anledning av det föreslår kommunkansliet att kommunen inte har något att invända mot ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen från Hallands kulturhistoriska museum. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Henrik Lundahl Kanslichef Sofie Werdin Kommunsekreterare Bilagor Remiss - Ansökan om tillstånd enligt kameraövervaknings-lagen (2013:460) - Hallands kulturhistoriska museum

45 .. jhf ~ LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN REMISS Varbergs kommun Varberg Dm 1 (1) un r.: 1.: i, ' /is!-01f!~ 3-/ Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) Bilagda handlingar översänds för yttrande i enlighet med 18 kameraövervakningslagen (2013 :460). Yttrandet ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 16 december ~~~ Robert Bärwald Postadress HALMSTAD Besöksadress Slottsgatan 2 E-post Telefon hall ancl@lansstyrelsen.se 0 I

46 ANSÖKAN OM KAMERAÖVERVAKNING Adressen till länsstyrelsen framgår av informationsbladet ~~s ifyllnadshjälpen för frågorna i ansökningsblanketten innan ansökan lämnas till lansstyrelsen. Viktig information e En övervakningskamera får inte sättas upp före beslut om tillstånd lämnats. e Ansökningsavgiften ska betalas i samband med att ansökan lämnas. Betalas inte avgiften kommer ansökan att avvisas (se tillhörande informationsblad för kontouppgifter och olika avgiftsnivåer). Obligatoriska bilagor som ska inges med en ansökan om kameraövervakning 1. Ritning (helst skalenlig) som åskådliggör övervakningsområdet, varje kameras beteckning, placering, exakta upptagningsområde samt upptagningsområde som döljs eller avskännas vid bildvisning. 2. Förteckning över hur varje kamera är uppsatt, vad varje kamera övervakar, syftet med varje kamera, varje kameras brännvidd och möjlighet till fjärrstyrning (rörlighet och zoom). Exempel: Kamera I är monterad på fasad 2,5 meter ovan mark och övervakar garageport i brottsförebyggande syfte. Kameran är fast och har rörlig optik (brännvidd 2,8-5,8 mm). 3. Underlag som styrker att övervakningsområdet är en särskilt brottsutsatt plats eller en plats där olyckor förekommer. Det kan göras genom polisamnälningar eller egna sammanställningar. 4. Avser ansökan en arbetsplats ska yttrande om övervakningen bifogas från skyddsombud, skyddskommitte eller organisation som föreh äder de anställda. (Yttrandet kan inte inges av person som företräder sökanden). :sommoe (Juridisk eller fysisk person) 1-anm Hallands kulturhistoriska museum Namn och adressuppgift på företaget rerson- euer orga111sa uonsnummer eller personen som tillståndet ska i I utfärdas på och som ska bedriva övervakningen uroemmgsaaress Fästningen Postnummer I \h:i.rberg 034'ö~8 283orunerJ Om annan än sökanden sköter eller tar del av övervakningen Namn Namn och adressuppgift på företaget Organisationsnummer I Telefon (Även ri1.1nummer) som sköter eller tar del av övervakningen på uppdrag av tillståndsinnehavaren, t.ex. en Utdelningsadress larmcentral eller ett bevakningsföretag. (Om olika fysiska eller juridiska personer självständigt bedriver Postnummer kameraövervakning med samma I Ort utrnstning bör var och en ansö)ca om tillstånd för sin använcfrring). Besöksadress (OBS ej Box-adress)

47 På vilket sätt sköter eller tar annan del av övervakningen? Exempel på hur annan än tillståndshavaren sköter eller ta del av övervakningen är när bild överförs till och lagras hos en larmcentral eller när bild överförs till vaktbolag vid utlöst lami. Endast tillstandshavaren tar del av övervakningen. E ter/i'å ade u Kameraplats Den adress där övervakningsutrustningen ska sättas upp. Kontaktperson Den person som Länsstyrelsen kan kontakta för frågor eller som på plats kan visa övervakningsutrustningen vid oanmäld tillsyn. Besöksadress (OBS ej box-adress) Fästningen Postnummer I Ort Varberg Kontaktperson (För- och efternamn) Alf Bengtsson Telefon (Även riktnummer) I i Kommun Varberg Vad är syftet med kameraövervakningen? Kameraövervakning är främst avsedd för att förebygga brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. Vilka alternativa åtgärder till kameraövervakning har vidtagits? Kameraövervakning får normalt inte vara en förstahandsåtgärd, därför ska andra åtgärder vidtagits innan tillstånd till kameraövervakning lämnas t.ex. lås, staket, belysning, larm, väktare, m.m. Varför kan syftet med kameraövervakningen inte tillgodoses på andra sätt än med kameraövervakning? Syftet med kameraövervakningen är att förhindra stöld och skadegörelse på vår konst i utställningen "Varbergsskolan"; en konstnärskoloni bestående av Karl Nordström, Richard Berg och Nils Kreuger. o a erna ar sa er e sanpassa e e er ammar o eg1e s kravspecifikation för erhållande av Statligt utställningsgaranti, se bilaga i. lnbrottslarmet är anslutet till SOS Alarm. Väktare och polis rycker ut vid larm. Efter rågade u pgifter kan bifogas i bilaga om uti mmet for svar inte är tillräckli t Under perioden i 5 juni-i 6 aug har vi haft sommarpersonal som bevakat utställningen. Under övrig tid på året finns inget ekonomiskt utrymme för detta. Har brott begåtts, eller olyckor inträffat, på den plats som ska övervakas? (Om ja ange vad som inträffat och hur ofta det skett) Nagot brott har ej skett ännu, men en mindre olyckshändelse inträffade då det var en person som råkade göra en mindre repa i ett av konstverken med sitt paraply (som ej får medföras in på museet). Eftersom kameraövervakning främst är avsedd för att förebygga brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål, är det viktigt att redovisa sådana händelser. Det gäller i synnerhet vid ansökan om inspelning och ljudupptagning. Efter(i ågade u Se instruktion för obligatoriska bilagor, tredje punkten ifter kan bifogas i bila a om llflj1111met ör svar inte är tillräckli t

48 Ange vilka kameror som är fasta respektive rörliga Alla kameror är fasta (Ange varje kameras beteckning) En rörlig kamera kan ändra upptagningsområde, tex. genom att vridas. Motsatsen är en fast kamera. Ange kamerornas brännvidd Se instruktion för obligatoriska bilagor, andra punkten Efterfi-årmde uvvgif[er kan bifogas i bilaga om 11tr;m1metför svar inte är tillräckligt ~e bilaga 3 (Ange varje kameras beteckning) Brännvidd anger graden av förstoring. Kan brännvidden varieras är optiken utrustad med zoomfunktion (rörlig optik) eller manuellt inställbar optik. Motsatsen är fast optik. Döljs eller avskärmas delar av upptagningsområdet vid bildvisning genom funktioner i utrustningen? (Ange varje kameras beteckning) Nej Se instruktion för obligatoriska bilagor, andra punkten E(te1ji ågade unm>ifier kan bifozas i bila)!a om uflymmet.for svar inte är tillräcklif!i Funktionen hindrar visning av förutbestämda områden, detta utan att kamerans position eller riktning ändras. Mellan vilka klockslag ska övervakningen bedrivas? Se imtruktionför obligatoriska bilagor,första punkten Ef[e1fi'ål!ade unnaifier kan bifogas i bilam om ufl}~mnet.for svar inte är tillräcklif!f Dygnet runt (Ange om tiden varierar mellan olika veckodagar och mellan olika kameror) Ska bild lagras? (Om ja, ange anledning) Behovet av ljudavlyssning samt inspelning av bilder och ljud måste styrkas i varje enskilt fall eftersom det kan medföra ett betydande integritetsintrång. Tillstånd till inspelning av bilder kan ges för särskilt brottsutsatta platser och tillstånd till avlyssning eller inspelning av ljud kan ges i undantagsfall. Ska ljud förmedlas eller lagras? (Om ja, ange anledning) Efierfi'ållade unnpifier kan bifof!as i bila)!a om uflymmet!or svar inte är tillräcklizt!il Bilder ska lagras från samtliga kameror D Bilder ska lagras från följande kameror: Bilder kommer att lagras i ca en månad, därefter tas bilderna bort. Syftet med att spara är att kunna gå tillbaka i händelseförloppet och identifiera skada eller stöld. Se instruktion för obligatoriska bilagor, tredje punlrten Ef[e1ji åqade upvzifter kan bijoqas i bilaga om utrymmet.för svar inte är tillräcklif!i D Ljud ska förmedlas D Ljud ska lagras Nej Se instruktion för obligatoriska bilagor, tredje punkten Efterfi'åmde uvvrdfter kan bifof!as i bilaza om utrvmmet {Or svar inte är tillräcklif!t Ange befattning för respektive Curry Heimann, Museechef person som ska ha tillgång till Alf Bengtsson, Säkerhetsansvarig lagrat material, samt hur materialet skyddas så att ingen obehörig kan komma åt det. Antalet personer med tillgång till lagrat material (fysisk åtkomst och möjlighet att ta del av innehållet) ska minimeras till det antal som behövs för att övervakningen ska kunna bedrivas. Ange vidare hur överföring sker, hur materialet sparas samt hur åtkomst sker. Efte1:fi ågade unnaifter kan bifo)!as i bilaqa om llfl)1mmetför svar inte är tillräcklif!f

49 l=lur sker upplysning om övervakningen? Den som bedriver övervakning är skyldig att på ett verksamt sätt informera allmänheten om detta, tex. genom skyltar som bör vara i minst AS-storlek (148x210 mm). Avlyssnas eller lagras ljud ska särskild upplysning lämnas. Beskriv övervakningsområdet Typ av område som övervakas (tex. skolområde, industriområde eller parkeringsplats), vilka aktiviteter företas på området (t.ex. försäljning) och hur området är utfomrnt (t.ex. öppna ytor, gångstråk samt anordnade platser för nöje och rekreation). Beskriv allmänhetens tillträdesmöjligheter till det övervakade området Har allmänheten obegränsat tillträde till området eller begränsas tillträdet i något avseende, exempelvis till vissa områden, under vissa tider eller dagar. ~ Tydlig skyltning i minst AS-storlek ~ På annat verksamt sätt, ange vilket: Tydlig skyltning vid ingången till utställningen som kommer vara 6x9 cm, samt en AS-skylt vid ingången från reception till utställningslokalerna. Efierfrå.rtade unnoifter kan b(fo>!as i bila>!a om ullvmmet för svar 1i1te är tillräckl(r;:t Efter å ade up gjfter kan b!fo as i bila a om ull-wnmetfor svar inte är till1 äckligt Utsä lrnngs o a en är öppen ör a lmänheten vaqe ag mellan i0-i6, samt torsdagar i0-20. Ar övervakningsområdet en arbetsplats? (Om ja, bifoga obligatoriskt yttrande) Ar övervakningsområdet en skola? D Övervakningsområdet är en arbetsplats Nej, förutom vid korta perioder då vi öppnar och stänger museet, samt vid vissa tillfällen då vi har visningar. ej (Om ja Wi.r yttrande från elevorganisation eller föräldraförening bifogas) Ovriga upplysningar som kan ha betydelse för länsstyrelsens prövning av ärendet Finns tillstånd för övervakning av området sedan tidigare? (Om ja, ange diarienummer och datum för beslutet) onsten 1 utstä rnngen et1ngar ett vå 1gt ogt ekonomiskt värde, en del av konsten är även lånad från andra museer i Sverige. Efterfrå ade u ifter kan bifo as i bila a om ull 1mmet för svar inte är tillräckli t Inte för omradet eftersom det har skett en omfattande ombyggnad av lokalerna, men tillstånd har funnits för samma utsällning i en tidigare lokal, se bilaga 2. Avser ansökan utvidgning eller ändring av befintligt tillstånd ska det framgå av ansökningshandlingarna i vilket avseende det ska ske. Underskrift Ort och datum Varberg, 2014-i i-05 Namnförtydligande Namnunderskrift av sökande eller behörig firmatecknare / 1(/ '-"'-.,/.;~- I.(' ~ ( ( I ( "I "l

50 Skyddskommiten, bestående av museichef och två skyddsombud tillika lokalfackliga ombud, vid Hallands kulturhistoriska museum ställer sig bakom beslutet att placera övervakningskameror i museets publika ytor, såsom utställningslokaler etc. Varberg r~:/, "--/" I, f Curry Heimann Länsmuseichef SACO-DIK Vision

51 1 (10) Kammarkol k giet Kravspecifikation fysiskt skydd, för erhållande av Statlig Utställningsgaranti Denna kravspecifikation gäller vid besiktning för att erhålla Statlig Utställningsgaranti. Kraven gäller såväl utställningslokal som transport och magasinering. Godkännanden gäller i högst tre år. Ny besiktning ska alltid göras efter större om-, ny-, eller tillbyggnad. Förnyad ansökan om Statlig Utställningsgaranti för redan godkänd lokal kan beviljas enligt en förenklad rutin. Kravspecifikationen bör även beaktas vid om-, ny-, eller tillbyggnad av lokaler som kan bli aktuella för utställningsgaranti. Innehållsförteckning: 1. Utställningsgarantins omfattning. 2. Besiktning och utlåtande. 3. Rutin vid förnyad ansökan. 4. Förfarande vid utställningar utanför Sverige. 5. Skyddskrav för utställningslokal: 5.1. Mekaniska inbrottsskydd Förstärkning av mekaniska inbrottsskydd Teletekniska bevakningshjälpmedel Personell bevakning Administrativa rutiner Brandskydd Skydd av föremål i utställning. 6. Hantering av föremål. 7. Klimat- och ljusförhållanden. 8. Transport. 9. Magasinering. Stockholm i december 2010

52 2 (10) 1. Utställningsgarantins omfattning Utställningsgarantin gäller normalt alla skador Sfrån spik till spiks d.v.s. från det föremålet tas från sin förvaringsplats hos utlånaren tills att det åter är på plats eller överlämnats till annan låntagare. Garantin omfattar alla moment under garantitiden. Exempelvis: Föremålen packas ned hos utlånaren, transport i ett eller flera led, eventuell magasinering mellan transporterna, eventuell magasinering hos låntagaren, uppackning hos låntagaren, visning/utställning, nedpackning, transport tillbaka och uppackning hos utlånaren. 2. Besiktning och utlåtande Kammarkollegiets besiktningsman utför besiktning på begäran från Statens Kulturråd i enlighet med förordningen om Statlig Utställnings garanti. En s.k. grundbesiktning ska göras av alla museer/utställningar som ansöker om Statlig utställningsgaranti. Besiktningen följer Kammarkollegiets Besiktningsprotokoll för utställningsgaranti (bilaga 1). Protokollet innehåller dels uppgifter motsvarande den SFacility ReportS som används vid lån mellan museerna. Dels en kontroll av det fysiska skyddet. Ett utlåtande över besiktningsresultatet lämnas till Kulturrådet. Utlåtandet kan tillstyrka eller avstyrka utställningsgaranti. Att tillstyrka utställningsgaranti kan medföra att villkor/krav ställs på det fysiska skyddet och administrativa rutiner. 3. Rutiner vid förnyad ansökan Vid förnyad ansökan från museum/utställning som de senaste tre åren medgivits utställningsgaranti och uppfyller skyddskraven kan ofta en enklare handläggning göras. Som protokoll används sida 8-10 i besiktningsprotokollet. 4. Förfärande vid utställningar utanför Sverige. I andra länder råder ofta en annan hotbild än i Sverige och andra skyddsmetoder tillämpas varvid svenska lösningar inte alltid kan genomföras eller ger önskat resultat. Den stora skillnaden i skyddsfilosofi mot vad som gäller i Sverige är att det mekaniska skyddet av utställningslokalema ofta ersätts med personella resurser. I övrigt ska likvärdiga krav tillämpas som i Sverige enligt punkt 5 µ 9. Det ska observeras att säkerhetskraven gäller i alla led, transportµ magasinering µutställning. Ett ovillkorligt krav är att en säkerhetsansvarig finns för aktuell utställning. Första steget i behandlingen av ansökan om Statlig Utställningsgaranti utanför Sverige är att Kammarkollegiets besiktningsman tillställs en ansökan med en Facility Report för de aktuella lokalerna. Därefter beslutas om den fortsatta handläggningen som kan vara inhämtning av ytterligare uppgifter eller besiktning på plats. Möjligheterna att anlita svenska beskickningar utomlands för att inhämta uppgifter/utföra besiktning ska tillvaratas.

53 3 (10) 5. Skyddskrav för utställningslokal. Kammarkollegiets skyddskrav överensstämmer i stort med Statens Kulturråds Rekommendationer, SFysiskt skydd för centrala museernas. Kammarkollegiets skyddskrav kan dock avvika från Kulturrådets Rekommendationer eftersom utställningsgarantin kan beröra begränsade delar av lokalerna. Statens Kulturråds rekommendationer för fysiskt skydd omfattar: Mekaniskt inbrottsskydd Teletekniska bevakningshjälpmedel uppdelat på skydd av utställningslokal (skalskydd och volymskydd) och skydd av föremål (punktskydd). Personell bevakning Administrativa rutiner Brandskydd. Utöver Statens Kulturråds Rekommendationer ingår i Kammarkollegiets besiktning även kontroll av föremålens hantering samt lokalernas klimat- och ljusförhållanden. Skyddskraven för utställningslokal gäller även museets/utställningens magasin och magasinering under transport till och från utställning Mekaniska inbrottsskydd Minimikravet för de mekaniska inbrottsskydden är Skyddsklass 3 enligt Svenska Stöldskyddsföreningens norm SSF 200:4. I lokaler i mark- eller ståplan gäller utöver vad som sägs i SSF 200:4 kravet på mekaniska inbrottsskydd oavsett höjd över mark- eller ståplan. (Som ståplan räknas t.ex. tak, balkonger samt fönsternischer djupare än 30 cm.) Beroende på förutsättningarna kan ytterligare utökat skydd krävas. De mekaniska inbrottsskydden omfattar: Omslutningsyta. D.v.s. väggar, golv, tak, dörrar, portar, öppningar för ventilation, fönster, glaspartier etc. Lås och beslag. På dörrar, portar och andra öppningsbara enheter. Områdesskydd. I de fall det ingår aktuellt säkerhetssystem. Utöver Stöldskyddsföreningens regler ska omslutningsytan i markplan skyddas mot att fordon används som verktyg att forcera, exempelvis med betonghinder, stålbalkar, bommar eller pollare. Dörrar Utöver vad som sägs i SSF 200:4 är minimikravet på ytterdörrar att de ska vara utförda i minst dörr klass 4 enligt Svensk standard SS eller minst motståndsklass 4 enligt Europastandard SS-ENV Fönster Utöver vad som sägs i SSF 200:4 är kravet att fönster ska ha skyddsglas i minst klass P8B, provade och godkända enligt standarden EN 356. Skyddsglasen ska vara monterade från insidan i stålkonstruktion, Principutförande 11 enligt MTK Skydd februari Eventuella snäpp lister ska vara skruvade i minst tre punkter per meter.

54 4 (10) Förstärkning av det mekaniska skyddet. Väggar, golv och tak som inte uppfyller skyddskraven kan förstärkas med stålplåt enligt Stöldskyddsföreningens regler. Befintliga dörrar och fönster ska i första hand bytas till rätt produkter av rätt skyddsklass men det kan finnas orsaker till att man måste förstärka befintliga produkter. Både av praktiska och ekonomiska skäl. Förstärkningsåtgärderna ska alltid godkännas av Kammarkollegiets besiktningsman. Dörrar kan kompletteras med en gallergrind eller ett rnlljalusi utfört i erforderlig skyddsklass. Gallergrindar eller rnlljalusier ska i första hand monteras från insidan. Fönster, glaspartier och andra öppningar kan förses med inkrypningsskydd i form av galler eller rnlljalusier utfört i erforderlig skyddsklass. Galler eller rnlljalusier ska i första hand monteras från insidan Teletekniska bevakningshjälprnedel Inbrottslarm Inbrottslarmet ska vara utfört i minst Larmklass 3 enligt Stöldskyddsföreningens norm SSF 130:7. Lokaler i mark- eller ståplan som omfattas av utställningsgaranti ska vara utförda i Larmklass 4. Skalskyddet ska vara så utfört att det ger larm före eller i samband med att det mekaniska inbrottsskyddet angrips. Detta innebär att utöver kraven i SSF 130:7 ska alla dörrar, fönster, inkrypningsskydd etc. i omslutningsytan vara försedda med vibrationsdetektorer. Utöver vad som sägs i SSF 130:7 ska även väggar, golv och tak i lokaler färdigställda eller renoverade efter den 1 januari 2011 vara larmskyddade. Beroende på forntsättningarna kan detta krav även ställas på äldre lokaler. Plåtförstärkta omslutningsytor ska alltid vara larmskyddade med vibrations- eller seismiska detektorer. Inbrottslarm och överfallslarm ska sändas till larmcentral eller polis med larmsändare godkänd i larmklass 3 µ 4 enligt SSF 114. Larmcentralen ska vara godkänd enligt SSF 136. Reservdriften ska klara minst 60 timmars strömavbrott. UtrymningsdölTar ska alltid vara larmade och ge lokalt akustiskt larm vid dörren och till personal it.ex. reception. Utöver larmskydd av lokalerna kan krav ställas på punktskydd av föremål i utställning.

55 5 (10) Överfalls larm Överfallslarm ska kunna ges såväl från stationär bevakning, vanligen reception, som från utställningsvakter. Överfallslarm ska även indikeras lokalt hos övrig personal. Översvämnings larm I berörda lokaler ska det finnas detektorer som indikerar översvämning. Översvämningslarmet ska överföras till mottagare för åtgärd. Översvämningslarm ska även kunna ges vid strömavbrott. Klimatlarm Från berörda lokaler ska larm :från klimatanläggning överföras till mottagare för åtgärd. Larm från klimatanläggningen ska även kunna ges vid strömavbrott. TV-övervakning TV-övervakning kan inte ersätta andra delar i säkerhetssystemet men kan i vissa fall vara ett värdefullt hjälpmedel i bevakningsarbetet. Kammarkollegiets besiktningsman avgör om TV-övervakning krävs och i vilken omfattning Personell bevakning Utställningsvakt/väktare ska alltid finnas i utställningar för att bevaka föremålen och för att vid behov snabbt kunna vidta åtgärder. Utställningsvakt/väktare ska vid utställningens stängning för dagen genomsöka lokalerna för att kontrollera så att inga personer gömmer sig kvar samt låsa entredörrar och utrymningsdörrar. Antalet vakter är beroende av de individuella förutsättningarna. I utlåtandet från Kammarkollegiets besiktningsman bestäms omfattningen av vakter för aktuell utställning. Utställningsvakt/väktare ska vara objektsutbildad. I utbildningen ska ingå bevakningsinstruktioner, åtgärdsplaner vid händelser samt brandskyddsutbildning. Utställningsvakt/väktare ska ha möjlighet till trådlös kommunikation med varandra och med museets/utställningens reception. 5.4 Administrativa rutiner Kammarkollegiet kontrollerar vid besiktning att de administrativa rutinerna i tillämpliga delar motsvarar Kulturrådets Regler/Rekommendationer som följer nedan: Skyddsplan. Det fysiska skyddet vid museet ska grundas på en skyddsplan, innefattande hotbild, riskanalys och strategi för åtgärder. Skyddsplanen bör följas upp och revideras årligen. Strategin bör utgå från en helhetssyn som inbegriper åtgärder i byggnader och lokaler, administrativa regler och fortlöpande utbildning av personalen, vilket tillsammans bildar ett tillfredsställande säkerhetssystem.

56 6 (10) Tillträde. Tillträde till skyddad area och inner area ska vara strikt och hållas till ett minimum. Personer som har tillträde till skydda area och inner area ska vara väl kända och anställda personer vid museet/utställningen. Passage in till kontrollerad area av anställda och tillfälligt besökande ska ske på ett kontrollerat sätt. Besökare ska bära numrerad besöksbricka. Det är av fördel att även anställda använder synligt behörighetsbevis under sin tjänstgöring. Innerarea ska arrangeras så att antalet ingångar minimeras (Idealt är endast en). Alla utrymningsdörrar ska vara försedda med larm. Andra öppningar ska vara förseglade mekaniskt och försedda med larm. Inner area bör inte vara förlagd direkt till yttervägg mot gata. Besöksrntiner. Personer som tillfälligt besöker museet/utställningen för underhåll och service samt besökare i övrigt som ska beträda skyddad area och inner area ska ständigt vara eskorterade av anställd tjänsteman som normalt själv har rätt att uppehålla sig i dessa utrymmen. Identiteten för dessa tillfälligt besökande personer ska kontrolleras/verifieras och ska förses med registrerade besöksbrickor som under besöket ska visas synligt. Utbildning. Alla anställda ska med jämna mellamum, minst en gång per år, bli informerade om lämpliga delar i det fysiska skyddet samt bli tränade på de arbetsuppgifter de har att sköta vid en eventuell inträffad händelse. Föremål i museets/utställningens förvar ska vara förtecknade och stickkontroller ska fortlöpande göras för att kontrollera att föremålet finns på plats. N yckelrntiner. Ett register ska finnas på alla personer som innehar nycklar/passagekort till lokalerna. Planer ska finnas för: a) Att nycklar och passagekort är förvarade på betiyggande sätt. b) Att kodkombinationer byts ut med jämna mellanrum. c) Att byte av lås görs om nödvändigt. (Vid reparationsarbeten bör låset tillfälligt bytas ut mot ett så kallat bygglås). Utlämning av nycklar ska vara restriktiv. Med låsning i Skyddsklass 3 finns möjlighet till två personers behörighet för att låsa och låsa upp. Beroende på förutsättningarna kan krav på två personers behörighet ställas. Nycklar och dokumentation som berör säkerhetssystemet ska förvaras inom högsta skyddsnivån på museet/utställningen och tillgänglighet ska vara begränsad när lokalerna är stängda. För förvaring av nycklar och dokumentation i lokaler med lägre skyddsnivå ska de placeras i ett larmskyddat säkerhetsskåp enligt standard SS 3492 eller motsvarande.

57 7 (10) 5.5. Brandskydd Systematiskt brandskyddsarbete. Enligt Räddningsverket SRVFS 2004:3 ska ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas av alla företag och organisationer oberoende av storlek och verksamhet. Ansvaret för arbetet är ledningens men alla medarbetare är viktiga i sammanhanget. Inte minst säkerhetsansvarig, brandskyddsansvarig och skyddsombud. Skriftlig dokumentation av brandskyddet. Enligt Räddningsverket SRVFS 2003:10 ska bland annat följande objekt lämna en skriftlig redogörelse till kommunen: Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen (1988:950) om kulturminnen med mera, med undantag för de byggnader som uteslutande används som bostad. Byggnader som är statliga byggnadsrninnen enligt förordningen ( 1988: 1229) om statliga byggnadsrninnen med mera. Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen ( 1996: 1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Samlingslokaler Samlingslokal som används av fler än 150 personer. Brandcells indelning. Utställningens lokaler ska vara brandcellsindelade för att begränsa brand och rökgasspridning. Utställningslokaler ska så långt som möjligt delas in i separata brandceller med automatisk branddörrstängning vid brand. Verkstäder, kontor, arkiv klimat- och elrum ska var och en för sig utgöra separata brandceller. Samtliga avgränsningar för brandceller ska vara minst brandteknisk klass EI60. A vgränsningama ska företrädesvis vara röktäta. Sektioneringsväggar ska föras igenom förhöjt golv och unde1iak. Genomforing för kablar, rör, ventilationstrummor etc. ska utföras i samma brandtekniska klass som sektioneringsväggar. Branddörrar, brandluckor o dylikt ska normalt vara stängda. Om de måste stå öppna ska de vara försedda med automatisk stängningsanordning kopplad till brandlarmanläggning. Brandspjäll ska finnas i ventilationskanaler och i för ventilationen nödvändiga öppningar i sektioneringsvägg. Brandspjällen ska stängas automatiskt, styrda av brandlarmanläggningen.

58 8 (10) Brandlarmanläggning. Samtliga lokaler ska ha automatisk brandlarmanläggning. Detta inkluderar dolda utrymmen somt.ex. undertak, installationsgolv. Larmanläggningen ska uppfylla "Regler för automatisk brandlarmanläggning SBF 11 OS utgivna av Svenska Brandförsvarsföreningen. Rökdetektor ska användas såvida inte andra typer bedöms lämpligare. Brandspjäll i ventilationskanaler och övriga öppningar samt branddörrar med automatisk stängning ska vara kopplade till brandlarmanläggningen och stängas automatiskt vid larm. Den automatiska brandlarmanläggningen ska vara ansluten på ett sätt som garanterar utryckning från räddningstjänsten. S läckningsanläggningar. För att höja skyddsnivån kan automatiska släckningsanläggningar installeras. Brandförsvarets insatstid och resurser i förhållande till risken för en snabb brand- och rökgasspridning med stora sekundärskador som följd i relation till skador från automatisk släckningsanläggning bör av museet/utställningen noga tas i akt. Behov och möjlighet att installera släckningsanläggning ska göras i en risk- och konsekvensanalys utförd i samråd med brandteknisk expettis. Handbrandsläckningsmaterial. Handbrandsläckare/brandposter ska placeras ut i lokalerna i erforderligt antal och rätt typ. Släckningsutrustning ska kontrolleras vad avser kvalitet och andvändning minst en gång per år eller i övrigt vad brandmyndigheten föreskriver. Brandskyddsutbildning. Såväl anställd personal som inhyrd personal exempelvis monterbyggare ska genomgå brandskyddsutbildning och medverka vid utrymningsövningar. Åtgärdskalendrar Åtgärdskalendrar/- instruktioner, katastrofplan vid inträffad skadehändelse ska finnas. Förntom utrymning av besökare och personal ska också möjligheterna att rädda föremål utredas och en utrymningsplan för förmål tas fram.

59 9 (10) 5.6. Skydd av föremål i utställning~ Vid statlig utställningsgaranti krävs ofta extra skydd av föremål mot stöld och skadegörelse. Kraven utgår från följande klassificering av föremål som upprättats av Statens Kulturråd: Nivå 5 Nivå4 Nivå 3 Nivå2 Nivå 1 NivåO Högt historiskt och ekonomiskt värde, går inte att ersätta. Historiskt och ekonomiskt värde, går inte att ersätta. Historiskt och visst ekonomiskt värde, svår att ersätta. Historiskt och visst ekonomisk värde, inte svårt att ersätta. Lägre historiskt värde, möjligt att ersätta. Ex.vis rekvisita och undervisningsföremål. I praktiken innebär detta att tavlor alltid ska vara förankrade, lämpligen i fyra punkter. Vid högre värden kan krävas att tavlor skyddas med laminerat glas eller placering i larmskyddad skyddsmonter. Små föremål ska alltid placeras i monter. Vid högre värden är oftast kravet att föremålet placeras i larmskyddad skyddsmonter. Skyddsmonter ska vara provad och godkänd enligt Kammarkollegiets standard för skyddsmontrar. Nivå 3, 4 och 5 ovan motsvaras av skyddsmonter nivå 3, 4 respektive 5. Föremål eller monter med lägre vikt är 150 kg ska förankras. Utrymningsdörrar är en svag länk i skyddet under utställningens öppettid. Detta ska beaktas vid placering och skydd av föremålen. Utrymningsdörrar ska alltid vara larmade och ge lokalt akustiskt larm vid dörren och till personal i t. ex. reception.

60 10 (10) 6. Hantering av föremål. Under hanteringen kan föremålen utsättas för skaderisker både avseende fysiska skador och risk för tillgrepp. Därför ska en redogörelse lämnas för föremålens väg från det att de anländer till museet/utställningen till dess de når sin plats i utställningslokalen och åter. 7. Klimat och ljusförhållanden. Ofta ställs krav från utlånarna avseende klimat- och ljusförhållanden som måste tillgodoses för att undvika skador på föremålen. Grnndregeln är att temperatur och luftfuktighet regelbundet ska registreras i alla utställningar. Ljusintensitet och UV-strålning på föremålen kan ofta behöva regleras. Vid besiktningen kontrolleras möjligheterna att tillgodose utlånarnas krav. 8. Transport Transport ska utföras av Kammarkollegiet godkänd transportör. Dess kompetensområde ska omfatta fordon, hantering, bemanning, planering, rapportering och ansvarsförhållanden. Anlitas annan transportör måste varje enskild transport besiktigas. I samband med ansökan om utställningsgaranti ska lämnas en redogörelse för den planerade transporten, vem som ska genomföra transporten, vilka säkerhetsåtgärder som avses vidtas och vem som ansvarar för säkerheten. Om inte transporten avser alla föremål direkt från utlånare till låntagare och åter ska en specifikation lämnas över de ingående deltransporterna med eventuella magasineringar angivna. Värdet i varje deltransport ska anges. Minimikraven för fordonstransport är specialfordon med skyddat och låsbart lastutrymme, klimatanläggning, larm, radiokommunikation och GPS positionssystem. Lastutrymmets omslutningsyta ska motsvara mekanisk skyddsklass 3. Fordonet ska bemannas av minst två man. Transporten ska kontinuerligt vara övervakad från ledningscentral. Ytterligare krav kan ställas vid, transport utanför Sverige, vid transport av mycket höga värden och vid transport med övernattning. Vanligtvis krävs då eskort av följebil som kan vara bemannad med egen personal, väktare eller polis. Vid flygtransporter ska godkänd transportör ansvara för hela transportsträckan. 9. Magasinering Magasinering ska utföras i av Kammarkollegiet godkänt magasin. I annat fall måste varje enskilt magasinering besiktigas. I samband med ansökan om utställningsgaranti lämnas en redogörelse för de magasineringar som planeras, var dessa ska ske, vilka värden, vilka säkerhetsåtgärder som avses vidtas och vem som ansvarar för säkerheten. Skyddskraven för magasin är de samma som för utställningslokal.

61 I LÄNSSTYR~LSE~. HALLANDS LAN Rättt>enheten Halmstad Tillstondshavare Ändamål, omfattning och plats för övervakningen Namn Museet i Varberg Postutdelningsodres.s med postnummer 0<h ortnamn Fästningen, Varberg Kontcktmon Agneta Bartoldsson TILLSTÅND att bruka övervakningskamera Dolum Mottagningskvitto I Per.;on~/Orgonisolionsnummer j Telefon dog lid : Tillståndet innefattar rätt att bruka två kameror för övervakning av utställningssal vid Museet i Varberg. Ändamålet skall vara att förhindra stöld av konst och konsthantverk. Kamerornas placering, upp tagnlnggområde och funktlonsslttt Kamerorna skall monteras enligt skiss. De skall vara försedda med fast optik och får inte vara rörliga. Bildupptagningsområdet skall begränsas så att ingen del utanför lokalen kommer med i bild. Kamerorna skall anslutas till monitor placerad i receptionen...:'. ' '. ~ ~... :::l < I: "' q ~ fl ~ 0 1 ~ z 9 ' VÄND

62 .. Föreskrifter Tillståndet innefattar X inte rött all spela in bilder som för~~dlos ov i!illslåndel angivna kameror. rätt otl spela in bilder som förmedlas av i tillståndet angivna kameror. 2 Tillståndet medför inte rött alf bruka övervakningskamera som inle längre är erforderlig för i tillslånde1 angivet ändamål. Det åligger tillståndshovoren att i sådan! fall anmäla förhållandet till lönsstyrelsen. 3 lönsslyrelsen kon meddela ytterligare föreskrifter eller å!erkollo tillståndet om så erfordras med hänsyn till enskilds personliga integritet. 4 Det åligger tillståndshovoren att på begäran lämna länsstyrelsen tillträde till kontrollrum och andra delar av övervokningsonläggningen som! lämna de upplysningar i övrigt som länsstyrelsen begär. 5 Det åligger 1illståndshovoren att informera allmänheten om övervakningen genom (!il lämpligt olternoliv hor markerats med kryss) ( X anslog annonsering Anslog skall innehålla uppgift om~&~~tiflf~~fkil!i~~mea~wi~~9e~~~j1: vi I kel område som berörs av övervakningen. Anslog skall tydligt ange att TV-övervakning före. kommer och placeras på vöi synlig plats vid samiiigo entreer till det övervakade omrödel. ~OOlll!m!IKd;i:»'OOiJdiöil:CKs1SiMOOOC~~iHäXim[~nJ~ )'i.~~~4rfuli:~:e~ XXXXJ.\~&~ijjenciX Upplysningar Detta beslut kan överklagas av justiliekanslern (JK). JK hor tre veckor på sig att överklaga efter del att han har fått del av detta beslut. Innan TV- utrustningen anskaffas ör del därför lämplig! att kontroll sker hos JK om beslutet hor överklagats. Besvär Hurmanöverklagor,sebilaga kammarrätten i Göteborg Avgift kronor... 21i~f~c~~ W~... ~... p Bo Pa~rt Kopia till JK ( + ritning e d) Akten Pärmen ~~seli)x....y.?.l:f.l?..~.;i;.:g!?.... kommun

63 OFFERT MATERIAlSPECifIKATION Benämnin Antal 2 MP minidomkamera -2 megapixel digital dag/natt IP-domkamera, max bildupplösning 1920 x Max 60 bps i alla upplösningar. Varifokal optik 3-8,Smm -SSLE (5amsung Super Light Enhancer): 0,1 Lux. Enhanced WDR Face/Motion/Audio detection. Defog. -SD/SDHC/SDXC PoE/12VDC 6 NVR: server 1 TB i3 prcessor NVR mjukvara för kameror: Milestone 1 Extra inspelningskanal för Milestone 6 8-port Gigabit switch PoE Great Security Sverige AB, Vagnvägen 16C, VARBERG Tel , Fax , info@greatsecurity.se Sid 3 av4

64 .b: I o.qo.:. \ PASSAGE '"' '-\b~\ JO.k h<>sj k.y,1-., er k.ti.,.1 ( r ( L.,. \, - ' ' \ ~w-. '> z '(.,, 0 ~ ~ U1-.d~.'l!'t'\ lh ~ 1 sk~v-w, ~ höjd Z,ro ~ tn ed \<o"'s '\;- V i J J~ of-lt'r1"'d~ yl-orha_ f.,\.,.,...i 11~ O!f"IJ~. FÖRFRÅGNINGSUNOERLAG ~ ~ -STATENS 8fJf FASTIGHETSVERE Jifo ie-;~sn* h10j1. 11~~m..., Anlllln Stlhl I LoU~ ( Ml!:~0' Erik Wikrrst~l VARBERGS FASTNING, SLOTTET NORRA LÄNGAN GE, Ott- OCH TILLB 'l'cigljao PLAN 3, V1M~Ci 2 TRAPPOR ~, \ \\k- -~A\ /f,;~~n IA I I I I ~ I I ' _,,... I

65 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 11. Remissvar - Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460)- St1 Sverige AB Dnr: KS 2014/0622 Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 8 Dnr KS 2014/0622 Remissvar - Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460)- St1 Sverige AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte ha något att invända mot St1 Sverige AB:s ansökan om kameraövervakning. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen har begärt Varbergs kommuns yttrande på St1 Sveriges AB:s ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen. St1 Sverige AB ansöker om kameraövervakning på en obemannad automatisk drivmedelsanläggning i Veddige, dygnet runt, för att det ska vara möjligt att upptäcka drivmedelsstölder, stöldförsök och skadegörelse. Ansökan gäller två kameror vars upptagningsområde är över pumpplan och kortterminal. Bilder ska lagras och ses av kontaktansvarig. Materialet är lösenordskyddat och placerad i låst och larmad databod. Övervakningen ska ske 24 timmar per dygn. Tydlig skyltning i minst A5-format ska upplysa om att övervakning sker. Tillsammans med ansökan finns även en sammanställning av händelser som inträffat på platsen. Yttrande Kommunkansliet har i tjänsteutlåtande den 22 december 2014 inget att invända mot St1 Sverige AB:s ansökan om kameraövervakning. Tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid en bedömning ska det även beaktas om övervakning behövs för att förebygga brott och förhindra brott eller andra jämförliga ändamål.

66 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) I ansökan framgår det att skadegörelse förekommit och det är en plats där olyckor förekommer. Samtidigt är det även en plats som allmänheten har tillgång till utan hinder. I en avvägning mellan dessa två parametrar anser kommunen att intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes integritet. Protokollsutdrag: Ks

67 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2014/ Handläggare: Sofie Werdin Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Remissvar - Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) - St1 Sverige AB Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att inte ha något att invända mot St1 Sveriges AB:s ansökan om kameraövervakning. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen har begärt Varbergs kommuns yttrande på St1 Sveriges AB:s ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460). St1 Sverige AB ansöker om kameraövervakning på en obemannad automatisk drivmedelsanläggning i Veddige, dygnet runt, för att det ska vara möjligt att upptäcka drivmedelsstölder, stöldförsök och skadegörelse. Ansökan gäller två kameror vars upptagningsområde är över pumpplan och kortterminal. Bilder ska lagras och ses av kontaktansvarig. Materialet är lösenordskyddat och placerad i låst och larmad databod. Övervakningen ska ske 24 timmar per dygn. Tydlig skyltning i minst A5-format ska upplysa om att övervakning sker. Tillsammans med ansökan finns även en sammanställning av händelser som inträffat på platsen. Förvaltningens överväganden Tillstånd till kameraövervakning ska ges om intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid en bedömning ska det även beaktas om övervakning behövs för att förebygga brott och förhindra brott eller andra jämförliga ändamål. I ansökan framgår det att skadegörelse förekommit och det är en plats där olyckor förekommer. Samtidigt är det även en plats som allmänheten har tillgång till utan hinder. I en avvägning mellan dessa två parametrar anser kommunen att intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes integritet. Kommunkansliet föreslår kommunstyrelsen att inte ha något att invända mot St1 Sverige AB:s ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460). KOMMUNLEDNINGSKONTORET

68 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Henrik Lundahl Kanslichef Sofie Werdin Kommunsekreterare Bilagor Remiss - Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460), St1 Sverige AB

69 ,:d.}f ~ LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN REMISS Varbergs konunun Varberg 1 (1) VarbcIT.:> 1 m irnl.n Kom~ur"L)...:!. t n,, 1" 22 Dnr.. ~~ ~( if) ffc~7.. ~ J Ansökan om tillstånd enligt kameraövervakningslagen (2013:460) Bilagda handlingar från Stl Sverige AB översänds för yttrande i enlighet med 18 kameraövervakningslagen (2013 :460). Yttrandet ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 1 februari c~ ~ Bilagor Ansökan Postadress HALMSTAD Besöksadress Slottsgatan 2 E-post Telefon halland@lansstyrelsen.se 0 I

70 ANSÖKAN OM KAMERAÖVERVAKNING länsstyrelserna LÄNSSTYRELSEN HALLAND Adressen till länsstyrelsen framgår av 2014 ~ informationsbladet Läs ifyllnadshjälpen fö länsstyrelsen. gorna 1 ansökningsblanketten innan ansökan lämnas till Viktig information e En övervakningskamera får inte sättas upp före beslut om tillstånd lämnats. Ansökningsavgiften ska betalas i samband med att ansökan lämnas. Betalas inte avgiften kommer ansökan att avvisas (se tillhörande informationsblad för kontouppgifter och olika avgiftsnivåer). Obligatoriska bilagor som ska inges med en ansökan om kameraövervakning I. Ritning (helst skalenlig) som åskådliggör övervakningsområdet, varje kameras beteckning, placering, exakta upptagningsområde samt upptagningsområde som döljs eller avskärmas vid bildvisning. 2. Förteckning över hur varje kamera är uppsatt, vad va1je kamera övervakar, syftet med varje kamera, varje kameras brännvidd och möjlighet till fjärrstyrning (rörlighet och zoom). Exempel: Kamera 1 är monterad på fasad 2,5 meter ovan mark och övervakar garageport i brottsförebyggande syfte. Kameran är fast och har rörlig optik (brännvidd 2,8-5,8 mm). 3. Underlag som styrker att övervakningsområdet är en särskilt brottsutsatt plats eller en plats där olyckor förekommer. Det kan göras genom polisanmälningar eller egna sammanställningar. 4. Avser ansökan en arbetsplats ska yttrande om övervakningen bifogas från skyddsombud, skyddskommitte eller organisation som företräder de anställda. (Yttrandet kan inte inges av person som företräder sökanden)..-,01rnnue (Juridisk eller fysisk person) Namn och adressuppgift på företaget eller personen som tillståndet ska utfärdas på och som ska bedriva övervakningen r'lanm St1 Sverige AB rerson- euer orgamsauonsnummer ume11ungsauress Box 1029 Postnummer I ~undbyberg ~~~n~~~ ;~~er~o 1 Om annan än sökanden sköter eller tar del av öven'akningen Namn Nordic Alarm AB Namn och adressuppgift på företaget Organisationsnununer som sköter eller tar del av övervakningen på uppdrag av tillståndsinnehavaren, I.ex. en Utdelningsadress larmcentral eller ett bevakningsföretag. Karlsbodavägen 39 (Om olika fysiska eller juridiska personer självständigt bedriver Postnummer I Ort kameraövervakning med samma Bromma utrustning bör var och en ansöka om tillstånd för sin användning). Besöksadress (OBS ej Box-adress) Karlsbodavägen 39 I ~~~~72;27mer)

71 På vilket sätt sköter eller tar annan del av övervakningen? Exempel på hur annan än tillståndshavaren sköter eller ta del av övervakningen är när bild överförs till och lagras hos en larmcentral eller när bild överförs till vaktbolag vid utlöst larm. Nordic Alarm sköter montage, service, underhåll samt utbildning på CCTV anläggningen. E(teJji-ågade uppgifter kan bifogas i bilaga om u/jymmet för svar inte är tillräckligt Kameraplats Den adress där övervakningsutrustningen ska sättas upp. Kontaktperson Den person som Länsstyrelsen kan kontakta för frågor eller som på plats kan visa övervakningsutrustningen vid oanmäld tillsyn. Besöksadress (OBS ej box-adress) Västra ringvägen 4 Postnummer I Ort Veddige Kontaktperson (För- och efternamn) Per Hörman Telefon (Även riktnummer) Kommun Malmö Vad är syftet med kameraövervakningen? Kameraövervakning är främst avsedd för att förebygga brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. Vilka alternativa åtgärder till kameraövervakning har vidtagits? Kameraövervakning far normalt inte vara en förstahandsåtgärd, därför ska andra åtgärder vidtagits innan tillstånd till kameraövervakning lämnas t.ex. lås, staket, belysning, larm, väktare, m.m. Varför kan syftet med kameraövervakningen inte tillgodoses på andra sätt än med kameraövervakning? Har brott begåtts, eller olyckor inträffat, på den plats som ska övervakas? övervakningskamerornas primära syfte är att avskräcka från brott. Inspelning sker kontinuerligt i syfte att klara upp eventuella brott som stöld, skadegörelse, anläggande av brand osv. Ejie1frågade uppgifter kan bifogas i bilaga om ut1ymmet för svar illfe är tillräckligt Stationen är obemannad och har därför inga andra möjligheter till övervakning. Efte1fråf!ade uuu<d/ier kan bifof'as i bilafta om utrvmmet för svar inte är tillräcklif!t Stationen är obemannad och har därför inga andra möjligheter till övervakning. E/ierfi-åf!ade unnvifter kan bi(of!as i bil;f!a om utrvmmet för svar inte är tillräckligt Stationen har haft skadegörelse och smitningar för avsevärda belopp. Se bifogade polisanmälningar. (Om ja ange vad som inträffat och hur ofta det skett) Eftersom kameraövervakning främst är avsedd för att förebygga brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål, är det viktigt att redovisa sådana händelser. Det gäller i synnerhet vid ansökan om inspelning och ljudupptagning. Se instruktion för obligatoriska bilagor, tredje punkten Ejie1frågade uppgifter kan bifogas i bilaga om u//ymmetför svar inte är tillräckligt

72 Ange vilka kameror som är fasta respektive rörliga (Ange varje kameras beteckning) En rör! ig kamera kan ändra upptagningsområde, t.ex. genom att vridas. Motsatsen är en fast kamera. Ange kamerornas brännvidd (Ange varje kameras beteckning) Brännvidd anger graden av förstoring. Kan brännvidden varieras är optiken utrustad med zoomfunktion (rörlig optik) eller manuellt inställbar optik. Motsatsen är fast optik. Döljs eller avskärmas delar av upptagningsområdet vid bildvisning genom funktioner i utrustningen? (Ange varje kameras beteckning) Funktionen hindrar visning av förutbestämda områden, detta utan att kamerans position eller riktning ändras. Mellan vilka klockslag ska övervakningen bedrivas? (Ange om tiden varierar mellan olika veckodagar och mellan olika kameror) Ska bild lagras? (Om ja, ange anledning) Behovet av ljudavlyssning samt inspelning av bilder och ljud måste styrkas i varje enskilt fall eftersom det kan medföra ett betydande integritetsintrång. Tillstånd till inspelning av bilder kan ges för särskilt brottsutsatta platser och tillstånd till avlyssning eller inspelning av ljud kan ges i undantagsfall. Alla kameror är fasta. Se bifogad ritning med kameralägen och riktning. Se instruktion för obligatoriska bilagor, andra punkten Efie1frågade uppgifter kan bifogas i bilaga om ut1) etför svar inte är tillräckligt Samtliga kameror har 3-9mm optik som är i fast läge Se instruktion för obligatoriska bilagor, andra punkten Efte1frågade uppg(fier kan bifogas i bilaga 0111 ut1y111111etför svar inte är tillräckligt Inga delar av visningsbilden är avskärmad i anläggningen då inställda kameror redan vid montaget ställs in så att endast delar av pumpplan syns. Se instruktion för obligatoriska bilagor, första punkten Efterfi'ågade uppgifter kan bifogas i bilaga 0111 ut1y111111etför svar illfe är tillräckligt Alla kameror spelar in hela dygnet. EfierfråKade umwifier kan bifows i bilaga trvm111et för svar inte är tillräcklii!t [81 Bilder ska lagras från samtliga kameror D Bilder ska lagras från följande kameror: Se under tidigare fråga om argument för kameraövervakning. Se instruktion för obligatoriska bilagor, tredje punkten Efte1ji-ågade uppgifter kan bifogas i bilaga 0111 ut1y111111etför svar inte är tillräckligt D Ljud ska förmedlas D Ljud ska lagras Nej. Ska ljud förmedlas eller lagras? (Om ja, ange anledning) Ange befattning för respektive person som ska ha tillgång till lagrat material, samt hur materialet skyddas så att ingen obehörig kan komma åt det. Antalet personer med tillgång till lagrat material (fysisk åtkomst och möjlighet att ta del av innehållet) ska minimeras till det antal som behövs för att övervakningen ska kunna bedrivas. Ange vidare hur överföring sker, hur materialet sparas samt hur åtkomst sker. Se instruktion för obligatoriska bilagor, tredje punkten Efterfi'ågade uooi!//ier kan bifof!.as i b1"/af!.a om ut1y111111etför svar inte är tillräcklii!t lnspelningsenheten är lösenordsskyddad och placerad i låst och larmad databad. Endast kontaktperson, Per Hörman, har behörighet och åtkomst till materialet. Efier(i å?:ade uoof!ifter kan b(fo!as i bila!a 0111 ut1ymmetför svar inte är tillräcklii!t

73 Hur sker upplysning om övervakningen? Den som bedriver övervakning är skyldig att på ett verksamt sätt informera allmänheten om detta, t.ex. genom skyltar som bör vara i minst AS-storlek (148x210 mm). Avlyssnas eller lagras ljud ska särskild upplysning lämnas. [8] Tydlig skyltning i minst AS-storlek D På annat verksamt sätt, ange vilket: Efte1frågade uppgifter ka11 bifogas i bilaga 0111 utry111111etför svar i11te är tillräckligt Beskriv övervakningsområdet Typ av område som övervakas (t.ex. skolområde, industriområde eller parkeringsplats), vilka aktiviteter företas på området (t.ex. försäljning) och hur området är utformat (t.ex. öppna ytor, gångstråk samt anordnade platser för nöje och rekreation). Beskriv allmänhetens tillträdesmöjligheter till det övervakade området Har allmänheten obegränsat tillträde till området eller begränsas tillträdet i något avseende, exempelvis till vissa områden, under vissa tider eller dagar. Ar övervakningsområdet en arbetsplats? (Om ja, bifoga obligatoriskt yttrande) Ar övervakningsområdet en skola? Övervakning av pumpplan sker med 2st fasta kameror monterade i undertak riktade mot respektive pump samt kortterminal, nedåtriktade så att siktfältet avslutas där pumpplan fysiskt slutar. Efte1frågade uppgifter ka11 bifogas i bilaga 0111 ullymmetför svar inte är tillräckligt Tillträde till stationens område kan ske dygnet runt utan hinder då detta är en öppen plan. Efter!i-åf!ade unmdfter ka11 bifof!as i bilaf!a om utn>m111et för svar inte är tillräcklif!t D Övervakningsområdet är en arbetsplats Nej Nej Se instruktion för oblij.?atoriska bi/afjor,fjärde punkten (Om ja bör yttrande från elevorganisation eller föräldraförening bifogas) Ovriga upplysningar som kan ha betydelse för länsstyrelsens prövning av ärendet Finns tillstånd för övervakning av området sedan tidigare? Kamerorna vinklas för att se kortterminalerna samt pumparna på pumpplan. Nej Efierfråf{ade uvvf!ifter kan bifof{as i bilaf{a 0111 ully111111etför svar inte är tillräcklif!t (Om ja, ange diarienummer och datum för beslutet) Avser ansökan utvidgning eller ändring av befintligt tillstånd ska det framgå av ansökningshandlingarna i vilket avseende det ska ske. Efte1frågade uppgifter kan bifogas i bilaga om 1t11ymmetför svar inte är tillräckligt Underskrift Ort och datum Bromma Namnförtydligande

74 Anm[rknin rn 4m l?vervakar kortterminal och oum a 4m l?vervakar kortterminal och oum ~ 'o" 'o ""' '" No'"'"''""""" Cistern 1/95/30m3 / ""- / I!LÄNSSTYRELSEN HALLAND 201(, B DNR J//- (-f{,'f</--/~ AICTBIL I \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ ~ ' I \ u \... -D ~ \ Cistern 3/0/15 '\} I 0 I / / / I / / / / / / 0 I I I / / / / / / / / / / / / / / / / / / 5 10 meter I / 1-R-EV-l-1 -RE-Vl-DE-Rl-NG-EN_A_VS_E_R l1-d-a_1u_m --t- 1 -Sl-G N~1 1 ANS?KNINGSHANDLING St1 Sverige AB Box Sundbyberg Tel: +46 (0) ~ GRANSKAD AV UPPRÄTTAD DEN PSKSydAB Bora:wåS!on1C S-25466Hel:1in!JbOrg wmt.psll:syd.com RITAD AV J.Berolund i SENAST REVIDERAD VARBERG RAMS TO RP 6:8 RINGV7G EN 4, VEDOIGE AUTOMA TST A TION KA MERA?VERV AKNI NG I HANDLÄGGARE P. H7rman m w...i I I 1 ~A2oo (A3J)craR1 7 6: H 2 I X ~ REV

75 Verifikatnr: Polisanmälan ang skada på bensinstation Anmälare Personnummer (*) Efternamn (*) I I Sylvenius Glo I Utdelningsadress (*) I Hästholmsvägen 1 Postnummer (*) Postort (*) I I Asa Land Sveri e Datum LÄNSSTYRELSEN HALLAND DNR AKTBIL 2014 =10~ 08 Samtliga förnamn (*) Tilltalsnamn (*) I Freddy I Freddy Telefon dagtid(*) I Mobilnummer I Kommun(*) I Kungsbacka I Målsägare Orgnr I Personnr Firmanamn I I St1 Sverige AB Glo I Utdelningsadress I Löfströms Alle 5, Box 1029 Postnummer Postort I I Sundbyberg Samtliga förnamn I Per Telefon dagtid I Mobilnummer I Kommun I Sundbyberg Efternamn I Hörman Plats, tid Plats för händelsen I St1 Sverige AB Automat Veddige Ringvägen 4 Skadan upptäcktes I datum och tid (*) I :00 Skadan inträffade under tidsperioden I datum och tid (*) I : :00 Övervakningsfilm Finns sparad övervakningsfilm? D Ja X Nej Kan man se/identifiera eventuell gärningsman på filmen? (KRAV ansiktsbilder, bra kvalitet på filmen ej suddig) 0 Ja X Nej Skada Skadan upptäcktes av (*) I Freddy Sylvenius Vittne Vittnen som kan lämna upplysningar om hur skadan uppkommit (namn, adress, tel bostaden och arbetet). Beskrivning av händelsen (*) Lucka uppbruten, kortläsare och kvittoskrivare stulna

76 Verifikatnr: Polisanmälan ang skada på bensinstation Anmälare Personnummer (*) Efternamn (*) I I Sylvenius C/o I Utdelningsadress (*) I Hästholmsvägen 41 Postnummer(*) Postort (*) I I Åsa Land Sveri e Datum LÄNSSIYRELSEN HALLAND mm AK1B\L/ o a 1r Samtliga förnamn (*) Tilltalsnamn (*) I Freddy I Freddy Telefon dagtid(*) I Mobilnummer I Kommun(*) I Kungsbacka Målsägare Orgnr I Personnr Firmanamn I I St1 Sverige AB C/o I Utdelningsadress I Löfströms Alle 5, Box 1029 Postnummer Postort I I Sundbyberg Samtliga förnamn I Per Telefon dagtid I Mobilnummer I Kommun I Sundbyberg Efternamn I Hörman Plats, tid Plats för händelsen I St1 Sverige AB Automat Veddige Ringvägen 4 Skadan upptäcktes I datum och tid (*) I Skadan inträffade under tidsperioden I datum och tid (*) I 26/ :00-29/ :00 Övervakningsfilm Finns sparad övervakningsfilm? D Ja X Nej Kan man se/identifiera eventuell gärningsman på filmen? (KRAV ansiktsbilder, bra kvalitet på filmen ej suddig) OJa D ~ Skada Skadan upptäcktes av (*) I Freddy Sylvenius Vittne Vittnen som kan lämna upplysningar om hur skadan uppkommit (namn, adress, tel bostaden och arbetet). Beskrivning av händelsen (*) Kund har kört iväg med pump pistolen i tanken.

77 ANMODAN 1 (1) LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN Stl Sverige AB Box SUNDBYBERG Angående ansökan om tillstånd till kameraövervakning; St1 Sverige AB Ni har ansökt om tillstånd till kameraövervakning av obemannade stationer på V ar bergsvägen 91 och 1770 i Kungsbacka, Västra ringvägen 4 i Varberg samt Laholmsvägen-Wrangels leden i Halmstad. Med anledning av att det saknas vissa uppgifter/handlingar ger länsstyrelsen er tillfälle att komplettera ansökan med följande. I!! Länsstyrelsen har bedömt att det är fråga om en arbetsplats och ni ombeds därför komplettera er ansökan med ett yttrande från skyddsombud, skyddskommitte eller en organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen. Av 17 kameraövervaknings lagen (2013:460) framgår bland annat följande. Om övervakningen avser en arbetsplats, ska ett yttrande från skyddsombudet, skyddskommitten eller en organisation som företräder de anställda på m betsplatsen lämnas in tillsammans med ansökan. Ni ombeds redogöra för de alternativa åtgärder till kameraövervakning som har vidtagits på respektive station, tex. lås, staket, belysning, larm väktare o.s.v. Kompletteringen ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 3 november För den händelse så inte sker kan ärendet komma att avgöras på de uppgifter som finns hos länsstyrelsen. Postadress HALMSTAD Besöksadress Slottsgatan 2 E-post Telefon hallancl@lansstyrelsen.se

78 SÄKERHET INNOVATION INTEGRATION Hej! Angående kompletteringen i Ärendenummer , , och på STl automatstationer. Ni har bedömt att dessa obemannade stationer är arbetsplatser. De enda som "jobbar" där är den som har hand om underhållet av stationen och den som kör ut och fyller på bränslet. Bägge dessa arbeten är utlagda på entreprenad och ingen av dessa är därför anställda i STl. Angående redovisning av alternativa åtgärder till kameraövervakning så är själva övervakningsområdet en öppen pumpplan med tillträde för alla. Det ligger i sakens natur att alla måste kunna komma fram till pumparna för att kunna tanka. Ni nämner t.ex. lås, staket, belysning och larm som åtgärder man skall beakta innan man använder kameraövervakning som ett alternativ. Av dessa är det bara belysning som är applicerbart på stationerna, enligt ovan nämnda förutsättning, och dessa har full belysning från skärmtaken som står över pumparna. Om det är något oklart så får ni gärna höra av er per telefon eller epost för snabbare respons. Med vänliga hälsningar ~ah~~ Mattias Gustafsson ~114:0"( l<arlsbodavägen 39, Bromma, Sweden. Telefon: info@nordicalarm.se

79 SÄKERHET INNOVATION INTEGRATION l'-ä JSSTYRELSEN HALLAND Bromma Hej! Angående kompletteringen i Ärendenummer , , och , , , på ST1 automatstationer. Angående redovisning av alternativa åtgärder till kameraövervakning så är har ST1 följande alternativ på stationerna: e e e e e e e e e e "Sudden loss" kontroll på nivåerna i cisterner. T.ex. om inga pumpar går och nivåerna sjunker. Kan vara stöld eller läckage. Securitas rycker direkt på dessa larm. Alla påfyllningar låsta +även en låst låda. Manuella pejlar låsta med inlock Många stationer har extra låst "huva" över manuella pejlen. (dubbelt skydd) Många pumpar har inbrotts skydd ( t.ex. pumpdörr som lossas stängs pump av) Automater har intrångsskydd (tamper). Automat sätt ur funktion om dörr, skal öppnas. Kartläsare har brytskydd (tamper). Speciellt munstycke på kartläsare för att försvåra skimming utrustning. Kontroll på stationer online. Kontroll på att transaktioner fungerar (duty call). Om det är något oklart så får ni gärna höra av er per telefon eller epost för snabbare respons. Med vänliga hälsningar ~~~~ ~1-~o-z- Mattias Gustafsson l<arlsbodavägen 39, Bromma, Sweden. Telefon: info@nordicalarm.se

80 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 12. Projekt och huvudmannaskap vid sanering av fastigheter som är berörda av plantskoleverksamhet vid Trädlyckan och Brage i centrala Varberg Dnr: KS 2014/0582 Handläggare: Margareta Björsell Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 471 Dnr KS 2014/0582 Projekt och huvudmannaskap vid sanering av fastigheter som är berörda av plantskoleverksamhet vid Trädlyckan och Brage i Varberg Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att åta sig huvudmannaskap för förundersökningar av fastigheterna som berörs av plantskoleverksamhet i enlighet med Länsstyrelsens MIFO-inventering. beslutet förutsätter att Varbergs kommun erhåller fullt bidrag från Naturvårdsverket. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen har inventerat de branscher som enligt Naturvårdsverket har bedömts kunna ge upphov till föroreningar i sin omgivning. Områden som anses tillhöra högsta risklassen är verksamhetsområden för plantskola. I centrala Varberg, som berör bostadsområdena Trädlyckan, Brages gränd och Tors gränd, har det funnits två olika plantskolor där besprutning av bland annat DDT förekommit. Då användningen av bekämpningsmedel anses ha skett ganska rikligt och spridningsrisken kan vara stor, bör utökad undersökning och provtagning göras och kanske ska området saneras. Länsstyrelsen har ansökt om medel hos Naturvårdsverket för utredning av området. För att bevilja medel krävs en huvudman och Länsstyrelsen har inkommit med förfrågan till Varbergs kommun om att åta sig huvudmannaskapet. Huvudmannaskapet innebär att kommunen kommer att upphandla en miljökonsult som har kunskaper att leda förundersökningarna inklusive provtagningar. Kommunen kommer att vara kontaktperson för länsstyrelsen och hålla i upphandling, dokumentationen samt ekonomisk hantering.

81 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Utredningarna finansieras av Naturvårdsverket där också kommunens arbetsinsats ingår. Anledningen till att Länsstyrelsen har ställt frågan om huvudmannaskap till kommunen är att ägarna till de båda plantskolorna förmodligen har avlidit och eftersom inga registrerade företag finns eller har funnits är det svårt att hitta någon ansvarig för föroreningarna. Det är också svårt att låta fastighetsägare vara ansvariga eftersom de flesta fastigheterna som berörs har varit i samma ägo under lång tid. Eftersom området är exploaterat och föregåtts av planläggning kan det vara svårt att utkräva ansvar från ägare till småhusfastigheter. Yttrande Samhällsutvecklingskontoret har i tjänsteutlåtande den 3 december 2014 föreslagit att Varbergs kommun åtar sig huvudmannaskap för förundersökningar av fastigheterna som berörs av plantskoleverksamhet i enlighet med Länsstyrelsens MIFO-inventering under förutsättning att Varbergs kommun erhåller fullt bidrag från Naturvårdsverket. Protokollsutdrag: Ks

82 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2014/ Handläggare: Margareta Björsell Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Projekt och huvudmannaskap vid sanering av fastigheter som är berörda av plantskoleverksamhet vid Trädlyckan och Brage i centrala Varberg Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att Åta sig huvudmannaskap för förundersökningar av fastigheterna som berörs av plantskoleverksamhet i enlighet med Länsstyrelsens MIFOinventering. Beslutet förutsätter att kommunen erhåller fullt bidrag från Naturvårdsverket. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen har inventerat de branscher som enligt Naturvårdsverket har bedömts kunna ge upphov till föroreningar i sin omgivning. Områden som anses tillhöra högsta risklassen är verksamhetsområden för plantskola. Det aktuella området ligger i centrala Varberg och berör bostadsområdena, Trädlyckan, Brages gränd och Tors gränd. På området har funnits två olika plantskolor. Båda verksamheterna startade runt I växthusen odlades flera olika sorters plantor och krukväxter. På åkrarna odlades säd och på en liten del fanns äppelodling. Bekämpningsmedel som användes var bla DDT. Besprutningen gick till så att man sprayade från traktor ut över lokalerna och inte med riktning direkt på plantorna, varför det kan antas att mycket av kemikalierna hamnade på golven som bestod av jord. På 1940-talet värmde man upp lokalerna genom att elda med ved men på 1950-talet började man använda tjockolja istället. Verksamheterna ska ha upphört runt Troligtvis har jorden som fanns i växthusen använts som matjord i trädgårdarna. Boende i området har hittat glas i sina trädgårdar, vilket bekräftar spridningen. På området fanns tidigare en bäck som nu leds genom en nedgrävd kulvert. Grundvattnet kan också vara förorenat eftersom jordtäcket är tunt och jordlagret består av ett ganska genomsläppligt material, med en blandning mellan sand och grövre material som stenblock. Då användningen av bekämpningsmedel anses ha skett ganska rikligt och spridningsrisken kan vara stor, bör utökad undersökning och provtagning göras och kanske ska området saneras.

83 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Eftersom plantskoleverksamheterna höll på till runt 1974, alltså efter den 1 juli 1969, kan ansvaret ligga på verksamhetsutövarna. Emellertid verkar ägarna till de båda plantskolorna ha avlidit och eftersom inga registrerade företag finns eller har funnits kan det vara svårt att hitta någon ansvarig för föroreningarna. Det kan också vara svårt att låta fastighetsägare vara ansvariga eftersom de flesta fastigheter har varit i samma ägo lång tid. Eftersom området är exploaterat och föregåtts av planläggning kan det vara svårt att utkräva ansvar från ägare till småhusfastigheter. Länsstyrelsen har ansökt om medel hos Naturvårdsverket för utredning av området. För att bevilja medel krävs en huvudman och Länsstyrelsen har inkommit med förfrågan till Varbergs kommun om att åta sig huvudmannaskapet. Huvudmannaskapet innebär att kommunen kommer att upphandla en miljökonsult som har kunskaper att leda förundersökningarna inklusive provtagningar. Kommunen kommer att vara kontaktperson för länsstyrelsen och hålla i upphandling, dokumentationen samt ekonomisk hantering. Utredningarna finansieras till 100% genom medel av Naturvårdsverket där också kommunens arbetsinsats ingår. Förvaltningens överväganden Samhällsutvecklingskontoret bedömer det lämpligt att Kommunstyrelsen åtar sig huvudmannaskapet för att underlätta framtida planering samt leva upp till Kommunfullmäktiges mål och inriktning , med rubriken Fyra stategiska målinriktningar, punkt 1. Ökat ansvar för miljön och klimatet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Magnus Källström Avdelningschef Mark- och exploatering Margareta Björsell exploateringsingenjör Bilagor Ansvarsutredningen Kartutdrag Protokollsutdrag Länsstyrelsen

84 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71)

85 Länsstyrelsen ANSVARSUTREDNING (5) Ansvarsutredning beträffande föroreningar på g,r;llj.fl~ plantskoleverksamhet på fastigheter vid Trädly;ckan:och Brage i centrala Varberg l. Inledning. J()JL1/u5s;t- / Länsstyrelsen i Hallands län har under året 2013 inventerat de sista kvarvarande branschi; som enligt Naturvårdsverket har bedömts kunna ge upphov till föroreningar i sin omgivning. Ett av de inventerade objekten gällde ett område med plantskolor i centrala Varberg, vilken riskklassades i den högsta rislddassen. Objektet anses därför prioriterats för vidare utredningar. Med anledning av detta upprättas en ansvarsutredning med syfte att utreda om det finns ett ansvar för någon juridisk eller fysisk person och hur långtgående detta e\\entuella ansvar är för att bekosta undersökningar och eventuella åtgärder på de fastigheter där verksamheten har bedrivits. De berörda fastigheterna är Tor 1, Getakärr 2:21 och 2:56, Trädlyckan 4-8, och samt Brage 1-34 och 111. Information om verksamheterna har samlats in muntligen, ingen skriftlig information har hittats. 2. Bakgrund 2.1. Områdesbeskrivning Området ligger inom ett bostadsområde i centrala delar av Varberg. Hela området omfattas av sex olika detaljplaner. I samtliga planer har beslutats att området ska utgöras av bostadsområde. Detaljplan för Trädlyckan 59 antogs år 1969, plan för resterande fastigheter på Trädlyckan, som berörs av plantskoleområdet, antogs 1983, plan där Brage fastigheterna ingår antogs 1979 och den plan som berör Tor 1 och Getakärr 2:56 antogs Historik och verksamhetsbeskrivning På området har funnits två olika plantskolor, Förstbergs handelsträdgård samt Smedmans handelsträdgård. Båda verksamheterna startade runt enligt Folke Förstberg (son till ägaren av Förstbergs handelsträdgård samt tidigare anställd på plantskolan). I växthusen odlades flera olika sorters plantor, bl.a. gurka, tomat, snittblommor och krukväxter. På åkrarna odlades säd och på en liten del fanns även äppelodling. Bekämpningsmedel som användes var DDT samt andra idag förbjudna kemikalier. Besprutningen gick till så att man sprayade från en traktor ut över lokalerna och inte med riktning direkt på plantorna, varför det kan antas att mycket av kemikalierna hamnade på golven som bestod av jord. Hur ofta besprutning skedde var svårt att avgöra då det berodde på om plantorna blivit angripna. Användningen av bekämpningsmedel kunde dock ses som ganska riklig. På 40-talet värmde man upp lokalerna genom att elda med ved men på 50-talet böijade man använda tjockolja istället. På området fanns, p.g.a. att där fanns två verksamheter, två pannrum samt två nedgrävda oljetankar. Verksamheterna ska ha upphört runt Enligt en person (Gert Lindh) som bor i området ska företaget Skanska ha rivit växthusen på 80-talet och därefter byggt bostadshus på området. Man kan fortfarande hitta glas i marken av

86 2 (5) som kommer från växthusen. Troligtvis användes jorden som fanns i växthusen som matjord i trädgårdarna. Denna jord verkar ligga utspridd över ett större område än vad plantskolorna sträckte sig över, eftersom boende utanför detta område också hittar glas i sina trädgårdar. På området fanns tidigare en bäcl~ som nu leds genom en nedgrävd kulvert Verksamhetsutövare Varken Förstbergs eller Smedmans verkar ha varit registrerade företag. År 1969 registrerades dock Aktiebolaget Förstbergs Handelsträdgård med organisationsnummer Företaget grundades (enligt Folke Förstberg) av de två sönerna till ägaren av Förstbergs handelsträdgård och verksamheten var lokaliserad strax utanför Varberg på adressen IZlastorps by 112, Varberg. Företaget sysslar med odling av köks-, prydnads- och plantskoleväxter och är aktiva än idag. Det är oklart om de kan räknas som samma företag eller ej Fastighetsägare De berörda fastigheterna är som nämnts Tor 1, Getakärr 2:21 och 2:56, Trädlyckan 4-8, och samt Brage 1-34 och 111. Varbergs kommun äger tre av fastigheterna, Getakärr 2:21 (köptes ) och,2:56 (gåva ) samt Brage 111 (köptes ). HSB:s BRF Ginsten i Varberg är fastighetsägare till Tor 1 (köptes ). Blomgränds samfällighetsförening äger fastigheten Trädlyckan 4 (gåva ) och Sollyckans samfällighetsförening äger Trä.dlyckan 32 (köptes ). Resterande fastigheter äga av olika privatpersoner Genomförda undersökningar Inga utredningar har gjorts inom det aktuella området. 3. Föroreningssituation 3.1. Riskklassning Området har tilldelats riskklass 1 enligt MIFO fas 1, vilket innebär att det finns en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Detta motiveras av att verksamheten har funnits under en längre period (35-40 år) och farliga bekämpningsmedel, som DDT, har använts. Av sättet man besprutade på är det troligt att mycket av medlen hamnade på marken istället för på plantorna. Även eldningsolja har använts, vilken kan ha förorenat marken. Området upptog en stor areal som idag utgörs av ett bostadsområde mitt i centrala Varberg Förorening och omgivningspåverkan De föroreningar som förväntas i marken är DDT, andra farliga bekämpningsmedel samt eldningsolja. Bekämpningsmedel har av Naturvårdsverket bedömts ha en mycket hög farlighet medan eldningsolja bedöms ha en hög farlighet. Det antas inte finnas några förorenade byggnader på området eftersom alla byggnader som hörde till verksamheten idag är rivna. Föroreningsnivån i mark bedöms vara stor då användningen av bekämpningsmedel var tämligen riklig och det troligtvis hamnade mycket på jordgolven, med tanke på det sättet man besprutade. Även i grundvattnet förväntas att man kan hitta en del föroreningar eftersomjordtäcket i området är väldigt tunt ochjordlagret består

87 3 (5) av ett ganska genomsläppligt material, med en blandning mellan sand och grövre material som block. Föroreningarna bedöms ha stora förutsättningar att spridas i marlc och grundvatten pga. att grundvattenytan förmodligen ligger ganska ytligt, pga. det tunna och tämligen genomsläppliga jordlagret. Det ska även finnas en nedgrävd kulvert som kan vara en möjlig spridningsväg. Spridningsförutsättningar till ytvatten bedöms som små baserat på det långa avståndet. Känsligheten på marken i området bedöms vara mycket stor eftersom människor bor permanent i området. Däremot finns inga höga skyddsvärden i områden eftersom hela området är bebyggt. 4. Tillsynsmyndighet Den kommunala nämnden bedöms vara tillsynsmyndighet i detta ärende. Den kommunala nämnden är tillsynsmyndighet för förorenade områden orsakade av annat än A- och B verksamheter. Den inventerade verksamheten är enligt Länsstyrelsens bedömning en C verksamhet (kod i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). 5. Saneringsförsäkringen Saneringsförsäkringen bedöms inte kunna tas i anspråk eftersom den förorenande verksamheten på platsen lade ner före försäkringens ikraftträdande (1 januari 1999). 6. Bedömning av efterbehandlingsansvaret 6.1. Verksamhetsutövarens ansvar Enligt muntliga uppgifter ska plantskoleverksamheterna ha lagt ned runt 1974, alltså efter den 1 juli Ansvar borde av den anledningen kunna krävas av verksamhetsutövaren enligt 10 kap 2 miljöbalken. Emellertid verkar ägarna till de båda plantskolorna ha avlidit och eftersom inga registrerad företag finns eller har funnits tycks det inte finnas någon verksamhetsutövare som kan svara för att bekosta undersökningar/utredningar och efterbehandlingsåtgärder?? 6.2. Fastighetsägarens ansvar Eftersom ingen verksamhetsutövare kan hållas ansvarig kan ansvaret istället hamna hos fastighetsägarna. Detta gäller om fastigheten förvärvades efter den 31 december och denne vid köpet av fastigheten visste, eller borde ha känt till att den var förorenad, 10 kap 3 miljöbalken Förvaringsfallet Enligt muntliga uppgifter ska de båda oljecisternerna vara uppgrävda i och med att området bebyggdes och därmed förvaras inget avfall eller några kemikalier på fastigheten. En fastighetsägare kan därmed inte hållas ansvarig för undersökningar/utredningar av det skälet.

88 4 (5) 6.4. Skälighetsavvägning 6.5. Rimlighetsbedömning Verksamhet som upphört före den 1juli1969 Om den miljöfarliga verksamhetens faktiska drift har upphört före den 1 juli 1969 kan inte verksamhetsutövare hållas ansvarig för efterbehandlingsåtgärder. Har emellertid villkor om efterbehandling föreskrivits i tidigare tillstånd enligt t.ex. vattenlagen gäller dessa villkor till dess att åtgärderna utförts. En fastighetsägare kan hållas ansvarig för undersökningar/utredningar och efterbehandlingsåtgärder även om verksamhetens faktiska drift har upphört före den 1 juli Detta gäller uteslutande de s.k. "förvaringsfallen" d.v.s. de fall som av koncessionsnämnden har bedömts som pågående miljöfarlig verksamhet (t. ex. avfallshögar, gruvhögar och tunnor med kemikalier). Den fastighetsägare som förvarar avfall eller kemikalier på sin fastighet betraktas som verksamhetsutövare, även efter det att verksamheten som gav upphov till "förvaringen" avslutats och oavsett om han haft någon anlmytning till denna verksamhet eller inte. Fastighetsägarens ansvar är enligt dessa qestärnrnelser preventivt, d.v.s. det omfattar att utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att det förvarade avfallet skadar människor eller miljö. Fastighetsägaren har ett preventivt ansvar så länge som han äger marken, och detta gäller oavsett när den aktiva verksamheten bedrevs och när han köpte marken. Omfattningen av markägares preventiva ansvar ska bedömas enligt 2 kap. 7 miljöbalken. Där skall kostnaderna för åtgärderna vägas mot miljövårdsnyttan av dessa. Även andra omständigheter som exempelvis tidsperioden för ägandet, hur lång tid som förflutit sedan föroreningarna ägt rum, eventuell kännedom om föroreningen hos fastighetsägaren, var på fastigheten efterbehandling krävs - om det är utanför gränserna till fastigheten kan det vara mindre rimligt att fastighetsägaren skall svara för åtgärder - samt vilken detalj- eller annan plan som finns för området, kan inverka vid denna bedömning. Ett konkursbo har i praxis ansetts såsom verksamhetsutövare i förvaringsfallen. Även ett dödsbo skulle kunna anses som verksamhetsutövare, bara genom att äga den fastighet på vilken t ex en avfallshög är belägen. Om dödsboet inte har tillräckliga tillgångar för att vidta erforderliga åtgärder kan dödsboet försättas i konlrnrs. Ett ansvar för s.k. förvaringsfall följer av 9 kap. miljöbalken och krav kan riktas mot fastighetsägaren med stöd av 2 kap. miljöbalken, särskilt krav på förebyggande åtgärder enligt 2 kap. 3. Fastighetsägare kan även ha ett reparativt ansvar för de föroreningar som förvaringen har orsakat under den tid som markägare haft rådighet över avfallet. Krav enligt 10 kap. 2 miljöbalken kan emellertid enbart ställas om någon aktiv verksamhet bedrivits på platsen efter den 1 juli 1969 (8 lag om införande av MB). Enligt den praxis som växte fram under Miljöskyddslagen betraktades fastighetsägaren dock inte som verksamhetsutövare om det var fråga om skador som inte är att se som förvaring, t ex förorenad mark eller sediment. Krav på reparativa åtgärder bör därför inte kunna ställas för skador som uppkommit innan miljöbalkens ikraftträdande, d.v.s. innan 1 januari 1999.

89 5 (5) Verksamhet som pågått efter den 1juli verksamhetsutövares ansvar Enligt 10 kap 2 miljöbalken är det i första hand verksamhetsutövaren som skall svara för att utföra eller bekosta undersökningar/utredningar och efterbehandlingsåtgärder. Ansvaret är solidariskt mellan dem som bidragit till föroreningen. En skälighets bedömning enligt 10 kap. 4 miljöbalken skall alltid göras där de omständigheter som uppräknas i lagtexten skall beaktas. När det gäller fusion är huvudregeln att det övertagande bolaget tar över de förpliktelser som det överlåtande bolaget har, d.v.s. det bolag som finns kvar efter fusionen torde vara att betrakta som verksamhetsutövare. Det är viktigt att ta hänsyn till eventuella villkor om efterbehandling i tillstånd enligt t. ex. MB, miljöskyddslagen eller äldre vattenlagen! Fastighet som överlåtits efter den 31december fastighetsägares ansvar Om någon verksamhetsutövare inte kan utföra eller bekosta undersökningar/utredningar eller efterbehandling kan tillsynsmyndigheten istället vända sig mot fastighetsägaren om denne vid köpet av fastigheten visste, eller borde ha känt till att den var förorenad. Detta ansvar är således sekundäli. Förvärvare av privatfastighet svarar endast vid vetskap om föroreningen, högre krav på undersökningar ställs vid köp av exempelvis industrifastighet. Detta fastighetsägaransvar gäller endast förvärv som skett efter den 1 januari 1999, då miljöbalken trädde i kraft. Ansvaret är solidariskt mellan fastighetsägare som förvärvat fastigheten efter den 1 januari En skälighetsavvägning skall emellertid göras och enligt förarbeten bör den som har vetat om föroreningarna svara före den som endast b01i inse dem. Källor: Länsstyrelsens MIFO-inventering av området, Varbergs kommun planavdelning och fastighetsre gistret. Bilagor: Lista med fastighetsägare till alla fastigheter Aktuella detaljplaner: Fastigheterna Trädlyckan 4-8 omfattas av Detaljplan 164 Fastigheterna Trädlyckan omfattas av Detaljplan 164 Fastigheterna Trädlyckan samt omfattas av Detaljplan 164 Fastigheten Trädlyckan 59 omfattas av Detaljplan 103 Fastigheten Tor 1 omfattas av Detaljplan 138 Fastigheterna Brage 1-34 samt 111 omfattas av Detaljplan 136 Fastigheten Getakärr 2:56 omfattas av Detaljplan 138 Fastigheten Getakärr 2:21 omfattas i det aktuella området av Detaljplanerna 135, 136, 138 samt 294 MIFO-blanketterna

90 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 13. Köpeavtal för fastigheten Rolfstorp 20:41 Dnr: KS 2013/0525 Handläggare: Margareta Björsell Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 3 Dnr KS 2013/0525 Köpeavtal för fastigheten Rolfstorp 20:41 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna upprättat köpeavtal. Beskrivning av ärendet Markanvisningsavtal har upprättats med Sämli AB den 5 juli 2011 där Sämli AB erbjuds köpa fastigheten för kronor med uppräkning av index. På fastigheten har en ny detaljplan tagits fram för ändamålet att bygga flerbostadshus i två våningar. Detaljplanen har vunnit laga kraft den 20 maj 2014, därmed har köpeavtal upprättats enligt markanvisningsavtalet. Ansökan till lantmäteriet om fastighetsreglering kommer att göras så snart köpeavtalet är godkänt. Yttrande Samhällsutvecklingskontoret har med tjänsteutlåtande den 12 december 2014 föreslagit att godkänna upprättat köpeavtal. Försäljningen av fastigheten och därmed en nybyggnation av lägenheter är positivt för utvecklingen av samhället Rolfstorp. Byggnationen överensstämmer med kommunens bebyggelsestrategi. Protokollsutdrag: Ks

91 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2013/ Handläggare: Margareta Björsell Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Köpeavtal för fastigheten Rolfstorp 20:41 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige - Att godkänna upprättat Köpeavtal Beskrivning av ärendet Markanvisningsavtal har upprättats med Sämli AB där Sämli AB erbjuds köpa fastigheten för kronor med uppräkning av index. På fastigheten har en ny detaljplan tagits fram för ändamålet att bygga flerbostadshus i två våningar. Detaljplanen har vunnit Laga kraft , därmed har köpeavtal upprättats enligt Markanvisningsavtalet. Ansökan till lantmäteriet om fastighetsreglering kommer att göras så snart köpeavtalet är godkänt. Förvaltningens överväganden Försäljningen av fastigheten och därmed en nybyggnation av lägenheter är positivt för utvecklingen av samhället Rolfstorp. Byggnationen överensstämmer med kommunens bebyggelsestrategi. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Magnus Källström Avdelningschef Mark- och exploatering Margareta Björsell exploateringsingenjör Bilagor Köpeavtal Protokollsutdrag: Sämli AB

92 Sida 1 av 3 Varbergs kommun KÖPEAVTAL 1. Säljare: Varbergs kommun Varberg överlåter - genom försäljning - till 2. Köpare: Sämli AB Valinge Säm Rolfstorp Fastighet: Varberg Rolfstorp 20:41. Fastigheten redovisas på bifogad kaiia med gult för kvartersmark. Fastigheten kommer att ombildas då detaljplan vunnit laga kraft. Konununen ansöker om fastighetsbildning och köparen biträder härmed ansökan. Köparen ska ansöka om ändring av andelar i gemensamhetsanläggning, Rolfstorp ga: Köpeskilling: 5. Tillträdesdag: 6. Betalning: 7. Inteckningar och belastningar: Trehundratretusentrehundra kronor ( kr). Priset är uppräknat med konsumentprisindex för februari Köpeskillingen är beslutad av konununstyrelsen i Markanvisningsavtal Tillträde sker då fastighetsbildning och detaljplan har vunnit laga kraft. Köpeskillingen skall betalas senast 1 månad efter tillträdesdagen. Kommunen fakturerar köparen den överenskonma summan. Säljaren garanterar att fastigheten vid tillträdet inte belastas av några pe1minginteckningar eller gravationer (servitut, nyttjanderätter etc.). Fastigheten Rolfstorp 20:34 har tills nu haft en nyttjanderätt för jordvärmeslang, som delvis berör den ombildade fastigheten. Nyttjanderätten har sagts upp Byggnadsskyldighet Köparna förbinder sig att senast ett år efter tillträdesdagen ha påböijat byggnation på fastigheten. Uppfyller inte köparen byggnadsskyldigheten har kommunen rätt att häva köpe~ --- Köparen ansvarar för utbyggnad och iordningställande av bullerdämpande åtgärder på kvartersmark och allmänplatsmark i saimåd med Vägföreningen. Om köpet ska återgå är köparen skyldig att på kommunens begäran, återställa fastigheten i överenskommet skick. Köpeskillingen ska inte återbetalas förrän fastigheten är iordningsställd och godkänd av kommunen. Iordningställer inte köparen fastigheten har kommunen rätt att göra avdrag på köpeskillingen för iordningställandet.

93 Sida 2 av 3 Varbergs kommun 9. Fastighetens skick 10. Vatten och avlopp 11. Lagfart 12. Köpebrev 13. Giltighet 14. Övrigt Fastigheten överlåtes i befintligt skick. Säljaren förbinder sig att från och med undertecknandet av köpekontrakt ej företaga eller underlåta något som kan minska fastighetens värde. Det åligger köparen att själv undersöka markens bärighet. Kommunen frisk.river sig för eventuella behov av marksaneringar i samband med byggnation enligt 10 kap miljöbalken. Anläggningsavgift för vatten och avlopp erläggs, efter anmodan från Vatten & Miljö i Väst AB, enligt taxan för Varbergs kommuns allmänna va-anläggning. Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer. Lagfart söks av köparen. Lagfartskostnader betalas av köparen. Då köparen fullgjo1i sina skyldigheter enligt punkt 6 och 8 utfärdar säljaren köpebrev efter amnodan från köparen. Avtalet är för sin giltighet beroende av att köpebrev utfärdats. Om köparen inte fullgör sina åtaganden enligt punl<t 6 eller 8 upphävs detta avtal. I det fall detta avtal upphävs på grund av utebliven byggnation enligt punkt 8 ska ingen ränta utgå för erlagd köpeskilling, vid återbetalning. Eventuella ändringar i eller tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen Och unde1iecknas av kommunen och köparen för att äga giltighet. Detta avtal har upprättats i två exemplar varav sälj aren och köparen tagit varsitt. Varberg Säljare Varbergs kommun Rolfstorp J :_ -/ { Köpare Sämli AB Ann-Charlotte Stenkil Lena Nilsson Jan Malm gren Torgny Nilsson Kommunens namnteckningar bevittnas: Köparens namnteckning bevittnas: I " - / A,, d ~ t.".{c" I. '.1 ' ~ 4_

94 Sida 3 av 3 Il arbergs kommun Kartbilaga --==

95 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Handlingar till ärendet finns i separat dokument 14. Avsiktsförklaring och bytesavtal - Trönninge skola och idrottsanläggningar. Dnr: KS 2013/0074 Handläggare: Johannes Olsson Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 2 Dnr KS 2013/0074 Avsiktsförklaring och bytesavtal - Trönninge skola och idrottsanläggningar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättade förslag till avsiktsförklaring och bytesavtal. Beskrivning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret har med tjänsteutlåtande den 26 november 2014 föreslagit att godkänna upprättat förslag till avsiktsförklaring och bytesavtal med Derome Hus AB i syfte att komma åt och få rådighet över nödvändig mark för skola och idrott samt för att säkra tillgången till mark för eventuell utomhusarena för friidrott. Bytesavtalet behandlar det område som detaljplaneras för skola och idrottsändamål Trönninge. Området bedöms omfatta cirka 11 hektar och kommer motsvara den yta som utgör den slutgiltiga detaljplanen, innehållande tomtmark, gator och naturområde. I utbyte mot detta överlåter kommunen sju områden om totalt cirka 5,2 hektar i Trönninge, Gamla Köpstad och Träslöv. Avsiktsförklaringen innefattar två bytesaffärer. Förutom bytesavtalet ovan så omfattas även ett markbyte där kommunen övertar ett område om cirka 7,8 hektar mark strax nordväst om planerad skola och idrottshall. I utbyte mot detta överlåter kommunen cirka 2 hektar mark i Gamla Köpstad samt fyra småhustomter i Bua. Byggandet av skola och idrottshall planeras att påbörja efter sommaren Därmed är det mycket angeläget att kommunen tillförsäkrar sig marken där byggnationen ska ske. Nuvarande användning är jordbruksmark. Bytet är villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft.

96 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Planprogram för Södra Trönninge var på samrådsremiss i januari I samrådsförslaget är ytan som kommunen tillförskaffar sig för utomhusarenan, delvis utpekad för dagvattenhantering och i övrigt fri från bebyggelse. Området ligger inom Himleåns högvattennivå, vilket innebär att området med nuvarande naturliga förhållanden översvämmas vid höga vattennivåer. Angående geotekniska förhållanden sägs att marken är känslig för uppfyllnader och att kompletterande geotekniska utredningar kommer krävas. Forts. Samhällsutvecklingskontoret bedömer att ytan för utomhusarena är lämplig utifrån storlek och läge i förhållande till skolan. Fortsatt arbete med planprogrammet, förstudie för utomhusarenan och efterföljande detaljplan får utvisa om projektet är genomförbart. Protokollsutdrag: Ks

97 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2013/ Handläggare: Johannes Olsson Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Avsiktsförklaring och bytesavtal - Trönninge skola och idrottsanläggningar. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att - Godkänna upprättade förslag till avsiktsförklaring och bytesavtal. Sammanfattning Samhällsutvecklingskontoret har låtit upprätta förslag till avsiktsförklaring och bytesavtal med Derome Hus AB i syfte att komma åt och få rådighet över nödvändig mark för skola och idrott samt för att säkra tillgången till mark för eventuell utomhusarena för friidrott. Bytesavtalet behandlar det område som detaljplaneras för skola och idrottsändamål Trönninge. Området bedöms omfatta ca 11 ha och kommer motsvara den yta som utgör den slutgiltiga detaljplanen, innehållande tomtmark, gator och naturområde. I utbyte mot detta överlåter kommunen sju områden om totalt ca 5,2 ha i Trönninge, Gamla Köpstad och Träslöv. Avsiktsförklaringen innefattar två bytesaffärer. Förutom bytesavtalet ovan så omfattas även ett markbyte där kommunen övertar ett område om ca 7,8 ha mark strax nordväst om planerad skola och idrottshall. I utbyte mot detta överlåter kommunen ca 2 ha mark i Gamla Köpstad samt fyra småhustomter i Bua. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för skola och idrottshall i Trönninge var utsänd för samråd under januari och februari Granskning kommer ske från december till februari och antagande av planen beräknas ske under april Om planen inte överklagas kan den då vinna laga kraft under maj Den yta som överlåts till kommunen är grovt beskriven i bilaga till avtalet, men avtalet är utformat så att det slutgiltiga område som överlåts kommer motsvara den yta som utgör den slutgiltiga detaljplanens område. De områden som kommunen överlåter i utbyte mot skol- och idrottstomten är: - Ca kvm av Gamla Köpstad 1:5 och 1:27, ett område som pekats ut som föreslagen blandad bebyggelse i översiktsplan.

98 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) - Ca 3200 kvm av Trönninge 18:1, ett område som består av två småhustomter norr om Pilgatan. - Trönninge 5:11, 5:71, och 5:72, ca 1,1 ha mark, ett område som är planlagt för 18 bostäder i form av villor och radhus i Hallagården. - Ca 2000 kvm av Träslöv 34:1, ett område som är en del av en planlagd tomt för flerbostadshus. - Träslöv 10:20, ett område som i översiktsplanen anges som jordbruksmark, i angränsning till föreslagen blandad bebyggelse. Kommunstyrelsen har den 24 juni 2014, 140, beslutat att ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att genomföra förstudie för byggnation av friidrottshall, gymnastikhall och idrottshall på skoltomten i Trönninge med möjlig utveckling för utomhusarena och fotbollsplan. Avsiktförklaringen har upprättats för att skapa förutsättningar att möjliggöra en utomhusarena i anslutning till skoltomten. Denna del av avsiktsförklaringen är villkorad av att planprogrammet och efterföljande detaljplan kommer fram till att ytan är lämplig för ändamålet. De områden som kommunen överlåter i utbyte mot marken för utomhusarena är: - Ca kvm av Gamla Köpstad 1:5 och 1:27, ett område som pekats ut som föreslagen blandad bebyggelse i översiktsplan. - 4 småhustomter i Bua. Förvaltningens överväganden Byggandet av skola och idrottshall planeras att påbörja efter sommaren Därmed är det mycket angeläget att kommunen tillförsäkrar sig marken där byggnationen ska ske. Nuvarande användning är jordbruksmark. Bytet är villkorat av att detaljplanen vinner laga kraft. Planprogram för Södra Trönninge var på samrådsremiss i januari I samrådsförslaget är ytan som kommunen tillförskaffar sig för utomhusarenan, delvis utpekad för dagvattenhantering och i övrigt fri från bebyggelse. Området ligger inom Himleåns högvattennivå, vilket innebär att området med nuvarande naturliga förhållanden översvämmas vid höga vattennivåer. Angående geotekniska förhållanden sägs att marken är känslig för uppfyllnader och att kompletterande geotekniska utredningar kommer krävas. Samhällsutvecklingskontoret bedömer att ytan för utomhusarena är lämplig utifrån storlek och läge i förhållande till skolan. Fortsatt arbete med

99 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) planprogrammet, förstudie för utomhusarenan och efterföljande detaljplan får utvisa om projektet är genomförbart. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Magnus Källström Avdelningschef Johannes Olsson Mark- och exploateringsingenjör Bilagor Förslag till avsiktsförklaring Förslag till bytesavtal Protokollsutdrag Derome Hus AB

100 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 15. Konsultinsatser för framtagandet av fördjupad översiktsplan, norra kustområdet Dnr: KS 2013/0260 Handläggare: Magnus Widén Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 1 Dnr KS 2013/0260 Konsultinsatser för framtagandet av fördjupad översiktsplan, norra kustområdet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anslå kronor till konsultinsatser för framtagandet av fördjupad översiktsplan för norra kusten kostnaden tas ur kommunstyrelsens konto för ofördelade kostnader. Beskrivning av ärendet Sedan 1,5 år tillbaka bedriver samhällsutvecklingskontoret, med stöd av stadsbyggnadskontoret, arbete med en fördjupad översiktsplan för Norra Kustenområdet. Den fördjupade översiktsplanen, FÖP, har som syfte att bland annat beskriva kommunens inriktning för lämplig markanvändning inom området de kommande 15 åren. Det kan innebära förslag på var framtida bostäder och verksamheter skulle kunna ligga samt vilka naturområden som är värda att bevara. I projektgruppen ingår representanter från stadsbyggnadskontoret som utgör konsultstöd genom bland annat rapportskrivning och kartproduktion. Ångpanneföreningen, ÅF, har tagit fram nödvändigt underlag och kommer att göra en lokaliseringsstudie för en eventuell framtida station samt en trafiknätsanalys. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 12 december 2014 föreslagit att anslå kronor till konsultinsatser för framtagandet av fördjupad översiktsplan för norra kusten som belastar kommunstyrelsens konto för ofördelade kostnader. Samhällsutvecklingskontoret ser ett fortsatt behov av konsultinsatser från stadsbyggnadskontoret samt ÅF för uppgifter under kommande månader för att

101 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) uppnå ett tillfredsställande och säkerställt resultat inför att materialet ska gå ut på remiss i april Protokollsutdrag: Ks

102 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2013/ Handläggare: Magnus Widén Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Konsultinsatser för framtagandet av fördjupad översiktsplan, norra kustområdet Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att - anslå kronor till konsultinsatser för framtagandet av fördjupad översiktsplan för norra kusten som belastar kommunstyrelsens konto för ofördelade kostnader Beskrivning av ärendet Sedan 1,5 år tillbaka bedriver Samhällsutvecklingskontoret, med stöd av Stadsbyggnadskontoret, arbete med en fördjupad översiktsplan för Norra Kusten-området. Den fördjupade översiktsplanen har som syfte att bland annat beskriva kommunens inriktning för lämplig markanvändning inom området de kommande 15 åren. Det kan innebära förslag på var framtida bostäder och verksamheter skulle kunna ligga samt vilka naturområden som är värda att bevara. Samhällsutvecklingskontoret leder och samordnar detta arbete genom projektledare Katrin Larsson. Inom FÖP:ens projektgrupp ingår även representanter från Stadsbyggnadskontoret som utgör konsultstöd genom bland annat rapportskrivning och kartproduktion. Även Ångpanneföreningen (ÅF) har tagit fram nödvändigt underlag (geoteknisk utredning) och kommer att göra en lokaliseringsstudie för en eventuell framtida station samt en trafiknätsanalys. Samhällsutvecklingskontoret ser ett fortsatt behov av konsultinsatser från SBK samt ÅF för ovannämnda uppgifter under kommande månader för att uppnå ett tillfredsställande och säkerställt resultat inför att materialet ska gå ut på remiss (april 2015). Detta innebär en utökad kostnad på kronor. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Magnus Widén Ekonomidirektör

103 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 16. Utredning för norra stadsområdet Dnr: KS 2014/0585 Handläggare: Frida Eriksson Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 7 Dnr KS 2014/0585 Utredning för norra stadsområdet Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att ta fram en utredning för norra stadsområdet i syfte att fastställa ett framtida inriktningsunderlag utredningen ska färdigställas våren Beskrivning av ärendet Området vid Lassabacka utgör den huvudsakliga entrén norrifrån till Varbergs stadsområde. Lassabacka och området vidare längs Birger Svensson väg präglas till stor del av verksamheter och handel och utgör, tillsammans med järnvägsområdet, en barriär i staden mellan de nya stadsdelarna i norr och centrum. I takt med att Varberg växer och förtätas, att hamnen flyttar och tunneln byggs för att möjliggöra ny stadsutveckling, kommer området vid Lassabacka att få en allt viktigare roll i staden. Kommunen har sedan länge sett ett behov av att studera Lassabackaområdet, framför allt för att hitta bättre lösningar för trafiken men även för att skapa en mer välkomnande entré till staden. Tidigare uppdrag och framtagna utredningar har främst haft fokus på trafikfrågor. Det finns behov av att ta ett helhetsgrepp för en större del av Varbergs norra stadsområde i syfte att studera hur området som helhet kan utvecklas över tid och på bästa sätt kopplas samman med övriga delar av staden. Hamn- och gatuförvaltningen har sedan tidigare i uppdrag att se över trafiksituationen vid Lassabacka. Under 2013 togs tre parallella idéförslag fram för anpassning av trafiksituationen och bättre anpassning till omgivande stadsmiljö. Under 2011 hade samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att utreda effekterna på trafiksystemet i Varberg av de förändringar i bebyggelse och infrastruktur som

104 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) planeras fram till 2030, med fokus på området Lassabacka. Med anledning av den komplexa situation som råder i Lassabacka samt avsaknad av tydlig målbild för området i stort, har någon helhetslösning för trafiksituationen inte kunnat hittas. Yttrande Samhällsutvecklingskontoret har i tjänsteutlåtande den 19 december 2014 föreslagit att samhällsutvecklingskontoret får i uppdrag att ta fram en utredning för norra stadsområdet. I samband med planläggningen av dubbelspår och tunnel genom Varberg behöver Trafikverket utreda möjliga alternativa placeringar för en ny Getteröbro. En ombyggnad av Getteröbron kan få konsekvenser för det befintliga trafiksystemet samt för Lassabacka handelsområde. Hamn- och gatuförvaltningen studerar därför olika utformningar av en ny Getteröbro och vad de skulle få för konsekvenser för trafiksituationen i brons absoluta närhet. Resultatet från studien kommer att utgöra underlag för detaljplaneringen av dubbelspårsutbyggnaden samt för de fortsatta diskussionerna kring utvecklingen av norra stadsområdet. Den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet ger inte tillräcklig vägledning för den fortsatta planeringen i området. Sedan planen antogs 2010 har förutsättningarna för stadens utveckling förändrats bland annat genom att det så kallade Stadsutvecklingsprojektet har förtydligats. Dessutom pågår arbete med en förtätningsstrategi och en handelsstrategi som hanterar frågor om bebyggelse-, handels- och verksamhetsutveckling i den växande staden. Detta är frågor som direkt berör utvecklingen för Lassabackaområdet med omnejd, varför det finns behov av att studera området som helhet. Det övergripande syftet med utredningen är att formulera kommunens målbild för Varbergs norra stadsområde samt att ge förslag på en framtida struktur som inte omöjliggör en sådan viljeriktning. I utredningsarbetet ingår att sammanställa befintligt och relevant utredningsmaterial som tidigare tagits fram för Lassabackaområdet, att formulera kommunens målbild för utvecklingen av norra stadsområdet, att ta fram olika scenarier för hur en sådan målbild kan uppnås samt att konsekvensbeskriva dessa. Slutligen ges förslag på framtida lösningar, förslagsvis med olika tidsperspektiv. En viktig del i arbetet blir att föra dialog med de fastighetsägare och verksamhetsutövare som direkt kan komma att påverkas av den framtida utvecklingen. På sammanträdet kommer ledamöterna överens om följande att-satser ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att ta fram en utredning för norra stadsområdet i syfte att fastställa ett framtida inriktningsunderlag

105 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) utredningen ska färdigställas våren Protokollsutdrag: Ks

106 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2014/ Handläggare: Frida Eriksson Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Utredning för norra stadsområdet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att Uppdra åt Samhällsutvecklingskontoret att ta fram en utredning för norra stadsområdet Sammanfattning Området vid Lassabacka utgör den huvudsakliga entrén norrifrån till Varbergs stadsområde. Lassabacka och området vidare längs Birger Svensson väg präglas till stor del av verksamheter och handel och utgör, tillsammans med järnvägsområdet, en barriär i staden mellan de nya stadsdelarna i norr och centrum. I takt med att Varberg växer och förtätas, att hamnen flyttar och tunneln byggs för att möjliggöra ny stadsutveckling, kommer området vid Lassabacka att få en allt viktigare roll i staden. Kommunen har sedan länge sett ett behov av att studera Lassabackaområdet, framför allt för att hitta bättre lösningar för trafiken men även för att skapa en mer välkomnande entré till staden. Tidigare uppdrag och framtagna utredningar har främst haft fokus på trafikfrågor. Det finns behov av att ta ett helhetsgrepp för en större del av Varbergs norra stadsområde i syfte att studera hur området som helhet kan utvecklas över tid och på bästa sätt kopplas samman med övriga delar av staden. Beskrivning av ärendet Området vid Lassabacka utgör den huvudsakliga entrén norrifrån till Varbergs stadsområde. Lassabacka och området vidare längs Birger Svensson väg präglas till stor del av verksamheter och handel och utgör, tillsammans med järnvägsområdet, en barriär i staden mellan de nya stadsdelarna i norr och centrum. I takt med att Varberg växer och förtätas, att hamnen flyttar och tunneln byggs för att möjliggöra ny stadsutveckling, kommer området vid Lassabacka att få en allt viktigare roll i staden. Hamn- och gatuförvaltningen har sedan tidigare i uppdrag att se över trafiksituationen vid Lassabacka (som följduppdrag från FÖP Stadsområdet). Under 2013 togs tre parallella idéförslag fram för anpassning av trafiksituationen och bättre anpassning till omgivande stadsmiljö. Under 2011 hade Samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att utreda effekterna på trafiksystemet i

107 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Varberg av de förändringar i bebyggelse och infrastruktur som planeras fram till 2030, med fokus på området Lassabacka. Med anledning av den komplexa situation som råder i Lassabacka samt avsaknad av tydlig målbild för området i stort, har någon helhetslösning för trafiksituationen inte kunnat hittas. I samband med planläggningen av dubbelspår och tunnel genom Varberg behöver Trafikverket utreda möjliga alternativa placeringar för en ny Getteröbro. En ombyggnad av Getteröbron kan få konsekvenser för det befintliga trafiksystemet samt för Lassabacka handelsområde. Hamn- och gatuförvaltningen studerar därför olika utformningar av en ny Getteröbro och vad de skulle få för konsekvenser för trafiksituationen i brons absoluta närhet. Resultatet från studien kommer att utgöra underlag för detaljplaneringen av dubbelspårsutbyggnaden samt för de fortsatta diskussionerna kring utvecklingen av norra stadsområdet. Kommunen har sedan länge sett ett behov av att studera Lassabackaområdet, framför allt för att hitta bättre lösningar för trafiken men även för att skapa en mer välkomnande entré till staden. Varberg står inför en omfattande stadsomvandling och förväntas växa från dagens invånare till närmare invånare Under den här perioden kommer hamnen att flyttas, tunneln att byggas och en ny stadsdel att utvecklas. Utöver det pågår ytterligare förtätningsprojekt och utbyggnadsplaner. Detta, i kombination med de frågor som uppstått i samband med en ny Getteröbro, har ytterligare förstärkt behovet av att studera området kring Lassabacka. Den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet ger inte tillräcklig vägledning för den fortsatta planeringen i området. Sedan planen antogs 2010 har förutsättningarna för stadens utveckling förändrats bl.a. genom att det s.k. Stadsutvecklingsprojektet har förtydligats. Dessutom pågår arbete med en förtätningsstrategi och en handelsstrategi som hanterar frågor om bebyggelse-, handels- och verksamhetsutveckling i den växande staden. Detta är frågor som direkt berör utvecklingen för Lassabackaområdet med omnejd, varför det finns behov av att studera området som helhet. Tidigare uppdrag och framtagna utredningar har främst haft fokus på trafikfrågor, dvs. att studera vägnätet i området. Det finns behov av att ta ett helhetsgrepp för en större del av Varbergs norra stadsområde i syfte att studera hur området som helhet kan utvecklas över tid och på bästa sätt kopplas samman med övriga delar av staden. I föreslagen utredning studeras inte enbart trafikfrågor, utan istället tas ett helhetsgrepp för områdets utveckling för att samlat belysa frågor om bebyggelse- och verksamhetsutveckling, park- och grönstruktur samt rekreationsvärden m.m. Tankar om områdets karaktär behöver diskuteras och en gemensam målbild formuleras. Samhällsutvecklingskontoret ansvarar för kommunens översiktliga planering och kommer därför att leda och

108 Varbergs kommun Kommunledningskontoret KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (71) samordna uti edningen för noita stadsområdet. Arbetet genomförs samarbete med övriga berörda fö1valtningar och bolag. nära Det övergripande syftet med uti edningen är att fonnulera kommunens målbild för Varbergs noita stadsområde samt att ge förslag på en framtida sti1iktur som inte omöjliggör en sådan viljeriktning. I uti-edningsarbetet ingår att sammanställa befintligt och relevant uti edningsmaterial som tidigare tagits fram för Lassabackao1mådet, att fo1mulera kommunens målbild för utvecklingen av noita stadsområdet, att ta fram olika scenarier för hur en sådan målbild kan uppnås samt att konsekvensbeskriva dessa. Slutligen ges förslag på framtida lösningar, förslagsvis med olika tidsperspektiv. En viktig del i arbetet blir att föra dialog med de fastighetsägare och verksamhetsutövare som direkt kan komma att påverkas av den framtida utvecklingen. Uppdraget genomförs och färdigställs under våren Nedan visas en översiktlig kartbild över Varbergs noita stadsområde med en grov avgränsning för vilket område som kommer att studeras.

109 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Samråd Ärendet har förankrats i ledningsgruppen för berörda förvaltningar samt med projektkontoret för Stadsutvecklingsprojektet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Anita Kryh Frida Eriksson Bilagor Protokollsutdrag

110 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Behandlas av Au 20/1 17. Markanvisningsavtal Falkenbäck Kungsäter Dnr: KS 2012/ Handläggare: Fredrik Olausson Dokumentet är inte färdigställt. Eftersänds till mötet.

111 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) 18. Reviderad finanspolicy Dnr: KS 2014/0604 Handläggare: Patrik Linné Dokument: Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 5 Dnr KS 2014/0604 Reviderad finanspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderad finanspolicy. Beskrivning av ärendet Nuvarande finanspolicy antogs 2009 inför uppstarten av den gemensamma internbanken i kommunkoncernen. Då det nu passerat fem år är denna i behov av uppdatering samtidigt som ansvarsområdena behöver tydliggöras. Yttrande Ekonomikontoret har med tjänsteutlåtande den 15 december 2014 lämnat ett reviderat förslag till finanspolicy vilket har stämts av i finansrådet samt med en extern finansiell rådgivare. Den största förändringen mot nu gällande finanspolicy är att kommunen idag beslutar om både ränte- och kapitalbindning för samtliga låntagare. Detta ändras då kommunen som ägare lägger fokus på att tillgodose kapitalförvaltningen medan respektive dotterbolag arbetar fram egna räntestrategier utifrån bolagets behov. Dessutom ändras ansvarfördelningen så att ansvar och mandat följer varandra i strukturen. Ytterligare en förändring är att förslaget öppnar upp möjligheten för kommunfullmäktige att senare besluta om publika låneprogram. Respektive bolag ska senast den 31 augusti 2015 presentera ett förslag till räntestrategi. Till dess att strategin godkänts gäller tidigare policys nivåer avseende räntebindning. Protokollsutdrag: Ks

112 Varbergs kommun KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunledningskontoret (71) Dnr: KS 2014/ Handläggare: Patrik Linné Dokument: Tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen Reviderad finanspolicy Förslag till beslut Ekonomikontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: - anta förslag till reviderad finanspolicy. Beskrivning av ärendet Nuvarande finanspolicy antogs 2009 inför uppstarten av den gemensamma internbanken i kommunkoncernen. Då det nu passerat fem år är denna i behov av uppdatering samtidigt som ansvarsområdena behöver tydliggöras. Ekonomikontoret har arbetat fram ett reviderat förslag till finanspolicy vilket har stämts av i finansrådet samt med en extern finansiell rådgivare. Den största förändringen mot nu gällande finanspolicy är att kommunen idag beslutar om både ränte- och kapitalbindning för samtliga låntagare. Detta ändras då kommunen som ägare lägger fokus på att tillgodose kapitalförvaltningen medan respektive dotterbolag arbetar fram egna räntestrategier utifrån bolagets behov. Dessutom ändras ansvarfördelningen så att ansvar och mandat följer varandra i strukturen. Ytterligare en förändring är att förslaget öppnar upp möjligheten för kommunfullmäktige att senare besluta om publika låneprogram. Respektive bolag ska senast 31/ presentera ett förslag till räntestrategi. Till dess att strategin godkänts gäller tidigare policys nivåer avseende räntebindning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Magnus Widén Ekonomidirektör Patrik Linné Finansekonom Bilagor Förslag till reviderad finanspolicy

113 Finanspolicy Varbergs kommunkoncern Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Varbergs kommunkoncern Dokumentnamn: Finanspolicy Varbergs kommunkoncern Beslutsdatum: Dokumentansvarig avdelning: Ekonomikontoret Diarienummer: Giltig till och med: 2018-xx-xx Senast reviderad: 2015-xx-xx