Förproduktion sid 8 Inspelning sid 9 Efterbearbetning sid 10. Fas 3: distribution och utbildning sid 10

Transkript

1 Projekt X projektbeskrivning 7 mars 2011 Innehåll: Introduktion sid 2 Bakgrund sid 3 Målgrupper sid 4 Mål sid 4 Metoder sid 5 Jämställdhet sid 6 Mångfald sid 6 Tillgänglighet sid 6 Genomförande: projektet i detalj sid 7 Fas 1: förtroende, specialisering och manus sid 7 Fas 2: filmproduktion i tre delar sid 8 Förproduktion sid 8 Inspelning sid 9 Efterbearbetning sid 10 Fas 3: distribution och utbildning sid 10 Utbildning sid 10 Marknadsföring och visningar sid 11 Tidsplan sid 12 Medfinansiering sid 12 Nytänkande sid 13 Långsiktighet sid 13 Vi och våra samarbetspartners sid 14 TimeCode Film & Media sid 14 Rus och RSMH sid 14 Gryning Vård AB sid 15 Aleris Målet sid 15 Appendix: Fyra filmer som påverkat opinionen sid 16

2 Introduktion Projekt X utgår från ungdomar med psykosocial problematik. De utgör kärntruppen i arbetet med att färdigställa en film av professionellt snitt. Men projektet vänder sig i slutändan även till andra unga samt till vuxna som i sitt yrke eller som anhöriga kommer i kontakt med psykosociala problem bland ungdomar. Med det konstnärliga uttrycket som grund vill vi utforma ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat utbildningspaket och redskap för förändring. Filmen ska även kunna visas fristående för den breda allmänheten. Projektet vill erbjuda möjligheten för ungdomar som av olika skäl hamnat snett i tillvaron, att uttrycka sig konstnärligt och bli delaktiga i ett positivt sammanhang. Det sker inom ramen för en professionell filmproduktion av spelfilmskaraktär (längd minuter), som handlar om ungdomarnas egen problematik samt en så kallad bakomfilm som dokumenterar arbetet med huvudproduktionen. I samarbete med en kommunägd och en privat vårdkoncern kommer vi att söka ungdomar som vill vara med i projektet och kan tänkas få något ut av det. Projektet bygger på brukarförankring och -inflytande; meningen är att ungdomarna själva ska få bestämma vilken sorts film de vill göra och hur den ska göras. I den filmiska processen finns plats för alla typer av kreativitet och begåvning att utvecklas; man kan exempelvis delta i manusprocessen, rita bildmanuset, hjälpa till med smink, kläder eller scenografi, assistera fotografen eller vara med vid klippningen. Var och en bör kunna hitta något som passar honom eller henne och därmed få chansen att få uttrycka sig, lära sig nya färdigheter och utvecklas i samarbete med andra. Projektet består av tre faser. Under samtliga kommer personal med dokumenterad erfarenhet av behandlingsarbete att fungera som processtödjare. I den första fasen arbetar vi med att bygga upp ett förtroende mellan de ungdomar som ska delta i produktionen, processtödjarna och filmteamet. Under denna fas produceras också manus på basis av ungdomarnas egna erfarenheter. Fas två utgörs av själva filmproduktionen. Här finns möjlighet för ungdomarna att hitta den syssla som intresserar dem mest och som de har bäst fallenhet för. De kommer då att få arbeta med de professionella filmarbetarna i teamet och det är ungdomarnas plan som är utgångspunkten för arbetet. I den tredje fasen används främst spelfilmen men även bakomfilmen tillsammans med ett studiematerial för att sprida kunskap och väcka diskussion om ungdomars psykosociala ohälsa och vad som kan göras åt den. Dels kommer filmen att ligga till grund för en utbildning i RSMH Utbildnings regi, dels kommer den att visas av ungdomar för ungdomar i skolor i Västsverige och dels kommer den att användas i projektets samarbetspartners och medfinansiärers verksamheter. 2

3 Bakgrund Att konsten besitter en helande kraft och en förmåga att väcka det djupt mänskliga i oss, är en ledstjärna för både RUS och TimeCode. RUS har tidigare drivit projekt där man låtit ungdomar använda sig av dans och skrivande som konstnärliga uttryck. För TimeCode är konstnärlighet själva förutsättningen för verksamheten. Och hos båda finns övertygelsen om att konsten kan förädlas av att ha ett drivande socialt och existentiellt perspektiv. Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige uppvisar en oroväckande utveckling. Medan folkhälsan sedan flera decennier i de flesta avseenden förbättrats, har depressioner, ångest och självmord ökat i åldern år, särskilt bland kvinnor. Orsakerna debatteras och under tiden fortsätter den negativa trenden. Bortom alla förklaringsmodeller ligger det faktum att unga människor far illa. Vi tror kanske inte att vi kan förändra den stora bilden med det här projektet. Men vi vill bidra till att motverka en destruktiv utveckling där vi kan, samt skapa ett redskap för förändring. TimeCode, till vilket företag undertecknad är knuten, har under de senaste tretton åren uteslutande gjort dramer och dramadokumentärer med anknytning till existentiella och sociala ämnen, flera av dem prisbelönta eller visade i TV. Som producent har jag därvid rönt mycket goda erfarenheter av att använda filmmediets konstnärliga kraft för att väcka diskussion och engagemang i undervisnings- eller förändringsarbete. RUS organiserar på öppen föreningsdemokratisk grund unga med egen erfarenhet av social och psykisk ohälsa, ytterst dem med diagnostiserade psykiska funktionsnedsättningar. Brukarinflytande är förbundets raison d être. I vårt gemensamma arbete utgår vi från att varje människa behöver ett konstruktivt socialt sammanhang för att kunna växa och känna sig tillfreds med sitt liv. Med Projekt X vill vi bidra med ett sådant sammanhang för ett antal ungdomar, vars psykiska eller sociala problematik lett till placering på olika institutioner. Vår erfarenhet är att konstnärliga intressen och talanger är vanliga i projektets målgrupp. Att få möjlighet att uttrycka sig konstnärligt är till glädje och stöd för många av RUS medlemmar. Vi har letat efter en gemensam aktivitet, en plattform, som förenar så många konstnärliga uttryckssätt som möjligt och vi har funnit att filmproduktion vore det optimala. Här ryms flera parallella arbetsprocesser i ett sammanhang där alla behöver varandra, en kreativ ram för personlig och social utveckling. På ett tidigt stadium beslutade vi oss för att söka samarbete med två av landets mer betydande vårdgivare på det psykosociala området, Gryning Vård AB och Målet Aleris. Hos dem finns kompetens och erfarenhet vad gäller att arbeta med utsatta ungdomar i krävande men utvecklande processer. Inom deras verksamheter finns också ungdomar som kan ha stor nytta och glädje av att delta i projektet. Viktigt för oss är att låta ungdomarnas egna erfarenheter och perspektiv genomsyra filmens manus. Utgångspunkten är att filmen ska belysa vad det innebär att växa upp idag men det är inte vi som ska tala om för ungdomarna vad de ska säga. Det är de som har något att säga oss och alla andra. Vår förhoppning är att filmen ska ge en upplevelse utöver budskapet för dem som ska se och använda filmen. Det tror vi diskussionerna efteråt tjänar på. 3

4 Målgrupper Fas 1 & 2: manus- och filmproduktion Under själva filmproduktionen är projektet helt inriktat på de deltagande: ungdomar, år, med såpass svåra psykosociala problem att de är eller har varit placerade på institution. Det kan handla om ungdomar med psykiatriska diagnoser, neuropsykiatriska funktionshinder, kriminalitet eller drogmissbruk. Vi vill ha till stånd gränsöverskridande möten och förståelse. Spannet i angivelsen av antalet ungdomar beror på att vi får räkna med en viss genomströmning; olika händelser i livet kan göra att inte alla av ungdomarna kommer att fullfölja projektets alla faser. Vi vill då ge utrymma för andra att få chansen. Fas 3: distribution och utbildning Via utbildningspaketet i RSMH:s regi, skolvisningarna, våra medfinansiärers och samarbetspartners användning av filmen samt övrig distribution, vill vi nå flera målgrupper: andra ungdomar med psykisk och/eller social problematik ungdomar i grund- eller gymnasieskolan, oavsett personal inom vård och socialt stöd personal inom skola och skolbarnsomsorg föräldrar och andra anhöriga den breda allmänheten Mål Fas 1 & 2: manus- och filmproduktion stärka de deltagande ungdomarnas självförtroende samt deras förmåga att fungera tillsammans med andra och ta långsiktigt ansvar ge dem praktisk träning i att sköta ett arbete och förhoppningsvis väcka intresse hos några av dem att arbeta med film etablera ett nätverk för RUS i Göteborg och Västsverige som hittills varit ett av förbundets svagare områden producera en film av hög konstnärlig kvalitet som ska kunna ses för sin egen skull, såväl som användas som diskussionsunderlag i en rad sammanhang. Fas 3: distribution och utbildning nå minst personer som arbetar inom vård och omvårdnad med den utbildning som RSMH ska utveckla med utgångspunkt från filmen. pröva och utvärdera att låta ungdomar med personlig erfarenhet av psykosocial ohälsa fungera som assisterande kursledare. 4

5 under ett till två års tid nå elever i ett hundratal grund- och gymnasieskolor i Västsverige med visningar och efterföljande diskussioner ledda av ungdomar som deltagit i filmproduktionen. distribuera filmen och tillhörande studiematerial i kopior under två års tid och därigenom nå personer som arbetar med psykosocial problematik. nå våra målgrupper med en hemsida som skall vara klar att läggas ut lagom till starten av fas 3. Ö vergripande syften öka medvetenheten hos såväl profession som allmänhet om psykosocial ohälsa bland ungdom, dess omfattning, bidragande orsaker och hur de utsatta kan uppleva den. Samt vad som skulle kunna göras åt den. Stärka det konstnärliga perspektivets position i debatt och undervisning i väsentliga frågor. Metoder Brukarinflytande Under hela filmproduktionen kommer arbetet att utgå från de deltagande ungdomarna och deras erfarenheter. Några av dem kommer som nämnts också att sköta visningarna av filmen i grund- och gymnasieskolor. Även i utbildningen som RSMH ska utforma är brukarinflytandet en viktig komponent. Processtödjare/socialpedagogisk arbetsprocess För att stötta ungdomarna under arbetets gång och hålla samman gruppen, kommer två processtödjare att vara med under hela arbetet med filmen. De ska ha dokumenterad erfarenhet av arbete med ungdomar med psykosocial problematik. Vår förhoppning är att kunna rekrytera dem från de vårdföretag vi samarbetar med. Mentorstödjare Ur RUS egna led kommer vi att välja en person med erfarenhet av förbundets självhjälpsarbete och föreningsdemokrati. Denna mentorsstödjare ska dels fungera som handledare för processtödjarna men också utgöra en tredje part mellan ungdomarna och projektledningen och kunna hjälpa till att lösa upp konflikter innan de cementeras. Mentorstödjaren blir på så sätt en ombudsman som garanterar RUS föreningsdemokratiska grundprinciper i projektet. Professionell filmproduktion Det är viktigt att ungdomarna känner att filmarbetet är på riktigt. Därför kommer vi att ha professionella filmarbetare som arbetsledare för varje detalj i filmproduktionen. Även här kommer vi att sträva efter en jämn könsfördelning. 5

6 Erfarenhetsbaserad utbildning RSMH Utbildnings erfarenhetsbaserade kursmodell är väl beprövad (se vidare under Vi och våra samarbetspartners/rsmh Utbildning ). Genom att använda en ung människa med personlig erfarenhet av psykosocial problematik som assisterande kursledare, vill vi accentuera det erfarenhetsbaserade ungdomsperspektivet. Jämställdhet Vi strävar efter att uppnå en jämn könsfördelning bland de deltagande ungdomarna och introducera unga kvinnor i en traditionellt manlig bransch. Även bland de professionella i teamet vill vi uppnå balans vad gäller andelen manliga och kvinnliga deltagare. Siktet är att den inflytelserika posten som A-fotograf ska besättas av en kvinna som jag som producent och regissör arbetat med tidigare. Mångfald Vi vill att ungdomar från olika etnisk och social bakgrund ska få chans att mötas och arbeta tillsammans. Därför vill vi ha så stor spridning som möjligt bland de deltagande ungdomarna vad gäller såväl ålder och etnisk hemvist, som socioekonomisk bakgrund eller eventuell diagnos. Bland de ungdomar som våra samarbetspartners verksamheter riktar sig till är mångfalden stor vad gäller samtliga dessa faktorer. Vi räknar med att detta kommer att slå igenom i filmens manus och slutliga utformning. Vi räknar också med att de vi kommer att nå med filmen - via skolvisningar, utbildningspaket eller övrig distribution kommer att ha skiftande etnisk härkomst och socioekonomisk profil. Tillgänglighet Ett självklart mål för projektet är att nå så stor spridning som möjligt av filmen och erfarenheterna från själva produktionsprocessen. Det är därför resultaten av processen kommer att distribueras på flera parallella sätt. På så sätt hoppas vi kunna nå skiftande målgrupper och ge en djupt mänsklig erfarenhet samt initiera diskussion i flera olika samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg samt den breda allmänheten. 6

7 Genomförande: projektet i detalj Fas 1: förtroende, specialisering och manus 8 månader Projektet kommer att hyra ett produktionskontor på Gothenburg Film Studios, som är en resurscentral för filmproduktion i Göteborg. Här finns flera stora studior och man hyr ut kameror, ljud- och ljusutrustning, åkvagnar och rälsar, kort sagt allt som krävs för filminspelning. Olika produktionsbolag har sina kontor här medan de spelar in i studiorna eller på andra ställen i Göteborgstrakten. Vårt eget kontor kommer att vara vår mötesplats under inledningsfasen, operationsbas under själva filmproduktionen och redigeringsstudio under efterarbetet. De vårdgivare vi samarbetar med kommer alltså inledningsvis att inom sina enheter söka ungdomar som är intresserade av att delta i produktionsprocessen och som bedöms kunna få ut något av det. Ingen av våra samarbetspartners kan dock på förhand garantera att just så många ungdomar som projektet kräver är tillgängliga för deltagande vid projektstart. Därför kan vi tänka oss att söka resterande ungdomar på en gymnasieskolas estetprogram. Det skulle inte förändra projektets fokus på psykosocial problematik men det skulle kunna bidra till att avdramatisera de negativa attityder som finns mellan olika grupper. Det kommer att finnas ett presentationsmaterial som tydligt beskriver vad projektet kommer att innebära av såväl glädjeämnen som svårigheter. Ungdomarna får om de så vill hjälp att kontakta projektledaren men de måste visa aktivt intresse av att delta. Det ska inte finnas tvivel om att de vill vara med i filmprojektet, ingen får känna sig tvingad. Vi kommer av integritetsskäl att vara restriktiva vad gäller ungdomarnas medverkan framför kameran men vi har inte sagt definitivt nej till möjligheten i undantagsfall. Ungdomarna kommer i fem mindre grupper att möta filmens regissör, en dramaturg samt de två processtödjarna. Mötena kommer till en början att ligga ganska glest, kanske en gång per vecka. Allteftersom fas 2 närmar sig kommer arbetet att intensifieras till tre eller fler möten i veckan. Mentorstödjaren kommer att ha en lösare koppling till själva filmproduktionen men kommer regelbundet att besöka grupperna för att lära känna deltagarna och kunna rycka in när konflikter uppstår. Hans roll är att kunna avlasta kollektivet vid olika typer av schismer och kunna se situationen utifrån. Som nämnt kommer mentorsstödjaren också att bevaka att produktionen följer de föreningsdemokratiska principer som RUS grundar sig på. Under de två första månaderna går arbetet främst att ut på att skapa förtroende mellan ungdomarna och dem de ska arbeta med. I lugn takt kommer de att få bekanta sig med vad en filmproduktion innebär i detalj och vilka arbetsuppgifter den erbjuder. Vi kommer att göra studiebesök i utrustningsförrådet och studiorna, vilket ger oss underlag för senare resonemang om vilken utrustning vi själva kommer att använda. Och vi kommer naturligtvis att se och diskutera film. När ungdomarna känner sig varma i kläderna kan vi då och då mötas i större grupper för övergripande planering. I sinom tid kommer de att få träffa de professionella medlemmarna i inspelningsteamet och fundera på vilka uppgifter de själva vill ha i produktionen. 7

8 De som vill ingå i manusgruppen, där det finns plats för fem ungdomar, börjar tillsammans med regissören och dramaturgen att undersöka vilka berättelser ur deras liv eller fantasi som ska smältas samman till ett manus. Vi kommer att framhålla att filmen ska utgå från ungdomarna själva och inte någon vuxens idé om vad de borde berätta. Det enda som är bestämt från början är att handlingen ska beröra psykosocial problematik och vad det innebär att växa upp i de här ungdomarnas situation idag. Regissörens och dramaturgens uppgift är att ge manuset kontinuitet och framåtrörelse och därmed lägga grunden för en konstnärligt stark film som också kan användas i utbildningssammanhang. Viktigt att framhålla är att det handlar om en produktion av professionellt snitt, en riktig film som ska kunna visas på biograf eller TV, vara till hjälp för andra och som ungdomarna kan känna sig stolta att ha varit med och gjort. Vid det här laget har även resten av kollektivet organiserats i grupper som svarar mot de uppgifter ungdomarna vill ha i produktionen. Fotograf, ljudtekniker, inspelningsledare, sminkör, scenograf och de andra yrkespersonerna i inspelningsteamet kommer att besöka sina respektive grupper av ungdomar för att berätta om sitt arbete och visa hur det går till i praktiken. Här ska ungdomarna få chans att fotografera, ta ljud, sminka eller vad de valt som uppgift i produktionen. Resultatet av manusgruppens arbete meddelas kontinuerligt till de andra grupperna, som också kan komma med förslag. Med jämna mellanrum träffas samtliga medverkande för att diskutera produktionen och lära känna varandra ordentligt. Mot slutet av perioden när manuset tagit form samlas hela kollektivet till en iscensatt läsning, där skådespelare gestaltar manustexten. Alla får chans att komma med synpunkter och vi kan pröva nya idéer till dess vi känner oss nöjda med manuset. Möjligen kan vi behöva mer än en sådan läsning. Därefter kan själva filmproduktionen ta sin början. Fas 2: filmproduktion i tre delar 8 månader Rent teoretiskt skulle en filmproduktion kunna erbjuda plats åt ungdomar men vi anser det vara ohanterligt många. Var och en skulle riskera att drunkna i processen. Vi begränsar alltså antalet till 25 och erbjuder istället var och en möjlighet att pröva flera sysslor under produktionens gång. De som skriver manus vill kanske också vara med vid inspelningen och den som assisterar fotografen kanske också vill vara med vid klippningen av filmen. För den som vill medverka i produktionens alla faser finns goda möjligheter. En filmproduktion delas upp i tre faser: förproduktion, inspelning och efterbearbetning. I var och en av dessa faser finns intressanta uppgifter för våra ungdomar. Förproduktion 2 månader I denna produktionsfas får manuset sin i inspelningssammanhang gängse form och distribueras till samtliga medverkande. Ungdomar från manus- respektive kameragruppen bryter tillsammans med regissör och dramaturg ner berättelsen i bildvinklar och ett par ungdomar som är bra på att teckna får i uppdrag att rita bildmanus utifrån det. 8

9 Den som gillar detektivarbete och att organisera saker och ting får hjälpa producenten att planera inspelningen i detalj: leta upp inspelningsplatser och rekognoscera dem, boka inspelningsutrustning, göra upp inspelningscheman och liknande. I denna fas börjar också scenografi-, kläd, och sminkgrupperna sitt arbete. Det handlar om att hitta rätt kläder och rekvisita så billigt som möjligt, gärna låna, och planera för hur så mycket som möjligt ska kunna återvinnas. De klädansvariga ska göra en del sömnadsarbete och de scenografiansvariga en del byggnads- och målningsarbete. En del slitande och släpande får de räkna med. De som ska hjälpa till med sminket kommer tillsammans med regissören att börja diskutera detaljerna med sminkören. Några av dem kan också hjälpa till med att leta efter rätt skådespelare och stå bakom kameran eller föra anteckningar vid audition. I samband med det finns också en del planeringsarbete att göra. Några gånger under förproduktionen kommer samtliga som ska delta i resten av produktionen samlas för att gå igenom dagsläget och planläggningen inför resten av arbetet. Processtödjarna ambulerar mellan grupperna och mentorstödjaren är beredd att rycka in om det skulle uppstå konflikter som inte de kan lösa. Inspelning 3 veckor Eftersom arbetet kommer att vara en pedagogisk process i lika hög grad som en filminspelning kommer vi att ta god tid på oss. Att använda tre veckor för att spela in en halvtimme film ger utrymme för oförutsedda händelser och eftertanke under arbetet. Även under denna fas ska processtödjarna och mentorstödjaren finnas med. Under några tillfällen under inspelningsperioden kommer vi att ta time out och i lugn och ro gå igenom hur arbetet fungerar på det mellanmänskliga planet och hur det påverkar var och en av oss. För varje funktion i produktionen kan vi alltså erbjuda en eller flera ungdomar plats som assistenter. Under projektets första fas har de redan valt vilka uppgifter de vill ha under inspelningen och fått förbereda sig på vad de innebär. Men naturligtvis finns det fortfarande tid att ändra sig. Den som hjälper fotografen under inspelning kommer att få förkovra sig i vad filmfotografi innebär i praktiken och kan räkna med att få fotografera en och annan tagning under resans gång. Motsvarande gäller för ljudtekniken, sminket, rekvisitan, klippningen och de andra funktionerna. Inom följande områden finns arbetsuppgifter under inspelningsfasen: Regi (regidiskussioner, regissörsassistans) Inspelningsledning (inspelningsledarassistans, övergripande logistik, schemaläggning, produktionsekonomi) Kamera (fotografassistans och stillbilder) Ljud (hålla ljudbom, sköta ljudmixer, föra över ljudfiler till hårddisk) Ljus (assistans med att ljussätta miljöer) Scenografi/rekvisita (anskaffande och iordningsställande av scenografi och rekvisita, eventuellt byggjobb) Smink (sminkörassistans vad gäller såväl grund- som effektsminkning samt hårarbete) 9

10 Kläder (anskaffande och iordningställande av de kläder som behövs) Runner (allt i allo, kabeldragning, ärenden, logistik kring catering) Bakomfilmning (produktionsassistans, möjlighet att få filma och ta ljud) Bakomfilmen spelas in av ett litet team bestående av professionell fotograf och två ungdomar. Här arbetar man med lite enklare utrustning men får tillfälle att pröva på allt i inspelningsprocessen: foto, ljud, i viss mån ljus samt såväl snabba som långsiktiga beslut om vad som ska filmas. Efterbearbetning 5 månader Efterbearbetningsfasen erbjuder många kreativa och intressanta moment. Själva klippningen är ett tålamodskrävande arbete men det är också här man får se filmen växa fram. Här räknar vi med att 3 ungdomar kan delta. Särskilt intressant är det kanske för dem som tidigare i produktionen sysslat med manus, regi eller foto. Den grafiska utformningen av för- och eftertexter samt affischer, DVD-omslag och annat marknadsföringsmaterial erbjuder uppgifter åt en eller två ungdomar. I arbetet ingår även att utforma en hemsida om projektet (se vidare under rubriken Distribution och utbildning: marknadsföring och visningar.) Musikproduktionen är en annan spännande uppgift. Meningen är att även den ska utgå från ungdomarnas idéer. För den musikintresserade och kanske rentav -utövande, är det här ett gyllene tillfälle att få uttrycka sig konstnärligt med handledning från musikproducenten. Fas 3: distribution och utbildning 8 månader och bortom Under denna fas räknar vi med att processtödjarnas roll är mindre framträdande än tidigare. Men de kommer självklart att vara med i arbetet med jämna mellanrum och dessutom kunna rycka in om de behövs utöver det. Även i denna fas kommer alltså ungdomar att medverka. Dels handlar det om att delta i produktionen av studiematerialet, dels om att hjälpa till i marknadsföringen av filmen, dels om att leda visningar av filmen i skolor runtom i Västsverige och sist men inte minst ingå i kursledningen för utbildningen i RSMH Utbildnings regi. Utbildning Utbildningen är tänkt som en tredagarskurs med filmen och eventuellt även bakomfilmen som diskussionsunderlag. Utbildningslängden ska dock kunna avpassas efter beställarens krav. Tanken är att kursen ska ingå i RSMH Utbildnings reguljära utbud. RSMH utbildnings utbud vänder sig till personal inom vård och social omvårdnad, brukare och anhöriga. Landsting och kommuner är frekventa beställare. Kurserna rör sig kring temaområdena återhämtning, bemötande och brukarinflytande. Personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa ingår regelmässigt i kursledningen. Utbildningarna bygger på forskning samt brukarnas och de professionellas erfarenheter. Brukarerfarenheter kommer från brukare som medverkar i kurserna och från samlade erfarenheter inom RSMH. Forskning om återhämtning, bemötande och brukarinflytande är också centrala i kurserna. 10

11 RSMH Utbildning har en pedagogik som passar för grupper om max 20 deltagare. Med den gruppstorleken får man en god dynamik i utbildningen. Kursdeltagarnas ges hela tiden möjlighet att själva reflektera över sina värderingar och attityder. I den aktuella utbildningen kommer samtliga ovan nämnda teman att ingå. Dessutom kommer det konstnärliga uttrycket som utgångspunk för psykosocialt arbete att belysas, jämte det vittnesbörd om psykosocialt utsatta ungdomars situation och erfarenheter som filmen förmedlar. Marknadsföring, hemsida och visningar Bland de ungdomar som deltagit i filmproduktionen kommer vi att välja ut tre eller fyra som vill utveckla sin förmåga att agera offentligt. De kommer att få kontakta skolor och andra visningsställen samt planera och leda visningar och diskussioner med utgångspunkt från filmen. I början görs detta tillsammans med projektledaren och processtödjarna men tanken är att ungdomarna successivt ska kunna ta över verksamheten själva. Givetvis kommer de att få allt stöd de behöver under resans gång. Visningarna riktar primärt in sig på grund- och gymnasieskolor på pendlingsavstånd från Göteborg. Men vi kommer att sprida information via hemsidan och andra kanaler, som kan komma att resultera i mer långväga inbjudningar. Projektets hemsida, som ska vara igång lagom till denna projektfas, kommer att innehålla såväl fakta som självupplevda skildringar eller funderingar kring psykosocial problematik. Vi kommer att uppmana särskilt ungdomar men också vuxna som arbetar med de här frågorna samt en bredare allmänhet, att skicka in bidrag att lägga ut på sidan. Här kommer också att finnas en chatfunktion. Givetvis kommer här att också att finnas information kring filmen och möjlighet att beställa den. Filmen kommer även att användas av våra samarbetspartners och medfinansiärer. Vi kommer att informera om filmen via deras hemsidor och/eller pressorgan för att nå även andra beställare. Dessutom kommer vi att försöka få andra organisationer och myndigheter med intresse för ämnet att upplåta plats för information. Presumtiva beställare är organisationer, myndigheter, utbildningsföretag, universitetsinstitutioner, behandlingshem, bibliotek och inte minst AV-centraler. Filmen kommer att distribueras med ett studiematerial. Det kommer att sammanställas av en vetenskapsjournalist i samarbete med RSMH Utbildning, några av de ungdomar som medverkat i filmproduktionen samt projektets samarbetspartners och medfinansiärer. En hjärtefråga är här som annars att ungdomarnas egna perspektiv och erfarenheter ska sätta sin prägel på materialet. Det kommer att bestå av fakta och autentiska utsagor kring psykosocial ohälsa, diskussionsfrågor och uppgifter kring filmen (möjligen också kring bakomfilmen) samt litteratur och nätlänkar i ämnet. 11

12 Tidsplan Förutsatt att projektet då är fullt finansierat hoppas vi kunna dra igång projektets första fas under januari Därefter gäller följande tidsschema, inklusive semesterperioder: Fas 1 Förtroende, specialisering och manus: januari september 2012 Fas 2 Filmproduktion: november juni 2013 förproduktion: november december 2012 inspelning januari 2013 efterbearbetning februari juni 2013 Fas 3 Distribution och utbildning: augusti april 2014 Fas 3 går inte att exakt tidsbestämma eftersom utbildningen i RSMH Utbildnings regi är tänkt att löpa på obestämd tid. Marknadsföring, skolvisningar och distribution till samarbetspartners och medfinansiärer torde vara pågå åtminstone till hösten Om skolorna visar stort intresse för filmen och den tas emot väl, kan skolvisningarna sträckas ut till en längre period. Distributionen av filmen och studiematerialet till externa beställare kan enligt min erfarenhet pågå under flera år. Medfinansiering Följande organisationer och myndigheter stöder projektet med smärre summor: Lunds Universitet, medicinska fakulteten, Nils Danielsen Göteborgs Kyrkliga stadsmission, Lotta Säfström Skandia, Idéer för livet, Birgitta Hultsfeldt Nilsson Region Skåne, Margaretha Dahlén Nord Region Halland, Monica Svensson Landstinget Dalarna, Per Söderberg Jämtlands läns landsting, Eva Aspling plus stödköp av filmen Landstinget i Värmland, Åsa Löfvenberg Landstinget i Jönköpings län, Eivor Blomqvist Skara stift, Jaqueline Björnram Inalles kronor Följande har ännu inte hunnit ta beslut om fortsatt stöd: Stockholms stadsmission, Marika Markowits, ännu ej preciserad summa Göteborgs stift, Jacob Lindkvist

13 Nytänkande För RUS innebär Projekt X ett nytt sätt att arbeta. Arbetsorganisationen under projektets gång kommer att vara en hybrid mellan RUS, Gryning, Aleris och en del av filmbranschen i Göteborg. Omfattningen och räckvidden i kombination med förbundets hävdvunna emfas på brukarnas erfarenheter och perspektiv, är ett steg framåt för RUS och för dem man arbetar med och för. Det här är förbundets mest offensiva framstöt för sina hjärtefrågor hittills. Och tillika vår starkaste manifestation av brukarinflytande. Det konstnärliga uttrycket har RUS arbetat med i tidigare projekt. Men det har då i större utsträckning legat på det individuella planet och inte resulterat i ett verk som förenar så många olika typer av konstnärliga insatser. Genom vårt fokus på arbetet kring en film i det här projektet, ger vi möjlighet åt ungdomar med olika intressen, talanger och bakgrunder att arbeta tillsammans. Att få uttrycka sig konstnärligt är stort men att få göra det tillsammans med andra i ett gemensamt verk är större. I synnerhet om man vet att verket kommer att sprida kunskap om ens egen problematik och vara andra till gagn. Arbetet med filmen kommer att ställa krav på ungdomarna. Det tror vi är nödvändigt för att de ska vinna tilltro till sig själva. Ett arbetsklimat med erfarna process- och mentorstödjare samt professionella filmarbetare, ger möjligheter för ungdomarna att växa och lära sig sköta ett arbete med det ansvar det medför. Mötet med professionella filmarbetare som tar sig tid att lotsa ungdomarna till ett gott konstnärligt resultat ser vi som ett nyskapande plus i arbetsprocessen. Vi kommer att ta den tid som krävs för att alla ska få ut något av sitt deltagande och för att gruppen ska svetsas samman till ett fungerande team. Även kombinationen av flera parallella sätt att nå ut till ett antal olika målgrupper, innebär ett nytt sätt att arbeta för RUS. Det garanterar en spridning till såväl dem som arbetar med psykosocial problematik, som till andra ungdomar och en bredare allmänhet. RUS går med Projekt X i större utsträckning än tidigare utanför sina egna led. Långsiktighet Utbildningen som RSMH Utbildning ska utforma kommer att erbjudas så länge den efterfrågas. Förutsatt denna efterfrågan, bär den sina egna kostnader och kan komma att ingå i det ordinarie kursutbudet under flera år. Den kommer att förändras kontinuerligt för att följa med sin tid. För att tala marknadsspråk kan man säga att vi kommer att investera i förädling av kurspaketet. Visningen av filmen i skolor och andra sammanhang har vi budgeterat för. Vi tycker att de ungdomar som sedermera ska ta över den verksamheten själva, ska ha en åtminstone symbolisk ersättning för det. Vi räknar med att visningarna ska omspänna åtminstone ett år och förhoppningsvis längre tid än så. Vi kommer också att arbeta för att få genomföra visningar och seminarier även i andra sammanhang som konferenser eller liknande hos våra medfinansiärer, samarbetspartners och andra som visar sig intresserade. Det torde kunna ge vissa intäkter som åtminstone delvis kan betala den löpande visningsverksamheten. 13

14 Distributionen av filmen och studiematerialet kommer enligt filmproducentens erfarenhet att kunna pågå under flera år och få spinn off-effekter i form av inbjudningar att visa filmen och föreläsa eller delta i seminarier kring den runt om i landet. Sist men inte minst lägger vi med projektet grunden till ett nytt förhållnings- och arbetssätt samt ett utökat nätverk vad gäller utåtriktade projekt i våra frågor. Vi och våra samarbetspartners TimeCode Film & Media AB Företaget med säte i Hisings Backa utanför Göteborg ägnar sig dels åt filmproduktion, dels åt vetenskaps- och miljöjournalistik. Sedan starten 1995 har vi utfört uppdrag åt huvudsakligen organisationer och myndigheter. Två utbildade journalister driver företaget, var och en med sin särskilda kompetens. Undertecknad, Janne Ahnberg, ansvarar för filmsidan. Numera producerar jag oftast filmer på eget initiativ. Min specialitet är korta spelfilmer utifrån sociala eller existentiella frågeställningar, filmer som används som diskussionsunderlag inom vården, på universitetsinstitutioner eller andra utbildningar samt inom organisationer som arbetar med de frågor filmerna belyser. Av respekt för såväl tittaren som filmmediet vill jag använda film till det mediet är bäst på att väcka känsla och engagemang hos mottagaren. Min tidigare produktion spänner över främst dramer, dramadokumentärer, dokumentärer och journalistiska reportage. Jag har vid två tillfällen år 2000 respektive 2002 belönats med Guldklappan (beställningsfilmsbranschens motsvarighet till Guldbaggen) för en dokumentär respektive en dramadokumentär. År 2003 mottog jag ett kulturstipendium från Göteborgs stad, Hisings Backa stadsdelsnämnd för sin ansvarskännande kulturgärning. Filmen Var ska jag ligga sen?, ett drama som belyste vårdetiska dilemman visades i SVT vid tre tillfällen 2007 och används nu i vårdetiska diskussioner över hela landet. Jag har också anlitats som producent av andra produktionsbolag. Kontakt: Janne Ahnberg: , janne@timecode.se RUS och RSMH RSMH Riksförbundet för Social och Mental Hälsa startades 1967 och har idag drygt medlemmar organiserade i 130 lokalföreningar runt om i Sverige. RUS Riksförbundet Ungdom för Social hälsa bildades 1996 som ungdomsförbund till RSMH och har idag strax under 600 aktiva medlemmar i åldrarna 13 till 35 år. Förbunden arbetar i allt väsentligt för samma mål. På lokalföreningsnivå driver man kamratstödjande verksamhet för att aktivt motverka att individer hamnar i utanförskap på grund av psykisk ohälsa. I det större perspektivet arbetar såväl RSMH som RUS för att ta tillvara sina medlemmars intressen genom informations- och opinionsarbete med nödvändiga samhällsförbättringar som yttersta mål. RSMH deltar i den offentliga debatten, ordnar konferenser och fungerar som remissinstans till olika beslutande myndigheter. RUS arbetar mycket med bemötande och är aktivt på ett antal olika arenor för att underlätta återhämtning samt motverka de 14

15 fördomar som finns i samhället om psykisk ohälsa. Kontakt: Åke Nilsson: , ake.nilsson@rsmh.se Gryning Vård AB Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård eller boende med 34 verksamheter belägna inom Västra Götalands län. Företaget ägs av fyra kommunförbund, som bakom sig har 50 kommuner. Det drivs på samhällsnyttig grund och utan vinstsyfte. År 2011 firar man tioårsjubileum. Gryning erbjuder ett brett vårdutbud för barn, ungdomar och familjer i kris, vuxna missbrukare samt för ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Man driver också LSS-boenden samt asylboenden för ensamkommande flyktingbarn. Ett knappt tjugotal av företagets verksamheter är ungdomsenheter, samtliga med en stor andel ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser. Enheterna arbetar överlag på systemteoretisk grund med starka miljöterapeutiska inslag. För att anpassa ungdomarna för ett liv utanför institutionen har man också ett resursteam som stöder dem medan de bor i träningslägenhet, hos familj eller i egen lägenhet. Resursteamet är mobilt och bistår med såväl akuta hjälpinsatser som långsiktig uppmuntran och stöttning. Gryning har ett nära samarbete med kommuner, högskolor och andra vårdgivare. Personalen är välutbildad och får kontinuerlig handledning och vidareutbildning. Regelbundna kvalitetsmätningar visar på hög tillfredsställelse hos klienter och uppdragsgivare. Kontakt: Anna- Lena Grundel: , anna-lena.grundel@gryning.se Aleris Målet Aleris Målet ingår i Aleriskoncernen som är ett av Nordens ledande privata vårdföretag med verksamhet i Sverige, Norge och Danmark. Aleriskoncernen har ca medarbetare. Verksamheten bygger på ett socialpedagogiskt förhållningssätt med fokus på den totala livssituationen. Aleris Målet bedriver individuell öppenvårdsverksamhet och uppdragen kommer från socialtjänsten och kriminalvården. Verksamheten startades av tre engagerade socialarbetare i Stockholm Idag finns Aleris Målet i Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Norrköping, Göteborg, Malmö och Kristianstad. Målgruppen är killar och tjejer i åldersgruppen år med tidigare insatser bakom sig från socialtjänst och kriminalvård. Vanlig problematik är missbruk, kriminalitet och neuropsykiatriska funktionshinder. Aleris Målet fokuserar på nuet och de resurser och möjligheter individen har för att skapa en bra framtid. Man arbetar inom fyra huvudområden; familj och nätverksarbete, sysselsättning, fritid och individuellt stödboende i lägenhet. Kontakt: Bettan Svelander , bettan.svelander@malet.se 15

16 Appendix: Fyra filmer som påverkat opinionen För att understryka filmmediets kraft att engagera och skapa debatt, redovisar vi här fyra filmer som den filmproducent vi samarbetar med gjort, samt vad som uppnåtts med dem: Leva tills man dör Dokumentärfilm om vård i livets slutskede, som jag själv tog initiativet till. Vi följer två obotligt cancersjuka kvinnor under några veckor i slutet av deras liv. De har båda bröstcancer men är sinsemellan mycket olika och har valt varsitt sätt att avsluta livet. Motivet till att göra filmen var att uppmärksamma såväl sjukvården som allmänheten på vad en värdig avslutning av livet innebär och kräver. Filmen har till dags dato beställts i över 450 kopior av sjukvårdsteam, utbildningar, universitets- och sjukhusbibliotek. Socialdepartementet beställde en kortare version för en serie öppna regionala konferenser i samband med den prioriteringsutredning man höll på med. År 2000 belönades filmen med en Guldklappa för bästa dokumentär. Idag har uppskattningsvis cirka personer sett den och den beställs fortfarande då och då. Den spelades in år 1998 med finansiellt stöd från Cancerfonden, Vårdalstiftelsen, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och fem andra nationella, sjukvårdsanknutna organisationer samt Axlagårdens hospice i Umeå. Chansen Dramadokumentär om organdonation avsedd främst för gymnasieskolan. Vi följer två unga människor, Jenny som väntar på en ny njure och Samuel som genomgår en hjärttransplantation. Filmen ingår i ett utbildningspaket i frågor kring organdonation kallat Ett ämne om livet, med lärarhandledning, studie- och arbetsmaterial samt nätsida. Tanken med satsningen var att ge ungdomar underlag för ett ställningstagande i fråga om organdonation. Filmen producerades år 2002 för Livet som Gåva, en sammanslutning av patientorganisationer med Njurförbundet i spetsen. Finansieringen kom från Allmänna arvsfonden. År 2002 belönades filmen med Guldklappan för bästa klippning. Den kopierades i exemplar och har beställts av ett flertal gymnasie- och högstadieskolor landet över. Var ska jag ligga sen? Drama som belyser etiska och existentiella problem i vårdsituationen. Jag tog själv initiativ till att göra filmen som spelades in Manus skrev han tillsammans med läkaren och poeten Pia Dellson (författare till boken Klinisk blick, NoK 1997). Filmen är löst baserad på texter av författare som Harriet Löwenhjelm, Edit Södergran, Reidar Ekner, Agnetha Nordlander och Pia Dellson. Sammanlagt 24 finansiärer ställde sig bakom filmen, med Barncancerfonden, Vårdalstiftelsen samt Cancer- och allergifonden i spetsen. Fem av landets läkarutbildningar, elva landsting, Socialstyrelsen och Praktikertjänst hör också till finansiärerna, liksom Läkarförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. 16

17 SVT köpte har visat filmen tre gånger. Flertalet finansiärer har informerat om filmen via sina nätsidor eller tidningar och hittills är tio officiella visningar och seminarier genomförda, exempelvis på Läkarstämman 2006, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Socialstyrelsen i Stockholm och SSF:s konferens Lust & Kunskap Filmen har beställts i sammanlagt drygt 200 kopior från sjukhus, vårdcentraler, sjukhem, sjukvårdsutbildningar, universitetsinstitutioner, vårdgymnasier och bibliotek. Den används i medicinundervisningen på KI, Lunds universitet och Sahlgrenska Akademin. Att materialet används på så många ställen i landet har haft en otvetydig betydelse för debatten om och tillämpningen av etik i vården. Anita Drama med verklighetsbakgrund om en fängelsedömd kvinna som kämpar för att börja ett nytt liv. Filmen spelades in 2007 på uppdrag av Utvecklingspartnerskapet Bättre Frigivning och Hela Människan, med pengar från Europeiska socialfonden. Syftet är att belysa vikten av samordning mellan kriminalvården, andra myndigheter och frivilligorganisationer, för att förbereda fängelsedömda för frigivningen och ge dem bättre chanser att klara sig efteråt. En stor del av filmen spelades in på kvinnoanstalten Sagsjön, där ett samverkansprojekt kallat Bättre Frigivning nyligen hade avslutats. Filmen producerades för att, tillsammans med en studiehandledning, användas i studiecirklar eller vid seminarier och möten i syfte att sprida samverkansmodellen till andra anstalter, kommuner eller myndigheter. Anita premiärvisades den 13 september 2007 på biograf Aftonstjärnan i Göteborg. Publiktillströmningen var över förväntan, folk fick sitta i mittgången och stå utefter väggarna. Efteråt hade producenten arrangerat paneldiskussion med en representant för riksdagens justitieutskott, chefen för kriminalvården i Västsverige, folk från frivilligorganisationer samt lokala politiker. Medieuppmärksamheten blev överväldigande: två inslag i Västnytt, 45 minuters direktsändning i Radio Göteborg, ett inslag i Radio Sjuhärad, ett inslag i Studio Ett (P1), ett helt uppslag i GP, en artikel i Borås Tidning samt en i Allas Veckotidning. Man kan med fog hävda att filmen uppmärksammat opinionen på frågan bättre frigivning. 17