borgå energi årsberättelse 2009

Transkript

1 borgå energi årsberättelse 2009 PORVOON ENERGIA BORGÅ ENERGI

2 Utgivare: Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB Borgå tfn (019) Innehåll: Borgå Energi Ab Layout: peak press & productions ab Laivurinkatu 2, Lovisa Bilder: Susa Heiska, Ari Haimi, Eeva Kangas, Virpi Lehtinen och Seppo Sirkka. Tryckeri: Painotalo tt-urex 2009 Veckjärvivägen 3, Borgå Papper: Munken Polar 120 g 2

3 Borgå Energi -bolagen INNEHÅLL: Verkställande direktören och styrelseordföranden har ordet Sid 4 7 Borgå Energi -bolagen har som målsättning att erbjuda förmånliga och miljövänliga energilösningar samt att verka lönsamt och generera en rimlig avkastning till ägaren, Borgå stad, men inte att maximera vinsten. Förvaltning och organisation Sid 8 9 Moderbolaget Borgå Energi Ab svarar för värme- och elproduktion, distribution av värme och naturgas, försäljning av elektricitet och naturgas samt koncernadministration. Dotterbolaget Borgå Elnät Ab har som uppgift att distribuera elektricitet och ha hand om installationer och nätbyggnad på entreprenadbasis. Bolagen har sex gemensamma tyngdpunktsområden i sin verksamhet. Miljö, stark företagsbild, närhet till kunderna, stabil ekonomi, välmående personal och pålitlighet som energileverantör är de hörnstenar, på vilka allt det man gör, bygger. År 2009 präglades av den globala recessionen. Den syntes i en minskad energiförbrukning, vilken höll råvarupriserna i styr. Priserna på sådana fossila kraftverksbränslen som olja, kol och naturgas låg under största delen av året på en rekordlåg nivå, men steg under den senare delen av året. Det finns inte heller på sikt några tecken på att energipriserna skulle sjunka. Energiförbrukningen korrelerar med utvecklingen i samhället. Väderleken har dock en lika avgörande inverkan. När fjolåret var kallare än föregående år ökade fjärrvärmeförbrukningen i Finland med 10 procent. Den totala elförbrukningen minskade med sju procent genom att industrins förbrukning sjönk med 16 procent medan den övriga elförbrukningen ökade med över två procent. Borgå Energis elförbrukning ökade med fem procent och värmeförbrukningen med 11 procent. Fjärrvärmetarifferna höjdes den med 11 procent. Koncernens omsättning uppgick till 45,9 miljoner euro (42,9 miljoner euro 2008) och resultatet före skatt var 3,6 miljoner euro (3,4 miljoner euro). Avskrivningar gjordes för 5,9 miljoner euro (5,8 euro). Investeringarna inom koncernen var 10,1 miljoner euro (8,1 euro). Miljööversikt Sid Personalöversikt Sid Verksamhetsåret 2009 Sid Kommunikation Sid Bokslut 2008 Sid NYCKELTAL FÖR VERKSAMHETSÅRET 2009 Omsättning, miljoner 45,9 Omsättningsökning, % 6,0 Investeringar, miljoner 10,1 Investeringar, % av omsättningen 22,0 Rörelsevinst, % 7,9 Driftsbidrag, % 21,0 Avkastning på eget kapital, % 9,3 Avkastning på investerat kapital, % 5,7 Soliditet, % 43,7 Elförsäljning, GWh 428 Värmeförsäljning, GWh 312 Ångförsäljning, GWh 11 Elkunder Värmekunder Personal (i medeltalt) 105 Verksamhetsområde Sid

4 4 Verkställande direktör Patrick Wackström

5 BÄTTRE RESULTAT RECESSIONEN TILL TROTS Räkenskapsåret 2009 gick för Borgå Energi Ab:s del i andra och bättre - tecken än för branschen som helhet. Verkställande direktör Patrick Wackström gläder sig åt ökad försäljning och bättre resultat i en situation, där kostnadsnivån steg och elförbrukningen i landet minskade. De närmaste åren kommer att präglas av stora investeringar. Den ekonomiska recessionen gjorde att elförbrukningen i Finland minskade för andra året i följd. Däremot ökade fjärrvärmeförbrukningen igen efter ett minusår. När också Borgå Energi Ab vidkändes en liten minskning av såväl elektricitets- som fjärrvärmekonsumtionen år 2008 blev fjolåret igen ett klart plusår. Elförbrukningen ökade under år 2009 med fem procent och värmeförbrukningen med 11 procent. Samtidigt gjordes det färre el- och fjärrvärmeanslutningar än året innan, vilket närmast förklaras av att nybyggnadsverksamheten var liten. Resultatmässigt blev recessionsåret 2009 ett gott år för bolaget. Trots kraftigt ökade energi- och bränslekostnader kan vi redovisa ett bättre resultat än år Och då är det också att märka, att Borgå Energi sin linje trogen inte eftersträvar en vinstmaximering utan en måttlig dividendavkastning åt staden och konkurrenskraftiga tariffer åt kunderna. Vad resultatet beträffar kan vidare noteras, att investeringarna på drygt 10 miljoner euro var två miljoner större än föregående år. De största enskilda investeringarna var anläggandet av en ny elstation i Tolkis och renoveringen av vattenkraftverket i Strömsberg. De investeringar, som Borgå Energi målmedvetet gjort i miljövänlig energiproduktion, visar sig år efter år allt mer lönande. Bolaget kan sälja utsläppsrätter och också på detta sätt dra konkret ekonomisk nytta av de gjorda satsningarna. Det är inte utan en viss stolthet vi noterat, att Finsk Energiindustri rf karaktäriserat vår fjärrvärmeverksamhet som Finlands renaste. Avsikten är att i Tolkis bygga ett ersättande värmekraftverk. Planeringen pågick hela fjolåret med siktet inställt på ett investeringsbeslut under år Med den här investeringen på närmare 50 miljoner euro vill vi sörja för att anläggningen också framgent skall kunna leva upp till sin renommé som den renaste i sitt slag. De närmaste åren blir ekonomiskt utmanande för Borgå Energi. Utöver Tolkisinvesteringen kommer också en kärnkraftverksfinansieringsandel på upp till 15 miljoner euro, om både Fennovoima och Industrins Kraft utnyttjar sina anläggningslov. Vi vågar ändå räkna med att investeringarna inte skall inverka höjande på våra tariffer. Det faktum att Fennovoima bestämde sig för att stryka Strömfors från sin lista över tänkbara etableringsorter för ett kärnkraftverk ändrar inte Borgå Energis positiva inställning till själva projektet. Av de tre företag, som anhöll om anläggningstillstånd, är Fennovoima alltjämt ur Borgå Energis och våra kunders synvinkel sett det bästa alternativet. Orten är inte det centrala i sammanhanget. Stora Ensos beslut att upphöra med sågverksamheten i Tolkis var ett bakslag både för orten och för hela Borgå, men också för Borgå Energi. Sågen levererade 40 procent av bränslet till kraftverket. Som en följd av sågnedläggningen sjönk biobränslets andel av bränsleförsörjningen med några procentenheter till ca 65 procent. Vår strävan är dock att snabbt höja den tillbaka till minst 70 procents nivå. I Lovisa slutfördes förhandlingarna om köp av Lovvärme Ab. Bolaget kommer under år 2010 att fusioneras med Borgå Energi. Verksamheten i Lovisa avskiljs till en separat resultatenhet. Affären är en fortsättning på våra investeringar i Lovisa, där vi inledde produktion och leverans av fjärrvärme för tio år sedan. Som ytterligare ett led i satsningarna på Lovisa har en ny värmecentral byggts i Märlax, vilken togs i bruk i december

6 EN BALANSERAD EKONOMI MÅLET OCKSÅ FRAMGENT Recessionen släppte sitt hårdaste grepp i slutet på fjolåret. En försiktig tillväxt började synas i ekonomin i Finland i början på det nya året. Det betyder ändå inte att problemen skulle vara förbi. Oron på arbetsmarknaden och i avtalsförhandlingarna kan till exempel förorsaka nya svårigheter. Återhämtningen förutspås bli långsam och förutsätta stram hushållning från såväl statens och kommunernas som näringslivets sida, konstaterar styrelseordförande Johan Söderberg. Det är vändningen till det bättre i världsekonomin, som förklarar den spirande återhämtningen. Fastän ekonomin i Finland repar sig ökar bruttonationalprodukten klart långsammare än före den ekonomiska krisen. På sakkunnighåll bedömer man att BNP inte stiger tillbaka till nivån före recessionen ens ännu i slutet på år Det här är något, som också Borgå Energi bör ta i beaktande vid planeringen och dimensioneringen av verksamheten de närmaste åren. Borgå Energi klarade av att hålla ekonomin i balans under år 2009 recessionen till trots. Det skärpta ekonomiska läget återspeglade sig på verksamheten, men hindrade inte bolaget från att göra ett gott resultat. När investeringarna dessutom hölls på oförändrad nivå finns det anledning till tillfredsställelse med det gångna verksamhetsåret. El och värme levererades avvikande från den allmänna trenden till och med mer än föregående år. Borgå stad förutsatte en större dividend än tidigare och kommer att få den när det blir dags för 2009 års dividendutdelning. Det kan inte förnekas att den exceptionellt kalla vintern skulle ha medverkat till att de uppsatta målen kunde nås. En tryggad tillgång på energi, konkurrenskraftiga energipriser och minskade miljöolägenheter i enlighet med internationella avtal är de centrala elementen i den finländska energipolitiken. De utgör samtidigt också de primära utgångspunkterna för Borgå Energis verksamhet. Vad omsorgen om miljön beträffar förtjänar det nämnas, att bolaget redan ligger långt före de internationella avtalskraven. För att också i framtiden kunna leva upp till sina mål och sin renommé som ett av de bolag i Finland, som producerar den grönaste energin, måste Borgå Energi förnya värmekraftverket i Tolkis de närmaste åren. Den här omfattande investeringen tryggar både bolagets konkurrenskraft på de skärpta energimarknaderna och produktionen av en allt naturenligare elektricitet som en värmebiprodukt. Den föreslagna omstruktureringen av energisektorn i södra Finland skulle också den medföra en utgiftspost av engångskaraktär i mångmiljonklassen för Borgå Energi. Ur bolagets synvinkel sett skulle omstruktureringen emellertid vara ändamålsenlig genom att den gjorde det möjligt för Borgå Energi att expandera på det område, där dess mest centrala kunnande ligger. Särskilt utvidgningen av elnätet skulle stärka bolagets förmåga att svara mot Borgå stads kanske fortsatt ökade dividendavkastningskrav. Det skulle också överensstämma med bolagets målsättning att leverera konkurrenskraftig energi på sitt verksamhetsområde. Det är sällan det ges en möjlighet att utvidga verksamhetsområdet och elöverföringskapaciteten. Framtidsprojekt, som med tanke på kärnan i Borgå Energis kompetens, är av avgörande betydelse borde föras vidare planmässigt och målmedvetet. 6

7 Styrelsens ordförande Johan Söderberg 7

8 8

9 Förvaltning och organisation Företagets aktiestock ägs i sin helhet av Borgå stad. Bolagsstämma Den ordinarie bolagsstämman hölls i Borgå Styrelse Ledamöter: Personliga suppleanter: Johan Söderberg, ordförande Bo-Johan Johansson Matti Valasti, vice ordförande Markku Aaltovirta Gunilla Backman Bodil Lund Sirpa Hopeamaa Anita Spring Harri Kari Jari Ilkka Revisorer : Hannu Mikkola (CGR), vicerevisor: Aimo Siitonen (CGR) Oy Audiator Ab / Pasi Leppänen (CGR, OFR) Ledningsgrupp: Verkställande direktör Patrick Wackström, Borgå Energi Ab Verkställande direktör Magnus Nylander, Borgå Elnät Ab Direktör Christer Allén, värme och produktion Direktör Akke Kuusela, elhandel och utveckling Direktör Merja Wilkman, ekonomi och förvaltning Informationschef Nina Fransas Personalens representant Denny Lindström 9

10 MILJÖ ÖVERSIKT 10

11 MINDRE EKOLOGISKT FOTSPÅR Det ekologiska fotspåret är ett nytt begrepp för beskrivning av hållbar utveckling. Med utnyttjande av så mycket förnyelsebara energikällor som möjligt i sin el- och fjärrvärmeproduktion vill Borgå Energi för sin del lämna efter sig ett så litet avtryck i naturen och miljön som möjligt. Borgå Energi har systematiskt frångått användningen av fossila bränslen. Värmekraftverket i Tolkis och värmecentralen i Lovisa drivs med biobränslen. Bolaget förfogar dessutom över 1 MW vindkraftseffekt i vindkraftverk på olika håll i landet. Andelen grön ekoenergi är ca 70 procent av den totala producerade energimängden. Det gör att Borgå Energis ekologiska fotspår redan nu är mycket mindre än de flesta andra branschaktörernas. Målsättningen är att minska det ytterligare genom att öka biobränslets andel i energiproduktionen ännu mer. Det sker bland annat genom att förnya vattenkraftverket i Lövkoski och öka dess kapacitet från nuvarande 50 till 300 kw. Vattenkraftverket i Strömsberg moderniserades under år 2009 så att den nominella effekten på 900 kw nu uppnås. Borgå Energi är dessutom med i flera nya vindkraftverksprojekt, vilka - om de förverkligas - fördubblar bolagets vindkraftseffekt. I Borgå planeras ett nytt energieffektivt bostadsområde i Skaftkärr. Borgå Energi deltar i projektet bland annat för att söka nya affärsmöjligheter. Ett alternativ, som utreds, är ett stort solfjärrvärmeverk, som skulle förse hela området med fjärrvärme. Solfjärrvärmen kunde under sommarhalvåret räcka till också för andra områden i staden och höja den gröna procenten i fjärrvärmeproduktionen. Genom att underteckna ett energisparavtal uppgjort mellan Finsk Energiindustri rf och Motiva har Borgå Energi förbundit sig att effektivera och minska energiförbrukningen i sina elproduktionsoch samproduktionsanläggningar samt i fjärrvärmeproduktionen, -distributionen och driften. Borgå Elnät har ingått ett motsvarande avtal med Finsk Energiindustrin rf och Motiva gällande eldistributions- och elöverföringsbranschen. I avtalet förbinder sig bolaget att göra upp ett energibesparingsprogram med mål och åtgärder för en effektivare energianvändning i bolaget och bland kunderna. Som verktyg skall bland annat information och rådgivning användas. Borgå Energi bolagens verksamhet styrs av kvalitetssystemstandarden ISO 9001:2008 och miljösystemstandarden ISO 14001:

12 Personalöversikt 12

13 nya system Borgå Energi förnyade i fjol sina centrala datasystem. Det här avspeglar sig i en klar ökning av antalet utbildningsdagar, konstaterar Borgå Energis ekonomi- och förvaltningsdirektör Merja Wilkman. De datasystem, med vilka löneräkning, bankärenden och bokföring samt materialförvaltning sköts, förnyades alla år Det här innebar stora utmaningar för personalen, som skulle sköta sina normala arbetsuppgifter med de gamla välbekanta datasystemen samtidigt som det gällde att lära sig de nya systemen. Antalet utbildningsdagar steg till hela 4,4 per person (3,8 år 2008 och 2,7 år 2007). Allt förlöpte väl. Systemomläggningarna återspeglade sig inte negativt på personalens arbetsförmåga. Stressenkäten gav ett gott resultat och avvek inte just alls från de tidigare enkätresultaten. Också TYKY-indexet höll sig på en bra nivå (40,8 när maximipoängtalet är 49). Den ringa sjukfrånvaron (7,1 dagar/person/år) vittnar också den om att personalen mår relativt bra. Satsningarna på personalens arbetsförmåga och välmående fortsatte med bland annat hälsokontroller, Friskt framåt projektet och stödande av motion på egen hand. Under TYKY-veckan ordnades bland annat en kurs i skidåkningsteknik för personalen, som också gavs möjlighet att bekanta sig med Pilatesträningsmetoden. Förnyandet av datasystemen fortsätter år 2010 med ibruktagande av ett nytt kundbetjäningssystem. De elektroniska betjäningsformerna utvecklas fortlöpande. Online-tjänster står till buds för både el- och fjärrvärmekunder. Den elektroniska faktureringen har redan nått en sådan omfattning att ungefär tusen kunder tar emot e-fakturor. Det årliga antalet e-fakturor uppgår till omkring Fjärravläsningsmätarna blir vanligare och medför stora förändringar i kundbetjäningen och faktureringen. För kunderna innebär fjärravläsningen en klar förbättring då fakturorna är ännu överskådligare än tidigare och alltid baserar sig på den faktiska energiförbrukningen och inte på en uppskattning. Borgå Energis personalstyrka var 103 i slutet på år 2009 (100 år 2008). Arbetsförhållandena är långvariga och visar liksom den förhållandevis höga medelåldern (46,8 år) att de anställda trivs. Under årets lopp gjordes sex nyrekryteringar och 16 unga studerande erbjöds arbetspraktik och sommarjobb. 13

14 PERSONAL PERSONALPROFIL Antal anställda Företagshälsovård och arbetarskydd Företagshälsovårdstjänsterna upphandlades fortsättningsvis hos Borgå Arbetshälsovård r.f. Arbetarskyddskommittén Matti Ukkola, ordförande, Patrick Wackström, Magnus Söderström, Markus Weckström och Christer Borgman Kvinnor 19 personer 18 % Män 84 personer 82 % Antal anställda: 103 (i genomsnitt 105 personet under året) Tjänstemän och arbetare Tjänstemän 52 personer 50 % Förtroendevalda Arbetarnas huvudförtroendeman Denny Lindström De ekonomisk-administrativa tjänstemännens förtroendeman Rosita Holmberg Produktionstjänstemännens förtroendeman Markus Weckström Fritidskommittén Matti Ukkola, ordförande, Nina Fransas, Ann-Sofi Hedenstam- Nyholm, Solveig Hell, Tomas Nordström, Denny Lindström och Jari Hakamaa. Kommittén verkar inom ramen för en av företaget beviljad årsbudget. Arbetare 51 personer 50 % Åldersstruktur under 40 år 21 personer 20 % år 36 personer 35 % över 50 år 46 personer 45 % Medelålder 46,8 år Anställningsförhållandenas genomsnittliga längd 17,8 år Sjukfrånvaro 3,3 % av arbetstiden Tyky-index 40,8 Utbildningsdagar: 459 Utbildningsdagar i genomsnitt/person: 4,4 14

15 VERKSAMHETSÅRET Fjärrvärme Det slöts färre nya fjärrvärmeavtal i både Borgå och Lovisa till följd av den ekonomiska recessionen. Tyngdpunkten i verksamheten låg på anslutning av gamla fastigheter. Fjärrvärmenätet byggdes ut och sanerades livligt. 2. Elhandel Priset på elektricitet varierade kraftigt under år 2009, från rekordlågt till rekordhögt. Största delen av året låg priset ändå på en låg nivå, vilket ledde till att nästan 60 procent av den elektricitet, som Borgå Energi sålde, var marknadselektricitet 3. Elöverföring och entreprenad Borgå Energis dotterbolag Borgå Elnät fortsatte sina satsningar i syfte att minska antalet elavbrott och göra dem kortare. Med Borgå stad gjordes en gatubelysningsaffär på en miljon euro. Hela gatubelysningsnätet är nu i Borgå Elnäts ägo. 15

16 Elöverföring och entreprenad FORTSATT SATSNING PÅ BÄTTRE DISTRIBUTIONSSÄKERHET Med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget avhöll sig Borgå Energis dotterbolag Borgå Elnät Ab i fjol från att höja överföringstarifferna, fastän kostnadsökningen skulle ha förutsatt en höjning på våren, berättar verkställande direktör Magnus Nylander. Elhandel Den höjning på sex procent, som trädde i kraft i början på år 2010, underlättar situationen, men tarifferna borde ännu höjas med ungefär fem procent i höst. Redan fjärravläsningen av elmätarna är ett aktuellt projekt, som kräver investeringar på fem, sex miljoner euro utöver alla andra investeringar. Nättarifferna är förmånliga och ligger på en lägre nivå än i medeltal i landet. Energimarknadsverkets beräkningar visar att nätaffärsverksamhetens totala avkastning åren hade kunnat vara 4,2 miljoner euro större än vad den nu var. När det gäller försäljningen av entreprenadtjänster gick år 2009 i förändringarnas tecken, eftersom i synnerhet antalet elinstallationsarbetsuppdrag sjönk brant som en följd av den ekonomiska recessionen. Också försäljningen av anslutningskablar och elcentraler minskade på grund PRISREKORDENS ÅR av de få nya elanslutningarna. Även om 2009 på entreprenadsidan blev ett nolltillväxtår stod entreprenadtjänsterna alltjämt för ungefär 14 procent av omsättningen. Positivt var gatubelysningsaffären med Borgå stad. De gatulampor, som ännu var i stadens ägo, köptes för en miljon euro. Det nya belysningsavtalet för med sig en behövlig ändring i försäljningen av entreprenadtjänster. Nätaffärsverksamheten har fortsättningsvis präglats av bolagets kraftiga satsningar på att förbättra distributionssäkerheten så att antalet strömavbrott minskar och avbrottstiden förkortas. Satsningarna har framförallt gått ut på att ersätta luftledningar med jordkabel i tätortsområden. Omsättningen ökade med 3,7 procent till 12,3 miljoner euro. Rörelsevinsten blev 2,1 miljoner euro. Elpriset fluktuerade kraftigt under år 2009, vilket enligt chef för elhandel Benny Broman gjorde elhandeln utmanande. Marknadspriset låg på en rekordlåg nivå under en stor del av året för att mot slutet av året stiga rekordhögt. Med recessionen på världsmarknaden följde att också efterfrågan på el minskade och att marknadsfundamenten, det vill säga priset på kraftverksbränslen som olja, kol och naturgas hölls på en relativt låg nivå. Det gällde också priset på koldioxidutsläppsrätterna. Eftersom elpriset styrs av marknadsmekanismer, som baserar sig på efterfrågan och utbud, betydde detta låga priser under en stor del av året. Efterfrågan ökade i december då det blev kallt i hela Norden. Samtidigt var elproduktionen vid de svenska kärnkraftverken låg. Det här resulterade i att elpriset steg kraftigt. Marknadspriset i Finland var den 17 december under några timmar euro per MWh. Det låga marknadspriset under en stor del av verksamhetsåret gjorde att 57 procent av den elenergi, som Borgå Energi sålde, var så kallad marknadselektricitet. De stora fluktuationerna i elpriset ledde till stor aktivitet på elförsäljningsmarknaden. Borgå Energis elförsäljning ökade med fem procent under verksamhetsåret Nya samarbetsformer utarbetades och vidareutvecklas både när det gäller elförsäljning och anskaffning. 16

17 Fjärrvärme LIVLIG NÄTBYGGNAD OCH SANERING Tyngdpunkten låg på anslutning av gamla fastigheter till fjärrvärmenätet och sanering av gamla delar av nätet, sammanfattar fjärrvärmechef Ari Raunio Borgå Energis fjärrvärmeverksamhet under fjolåret. På produktionssidan byggdes till kapacitet både i Borgå och Lovisa berättar produktionscef Tommi Vierikko. Konjunkturläget syntes i nybyggandet. De få byggnader, som uppfördes, var i huvudsak småhus. Nya fjärrvärmeavtal ingicks inte heller i samma omfattning som året innan, 112 mot 138 år Av de nya avtalen slöts 91 (104) i Borgå och 21 (34) i Lovisa. I Borgå gällde 22 nybyggen, i Lovisa endast ett. Försäljningen av fjärrvärme ökade med 11,7 procent från föregående år (11,6 procent i Borgå och 16,4 i Lovisa). Ökningen beror utöver de nya anslutningarna också på att fjolåret var kallare än år Ändå var också år 2009 varmare än normalt. Som mätare används ett graddagtal. När det år 2008 var 81 procent av det normala var det ifjol 93 procent. Bioenergins andel av fjärrvärmeproduktionen var som tidigare anmärkningsvärt stor. I Borgå produceras inemot 70 procent av värmen med biobränsle, i Lovisa står biobränslet för omkring 80 procent av produktionen. Borgå Energis målsättning är att nå en ännu större biobränsleandel och att också i fortsättningen vara Finlands grönaste fjärrvärmeproducent. Av fjärrvärmen i Borgå fås 86 procent i samproduktion av elektricitet och värme vid värmekraftverken i Tolkis och Harabacka. Utbyggnaden och saneringen av fjärrvärmenätet fortsatte i stor omfattning. I Borgå byggdes nätet ut med 5,8 km och i Lovisa med 3,0 km. Inklusive saneringarna uppgick nätinvesteringarna till 0,6 miljoner euro i Borgå och 0,85 miljoner i Lovisa. I nya värmecentraler och i kraftverken investerade Borgå Energi sammanlagt ungefär 2,6 miljoner euro. En ny värmecentral togs i bruk i Märlax i Lovisa och i Borgå ökades kapaciteten vid Typografvägens värmecentral. Förhandlingarna med Lovisa stad och Fortum Power & Heat om köp av Lovvärme Ab slutfördes. Fjärrvärmeföretaget övergick i januari 2010 i Borgå Energis ägo. Fjärrvärmechef Ari Raunio Produktionschef Tommi Vierikko 17

18 18 KOMMUNIKATION

19 LOKALT OCH TVÅSPRÅKIGT Kommunikationen är en central del av Borgå Energis verksamhet. Strävan är att göra verksamheten så öppen och transparent som möjligt såväl för kunder och intressenter som för företagets egen personal, betonar kommunikationschef Nina Fransas. Den bärande principen i kommunikationen är att den från Borgå Energis sida sker på vartdera inhemska språket. Även om många kanaler utnyttjas ligger huvudvikten på de lokala medierna. När det gäller den interna kommunikationen är företagets Intranet det viktigaste verktyget. PBE Intra togs ibruk på hösten och den har fått ett gott mottagande. Också i kommunikationen med kunder och olika intressenter används den moderna tekniken allt mer. Via våra webbsidor når vi snabbt ut med information och lika snabbt får man kontakt med oss i olika ärenden. Med hjälp av internet-programmet kan kunderna bland annat meddela sina elmätarställningar och kontrollera sin årsuppskattning samt elförbrukning från tidigare år. Nytt är att man den här vägen kan göra felanmälningar också om gatubelysningen. Allt vid vilken tid på dygnet som helst. Det senaste tillskottet i kommunikationsverktygsbacken är sms. Kunder kan med ett textmeddelande direkt informeras om förestående planerade elavbrott. Knappt etthundra av Borgå Elnäts kunder deltog i fjol höstas i ett pilotprojekt på Emsalö, där en sanering av elnätet pågick, som gjorde att strömmen då och då måste brytas. Kunderna hade uppgett sina gsmnummer, dit de fick textmeddelanden om strömavbrotten. Försöket utföll väl och i framtiden kan man använda sig av denna serviceform för att informera kunderna om t.ex. helikopterröjningar och granskningar av elnätet. Kommunikationen sker på det här sättet allt mer i realtid och direkt. Kundtidningen, som utkommer två gånger om året, är fortfarande också den en viktig kommunikationskanal. Olika läsarundersökningar har gett tidningen gott betyg. Tillsammans med lovisaföretaget peak press, som svarar för den konkreta utformningen av tidningen, fortsätter vi utvecklingsarbetet i syfte att göra en tidning, som så väl som möjligt motsvarar våra kunders och intressegruppers förväntningar. Den traditionella väggkalendern byggdes för 2009 års del upp kring Borgå Lantdags 200-årsjubileumstema. 19

20 bokslut

21 21

22 Koncernbokslut Koncernbokslutet omfattar moderbolaget och dotterbolaget Borgå Elnät Ab. Detta bokslut är ett sammandrag av det officiella bokslutet. Nyckeltal Moderbolaget Koncernen Omsättning, miljoner : 36,4 45,9 Avkastning på eget kapital, % ROI: 3,6 5,7 Soliditet, %: 49,7 43,7 Likviditet (Quick ratio): 0,9 1,1 Balansomslutning, miljoner : 50,5 71,9 Investeringar, miljoner : 5,0 10,2 Räntebärande skulder, miljoner : 5,0 5,0 RESULTATRÄKNING Emoyhtiö Koncernen (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Tillverkning för eget bruk (+) Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Ökning (-) eller minskning (+) av lager Köpta tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST Finansiella intäkter och kostnader Intäkter av andelar från företag inom samma koncern 2 Intäkter av andelar från ägarintresseföretag 1 1 Övriga ränte- och finansiella intäkter Ränte- och övriga finansiella kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSI- TIONER OCH SKATTER Bokslutsdispositioner Inkomstskatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST

23 BALANS Aktiva Moderbolaget (1 000 ) Koncernen (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i företag inom samma koncern Fordringar hos företag inom samma koncern Andelar i ägarintresseföretag Fordringar hos ägarintresseföretag Övriga aktier och andelar Övriga fordringar BESTÅENDE AKTIVA SAMMANLAGT RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Färdiga produkter / varor Pågående arbeten Kortfristiga Fordringar Försäljningsfordringar Fordringar hos företag inom samma koncern Fordringar hos ägarintresseföretag Övriga fordringar Resultatregleringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA SAMMANLAGT Aktiva sammanlagt Passiva EGET KAPITAL Aktiekapital Överkursfond Övriga fonder Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL SAMMANLAGT ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens FRÄMMANDE KAPITAL Latenta skatteskulder Långfristigt främmande kapital Lån från penninginrättningar Anslutningsavgifter Kortfristigt främmande kapital Lån från penninginrättningar Skulder till leverantörer Skulder till företag inom samma koncern Övriga kortfristiga skulder Resultatregleringsskulder FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT Passiva sammanlagt

24 Verksamhetsområde I TÄTORTER, PÅ LANDSBYGDEN OCH I SKÄRGÅRDEN Borgå Energi verkar på ett område med såväl städer, större och mindre tätorter som landsbygd och skärgård. Det betyder att verksamhetsområdet är omfattande, heterogent och splittrat, vilket ställer stora krav på upprätthållandet av en högklassig verksamhet, speciellt i situationer med störningar. Borgå Energi är ett lokalt energibolag, som betjänar borgåbor och invånare i randkommunerna. Bolaget erbjuder förmånlig energi åt alla invånare och företag inom verksamhetsområdets gränser. Även om verksamheten långt är lokalt betonad har i synnerhet bolagets satsningar i Lovisa gjort Borgå Energi till en också allt mer regional aktör. Den för tio år sedan inledda fjärrvärmeverksamheten i Lovisa har år för år ökat. I och med köpet av Lovvärme Ab i januari 2010 är Borgå Energi nu den enda fjärrvärmeleverantören också i Lovisa liksom i Borgå. I sin elanskaffning är Borgå Energi ungefär till hälften självförsörjande. Bolaget är därför också beroende av elmarknaden, där agerandet förutsätter långsiktig planering. Det gäller att skaffa andelar i de rätta företagen. Borgå Energi har andelar i produktionsanläggningar på olika håll i Finland. Bolaget verkar alltså inte bara lokalt och regionalt utan också på nationell nivå. Mäntsälä Pukkila Myrskylä-Mörskom Järvenpää-Träskända PORNAINEN Borgnäs Askola LOVIISA LOVISA Kerava-Kervo PORVOO BORGÅ Tuusula-Tusby Vantaa-Vanda Sipoo-Sibbo Helsinki-Helsingfors 24

25 25