ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 24 februari 2010, se bilaga 1 Dm

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål m UM Meddelad i Enhet 29 Stockholm Sida 1 (13) KLAGANDE Suaad Mohammed Ismael, c/o Pangea Smassens väg 51C Sandviken Ställföreträdare: Anna Eriksson Ovansjövägen Kungsgården Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Joakim Johansson Vasastansjuristerna Tomtebogatan Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 24 februari 2010, se bilaga 1 Dm SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt avser fastställandet av ersättning till det offentliga biträdet, och förklarar Suaad Mohammed Ismael vara alternativt skyddsbehövande samt beviljar henne permanent uppehållstillstånd. 2. fastställer ersättning till Joakim Johansson enligt lagen (1996: 1620) om offentligt biträde till kr, varav kr för arbete, kr för utlägg, kr för tidsspillan och 2917 kr för mervärdeskatt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag - fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM DM YRKANDEN M.M. Suaad Mohammed Ismael yrkar att hon ska beviljas uppehållstillstånd. Som grund anför hon i första hand att hon är flykting, i andra hand alternativt skyddsbehövande och i tredje hand att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Suaad Suaad Mohammed Ismael vidhåller vad hon anfört hos Migrationsverket och tillägger i huvudsak följande. Hon har inte ändrat sina uppgifter om modems ursprung, utan dragit fel slutsatser utifrån den begränsade information hon har om modems födelseort. Mogadishu är en stor stad där det förmodligen bor personer från både norra och södra Somalia och det är därför naturligt med dialektala blandningar. Hennes klan har ingen egen dialekt och som alla unga människor kan hon ha influerats av olika dialekter. Hon har stor kunskap om sin stadsdel Hodan, vilket framgår av tidigare utredningar och språktest. Hon har ingen större kunskap om övriga delar av Mogadishu eftersom hon mestadels vistats i Hodan. Noteras bör att det av språktestet framgår att det inte finns en fotbollsplan i stadsdelen Hodan, vilket är felaktigt då fotbollsplanen ligger bredvid området African Village. Hon har inte haft någon kontakt med sin familj sedan hon lämnat Somalia och vet därför inte var de befinner sig. Ett återsändande av henne till Somalia skulle strida mot barnets bästa. Mohammed Ismael har till migrationsdomstolen lämnat in j oumalanteckningar till stöd för att hon är könsstypmad. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och tillägger följande. Det framstår inte som rimligt att en förälder skulle ha så starkt inflytande på sitt barns språk att det skulle vara en tillräcklig förklaring till resultatet av språkanalysen.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM hart tillfört målet följande landinformation angående situationen i södra och centrala Somalia Country oforigin Information Report Somalia, Home Office, 13 november (Lifos 21803), sid , 41-58, 111, 116, , , Report ofthe Secretary General on Somalia pursuant to Security Council resolution 1872 (2009), S/2009/503, DN Security Council, 2 oktober Technical assistance and capacity - building. Report ofthe independent expert on the situation ofhuman rights in Somalia, Shamsul Bari. A/HRC/12/44, DN General Assembly, 17 september Somalia i slutet av juli månad 2009, UD, Sveriges ambassad i Nairobi, den 30 juli 2009, publicerad den 9 september (Lifos 21432) UNHCR, Pressrelease, Somalia: Widening strife eausing increased displacement, 12 January 2010 UNHCR, Pressrelease, More than 60,000 Somalis displaced in the jirst weeks of2010, 19 January 2010 Harsh War, Harsh Peace. Abuses by al-shabaab, the Transitional Federal Government and AMISOM in Somalia, Human Rights Watch (Lifos 22727) Country Reports on Human Rights Practices- Somalia, U.S. Department of State (Lifos 22501).

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Letter dated 10 March 2010 from the Chairman of the Security Council Committee pursuant to resolution 751 (1992) and 1907 (2009) concerning Somalia and Eritrea addressed to the President of the Security Council, U.N (Lifos 22634). No end in sight. The ongoing suffering ofsomalia's civilians, Amnesty Internationa (Lifos 22603). Soma1ia. Säkerhetssituationen och stridande grupper - uppdatering januari 2010, Migrationsverket (Lifos 22228). UNHCR E1igibi1ity guidelines for assessing the international protection needs of asy1um-seekers from Somalia (Lifos 22827). Parterna har beretts tillfälle att yttra sig över landrapporteringen men har inte haft någonting att anföra. har den 3 juni 2010 hållit muntlig förhandling i målet. Suaad Mohammed Ismae1 har vid den muntliga förhandlingen anfört b1.a. följande. Hon har aldrig varit i norra Soma1ia. Hon har bara lämnat Mogadishu en gång och det var när familjen flydde till El Ashabiya utanför Mogadishu. De flesta i hennes bostadsområde har talat samma dialekt som hon talar, men det har även bott personer med andra dialekter där. Hon har talat likadant som sin mamma, syskon och två vänner samt även som den första analytikern hon träffat. Hodan är en stor stadsdel med många människor. Före kriget har hon gått i koranskola. Skolan ligger bara några minuters promenad från hennes bostad. Eftersom hennes mamma alltid varit rädd att något skulle hända henne har hon och hennes vänner lekt i närheten av bostaden. Det finns en del kända byggnader i Hodan. B1.a. Trebunk, Ala Haambde som även kallas Adam Abde, sjukhuset Digfeer, mosken Sheekh Ca1i Suffi, African Village och bion Cinema Casa Popa1aj.

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM DM Djidkawadnaha är en känd gata som passerar framför den nämnda mosken. Mosken har hon kunnat se från sin bostad. Alla gator i Somalia har inte ett namn. Den gata som hon och hennes familj bott på har inget namn. Det finns en fotbollsplan som ligger bredvid trebunk, det har hennes mor berättat för henne. Hennes mor har försörjt familjen genom att sälja grönsaker på marknaden Bakaara. Hon har stannat hemma för att passa sina yngre syskon. Hennes morföräldrar är döda och hennes mamma har inga syskon. Hon har aldrig träffat några släktingar. Hon har aldrig tänkt på varifrån hennes mamma kommer, men så länge hon själv har funnits har hennes mamma alltid bott i Mogadishu. Hon har lämnat Somalia tillsammans med grannens son. Migrationsverket medger att Suaad Mohammed Ismae1s förklaring till varför hon först uppgett att hennes mamma kommer från Mogadishu och sedan ändrat sig är möjlig. Däremot är påverkan från en förälder inte en tillräcklig förklaring till varför hon bedömts ha språklig bakgrund i norra Somalia. Realiakunskaper kan man läsa in, men en dialekt är svår att förställa. Suaad Mohammed Ismae1 ska prövas mot Somaliland. Identitet Suaad DOMSKÄL Moharnmed Ismae1 har inte styrkt sin identitet. Somaliska medborgare kan som regel inte styrka sin identitet. Migrationsverket har dock funnit att Suaad Mohammed Ismae1 gjort sin hemvist i Somalia sannolik och har prövat hennes skyddsskäl gentemot Somalia. finner inte anledning att göra någon annan bedömning.

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Migrationsverket har dock funnit skäl att ifrågasätta Suaad Mohammed Ismae1s uppgivna hemvist i Mogadishu. Migrationsverket har låtit genomfåra två språkanalyser varav den fårsta även innefattat kontroll av Suaad Mohammed Ismaels realiakännedom. Av resultatet från den fårsta analysen framgår att det är högst sannolikt att hon har språklig bakgrund i Somalia. Av den senare analysen framgår att det är högst sannolikt att hon har språklig bakgrund i Somaliland i norra Somalia. Detta mot bakgrund av att hennes dialekt avviker från normenligt språkbruk i Mogadishu och att hennes ordval och uttal istället är hänförligt till Somaliland. Av den fårsta analysrapporten framgår att hon uppvisar vissa kunskaper gällande det uppgivna hemområdet, men med vissa brister. Den brist som anges är att hon felaktigt uppgett att det finns en fotbollsplan med namnet Aadan Cadde i Hodan. Under den muntliga utredningen hos Migrationsverket samt under den muntliga fårhandlingen i domstolen har hon lämnat information om flera kända byggnader och uppgett namnet på den stora gatan i hennes uppgivna stadsdel, samt berättat om hur vissa platser ligger i fårhållande till varandra. Hon har uppgett att en förklaring till hennes sätt att prata kan vara att hennes mamma har sin bakgrund i norra Somalia och att hon bott i ett område där många av invånarna ursprungligen kommer från norra Somalia. Hon har mestadels befunnit sig inomhus på grund av säkerhetsläget i Mogadishu. Hon har talat på samma sätt som de hon har umgåtts med, sin mamma, syskon och två vänner. finner inte att det finns något i Suaad Mohammed Ismaels sätt att berätta om sin hemvist som tyder på att hon inte talar sanning. Hennes lämnade uppgifter har varit oförändrade under processens gång, med undantag får vissa detaljer. Visserligen kan migrationsdomstolen konstatera att språkanalysema med viss styrka talar får att hon har sin språkliga bakgrund i norra Somalia. Att hon talar på ett sätt som är hänförligt till norra Somalia är inte en uppgift som har bestritts i målet. Dock gör Suaad Mohammed Ismae1 gällande att hon har sin

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 7 DM hemvist i Mogadishu och har beträffande sina språkliga bakgrund framfört tänkbara förklaringar. Därtill kommer att resultatet av den första analysrapporten, innefattande en kunskapskontroll, är mycket knapphändig i sin redovisning av vad Suaad Mohammed Ismaels bristfålla kunskaper bestått i. Det framgår Lex. inte vilka frågor som har ställts till henne, hur frågorna har formulerats och hur hon har svarat på dem. Vidare uppräknas ett antal korrekta uppgifter som Suaad Mohammed Ismael har lämnat, men endast en beträffande hennes brister. Bristen ligger i att Suaad Mohammed Ismael uppgett en fotbollsplan som enligt analytikern inte finns. Suaad Mohammed Ismael har i överklagande till migrationsdomstolen invänt mot analytikerns uppgift om fotbollsplanen. Det går enligt migrationsdomstolen inte att utesluta att det skett ett missförstånd mellan Suaad Mohammed Ismael och analytikern då innebörden av ordet fotbollsplan är en definitionsfråga. Vad gäller Migrationsverkets invändning om Suaad Mohammed Ismaels bristande kunskaper om Mogadishu, utöver Hodan, har Suaad Mohammed Ismael förklarat att hon inte rört sig utanför Hodan, att hon mestadels befunnit sig inomhus, och att hon hållit sig nära bostaden då hon lekt med vänner. Mot bakgrund av situationen i Mogadishu, Suaad Mohammed Ismaels begränsande sociala kontakter, ålder och kön finner migrationsdomstolen förklaringen fullt rimlig. finner mot bakgrund av det anförda att analysrapporterna inte är så entydiga att de tillåter några säkrare slutsatser om vilken del av Somalia Suaad Mohammed Ismael kommer ifrån och att de därmed har ett begränsat bevisvärde. finner med hänsyn härtill samt till att det inte framkommit något i övrigt i målet som ger anledning att ifrågasätta Suaad Mohammed Ismael uppgifter rörande sin hemort att hon genom sin berättelse får anses gjort sin hemvist i Mogadishu sannolik. Hennes asylskäl ska därför prövas mot detta denna stad.

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Skyddsbehov DOM Sida 8 UM Suaad Mohammed Ismaels har anfört att hon på grund av att hon tidigare könsstypmats i Somalia ska anses vara flykting på grund av könsre1aterad förföljelse enligt 4 kap. 1 UtlL., som har att göra en framåtsyftande riskbedömning, finner att den omständigheten att hon redan har köns stympats inte leder till bedömningen att hon vid ett återvändande till Somalia riskerar förföljelse på grund av kön. Suaad Mohammed Ismae1 har inte heller i övrigt anfört omständigheter som är hänförliga till grunderna i flyktingbestämme1sen. Hon har därmed inte gjort sannolikt att hon vid ett återvändande till Somalia riskerar att utsättas för sådan behandling att hon är att betrakta som flykting enligt 4 kap. 1 UtlL. finner inte heller att Suaad Mohammed Ismael gjort sannolikt att hon vid ett återvändande till Somalia skulle riskera att utsättas för sådan behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 första stycket 1 första ledet UtlL. Hon anses därför inte vara alternativt skyddsbehövande på denna grund. Frågan Som Väpnad konflikt är då om Suaad Mohammed Ismael ska anses som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket 1 andra ledet och 2 UtlL. framgår ovan har denna bestämme1se om skydd på grund av inre väpnad konflikt införts i UtlL genom anpassning av svensk lagstiftning till skyddsgrundsdirektivet. Begreppet väpnad konflikt i denna bestämmelse har således en EU-rättslig innebörd. I prop :31 framhålls att bestämmelsen om väpnad konflikt i direktivet respektive UtlL skiljer sig åt och att det skydd som direktivet ger är snävare än skyddet enligt UtlL (s. 118).

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Migrationsöverdomstolen har i rättsfallet MIG 2009:27 gjort bedömningen att det råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt i Somalias huvudstad Mogadishu i UtlL:s mening, i dess lydelse före den 1 januari Eftersom det i erforderlig grad får anses utrett att Suaad Mohammed Ismael kommer från Mogadishu har migrationsdomstolen först att ta ställning till om det råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 första stycket l andra ledet UtlL i Mogadishu. finner att vid bedömningen av om det föreligger en inre väpnad konflikt i direktivets mening ska bedömningen göras i enlighet med den internationella humanitära rätten, vilken får anses vägledande för medlemsstaterna vid tolkningen av det folkrättsliga begreppet väpnad konflikt. Så som framgår av MIG 2009:27 saknas en helt entydig definition av det folkrättsliga begreppet inre väpnad konflikt. Av den genomgång av rättskällor och doktrin som görs av Migrationsöverdomstolen kan emellertid slutsatser dras enligt följande. Icke internationella väpnade konflikter utgörs av utdragna väpnade konfrontationer mellan väpnade regeringsstyrkor och en eller flera väpnade gruppers styrkor, eller mellan sådana grupper, som uppstår på en stats territorium. Den väpnade konfrontationen måste uppnå en miniminivå när det gäller intensitet och de parter som är inblandande i konflikten måste uppvisa ett minimum av organisation. Av den landrapportering som tillförts målet framkommer att situationen i södra och centrala Somalia är mycket instabil och oberäknelig på grund av ständigt uppblossande strider. Dessa har återigen ökat under 2009 både vad avser antal och i fråga om intensitet. Flera parter är inblandade i konflikten, där bl.a. AI-Shabaab är en stark kraft. Det blossar upp strider på olika platser och i olika städer vid olika tidpunkter och av olika skäl. Striderna blossar upp en tid för att avta eller i en del fall upphöra helt. Det

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 10 UM Mot rapporteras om strider utanför Mogadishu med samma intensitet som i huvudstaden. Utmärkande för situationen i södra och centrala delarna av landet är civilbefolkningens utsatta situation. Landrapporteringen ger en entydig bild av att situationen för civilbefolkningen kan liknas vid en humanitär katastrof, med 1,5 miljoner internflyktingar och personer som flytt till närliggande länder, vilken till största delen har sin grund i de sedan många år pågående striderna. bakgrund av landrapporteringen gör migrationsdomstolen bedömningen att det råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt i 4 kap. 2 första stycket 1 andra ledet UtlL:s mening i hela södra och centrala Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland. Stridernas omfattning, karaktär och geografiska spridning gör att det inte är möjligt att göra bedömningen mot ett mindre avgränsat område. noterar visserligen att den rapport som Migrationsverket publicerat den 18 februari 2010 innehåller en genomgång av säkerhetssituationen region för region och att det av rapporten framgår att det för tillfället finns regioner i framför allt södra Somalia där säkerhetssituationen är förhållandevis stabi1. Dessa uppgifter är dock såvitt framgår av rapporten inte inhämtade på plats i Somalia utan inhämtade genom intervjuer med representanter för olika organisationer i Nairobi. Riskbedömningen Frågan är då om hotbilden mot Suaad Mohammed Ismael är sådan att det finns grundad anledning att anta att hon som civilperson löper en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av den inre väpnade konflikten vid ett återvändande till hemlandet.

11 Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Med personlig risk avses normalt att det ska föreligga ett specifikt hot mot sökanden på grund av omständigheter som är hänförliga till sökandens personliga situation (prop. 2009/10:31 s.260). EG-domstolen har i sitt avgörande den 17 februari 2009 i mål C-465/07 (Elgafaji, p. 43) gjort följande tolkning av artikel 15 (c) i skyddsgrundsdirektivet, jämförd med artikel 2 (e) i samma direktiv. För att ett allvarligt och personligt hot ska anses föreligga mot liv eller lem för en person som ansöker om alternativt skydd krävs inte att denne visar att hoten är specifikt riktade mot honom eller henne på grund av omständigheter som är hänförliga till hans eller hennes personliga situation. Förekomsten av sådana hot kan i undantagsfall anses styrkt när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson om han eller hon återsänds till det aktuella landet, eller i förekommande fall till den aktuella regionen, genom sin blotta närvaro där, skulle löpa en verklig risk att utsättas för sådana hot. finner att landrapporteringen ger stöd för att det våld som konflikten för med sig är så omfattande och av sådan karaktär att det måste anses urskillningslöst och så allvarligt att det finns grundad anledning att anta att Suaad Mohammed Ismael vid ett återvändande till Mogadishu genom sin blotta närvaro i regionen som civilperson löper en allvarlig och personlig risk att skadas. Situationen i södra och centrala Somalia måste därmed betecknas som ett sådant undantagsfall som avses i EG-domstolens avgörande i Elgafajimålet. Suaad Mohammed Ismael ska därför förklaras vara alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd, såvida det inte finns möjligheter för henne att söka skydd någon annanstans i hemlandet och hon inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande.

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 12 UM migrationsöverdomstolen har i tidigare avgöranden uttalat att en utlänning inte är i behov av internationellt skydd om det beträffande en del av ursprungslandet inte finns anledning till någon välgrundad fruktan för förföljelse eller någon verklig risk för att lida allvarlig skada, och utlänningen rimligen kan förväntas uppehålla sig i den delen av landet. Under sådana förhållanden har utlänningen ett internt f1yktalternativ (se MIG 2007:9). Det åligger i första hand Migrationsverket att göra sannolikt att det finns ett sådant internt f1yktalternativ (MIG 2009:4). Något internt f1yktalternativ för Suaad Moharnmed Ismael har inte åberopats av Migrationsverket och inte heller har det annars framkommit att det skulle finnas ett sådant alternativ. gör således bedömningen att Suaad Moharnmed Ismael är att anse som alternativt skyddsbehövande med stöd av 4 kap. 2 första stycket 1 andra ledet UtlL. Det antecknas att Suaad Mohammed Ismael inte förekommer i misstankeeller belastningsregistret eller i Schengen Information System enligt uppgift från Migrationsverket den 2 juni Det har inte påståtts att Suaad Mohammed Ismae1 omfattas av någon av uteslutandegrunderna i 4 kap. 2 c UtlL. Överklagandet ska därmed bifallas på så sätt att Migrationsverkets beslut om utvisning upphävs och Suaad Mohammed Ismael förklaras vara alternativt skyddsbehövande och beviljas permanent uppehållstillstånd. '~"'~."..~...ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) tifo Rådman

13 Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I avgörandet har även nämndemännen deltagit nämndemännen Karin Dah1 Strandin, Lennart Isacsson och Dag Nyström. Föredragande i målet har varit Karin Källrot.

14 ~ Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Beslut Beteckning Åsa Brynolfsson AK( L.'+U 1110 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Mohammed Ismael, Suaad, född , K medborgare isomalia Adress: Pangea, Smassens Väg 51c, Sandviken Offentligt biträde: Joakim Johansson, Vasastansjuristema, Tomtebogatan 20 Nb Stockholm Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring. alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Somaliland i non-a Somalia, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Joakim Johansson kronor i ersättning, varav 4523 kronor är moms staten står för ersättningen till Joakim Johansson och den betalas ut av Migrationsverket eftersom du är underårig kommer beslutet att skickas till din gode man Anna Eriksson Migrationsverket Asylprövningsenheten j Boden Besöksadress Garnisonsgalan 6 A Postadress Box 103 SE Boden Telefon Telefax E-pos1 migralionsverkel@migralionsverkel.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

15 Beteckning L. I 1 V Ansökan med mera Du reste in i Sverige den 6 september 2009 och ansökte om asyl och resedokument. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklming eller övrig skyddsstatusförklaring. Du är underårig och saknar legal vårdnadshavare j Sverige. En god man och ett offentligt biträde har förordnats i ditt ärende. Dina åberopade skäl Som skäl för din ansökan har du uppgett följande. Du uppger att du tillhör klanen Gabooye som är en minoritetsklan. I första hand åberopar du skyddsbehov såsom flykting på grund av ditt kön och den könsstympning du har blivit utsatt för. I andra hand ska du ses som skyddsbehövande. Du riskerar att drabbas av våld eller trakasserier, Det finns ingen myndighet eller klan som kan hjälpa dig. Du åberopar att du ska få skydd i Sverige på grund av den väpnade konflikt som råder i Mogadishu. I vart fall bör du få stanna i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Din syster blev dödad när det förekom strider i ert hemornråde. Din mor och dina syskon försvann vid samma tillfälle. Din far har varit försvunnen sedan du var liten. På grund av att det anses råda väpnad konflikt i Mogadishu er du inte att det finns skäl att utveckla grunder för synnerligen

16 Beteckning /10 Ansökan med mera Du reste in i Sverige den 6 september 2009 och ansökte om asyl och resedokument. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Du är underårig och saknar legal vårdnadshavare i Sverige. En god man och ett offentligt biträde har förordnats i ditt ärende..' Dina åberopade skäl Som skäl för din ansökan har du uppgett följande. Du uppger att du tillhör klanen Gabooye som är en minoritetsklan. I första hand åberopar du skyddsbehov såsom flykting på grund av ditt kön och den könsstympning du har blivit utsatt för. I andra hand ska du ses som skyddsbehövande. Du riskerar att drabbas av våld eller trakasserier. Det finns ingen myndighet eller klan som kan hjälpa dig. Du åberopar att du ska få skydd i Sverige på grund av den väpnade konflikt som råder i Mogadishu. I vart fall bör du få stanna i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Din syster blev dödad när det förekom strider i ert hemområde. Din mor och dina syskon försvann vid samma tillfälle. Din far har varit försvunnen sedan du var liten. På grund av att det anses råda väpnad konflikt i Mogadishu anser du inte att det finns skäl att utveckla grunder för synnerligen ömmande omständigheter. Du har genomgått en direktanalys. Du har inte inlämnat några dokument för att styrka din identitet, ditt medborgarskap eller din berättelse. Skälen för beslutet Nya bestämmelser i utlänningslagen från och med den 1 januari 2010 medför att asylansökan som väckts före 1 januari 2010, och där Migrationsverket ännu inte tagit ställning i frågan, ska omfattas av de nya bestämmelserna. Identitet och hemvist Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att asylskälen ska kunna bedömas måste det först prövas om sökande har kunnat göra uppgifterna om sin identitet, medborgarskap och hemland sannolikt, bland annat för att kunna fastställa mot vilket eller vilka länder ansökan ska prövas. Det saknas myndigheter i Somalia som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att kräva att somaliska medborgare visar upp skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina asylskäl. Du har inte lämnat in några identitetshandlingar eller annan bevisning om din identitet. Din identitet och hemvist får därför prövas mot bakgrund av de Dokumenlid:

17 Beteckning / 10 uppgifter du lämnat till Migrationsverket samt vad som framkommit under utredningens gång. Du uppger att du är medborgare i Somalia och att du är född och uppvuxen i Hodan i Mogadishu samt att du tillhör klanen Gabooye. Den direktanalys som gjordes den 20 november 2009 visar att du talar somaliska på modersmålsnivå. Den analytiker som utförde analysen kommer själv från södra Somalia. Din dialekt och ditt ordval hänförs till norra Somalia och avviker från normenligt språkbruk i den uppgivna hemstaden Mogadishu i södra Somalia. Sannolikt har du din språkliga bakgrund i Somalias norra delar och det bedöms som osannolikt att du har din språkliga bakgrund i södra Somalia. Du har uppgett vissa kunskaper om ditt uppgivna hemområde dock förekommer även brister i din redogörelse. Du uppger att det finns en fotbollsplan som heter Aadan Cadde i Hodan, vilket direktanalytikern säger är felaktigt. Du kan inte redogöra för din klans traditioner. Du kan heller inte nämna stadsdelar som ligger nära din egen uppgivna stadsdel. Du uppger i ett yttrande över direktanalysen den 15 december 2009 att den är felaktig och att du talar den dialekt som talas i din stadsdel i Mogadishu. Du säger att där bor människor från både södra och norra Somalia. Du talar samma dialekt som din mamma och syskon men att du inte vet var mamma din är född. Tidigare vid den muntliga utredningen 4 november 2009 har du uppgett att din mamma är född och uppvuxen i Mogadishu. Migrationsverket skickade in ovan nämnda direktanalys för att få en lingvistisk analys. Denna gång kommer analytikern från norra Somalia. Resultatet av den analysen visar att ditt språkbruk avviker från normenligt språkbruk i din uppgivna hemstad. Ditt ordval och uttal hänförs istället till norra Somalia och mer specifikt till regionen Somaliland. Baserat på detta är det högst sannolikt att du har sin språkliga bakgrund i Somaliland i norra Somalia. Ett yttrande över denna analys inkom till Migrationsverket den l februari 2010 där du uppger att du talar en somalisk dialekt som talas i din stadsdel i Mogadishu och du anser fortfarande att språktestets slutsats är felaktig. Du har aldrig varit i Somaliland och eftersom Mogadishu är en stor stad är det naturligt att det talas olika dialekter där. Du hävdar åter igen att du inte vet din mors ursprung och detta kan vara en möjlig förklaring. Migrationsverket gör följande bedömning. Du kan genom utredningen anses ha gjort ditt medborgarskap sannolikt. Du har emellertid inte på något sätt kunnat göra sannolikt att du är hemmahörande i eller har någon anknytning till Mogadishu. Inte heller har du kunnat ge någon sannolik förklaring till resultatet på de båda analyserna. Att du ändrar dina uppgifter angående din mammas födelse- och uppväxtort medför att Migrationsverket ifrågasätter din trovärdighet. Migrationsverket finner att underlaget från direktanalysen och den lingvistiska analysen talar starkt för att du är från norra Somalia. Dokumentid :

18 Beteckning Migrationsverket har vid sin fortsatta prövning att utgå från att du är somalisk medborgare och att du inte haft din hemvist i Mogadishu i södra Somalia. Vid en sammantagen bedömning skall därför ärendet prövas utifrån att du har din hemvist i Somaliland i norra Somalia. Du har under utredningens gång inte anfört några asylskäl mot Somaliland i norra Somalia. Allmänt om Somaliland i norra Somalia Somaliland, den nordvästra delen av Somalia, har utropat sin självständighet men är inte internationellt erkänt. Sedan självständigheten utropats har val hållits, en konstitution och lagar antagits och myndigheter bildats. Under 2009 har det politiska läget i Somaliland blivit spänt i och med att det planerade presidentvalet som skulle ha hållits i april 2008 flerfaldiga gånger skjutits upp (Lifos 21947, Exempelbeslut asylprövning gällande Somalia, s. 4). Säkerhetssituationen i Somaliland får överlag betraktas som relativt stabil. Såväl Somaliland som Puntland gör anspråk på regionerna Sool och Sanaag vilket lett till att det där från och till brutit ut strider mellan Somaliland och Puntland. I oktober 2008 drabbades Hargeisa i Somaliland av självmordsbombningar som Al Shabaab tagit på sig ansvaret för (Lifos 21947, Exempelbeslut asylprövning gällande Somalia, s. 4). Barns situation i Somaliland Den ekonomiska krisen har gjort att fattigdomen och svårigheten att få tag i mat i Somaliland har ökat. En ljusning i Somalilands ekonomi kan dock skönjas sedan början av november 2009 då Saudiarabien tog bort sitt nioåriga importförbud av somalisk boskap. Det ledde till en omedelbar markant uppgång i den för Somalilands ekonomi centrala boskapshandel (Lifos Exempelbeslut asylprövning gällande Somalia, s. 4). Enligt myndigheterna i Somaliland finns det fler än 450 grundskolor i Somaliland och ca 36 % av flickorna och 64 % av pojkarna är inskrivna, Ett flertal frivilligorganisationer bistår inom utbildningssektorn (Lifos 21947, Exempelbeslut asylprövning gällande Somalia, s. 5). Det finns sjukvård i Somaliland även om antalet platser är mycket begränsat i förhållande till Nästan all vård finansieras via frivilligorganisationer eller somalier i diasporan Lifos 21947, Exempelbeslut asylprövning gällande Somalia, s. 5. Migrationsverket konstaterar att den allmänna situationen i Somaliland i norra Somalia inte är sådan att somalier generellt kan anses vara i behov av skydd enligt gällande utlänningslagstiftning. Enskilda sökande kan ha ett skyddsbehov och en individuell prövning av asylskäl görs därför i varje enskilt ärende. Barnets bästa Eftersom du är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av Dokumentid:

19 Beteckning /10 ditt ärende. Av l kap. 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barnet (2 första stycket 6 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket) vad gäller dess rätt till liv, hälsa och utveckling göras i asylärendet. Det får dock inte bli ett kriterium för uppehållstillstånd att vara barn, inte minst eftersom detta kan leda till att barn utnyttjas på ett sätt som inte går att förena med deras bästa. Situationen för somalier som tillhör en minoritetsgrupp är inte i nuläget sådan att uppehållstillstånd bör beviljas endast med hänvisning till att de tillhör en viss samhällsgrupp. Bedömningen aven persons skyddsbehov ska göras med hänsyn tagen till omständigheterna i varje enskilt fall (UM ) Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning aven yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som Dokumentid:

20 Beteckning är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund aven yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund aven miljökatastrof Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket finner att du är minderårig valför kraven på detaljrikedom kan ställas lägre än om du vore vuxen. Likväl kan Migrationsverket ställa vissa grundläggande krav avseende sannolikheten av dina skyddsskäl. Migrationsverket har inledningsvis att pröva om du har gjort din berättelse sannolik. När det gäller sannolikheten i en asylberättelse ligger bevisbördan hos den sökande. Det är upp till dig att göra din asylberättelse sannolik antingen genom åberopad bevisning eller genom att du bedöms ha lämnat en trovärdig berättelse. I och med att du inte lämnat in någon skriftlig bevisning har Migrationsverket att pröva trovärdigheten av dina asylskäl utifrån din utsaga och övrigt som framkommiti ditt ärende. Vid en sammantagen bedömning av ditt ärende finner Migrationsverket att du är hemmahörande i Somaliland i norra Somalia. Det finns inget i ditt ärende som talar för att du är från Mogadishu eller att du har en koppling till södra Somalia. Vid ett återvändande tilj Somalia kommer du att återvända till Somaliland i norra Somalia och eventuella asylskäl kommer därför att prövas mot detta område. Du har vidhållit dina asylskäl mot Mogadishu. Det har inte framkommit att du har några asylskäl mot Somaliland i norra Somalia och det har heller inte framkommit att det skulle finnas någon hotbild mot dig vid ett återvändande till Somaliland i norra Somalia. Dokumentid:

21 Beteckning /10 I din berättelse framkommer inget om att du har blivit eller kommer att bli förföljd på grund av ditt kön eller din klantillhörighet. Den uppgiften om att du könsstympats när du var liten är heller inget som tyder på att du skulle förföljas på grund av den orsaken vid ett återvändande Somalia. På grund av ovanstående har du inte gjort sannolikt att du riskerar sådan förföljelse som avses i 4 kap. 1 utlänningslagen eller att du är alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Du har heller inte gjort sannolikt att du är ÖVlig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen. Vi bedömer därför att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Därför får du inte resedokument, flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års kon vention angående flyktingar rättsliga ställning. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övlig skyddsbehövande får du inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Verket avslår även din ansökan om resedokument. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05: 170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Barn får beviljas uppehållsstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som framkommer inte har samma allvar eller tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Enligt l kap. 10 utlänningslagen ska Migrationsverket i fall som rör ett barn särskilt beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barntes bästa i övrigt kräver. Du har uppgett att du är frisk. Migrationsverket finner därmed att du inte Dokumentid:

22 Beteckning /10 kan beviljas uppehållstillstånd på grund av ditt hälsotillstånd. Du har vistats i Sverige sedan den 6 september 2009 vilket är en kort tid och Migrationsverket bedömer att omständigheterna inte är sådana att du kan få uppehållstillstånd på grund av din anpassning till Sverige. Vid bedömningen enligt 5 kap. 6 utlänningslagen ska även hänsyn tas till utlänningens situation i hemlandet. Härmed avses bland annat förhållanden som - utan att vara skyddsgrundande - gör att en avvisning till hemlandet framstår som olämplig. Dit hör praktiska verkställighetshinder som inte är av tillfällig natur, social utstötning, traumatisering till följd av tortyr eller liknande svåra upplevelser i hemlandet eller till följd av människohandel (Utlänningslagen - med kommentarer, Wikren/Saridesjö. s. 203, 2006). Migrationsöverdomstolens dom i mål MIG 2009:9 framgår att domstolen även har beaktat säkerhetssituationen i landet och socialt kontaktnät för den sökande. I Migrationsöverdomstolens dom i mål MIG 2009:8 beaktas även uppfyllandet av grundläggande materiella behov och tillfredsställande omvårdnad vid ett återvändande. Den allmänna situationen i norra Sornalia i området Somaliland kan inte i sig anses sådan att det finns grund för att generellt bevilja barn, inte heller ensamkommande. uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Det har inte framkommit något i ditt ärende som tyder på annat än att du fått dina grundläggande materiella behov tillgodosedda, såsom bostad, mat och vatten, liksom behovet av omvårdnad och skolgång. Du har inte gjort sannolikt att dessa behov inte skulle bli tillgodosedda vid ett återvändande till Somaliland i norra Somalia. Angående din familjebild finner Migrationsverket att du genom din asylberättelse inte gjort sannolikt att du är ett övergivet barn, Du har inte gjort sannolikt att dina föräldrar inte vistas i Somaliland i norra Somalia. Enligt Migrationsverkets mening kan du således inte anses övergiven i den bemärkelsen att du inte kan räkna med att få adekvat omvårdnad (jämför prop. 1996/97:25 s ). Din anknytning till din familj och till ditt hemland är starkare än den eventuella anknytning du har hunnit få i Sverige och svenska förhållanden. Av prop. 1996/97:25 s. 249 framgår att barn närmast regelmässigt skulle ha det bäst i Sverige oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. En sådan inställning strider inte minst mot det synsätt barnkonventionen ger uttryck för. Migrationsverket finner med beaktande av vad som kommit fram i ärendet att det inte finns några omständigheter som visar att du skulle ta skada i din psykosociala utveckling av att återvända till ditt hemland för att återförenas med din familj och anhöriga. Migrationsverket finner de omständigheter avseende ditt hälsotillstånd, din Dokumenlid:

23 . Beteckning y / JU anpassning till Sverige och din situation i hemlandet inte är sådana att det vare sig enskilt eller vid en sammantagen bedömning kan anses vara sådana synnerligen ömmande omständigheter som avses i 5 kap. 6 utlänningslagen. Migrationsverket har beaktat 1 kap. 10 utlänningslagen och finner att det inte framkommit något som skulle strida mot ditt bästa att återvända till Somaliland i norra Somalia. Därför kan Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Därför utvisar Migrationsverket dig Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Om verkställighet Utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och utvisas eller avvisas, självmant lämnar Sverige (12 kap. 15 ). Om det är praktiskt möjligt att frivilligt återvända till hemlandet ska Migrationsverket inom ramen för utvisningsärendet normalt inte göra några ytterligare överväganden när det gäller möjligheterna att verkställa utvisnings- eller avvisningsbeslut (jfr, MIG 2007:9). Så länge du är under 18 år krävs att någon tar emot dig i ditt hemland. Det ankommer i första hand på dig genom din gode man, att vidta erforderliga åtgärder för din hemresa och att ordna med ett mottagande i hemlandet. Migrationsverket kan på olika sätt bistå dig och gode mannen med detta. Om ett utvisnings- eller avvisningsbeslut ska verkställas genom svenska myndigheters försorg (Migrationsverket eller polismyndighet) ska de se till att du blir mottagen av någon anhörig. Underrättelse om beslutet. Du kommer att underrättas om detta beslut genom eller tillsammans med din gode man. Överklaga nde Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. \:) a-m~ ctpary~ le Lundström eslutsfattare Kopia till Johansson Joakim Eriksson Anna Mottagningsenhet/barn Stockholm o Föredragande Dokumenlid: