Ombud och offentligt biträde: Advokat Ann Bergström Advokat Ann Bergström AB Box Umeå

Transkript

1 - FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål m UM Meddelad i Enhet 28 Stockholm Sida 1 (9) KLAGANDE Muse Dahir Hassan, Ombud och offentligt biträde: Advokat Ann Bergström Advokat Ann Bergström AB Box Umeå ÖVERKLAGAT MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 1 Dm SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT förklarar upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt avser fastställandet av ersättning till det offentliga biträdet, och Muse Dahir Hassan vara alternativt skyddsbehövande samt beviljar honom permanent uppehållstillstånd. avslår yrkandet om flyktingstatusförklaring. 3. fastställer ersättning till Ann Bergström enligt lagen (1996: 1620) om offentligt biträde till kr, varav 2552 kr avser arbete, 605 kr utlägg och 789 kr mervärdesskatt. Dok.Id P os tadress Stockholm B eso öks a dress Tegeluddsvägen l T e I e ~ on T e I e f: ax I E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se E xpe diti I lons tid l måndag - fredag 09:00-15:00

2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN YRKANDEN M.M. DOM Sida 2 UM Muse Dahir Hassan yrkar att han ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Som grunder åberopar han att han är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Till stöd för sin talan vidhåller han tidigare lämnade uppgifter och tillägger i huvudsak följande. Han har lämnat en detaljerad och sammanhängande berättelse om sitt liv och vad som hänt honom. Den framstår som klart självupplevd. Detta tillsammans med att han kunnat lämna korrekta uppgifter om Qoryooley medför att Migrationsverket inte kan bortse från hans uppgifter endast på grund av språkanalysen. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Det har framkommit starka skäl att betvivla den uppgivna härkomsten från södra Somalia. Det ankommer på Muse Dahir Hassan att komma med rimliga förklaringar till de tveksamheter som har uppkommit. har tillfört målet följande landrapportering. Country of Origin Information Report Somalia, Home Office, 13 november 2009 (UFOS 21803). Report of the Secretary-General on Somalia pursuant to Security Council resolution 1872 (2009), S/2009/503, DN Security Council, 2 oktober Technical assistance and capacity-buildning. Report of the independent expert on the situation of human rights in Somalia, Shamsul Bari. A/HRC/12/44, UN General Assembly, 17 september Somalia i slutet av juli månad 2009, UD, Sveriges ambassad i Nairobi, den 30 juli 2009, publicerad den 9 september 2009 (UFOS 21432).

3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOMSKÄL DOM Sida 3 UM Identitet Muse Dahir Hassan har varken styrkt sin identitet eller gjort den sannolik. En språkanalys har företagits beträffande Muse Dahir Hassan. Analysresultatet har grundats på en sakkunnigs bedömning. Av analysresultatet framgår att Muse Dahir Hassans språkbruk avviker från den dialekt som talas i den uppgivna hemorten Qoryooley och att hans uttal hänförs till norra Somalia, specifikt Somaliland. Av analysresultatet framgår vidare, vad gäller realiakunskaper om den uppgivna hemorten Qoryooley, bl.a. att han uppgett att Qoryooley består av områdena Hodan, Wadajir och Xalane samt att moskeerna Carabta och Qorahah ligger i Qoryooley. Han har vidare uppgett att hotellen Liibaan och Geeley ligger i området Xalane samt att mosken Jaamaca och Röda Korsets kontor ligger i området Hodan. Han har även uppgett telekomföretagen Al-Barakaat och Nation. Av den muntliga utredningen hos Migrationsverket framgår vidare att han bl.a. beskrivit området Wadashir i Qoryooley samt att koranskolan ligger i området Hodan i Qoryooley. Såvitt framgår av utredningen i målet har Muse Dahir Hassan inte lämnat några felaktiga uppgifter om Qoryooley. Med hänsyn till de förhållandevis goda realiakunskaper som Muse Dahir Hassan uppvisat om den uppgivna hemorten finner migrationsdomstolen, trots resultatet av språkanalysen, att Muse Dahir Hassan får anses ha gjort sannolikt att han är hemmahörande i Qoryooley och att hans skyddsbehov ska prövas mot hemorten. Skyddsbehov För att en person ska kunna omfattas av 4 kap. 1 UtlL krävs att fruktan för förföljelse grundar sig på någon eller några av de i bestämmelsen uppräknade grunderna. finner att Muse Dahir Hassan

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM inte har gjort sannolikt att han enbart på grund av sin klantillhörighet eller någon av grunderna i 4 kap. 1 UtlL känner sådan välgrundad fruktan för förföljelse att han ska anses som flykting enligt 4 kap. 1 UtlL. finner inte att Muse Dahir Hassan har gjort sannolikt att det vid en framåtsyftande riskbedömning finns grundad anledning att anta att han vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning att han ska anses som alternativt skyddsbehövande 4 kap. 2 första stycket 1 första ledet UtlL. Han kan därför inte anses vara alternativt skyddsbehövande på denna grund. Väpnad konflikt Frågan är då om Muse Dahir Hassan ska anses som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket 1 andra ledet och 2 UtlL. Som framgår ovan har denna bestämmelse om skydd på grund av inre väpnad konflikt införts i utlänningslagen genom anpassning av svensk lagstiftning till skyddsgrundsdirektivet. Begreppet väpnad konflikt i denna bestämmelse har således en EU-rättslig innebörd. I prop. 2009/10:31 framhålls att bestämmelsen om väpnad konflikt i direktivet respektive utlänningslagen skiljer sig åt och att det skydd som direktivet ger är snävare än utlänningslagens (s. 118). Migrationsöverdomstolen har i rättsfallet MIG 2009:27 gjort bedömningen att det råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt i Somalias huvudstad Mogadishu i utlänningslagens mening i dess lydelse före den 1 januari 2010.

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Den fråga som migrationsdomstolen först har att ta ställning till är om det råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 första stycket l andra ledet UtlL i den del av Somalia som Muse Dahir Hassan kommer från. finner att vid bedömningen av om det föreligger en inre väpnad konflikt i direktivets mening ska bedömningen göras i enlighet med den internationella humanitära rätten, vilken får anses vägledande för medlemsstaterna vid tolkningen av det folkrättsliga begreppet väpnad konflikt. Så som framgår av MIG 2009:27 saknas en helt entydig definition av det folkrättsliga begreppet inre väpnad konflikt. Av den genomgång av rättskällor och doktrin som görs av Migrationsöverdomstolen kan emellertid slutsatser dras enligt följande. Icke internationella väpnade konflikter utgörs av utdragna väpnade konfrontationer mellan väpnade regeringsstyrkor och en eller flera väpnade gruppers styrkor, eller mellan sådana grupper, som uppstår på en stats territorium. Den väpnade konfrontationen måste uppnå en miniminivå när det gäller intensitet och de parter som är inblandande i konflikten måste uppvisa ett minimum av organisation. Av den landrapportering som tillförts målet och senare rapportering, bl.a. UNHCR:s pressmeddelanden den 12 och den 19 januari 2010 angående situationen i Somalia, Harsh War, Harsh Peace. Abuses by al-shabaab, the Transitional Federal Govemment and AMISOM in Somalia, Human Rights Watch (Lifos 22727), 2009 Country Reports on Human Rights Practices- Somalia, U.S. Department of State (Lifos 22501), Letter dated 10 March 20 l Ofrom the Chairman of the Security Council Committee pursuant to resolution 751 (1992) and 1907 (2009)

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM concerning Somalia and Eritrea addressed to the President ofthe Security Council, U.N (Lifos 22634), No end in sight. The ongoing suffering of Somalia's civilians, Amnesty International (Lifos 22603), Somalia. Säkerhetssituationen och stridande grupper - uppdatering januari 2010, Migrationsverket (Lifos 22228), samt UNHCR Eligibility guidelines for assessing the international protection needs of asylum-seekers from Somalia (Lifos 22827), vilka måste anses kända för Migrationsverket, framkommer att situationen i södra och centrala Somalia är mycket instabil och oberäknelig på grund av ständigt uppblossande strider. Dessa har återigen ökat under 2009 och 2010 både vad avser antal och i fråga om intensitet. Flera parter är inblandade i konflikten, där bl.a. Al-Shabaab är en stark kraft. Det blossar upp strider på olika platser och i olika städer vid olika tidpunkter och av olika skäl. Striderna blossar upp en tid för att avta eller i en del fall upphöra helt. Det rapporteras om strider utanför Mogadishu med samma intensitet som i huvudstaden. Utmärkande för situationen i södra och centrala delarna av landet är civilbefolkningens utsatta situation. Landrapporteringen ger en entydig bild av att situationen för civilbefolkningen kan liknas vid en humanitär katastrof, med 1,5 miljoner internflyktingar och personer som flytt till närliggande länder, vilken till största delen har sin grund i de sedan många år pågående striderna. Mot bakgrund av landrapporteringen gör migrationsdomstolen bedömningen att det råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt i 4 kap. 2 första stycket 1 andra ledet UtlL:s mening i hela södra och centrala Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland. Stridernas omfattning, karaktär och geografiska spridning gör att det inte är möjligt att göra bedömningen mot ett mindre avgränsat område. Migrationsverket har den 18 februari 2010 publicerat en rapport som

7 Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM VM specifikt redogör för säkerhetssituationen i Somalia område för område. noterar att denna är en bland flera rapporter och att den inte ensam kan läggas till grund för bedömningen att säkerhetssituationen är stabil i Somalia. Riskbedömningen Frågan är då om hotbilden mot Muse Dahir Hassan är sådan att det finns grundad anledning att anta att han som civilperson löper en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av den inre väpnade konflikten vid ett återvändande till hemlandet. Med personlig risk avses normalt att det ska föreligga ett specifikt hot mot sökanden på grund av omständigheter som är hänförliga till sökandens personliga situation (prop :31 s. 260). EG-domstolen har i sitt avgörande den 17 februari 2009 i mål C-465/07 (Elgafaji, p. 43) gjort följande tolkning av artikel 15 (c) i skyddsgrundsdirektivet, jämförd med artikel 2 (e) i samma direktiv. För att ett allvarligt och personligt hot ska anses föreligga mot liv eller lem för en person som ansöker om alternativt skydd krävs inte att denne visar att hoten är specifikt riktade mot honom eller henne på grund av omständigheter som är hänförliga till hans eller hennes personliga situation. Förekomsten av sådana hot kan i undantagsfall anses styrkt när det urskillningslösa våld som kännetecknar den pågående väpnade konflikten är så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson om han eller hon återsänds till det aktuella landet, eller i förekommande fall till den aktuella regionen, genom sin blotta närvaro där, skulle löpa en verklig risk att utsättas för sådana hot.

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM finner att landrapporteringen ger stöd för att det våld som konflikten för med sig är så omfattande och av sådan karaktär att det måste anses urskillningslöst och så allvarligt att det finns grundad anledning att anta att Muse Dahir Hassan vid ett återvändande till Qoryooley genom sin blotta närvaro i regionen som civilperson löper en allvarlig och personlig risk att skadas. Situationen i södra och centrala Somalia måste därmed betecknas som ett sådant undantagsfall som avses i EG-domstolens avgörande i Elgafajimålet. Muse Dahir Hassan ska därför förklaras vara alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd, såvida det inte finns möjligheter för honom att söka skydd någon annanstans i hemlandet och han inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Migrationsöverdomstolen har i tidigare avgöranden uttalat att en utlänning inte är i behov av internationellt skydd om det beträffande en del av ursprungslandet inte finns anledning till någon välgrundad fruktan för förföljelse eller någon verklig risk för att lida allvarlig skada, och utlänningen rimligen kan förväntas uppehålla sig i den delen av landet. Under sådana förhållanden har utlänningen ett internt flyktalternativ (se MIG 2007:9). Det åligger i första hand Migrationsverket att göra sannolikt att det finns ett sådant internt flyktalternativ (MIG 2009:4). Något internt flyktalternativ för Muse Dahir Hassan har inte åberopats av Migrationsverket och inte heller har det annars framkommit att det skulle finnas ett sådant alternativ. gör således bedömningen att Muse Dahir Hassan är att anse som alternativt skyddsbehövande med stöd av 4 kap. 2 första stycket l andra ledet UtlL. Det antecknas att Muse Dahir Hassan inte förekommer i misstanke- eller belastningsregistret eller i Schengen Information System enligt uppgift från

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Migrationsverket den 28 maj Det har inte påståtts att Muse Dahir Hassan omfattas av någon av uteslutandegrunderna i 4 kap. 2 c UtlL. Överklagandet ska därmed bifallas på så sätt att Migrationsverkets beslut om utvisning upphävs och Muse Dahir Hassan förklaras vara alternativt skyddsbehövande och beviljas permanent uppehållstillstånd. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) ~ Erik Hjulström rådman I avgörandet har även nämndemännen Henrik Due, Al Paesto Halbori samt Joar Wennerlund deltagit. Föredragande har varit Anna-Karin Lundberg.

10 Migrationsverket Asylprövningsenhelen i Boden Besöksadress Garnisonsgalan 6 A Postadress Box 103 SE Boden Telefon Telefax E-post migralionsverkel@migralionsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid: Akt "'''...,~ 1/7 Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden. Beslut Beteckning Ann-Kristin Lindh Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Dahir Hassan, Muse, född , m, medborgare isomalia Adress: Norskavägen 3b, Lgh 29, Gällivare Offentligt biträde: Ann Bergström, Advokat Ann Bergström AB, Rådhuseplanaden 5 A Umeå Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avvisa dig, med stöd av 8 kap. 1 utlänningslagen (2005:716) avvisningen ska verkställas genom att du reser till Somalia, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Ann Bergström kronor i ersättning, varav 2815 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Ann Bergström och den betalas ut av Migrationsverket.

11 Beteckning /7 Ansökan med mera Du har den 7 december 2009 ansökt om uppehålls- och arbetstillstånd och åberopat skyddsskäl. Migrationsverket prövar därmed även din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för din ansökan har du uppgett bland annat följande. Du tillhör Madhiban, en minoritetsklan som är diskriminerad. Al-Shabaab ville rekrytera dig och har sökt upp dig. Du har anklagats för att ha haft en sexuell relation med en hustru till en av medlemmarna i Al-Shabaab. Efter det har du suttit fängslad i en vecka och sedan blivit dömd till döden av Al-Shabaab, Du har inte lämnat in några id-handlingar för att styrka din identitet eller dina asylskäl. Slagningar i Schengen Information System och i Misstanke- och Belastningsregistret har gjorts. Inga träffar har förekommit i dessa databaser. Skälen för beslutet Identitet och utgångspunkt för prövningen Migrationsverket konstaterar inledningsvis att du inte har kommit in med några handlingar till styrkande av din identitet och medborgarskap. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att asylskälen ska kunna bedömas måste det först prövas om sökande har kunnat göra uppgifterna om sin identitet, medborgarskap och hemland sannolika. Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka sin identitet och medborgarskap eller hemland genom skriftlig bevisning. Det saknas myndigheter i Somalia som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att kräva att somaliska medborgare visar upp skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina asylskäl. Utredningen i ärendet Migrationsverket har genomfört en språkanalys i ditt ärende. Analysen innefattar analys av språk, dialekt, talljud och kunskapskontroll av kultur och geografikunskaper samt lokalkännedom om det uppgivna ursprungslandet och området. Du har uppgett att du kommer från Qoryooley i södra Somalia. Av den språkanalys som gjorts i ditt ärende framgår att du uppenbarligen hör hemma i norra Somalia då ditt talljud och din dialekt hänförs till norra Somalia och ditt uttal hänförs mer specifikt till Somaliland. Enligt Dokumentid:

12 Beteckning /7 analysrapporten är det vidare osannolikt att du har språklig bakgrund i södra Somalia. Av landinformationen som Migrationsverket tagit del av framgår att stora delar av norra Somalia, Somaliland och Puntland anses i allmänhet säkra oavsett klanmedlemskap. Gaboye/Midgan vanligen kallad Midgan, men är även känd som Madhiban, lever traditionellt i norra och centrala delar av Somalia. De återfinns främst i norra och centrala regioner men de förekommer även i Puntland (Home Office Somalia agn 2009, Lifos sid.19-20). Madhibans medlemmar är huvudsakligen koncentrerade till norra Somalia (Wikipedia). Vid den muntliga kompletteringen den 12 februari gavs du möjlighet att bemöta de uppgifter som framkommer i språkanalysrapporten. Du uppger att du inte kommer från norra Somalia och kan inte ge någon förklaring till resultatet av språkanalysen. Du vidhåller dina skäl mot södra Somalia. Den 4 mars 2010 inkom ett kompletterande yttrande i ditt ärende. I yttrandet framkommer det att du hävdar att du kommer från Qoryooley och att du inte har någon anknytning till norra Somalia. Du yrkar på att ditt ärende ska prövas mot södra Somalia. I det fall Migrationsverket inte delar denna uppfattning anser du att ytterligare språkanalys bör genomföras. Migrationsverket anser att det inte är nödvändigt att genomföra ytterligare språkanalys i ditt ärende. Enligt Migrationsverket är det möjligt att genomföra en korrekt bedömning av ditt ärende på det befintliga materialet. Med anledning av de uppgifter som framkommer i språkanalysrapporten samt mot bakgrund av den information som framgår i den landinformation rörande Somalia anser Migrationsverket att du högst sannolikt har din hemvist i Somaliland i norra Somalia. Migrationsverket kommer således vid den fortsatta prövningen att utgå från att du har din hemvist i norra Somalia. Enligt Migrationsverkets bedömning är de allmänna situationerna isomalia inte sådan att den sökande kan beviljas uppehållstillstånd på generella grunder. Skyddsbehov kan ändå föreligga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och varje ärende prövas individuellt. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning Dokumentid:

13 Beteckning /7 För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning aven yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon behöver skydd på grund aven yttre eller inre väpnad konflikt på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund aven miljökatastrof. Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. 1 utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du har berättat att du i november 2009 hjälpte en kvinna att bära hem hennes varor från marknaden. Hennes make kom hem under tiden du var i deras hus, maken misshandlade dig. Denna man var en av de från Al-Shabaab som tidigare hade sökt upp dig. Dagen efter denna händelse blev du bortförd och hölls frihetsberövad en vecka av Al-Shabaab. Den 15 november utbröt det strider och tumult nära fängelset. Under Dokumentid:

14 Beteckning /7 skottlossningen lämnade vakterna sina poster och du lyckades fly. Migrationsverket finner att det inte finns något som talar för att du har din hemvist i Qoryooley eller att du har någon koppling till södra Somalia. Migrationsverket anser att du är hemmahörande i norra Somalia. Med anledning av detta anser Migrationsverket att de asylskäl du uppgett inte är trovärdiga. Det har inte framkommit att du skulle ha några asylskäl mot Somaliland eller Puntland. Därmed anser Migrationsverket att det inte finns några hinder för dig att återvända till de norra delarna av Somalia. Migrationsverket bedömer att du inte har gjort sannolikt att du är i behov av skydd i Sverige och att du därmed inte kan betraktas som flykting eller skyddsbehövande. Vi bedömer därför att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Därför får du inte resedokument, flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande får du inte flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05: 170 s.185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Vid denna bedömning tas hänsyn till de sökandes hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Anledningen till att uppehållstillstånd beviljas på denna grund utifrån hälsotillstånd kan vara en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller att ett synnerligen allvarligt funktionshinder föreligger. Dokumentid;

15 Beteckning /7 Det har inte framkommit något i ditt ärende som kan kopplas till synnerligen ömmande omständigheter. Vidare bedömer Migrationsverket att du inte efter en förhållandevis kort tid i Sverige skaffat sig en så stark anknytning till landet att den skulle kunna ligga till grund för ett uppehållstillstånd. Då omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Det har i ditt ärende anförts att ett eventuellt avvisningsbeslut till ditt hemland inte kan verkställas, inom rimlig tid, med hänvisning till den våldsamma och kaotiska situation som finns i Somalia. Migrationsverket kan konstatera att det råder varken väpnad konflikt eller några generella verkställighetshinder gentemot norra Somalia. Vidare kan verket konstatera att det finns fungerande resrutter från Sverige till Somalia. Det är således praktiskt möjligt för en somalier som omfattas av ett avlägsnandebeslut att lämna Sverige och återvända till Somalia. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och avvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. l utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. ~~. ~ J~e: Hansson Beslutsfattare Ann-Kristin Lindh Föredragande Dokumentid: