Världsstjärna Svensk golf i dag och i framtiden

Transkript

1 Världsstjärna Svensk golf i dag och i framtiden c XS" Tidiga tecken på vad som ibland även internationellt kommit att kallas "det svenska golfundret" kunde skönjas under 80-talet. Vilken golfintresserad person minns för övrigt inte Liselotte Neumanns seger i US Open 1988? Svenska spelare - såväl amatörer som proffs - har därefter formligen radat upp internationella framgångar. Hur kommer det sig egentligen att ett litet land som Sverige kunnat fostra så pass många framgångsrika golfare? Men kanske intressantast av allt, hur kan svensk golf fortsåtta att skörda internationella framgångar i framtiden? m m m Att besvara ovanstående frågor är naturligtvis inte lätt. Trots det är syftet med projektet som går under namnet "Världsstjärna 2020" att dels försöka kartlägga vilka faktorer som bidragit till golfframgångarna under 80- och 90-talet, dels finna möjliga vägar så att svensk golf kan fortsätta utvecklas. Det är vår förhoppning att svaren som presenteras här kan ligga till grund for intressanta utvecklingsdiskussioner såväl på klubbnivå som förbundsnivå. Bara genom en aktiv diskussion och utvärdering av den nuvarande verksamheten kan den utvecklas i en riktning som svarar mot kraven från framtidens elitgolfare. Att ställa frågor är lätt... Golf på absolut toppnivå kräver en hel del av utövaren. Det är nog de flesta överens om. Men är det bra eller dåligt med tidig specialisering? Hur mycket betyder hemmaklubben för den tidiga spelutvecklingen? Vilka nyckelpersoner bör omge en spelare i unga år som siktar mot eliten? Finns det några särskilda framgångsfaktorer? Hur är det med balansen mellan fysiologiska och psykologiska faktorer när det gäller tävlingsgolf på elitnivå? På vilket sätt kan dagens golfträning förändras för att ändå bättre utveckla den enskilde golfaren? År det viktigt att d- r Peter Hassmén Docent, Stockholms universitet och Idrottshögskolan digt lära in en funktionell teknik? Vilka kvalitéer är det viktigast att utveckla hos en 10-åring om han/hon ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas öll elitspelare som vuxen? Vilka råd bör vi ge hans/hennes tränare? Och vilka personer är viktigast i nätverket kring en framgångsrik golfspelare? Det går naturligtvis att ställa hur många frågor som helst, de ovanstående är bara några av alla de vi ställde. Men till vem eller vilka ska frågorna ställas? Vem har svaren? Ska vi fråga de spelare som lyckats nå internationella framgångar? Eller de som på något sätt fungerat som resurspersoner till de framgångsrika spelarna? Vad kan idrottsforskama tillföra? Eller golfjoumalistema? Sannolikt har samtliga dessa grupper sin bild av varför svensk golf producerat en rad spelare som i dag tillhör världseliten. Förhoppningsvis har dessa grupper också synpunkter på vad som bör prioriteras i framtiden för att ytterligare utveckla svensk golf. Vi valde därför att inkludera representanter från samtliga dessa grupper. Metod Datainsamlingen genomfördes i form av ett egenkonstruerat fråge- Peter Mattsson Förbundskapten, Svenska Golfförbundet formulär. En version för aktiva elitspelare, en annan för övriga grupper. Det stora flertalet frågor förekom dock i båda versionerna. Valet av frågor styrdes dels av den tillgängliga forskningslitteraturen, dels av vår personliga erfarenhet av områden som borde inkluderas. För att i så liten grad som möjligt styra respondentema användes få fasta svarsalternativ, merparten av frågorna gav möjlighet till helt öppna svar i kortsvarsform. Undersökningsdeltagare Spelarformuläret besvarades av 15 nu aktiva proffsspelare (8 kvinnor och 7 män). Det alternativa formuläret besvarades av 9 golftränare/coacher, 9 mentala rådgivare, 4 forskare med fysiologisk inriktning och 4 journalister. I genomsnitt hade de 15 proffsen spelat golf i 21 år, av dessa hade de varit professionella golfspelare i 11 år. De övriga 26 personerna hade samtliga en stark koppling till golfsporten, i flertalet fall både i sin yrkesroll och i form av eget spel Resultat Proffsspelamas frågeformulär inleddes med en rad frågor som dels berörde vad som från första början lockade dem att börja med golf, dels hur en normal träningsvecka såg ut i 10-, 15- respektive 20-års åldern vad gällde teknikträning, tävlingslik träning, spelträning på bana, tävling, slag inom 100 m, puttning, lek samt mental träning. Resultaten visar att flertalet av dagens proffs började spela för att föräldrarna spelade, de fortsatte spela för att klubben erbjöd "mycket kul, kompisar, korvgrillning och bra stöttning från klubbtränaren". Trots att flertalet började

2 t e - med golf innan de fyllt 10 år framhåller ungefär hälften att tävlingsmomentet var centralt och något som lockade dem att börja spela. Knappast någon ägnade sig dock åt organiserad träning under de första åren även om nästan alla fick kontakt med sin första tränare innan de fyllt 12 år; inte förrän i 15-års åldern börjar de flesta av dagens proffsspclare att ägna tid åt teknikträning etc. Noteras kan att samtliga ägnade sig åt minst två andra idrotter förutom golf under uppväxtåren, påfallande många av dessa var bollidrotter (fotboll, handboll, tennis, bordtennis). På frågan: "Om du skulle välja ut fem faktorer under din uppväxt, fram till 20-års åldern, som du tror har haft stor betydelse för att du är där du är i dag, vilka skulle det vara?" framhöll proffsen: (1) föräldrarna, (2) att det var roligt, (3) vilja/envishet, (4) träningsdisciplin och (5) bra tränare och juniorverksamhet på klubben. De följande frågorna ställdes till samtliga 41 deltagare. Den första löd: "Svensk golf har under de senaste åren varit mycket framgångsrik. Finns det några speciella faktorer som du tror kan förklara detta? Vilka?". Flertalet nämner (1) en bra ungdomsverksamhet (några poängterar speciellt att i detta ingår att ungdomar inte pressas för hårt), (2) bra och strukturerad juniorverksamhet, (3) seriös satsning i övrigt på klubbnivå och att golf numera allmänt betraktas som en idrott, (4) inflytelserika ledare (Arne Andersson och Pia Nilsson nämns) och spelare som fungerat som rollmodcller QLotta Neumann och Annika Sörenstam nämns), samt (5) bra ledarutbildning/övrig utbildning. Vad gäller frågan om tidig specialisering är av godo eller ondo är respondentema i stort sett överens. Nästan alla framhåller att varje enskild individs utvecklingskurva måste få bestämma den exakta tidpunkten. För vissa anses det kanske lämpligt att specialisera sig så tidigt som i 12-års åldern, för andra inte förrän i de sena tonåren. Få anser dock att man kan vänta längre än till års åldern med att rikta in sig på golf. När en reporter för några år sedan intervjuade Annika Sörenstam fick hon bl a frågan: "Är det möjligt att göra birdie på varje hål?" Svaret Degsta soenskz goz/prqs /wr börjat Wigf oc/z/brfsaff spg&z/ör att klubben ert/af "mycket ku/, kompisar, kongrnz/nmg och bra stoff nm#/hln kfubbfrånaren ". Foto Tobias Rösf/wnd.

3 Svensk Idrottsforskning nr blev: "böjligt ärdetsäkert.det är mest en mental sak" (DN 012).! måxxga axxdra sammaxxhang xxäxnxxs "den mentala biten" som speciellt viktig inomgolfen, xenvadanser våra responderxter7 Vi ställde frågan:"lolf ställer höga krav xär det gäller tävling på elitnivå, både på kroppenoch knoppen. Hur ser du på fördelxungen mellan fysiologiska faktorer och psykologiska faktorer när det gäller tävlingsgolf på elitnivå?".svaren angavsiprocexxtav 100. De olikagruppernas svar framgåri tabell 1. En naturlig följdfråga var: "tltifrån din bedömnirxg ovan, är dagens golfträning utformad på ett optimalt sätt? Eller kanbbör den förändras på xxågot sätt? beskriv". Återigen visade det sig att respondenternavar relativt eniga i åsikten att det finns mycket att förbättra. Flera fraxxxhöll att träxungenxmyckethögre grad äxx som är falletidag måste individanpassas och att "maxx måste tränapå sådant man är dålig på". Framförallt proffsspelarna nämnde också att "det mentala blir allt viktigare",och att"deflestatränar mycket fys och teknik". Kvalitetsaspekten nämndes av flera respondenter som också menade att det behövs mer övrungar som "belastar koncentration, vilja och fokusering". xen lungor vi dåiframtiden? Vi ställde enrad frågor,blarxd annat: "Hur tror du en blivande världsspelarebehöver tränaunder sinupp växt? Hur ser golfträningen ut? Annan form av trärxuxg? Andra idrotter? De flesta framhöll allsidigheten ochattdenspecifiktär "viktig för koordmationen","för smidighet och styrka"och att "andra idrotter, gärna bollsporter" gynnar utvecklingen. Nödvändigheten att bli "fysisk stark" och att inkludera "explosiv träning" bland annat för att kxmna slå långt-nämndes av flera. Att "träxa med press"och att "träna mycket mentalt"var andra faktorer som ofta förekomisvaren. Att dagens "alltför ensidiga träning" måste utvecklas var engenoxngåendeåsikt. enoxn en utökad kontakt med andra idrot ter kan en allsidigare golfträning också utvecklas var ett råd soxn xxxdi vider i samtliga grupper framhöll. Fåfrågan:"Vilkenärtränarerxsroxl?" svarade de flesta av respondenterna atttränarenihögregradänidag xnåste se till att utveckla individen, att stötta och hxngera som resurspersoxx både vad gäller fysik, tekxuk och "att lära käxma spelaren som per son". En saxnmanfattning av svaren visar att tränaren bör vara"handledare, inspiratör, instruktör, fråge ställare,bollplank, mental-, studie och livsrådgxvareochett föredöme på och utaxxför banan". Några av respondexterna påpekade att tränaren ska"ge spelaren en egen förståelse" och att ge "hjälp till självhjälp". respondenterna fick också frågax: "Vilka råd skulle du skicka med en loåring som är fast besluten att bli världsstjärnaigolf?".några av svaren var: "ha kulhela tiden, lekmyck et, vandra låxgsamt, ägna dig också åt andra bollsporter, behåll glädjen, träna helheten, ha tålamod, ta reda påvarför du villbli världsstjärna, tillvarata din ungdom"samt "bli inte för seriösiditt golfande utan pröva på andra sporterockså".ävenom många framhöllvikten av att träna mycket, framförallt på närspelet (en vanlig kommentar från proffsen),ellersomnågonuttrycktedet"attblx en trollkarl med vbedgarna och putten", så var lekmomentet det som nästan alla såg som det centralailoårs åldern. Följdfråganvar:"Vilka fem kvalitéer är viktigast för dema spelare att utveckla?". Av svaren frånde41 respondenternagår det irxte att finna en enda faktor som av alla anses vara nummer 1. Några framhåller psykologiska faktorer som "målmedvetenhet, tålamod, självkännedom,egensundjaguppfattnixg, självdisciplix, envishet, självförtroende" eller helt enkelt "psyket, brahuvud".arxdraframhåller "bra teknik, bra närspel, rulla boll på srxabbagreener,boxlkärxsla, fysisk allsidighet, styrka, funktionell motorik, bra chippar"eller"social kompetens" respektive"att trivas med folket omkring". "Hur ska hanbhongö ra det?" frågade vi därefter. Ett ge nomgåexde svar var att det bör ske tillsammans med olika personer,exempelvis uttryckt soxn: "tillsammans med föräldrar somien bra klubb miljöutbildas till golfföräldrar, tillsamxnaxxs med tränare, coach, axdra spelare, mental tränare" samt genom att"vistasigrupp så ofta som möjligt, gärna i prestationssamxnan häng" Vi ställde också frågan: "Vilka råd skulle du skicka med hansbhennes ledare eller tränare?". Lolfproffsens svar fokuserade oftast på att tränaren ska vara "positiv, stöttaxdebådeimed-sommotgårxg" och"firxnas till hands",tränarexx bör också"tro på spelaren, låta spelaren bestämma utvecklingstakten, låta bli att pusha för mycket,väcka intresse hos spelaren" och "göra träningen rolig och speciell". De övriga grup perna talade i större utsträckning omatttränarenskunskapsnivåbör höjas genom olika utbildningsinsat ser, framförallt inom områdena "golf-kommunikationmänniska". Dessutom bör tränaren verka för att "uppfostra föräldrarna ocksåimental träning, diet, ekonoxni, etc." Vi bad också respondenterna att "rita upp ett nätverk omkrxrxg en fram gångsrik golfspelare". Syftet med detta var att försöka fånga upp nyckelpersoner. 1 uppgiften irxgick också att "med en etta(l) markera denbde som du anser vara viktigast, med en tvåa (2 indikera den/de näst viktigaste,osv". Flertalet såg familjen (föräldrar/partners som den viktigaste faktorn, på andra plats kom tränare/coach/men- tor/mentalrådgxvare.vänrxerbkom- Proffsspelare kvinnor(n=8) Proffsspelare Tränare/ Forskare i Mentala Golfman(n=7) coacher(n=9) fysiologi(n=4) rädgivare(n=9) journalister(n=4) Fysiologiska 39 Psykologiska 61 Tobe» I. ProcenfwefZyordeZMmg meflm/siofogzska respekfioe psykozogiskayökforer na- def ggffer töozmgsgoffpd eiifnw.

4 Svensk Idrottsforskning nrd2000 pisar,rollmodeller,caddxe, sponsorer, skolablärare,dietist,khxbbledare,landslagsorganisation och mana ger var några av de som nämndes därefter. diskussion Av utrymmesskäl har naturligtvis inte alla svaren på de frågor som ingick i frågeforxnuläretkuxmat redovisas här. Vi har dock valt några centrala frågor soxn förhoppxurxgsvis även kaxx ge utövare av andra idrotter inspiration till nytänkande och utveckling. För säkertär detsåatt många avde faktorer som kan för klara varför sverxsk golf under de senastelo-lårenvarit framgångsrik går att applicera ävenpå andra idrotter. Att en idrott upplevs som ro lig och spännande, vilket gör att den uxxga utövaren orkar fortsätta träna, är som så många fraxnhållit en viktig faktor. En aktivklubbmiljöoch inspirerande ledare och tränare fram hålls av de flestaidenna undersök nixxg som bidragande faktorer. Ivlen också att golfexxixte bör vara den enda aktiviteten i klubben utan att andra både idrottsliga och sociala aktiviteter regelbundet förekommer anses viktigt för att kunna bibehålla intresset hos den unga spelaren. Tonvikten på lek och frånvaro av yttre press framhålls också som viktigt i xmgdomsverksamheten. När sedanjuniortiden närmar sigkoxn mer den strxukturerade och seriösa träningeninibilden.säkertbidrar det faktum att golfträxxingistor utsträckrxmg genomförs urxder ledning av klubbtränare till att även den unga spelaren kan utnyttja tränings tiden effektivare än vad som karxske är fallet inoxn andra idrotter.att golf numera ses som en "riktig" idrott, vilken som andra idrotter kräver re gelbundenochbraträxungförattleda till utveckling, är också något som framhålls som en förklaring. Insiktexx att en golfspelare både har en kropp och en knopp-och att dessa saxnverkar verkar också vara något som det ibland men inte alltid tas härxsyntilligolfträningen. Något förväxlande var kanske den utbredda uppfattningen bland respondenterna att derx "mentala bi ten"står för en större del än den"fysiologiska biten" (se Tabell 1). En proffspelareansåg tillochmedatt 100 av golfen "är mental". Nu spe lar detkanskeinte såstor rollom fördelningen mellan psykologiska respektive fysiologiska faktorer är 040, 700 eller 00 (som golfträ rxarnabcoachernaarxsåg. Svaren visar ändock xned all tydlighet att golf på elitxuvå ställer stora krav både fysiskt och psykiska få ansåg dock att detta faktum tas tillvaraidagerxsträ- Kanske fixms en förklarixxg, som framskymtar i svaren på frågan: "Vilken är tränarens rol!7",attex trä nareskavarabåde"harxdledare, inspiratör, instruktör, frågeställare, bollplank, mental,studie-och livsrådgivare ochettföredömepåoch utanförbanan". Vexn oxnxågox klarar allt detta? Det kanske är dags att på allvar se över tränarens arxsvarsområde?ldag är en klubbträ nare dessutom ofta entreprenör med axxsvarför attdrivaaffärsverksaxnhetishopochpådrxvingraxxgesaxntidigt som hanbhon ska träna spela reialla åldrar ochiallaspelkategorier, elit som motioxsspelare. Om elittränarrollen inkluderar allt ovan är det självklart oxnöjligt att klara allt. Kanskekanett nätverkbildas medolikaresurspersorxer vilka kan stötta tränaren i hansbhennes roll som mentor för den presumptive elitspelaren? Förmodligen bör också träxxarnas anställningsförhållanden på klubbarna ses över. Väldigt många av proffsen framhåller träna ren som en central person för deras utveckling. De framhåller speciellt vikten avett stort engagexnang och ett väl utvecklat kompisskap och förtroende. Hxn är det möjligt att uppnå med ovarxståendetränarroll? xvlånga av respondenterna framhöll att all träning måsteindivxdanpassas, och att detiframtiden gäller att prioritera kvalitetiträningen fram för kvantitet. Precis som en golfspelare kan vara bäst på långa slag-och behöver förbättra sin puttning-så är endeltränare bättre påtekxuk medan andra är bättre på att utveckla individenssjälvkänsla. Fåpersoner behärskar alla områden till fullärxdning. Endast genom att våga erkänxa detta och söka kompletterande kompetexskanfraxntidenselitspela re fådenstöttning som är nödvändig för att xxå den yppersta världseli ten."på köpet" utvecklar också tränaren sin kompetens vilketisin tur ytterligarehöjer kuxskapsnivåxixomgolfen. På frågarx om tidig specialisering till golf var som nämnts alla överens om att detta bör ske ixdividanpassat och att det är viktigt att under uppväxten också syssla med axxdra idrotter. Det är dock viktigt att notera att samtligaelitspelareidennaundersökxxirxg spelat väldigt mycket golf också under sina uppväxtår. Det handlade förstås ixxte om specialiser ingidexmenixgen att de helt slutade med andra idrotter.spelarna till bringade dock ofta hela dagar på golfklubben, då deras viktigaste koxnpiskretsfaxmsdär.ldagtexderarmångaungaskontaktmedgol fenatt varabegrärxsad tilletteller två txllfällenxveckan då det bedrivs juniorträning.lövrigtärdetspontaxxa spelet och den spontana träxxingen i stort sett reducerad till noll. Ivlycket förstås på grund av trängsel, tidbokningochbrist på tillgänglighet på klubben. För att lösa detta problem som i förlärxgningerx kan hota återväxten behövs nya idéer. Tomt på våra banor lär det aldrig bli igexx mexx däremot kan alternativa banor och mera utvecklade träningsanläggningarbyggasianslutxung till de redan befintliga banorna. Detta bör återigen kunna ge utryxn me för en spirande juniorkultur. ust allsidigheten i träningen återkommer många till flera gångerisinasvar. folfträxxingixmebär för de flestainte längre att "bara" stå på drivingrangenochslåbollar. Dis kussionen om grexspecifik träning kontra annan kompletterande träning har under många år förts inom de flesta förbund och idrotter,natxuligtvisäven inom golfen. xvlen låt oss ta ett exempel utanför golfen. Det finns en idrott inom vilken grenspe cifik träningförespråkatsiextrexnt hög grad och det är simning. Det är få simmare på junior-respektive seniorxuvå som inte simmar åtskilliga tusen meter dag utochdagin.ett par sixnxnare har dock på sexdåre tid uppmärksaxnmats i massxnedia för att de systematiskt förändrat sina tränixgsprogram genom att exempelvis irxföra styrketräning respektive eplosivitets- och sxxabbhetsträningibetydligt större utsträckning äntidigare. Framgångarna för personernaifråga,theresealshammar och Anna-KarinKaxnmerling, med flera världsrekord och guldmedaljer iexvl under hösten 1999 talar väl för att de inte är helt fel ute. Det finns med andraordandra vägar att nå framgång inom simning än den tra ditionellaträningsmodellenmedså gott som uteslutande bassängtränixg. 1 en intervju i Aftonbladet

5 > & ' (991211) svarade Anna-Karin Kammerling så här på frågan "Varför är just de svenska simtjejema så oerhört bra?": "Vi vet allihopa vad vi vill och vågar gå vår egen väg. Ingen av oss tränar likadant men vi har alla hittat något som passar oss själva". Återigen ett uttryck för att individens speciella träningsbehov bör stå i centrum och att det knappast går att följa någon generell träningsmall inom dagens elitidrott. Som så många av respondenterna i denna studie påpekat så måste framtidens elitgolfare vara betydligt bättre tränad på många områden. För att kunna slå långt krävs en bra styrka, för att slaget ska gå rakt - varje gång - krävs en pålitlig teknik. Dessutom måste personen kunna koncentrera sig och uppnå rätt anspänningsnivå inför varje slag så att styrka och teknik verkligen kan utnyttjas optimalt. Vi kan med rätta tala om att individen bör fungera som ett välutvecklat fysiopsykosocialt system. Det finns självklart ingen enda gyllene väg att nå det målet, däremot kräver en accelererad utveckling en aköv diskussion på samtliga nivåer och mellan alla personer vilka på något sätt är intresserade av att utveckla svensk golf så att vi även år 2020 kan glädjas åt svenska världsstjärnor. Förutom medef/rdn Cenfrum/5r %froffg/brskmin# /zor pro/ekfsföderm/f/fs /hbi Sveriges O/ympiska kommif# ock Svenska Goforbwmief. Skandinaviens största internationella idrottspsykologikonferens Sport Psychology in the New Millennium -A dynamic research-practise perspective 24-27:e maj 2000 Högskolan i Halmstad Konferensen vänder sig till såväl forskare, lärare, praktiker och studenter inom idrottsvetenskap som idrottsledare, förbund, aktiva och andra intresserade inom idrottsrörelsen. Deltagare från hela världen strömmar till och i skrivande stund närmar vi oss 100 anmälda från Canada i Nordväst till Australien i Sydöst. Forskare från hela världen presenterar sin idrottspsykologiska kunskap och hur den praktiskt kan användas. Huvudtalare är: Prof. A/bert Carron - University of Western Ontario, Canada Prof. Voan Ouda - University of Birmingham, United Kingdom Prof. Dan/e/ Gou/d - University of North Carolina at Greensboro, USA Prof. /un Han/n - Research Institute for Olympic Sports in Jyväskylä, Finland Prof. G/yn Roberts - Norwegian University of Sport in Oslo, Norway Dr. Mar/f Sörensen - Norwegian University of Sport in Oslo, Norway Prof. Robert l/ve/nberg - Miami University in Ohio, USA Vidare kommer en välkänd idrottsprofil att presentera sin syn på idrottspsykologins betydelse för idrottaren och ledarskapet. Ett 50-tal mindre presentationer där du kan välja ut de som passar dig. Anmälningsblankett och mer information finner du på vår hemsida Vid frågor kontakta Björn Carlsson conference@civ.hh.se Tel: Sista dag för Anmälan 10 mars År du intresserad av idrottspsykologins påverkan på prestation och välbefinnande, hur det ser ut idag och utvecklingstendenser för det nya årtusendet? Missa då inte denna unika chans. Hjärtligt Välkommen till Halmstad i Maj år Urban Johnson Vetenskaplig Ledare Björn Carlsson Konferensansvarig Konferensen sponsras av Sparbanksstiftelsen Kronan, Högskolan Halmstad och Skandia, Eleiko AB