Flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska: några tankar om att analysera kontexten för litterära verk

Transkript

1 Flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska: några tankar om att analysera kontexten för litterära verk Hans Landqvist, i samarbete med Siv Björklund och Sofia Tingsell Språkmöten i skönlitteratur tvärvetenskapliga perspektiv Vasa universitet 7 november 2014

2 Två projekt ett gemensamt intresse Språkvariation i text (SVIT) (Vasa universitet 2014) Prof. Harry Lönnroth Prof. Siv Björklund FD Bodil Haagensen Doktorand Maria Kvist Doktorand Maud Rantala Språk, samhälle och skönlitteratur (SSoS) (Landqvist & Tingsell 2013) Doc. Hans Landqvist FD Sofia Tingsell

3 Några svenska författare och flera språk Tornedalsförfattare (meänkieli, samiska, finska) Ester Cullblom Gunnar Kieri Katarina Kieri Annika Korpi Ann-Helén Laestadius Mikael Niemi Sverigefinska författare (finska) Susanna Alakoski Eija Hetekivi Olsson Antti Jalava Martta Matinlompolo Paula Vartiainen Svenska författare med finlandssvensk bakgrund (finska) Josefine Sundström

4 Vad kan litterär flerspråkighet innebära? växlingen mellan olika språk i ett och samma verk [ ] flerspråkig författare använder olika språk i olika verk litteratur skriven i och om flerspråkiga samhällen, kulturer och grupper (Eriksson & Haapamäki 2011:44) " individuell två-/flerspråkighet kontra samhällelig två-/ flerspråkighet (jfr Baker 2006:2)

5 SVIT och SSoS: en teoretisk utgångspunkt [D]en kommunikativa kontexten, dvs. sändare, mottagare och samhälle, kring det litterära verket, samt även dess tema, påverkar språkväxlingens form och att dessa tillsammans får konsekvenser för språkväxlingens funktioner. (Eriksson 2012:2) Kommunikativ kontext för ett litterärt verk Språkväxlingens form Språkväxlingens litterära funktioner (Eriksson & Haapamäki 2011:44, 48 49; Eriksson 2012:17 26)

6 En teoretisk utgångspunkt (Eriksson & Haapamäki 2011:49; Eriksson 2012:18)

7 Kontextens betydelse för flerspråkighet i text Literary multilingualism is the most visible mark of an efficient cross-cultural process and of a plural identity, both in the individual and in the collective domain. (Knauth 2007: [18]) It is clear that in trying to account for the forms of any particular multilingual text, we will at the very least have to take into account the language preferences and capabilities of the author or producer of the text, and those of its reader of consumer. However, this is not enough. We also need to know something about the context in which the reading of the text will take place the literacy events [.] in which it may feature. (Sebba 2012:8 10, kursiv stil i originalet)

8 Kontext och material Litterära texter utgör primärmaterialet. Effekterna av den litterära flerspråkigheten är ofrånkomligt kontextrelaterade [ ]. Tillgängligt sekundärmaterial är viktigt för att föra kontexten närmare och därmed nyansera och perspektivera läsningen av de skönlitterära texterna. (Tidigs 2014:22 23)

9 Förslag till alternativ kontextanalys (Landqvist & Björklund und. utg.)

10 Kommunikation: sändare mottagare (Albert Bonniers Förlag; Susanna Alakoski)

11 Kontext: aspekter 1. Samhället: det omgivande samhället och flerspråkighet det skildrade samhället och flerspråkighet 2. Sändarens/författarens språkliga kompetens 3. Mottagarnas/läsarnas språkliga kompetens 4. Verkets tema och språkliga förhållanden

12 1. Samhället (utifrån Latomaa 2012; Nordiska ministerrådet 2012; Institutet för språk och folkminnen 2014; Statistikcentralen 2014; Statistiska Centralbyrån 2014) Befolkning (2013/2014) Nationalspråk/ huvudspråk (Nationella) minoritetsspråk Finland 4,6 miljoner Sverige 9,6 miljoner finska, svenska (1917 ) svenska (2009 ) karelska, romani, samiska (finskt teckenspråk, finlandssvenskt teckenspråk) finska, jiddisch, meänkieli, romani, samiska (svenskt teckenspråk) Andel immigranter/ invandrare (2012) 4% [definition?] 14% [definition?] Antal språk 148 (2011) minst 150 (2014)

13 1. Samhället Svenska stereotypier om finländsk aggressivitet och finländska stereotypier om svensk mjukhet, slapphet och oföretagsamhet försvårar fortsättningsvis umgänget [mellan svenskar och finländare i affärslivet]. (Helander 2004:281)

14 1. Samhället Det är på sin plats att fråga sig var den första finländska framgångsromanen gömmer sig. Det finns tretton på dussinet av framgångsrika finländare i Sverige; professorer, läkare, jurister, musiker och konstnärer. Lägg ännu till dessa flera hundratusen sverigefinländare som lever alldeles bekväma medelsvenssonliv. Som har bevarat sitt språk, men ändå lyckats integreras i samhället utan problem. Är det bara utslagna, alkoholiserade eller i övrigt miserabla finländare som intresserar de svenska läsarna? (Gröndahl 2012)

15 2. Sändaren Vilket förhållande har du till Finland i dag? Jag har varit där väldigt mycket sedan barnsben. Jag har vänner och släkt i Finland. Jag kan finska. Det är förhållandet jag har. (West 2012) Jag lever med kluven identitet. Det kommer jag alltid att göra. När jag talar finska blir jag en annan person. I dag pendlar jag ofta till Finland och talar finska. Men det är ingen perfekt finska. Jag talar och skriver blattefinska, skrattar hon. Jag kallar det så. (Arnstad 2010:32)

16 2. Sändaren Kirjailija [= Hetekivi Olsson] puhuu sujuvaa suomea, mutta kertoo kirjastaan mieluiten ruotsiksi. (Turun Sanomat 2013) Alakosken romaanissa [= Svinalängorna] on paljon suomalaisia nimiä ja termejä. Siinä mielessä hän on ruotsalaisten kirjailijoitten ja toimittajien kaltainen jo esikoisteoksessaan. Häntä ei kiinnosta miten ne kirjassa ovat. Häntä ei kiinnosta kaksoiskonsonantin taipuminen, hän kirjoittaa vittun. Saatana on sattana. Tai Voi satanan satana. Olavi Virta on sivulla 159 Olvi Virta ja kolmen rivin päässä Olvai Virta, mutta sitten sivulla 192 yllättäen Olavi! Nämä näin esimerkkeinä. (Hämäläinen 2006)

17 2. Sändaren Broadly definined, heritage speakers are child and adult members of a linguistic minority who grew up exposed to their home language and the majority language. They [= heritage speakers] have achieved partial command of the family language, short of the native speaker level of their parents and of peers raised in their home countries. [ ] the vast majority of adult heritage speakers typically have a very strong command of the majority language, while proficiency and literacy in the the family language varies considerably. (Montrul 2010:4 5)

18 2. Sändaren Som avslutning [på intervjun] en hälsning från Alakoski om alla de pinsamma (finska) felstavningarna i Svinalängorna: Jag ber alla språkvetare och alla finska medborgare om ursäkt! Jag tycker förlaget borde fått boken korrekturläst på finska. Nu är det väl känt i hela världen att jag inte kan stava finska [ ] Då hon och några kompisar frågade efter hemspråksundervisning i finska sades de vara för få, så de samlade ihop några till men då skulle man vara ännu fler. Och så vidare, och någon finskaundervisning blev det inte. Jag pratar blattefinska. Jag har ett känslospråk i finskan och ett skrift- och arbetsspråk i svenskan, säger Alakoski. (Arle 2006, kursiv stil i originalet)

19 2. Sändaren Den finska brytningen träder fram när hon [= Hetekivi Olsson] blir känslosam, men är oftast raderad likt dialekten hos en stockholmsassimilerad dalmas. (Josefsson 2012) Eija Hetekivi Olsson talar intensivt på en dialekt som klingar av både finska och göteborgska [ ] (Jurjaks 2012)

20 3. Mottagarna (utifrån Kuntaliitto Kommunförbundet 2013; Statistikcentralen 2014) Svenska i Finland Andel invånare enligt registrerat modersmål Finska 89,3%; Svenska 5,3%; Övriga 5,3% (2013) Antal tvåspråkiga kommuner (n = 320) 30 (svenska enspråkiga kommuner: 19) (2013)

21 3. Mottagarna (utifrån Ruotsinsuomalaisten valituskunta Sverigefinländarnas delegation 2013; Sisuuutiset 2013; Sverigefinländarnas delegation osv. 2013; Institutet för språk och folkminnen 2014; Länsstyrelsen i Stockholm 2014) Finska och meänkieli i Sverige Antal invånare med finländsk bakgrund (minst en morförälder/farförälder från Finland) (2013) Antal invånare som förstår finska, talar finska resp. talar meänkieli (2012), (2012) resp (2014) Antal kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska resp. meänkieli (n = 290 ) 48 (2013);? ansökningar inför (2013);? ansökningar inför 2015

22 3. Mottagarna Min bok är inte skriven till en specifik grupp av människor. Den handlar om oss alla, om förortsliv upplevt utifrån ett barn- och elevperspektiv och den är till för alla. (Josefsson 2012) According to Niemi, Popular Music was primarily written for his people, the Tornedalians. Niemi says he wanted to write a book for our people, about our people (Niemi, 2010, Personal interview). More specifically, he wanted to write about the experiences of his generation since he felt that, at the time, such a book had not been written (ibid.). The intended reader of his novel is bilingual in Swedish and Meänkieli and/or Finnish. However, since all Tornedalians do not understand Meänkieli he also included some translations in his novel (ibid.). (Jonsson 2012:217, kursiv stil i originalet)

23 3. Mottagarna Låt mig alltså genast säga att jag vet att jag har läsare som inte kan förutsättas veta att Lintsi är Helsingfors nöjesfält Borgbacken ( Linnanmäki på finska, därav smeknamnet), att rotsi betyder överrock och kama prylar, att ishockeyklubban hette staga i 1970-talets Helsingfors och att meningen se on ihan sumee äijä betyder gubben är helt insnöad. Och, jo, det har hänt att jag har funderat på om jag inte borde ha en ordlista i slutet av mina böcker. Men samtidigt ser jag den orena helsingforssvenskan som ett svenskt idiom bland andra, och dessutom kan den vara härligt mustig när den är som bäst. (Westö 2005:7 8)

24 3. Mottagarna Det är lämpligt att säga något om språket i Westös noveller [= Lugna favoriter]. Det heter finlandssvenska och är inte något virus. Tvärtemot vad man kan tro har Kjell Westö mött svårigheter som finlandssvensk i Sverige. Hans stora efterkrigsroman Drakarna över Helsingfors (1997) utsattes för svidande kritik från rikssvenskt håll, partier i boken ansågs rentav svårbegripliga. Vis av skadan ger Westö några nycklar i sitt förord och bokens enda helfinska mening finns också översatt där. [ ] Finland är ett tvåspråkigt land. En svensk författare i Finland skriver om två verkligheter. Ödmjukt bekänner Westö i sitt förord att han ofta haft svårt att klara balansgången mellan finskt och svenskt. (v. Born 2005)

25 4. Verkets tema Det var enspråkigheten som var begränsande. Det var som att uppfatta omvärlden i bara en enda färg. En tvåspråkig tornedaling hade ett dubbelt så stort ordförråd som en enspråkig svensk och därför dubbelt så många möjligheter att uttrycka sig på, både i konsumkön och i sina egna tankar. Men trots detta trodde man sig handikappad. (Niemi 2006:182)

26 4. Verkets tema Det stod Sfi och Fi i för många rutor. Svenska för invandrare och finska. Ämnen på finska. Till och med i rutorna där det stod MA och NO stod det Fi. Det betydde att hon måste läsa högstadiematten och NO:n på finska. Hur fan ska jag då kunna plugga till hjärnkirurg, frågade hon [= Miira] schemat, om jag inte vet vad hjärndelarna heter på svenska eller med hjälp av svenska smartböcker kan räkna ut var jag ska såga? Och vad ska jag kalla patienterna för, om jag ändå lyckas? Perkele, saatana och vittu? (Hetekivi Olsson 2011:197, kursiv stil i originalet) Vad säger man när någon har dött? frågade hon [= Miira] pennstumpen. Hui, hyi, höh, huhhuh eller hirveetä, hemskt? Kanske hirvenpaska, älgskit. (Hetekivi Olsson 2011:254, kursiv stil i originalet

27 4. Verkets tema I Mikael Niemis (f. 1959) Populärmusik från Vittula (2000) skildras också olika sätt att förhålla sig till flerspråkigheten. Dels behandlas de språkliga maktpositioner där författaren beskriver det finska språkets underordnade ställning, dels utvecklar berättaren situationer där talare av olika språk kan ha funktionella samtal med varandra. Reflektioner över kommunikation och brist på kommunikation är överhuvudtaget ett signifikant tema i Populärmusik från Vittula. (Gröndahl 2011:238, kursiv stil i originalet)

28 Fortsättningen: verktyg inom SVIT & SSoS Verktyg för att analysera kontexten för det litterära verket, t.ex. textforskning samt tvåspråkighetsforskning (jfr Svensson & Karlsson 2012; Montrul 2010) språkväxlingens form, t.ex. tvåspråkighetsforskning (jfr Baker 2006) samt språkväxlingens litterära funktioner, t.ex. funktioner på lokal och global nivå (jfr Jonsson 2012).

29 Referenser Albert Bonniers Förlag (2014). Kjell Westö [www]. Arnstad, M Genomfunderad. Språktidningen 2010:1. Arle, S Man måste tala om klass. Ny Tid 2006:19 [www]. Baker, C Foundations of Bilingual Education and Bilingualism. 4 th ed. Clevedon. Berglund, S Så mycket mer än ord Inslag av meänkieli i två tornedalska författares verk. C-uppsats Kreativt skrivande. Luleå tekniska universitet. v. Born, H Noveller som anteckningar för minnet. Svenska Dagbladet Eriksson, H Språkväxling i fyra svenska samtidsromaner. Pro gradu-avhandling i svenska språket. Åbo akademi. Eriksson, H. & S. Haapamäki Att analysera litterär flerspråkighet. Niemi, S. & P. Söderholm (red.), Svenskan i Finland 12. Joensuu. Gröndahl, S. (red.) Litteraturens gränsland. Invandrar- och minoritetslitteratur i nordiskt perspektiv. Uppsala. Gröndahl, S Från språkförbistring till samlevnad. Unga röster i sverigefinsk och tornedalsk litteratur. Grönstrand, H. & K. Malmio (red.), Både och, sekä että. Om flerspråkighet/monikielisyydestä. Helsingfors/Helsinki. Gröndahl, S Sprit och misär som varumärke. Ny Tid 2012:9 [www]. Helander, M Fenomenologisk globalisering. Vardaglig nationalism bland transnationellt aktiva svenska och finländska företagsledare som globala epokens ofullbordan. Helsingfors. Haagensen, B. und. utg. Tvåspråkighet i Kaskö och i Helsingfors. Språkväxling hos Josefine Sundström och Kjell Westö. Svenskans beskrivning 33. Helsingfors. Heith, A Contemporary Tornedalian Fictions by Ester Cullblom and Annika Korpi. NORA Nordic Journal of Feminist and Gender Research 17:2 [www]. Hetekivi Olsson, E Ingenbarnsland. Stockholm. Hämäläinen, T Ystadin ryysyproletariaatin elämää ja sen kääntöpuolta. Helsingin Sanomat Institutet för språk och folkminnen Språkpolitik [www]. Johansson, E Ett dubbelt mottagande. Susanna Alakoskis Svinalängorna i pressen. Examensarbete för kandidatexamen. Stockholms universitet. Jonsson, C Making Silenced Voices Heard. Code-Switching in Multilingual Literary Texts in Sweden. M. Sebba, S. Mahootian & C. Jonsson (eds), Language Mixing and Code-Switching in Writing. Approaches to Mixed-Language in Written Discourse. London. Josefsson, E Rasande röst från förorten. Göteborgs-Posten Jurjaks, A Skriver om fattigdom och segregation. Sydsvenska Dagbladet Knauth, K. A Literary Multilingualism I: General Outlines and Western World. Encyclopedia of Life Support Systems (EOLSS). Developed under the Auspices of the UNESCO. Oxford [www]. Kuntaliitto Kommunförbundet Ruotsin- ja kaksikielikunnat. Taustaatietoa [www]. Landqvist, H. 2012a. Hennes röst blev tonlös när hon började prata svenska : litterär flerspråkighet och språkväxling. Nissilä, N. & N. Siponkoski (toim.), Kielet liikkeessä jne. Vaasa [www].

30 Landqvist, H. 2012b. Kuka... puhhuu...? stönade Esaias. Vem pratar? Litterär flerspråkighet och språkväxling i Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax. GU-ISS 2012:4. Göteborg [www]. Landqvist, H Visst kan jag tolka, sa Eino. Mie käänän. Mikael Niemi, meänkieli och läsare i och utanför Tornedalen. Bladh, E. & M. P. Ängsal (red.), Översättning, stil och lingvistiska metoder. SILL 4. Göteborg [www]. Landqvist, H Routtiksi, translated Paul Muotka patiently. Kiitos. Mikael Niemi, Meänkieli and readers inside and outside Tornedalen. Acta Borealia: A Nordic Journal of Circumpolar Societies 31:1) [www]. Landqvist, H. und. utg. Saattana, tackade Vera på felaktig finska och tog emot den. Manifest språkväxling i Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland. Svenskans beskrivning 33. Helsingfors. Landqvist, H. & S. Tingsell Språk, samhälle och skönlitteratur (SSoS). Utveckling av verktyg för analys av språkmöten, flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska. Göteborg. Landqvist, H. & S. Björklund und. utg. Att analysera flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur på svenska: förslag till analys av kontextuella faktorer. VAKKI Publications 3. Vasa. Latomaa, S Kielitilasto maahanmuuttajien väestöosuuden mittarina. Yhteiskuntapolitiikka-lehti 77:5. Länsstyrelsen i Stockholms län Nationella minoriteter. Rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk år Stockholm [www]. Montrul, S Current Issues in Heritage Language Acquisition. Annual Review of Applied Linguistics 30 [www] Niemi, M Populärmusik från Vittula. Stockholm. Niemi, M Mannen som dog som en lax. Stockholm. Nordiska ministerrådet OECD: Sverige har flest invandrare i Norden de får lättast jobb i Island [www]. Ruotsinsuomalaisten valituskunta Sverigefinländarnas delegation Ditt barn har rätt till finska! [www]. Sebba, M Researching and Theorising Multilingual Texts.. M. Sebba, S. Mahootian & C. Jonsson (eds), Language Mixing and Code-Switching in Writing. Approaches to Mixed-Language in Written Discourse. London. Sisu-uutiset Suomalaistaustaiset tilastoina 2012 [www]. Statistikcentralen Tabellbilaga 1. Befolkningen efter språk [www]. Statistiska centralbyrån Befolkningsstatistik [www]. Susanna Alakoski Susanna Alakoski [www]. Svensson, J. & A-M. Karlsson 2012.Inledning: text, textforskning och textteori. Språk & stil NF 22:1 [www]. Sverigefinländarnas delegation osv. = Sverigefinländarnas delegation, Hugo Valentin centrum & Svenska kyrkan Sverigefinnarna och finska språket. En analys av språkbevarande och strategiska vägval [www]. Tidigs, J Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa. Åbo: Åbo Akademis förlag. Turun Sanomat Eija Hetekivi Olsson kirjoitti väkevän lähiöromaanin. Turun Sanomat Vasa universitet Språkvariation i text (SVIT) [www]. West, M Sisu på skolgården. Hufvudstadsbladet Westö, K Förord. I: Lugna favoriter. Berättelser i urval Stockholm. Österberg, R Elitläsare och amatörer. En studie om litteraturkritik i dagspress och i läsarbrev utifrån Svinalängorna av Susanna Alakoski. Litteraturvetenskap C. Uppsala universitet.