Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö

Transkript

1 Arbetsmiljöportalen - Uppslagsverk A-Ö Alkohol arbetsgivaren har ett ansvar för och att hantera situationer och effekter som kan uppstå av missbruk av alkohol och andra berusningsmedel i arbetet. Därför rekommenderas att genom en policy ange en viljeinriktning om villkoren för alkohol och droger på arbetsplatsen. Se även: Arbetsanpassning och Rehabilitering. Anmälan Arbetsgivaren ska anmäla arbetsskada till Försäkringskassan som har hand om den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen (SFS 1976:380 kap 8 1 ). Om den kollektivavtalade Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) finns för verksamheten, ska också anmälan om arbetsskada ske till AFA. Olyckor med dödsfall eller svårare personskador ska anmälas till Arbetsmiljöinspektionen (SFS 1977: ). Det gäller också allvarliga tillbud som inneburit fara för liv eller hälsa. Se vidare: Tillbud Arbetsanpassning - Innebär att förhållandena på arbetsplatsen ska anpassas till arbetstagarnas särskilda villkor för arbetet. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till de anställdas olika fysiska och psykiska förutsättningar. Detta kan gälla generella förhållanden som t.ex. ålder, kön, kulturell bakgrund men även andra förutsättningar av mer individuell karaktär, som t.ex. tillfälliga eller bestående skillnader i arbetsförmåga. Arbetsfördelning Se Uppgiftsfördelning Arbetslokal Se Lokaler Arbetsmiljöföreskrifter De regler som Arbetsmiljöverket beslutar om inom arbetsmiljöområdet och publicerar i sin författningssamling (AFS) och numreras årsvis. Arbetsmiljöförordningen en komplettering till arbetsmiljölagen bl.a. om Arbetsmiljöverkets roll, bestämmelser om skyddsombud och skyddskommittéer, skyldighet att anmäla arbetsskador och tillbud. Arbetsmiljöinspektionen en del i myndigheten Arbetsmiljöverket med uppgift att tillse om/hur arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter följs samt utreda olyckor på arbetsplatser. Arbetsmiljölagen Lagen är en ramlag. Det innebär att den innehåller grundläggande bestämmelser och allmänna krav. Detaljerade regler om krav fastställs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsmiljöplan Föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:03) anger speciella krav för byggnads- och anläggningsarbete. Innan en byggarbetsplats etableras ska det i regel finnas en arbetsmiljöplan och vissa fall förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöinspektionen. Arbetsmiljöpolicy En dokument som beskriver hur arbetsgivarens verksamhet skall var för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och hur mans ska skapa tillfredställande arbetsmiljö Arbetsmiljöverket f d Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetsmiljöområdet med uppgift att utifrån Arbetsmiljölagen bl.a. fastställa och ge ut föreskrifter och allmänna råd. Arbetsskada - Skada eller sjukdom, som uppstått p g a olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet eller i samband med färd till eller från arbetet. Detta kan även gälla skador av psykologisk eller social art. Se vidare; Anmälan Arbetstagare Begrepp i arbetsmiljölagen för alla anställda i en verksamhet även prov- och projektanställda. Omfattar även chefer och arbetsledande t.ex. VD eller förvaltningschef. Arbetstider - Grundvillkoren regleras av Arbetstidslagen för allt arbete som utförs i Sverige. Lagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år, jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till m.m.. Arbetstidslagen kan avtalas i vissa delar bort/ersättas genom kollektivavtal. Akustik Se Lokaler 1

2 Besiktning Finns olika föreskrifter för kontrollen a i användningen av olika verktyg och hjälpmedel inom flera yrkesområden. För kontroll allmänt av arbetsmiljön - se Inspektion. Brandskydd Se Lokaler Buller Finns Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:16 som gäller för verksamheter där någon särskilt kan utsättas för buller i arbetet. Föreskrifterna kompletterar och preciserar föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete bl.a. när det gäller undersökning, riskbedömning och kunskaper. Bära Se Lyfta Checklistor Hjälpmedel för att stödja aktiviteter eller åtgärder som ingår i ett systematiskt arbete med arbetsmiljön t.ex. förebyggande med skyddsrond eller direkta åtgärder vid krishantering. Finns bl.a. att hämta via Arbetsmiljöverket eller Prevent Datorarbete kallas i arbetsmiljön för Arbete vid bildskärm och ramvillkoren regleras i föreskriften AFS 1998:05. Här ställs bl.a. krav på arbetsplatsens fysiska utformning, syn- och belysningsförhållanden och arbetets organisering. Krav finns även på system och programvara. Delegationsordning ett begrepp som tidigare använts för att fördela arbetsmiljöarbetet. Se; Uppgiftsfördelning. Deltidssjukskrivning - Både Försäkringskassan och läkarna ska alltid ta ställning till om deltidssjukskrivning kan vara ett alternativ till hel sjukskrivning. Dokumentation - Alla arbetsgivare ska ha skriftliga riskbedömningar, sammanställningar av skador, tillbud och handlingsplaner. Handlingsplaner ska göras när åtgärder inte genomförs omedelbart. Droger Se Alkohol Egenkontroll - Begrepp från Miljöbalken aktiviteter, rutiner, åtgärder m.m. som en verksamhetsutövare ska genomföra ( 26 kap. 19 MB) anpassad till de olägenheter för miljön och människors hälsa som kan vara förknippade med verksamheten. Se vidare: Besiktning Ergonomi - betyder kunskap om arbete och handlar om samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön. Finns allmänna tips och checklistor för många olika branscher. Se: Lokaler Exponering Utsättas för - Begreppet används i flera sammanhang inom arbetsmiljöområdet bl.a. kemiska hälsorisker. Föreläggande Ett beslut fattat av Arbetsmiljöverket med bindande krav om åtgärd av arbetsgivaren. Företagshälsan Se: Företagshälsovård Företagshälsovård - Arbetsgivaren ska se till att den hälsovård som krävs med hänsyn till arbetsförhållandena ska stå till arbetstagarnas förfogande. Företagshälsovården är oftast en extern resurs i arbetsmiljöarbetet. Den erbjuder till exempel förebyggande läkarvård och hälsoundersökningar. Men kan också medverka i riskbedömningar och ergonomisk rådgivning för att föreslå åtgärder och utbilda personal. Första hjälpen På varje arbetsställe ska finnas beredskap och rutiner för hjälp och omedelbara åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom samt krishantering. Förutsättningarna för detta anges i föreskriften Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:07) Med krisstöd avses psykiska och sociala insatser vid olyckor och akuta krissituationer. Gränsvärde Se: Lokaler Handlingsplan Ett dokument som efter någon form av genomförd bedömning beskriver när åtgärder i arbetsmiljön, som inte görs direkt ska vara genomförda och av vem. Handlingsprogram Se Handlingsplan 2

3 Handikapp Se Arbetsanpassning Hot Risker för hot och våld ska utredas av arbetsgivaren enligt föreskrift Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Reglerna tar upp om säkerhetsrutiner, utbildning och information, stöd och handledning, utformning av arbetsplatser, larm. Särskilda anvisningar finns för ensamarbete (AFS 1982:3),värdetransporter samt omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) Hälsobokslut - Företag med fler än 10 anställda. där bokföringen enligt bokföringslagen ska avslutas med en årsredovisning, ska också redovisa uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro. Motsvarande krav finns också för offentliga verksamheter. Siffror om sjukfrånvaron ger dock inte tillräcklig information om eventuella problem. Därför finns också olika modeller av s.k. Hälsobokslut, där också andra mätvärden t.ex. från personalenkäter tas in och sammanställs. Hälsofrämjande Alla de ansträngningar som syftar till att öka välbefinnande och hälsa Hälsokontroll Se Hälsoundersökning Hälsorisk Begrepp som används för att peka ut förhållanden på en arbetsplats som kan orsaka ohälsa. Hälsoundersökning För vissa arbeten där risken för ohälsa särskilt finns ska arbetsgivaren ordna med medicinska kontroller, vaccinering eller annan förebyggande behandling av berörd personal med viss regelbundenhet (AML 4 kap 5 samt AFS 2005:6) samt också föra register efter vissa krav. Hälsovård - Se Företagshälsovård Information - Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagare fortlöpande har nödvändig kunskap och information om villkoren för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det gäller tvingande och med krav på skriftliga instruktioner om det finns särskilda risker. Det är också allmänt viktigt att det finns rutiner så att information om upptäckta risker eller förslag till åtgärder kan återföras. Inredning Se Lokaler Inspektion - Utförs av Arbetsmiljöverkets inspektörer som, oftast genom besök, kontrollerar att arbetsgivaren bedriver ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Man kontrollerar fysiska, psykiska och sociala riskerna i verksamheten enligt kraven i Arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Se även: Inspektionsmeddelande Inspektionsmeddelande En uppmaning från Arbetsmiljöverket till en arbetsgivare att åtgärda brister i arbetsmiljön eller hur arbetet genomförs före en viss tidpunkt. Instruktion - Finns generellt ett krav att skriftliga instruktioner ska finnas för hanteringen av särskilt kritiska moment i en arbetsmiljö. Se vidare: Säkerhetsrutin Internkontroll Se Skyddsrond Karensdag - Första dagen i sjukperioden betalas ingen ersättning. Kartläggning - Se Skyddsrond Kemiska arbetsmiljörisker kemiska ämnen på arbetsplatsen som skapa ohälsa. Se vidare; Säkerhetsrutiner Kompetens - Arbetsgivaren ska enligt SAM se till att alla arbetstagare har nödvändig kunskap och information om villkoren för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Konsekvensbedömning En riskbedömning som görs när ändringar i verksamheten planeras t.ex. en omorganisation, större ombyggnader på arbetsplatsen, inköp av ny produktionsutrustning eller liknande. Se även Skyddsrond Krishantering - Se Första hjälpen Krisstöd Se Första hjälpen Kränkande handlingar Se: Kränkande särbehandling Kränkande särbehandling - Gäller återkommande beteende och handlingar som bryter mot allmänna heders- och moralbegrepp om hur människor bör bemötas - Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). Arbetsgivare har skyldighet att motverka detta på arbetsplatsen. Kunskaper Se Kompetens 3

4 Lokaler - Regler om utformning av arbetslokaler, arbetsplatser och personalutrymmen finns i föreskriften Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42).Det gäller t.ex. krav på belysning, ventilation, luftkvalitet, klimat, buller, akustik och utrymning. Särskild föreskrift finns också - Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2005:17) som gäller all verksamhet där luftföroreningar i form av damm, rök, dimma, gas, eller ånga kan förekomma. Luftförorening Se Lokaler Luftkvalitet Se Lokaler Lyft Se Lyfta Lyfta Föreskrifterna - Belastningsergonomi (AFS 1998:01) och Manuell hantering (AFS 2000:01) anger hur obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och ensidigt upprepat arbete ska utföras och planeras för att förebygga belastningsbesvär. Läkarintyg - Från och med den åttonde dagen i en sjukperiod krävs läkarintyg. Om någon är sjuk i mer än 28 dagar, ska han/hon lämna ett särskilt läkarutlåtande med diagnos till Försäkringskassan. Lösningsmedel Se Säkerhetsrutiner och Lokaler Missbruk Se Alkohol Mobbing Se Kränkande särbehandling Mobiltelefon - För närvarande finns inga föreskrifter för detta område. Arbetsmiljöverket följer de vetenskapliga rön som dokumentation som görs av nationellt och internationellt. Man har dock sedan år 2000 rekommenderat användning av handsfree/headset. Mikrovågor - Föreskriften Högfrekventa elektromagnetiska fält (AFS 1987:02) gäller arbete med exponering av elektromagnetiska fält med frekvenser mellan 3 MHz och 300 GHz. t.ex. plastsvetsning, trätorkning och trälimning, medicinsk värmebehandling, mikrovågsugnar, radar, radiokommunikation, tv-länkar. Se även Mobiltelefon Monotont arbete Se Arbetsanpassning Mätning Se Skyddsrond Nödsituation Se Första Hjälpen Ohälsa En sjukdom enligt medicinska kriterier och eller en kroppslig eller psykisk funktionsstörning Olycksfall Se Första hjälpen Personalrum Se Lokaler Personalutrymmen - Se Lokaler Policy - I det i systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas vissa skriftliga dokument. Grunden är en allmän arbetsmiljöpolicy som beskriver vilka faktorer som ska hanteras och hur det ska gå till. Men bör också finnas särskilda policies, interna riktlinjer, rutiner och checklistor för de olika delområden som rör arbetsmiljön tex. alkohol & droger, kränkande särbehandling. Psykosocial arbetsmiljö Faktorer vilka kan innebära en psykisk påfrestning med risk för ohälsa i arbetet t.ex. organisation och innehåll och sociala kontakterna med arbetskamrater, kunder och klienter. Risk för ohälsa uppstår när kraven blir övermäktiga och för litet eget inflytande över arbetssituationen, svagt stöd från omgivningen eller möjligheter till återhämtning. Ohälsa kan även uppstå när arbetstagarens kunskaper och erfarenheter inte räcker till för uppgiften. Psykisk belastning De faktorer i arbetsmiljön som psykiskt påverkar individen, t ex arbetsmängd, arbetsinnehåll, otydliga förväntningar på arbetsinsats etc. Se även Stress Psykisk påfrestning Se Psykisk belastning 4

5 Rapportering Se Anmälan och Utredning Regionalt skyddsombud Skyddsombudet är arbetstagarnas ombud gentemot arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor. Regionalt skyddsombud verkar på flera oftast mindre arbetsställen. Se Skyddsombud. Rehabilitering hjälpa den som är sjuk att få tillbaka sin arbetsförmåga. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder att hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna försörja sig själv. Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen se till att det på arbetsplatsen. finns en organiserad verksamhet för rehabiliterings- och arbetsanpassning. Rehabiliteringsutredning Arbetsgivaren har ansvar för de anställdas rehabilitering och ska utreda och bedöma behovet av rehabilitering, när någon: har varit sjuk mer än fyra veckor i rad, har haft många korta sjukfall, själv begär det. Se även: Läkarintyg och Rehabilitering Resor för resor i arbetet finns inga särskilda föreskrifter. För transportsektorn finns däremot flera föreskrifter rörande arbetets villkor. I Arbetstidslagen finns också särskilda villkor för arbetstiden i dessa branscher. Men även i andra verksamheter där resor ingår i arbetet är det en så viktig faktor att särskild riskbedömning, policies och anvisningar behövs. Risk Sannolikheten för att hälsa eller olycksfall i arbetet ska uppstå och följderna av detta. Se även Hälsorisk Riskanalys För vissa branscher finns arbetsmoment och hjälpmedel mes särskilda krav på riskanalys och kontroller. Se Skyddsrond. Riskbedömning En bedömning av riskerna arbetsplatsen för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i syfte att avgöra om åtgärder behövs eller inte. Se Skyddsrond Riskfaktor Se Riskkälla Riskkälla En källa till möjlig ohälsa eller möjligt olycksfall på en arbetsplats Riskområde Se Riskkälla Rutiner Dokument i arbetsmiljöarbetet som beskriver hur en viss insats, åtgärd eller aktivitet ska genomföras. Finns angivet inom anvisningarna för SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Finns också särskilda krav att sådant ska finnas för t.ex. Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) och Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4). Rökning - Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagare på arbetsplatsen inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök. Det regleras av Tobakslagen (1 juli 1993) med bl.a. bestämmelser om rökfri arbetsmiljö. Det innebär inte att det är förbjudet att röka på arbetsplatser, men får ske på ett sådant sätt att röken inte sprids till rökfria utrymmen. Lagen ställer dock inte krav på särskilt rökrum. Sjuklön - Betalas av arbetsgivaren under de 21 första dagarna i en sjukperiod. Om en anställd har flera arbetsgivare ska varje arbetsgivare betala sjuklön. Dag 2-21är sjuklönen 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som den som är anställd går miste om. Från och med dag 22 tar Försäkringskassan över och betalar ut sjukpenning. Sjukkontroll - Om arbetsgivaren begär det kan Försäkringskassan göra sjukkontroll under sjuklöneperioden. Sjukskrivning Anmälan om sjukfrånvaro från arbetet och därmed eventuellt följande sjukskrivning görs efter de rutiner som gäller för varje verksamhet till Försäkringskassan. Samverkan I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM (AFS 2001:1, 2 ) - förutsätts en samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna för att arbetsmiljöarbetet skall bli rätt inriktat och effektivt. Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljön, men samverkan är en förutsättning för att fullfölja de krav och anvisningar som finns. Hur det sedan genomförs detaljregleras inte och skiljer sig mellan olika verksamheter. Samordningsansvar När flera arbetsgivare som underleverantörer utför arbeten på samma arbetsplats/projekt så behöver ansvaret för arbetsmiljöfrågorna och skyddsåtgärder samordnas. Det undantar dock inte varje arbetsgivares slutliga ansvar. Hur det hanteras ska redovisas. Se också Arbetsmiljöplan 5

6 Sjukvård Se Företagshälsovård Skydd Se Skyddsutrustning Skyddsanordning Se Skyddsutrustning Skyddsdokument Se Säkerhetsrutiner och Säkerhetskrav Skyddsinformation Se Säkerhetsrutiner och Säkerhetskrav Skyddsinstruktioner Se Säkerhetsrutiner och Säkerhetskrav Skyddskläder Se Skyddsutrustning Skyddskommitté - Ett samrådsorgan mellan arbetsgivaren och företrädare för arbetstagarna. Det ska finnas en skyddskommitté på arbetsplatser med minst 50 arbetstagare, annars om arbetstagarna begär det. I skyddskommittén företräds arbetstagarna i första hand via facket. Skyddsombud - Arbetstagarnas formella representant i en verksamhets arbetsmiljöarbete. Skyddsombud utses av den/de fackliga organisation/er som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om inte kollektivavtal finns kan arbetstagarna själva välja skyddsombud. Skyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen inget eget ansvar men en rad befogenheter i frågor om arbetsmiljön; att få utbildning, att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler m.m. Skyddsrond - Förhållandena i arbetsmiljön ska undersökas och riskbedömas regelbundet (AFS 2001:1 8 ) efter verksamhetens förutsättningar. Detta brukar kallas skyddsrond, arbetsmiljörond eller liknande. De risker/brister som upptäcks ska dokumenteras och bedömas om de är allvarliga eller inte, samt vilka åtgärder som kan krävas. Motsvarande ska också ske löpande vid t ex inköp av ny utrustning, om- och tillbyggnader och förändringar av arbetsorganisationen. Se vidare Handlingsplan Skyddsutrustning - Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddsutrustning och informera arbetstagaren om de risker den ska skydda mot - Föreskriften Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:03) Inom ramen för SAM har arbetstagaren en aktivitetsplikt, vilket bl.a. innebär att följa föreskrifter och använda de skyddsanordningar som krävs. Synundersökning Se Företagshälsovård Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är definierat i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, 2. Avsikten är att systematiskt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva SAM. Det gäller även för arbetsgivare som hyr in arbetskraft. Stress Den fysiologiska reaktion som uppstår när människan utsätts för krav och förväntningar. Att under en begränsad tid ha mycket att göra behöver inte skapa ohälsa. När krav och förväntningar inte stämmer överens med individens förutsättningar och med små möjligheter att påverka den egna arbetssituationen kan det leda till ohälsa. Men även när arbetet är engagerande kan långvarigt arbete under tidspress vara en riskfaktor. Säkerhetskrav Särskilda krav som ställs, främst inom tillverkning t.ex. av vissa behållare, rörledningar och anläggningar (AFS 2005:2) eller s.k. tryckbärande anordningar (AFS 1999:4) men också i hantering av explosiva och kemiska ämnen. Säkerhetsrutiner Särskilda krav för arbetsrutiner. Sådan gäller Arbete i motorbranschen (AFS 1998:8) samt Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor (AFS 2005:19) vilket kan omfatta arbetsuppgiften men också den omgivande verksamheten och miljön i närområdet. Liknande krav finns generellt om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Se Hot. Säkerhetsutrustning - Se Skyddsutrustning och Säkerhetsrutiner Särbehandling Se Kränkande särbehandling 6

7 Tangentbord Se Datorarbete Terminalarbete Se Datorarbete Tillbud - En händelse, som kunde lett till skada och som bör uppmärksammas så att tillbudet inte återupprepas. Anmälan bör ske direkt efter att den inträffat. Anmälan görs på blanketten anmälan om arbetsskada och märks med tillbud och skickas till Försäkringskassan. Se vidare; Anmälan och Utredning Tillsyn Se Inspektion Tobaksrökning Se Rökning Transporter Se Resor Undersökning Någon form av åtrekommande åtgärd t.ex. skyddsrond eller enkät för att bedöma risker eller andra förhållanden som kan skapa ohälsa eller olyckor i en verksamhet eller arbetsuppgift. Se Skyddsrond Uppföljning Ingår som en aktivitet/åtgärd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppgiftsfördelning Arbetsgivarens skyldighet att inom verksamheten fördela uppgifter inom arbetsmiljöarbetet. De kan ges till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. Det innebär dock inte att ansvaret för arbetsmiljön och hanteringen av dessa frågor läggs ut. Ansvaret har ytterst alltid arbetsgivaren. Utmattningsdepression I vardaglig tal utbrändhet eller gå i väggen är ett samlat begrepp för en psykosomatisk betingad reaktion på okontrollerbar livs- och/eller arbetssituation. Se Psykosocial arbetsmiljö. Utredning - Orsakerna till arbetsskador och allvarliga tillbud i arbetet (AFS 2001:1 9 ) ska utredas oavsett om skadan är ersättningsberättigad enligt lag och avtal eller ej. Vid olyckor är såväl anmälan som utredningar obligatoriskt. Arbetsgivaren kan därutöver t.ex. besluta att alltid utreda alla tillbud Ventilation Se Lokaler Våld - Se Hot Våldsrisk Se Hot Åtgärdsplan Se Handlingsplan Söka mer info 7