Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden

Transkript

1 Hörselvården och hörhjälpmedlen idag och i framtiden Kan det bli bättre eller kanske sämre? KTH Ljud- och Bildbehandling; Svensk Teknisk Audiologisk Förening

2 Översikt Har hörapparaterna blivit bättre? 1 Har hörapparaterna blivit bättre? Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater 3 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar

3 Samma gamla visa : Höra i buller är det viktigaste forskningsproblemet (Konf., Styrelsen för Teknisk Utveckling STU) 2003: På vilket sätt kan hörapparater underlätta hörande i buller (Rapport, Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering SBU) 2010: Fyra miljoner svenskar har problem med samtalsstörande ljud Befria samtalet! (Hörselskadades Riksförbund, HRF: Kakofonien) 2020:???

4 A B C D E 1970: 1 Condition Försämrad taluppfattning NSR (db) med hörapparat, i buller efter Killion 2 Normal (1984), Hearing Tillman et al. (1970) 5 3 HI without HA -9 4 HI with HA Tillman, Carhart, Olsen (1970), as quoted by Killion(1993) N o i s e d B Acceptable Noise Level (50%) Normal Hearing HI without HA HI with HA

5 : Hörapparater gör nytta även i buller Dahlquist (STAF, 2004) Taluppfattning 59% med HA, 32% utan HA. N=450

6 Har ho rapparaterna blivit ba ttre? Vad ma ste fo rba ttras? Ny organisation av ho rselva rden Elektroakustiska omvandlare Elmer Carlson, Knowles komponenter (Killion, 1992) Ho rselva rden och ho rhja lpmedlen idag och i framtiden

7 Återkopplingsundertryckning Viktigaste fördel med digital hörapparatteknik Intern elektrisk återkoppling neutraliserar yttre återkoppling

8 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Bullerundertryckning med Flera Mikrofoner + : M mikrofoner kan undertrycka M 1 punktformade bullerkällor. + : Kan följa bullerkällor i rörelse. : Förutbestämd önskad riktning till talaren. : Mikrofonbrus, vindbrus. : Mindre nytta i diffust ljudfält

9 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Bullerundertryckning med En Mikrofon + : Kräver inte olika riktningar till tal och buller. + : Fungerar även i diffust ljudfält. + : Förbättrar signal/brus-förhållandet. : Förvränger talsignalen något. : Hittills ej förbättrad taluppfattning. Fortfarande aktivt forskningsområde

10 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Introduction Sample System Conference Equip Konferenssystem fungerar utmärkt varför? Photograph: Simon Camper, UK

11 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Framtiden: Hörapparat eller telefon? Trådllöst lokalt nät med automatisk uppkoppling? Mikrofon nära talaren: Vinst db.

12 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Besvärande starka ( Aversive ) ljud med HA? APHAB Aversiveness: Plötsligt ljud från alarmklocka är obehagligt Trafikbuller är alltför starkt Ljudet av rinnande vatten, såsom toalett eller dusch, är obehagligt starkt Ljud från byggarbete är obehagligt starkt Johnson et al. (2010). Ear Hear 31(1), Fig. 4. Brandbilens siren låter alltför starkt Ljud av tjutande bildäck är obehagligt starkt

13 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Innerörats frekvenssvar Normal hörsel Frekvenssvar på fix plats: G(f ) = Vibrationshastighet Ljudtryck Ulfendahl (1997), Fig. 11.

14 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Hörapparaten måste vara rätt inställd Förstärkningsautomatik: Starka ljud: Ingen förstärkning Svaga ljud: Hög förstärkning

15 Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater Samma hörapparat olika resultat i olika öron Azah & Moore, JAAA öron (24 personer) Digitala hörapparater, inställda för att ge viss förstärkning Mätning av ljudnivån i hörselgången vid 250, 500, 750, 1000, 1500, 2000, 4000 Hz 64% av öronen hade mer än 10 db fel förstärkning Slutsats: Man MÅSTE mäta ljudet i hörselgången

16 Vad måste Har hörapparaterna blivit bättre? Bullerundertryckning Besvärande starka ljud Anpassning av hörapparater MÄTAS vid anpassning av hörapparater? Enligt vetenskap och beprövad erfarenhet : Förstärkningskurvan för svaga ljud (Hörselgångsmätning) Besvärande starka ljud? (Hörstyrkekontroll med kalibrerade starka ljud) Taluppfattning i brus, utan och med hörapparater Ofta görs inte detta!

17 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Nya organisationsformer Fritt Vårdval Upphandlad privat hörselvård offentlig finansiering Möjligheter Upphandlingen tvingar fram tydlig kravspecifikation Konkurrens kan stärka konsumentens makt Bättre tillgänglighet mindre väntetider Risker Hörselvård i privat regi med bibehållen(!) kvalitet Hård press på kostnaden audionomer i tidsnöd Stagnation eller fortsatt utveckling?

18 Skandalen i Stockholm Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Stockholms Läns Landsting (SLL) upphandlar basal hörselvård Vinnande företag (Avesina): knappt 800 kr per utprovning Konkurrenter: ca dubbla priset Tydliga krav på kvalitetskontroll i avtalet... men Avesina gjorde inte dessa kontroller SLL:s inköpsavdelning kollade inte Numera (2010) gör Avesina vissa kontroller men inte alla! Skulle konkurrenterna gjort det bättre?

19 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar! Stockholms Regelbok, 2011, 62 sidor Google: Regelbok primär hörselrehab Förslag 15 febr Ej antagen Nytt beslut 16 april Start 1 dec 2011 (?) Regelbok för primär hörselrehabilitering 2011!!!!!!!!

20 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 4 Uppdragsbeskrivning Vårdgivaren skall: följa SS-EN-15927:2010 kunna mäta ner till 10 db HL luft, 20 db HL ben

21 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Krav enligt SS-EN Tjänster vid utprovning... Allmänna krav Lokaler, utprovningsrum, audiometrisk utrustning... med ref. till EN ,2, och andra standarder Verifiering av utprovningen Förbättring av hörselförmågan skall testas Skall säkerställas att inget obehag skapas vid höga ljudnivåer Förbättring i hörselförmåga bör testas på flera sätt, och skall testas med minst en av metoderna: Talaudiometri i ljudfält med/utan brus, med/utan hörapparat Hörselgångsmätning Upplevd nytta STAF:s krav: Vårdgivaren skall testa på flera sätt

22 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 6 Uppföljning, nyckeltal Kvalitet Andel patienter... Målnivå Bonus där talaudiometri utförts med rehabiliteringsplan 90 % 0.5 % där hörselgångsmätning gjorts med två hörapparater

23 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 6 Uppföljning, nyckeltal Kvalitet Andel patienter som enligt enkät... Målnivå Bonus känner förtroende för audionomen 85 % blivit bemötta med respekt och hänsyn 90 % känner sig delaktiga i beslut 75 % 0.5 % värderar rehabiliteringen mycket bra / bra 90 % 0.5 % upplever att behovet blivit tillgodosett 75 % skulle rekommendera mottagningen 85 % anser att de fått tillräcklig information 80 % STAF:s krav: Taluppfattning i brus utan/med hörapparat

24 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Regelboken, kap. 7 Ersättningar, förslag 15 febr Vårdgivaren får (förslag under omprövning): per listad patient: 154 kr/år för utförd behovsbedömning: 419 kr för utförda rehabiliteringsinsatser (inkl. egenavgift): 1222 kr + max 1.5 % Bonus, om Målnivåer uppnåtts, enligt tabell 0.5 % Vite, om miljöcertifikat saknas Hjälpmedlen betalas separat, i upphandlat sortiment Vid Fritt Val av hjälpmedel : max 2700 kr/hörapparat

25 Stockholm Fritt vårdval Skattepengar Primär hörselvård i Stockholm, 2011-??? Vissa bra kvalitetskrav, men... Krav på teknisk kompetens, om det behövs Fokus på subjektiv utvärdering, med frågeformulär Inga krav att taltestresultat redovisas Stort utrymme för tolkning av kraven Hinner audionomen göra allt som behövs? Kostnaden viktigare än kvaliteten? Hur skall kvaliteten förbättras, och inte bara bibehållas?