Hej! Här är vårt första besök hos Arap Moi. Vi delade ut kex och godis till barnen. Sofia frågar barnen vad de heter medan de äter kex.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hej! Här är vårt första besök hos Arap Moi. Vi delade ut kex och godis till barnen. Sofia frågar barnen vad de heter medan de äter kex."

Inga Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hej! Tack vare ditt bidrag har cirka 230 barn vid två barnhem i Nakuru, Kenya fått det lite bättre för en stund. Summor som inte är speciellt stora här i Sverige kan göra stor skillnad för en föräldralös liten tjej eller kille i ett land där barnhem inte är något konstigt alls, utan ett vanligt inslag i landets struktur. Med de dryga kronor som den slutgiltiga summan blev har massor med saker kunnat köpas och även räckt till en halvdagsutflykt för 14 barn som var överlyckliga över att få bada i en hotellpool, dricka läsk och äta sig rejält mätta för dagen. Två barnhem besöktes. Arap Moi Children s Home som ligger i centrala Nakuru och Phyllis Memorial Children s home som ligger på landet en bit utanför Nakuru. Det är stor skillnad på de här barnhemmen. Här är vårt första besök hos Arap Moi. Vi delade ut kex och godis till barnen. Sofia frågar barnen vad de heter medan de äter kex.

2 Arap Moi är placerat mitt i staden bland allt damm och smuts och där är barnen mer smutsiga än rena och deras gård består av grus där de ofta springer runt barfota och med trasiga kläder. Här bor cirka 160 barn och det hör till vardagen att barn lämnas av föräldrar, som inte vill eller kan ta hand om sina barn, eller av polisen som tagit hand om dem om till exempel mamman hamnat i fängelse. Vanligt är också att barnen blivit föräldralösa på grund av Aids. Barnen är allt ifrån nyfödda till cirka 20 år och den tuffa vardagen till trots kan man se en livsgnista hos stor del av de lustfyllda barnen och tonåringarna. Men man möts också av barn som är ledsna, barn som behöver få blöjan bytt och de här barnen har verkligen inte fått en rättvis start på livet. I sovsalarna var urindoften stark och det var inte svårt att bli illa till mods av det man såg. Känslan av att inte räcka till och att det vi gjorde bara var en droppe i havet fanns alltid närvarande. Bilderna visar barnhemmets diskdel, en urinoar och en av sovsalarna. Till vänster är det Maria och en kramgo liten tjej.

fängelse. Vanligt är också att barnen blivit föräldralösa på grund av Aids.

3 Här inne bor de allra minsta, de nyfödda.

4 Fräschaste rummet på barnhemmet och här äter de sina måltider. En av skolsalarna för de mindre barnen.

5 Här inne leker barnen som är i förskoleålder.

6 Det var en enorm känsla att se barnen bli glada över en sådan liten sak som en tandborste och lyckan de utstrålade den dagen vi spenderade i poolen är ett minne för livet och en syn som etsat sig fast på näthinnan. Då kände man att det helt klart var värt det och att vi gjorde för dem gjorde skillnad, om så för stunden.

minne för livet och en syn som etsat sig fast på näthinnan.

7 Phyllis Memorial Children s home har andra förutsättningar med ett barnhem med färre barn, cirka 70 stycken, och med sin placering på landet gröna ytor att vistas på. Skolan hos Phyllis. Den ligger på samma område som barnhemmet.

stycken, och med sin placering på landet gröna ytor att

8 Här har man egna djur, stora ytor, odlingar och en skola en stenkast från barnhemmet. Här är stämningen varm och kärleksfull och trots att barnen bor på barnhem är de välklädda och verkar relativt glada. Här finns dock inget rinnande vatten men på gården finns en stor tank som fylls på var 14:e dag. Huset där tjejerna bor och en av odlingarna. Nedan, en skolsal.

9 Kex, godis och juice hade vi bland annat köpt med oss till alla barnen. De tackade genom att sjunga för oss. Den svenska tjejen på bilden är en volontär som nyss hade anlänt.

10 Det är torrt på landet men trots detta får barnen äta sig mätta och barnhemmet har ett rent och fint kök och till och med en kyl och frys.

11 I sovsalarna var det ganska okej och alla hade madrasser och filtar. Under besöket på barnhemmen valde vi att lägga mest krut på barnen som bor på Arap Moi. Tiden var tajt och i efterhand känner jag att vi tog rätt beslut då Phyllis, trots omständigheterna, har det rätt okej. Sofia och Maria med fyra sköna barn från Arap Moi. Därför föll det sig naturligt att det blev med barnen på Arap Moi vi skapade starkast band.

Tiden var tajt och i efterhand känner jag att vi tog rätt beslut då Phyllis, trots omständigheterna, har

12 Några av barnen på Phyllis med alla de saker vi hade med oss som de hade önskat sig. Hos Phyllis var vi faktiskt bara en dryg timme med leverans av massor med saker de behövde och med godis och juice till barnen. Vi fick dessutom en rundvandring på området och där och då kände vi att barnen här får mycket hjälp av många svenskar och när vi var och hälsade på fanns faktiskt två svenska volontärtjejer på plats och drog sitt strå till stacken. Dock var det underbart att se att ett barnhem i Kenya kan vara en plats där värme, omtänksamhet och glada barn är en naturlig ingrediens i vardagen. Phyllis Memorial Children s Home är ett välskött barnhem. Det finns det papper på: För några år sedan utsågs barnhemmet till Kenyas bäst skötta

Vi fick dessutom en rundvandring på området och där och då kände vi att barnen här får mycket hjälp av många svenskar och när vi var och hälsade på fanns faktiskt två svenska

13 barnhem av Barndepartementet i Kenya (Childrens Department). Phyllis Memorial är mer än ett barnhem. Här finns också en skola för närmare 300 elever. En del av dem bor i närheten, men 40 skolbarn bor på barnhemmet, i internat. Totalt finns det nu närmare 400 barn på barnhemmet under dagarna. Pengar till barnhem, skola och internat kommer till allra största delen från svenska givare. I mycket drivs barnhemmet efter svenska principer: Det är till exempel helt förbjudet med aga. 14 barn på Arap Moi fick en dag följa med till en butik i Nakuru som sålde skoluniformer. Där fick de alla en helt ny skoluniform med alla tillhörande delar så som skjorta, slips, pullover, klänning, shorts och strumpor. Dessutom fick alla 14 nya skor till uniformen. Cirka kronor gick skoluniformerna på och det inkluderade barnens initialer broderade på varje klädesdel.

Pengar till barnhem, skola och internat kommer till allra största delen från svenska givare. I mycket drivs barnhemmet efter svenska principer: Det är till exempel helt förbjudet med aga.

14 Här försöker Sofia och bröderna Charles och Austine få till rätt storlekar på barnens uniformer. Det var svårt för dem att greppa att vi i Sverige inte ens har den här typen av kläder i skolan.

15 Elisabeth provar sin nya skoluniformsklänning.

16 Francis provar shorts.

17 Hos skokedjan Bata fick barnen välja vilka svarta skor de ville ha till sin uniform.

18 Utöver skoluniformerna blev det halvdagsutflykten plus massa annat.

19 Efter badet blev Sofia, Judy, Elisabeth och fler barn danssugna. När vm-låten Waka waka spelades kändes det att vi var i Afrika och vi fick se några riktigt schyssta dansmoves.

22 Lunchen fick barnen själva välja och alla åt kyckling och med pommes frites. Till det drack de läsk. En riktig lyxdag för dem.

23 På Arap Moi bor 17 tonårstjejer och att vara tonårstjej är inte lätt i vilket land du än bor. Därför vurmade vi lite extra för dessa och ville skämma bort dem. Därför fick de ett separat paket fyllt med typiska tjejiga grejer så som schampo, deodorant, nagellack, bindor, bodylotion och balsam. Det var 17 överlyckliga tjejer som skrek ut sin glädje när de mottog sakerna. I den stunden var det svårt att hålla tillbaka tårarna. Tonårstjejerna på Arap Moi blev superglada för att vi tänkte lite extra på dem.

24 Kläderna vi hade tagit med oss från er här hemma i Sverige blev mycket uppskattade men man kände att 100 kilo kläder till inte hade gjort något, det finns ett sådant enormt behov. Här får Judy en ny top som hon använde redan nästa dag.

25 Maria och en liten tjej i sin nya fina kjol som hon pekade på så fort hon såg den.

26 Efter tre dagar på Arap Moi hade vi så klart fått minnen för livet och när det var dags att säga hejdå brände det bakom ögonlocken. Jag vände mig aldrig om när vi kramats hej då, det hade jag aldrig klarat. Jag hoppas och tror att jag kommer att besöka Arap Moi igen, jag måste få träffa barnen som trots sin situation var relativt glada och som alltid har en plats i mitt hjärta. Utanför Arap Moi med en liten del av det vi köpte till dem.

27 Sista dagen hos barnen på Arap Moi bjöds det på sång. Utdelning av godis till sötsugna barn.

28 Det fanns även tid att leka med barnen och Sofia passade på att ta tillfället i akt. Som vilka barn som helst var det riktigt roligt att spexa framför kameran.

31 Inlastning av varor till Arap Moi. Maria övervakar att herrarna sköter sig.

32 Fyra stentuffa grabbar som aldrig hade långt till bus. Läskepaus efter en hård dag av shopping.

33 En dag hyrde vi en minibuss för att kunna ta med oss barnen och för att kunna fylla den med allt vi köpte. Det kostade oss 700 kronor och var ett måste för att hinna med. Då blev vi körda överallt och det var enormt tidssparande.

35 Maria och den sociala Francis som var en av de 14 vi träffade lite mer.

40 De tandborstar vi köpte uppskattades jättemycket. Barnen hade till och med bett oss om dem.

41 En av alla barn som fick nya skor. Många av dem fick flip-flops som kostade tio kronor paret.

42 Det blev en hel del gruppbilder med coola poser framför kameran.

43 En liten tjej i nya blå skor.

44 Maria hjälper till att snöra de nya skorna som blev smutsiga så fort de plockades upp ur sin förpackning.

45 Några av alla de 110 par skor som inhandlades till Arap Moi sista dagen. Lista på saker som inhandlades: Arap Moi 14 skoluniformer + 14 skor Läsk Godis Kakor 20 stycken filtar Ris Tvål Duschtvål 10 burkar vaselin 7 paket blöjor 40 L matlagningsolja 160 tandborstar Tandkräm 140 par skor 2 fotbollar 20 handdukar 14 barn fick en halvdag åka på utflykt till en hotellpool + äta och dricka läsk.

46 Phyllis Vatten för 2 veckor 700 kronor Godis Kakor Juice 40 stycken filtar 100 kg ris 50 kg socker Mjöl 60 L matlagningsolja Tvål 2 fotbollar 70 tandborstar Tandkräm Stort tack till er alla! Vill ni fortsätta att bidra och hjälpa de här barnen kommer det att vara möjligt. Hör i så fall av er till mig. Maria Eremo maria.eremo@gmail.com

Relevanta dokument

barnhemmet i muang mai måndag 22 februari 2010 - tisdag 23 mars 2010

barnhemmet i muang mai måndag 22 februari 2010 - tisdag 23 mars 2010 Här hos oss är det väldigt varmt och med värmen infinner sig en lugn nästan lite loj stämning. I skrivande stund har alla barn slutat