Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen."

Transkript

1 Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen Cristina Foconi 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Så här arbetar du med studiematerialet... 4 Avsnitt 1, God man och förvaltare och deras arbetsuppgifter, rättigheter och skyldigheter... 5 Avsnitt 2, Personalens roll... 8 Avsnitt 3, Anhörigas roll Avsnitt 4, Den enskildes egen vilja hur finner man den? Avsnitt 5, Hur ser en bra rollfördelning och ett gott förhållningssätt ut mellan den enskilde, god man, anhörig och personal? Text: Cristina Foconi Foto: Maja Sabelsjö och Theresa Larsen Layout: Maja Sabelsjö 2

3 Inledning I mötet mellan brukare, anhörig, god man och personal finns tydliga rollfunktioner, men det kan vara svårt att veta hur de inblandade på bästa sätt bör samverka och förhålla sig till varandra, för att inte konflikter ska uppstå. Denna skrift är tänkt att fungera som studiematerial till studiecirklar som handlar om hur de olika rollerna som anhörig, god man och personal kompletterar varandra kring den enskilde brukaren. Syftet är att lyfta dessa roller och rollkonflikter för att finna konstruktiva lösningar för den enskildes bästa. Materialet lämpar sig särskilt väl att användas som underlag för diskussioner i arbetsgrupper på arbetsplatser inom funktionshinderområdet. Skriften är framtage utifrån en FoU-cirkel som genomfördes inom ramen för det ESF-finansierade kompetensutvecklingsprojektet GRo. Materialet bygger på diskussioner och reflektioner med utgångspunkt från cirkeldeltagarnas erfarenheter av att vara personal, och hur samverkan sker mellan anhöriga och gode män för de enskilda brukarnas bästa. Kärnan i samtalen var hur personalen ger stöd till den enskilde brukaren för att öka dennes självständighet och självbestämmande. Deltagarna hade med sig egna fallbeskrivningar vid varje mötestillfälle, och cirkelns innehåll kretsade kring dessa beskrivningar. Det är också delvis därifrån som underlaget till de fall och dilemman som återfinns i detta material är hämtade. I FoU-cirkeln deltog tio anställda från de fem kommunerna Ale, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund. Vid ett av cirkeltillfällena var förvaltningsjuristen Jonas Bokstedt från överförmyndarmyndigheten i Göteborgs Stad inbjuden att föreläsa om uppdraget som god man. Cirkeln pågick under perioden oktober 2011 mars 2012 och gruppen träffades vid sex tillfällen; två heldagar och fyra halvdagar. Ledare för cirkeln var Cristina Foconi, socionom, pedagog och f.d. socialkonsulent på Länsstyrelsen. Det är också Cristina som med hjälp av projektassistent Helena E:son Alm ställt samman detta studiematerial. Förhoppningen är att deltagare i studiecirklar på arbetsplatser inom funktionshinderområdet ska få många givande och inspirerande diskussioner genom detta material, och att deltagare känner att de får motivation och fler verktyg att bemöta de många svåra situationer som kan uppstå i arbetslivet. Tips till studiecirkelledare Inom GRo-projektet har det tagits fram en folder som heter Lathund för cirkelledare. Den innehåller en rad praktiska tips om hur man på bästa sätt kan lägga upp en studiecirkel. Skriften vänder sig främst till den som ska leda cirkeln, men kan vara bra för alla deltagare att titta i, i synnerhet sidorna 8 9 och Cirkelledare och deltagare samt några av deras chefer vid avslutningstillfället för FoU-cirkeln i mars

4 Så här arbetar du med studiematerialet Studiematerialet syftar främst till att inspirera och locka till diskussion och eftertanke, inte att servera färdiga svar. Det är indelat i fem avsnitt som vardera berör ett visst tema. Varje avsnitt tar upp olika tänkbara scenarier och situationer, som på olika sätt belyser olika dilemman och frågor som gode män, anhöriga, brukare och personal kan ställas inför. I avsnitten om god mans respektive personalens uppdrag finns förutom detta också faktauppgifter bland annat om vilka regelverk som gäller. Varje avsnitt innehåller: En kort inledande text med rollbeskrivning. Ett eller flera fallbeskrivningar med tillhörande diskussionsfrågor. Fallbeskrivningarna är numrerade från 1 till 10. Tips på fördjupade reflektionsfrågor. I några fall är dessa frågor direkt kopplade till egna fallbeskrivningar, och de är då numrerade enligt ovan, med ett litet b som tillägg. Fördjupningsfallen är tänkta att gås igenom i mån av tid och intresse. I vissa avsnitt finns också tips på fördjupad läsning och/eller läsning inför kommande avsnitt. Till varje avsnitt finns exempel på situationer, frågor och dilemman som ni i studiecirkelgruppen fritt kan reflektera kring. Värt att notera är att flera av diskussionsfrågorna går in i varandra, och kan appliceras på flera olika teman. Frågorna är tänkta att användas som utgångspunkt, och det är sedan ni i just er cirkel som avgör hur ni vill lägga upp era möten och diskussioner. Deltagarna i varje enskild studiecirkel bestämmer vad och hur som ska diskuteras. Istället för de fall som presenteras i detta studiematerial kan dilemmasituationer som är hämtade ur er egen arbetsvardag användas. Inför vissa avsnitt rekommenderas att alla deltagare läser in ett förutbestämt material som komplement till diskussionsfrågorna för att reflektionen ska bli ännu mer djupgående. Syftet med reflektionen är att belysa exempelfallen såväl de som finns i detta studiematerial som sådana ur er egen arbetsvardag ur så många synvinklar som möjligt så att alla kan urskilja det sätt som bäst hanterar just de situationer exemplet pekar på. Hur kan situationen te sig ur brukarens, anhörigas, god mans och personalens perspektiv? Förutom de specifika frågor som hör till varje fall/situationsbeskrivning, bör man försöka se samtliga situationer utifrån följande fem frågor eller synvinklar: 1. Hur kan alla inblandade i detta och liknande fall stärka den enskilde i hens utveckling till ökad självständighet? 2. Hur kan anhöriga stärkas till att släppa taget och låta den enskilde bli vuxen? 3. Hur och var kommer god man och dennes uppdrag in i bilden? 4. Hur gör vi i personalgruppen för att fullfölja vårt uppdrag på ett så bra sätt som möjligt i detta och liknande fall? 5. Vilka kan vi i personalgruppen ta hjälp av i just denna situation? En effekt av att reflektera utifrån olika aktörers perspektiv är att såväl den enskilda personalen som arbetsgruppen ökar sin handlingsberedskap i praktiken genom de lärdomar som gruppen gör tillsammans. Det finns få situationer som snabbt kan lösas genom ett givet svar. Ju fler situationer som personalgruppen tillsammans reflekterar kring, ju mer ökar sannolikheten för att man tillsammans ökar sin professionalitet, vilket gagnar både den enskilde, anhöriga, god man och hela personalgruppen. Kom ihåg! Ett aktivt och engagerat deltagande är en förutsättning för att diskussionerna och reflektionerna ska bli intressanta och ge något tillbaka! Alla ska ges möjlighet att komma till tals, och det är viktigt att komma ihåg att det sällan finns några tydliga rätt och fel, utan att allting kan ses från olika synvinklar! 4

5 Avsnitt 1 God man och förvaltare och deras arbetsuppgifter, rättigheter och skyldigheter Tips! Bjud gärna in en god man, förvaltare eller någon från överförmyndarenheten i din kommun som kan berätta om uppdraget till detta cirkeltillfälle. Allmänt om god man och förvaltare I Sverige blir alla myndiga när de fyller 18 år. Att vara myndig innebär juridiska skyldigheter och rättigheter, exempelvis att bestämma över sitt eget liv. Alla som är myndiga har dock inte förmåga att klara sin tillvaro på egen hand, utan behöver hjälp av andra att få det som de behöver och har rätt till. Sådan hjälp kan man få i form av en så kallad god man eller en förvaltare. Det är tingsrätten som beslutar om en person ska tilldelas en god man eller förvaltare, efter att en behovsutredning gjorts av kommunens överförmyndare. Reglerna kring det som rör godmanskap tas upp i 11 kap 4 första stycket i Föräldrabalken (1949:381). Den som har fyllt sexton år kan själv ansöka om att få en god man. Make/maka, sambo, nära släktingar och överförmyndaren i kommunen får också ansöka om god man eller förvaltare. Den vanligaste typen rör godmanskap förordnat på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande dvs nedsättning av fysisk och/eller mental förmåga. Den som får hjälp av en god man kallas för huvudman. Ofta används också benämningen den enskilde. En god man fungerar som en ställföreträdare för den enskilde, och är den som ser till att den enskildes rättigheter tillvaratas eller tillgodoses i olika situationer, beroende på vilket uppdrag den gode mannen har. Huvudmannens livskvalitet är nyckelord, och målsättningen är den enskildes goda levnadsvillkor, största möjliga självständighet och deltagande i samhällslivet. God man som kan vara anhörig eller utomstående företräder den enskilde och dennes intressen. Den hjälp en god man kan bistå en huvudman med består av en eller flera av dessa tre delar: 1. Bevaka rätt innebär bland annat att se till så att huvudmannen får de insatser från samhället som hen har rätt till. Exempelvis hjälp med myndighetskontakter såsom att ansöka om insatser enligt SoL och/eller LSS eller ansökan om bostadsbidrag 2. Förvalta egendom innebär bland annat att betala räkningar, förmedla fickpengar och ha ett övergripande ansvar för den enskildes ekonomi 3. Sörja för person innebär att informera sig om hur huvudmannen bor, vilket behov av vård och social service som finns samt vilka sociala kontakter och vilket behov av rekreation huvudmannen har. Det är gode mannens ansvar att se till att den enskildes behov blir tillgodosedda exempelvis rörande mat, kläder, möbler, utrustning med mera och att insatserna håller god kvalitet. Den gode mannen ska också bevaka den enskildes intressen i fråga om fritidsaktiviteter, hälso- och sjukvård med mera. Sörja för person brukar ibland också kallas för personlig omvårdnad, vilket i sig inte innebär att den gode mannen själv skall sköta och vårda huvudmannen, utan tillse att behoven blir tillgodosedda, det vill säga att vara en spindel i nätet som ser till att saker blir utförda. Vilken eller vilka av de tre delarna som god man ska svara för vad uppdraget (även kallat förordnandet) består av framgår av beslutet från tingsrätten och överförmyndarnämnden. Vem kan bli god man? För att få bli god man måste man vara myndig. I övrigt ska en person som utses till god man vara: Rättrådig Inte vara kriminellt belastad. Inte ha ekonomiska problem. Erfaren Ha livserfarenhet. Ha kunskap om samhället. (Uppdragets karaktär avgör om särskilda krav ställs.) I övrigt lämplig Det ska inte finnas några intressemotsättningar. Eventuellt kan vissa krav på utbildning ställas. 5

6 Vilka rättigheter och skyldigheter har god man och förvaltare? Huvudregeln är att god manskap bygger på ett samtycke från den enskilde, eftersom den enskilde har kvar sin beslutanderätt över sitt liv och sina tillgångar när hen har förmåga därtill. Det innebär alltså att god man inte ska fatta beslut rörande sådant som den enskilde kan besluta om själv. Undantag från samtycket kan göras, för sådant som avser sedvanliga åtgärder för den dagliga livsföringen, exempelvis betalningar av räkningar. Om den enskilde helt saknar förmåga att samtycka exempelvis på grund av en funktionsnedsättning är det gode mannen som själv fattar beslutet. Om god man fattar beslut utanför förordnandet dvs gör mer än hen ska enligt sitt uppdrag är detta inte bindande för den enskilde. Samma sak gäller om god man fattar beslut utan samtycke, i de fall där ett sådant hade kunnat inhämtas. En förvaltare är inte en frivillig insats från den enskildes sida och samtycke behöver inte inhämtas från den enskilde när förvaltaren vidtar de åtgärder som bedöms lämpliga att vidta. Det är viktigt att den personal som arbetar med huvudmannen vet vilket uppdrag varje god man har för att skapa trygghet i de förväntningar som man har på varandra. Att få del av uppdraget, i form av en kopia över förordnandet, skapar tydlighet för alla berörda. God mans skyldigheter består i att: Omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde I skälig omfattning använda huvudmannens medel för dennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt, de individuella förhållandena avgör Fortlöpande föra räkenskaper över förvaltningen och årligen redovisa till överförmyndaren dvs ha en överblick över ekonomin Inte sammanblanda huvudmannens och egna tillgångar Fatta kloka beslut med hänsyn till ovan och andra regler Tillsyn över god man Det är kommunens överförmyndare som har tillsyn över god man och förvaltare. Det är alltså dit man vänder sig med frågor kring god man och dennes uppdrag, eller vid klagomål på hur god man eller förvaltare sköter sitt uppdrag. Länsstyrelsen och JO utövar tillsyn över överförmyndaren. Mer information om god man och förvaltarskap finns på respektive kommuns hemsida. Lästips Faktauppgifterna ovan är delvis hämtade ur en presentation av förvaltningsjuristen Jonas Bokstedt från överförmyndarmyndigheten i Göteborgs Stad. Presentationen kan hämtas på GRo-projektets webbsida via denna länk. Mer information om rollen god man och förvaltare finns även i Studiematerial för gode män och förvaltare till teckenspråkiga huvudmän framtaget av bland annat Sveriges Dövas Riksförbund. Lagtexten om god man finns i Föräldrabalken. Du kan ladda ner lagtexten på På finns lättläst grundläggande information om vad god man- och förvaltarskap innebär. 6

7 Reflektera och diskutera kring god man och dennes uppdrag Fall 1. En god man bor i en annan del av landet, och besöker den enskilde maximalt en gång om året. Är det rimligt att en god man träffar den enskilde så sällan? Fundera över om ditt svar varierar beroende på den enskildes funktionsnedsättning och om den enskilde och gode mannen har kontakt på annat sätt, exempelvis via telefon, mejl eller sms. Handlar uppdraget bara om ekonomin genom att god man betalar räkningar och den enskilde själv disponerar resten kanske det räcker med en gång per år. Ska jag som personal ta ansvar att hushålla med det som blir över för att pengarna ska räcka månaden ut? Lägger god man över ansvaret på anhöriga eller personal då är en sådan gles kontakt inte lämplig. Kan det vara en strategi från god mans sida för att öka den enskildes självständighet så att han/hon själv tar hand om sin ekonomi så småningom? I så fall är det en fördel om den enskilde och personalen känner till strategin och blir en del av denna. Att veta hur god manuppdraget ser ut och att prata med varandra kring hur uppdraget ska utföras ökar chansen för en god samverkan med och kring den enskilde! Fall 2. Det är vanligt att anhöriga är god man. Vilka för- och nackdelar finns med detta? Anhöriga är oftast de viktigaste personerna i den enskildes liv. Anhöriga har många gånger störst kunskap om den enskilde, vilka behov den enskilde har och hur dessa tillgodoses på bästa sätt. När anhöriga är god man finns dock en risk för att de blir delaktiga och tar ansvar för precis allt kring den enskilde. När någon annan person än anhöriga är god man utvidgar man cirkeln av personer som har insyn i den enskildes liv. Det kan vara positivt för att stärka den enskildes självbestämmande och frigörelse från anhöriga. Det kan även innebära en lättnad för anhöriga att bara vara anhörig och inte längre behöva ta ansvar för sådant som andra vuxna barn eller syskon tar ansvar för själva. När anhörig inte låter den enskilde bestämma över sådant hen kan bestämma över själv kan problem uppstå. Frigörelseprocessen från de anhöriga får inte ha sin gång. När den enskilde bestämmer fel i relation till anhörigas egen uppfattning kan också problem uppstå liksom när anhörig och personal har olika uppfattningar om den enskildes egen förmåga att ta beslut i vardagen. När blir det ett problem att anhörig och god man är samma person? Exemplifiera gärna utifrån situationer som du stött på i ditt arbete! Anser du att föräldrar ska kunna vara god man för sina vuxna barn? Hur tror du att den enskilde och föräldrar ser på saken? Kan man som personal diskutera föräldrars roll som god man utan att skada relationen som finns mellan föräldrar och personal? När bör personal anmäla att behov finns av en utomstående god man? En av de viktigaste uppgifterna som personal har är att stärka den enskildes självbestämmande och självständighet. En god man kan inte ta över makten över den enskildes liv inom de områden den enskilde själv kan bestämma över! 7

8 Avsnitt 2 Personalens roll Inför avsnittet om Personalen och deras uppgift rekommenderas att cirkeldeltagarna läser de texter som finns under Förra gruppbostaden respektive Nya gruppbostaden på bloggen Lakritsmyggan; Läs gärna också vad som står om personalens roll i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Socialtjänstlagen (SoL). Lagtexterna finns att ladda ner på Personalen ska på ett professionellt sätt förhålla sig till den enskilde, dennes anhöriga och också gentemot god man. Professionaliteten vilar på utbildning och erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Personal är givetvis egna individer med sin smak, moral och tyckanden om hur arbetet ska utföras, men detta är underordnat det uppdrag som personalen har. Personal har ett uppdrag som styrs av regelverk och lagstiftning. LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) är en sådan, liksom SoL, Socialtjänstlagen (2001:453). Lagarna vilar på förarbeten och anger det förhållningssätt som ska genomsyra det arbete som personalen utför i verksamheterna. Enligt 5 LSS ska verksamheter enligt denna lag främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Verksamheter är bland annat personlig assistans, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Enligt 6 ska målet vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande rätt och integritet. Motsvarande skrivningar finns även i 1 SoL: Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Reflektera och diskutera kring personalen och deras uppgift Fall 3. En kvinna boende på en gruppbostad förklarar för personalen att den struktur som hon tvingas leva under gör så att hon inte står ut. Personalen följer strukturen slaviskt och lämnar inget utrymme för hennes personlighet och det sätt hon vill leva på. Personalen ser att strukturen hjälper och gagnar den enskilde i vardagen, då ångest och oro bland annat minskar. Den enskilde upplever att det som är hennes personlighet försvinner och detta gör henne olycklig. När blir struktur ett gissel för den enskilde? Hur viktiga är rutiner och scheman? Hur flexibel ska och kan personalen vara? Hur viktigt är det att all personal gör likadant? Hur kan man arbeta med att våga bryta strukturer och testa nya saker? Om brukaren vill ha olika personal till olika aktiviteter, ska hen få välja vilken personal som ska ge dem stöd? Hur får man brukare att förstå att personal inte gör fel med flit? Är det alltid rätt att andra bestämmer hur en funktionsnedsättning ska bemötas, till exempel att agera utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap istället för brukares, anhörigas och god mans önskemål? Hur kan man få brukare (och anhöriga) att förstå att det går att växa och utvecklas även av negativa upplevelser? Hur hittar man balansen mellan att vara professionell och personlig? Kan man exempelvis ge en kram och ändå vara professionell? Kom ihåg! Försök att belysa fallen ur alla synvinklar som finns i frågorna 1 5 på sid 4! 8

9 Se även fall 9 i avsnitt 6, som handlar om anhörig och dennes synpunkter på personalen, då vissa av diskussionsfrågorna tangerar de som tas upp här. Den som vill fördjupa sig kring personalens roll kan även diskutera nedanstående frågor: Fördjupande tema 1. Reflektera kring hur man som personal kan arbeta internt med och inom arbetsgruppen. Hur kan man stärka personalkontinuiteten så att förutsättningar ges för att bygga förtroende och trygghet för alla inblandade? Vilket arbets- och samtalsklimat råder på er arbetsplats? Hur skapas ett gott klimat och hur pratar man med varandra när man upptäcker felaktigheter? 9

10 Avsnitt 3 Anhörigas roll Inför avsnittet om Anhöriga rekommenderas att cirkeldeltagarna läser FoU-rapporten: Man blir så glad när det går framåt, som innehåller intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Rapporten är skriven av Lena Larsson och finns att ladda ner från FoU i Väst/GRs webbplats Huvudtemat för avsnitt tre rör föräldrarollen. Många föräldrar till personer med svåra funktionsnedsättningar beskriver att de är föräldrar hela livet på ett annat sätt än till sina barn utan funktionsnedsättning. Det är svårare att släppa taget om den enskilde och lita på att andra, exempelvis personal på ett boende, kan ge den omsorg som behövs på ett fullgott sätt. Det finns en risk att en del anhöriga har svårt att låta den enskilde utvecklas i sin självständighet, även om omsorgens grund är kärlek och omtanke. Reflektera och diskutera kring anhöriga och deras förhållningssätt gentemot den enskilde Fall 4. En tonåring som regelbundet vistas på korttids har kläder som är ämnade för mindre barn, tofsar i håret med snoddar med barnmotiv samt gosedjur som alltid bärs med när man lämnar huset. Föräldrarna vill att maten ska passeras eller finfördelas utan att det ges en förklaring till varför. De är noga med att det ska vara på detta sätt och tonåringen själv kan inte uttrycka hur hen vill ha det. Personalen tycker att det känns fel att behandla barnet som ett litet spädbarn. De har under lång tid sakta förändrat delar av omsorgen och också frågat expertis kring mathållningen. Barnet har utvecklat många förmågor som hen inte hade tidigare, vilket gör att personalen tror att hen skulle kunna utvecklas ännu mer om de kunde ha en gemensam hållning med anhöriga och andra. Men anhöriga vill inte medverka till någon förändring i hur personalen ska utforma omsorgen. Personalen kan ha förståelse för att tonåringen ska behandlas på detta sätt och därför göra som föräldrarna säger även om de i grunden tycker att det sätt som barnet ska tas om hand är felaktigt och hämmar barnets utveckling. Finns det en risk att personalen överreagerar utifrån att man har begränsad information och kunskap? Var går gränsen för att ett barn far illa så att en anmälan ska göras till socialtjänsten? Hur kan personalen ta initiativ till att involvera andra LSS-handläggare, habilitering, skola med flera för att tillsammans med föräldrarna diskutera hur alla insatserna ska utföras för barnets bästa? Kommer vistelsen på korttids att avslutas om man tar upp problematiken? Är det etiskt försvarbart när vuxna har barnattribut, såsom kläder, frisyr, dockor, gosedjur och gardiner med barnmotiv? Vem bestämmer det? Hur mycket påverkar personalens värderingar om vad som är lämpligt gällande detta? Är det personalens uppfattning och värderingar att det väcker uppseende, eller är det brukarensbehov och önskan att ha det så? Hur skulle barnet vilja ha det om hen kunde uttrycka sin vilja själv? Hur förhåller man sig till föräldrars vilja angående barnets utseende om det försvårar hygienen, t ex långt hår som blir smutsigt av blöjinnehåll, hårömhet som gör det svårt att tvätta och kamma etc? Har föräldrar rätt att göra/bestämma över sina barn i sådant som du som personal upplever är uppenbart är fel och som inte gagnar barnets utveckling? Hur kan du hantera den typen av situationer? 10

11 Föräldrar bestämmer över minderåriga barn. Det kan finnas orsaker till att omsorg ska utföras på ett speciellt sätt som föräldrarna förmedlar. Det kan vara ett uttryck för en erfarenhet av att barnet mår bästa genom att hanteras på detta sätt. Den som vill fördjupa sig kring föräldrars och anhörigas roll kan även diskutera nedanstående fall: Fall 4b. (Nedanstående fall är en snarlik berättelse från ett korttidsboende som i fall 4.) Ett barn i nedre skolåldern, har förutom sin funktionsnedsättning haft en svår sjukdom med långvarig behandling. Barnet behandlas som en baby av modern: dricker ur nappflaska liggande i knäet samt äter bara mosad och passerad mat. Hur förhåller man sig till föräldrars trauman att barn överlevt trots svåra odds? Hur förhåller man sig till och respekterar föräldrarnas val utifrån detta? Har man som personal en högre toleransnivå för vad som är acceptabelt bara för att det är en svår situation för föräldrar till barn med funktionsnedsättning? Jämför gärna med rollen som personal inom ordinarie skola eller förskola. Fall 5. En tonåring på korttids har skilda föräldrar. Föräldrarna har helt olika åsikter om hur den enskildes helger ska se ut på korttids både gällande aktiviteter och mathållning. Gemensamma möten som hålls fungerar inte bra. Personalen slits mellan de olika budskapen. Tonåringen är van vid att leva på olika sätt beroende på hos vem hen är hemma hos. Hur ska man göra för att komma fram till ett sätt som korttidsvistelsen ska utformas på? Hur ska man få föräldrarna att enas? (I synnerhet som personalen också kan vara oeniga om vad som är bäst för den enskilde!) Hur kan man stärka den enskilde att uttrycka sina önskemål om hur korttidsvistelsen ska se ut? Fall 6. En vuxen man bor i en gruppbostad. Föräldrarna bestämmer fortfarande i många stycken över mannen, särskilt vilka fritidssysselsättningar som ska utövas. Personalen tvingas till att tvinga mannen att utöva en speciell idrott, trots att mannen inte vill detta. Han protesterar bland annat genom att inte komma hem från den dagliga verksamheten för att därmed minimera chansen att hinna utföra aktiviteten på kvällen. Hur kan man stå upp bakom den enskildes vilja att inte sporta, även om det vore bra för honom ur hälsosynpunkt? Har alla oavsett intellektuell förmåga rätt att bestämma själv, även om valen är felaktiga? Hur skulle man som personal kunna introducera någon annan aktivitet? Gör man det då för den enskildes skull eller för att tillgodose föräldrarna eftersom de vill att den vuxne sonen gör saker på kvällarna? Anhöriga, oavsett god man eller inte, har inte rätt att bestämma över sådant som den enskilde kan råda över själv! Hur ska personalen göra för att enas kring ett gemensamt förhållningssätt gentemot den enskilde? 11

12 Fördjupade reflektionsfrågor kring fall 5 och 6: Hur skapas tillit hos föräldrar så att de släpper taget? Hur kan man använda genomförandeplanen och planeringsmöten för att stärka den enskildes vilja och genomföra planering utifrån brukarens behov och önskemål? Hur kan man få föräldrar att lita på personalen och lyssna på de beskrivningar av den enskildes ovilja till specifik aktivitet som de förmedlar? Hur kan man locka den enskilde till god mathållning och sunda levnadsvanor? 12

13 Avsnitt 4 Den enskildes egen vilja hur finner man den? Tips! Bjud gärna in en brukare eller representant från en brukarförening att berätta om sina erfarenheter till detta cirkeltillfälle. Den enskilde är beroende av andra i sin vardag. Målet för alla måste vara att den enskildes livskvalitet är så hög som möjligt. Med det menas bland annat att levnadsvillkoren är goda samt att den enskilde uppnår största möjliga självständighet för att delta i samhällslivet. Den enskilde kan behöva stöd i detta, och det är viktigt att lyssna på den enskildes egen vilja på det sätt den än uttrycks. Kom ihåg! Kom ihåg att försöka belysa fallen ur alla synvinklar som finns i frågorna 1 5 på sid 4! Reflektera och diskutera hur man finner den enskildes egen vilja Fall 7. En ny gruppbostad byggdes för några år sedan och anhöriga till de som först flyttade in kunde påverka och utforma boendet. Åren går och de anhöriga vill fortfarande bestämma allt som rör de enskildes lägenheter. Att stärka och stå upp för den enskildes självbestämmande och vilja är centralt i uppdraget, men svårt. Att bjuda in till anhörigmöte och generellt prata kring självbestämmande och integritet, kan vara en väg att uppnå detta. Hur kan man motivera och stärka den enskilde till självbestämmande? Hur vet man vad som är den enskildes vilja; kan det bero på till vem den uttrycks? Tips på fördjupning: Bjuda in någon med erfarenhet som talar om att flytta hemifrån och vad det innebär för alla. Försöker den enskilde vara någon till lags? De anhöriga? Personalen? God man? Alla? Hur förtydligar man brukarens vilja och önskemål i samtal med anhöriga? Hur kan man som personal göra för att få föräldrarna att ta ett steg tillbaka och låta de boende bestämma själva över sina lägenheter? Fall 8. Ett ungt par, som i nuläget bor i var sin gruppbostad, vill flytta ihop. Problemet är att de med jämna mellanrum blir så osams att de inte tål varandra, och då inte pratar med varandra överhuvudtaget. Hur hanterar man som personal relationer mellan brukare i din verksamhet och vad innebär det att brukare är ett par? Hur kan man arbeta med relationskunskap i skolan, på boendet eller på daglig verksamhet? Hur kan man som personal hantera övernattningar när kompisar eller partners vill sova över? Får personer med funktionsnedsättning leva tillsammans på en gruppbostad? Har de samma rätt att misslyckas i sin relation som andra människor? Vad kan god man och anhöriga besluta om i denna situation? Kan man förbereda för sammanboendet även om personal och andra tycker att det är olämpligt? Finns till exempel möjligheten att flytta in i samma gruppbostad och ha två skilda lägenheter? 13

14 Avsnitt 5 Hur ser en bra rollfördelning och ett gott förhållningssätt ut mellan den enskilde, god man, anhörig och personal? Detta avsnitt behandlar bland annat vilka krav det är rimligt att de olika aktörerna kan ställa på varandra, samt belyser hur personalen kan medverka till att fungera som en förmedlare mellan de olika rösterna. Reflektera och diskutera kring en god rollfördelning Fall 9. En anhörig upptäcker att den enskilde inte mår bra när viss personal arbetat. Den enskilde kan inte kommunicera med ord. Den anhörige, som är den som känner den enskilde bäst, tolkar negativa förändringar hos den enskilde när x arbetat. Det finns ingenting som tyder på att det begås några felaktigheter av personalen, likväl känns det inte tryggt för den anhöriga. Personalgruppen anser att de är likvärdiga och att alla har samma inställning och kompetens och de arbetar alltid två tillsammans. Kan man som personalen förstå att enskilda personer kan påverkas negativt utan att man gör något direkt fel? Är den anhöriga överkänslig? Ska man som anhörig acceptera att inte vara helt nöjd med den som vårdar den enskilde? Försök att se saken ur både den anhöriges och personalens synvinkel! Det är inte alltid så lätt för en anhörig att ta upp den här typen av situationer till diskussion! Nedan återges en annan berättelse som belyser när personal och anhöriga är av olika uppfattning, som kan användas för fördjupande reflektion: Fall 9b. En brukare flyttas av sina anhöriga från ett gruppboende till egen lägenhet med personliga assistenter. Detta sker på grund av att föräldrarna tycker att det finns för mycket personal runt brukaren, samt att personalen är ansvarig för en skada som inträffade i föräldrahemmet och som sjukvården undersökte. Personalen anser att det är fel att brukaren flyttar; hen har bott på samma ställe i 13 år och tycker mycket om det liv och rörelse som gruppboendet innebär. Personalen är rädd för att brukaren i sin nya situation kommer att bli isolerad och ledsen. Hur förhåller man sig som personal till när anhöriga eller god man gör vad de tycker är rätt, fast man själv som personal inte tycker det? Hur kan man som personal få handledning och stöd i sin process av oro och sorg över brukaren? Hur gör ni på er arbetsplats? Hur gör man för att på ett så bra sätt som möjligt lämna över till de personliga assistenterna utan att den egna sorgen och oron påverkar överlämningen? Hur viktigt är det och hur gör man för att stötta brukare att hälsa på utflyttade brukare i deras nya hem och att personalen följer med, fast att det är brukarna som besöker varandra? Hur kan man som engagerad personal hantera att brukare som själva valt att flytta till egen lägenhet blir isolerade och inte har någon sysselsättning efter daglig verksamhet även om brukaren verkar trivas med sin nya situation? Andra frågor att reflektera kring, när förväntningarna på vem som kan/ska göra vad kanske inte överensstämmer: Vem ska introducera ny personal, den som känner personen bäst eller någon annan? Hur kan man som personal få brukare/anhöriga/gode män att förstå att personal inte kan vara/göra som anhöriga och att dessa inte kan förvänta sig det? Hur får man anhöriga att förstå att personal aldrig kan ersätta föräldrars kärlek och omsorg? Hur sätter man gränser när det finns förväntningar på att personal kan gosa som föräldrar 14

15 gör? Hur introducerar man alternativ till den sortens fysisk närhet? (Exempelvis taktil massage eller annan beröring) Hur kan man mötas när förväntningarna på varandra är olika? Hur hanterar man att föräldrar är missnöjda med vad verksamheten kan erbjuda medan personalen tycker att den är bra? Hur hanterar man att föräldrarna beskriver att brukaren har behov som inte kan tillgodoses? Hur kan man mötas när förväntningarna på varandra är olika? Hur ser man till att slussningen verkligen fungerar mellan skola och daglig verksamhet, att kunskap förs vidare mellan alla inblandade? En brukare vill få besök av anhöriga oftare än idag, men anhöriga vill inte. Hur kan man agera som personal? Hur kan man få föräldrar med uppdrag som god man att inse vikten av att även de tar del av utbildningsinsatser för gode män? Hur får man alla inblandade att inse att god kommunikation är en förutsättning för att få till en god och fungerande relation? Hur kan man arbeta med att sänka garden då man inte är överens? Hur ser man till att så effektivt som möjligt dokumentera och tillgodose brukarens behov? Fall 10. En god man vill få kännedom om samtliga möten kring den enskilde; om arbetsmöten med daglig verksamhet, med habiliteringen när, var och med vem. Måste god man veta allting även om uppdraget innehåller alla tre delar? Vad kan den enskilde själv svara för? Kan den enskilde själv uttrycka vem hen vill ska var med på mötena? Upplever personalen att en god mans eller anhörigs insyn i verksamheten är besvärande? Hur kan man aktivt arbeta med att betona vikten av kommunikation? En god man ska företräda den enskilde och bevaka hens intressen och ska därmed få veta vid vilka tillfällen som den enskildes behov och vardagssituation diskuteras. Är innehållet av sådan art att det handlar om personalens informationsutbyte t.ex. är det dock inte säkert att den gode mannen behöver vara med. 15

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Läs mer om uppdraget som god man/förvaltare God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det gäller personer som på grund

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

Information om ansökan om god man eller förvaltare

Information om ansökan om god man eller förvaltare Information från Information om ansökan om god man eller förvaltare Denna information gäller dig som avser att ansöka om god man eller förvaltare eller anmäla behov av sådan för annan person. Om att ansöka

Läs mer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Om att ansöka om god för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för personer som p.g.a. sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7

Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Socialtnämnden har enligt 5 kap 3 socialtjänstförordningen skyldighet att anmäla till

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 I föräldrabalken 11 kap 4 framgår följande: Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag

Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Gode mannens/förvaltarens 1 uppdrag Godmanskap och förvaltarskap anordnas med stöd av bestämmelser i Föräldrabalken. Sådana ställföreträdare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

godmanskap & förvaltarskap

godmanskap & förvaltarskap godmanskap & förvaltarskap Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Överförmyndaren I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Överförmyndaren utövar

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN. Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan).

ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN. Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan). ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan). Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Ansökan eller anmälan om behov av god man enligt 11 kap. 4 föräldrabalken

Ansökan eller anmälan om behov av god man enligt 11 kap. 4 föräldrabalken 1 Ansökan eller anmälan om behov av god man enligt 11 kap. 4 föräldrabalken Ansökan eller anmälan skickas till. Om det är en ansökan skickar nämnden den vidare till Västmanlands tingsrätt. Om det är en

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN

ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Vid frågor kontakta Överförmyndarnämndens kansli 090-16 10 00 overformyndarnamnden@umea.se Insänds till Umeå Tingsrätt Box 138 901 04 UMEÅ ANHÖRIGS ANSÖKAN OM FÖRVALTARE TILL TINGSRÄTTEN Avseende behov

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig) ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 (ansökan från anhörig) Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap är uppfyllda

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Anmälan om behov av god man eller förvaltare

Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man ska endast göras om den enskilde inte kan ansöka själv. Egen ansökan från den enskilde, eller från nära anhörig, ska skickas direkt

Läs mer

Linköpings kommun linkoping.se/godmanochförvaltare. God man och förvaltare

Linköpings kommun linkoping.se/godmanochförvaltare. God man och förvaltare Linköpings kommun linkoping.se/godmanochförvaltare God man och förvaltare Den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp att bevaka sin

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

1. Sökande/huvudmannen (den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer

1. Sökande/huvudmannen (den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den ansökan avser. Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 Ansökan om förordnande av god man enligt föräldrabalken 11 kap 4 får göras av den ansökan avser, dennes maka/make/sambo

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Beskriv mer utförligt vad eller vilka åtgärder som personen behöver hjälp med vad gäller ekonomiska, rättsliga eller personliga angelägenheter:

Beskriv mer utförligt vad eller vilka åtgärder som personen behöver hjälp med vad gäller ekonomiska, rättsliga eller personliga angelägenheter: ANSÖKAN/ANMÄLAN om god 11 kap 4 föräldrabalken Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

God man och förvaltare

God man och förvaltare Sammanfattning av broschyren God man och förvaltare God man och förvaltare Information från Överförmyndarnämnden i Linköpings kommun God man och förvaltare God man och förvaltare är två former av ställföreträdare.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

UPPDRAGET SOM GOD MAN OCH FÖRVALTARE. UPPDRAGET SOM God man och förvaltare

UPPDRAGET SOM GOD MAN OCH FÖRVALTARE. UPPDRAGET SOM God man och förvaltare UPPDRAGET SOM GOD MAN OCH FÖRVALTARE 1 UPPDRAGET SOM God man och förvaltare 2 UPPDRAGET SOM GOD MAN OCH FÖRVALTARE Det är en god man och förvaltare Godmanskap är ett uppdrag som innebär att den gode mannen

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2.

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2. ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Kryssa för det ansökan avser: God man enligt 11:4 FB Förvaltare enligt 11:7 FB 1. Personen

Läs mer

ANMÄLAN OM BEHOV AV GOD MAN

ANMÄLAN OM BEHOV AV GOD MAN Anmälan tillsammans med bilagor skickas till: Västerviks kommun Överförmyndarkansliet 593 80 Västervik ANMÄLAN OM BEHOV AV GOD MAN på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN/FÖRVALTARE (Egen ansökan) Ansökan skickas till: Göteborgs Linköpings Tingsrätt, 404 Box 83 365, GÖTEBORG

ANSÖKAN OM GOD MAN/FÖRVALTARE (Egen ansökan) Ansökan skickas till: Göteborgs Linköpings Tingsrätt, 404 Box 83 365, GÖTEBORG Överförmyndarenheten ANSÖKAN OM GOD MAN/FÖRVALTARE (Egen ansökan) Avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 1(5) Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare

Läs mer

Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare

Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare Ansökan till tingsrätten om god man eller förvaltare För att någon ska kunna få god man eller förvaltare måste det finnas ett hjälpbehov som beror på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd

Läs mer

1. Sökande (Den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer. 2. Jag behöver hjälp i följande omfattning. Adress Postnummer Ort

1. Sökande (Den som vill ha god man eller förvaltare) Personnummer. 2. Jag behöver hjälp i följande omfattning. Adress Postnummer Ort Kryssa för det ansökan avser God man Förvaltare 1. Sökande (Den som vill ha god man eller förvaltare) Namn Personnummer Adress Postnummer Ort Vistelseadress (om annan än ovan) Postnummer Ort Tel bostad

Läs mer

ANSÖKAN OM GOD MAN-FÖRVALTARE - ANHÖRIG 1 (5) Kryssa för det ansökan avser. Ansökan skickas till Norrköpings Tingsrätt, Box 418, 601 05 Norrköping

ANSÖKAN OM GOD MAN-FÖRVALTARE - ANHÖRIG 1 (5) Kryssa för det ansökan avser. Ansökan skickas till Norrköpings Tingsrätt, Box 418, 601 05 Norrköping ANSÖKAN OM GOD MAN-FÖRVALTARE - ANHÖRIG 1 (5) ANSÖKAN OM GOD MAN/FÖRVALTARE (Ansökan från anhörig) Avseende behov av god man eller förvaltare Kryssa för det ansökan avser God man Förvaltare Ansökan skickas

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

ANSÖKAN (egen-ansökan) avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7

ANSÖKAN (egen-ansökan) avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Till: Östra Göinge kommun Överförmyndaren Storgatan 4 280 60 BROBY Sida 1 av 6 ANSÖKAN (egen-ansökan) avseende god man enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Ansökan om förordnande av god man enligt

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Anmälan till överförmyndarnämnden om behov av god man eller förvaltare får lämnas in av den som har kunskap om den enskildes behov. Vanligtvis anmäls behovet av socialtjänsten eller av läkare. Överförmyndarnämnden

Läs mer

ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 alternativt 7 föräldrabalken (ansökan från anhörig).

ANSÖKAN TILL TINGSRÄTTEN avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 alternativt 7 föräldrabalken (ansökan från anhörig). Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt 11 kap 4 respektive 7 föräldrabalken får göras av bl.a. av den hjälpbehövandes make eller sambo och närmaste släktingar. Syftet med blanketten

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer

1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare (den enskilde/huvudmannen) Personnummer Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare enligt FB 11 kap 4 respektive 7 får göras av den som ansökningen avser (en egen ansökan ska då lämnas in) samt av hans eller hennes make eller sambo och

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Att vara god man eller förvaltare. Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär

Att vara god man eller förvaltare. Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär Att vara god man eller förvaltare Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär 1 Att vara god man eller förvaltare Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär Innehåll 3 Att göra till att börja

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Vill du bli god man?

Vill du bli god man? Vill du bli god man? Är du vår nästa god man eller förvaltare? Överförmyndarmyndigheten i Järfälla och Upplands-Bro har alltid behov av gode män för personer som har svårt att klara sin vardagsekonomi

Läs mer

Vad kan en god man göra för dig? - en god mans uppdrag är att hjälpa dig med beslut och åtgärder.

Vad kan en god man göra för dig? - en god mans uppdrag är att hjälpa dig med beslut och åtgärder. Vad kan en god man göra för dig? - en god mans uppdrag är att hjälpa dig med beslut och åtgärder. Överförmyndarnämnden ska kontrollera att gode män utför sitt uppdrag på bästa sätt. Vad kan en god man

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

God man eller förvaltare

God man eller förvaltare 1 God man eller förvaltare Ett stöd i ekonomiska frågor och hjälp med intressebevakning Information från överförmyndaren 2 Vem hjälper mig när jag inte själv kan sköta min ekonomi eller söka bidrag eller

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Anmälan om behov av god man eller förvaltare

Anmälan om behov av god man eller förvaltare Anmälan om behov av god man eller förvaltare gällande god man enligt 11 kap 4 föräldrabalken eller förvaltare enligt 11 kap 7 Läs informationsbladet Information till anmälan om behov av god man eller förvaltare

Läs mer

AV GOD MAN/FÖRVALTARE Avdelningen för överförmyndarärenden

AV GOD MAN/FÖRVALTARE Avdelningen för överförmyndarärenden ANSÖKAN/ANMÄLAN OM BEHOV Malmö stad AV GOD MAN/FÖRVALTARE Avdelningen för överförmyndarärenden ANSÖKAN/ANMÄLAN Ansökan/Anmälan gäller God man Ansökan/Anmälan gjord av Förvaltare Egen ansökan Nära anhörig

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE

ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE ALLMÄNT INFORMATION OM GOD MAN OCH FÖRALTARE Lagar och bestämmelser godmanskap och förvaltarskap i lagar och bestämmelser som i stort sätt samlade i föräldrabalken och förmyndarskapsförodningen God man

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Att vara god man eller förvaltare

Att vara god man eller förvaltare Att vara god man eller förvaltare En god man fungerar som ett ombud för den som på grund av sjukdom, funktionshinder eller liknande inte själv klarar att bevaka sin rätt och/eller sköta sin ekonomi. Reglerna

Läs mer

Att vara god man. Den löpande förvaltningen

Att vara god man. Den löpande förvaltningen Att vara god man Den löpande förvaltningen Innehåll God man ett uppdrag som kräver ansvar... 3 God man... 3 Huvudman, personen som har god man... 3 Viktigt med samarbete mellan god man och huvudman...

Läs mer