Lund. Idéernas. Klimatsmart för framtiden. Klimatting Ett ska inspirera unga till att agera och känna sig delaktiga i klimatdiskussionen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lund. Idéernas. Klimatsmart för framtiden. Klimatting Ett ska inspirera unga till att agera och känna sig delaktiga i klimatdiskussionen."

Transkript

1 10 Hemvård 20 naturvetenskap 16 bostad 14 miljö 4 kultur Idéernas Lund En tidning om och från Lunds kommun # Klimatting Ett ska inspirera unga till att agera och känna sig delaktiga i klimatdiskussionen. hjalmar nordén, projektledare klimatting ett Klimatsmart för framtiden en dag med hemvården från sopor till biobränsle kultursatsningen fortsätter

2 Hur får jag reda på vad som händer i Lund? Jo, förutom uppdaterad information på får du som bor i Lunds kommun också denna tidning hemskickad. Innehåll Så håller du dig uppdaterad om den nya influensan I mitten av oktober inleddes vaccinationerna mot den nya influensan A (H1N1) i Skåne. Alla invånare kommer att erbjudas vaccinering med vaccinet Pandemrix. En klinisk prövning pågår nu för att klargöra om en dos Pandemrix ger tillräckligt skydd eller om det behövs två. Resultatet av denna kliniska prövning väntas under november. Om man behöver två doser bör det gå minst tre veckor mellan de båda vaccinationstillfällena. På Lunds kommuns webbplats, uppdaterar vi löpande informationen om den nya influensan. På följande adresser kan du ta del av mer information om vaccinationerna och om den nya influensan: Å Å Å 2 3 Idéernas Lund är en tidning som ges ut av Lunds kommun. I redak tionen: Bo-Eric Andersson, Karin Lindroth Renhäll, Annika André, Kristina af Klinteberg Ansvarig utgivare: Jan-Inge Ahlfridh Postadress: Box 41, Lund Telefon: Redaktionen ansvarar endast för beställt material Produktion: Giv Akt Tryck: Trydells d f j Arbetet med kulturen fortsätter Lund blev inte Kulturhuvudstad Men många av de planerade kultursatsningarna blir av i alla fall. Från sopor till klimatsmart energi 2010 ska 35 procent av kommunens matavfall återvinnas, enligt ett nationellt miljömål. I Lund sopsorterar redan många villahushåll och restauranger. Avancerad vård på hemmaplan Marie-Louise Stanley har arbetat inom hemtjänsten sedan Följ henne och henns kollegor på nära håll. m Lunds skolor får åter höga betyg I våras fick Lunds alla skolor besök av skolinspektionen. Betygen blev höga, men det finns också krav på förbättringar. På omslaget: Ungdomar i Klimatting Ett: Leo Sundström, Patrik Roesberg, Lovisa Måsbäck, Sara Engström, Hjalmar Nordén, Julia Hillbur. p Allt fler vill bo i Lund Många som flyttar väljer att bosätta sig i samma område som de redan bor i. Dalby, Stångby, Veberöd och Östra Lund har goda framtidsprognoser. LKF bygger nytt vid Södra vägen. Här kommer 89 lägenheter att stå klara för inflyttning till våren. Intresset är stort, säger Niklas Herrström, biträdande områdeschef på LKF. LKF-kö får ny kostym Stort engagemang i Lund för miljö- och klimatfrågor Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör Välkommen till ett nytt nummer av Idéernas Lund. När tidningen delas ut till alla hushåll i Lund närmar sig FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, COP15, i december. Mycket är på gång i Lund inför och i anslutning till mötet. Det kan du läsa mer om i tidningen, som den här gången har fått ett miljöoch klimattema. Lunds kommun driver sedan många år ett aktivt miljö- och klimatarbete. Hållbar utveckling är en ledstjärna i planarbetet kring Brunnshögsområdet i nordöstra Lund. Brunnshög ska bli ett område med blandad stadsmiljö med såväl bostäder, forskningsmiljöer som kontor sida vid sida. Brunnshög kommer att bindas samman med Lunds stadskärna genom utbyggd spårvagnstrafik. Det blir en både snabb och effektiv trafiklösning samtidigt som det ligger i linje med Lunds profil kring hållbara och miljövänliga alternativ. I takt med att Lund växer ökar kraven på vår kommunala ser vice och på bostäder. I början av oktober passerade vi invånare i Lund. Den interna tionella forskningsanläggningen ESS som kommer att byggas i Lund gör också att dessa krav och behov ökar. Bostäder är ett område vi fokuserar på i Lund, och i Lund byggs det mycket. Vid mätningar av vilka kommuner som bygger mest bostäder hamnar Lund på sjätte plats i landet. Om man bland dessa sex kommuner räknar om detta till byggda bostäder per invånare, hamnar Lund på andra plats. Mycket görs redan, men vi fortsätter vår strävan efter att tillgodose behoven av bostäder. Med förhoppning om god läsning! Jan-Inge Ahlfridh, kommundirektör Inom kort lanseras LKF:s nya webb. Samtidigt förändras kösystemet och LKF:s bostäder blir sökbara via nätet. Det blir enklare för de bostadssökande, säger Niklas Herrström, biträdande områdeschef på LKF. anna bjärnmark 1 ewa levau Alla lediga bostäder kommer att finnas på LKF:s webbplats. Där kan de sökande hitta intressanta bostäder, titta på bilder och ritningar och göra intresseanmälningar. Vi ökar insynen och gör det enklare för alla som söker. Tidigare har de inte kunnat se hur många, eller vilka, lägenheter som blir lediga, säger Niklas Herrström. De som i dag står i kö har ett år på sig att omregistrera sig på nätet för att behålla sin intjänade kötid. Kötiden är fortfarande en av huvudfaktorerna till om man kan bli aktuell för en lägenhet eller inte. När man omregistrerar sig följer ens kötid med, säger Niklas Herrström. Information i brevlådan Alla i kön kommer att få ett brev med information om den nya webben och hur den nya sökfunktionen fungerar. I brevet kommer också instruktioner om hur man ska göra för att nyregistrera sig att finnas. Aktivt sökande Dessutom får varje hyresgäst information i ett specialnummer av LKF:s tidning LKF-Kontakten och ett meddelande på hyresavin. LKF:s tidigare kösystem har fungerat på ungefär samma sätt i femton år. Ett skifte från passivt köande till aktivt sökande genom nätet, likt det LKF nu genomför, har även skett hos andra stora bostadsbolag i regionen. LKF q LKF står för Lunds Kommuns Fastighets AB. q Nära personer i Lunds kommun hyr sin bostad av LKF. q LKF har bostäder i Lunds stad, Dalby, Södra Sandby, Veberöd, Genarp och Revinge. q Ungefär personer står i LKF:s bostadskö. Å

3 Kulturnatten 25 år Ännu grönare stadstrafik Lund en rättvis stad Oväntad överraskningsdans på Stortorget, fullsatta experimentföreställningar och uppträdanden på Lunds alla scener. Med tvåtusen arrangemang och strålande höstväder blev årets Kulturnatt en folkfest. I år fyllde tillställningen 25 år och uppskattningsvis vimlade runt personer runt i Lund från förmiddagen till sent in på natten. Å I Lund är all stadsbusstrafik dieselfri och bussarna drivs med naturgas. Bussarna är också förberedda för biogas. Under senhösten kommer en unik buss att rulla på gatorna. Det är en ny servicebuss som drivs med gas, men som också blir den första i Sverige med hybridteknik. Bussen använder också sin bromsenergi för att minska bränsleförbrukningen. Servicelinjernas bussar kör lite långsammare och är anpassade för dem som har extra behov av tillgänglighet och utrymme. Å Sedan våren 2007 har Lund varit en Faitrade City diplomerad av Rättvisemärkt för att kommunen engagerar sig för etisk konsumtion. Diplomeringen gäller på årsbasis och för att behålla den krävs att kommunen hela tiden arbetar med att förbättra sig. I dag är nästan varannan kopp kaffe som dricks på de kommunala förvaltningarna rättvis, jämfört med 12 pro - cent Andelen rättvisemärkt te och bananer har också ökat. Målet är att 40 procent av dessa varor ska vara rättvisa till 2012 och det ser ut att uppfyllas, säger Linda Scott Jacobsson, Fairtrade City-samordnare i Lunds kommun. Engagemanget för frågan är stort. Det finns många butiker och föreningar som är engagerade tillsammans med kommunen. Vi jobbar ihop för etisk konsumtion, säger Linda Scott Jacobsson. På lund.se hittar du en guide med flera ställen i Lund som säljer ekologiska och rättvisa varor. Å 4 5 Lund blev inte Kulturhuvudstad. För Urban Olsson och Hans-Martin Hansen väntar nu utmaningen att vända nederlag till framgång. Hur ser du på Lunds kulturliv? Johan Wester, diversearbetare kultur och nöje Om Lund hade blivit kulturhuvudstad hade det gett kulturlivet en extra skjuts. Men jag tycker det viktigaste ligger utanför själva titeln. Lund har varit sömnigt länge, och det är inte stadens naturliga rytm. Det finns potential här, nu är det dags att sluta gnälla och göra något. Med viss rätt kan man ibland skrika på kommunen, men oavsett bidrag och stöd: ha ambitioner, mycket höga, och fyll kulturscenen själv. Jag är hoppfull! Anna Kaminska, aktiv i Styr Upp inför Kulturhuvudstad 2014 Vi fick bra kontakt med poli tiker under arbetet med Styr Upp och jobbade intensivt med ungdomar. Det är så uppenbart att det måste hända något i Lund nu, idéerna måste förverkligas. Att bygga upp en skejtpark känns som en rimlig engångskostnad för något som skulle kunna bli så mycket mer. Se på Stapelbäddsparken i Malmö. Jag vill att skejtparken ska ligga intill Mejeriet, då kan man förena musik och spontant häng. Maria Sundquist, konstnärlig ledare för Opera verkstan vid Malmö opera I Lund är det ok att vara lite nördig och specialiserad å ena sidan, och lättsam och respektlös å den andra sidan. Det är en stor spännvidd och högt i tak. Ett kulturhus vore en bra samlingspunkt. Jag är såklart upplivad och förhoppningsfull av mitt eget förslag: att skapa en häst opera! Nystart för kulturen Umeå vann. Lund kom tvåa. Satsningen på att bli kulturhuvudstad har fått stor uppmärksamhet. Men arbetet med att utveckla Lunds kulturliv avslutas inte med detta. anna teresia berg 1 kasper dudzik Parallellt med ansökan om att bli kulturhuvudstad har kultur- och fritidsnämnden tagit fram en kulturpolitisk strategi. Redan i februari 2008 antogs den av kommunfullmäktige. Någon ur juryn sa att Lund hade den bästa plan B som de någonsin hade sett, berättar Hans-Martin Hansen som varit ansvarig för Lunds ansökan. Nu är kärnfrågan vad från Lund 2014 som tas vidare och blir verklighet. Vad är egentligen en kulturpolitisk strategi? Frågan går till Urban Olsson som är förvaltningschef för Lunds kultur- och fritidsförval t ning. Dokument anger riktning Det är ett dokument som anger riktningen för det kommunala stödet. Själva strategin är diffus och säger mer om hur Lunds kommun ser på kultur, inte vad kulturarbetare ska göra. Det är upp till politikerna att besluta om budget och vilka projekt som ska förverkligas, förklarar Urban Olsson och fortsätter: Strategin är i grund och botten ett visionsdokument. Det är själva handlingsplanen som rymmer föreslagna satsningar. Den kulturpolitiska handlingsplanen är väl förankrad inom kommunen. Många har varit delaktiga och bidragit med idéer och innehåll. De gemensamma ambitionerna är höga. I Lund ska man kunna leva på sitt skapande, utveckla sina talanger, attraheras av kultur och uppleva varandras kulturarv. Kommunens roll att stärka Det öppnar upp för en meny av möj ligheter. Många projekt är gemensamma med dem som ingick i ansökan och som presenterades inför juryn, säger Urban Olsson. Han menar att det är kommunens roll att stärka förutsättningarna för ett rikt kulturliv i Lund, och till viss del även i övriga Skåne. Här finns idéer som hela regionen kan ta del av, säger Urban Olsson. Genom satsningen på att bli kulturhuvudstad har en rad nya samarbeten påbörjats, kanaler som kommer vara användbara även framöver. Tänk om vi kunde vidga dem, och få dem att samspela med det kommunala och mer traditionella sättet att arbeta, säger Urban Olsson. Det arbete som är gjort ska inte vara ogjort utan en dörröppnare för det som nu kommer. I en tid av nedskärningar återstår frågan: hur mycket får kultur kosta? Pengar skapar inte alltid högre kvalitet. Det handlar om att ta vara på det som finns, säger Urban Olsson för att i samma andetag självkritiskt medge att det är det politiskt rätta. Men visst, det är kommunens roll att stötta och putta på bakifrån för att kulturen i en stad ska utvecklas. Hans-Martin Hansen sträcker sig längre än så. Vi står inför ett traditionsbrott, mindre och mindre stöd till det befintliga och istället mer utveckling av det som är på gång. Men kultur både kan och ska till viss del bära sig själv, säger han, men betonar samtidigt att olika delar av kulturlivet har olika förutsättningar. Hur går tankarna kring Lunds ungdomskultur? Själv undrar jag hur vi som kommun ska lyckas organisera och samla ihop alla idéer, säger Urban Olsson och får genast motfrågan från Hans-Martin Hansen: Ska vi verkligen samla upp? Jag menar att kommunen ska skapa de fysiska platserna, de må vara fotbollsplaner, scener eller replokaler. Men det är upp till utövarna att fylla dem! De är båda rörande eniga om att kultur i sig kan vara en stark drivkraft i en kommun. Vi är många som delar inställningen att blir man tvåa har man världens chans, säger Hans-Martin Hansen. Några av de förslag som Lunds politiker har att ta ställning till i höst finner du nedan. HANDLINGSPLAN q Konst- och kulturproduktion i Observatoriet q Litteraturhus med skrivarplatser, litteraturcafé och kreativ verkstad q Kulturkollo för åldersgruppen 9 17 år q Senior- och elevvandringar, något som redan sker genom PRO i Veberöd q Utveckling av biograf Kino som en kulturell mötesplats q Nya speltillfällen för oetablerade band med en europeisk Gårdsbandsfestival Å Räkna klimatsmart På lund.se finns sedan i slutet av oktober en resejämförare där du kan jämföra olika färdsätts kostnader i pengar, klimatbelastning och kalorier. Resejämföraren är framtagen av LundaMaTs som sedan 1999 har verkat för Lunds utveckling som hållbar stad. Till 2050 ska stadens koldioxidutsläpp ha minskat med 85 procent, enligt ett nationellt miljömål. Vi i Lund var tidiga med klimatsatsningar, men har nu blivit omsprungna av andra städer. Men nu tar vi ordentliga krafttag igen, säger Charlotta Lenninger, kommunikatör på Tekniska förvaltningens trafikmiljöenhet. Inom LundMaTs arbetar kommunen med åtgärder och satsningar inom stadsplanering för att minska behovet av transporter, förbättrad kollektivtrafik, effektivare trafiksystem, utökade cykelsystem och beteendepåverkan. Brunnshög och Pålsjö vid Ideon är två nya områden som byggs och utvecklas klimatsmart fram till 2011 med målet att minska behovet av transporter och öka användningen av gångoch cykelvägar samt kollektivtrafik. Många av Lunds företag arbetar i dag med någon form av miljöpolicy i samarbete med kommunen. Det räcker inte att bygga fler cykel- och gångvägar om ingen använder dem. Istället handlar mycket av vårt gemensamma arbete om att skapa attitydförändringar, säger Charlotta Lenninger. Å

4 Ditt matavfall framtidens bränsle Javisst går det! Dina matrester kan omvandlas till både biobränsle för gasfordon och näringsrik biogödsel. Varför källsortera? Genom att återvinna sparar vi inte bara på 6 jordens resurser. Det 7 går också åt mindre susanna berling sätt att spara miljön 1 energi att producera kasper dudzik q Byt glödlampor mot lågenergilampor nya förpackningar. Alla förpackningar Ett flertal villahushåll, restauranger och skolkök i q Byt till miljöbil plast och papper samt q Cykla till och från jobbet av glas, metall, hård- Lund sorterar i dag sitt q Tillämpa Eco-driving tidningar kan återvinnas och bli nya råvaror. matavfall. Nästa år är q Källsortera det flerbostadshusens Från och med i år går q Stöd lokala producenter tur. Källsorterar du redan förpackningar det också att återvinna av papper, glas, metall och mjukplast. plast? Då blir det inte svårt att också Återvinning av alu- sortera ditt matavfall. Hur mycket mer miljövänlig är minium sparar 95 pro- Vi delar ut gratis papperspåsar biogas jämfört med bensin? cent av den energi det som är gjorda för just matavfall, Biogas är helt koldioxidneutral. annars behövs för att berättar Lena Wallin, informatör Det vill säga att biogas tillverka nya metallför- på Lunds renhållningsverk. aldrig släpper ut mer koldioxid än packningar. Återvinning Papperspåsen är extra fukttålig vad råvarorna som biogasen gjorts av glas sparar 20 och håller lukt borta om den förvaras av tagit upp. Växter tar upp koldi- procent energi. Glas och försluts rätt. När påsen är oxid ur luften när de växer. Och och metall går att åter- full lämnar du den i en grön soptunna den frigörs när växten dör. Man vinna hur många gångfall. som är markerad för matav- skulle kunna säga att en viss mängd er som helst, medan koldioxid är i omlopp hela tiden, papper och träfiber kan förklarar Lena Wallin. återvinnas upp till sju gånger. För varje återvunnet ton papper sparas 12 träd, vilket i sin tur minskar växthusgaserna som binds av träden. I ett hushåll med fyra personer produceras matavfall som räcker till att driva en personbil 7,2 kilometer per vecka. Soptunnor med flera fack Villahushållen kan få soptunnor med flera fack, där ett av facken kan användas till matrester och annat biologiskt nerbrytbart material som tepåsar, kaffesump, servetter och torkpapper. Även sopbilarna har fyra fack där soporna sorteras. Därför kan det se ut som alla sopor blandas ihop när sopbilen hämtar dem. Men de gör de inte, garanterar Lena Wallin. Material som återvinns blir nya råvaror som förpackningsindustrin betalar för. Kartong och papp går att återvinna upp till sju gånger medan metall och glas går att återvinna hur många gånger som helst, berättar hon. Cigarettfimpar, snus, tuggummi, hundbajs och kattsand hör hemma i soptunnan för restavfall alltså det avfall som körs till SYSAV för förbränning. Energi i form av fjärrvärme Det som bränns upp blir energi i form av fjärrvärme och el. Matavfallet omvandlas till biogödsel och biogas genom rötning. fordon och biogas q Vad kostar en gasbil? Och hur långt kommer man på en tank? Å Halva bilparken är gasbilar I Lund finns i dag två gasstationer, en vid Lunds Renhållningsverk och en vid Gastelyckan. Gasstationerna drivs av Lunds Energi och ser ut som obemannade bensinstationer med en gaspump och möjlighet att betala med kort. Halva fordonsparken på Lunds Renhållningsverk består i dag av gasbilar. Och fler har köpts in. Man kan även ha en gasbil privat och med den spara både på miljöbelastningen och sin egen ekonomi. Gaspriset är billigare än dagens bensinpris. Det är häftigt att köra på motorvägen och veta att bilen drivs av matrester och bananskal, säger Lena Wallin. biogödsel q Biogödsel är den produkt som blir kvar efter att biogasen är utvunnen ur det rötade matavfallet. Alltså används potatis- och morotsskal till att odla ny potatis och nya morötter. q Visste du att biogödsel innehåller näringsämnen som är lätta för jorden och grödorna att ta till sig? Biogödsel minskar urlakningen av kväve i marken som är ett vanligt problem i dagens jordbruk. På musikförskolan Tvärflöjten i Lund återvinns både frukt- och grönsaksrester. Avfallet blir till jord som används till gårdens buskar och rabatter. Av den mat barnen äter på Tvärflöjten är cirka 52 procent ekologisk. renhållningsverk q Lunds Renhållningsverk ansvarar för avfallshanteringen i Lunds kommun på uppdrag av kommunfullmäktige. q Förutom att ta hand om de sopor som stadens invånare och företag producerar består en stor del av verksamheten av återvinning och information kring käll - sortering. Å

5 Klimatsmart mat Den återkommande miljöveckan ägde rum i september. I år var temat Mat och klimat. Stadshallen bjöd in till en ekomässa med provsmakning och seminarier. Lunds kommun har målsättningen att 40 procent av alla inköpta livsmedel ska vara ekologiska senast Redan i dag är cirka 35 procent av all mat ekologisk och vissa förskolor är uppe i hela procent. Tack alla trädgivare Ni har hjälpt till att göra Lund både grönare och klimatsmartare. Totalt har 30 park- och gatuträd och cirka klimatträd donerats av invånare och företag i Lund under 2008 och 2009 genom kampanjen Bli trädgivare. Park- och gatuträden har planterats vid Klosterkyrkan samt i Tuna parken och Folkparken. Klimatträden planterades vid Lyckebacken på Väster den 31 oktober. Å Lundagymnasister investerar i afrikanska företag Föreningen CreativeLund har nyligen startat ett skolprojekt kring mikrolån. Det är elever på Vipan som, med medel från Sparbanken Finn och privata sponsorer, investerar i små företag i Afrika. Det rör sig om mellan 300 och 500 kronor per elevgrupp och företag, säger Olof Jarlman, ordförande för CreativeLund. Återbetalda mikrolån blir sedan grundplåt i nästa klass investeringar. På det här sättet lär sig eleverna om investeringar och ränta. Och de får se vad ett mindre lån rent praktiskt kan få för effekter, säger Olof Jarlman. Så kallade mikrolån brukar sägas ha fyra grundprinciper. Det är ett litet belopp, som oftast lånas ut till kvinnor, återbetalningen är hög och säkerheten låg. Han hoppas att metoden framöver ska användas av fler skolor, främst i Lund men också i resten av landet. Å 8 9 Handling som huvudbudskap Snart startar en stor klimatkonferens för unga i Lund, Klimatting Ett. Gör något, är huvudbudskapet. Och planerings gruppen följer sin egen uppmaning och tar tag i de praktiska frågorna. anna bjärnmark 1 ewa levau Som en förberedelse för FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, COP15, har Lunds ungdomstings halvdagsmöte svällt till en tre dagar lång, internationell ungdomskonferens om hållbarhet. Deltagarna beräknas bli mellan 250 och 300, många kommer från Lund men också från övriga Sverige och världen. Klimatting Ett ska inspirera unga till att agera och känna sig delaktiga i klimatdiskussionen. Deras röster ska också höras på COP15, säger Hjalmar Nordén, en av två projektledare för klimattinget. Till dagens planeringsmöte har han gjort sallad med fetaost, tomater och kidneybönor. Första punkten på dagordningen lyder t-shirts. De är ekologiska och kommer att bli jättenajs. Jag bad några personer om smakråd och nu har jag hittat en jättesnygg mörkgrå färg. Men de som arbetar med tinget får röda, säger Hjalmar Nordén. Fler forum Maja Ekblad pluggar ekosystemteknik på universitetet. Beställ en provbit, säger hon. Så att vi får se hur färgen ser ut på riktigt. Det är dumt om vi trycker upp för många och så blir de fula. Andra punkten på listan är att klimatting ett q Genom bland annat film, föreläsningar, studiebesök och forumteater ska deltagarna inspireras till konkreta handlingar mot klimatförändringarna. Deltagarnas insatser under Klimatting Ett ska också mynna ut i någonting som går att presen tera under COP15 i december. Å /klimattingett/klimatting Forum: ung bjudit in ansvariga för Klimatting Ett att delta. Lovisa Lundgren studerar Global förändring hållbar värld på Albins folkhögskola i Landskrona. Tillsammans med Sara Engström som pluggar naturvetenskap på Spyken, ska hon representera Klimatting Ett på ABF:s oktoberarrangemang för unga. Vi skulle hålla i en workshop va? Men ska vi informera, ragga eller både och? undrar Lovisa Lundgren. Gör båda, väck intresse. Forum: ung är ett par veckor innan klimattinget så kanske kan vi locka några deltagare till, blir svaret. Kommunens engagemang i Klimatting Ett är stort. Linda Birkedal är miljöstrateg och projektansvarig för Klimatting Ett från kommunkontorets sida: Vi tyckte att det behövdes en plattform och en arena för att ungdomarna ska kunna föra fram ett budskap till COP15. Det är viktigt att det görs av och för ungdomar och inte kommer ovanifrån, från vuxen samhället. Deltar i COP15 Lunds kommun har lagt den ekonomiska grunden och satt de yttre ramarna, som när Klimatting Ett ska genomföras och hur många deltagare som kan vara med. Vi försöker också få till stånd att representanter från Klimatting Ett kan vara med i ett av de välbesökta sidoarrangemang som finns under COP15. Och så har vi hjälpt till att knyta kontakter med forskare och kommunalråd som ska tala under tinget, säger Linda Birkedal. Klimatting Ett pågår från fredag 13 november till och med söndag 15 november. Innan dess måste de sex ungdomarna kring det ovala bordet, tillsammans med övriga engagerade som inte dök upp just i dag, ha löst alla frågor. Diskussionen rör sig raskt från vilka som ska vara ansvariga för konferensens olika spår till hur deltagarna ska kunna välja vilket spår de helst vill delta i. Det finns saker som redan är spikade. Maten till exempel, helt vegetarisk och ekologisk. Och tröjorna, de blir mörkgrå och röda. Det är kanske här vi ska ha mötena i fortsättningen, hörs det inifrån det gröna. Engagerade i Klimatting Ett är från vänster Hjalmar Nordén, Sara Engström, Maja Ekblad, Lovisa Lundgren, Johan Sandberg och Joel Melkersson. Vad kan du göra? Klimatarbetet inom kommunen handlar till stor del om att lösa tekniska frågor som trafikplanering, avfallshantering och inköp. Men under hösten blir frågeställningarna annorlunda. Hur ska ett klimatvänligt samhälle se ut och vad kan vi göra tillsammans? anna teresia berg Medborgarna måste involveras i klimatarbetet. Det menar Karin Loodberg, miljö strategiska enheten. Under hösten kommer sex medborgardialoger med fokus på klimat att genomföras i Lund. 100 personer från tre olika områden, Norra Fäladen, Veberöd och Tuna/Professorsstaden har fått personliga inbjudningar. Grupperna ska tillsammans med processledare träffas och vrida och vända på de lokala klimatfrågorna. Vi väcker frågan Vi har försökt komma på ett nytt sätt att prata med Lundaborna om miljön. Vi kommer att väcka frågor som får folk att själva tänka efter, be rättar Karin Loodberg. Hon hoppas att grupp ernas storlek ska göra det möjligt för alla att komma till tals. Förutom att berätta om vad kommunen gör i dag är ett av huvudmålen att få in nya idéer. Hela klimatfrågan är ett delat ansvar. Löftena på nätet Uppslagen från medborgardialogerna kommer att tas vidare till kommunfullmäktige men även delvis att publiceras på Där kan man redan i dag ta del av de klimatlöften som Lundaborna har gett. Karin Loodberg ser positivt på det engagemang många lundabor redan visar. Målet är att engagera massor av människor som i sin tur sprider engagemanget vidare. Vad är ditt klimatlöfte? Cykla mer? Äta mer grönt? Släcka ljuset oftare? På lund. se kan du avlägga ditt klimatlöfte. Här finns ett formulär där du kan berätta om vad du är beredd att göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Du kan även läsa andra lundabors klimatlöften som du kan inspireras av. Å

6 Personlig hygien och avancerad sjukvård allt ingår i arbetsuppgifterna. Marie-Louise Stanley är en av de undersköterskor som varje dag tar cykeln för att ge vård och omsorg och besöka sjuka och äldre på Norra Fäladen. Arbetsuppgifterna inom Rydelius, som lider av muskelsjukdomen partiell muskeldystrofi, får viktigt att påminna sig själv om att kan han bo kvar hemma med sin Marie-Louise Stanley tycker det är hemvårdsteamet på Norra Fäladen hemvården är omväxlande och stundtals krävande. sängen och till sin rullstol. hem. Att möta människor i en ut- bott i den välskötta villan de senas- dagligen hjälp att ta sig i och ur hon utför sitt jobb i människors fru Maja, båda över 90 år. De har Jag skulle bara bli kvar här en sommar var det tänkt, berättar Marie-Louise Stanley som började som undersköterska inom hemtjänsten Sådär ja, Björn, nu åker du upp i det blå, säger Marie-Louise Stanley när hon tillsammans med en kollega säkrat anordningen som satt situation kräver ödmjukhet och respekt. Mediciner, sjukvårdssäng och eldrivna liftar, för vård i hemmet behövs mycket utrustning. te 42 åren. Marie-Louise kollar brevlådan och ringer på. Men hej Kalle! Det var ett tag sedan, har liljan blommat i år? gör det möjligt att undvika tunga Hos vissa känns det mer som Samtalet under dialysen handlar hemvård I samma byggnad finns både lyft. en sjukvårdsinrättning än ett hem. lika mycket om sommarens blomsterprakt som om Karl-Oskars sköterskor, arbetsterapeuter och Det är som en åkattraktion på Det är viktigt att de förändringar 10 sjukgymnaster. Varje morgon samlas teamen för att gå igenom da- Björn Rydelius och sätter sig till sker i samförstånd med den vi ska trädgården kommer ursprungligen tivoli, men lite kort kanske, säger vi gör i en människas hemmiljö hälsa. De väldoftande liljorna i 11 gens besök. Sen väntar cyklarna. rätta i rullstolen medan sängen blir vårda, berättar Marie-Louise när från Marie-Louises rabatt. Snart Jag stormtrivs, säger Marie- bäddad. hon på slingriga cykelvägar tar sig fylls rummet av lukten från des infek tionsmedel och handsprit. Louise Stanley innan hon hoppar Det är skönt att kunna bo hemma vidare i området. på cykeln. Första besöket går snabbt. Björn och kunna sköta sin egen mat- lagning. Nu väntar en timmes dialys hos Karl-Oskar Johansson. Tack vare Vid dialys är det viktigt att utrustningen är ren för att förhindra anna teresia berg 1 ewa levau

7 Lunds äldre får fler matmöjligheter att bakterier kommer in via bukkateternger Jamen, det låter väl bra det, säsköterska som delegerar ansvaret, i ett skede i livet där ett sorge- Karl- Oskar som insjuknade för berättar Marie-Louise. arbete över förlorad hälsa och Marie-Louise bär plastförkläde fem år sedan. Fyra gånger per dag ringer det kraft pågår, säger Marie-Louise. På kommunens särskilda boenden har rätter som erbjuds som ett alternativ den maträtt som står på den vanliga och småpratar med Karl-Oskar. på hos Karl-Oskar och hans fru Hon önskar att fler yngre vårdtagarna i dag två rätter att välja på till den ordinarie maten. menyn, säger Gertrud Sonesson, I rummet intill vaknar hans fru Utbildades på sjukhuset Maja. ville prova att jobba inom hemvården. till kvällsmaten. En vecka kan det vara pizza, kostchef i Lund. Vårdtagare och vårdpersonal har en annan risgrynsgröt eller crêpes. Gertrud Sonesson utsågs 2008 till Maja. Han har full koll både på Alla besök bokförs noggrant i Hur är det med Maja? Jag tittar till henne när jag är klar med styrkan. och omsorgsförvaltningen. domar när jag började för många sina värden, vikt och dialys- den gula kontaktpärmen från vård- Jag hade själv en del för- tillfrågats vilka rätter som är populära. Det viktiga är att vårdtagaren alltid Årets Kostprofil, Restaurangvärldens Det har lett till ett antal önskerätter har ett alternativ att välja på, utöver nationella hedersutmärkelse. Gertrud Sonesson dig, säger Marie-Louise och tar Flera av oss som i dag ger Marie-Louise fäster väskan på år sedan. Men det är ett väldigt Karl-Oskars blodtryck. Läsglasögonen Karl-Oscar dialys här hemma ut- cykeln igen. varierande yrke. Den äldre gene- åker på för att konstatera: bildades redan på sjukhuset. Jobbet väcker tankar om ens rationen är en skatt av berättelser /75. Det är alltid en legitimerad sjuk- egen ålderdom. Ofta kommer vi in och erfarenheter. 13 Bra undervisning i Lunds skolor Under våren fick alla skolor och förskolor i Lund besök av skolinspektionen. Goda betyg delades ut men också krav på förbättringar. anna bjärnmark Istockphoto Marie-Louise Stanley, undersköterska sedan 28 år är medveten om att hemvård, utöver rätt utrustning, kräver ödmjukhet och respekt. Det är viktigt att vården sker i samförstånd. hemvård q I Lunds kommun är det närmare 1180 brukare som får hemvård (service/ omvårdnad). På Norra Fäladen är det cirka 90 personer. q Totalt årsarbetar 379 personer inom hemvården. q Budgeten för hemvården är 227,5 mkr för Å Skol inspektionens granskning visar att Lunds skolelever får bra under visning. Allra bäst på att tillgodose elevernas utbildningsbehov, enligt skolinspektionen, är grundskolorna Byskolan i Södra Sandby och Hagalundsskolan i Dalby. Särskilt bra betyg får Lund också för modersmålsverksamheten. Eleverna uppnår målen i läroplanen och i kursplanerna i hög grad och en stor andel av dem går vidare från grundskolan till gymnasiet och sedan till högskolestudier. Barngrupperna i Lund är relativt små, samtidigt som personaltätheten är högre än rikssnittet. Också lärartätheten i grund- och gymnasieskolan är hög. Lund utsågs i år till näst bästa skolkommun i Lärarförbundets rankning av Sveriges alla kommuner i jämförelsen Årets skolkommun. Områden att förbättra Men skolinspektionen ger också exempel på områden att förbättra, vilket är en del av syftet med de regelbundna tillsynerna. Lund har inte ett tydligt grepp om skolornas resultat. Det saknas sammanställningar av elevernas resultat i årskurs 5, i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolan. Det stämmer att det på kommunnivå saknas sammanställningar över de yngre barnens resultat men det görs ju uppföljningar ute på skolorna. Lunds kommun gör en hel del uppföljningar men inte just inom de områden som skolinspektionen pekar på, säger Ingela Hyddmark, utvecklingsledare inom Lund Öster. Redan för sju år sedan uppmärksammades att elevernas inflytande över undervisningen var dåligt. Trots att kommunen sedan dess arbetat med att förbättra det var skolinspektionen fortfarande inte nöjd. En del fritidshem når inte heller upp till målet att erbjuda en meningsfull fritid utan förvarar snarare än utvecklar och stimulerar. Men förutsättningarna att rätta till de brister som framkommit är goda. Det menar både inspektionen och kommunen. Arbetet pågår för fullt och kom igång redan i samband med skolinspektionens besök i våras. Efter de olika besöken gavs, redan samma dag, en muntlig återkoppling, säger Ingela Hyddmark. Regelbunden tillsyn Besöken i skolorna, som skedde under april och maj, är en del av den regelbundna tillsyn som skolinspektionen gör i alla skolor i landet. Senast 21 november ska konkreta förslag till förbättringar ha skickats in till skolinspektionen. Nu sker olika former av arbete, på olika nivåer, för att åtgärda det som vi fått kritik för. Vi jobbar med det här på förskolor, fritidshem, skolor och på förvaltningsövergripande nivå. En del av kritiken är av mer formell karaktär, det kan till exempel handla om att tydliggöra planer och rutiner för att uppfylla författningskrav. Annat arbete är mer långsiktigt, som arbetet med elevinflytande. Där krävs en mer genomgripande förändring över tid, säger Ingela Hyddmark.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, BRUNA PÅSEN LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushålls avfall

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL Start 3 november Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL 1 Säg hej till den gröna påsen! Äntligen har det blivit dags för alla boende i KSRR:s medlemskommuner att sortera ut sitt matavfall. Ett viktigt steg

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Nu kan du sortera dina matrester i gröna påsen. www.stockholm.se/gronapasen

Nu kan du sortera dina matrester i gröna påsen. www.stockholm.se/gronapasen Nu kan du sortera dina matrester i gröna påsen www.stockholm.se/gronapasen Hej igen! Under en nio månaders testperiod kommer du att kunna slänga dina matrester i Gröna påsen som du sen slänger i samma

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i enbostadshus

MATAVFALLSINSAMLING i enbostadshus MATAVFALLSINSAMLING i enbostadshus Varför samlar vi in matavfall? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bilaga 1 Barnens avfallsplan 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Program för Fairtrade Fokus i Norrköping 2011

Program för Fairtrade Fokus i Norrköping 2011 Program för Fairtrade Fokus i Norrköping 2011 Måndag 10 oktober söndag 23 oktober Harrys erbjuder hemlagad Fairtrade kaka med apelsin&mangotäcke samt Fairtrade- och KRAV märkt kaffe. Pris: 85:- Harrys,

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen består

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU har vi BÖRJAt SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU BÖRJAR VI SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in matavfall?

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

18-21 MAJ 2014 FYRA DAGAR, FYRA INRIKTNINGAR, ETT LÄN

18-21 MAJ 2014 FYRA DAGAR, FYRA INRIKTNINGAR, ETT LÄN 18-21 MAJ 2014 FYRA DAGAR, FYRA INRIKTNINGAR, ETT LÄN Klimatveckan 2014 En dag för allmänheten Den första dagen var i största allmänhet väldigt lugn och lite folk i rörelse. Möjligtvis på grund av krock

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Det ska vara enkelt att söka bostad

Det ska vara enkelt att söka bostad Det ska vara enkelt att söka bostad 1 2 3 4 Här behöver du inga vassa armbågar Visst kan det vara svårt och omständligt att söka bostad. Man tröttnar lätt på att hålla kontakt med alla fastighetsägare

Läs mer

Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010

Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010 Frågor och svar med politiker och Ungdomsrådet i Sjöbo Gydarp, 7 oktober 2010 Representanter från partierna var: Sjöbopartiet: Roger Karlsson och Carina Jönsson Moderaterna: Kent-Ivan Andersson (ordförande

Läs mer

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö!

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! Ett hållbart samhälle bygger på att allt avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem så även i Lysekil Lysekils

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

1. Val av justerare Eva Borg (S)

1. Val av justerare Eva Borg (S) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-04-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 5 maj 2015 klockan 8.30 i Kungsbacka rummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Eva Borg (S) 2. Taxor och

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer