Översvämningar påverkan på människor och samhällen

Transkript

1 Översvämningar påverkan på människor och samhällen Av: Magnus Strömberg, Olga Smirnoff, Tobias Johansson 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning s Politiskt ansvar och skador på infrastruktur s Näringslivet: Case study av Pakistan 2010 s Den psykosociala och mänskliga effekten: Case study av s. 6 Storbritannien 2000 och U- och I-landsperspektiv s Befolkningstryck s Konsekvenser av högt befolkningstryck fallet Lusaka s Naturligt vattendrag/komposit, förändrat av människan s. 12 Källförteckning s. 14 2

3 1. Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar översvämning på sin hemsida på följande sätt: Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar när marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott på vatten som kan uppstå vid till exempel skyfall eller snösmältning. Översvämningar är ett vanligt förlopp i naturen och när det händer regelbundet ser vi det som en naturlig variation av vattennivån. Men när översvämningar inträffar plötsligt och medför stora skador upplever vi det som naturkatastrof. Uppenbarligen är det störst risk för översvämningar på landområden kring sjöar, vattendrag och hav. (MBS, 2009) Sedan några år tillbaka har det larmats om stigande havsvattennivåer och översvämningar världen över, vilket vi borde ta på allvar. En stor del av världens befolkning bor längs med kuster eller i alldeles nära anslutning till dem. En stigande havsyta kommer att öka befolkningstrycket avsevärt och tränga ihop människor i större utsträckning än vad som är fallet idag. Självfallet kommer det här att påverka olika mycket beroende på var i världen som människor bor (Axelsson 2013). I det här arbetet kommer vi att presentera hur översvämningar påverkar människor och samhällen i olika delar av världen och utifrån olika perspektiv. Vi redogör för orsaker, konsekvenser och förebyggande arbete som kan göras på lokal, nationell och internationell nivå. 2. Politiskt ansvar och skador på infrastruktur Hantering av översvämningsrisker kan man spåra så långt tillbaka som till 1200-talet i Storbritannien och kring Donaus vattensystem, skriver Lars Nyberg i forskningsöversikten Översvämningar och riskhantering (2008, s. 12). För att främja samhällsutbyggnad i Holland infördes vattenstyrelser och på 1300-talet byggdes ringformade vallar som skyddade det omkringliggande landområdet. Länge var vattendragen och havet det viktigaste färdmedlet för människor och det finns källor som visar att det gjordes ett stort antal omdragningar och rätningar på 1800-talet av många europeiska vattendrag i syfte att gynna sjöfarten. Idag har man utarbetat olika metoder för hantering av översvämningsrisker och prevention. 3

4 Bild 1. Antal naturkatastrofer av olika slag under åren respektive Data från EM-DAT databasen vid CRED. Tabellen ovan kommer från The International Disaster Database (CRED) och visar sammanställningen av olika naturkatastrofer som drabbat jorden och dess befolkning mellan åren och året Stolpdiagrammet visar tydligt att översvämningar är den vanligast förekommande naturkatastrofen. Men det mest anmärkningsvärda är att det har inträffat 226 stycken översvämningar under året 2006, vilket är 64 stycken fler än vad som skedde under en tidigare femårsperiod. Vad detta beror på kan man diskutera. Som vi nämnde i inledningen så klassas översvämning som naturkatastrof när den har negativa effekter för människan. Att fler översvämningar blir till katastrofer och alltså påverkar människor, egendom och infrastruktur kan bero på vårt sätt att bygga t.ex. dammar, strandnära och befolkningstäta samhällen. En annan orsak är den omtvistade växthuseffekten. Mer om dess effekter finns i nästa avsnitt. För att förebygga att översvämningar drabbar samhällen och befolkning krävs politisk vilja, samarbetet, kunskap och resurser. I Sverige följer vi EU:s direktiv som antogs 2007 efter att flera europeiska länder drabbats av stora översvämningar. På nationell nivå genomförs direktivet som förordning (SFS 2009:956) om översvämningsrisker och genom MSBFS 2013:1, föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker. I direktivet ingår tre steg; Steg 1 - bedömning av geografiska områden i Sverige med betydande översvämningsrisk. Steg 2 - två typer av kartor ska utarbetas över områden med översvämningsrisk, den ena som visar översvämningshotade områden och en karta över översvämningsrisker inom det hotade området. 4

5 Steg 3 riskhanteringsplan för översvämningsriskerna ska tas fram. I boken Natural Hazards beskriver Keller och DeVecchio politikernas ansvar om att informera och utbilda allmänheten om översvämningsriskerna och nödvändiga åtgärder för att undvika naturkatastrofer. Tillvägagångssättet är informationskampanjer som till exempel riktar sig till förare att inte åka ut på vägar som ligger under vatten, eftersom ungefär hälften av dödsfallen vid översvämning orsakas av drunkning i bilar som förs bort av vattenmassorna. Andra metoder som nämns är skyltar som informerar om att man ska söka sig till högre markområden om vattennivån plötsligt börjar stiga. (Keller, DeVecchio. 2011, s. 195, 197) 3. Näringslivet: Case study av Pakistan 2010 Förutom de rent privata effekterna på hus och hem får naturligtvis översvämningar ofta stora effekter på det lokala näringslivet och ibland även det nationella och globala beroende på översvämningarnas omfattning och vilka delar av näringslivet som drabbas. Översvämningar kan förstöra stora arealer med odlad jord men även lokaler, anläggningar och infrastrukturen som i sin tur kan påverka näringslivet. Förvånansvärt lite studier har dock gjorts kring skador på kommersiella fastigheter vid översvämningar och dess effekter och det har saknats verktyg för att beräkna dessa (Namrata, 2013, s 334f). Det lokala näringslivets förmåga att absorbera och underlätta vid en naturkatastrof har stor betydelse för hur människor mentalt klarar följderna av en översvämning. Ett välmående lokalt näringsliv som inte drabbats så hårt kan hjälpa till att återuppbygga. Samtidigt kan ett fungerande näringsliv göra att känslan av normalitet, som ofta rubbas kraftigt vid en naturkatastrof, ökar, vilket i sin tur förbättrar den psykosociala miljön (Fields, 2012, s 314ff, Tapsell, 2001, s1516). Flera faktorer gör att det lokala näringslivet tar skada vid en naturkatastrof: Direkt fysisk skada genom fukt eller brand orsakad av översvämningen, t.ex. elfel. Plundring i det tillstånd av anarki som ibland uppstår vid svåra naturkatastrofer som orkanen Katrina. Förstörd infrastruktur. Förlorad arbetskraft som dött, skadats eller omplacerats eller flytt. Studier av översvämningarna i Pakistan 2010 tar upp flera av dessa faktorer. Studierna visar även att även minimala stödinsatser gör en stor skillnad på hur snabbt det lokala näringslivet kan återhämta sig från en översvämning. De stora stödinsatserna går dock ofta till privatpersoner och hem. Stora företag med större kapital och resurser återhämtar sig snabbare än mindre företag. Beredskap inför översvämningar och att kunna förlita sig på stöd från släkt och vänner var också betydelsefulla faktorer, det senare gör att även affärer i mindre ekonomiskt utvecklade länder som Pakistan ändå relativt snabbt kan återhämta sig. I fallet Pakistan hade nästan 90% av alla drabbade affärer återöppnats inom ett halvår efter översvämningen, även om 75% av dessa gick med förlust (Asgary, 2012, s46-56). En annan studie av samma katastrof drar slutsatsen att när staten är svag är näringslivet beroende av nytänkande entreprenörskap som är berett att hjälpa sig självt ur krisen. (Looney, 2012, s 238ff). 5

6 Bild 2: Översikt på omfattningen av översvämningarna i Pakistan 2010 (bild från nedladdat ) Konsekvenserna behöver inte alltid vara negativa för näringslivet. Översvämningar kan ha en gynnsam effekt på jordbruket. Historiskt sett har översvämningar varit avgörande för vissa områdens välstånd, t.ex. längst Nilen i Egypten (Keller, E.A. 2011, s 184f). 4. Den psykosociala och mänskliga effekten: Case study av Storbritannien 2000 och 2007 Studier har visat att människor som utsatts för översvämningar, föga överraskande, i högre grad lider av stressymtom och psykisk ohälsa än de som inte har det och att effekterna kan sitta i över en lång tid (Maltais, 2011, s 130). En brittisk studie av översvämningar i mellersta Storbritannien 2000 menar att det är tre faktorer som påverkar vilken psykosocial följd som en översvämning får på sin befolkning: 1. Själva hotets natur. 2. Hur översvämningshotet informeras till befolkningen. 3. Det drabbade samhällets allmänna förmåga att återhämta sig från en översvämning (Tapsell, 2002, s 1512f) 6

7 Bild 3: De värst drabbade områdena i Storbritannien, 2000 (bild från nedladdat ) Risken för psykisk ohälsa hänger samman med skadornas omfattning på ens egendom liksom hur länge som man utsatts för översvämningen Smith, (2000, s 355f). Enligt en brittisk studie genomförd efter översvämningarna i England sommaren 2007 riskerar även kvinnor, arbetslösa och de med en historia av tidigare mental ohälsa att i högre grad drabbas av psykiska skador, ångest och depressioner (Paranjothy, 2011, tabell 2). Varför kvinnor drabbas värre än män kan vara att försäkringsbolag och byggföretag i högre grad utnyttjar singelkvinnor mer än män. Barn tar också större skada eftersom de i högre grad än vuxna fäster sig vid materiella ting och fasta rutiner (Tapsell, 2011, s 1516). Personer som utsatts för översvämningar har visat sig visa upp två till fem gånger fler symptomer på psykisk ohälsa än de som inte har gjort det (Paranjothy, 2011). Det har visat sig att endast en liten del av räddningsarbetet har varit inriktat på att psykiskt vårda de personer som drabbats, vilket är olyckligt eftersom en snabb bearbetning av psykosociala egenskaper som självkänslan minskar riskerna för bestående psykiska men. Undersökningen från 2002, som i huvudsak bygger på intervjuer med drabbade i engelska översvämningar år 2000, styrker detta. Den lyfter även fram andra faktorer som i översvämningarnas efterdyningar påverkat den psykosociala miljön. Den beskriver hur förorenat vatten och fuktiga hus påverkat den fysiska hälsan vilket i sin tur har lett till en misstänksamhet mot vattnet. Även om frivillig hjälp ofta har uppfattats som godhjärtad har besvikelsen varit stor över myndigheters agerande före och efter katastrofen, liksom attityden hos byggarbetarna som ansvarade för återuppbyggandet. Rädslan för kraftig nederbörd har ökat hos vissa, särskilt barn. Den största stressen verkar dock har uppkommit genom känslan av hopplöshet och vanmakt över att se ett helt livsverk försvinna. Den materiella förlusten har satt djupa spår (Tapsell, 2002, s 1516ff.). När folk tvingas omförflyttas mot sin vilja för att den gamla världen plötsligt har upphört skapas en känsla av att inte höra hemma någonstans som kan upplevas som mycket stressande. Särskilt drabbar detta de fattigaste grupperna i samhället som ofta saknar medel att återuppbygga och som kanske saknar kunskap om sina rättigheter och försäkringar (i den mån de har haft råd med försäkringar) som hade kunnat hjälpa deras återflytt, vilket studier av orkanen Katrinas följder har visat (Fields, 2012, s 315, Keller 2011, s 327). För att minska stressen bör därför myndigheter gå ut med så mycket information som möjligt gällande insatser vid eventuella översvämningar, vilka förebyggande åtgärder som genomförts, samt försöka förutsätta och varna i god tid. Flera studier visar att även i 7

8 välutvecklade länder som Storbritannien och USA har myndigheternas förarbete ofta varit otillräckligt. Varningar har kommit för sent och beredskapen har varit dålig (Tapsel, s 1517f). Enligt en holländsk studie kan det vara svårt att få folk att uppskatta riskerna med en översvämning och ta dessa på allvar. Försök har gjorts med avancerade 3D-effekter, vilket hade en något större påverkan för de som fick uppleva det än de som fick nöja sig med mer traditionell 2D. Men det hade ändå väldigt liten effekt på de som genomförde testets lust att köpa översvämningsförsäkringar (Zaalberg 2013, s 873ff). Studier har även visat att ju högre inkomst och desto tryggare folk känner sig, desto mer riskbenägna blir de. Förmögenhet gör det lättare att flytta i händelser av en katastrof (Daniel, 2009, s.362). Människors beteende efter en översvämning har visat sig förändras på olika sätt. Vissa påstår att deras förhållande till sin partner förbättrades genom de hårda gemensamma upplevelserna. Andra hävdar motsatsen och menar att stressen gått ut över familjen (Tapsel, 2002, s 1519). 5. U- och I-landsperspektiv Översvämningar har funnits i alla tider och är en naturlig del av det biologiska och hydrologiska kretsloppet. De kan uppstå överallt där det finns nederbörd men vissa länder och områden är mer drabbade än andra. Utvecklingsländer är de som drabbas värst. Detta menar Keller och DeVecchio, beror på att de har brister på övervaknings- och varningssystem, inte tillräckligt utbyggd infrastruktur och ingen effektiv katastrofhjälp (2011, s. 182). EMDAT databas har samlad statistik över olika typer av naturkatastrofer. Tabell 1 som är hämtad därifrån visar att de största översvämningskatastroferna, baserat på antalet drabbade människor, under en tioårsperiod har inträffat i Asien. Country Date No Total Affected China P Rep, General Flood 29/05/ China P Rep, General flood 15/06/ China P Rep, General Flood 1/06/ China P Rep, General Flood 1/07/ Bangladesh, General flood 20/06/ China P Rep, General flood 15/07/ India, General flood 20/06/ Pakistan, Flash Flood 28/07/ India, General flood 24/07/ China P Rep, General Flood 1/09/ Tabell 1: Översvämningskatastrofer mellan sorterade efter totala antalet drabbade människor på landsnivå. (EM-DAT: The OFDA/CRED International Disaster Database. Université Catholique de Louvain - Brussels Belgium. Created on: Oct Data version: v12.07) Att Asien även i framtiden kommer att vara en del av världen som kommer att drabbas av häftiga översvämningar skriver forskarna om i rapporten A new approach to flood risk assessment in Asia-Pacific region based on MRI-AGCM outputs. I den kan man läsa att klimatförändringarna som orsakats av växthusgaser ändrar inte bara temperaturen och strålningen utan även ökar nederbördsmängden, markfuktigheten och många andra atmosfäriska faktorer, som i sin tur ökar riskerna för översvämning. Eftersom Asien- och 8

9 Stillahavsregionen är särkilt sårbart har man med hjälp av topografibaserad analysmetod försökt kartlägga riskerna för framtida översvämningar, både på kort- och lång sikt. I undersökningen har man använt sig av två versioner av högupplöslig simulator som läser av jordens atmosfäriska cirkulation för meteorologiska studier och prognoser. (2012, s. 1-3) Resultatet som redovisas i rapporten visar att översvämningar orsakade av häftiga regn kommer att öka i regionerna som visas på kartan. För att bättre bedöma översvämningsriskerna i dessa områden behövs en sammanställning av storskaliga studier som denna och resultat från mätningar från lokala avrinningsområden, menar forskarna. Bild 4: I bild a) och b) är tagna med en tidigare simuleringsmodell (MRI-AGCM3.1S) och bilderna c) och d) med en nyare modell (MRI-AGCM3.2S). Bilderna b) och d) visar en sammanställning av översvämningsrisken idag och i nära framtiden medan a) och c) från i dag och lång fram i tiden. Betraktar man kartorna här ovan kan man se att de regioner som redan idag och även i framtiden kommer att ligga i riskzonen för kraftiga översvämningar är gränstrakten mellan Indien och Kina och länderna Nepal, Bangladesh, Bhutan, Pakistan, Burma, Thailand, Vietnam, Kambodja och Kina. För att kunna uppskatta ländernas förmåga att förebygga och hantera översvämningskatastrofer har vi titta på indikatorn Human Development Index (HDI) på sidan Human Development reports, där de berörda länderna är år 2012 rankades bland medium- och låg-utvecklade länder. Det krävs ekonomiska resurser av ett land för att göra riskanalyser, kartläggningar, installera mätanordningar och varningssystem för att förebygga skador vid översvämningar. På det planet har I-länder bättre förutsättningar att varna, skydda och undsätta sin befolkning, även om de materiella skadorna överlag blir större i i-länderna. En annan anledning till att översvämningar skördar fler människoliv i U-länderna än I-länder är den utbredda fattigdomen som gör att människor bor mycket tätt i undermåliga bostäder vid flodstränderna. Ett exempel där kombinationen av hög befolkningstryck och dålig 9

10 stadsplanering ledde till en stor katastrof med nästan 300 döda hände i Filippinska huvudstaden Manila år I slutet av september det året drabbades landet av en tyfon som gav en nederbörd på 440 mm inom 12 timmar. (Keller, DeVecchio. 2011, s ). Tidningen The New York Times skriver att kåkstäderna har identifierats som en stor faktor till att katastrofen blev så omfattande. (Nytimes.com, ). 6. Befolkningstryck Flera av de områden som riskerar att drabbas av översvämningar är, som vi redan nämnt, mycket tätbefolkade. Bangladesh till exempel är ett av världens mest trångbodda länder och nästan samtliga av de 164 miljoner invånarna bor i områden som riskerar att drabbas av kraftiga översvämningar. Stigande havsnivåer kan tvinga miljontals invånare till att fly från sina hem. Frågan är vart de då ska ta vägen. Grannlandet Indien är i varje fall övertygat om att många kommer att söka sig dit och har redan nu preparerat genom att bygga en 400 mil lång gränsbarriär för att hindra framtida klimatflyktingar att ta sig in i landet (Belt, 2011). Bild 5: Befolkningstätheten i världen. SEDAC Data, Gridded Population of the World (GPW), v3. Tillgänglig ( ). Ett annat tättbefolkat land som riskerar och med säkerhet kommer att drabbas hårt om utvecklingen fortsätter är Nederländerna. Här lever människor otroligt tätt på en relativt liten yta, varav en stor del ligger under havets yta. Med hjälp av vallar har man lyckats hålla havet ute och även skapat stora ytor med nytt land. I en framtid med högre havsnivå ligger en del av dessa områden illa till och frågan är vilka oväder de här vallarna håller för. Ett försök som pågår ibland annat Amsterdam är att bygga flytande hus som ligger förankrade vid stora pålar som har slagits ner i havsbottnen. Med hjälp av ringar kan de följa med vattennivån när Nederländerna drabbas av översvämningar och oväder (Folger, 2013, s 41). En stor anledning till att människor bosätter sig i områden som riskerar att drabbas av översvämningar är att de bördiga områden som ligger på säkrare mark redan är besatta och att den inte räcker till när befolkningen ökar. I människans natur ligger att försöka överleva och om det då behövs är man beredd att ta vissa risker. Bördiga områden ligger oftast nära olika 10

11 typer av vattendrag och av naturliga orsaker drabbas dessa mer eller mindre regelbundet av översvämningar. Om en floddal ger god avkastning när man skördar kan det vara värt risken att odla där, även om man vet att området förr eller senare kommer att översvämmas (Keller 2011, s 184). Bild 6: De bästa odlingsmarkerna i världen. Jämför med bild 5 och se var det bor flest människor. Amato, Evan. University of Wisconsin, University communications. Tillgänglig: ( ). 7. Konsekvenser av högt befolkningstryck fallet Lusaka Översvämningar sker inte enbart i kustnära områden utan även efter flertalet vattendrag i inlandet. Många av dem drabbas särskilt hårt efter att människan har gett sig in och påverkat naturens förlopp. Ett typexempel är Lusaka i Zambia, en stad vars befolkning har ökat snabbare än vad stadsplanerarna har hunnit med. Många har slagit sig ner och skapat hela oplanerade stadsdelar och där byggt enkla hus av de material som man har fått tag i. En hel del av dessa människor slog sig ner i låglänta delar längs ett vattendrag som korsar genom staden. Mycket riktigt drabbades dessa delar regelbundet av översvämningar när regnet föll i stora mängder (Nchito 2007, s 542). För att komma till rätta med detta byggde man en damm uppströms som skulle fånga upp de stora vattenmängderna, något som den också gjorde. Ett problem är dock att dammen är felkonstruerad genom att den är byggd med en helt rak dammvägg istället för med en konkav som står emot betydligt större vattenmängder. Om det kommer mer vatten än förväntat är det risk att dammen brister och drabbar de människor som bor efter floden nedströms. För att lösa detta byggde man en kulvert från dammen ner till flodfåran för att kunna jämna ut vattenflödet. Även detta har misslyckats på grund av att trycket från vattnet uppströms emellanåt blir så högt att det kommer så mycket vatten forsande att det inte hinner rinna undan, vilket orsakar nya översvämningar längre ner. Kontentan är att man helt enkelt flyttar problemet fram och tillbaka. (Nchito 2007, s ) 11

12 8. Naturligt vattendrag/komposit, förändrat av människan En flod eller ett annat vattendrag som rinner igenom ett område följer oftast sin naturliga fåra. Denna ändras med tiden på grund av erosion där den meandrar fram. Vid snösmältning, häftiga skyfall och andra kraftigare oväder kan vattendraget svämma över sina breddar. I synnerhet får det stora konsekvenser i flacka områden, ofta bördiga områden som används för odling och där det även bor mycket människor. I alla tider har människor försökt att påverka detta för att minska de allvarliga konsekvenserna av detta. Det kan vara genom att leda om vattnet, försöka ändra vattenfåran, bygga dammar etc. (Keller 2011, s 174). Att bygga kanaler för att undvika översvämningar i bebodda områden, till exempel städer, kan så klart vara frestande. Vallar vid sidan av kanalerna byggs sedan i tillräcklig höjd för att skydda människor och bebyggelse i området. Den trygghet och säkerhet som uppnås måste självfallet kännas skön för de boende och minska de ofta otroligt höga kostnader i såväl människoliv och pengar som en kraftig översvämning kan åstadkomma. En risk som uppstår är att kanalen blir som ett slags flaskhals och det som inträffar då är att vatten som kommer ovanifrån vid kraftigt regn eller oväder inte hinner rinna undan. Resultatet blir då en översvämning uppströms som kan vara väl så allvarlig och drabba områden som tidigare gått fria från allvarliga översvämningar (Keller 2011, s ). Bild 7: Skiss som visar var man får och inte får bygga och exploatera mark enligt de nya föreskrifterna om flodslätter i USA. Pinal County, A sustainable kind of county. Tillgänglig: ges/floodplainterms.aspx ( ). Experter av olika slag är numer fullständigt överens om att det inte finns en universalmetod för att komma till rätta med översvämningar. Däremot är det av högsta vikt att komma fram till metoder som leder till att riskerna för katastrof vid översvämningar minimeras. I USA till exempel arbetar man på att införa ett översvämningsförsäkringsprogram som innebär att man 12

13 siktar på att förbjuda alla nyetableringar inom områden som beräknas översvämmas oftare än vart hundrade år. På kort sikt ska dessa försäkringar även användas för att betala ut ersättning till människor som bor på olämplig mark och drabbas av översvämningar (Keller 2011, s 199). Slutsatsen att dra av detta måste vara att man måste tänka sig för noga innan man bestämmer sig för att göra dessa ingrepp för att hålla vattnet ute. Det gäller att försäkra sig om att man när man löser ett problem, inte skapar ett annat som är större. 13

14 Källförteckning Amato, Evan. University of Wisconsin, University communications. [Elektronisk]. Tillgänglig: < [ ]. Asgary, A. Anjum, M.I. Azimi, N. Disaster recovery and business continuity after the 2010 flood in Pakistan: Case of small businesses. [Elektronisk] International Journal of Disaster Risk Reduction. ISSN , vol 2, 2012 Tillgänglig: [ ] BBC News. Flood damage runs into millions ( ) [Elektronisk] Tillgänglig: < [ ]. Belt, Don (2011) Uppsjö av utmaningar. National Geographic 2011:5, s Caros H. Conde (2009) Choked Floodways Feed Manila s Thyphoon Toll. [Elektronisk] New York Times, 4 oktober. Tillgänglig; < ]. Daniel VE, Florax, Raymond J. G. M. Flooding risk and housing values: an economic assessment of environmental hazard. [Elektronisk] Ecological economics. ISSN , 2009, Volym 69, nr 2 Tillgänglig: < [ ] EM-DAT (Centre for Research on the Epidemiology of Disasters) /Database / The International Disaster Database / (senast uppdaterad ). [Elektronisk]. Belgium, Brussels; Université Catholique de Louvain. Tillgänglig; < [ ]. Fields, C.B, Barros, V, Stocker, T.F. (2012), Managing the Risks of Extreme Events and Disastersto Advance Climate Change Adaption. IPCC Folger, Tim (2013) När havet stiger. National Geographic 2013:9, s HDR (Human Development reports)/indices & data/ International Human Development Indicators (HDI) 2012 Rankings. [Elektronisk] UNDP (United nations development programme). Tillgänglig; < [ ] Keller, Edward A. De Vecchio, Duane E. (2011) Natural Hazards: Earth's Processes as Hazards, Disasters, and Catastrophes. Pearson Prentice Hall, USA. Looney, R. Economic impacts of the floods in Pakistan, [Elektronisk] Contemporary South Asia. ISSN , 2012, Volym 20, nr 2 Tillgänglig: < [ ] Maltais D, Lachance L. (P1-97) Long-Term Effects of a Flood on the Psychosocial Health of Victims. [Elektronisk] Prehospital and Disaster Medicine. ISSN X, 05/2011, Volym 26, nr S1 Tillgänglig: < [ ]. 14

15 MSB (Myndighet för samhällsskydd och beredskap) / Förebyggande / Naturolyckor / Översvämningar / (senast uppdaterad ). [Elektronisk] Karlstad; MBS. Tillgänglig; < [ ]. Namrata Bhattacharya, Jessica Lamond, David Proverbs, Felix Hammond. Development of conceptual framework for understanding vulnerability of commercial property values towards flooding. [Elektronisk] International Journal of Disaster Resilience in the Built Environment. ISSN Vol 4, nr Tillgänglig: < [ ]. Nchito, Wilma S (2007) Flood risk in unplanned settlements in Lusaka. [Elektronisk]. Environment and Urbanization 2007:19, s Tillgänglig: < eau.sagepub.com/content/19/2/539>. Nyberg, Lars (2008) Översvämningar och riskhantering en forskningsöversikt. [Elektronisk]Myndighet för samhällsskydd och beredskap. Tillgänglig; < ningar%20och%20riskhantering.pdf> [ ]. Paranjothy S, Palmer SR, Gallacher J, et al. Psychosocial impact of the summer 2007 floods in England. [Elektronisk] BMC public health. ISSN , 2011, Volym 11, nr 1 Tillgänglig: < [ ]. Pinal County, A sustainable kind of county. [Eletronisk]. Tillgänglig: < T/FLOODPLAIN/Pages/FloodplainTerms.aspx>. [ ]. SEDAC Data, Gridded Population of the World (GPW), v3. [Elektronisk]. Tillgänglig: < Smith BW, Freedy JR. Psychosocial Resource Loss as a Mediator of the Effects of Flood Exposure on Psychological Distress and Physical Symptoms. [Elektronisk] Journal of Traumatic Stress. ISSN , 04/2000, Volym 13, nr 2 Tillgänglig: < [ ]. Tapsell SM, Penning-Rowsell EC, Tunstall SM, Wilson TL. Vulnerability to flooding: health and social dimensions. Philosophical transactions. [Elektronisk] Series A, Mathematical, physical, and engineering sciences. ISSN X, 07/2002, Volym 360, nr Tillgänglig: < [ ] World as I see it. Blogg. [Elektronisk] Tillgänglig: < worldasiseeit.blogspot.se/2013/08/flood-control-in-punjab-and-sindh-and.html>. [ ]. 15

16 Youngjoo, K, Kuniyoshi T, Kazuhiko, F, Jun, M. (2012) A new approach to flood risk assessment in Asia-Pacific region based on MRI-AGCM outputs. [Elektronisk]Hydrological Research Letters 6, Tillgänglig; J-STAGE ( doi: /HRL [ ]. Zaalberg R, Midden CJH. Living behind dikes: mimicking flooding experiences. [Elektronisk] Risk analysis an official publication of the Society for Risk Analysis. ISSN , 05/2013, Volym 33, nr 5 Tillgänglig: < [ ]. 16