ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS DITT BARNS FRAMTID. Märkning av barnvagn Tips på vad du ska tänka på inför köpet

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS November 2011 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus Nr. 1 DITT BARNS FRAMTID 3TIPS LÄGG GRUNDEN FÖR DITT BARNS HÄLSA FOTO: PRIVAT OCH SHUTTERSTOCK Susanne Dalsätt, kostrådgivare: Den största risk som vi i dag utsätter barn för är för mycket sött. Märkning av barnvagn Tips på vad du ska tänka på inför köpet Oroväckande tecken Barn i dagens samhälle rör på sig alldeles för lite 6 nr av Vi Föräldrar + BADHANDDUK FRÅN HIMLA + BOK Gå in på: Allt för bara Totalt värde 599:- 199:- + porto 29,50 kr

2 2 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Barndom går aldrig i repris. Allt som kan göras för att barn ska ha en trygg och härlig uppväxt blir en vinst för hela samhället. Vuxna är de som kan skapa förutsättningarna för det. Föräldrar är helt enkelt de bästa trygghetsskaparna VI REKOMMENDERAR SIDA 4 Dennis & Marlis Nilsson Fosterhemsföräldrar FOTO: OLIVER CRONAN Det är otroligt givande. Man får så mycket tillbaka av det arbete man lägger ner. Barn är det mest värdefulla vi har. De är framtiden. I Sverige finns nära två miljoner barn, vilket innebär att drygt var femte svensk är under 18 år. På så vis är Sverige ett rikt land. Men även mätt i mer vanliga termer visar att vi lever rikt sett till vårt materiella välstånd. Enligt en undersökning från SCB har 95 till 97 procent av vårt lands barn en egen mobil. Nästan lika många har egen cykel och eget rum hemma. Så visst kan man säga att vi har det bra. Samtidigt måste vi komma ihåg att allt inte är pengar. Mänsklig närhet Ett barns trygghet och välbefinnande är långt ifrån mätbart i enbart kronor och ören. Prylar och pengar kan aldrig ersätta den mänskliga närheten och omsorgen. Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. De har störst möjlighet att ge både kärlek och goda värderingar och vanor. Detta håller också barnen och ungdomarna själva med om. Därför ska föräldrar känna att de har stöd i sin viktiga uppgift. Regeringen har avsatt medel som igångsatt en utveckling av ett föräldrastöd i mer än hundra av Sveriges kommuner. Maria Larsson Barnminister (KD) FOTO: KRISTDEMOKRATERNA Här utvecklas modeller som sedan kan användas i hela landet. Tanken är att stödet ska finnas där, inte bara när barnen är små utan också när tonårsproblemen dyker upp. Då känner många föräldrar sig ganska ensamma. De kan behöva både kunskap och nätverk. Att ta del av andras lösningar på ett problem blir då möjligt. Samarbeta med andra Föräldrar som samarbetar med varandra kan gemensamt komma överens om komma-hem-tider och om nej till alkohol. Det gör skillnad. Föräldrar är helt enkelt de bästa drogförebyggarna, de bästa brottsförebyggarna och de bästa trygghetsskaparna. Ibland finns inte tryggheten på plats i hemmet. Omsorgen om barnet kan svikta på grund av att föräldrar har en psykisk sjukdom eller ett missbruk. I Sverige växer barn upp med föräldrar som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. 60 procent av missbruks- och beroendevårdens klienter är föräldrar. Stort behov av andra vuxna Barn som växer upp i sådana miljöer har själva fem gånger förhöjd risk att hamna i missbruk och/ eller kriminalitet. Dessa barn har ett mycket stort behov att andra vuxna som ser barnets situation och stöder. Här behövs kloka lärare, fotbollstränare, fritidsledare, scoutledare, nattvandrare, socialsekreterare och poliser. Både det offentliga och det civila samhället måste se, lyssna på och stödja den unge. Lek, lyssna och visa respekt Ett afrikanskt ordspråk säger att det går åt en hel by för att uppfostra ett barn. Barn kan aldrig ha för många vuxna runt omkring sig. Faktum är att alla barn och ungdomar vill ha fler vuxna att tala med. Vuxna som leker, vuxna som lyssnar, vuxna som visar respekt, vuxna som ger goda råd. Helt enkelt kloka vuxna. Det är den goda nyheten att vi som vuxna är efterfrågade. Både utifrån våra olika yrkesroller men också som grannar, släktingar och vänner. Så ta chansen att bli en betydelsefull vuxen! Konflikter 6 Vi behöver alla träna på att hantera våra vardagsrelationer bättre. Köp av barnvagn 12 Kolla att den barnvagn du köper har rätt kvalitetsmärkning. Vi får våra läsare att lyckas! DITT BARNS FRAMTID NR 1, NOVEMBER 2011 Produktionsledare: Martin Björinge Affärsutvecklare: Björn Östman Layout: Martin Björinge Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Nicole Podsiadly Tel: E-post: nicole.podsiadly@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, november 2011 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Björn Östman Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

3

4 4 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Vad innebär det att vara familjehem? Svar: Att ta hand om ett barn som behöver ett nytt hem innebär att axla ett mycket stort ansvar. Det är otroligt givande. Man får så mycket tillbaka av arbetet man lägger ner, säger Marlis Nilsson. Ställ upp för barn som behöver en ny familj FÖRÄNDRING FAMILJEHEM Det är nästan alltid tragiska omständigheter som ligger bakom att ett barn måste familjehemsplaceras. Ofta handlar det om droger, misshandel eller olika psykiska problem i den ursprungliga familjen. Marlis och Dennis Nilsson har varit familjehemsföräldrar under drygt 15 års tid och har hunnit samla mycket erfarenhet. Tommy blev familjehemsplacerad hos dem för 13 år sedan och bor fortfarande kvar hemma. Han har blivit som deras egen, eftersom hans mamma har gått bort och han inte har mycket kontakt med sin pappa. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har de också 16-årige Theo med särskilda behov. Jag har jobbat många år i skola och barnomsorg och sett många barn som farit illa. När Dennis och jag träffades sent i livet ville vi gärna ha en familj, och för oss känns det rätt att ställa upp för barn som behövde placeras, säger Marlis. Strikta rutiner Marlis liv är helt styrt av det faktum att hon och Dennis är ett familjehem för barn med särskilda behov. Det är strikta rutiner som gäller för Theo som går i särskola på dagarna, och som kräver mycket assistans på kvällar och helger. Han behöver till exempel mycket hjälp med sin personliga hygien, och blir han trängd kan han ta till knytnävarna. När Theo kom till oss var han väldigt svårt traumatiserad med spår av både psykiskt och fysiskt våld. Han hade stora problem med alla former av sociala kontakter och vi har fått jobba hårt på att han ska känna förtroende för oss. Det går bättre nu, men han är fortfarande mycket ojämn i vad han klarar av att göra, säger Marlis. Viktigt träffa biologiska föräldrarna Målet man arbetar mot som familjehem är att barnet ska återförenas med sin ursprungsfamilj. Därför är det viktigt att barnet regelbundet får träffa sina biologiska föräldrar. Theos föräldrar är födda i ett krigshärjat land och det finns även en syster som är familjehemsplacerad. Mamman har ingen kontakt med pojken. Pappan däremot, kommer på besök två till tre gånger i månaden, och Theo blir glad när han kommer. Det är inte alltid så lätt med de här besöken. Pappan gråter ofta när han är här och tycker att familjen ska vara tillsammans. Men det är länge sedan föräldrarna bodde ihop och han ser ju också vilken utveckling som skett sedan hans son kom till oss, säger Marlis. Marlis berättar att hon och Dennis har PROFIL Marlis och Dennis Nilsson Ålder: Båda två, 56 år. Familj: Tommy, 29, tidigare familjehemsplacerad hos dem. Theo, 16, är familjehemsplacerad. Bor: Villa i Höllviken. Yrke: Marlis är utbildad förskollärare. Dennis är personlig assistent. mycket uppbackning i sin roll som familjehem. De träffar sin handledare från företaget som ansvarar för familjehemsplaceringen en gång i veckan och får stödsamtal. Handledaren vägleder också skola och fritids och har habiliteringsmöten med alla som är involverade i vården. Det ordnas även utbildningsdagar där man kan träffa andra familjehemsföräldrar som tagit sig an barn med särskilda behov. Positiva erfarenheter Socialsekretarna i stadsdelen har en otroligt viktig roll och är lyhörda i sitt samarbete med oss som familjehemsföräldrar. De är duktiga på att se vad man klarar av för placering och vi har bara positiva erfarenheter i kontakten med dem. Det är klart att det är tufft att ta hand om ett barn med särskilda behov som kräver så mycket av en själv. Men man får också så mycket tillbaka. Det är fantastiskt att se när barn som man jobbat så mycket med är nöjda och glada, avslutar Marlis. Not: Tommy och Theo heter egentligen något annat. ULRICA STENBECK FRÅGOR & SVAR DENNIS OCH MARLIS NILSSON. Har ni plats i hemmet och hjärtat för en till? Kan du och din familj tänka er att ta emot ett barn eller en ungdom i ert hem som familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson? Är ni intresserade så kontakta Maria Gershagen, Staffanstorps kommun på eller via e-post till maria.gershagen@staffanstorp.se så berättar jag mer.

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER FAKTA FAMILJEHEM i familjehem I Sverige bor cirka barn och ungdomar 0 20 år i familjehem, det som tidigare kallades fosterhem. Beslut om placering Beslut om en placering av ett barn eller ungdom i familjehem görs av socialnämnden och kan ske med barnets och föräldrarnas samtycke enligt socialtjänstlagen (SoL). Om föräldrarna inte samtycker kan en placering ske enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det kan även ske enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). ÅTERFÖRENING Målet man arbetar mot som familjehem är att barnet ska återförenas med sin ursprungsfamilj. Därför är det viktigt att barnet regelbundet får träffa sina biologiska föräldrar. Omfattande utredning För att få bli familjehem är det viktigt att ha en stabil tillvaro, tid, utrymme och mycket tålamod. Du kan vara ensamstående, gift eller sambo, och bo i hus eller lägenhet. Bra frågor att ställa sig är om du kan arbeta i team tillsammans med biologiska föräldrar med många svårigheter. En familj som vill bli familjehem ska först gå igenom en omfattande utredning och godkännas av socialnämnden. FOTO: OLIVER CRONAN Hur förbereder man sig för att bli familjehem? Man måste vara överens inom familjen och förstå det stora ansvar det innebär att bli familjehem. Man måste vara på det klara med att det kräver mycket av en själv och att man många gånger måste åsidosätta egna behov och intressen. Vilka kontaktar man? Man kontaktar socialsekreteraren i sin kommun. Man kan också vända sig direkt till företag som gör egna utredningar för familjehemsplacering. Men socialtjänsten har alltid ett eget utredningsansvar. Hur ser processen ut? Det finns flera olika utredningsmetoder. Kälvestensmetoden innefattar en lång och ingående intervju om ens lämplighet som familjehem. Kommunen gör också hembesök. Processen tar ett par månader. Vilken ersättning får man? Det är förstås väldigt olika och beror helt på barnets behov. Kommunförbundet sätter riktlinjer för ersättning som även företag följer till viss del. Jag har full ersättning eftersom jag jobbar som familjehem på heltid. Hur mycket kontakt har man med socialtjänsten? I vanliga fall runt en gång i halvåret med socialtjänsten. Vi träffar vår handledare från ett privat företag en gång i veckan och gör regelbundna uppföljningar. Vi kan dessutom ringa när vi vill. Vad är det bästa med att vara familjehemsförälder? Det ger mig jättemycket! Jag har fått uppleva så mycket ihop med alla de barn vi har haft. När Theo kom till oss var han svår att få kontakt med, ville inte duscha eller byta kläder. Nu har han utvecklats enormt. Jag känner verkligen att jag gör nytta. Kontinuerlig kontakt Familjehemmet måste ha kontinuerlig kontakt med en socialsekreterare och en familjehemssekreterare som ska se till att barnet får den hjälp och omsorg barnet behöver. Flera aktörer Det finns i dag flera aktörer förutom kommunen som arbetar med familjehemsplaceringar. Dessa kan vara organisationer, stiftelser, företag och förbund. Har Ni plats för en till i Er familj? Just nu söker vi familjehem till barn och ungdomar som farit illa i livet. Ring om ni har tid och plats att hjälpa en ung människa till en ny och bättre tillvaro. Att vara familjehem är ett heltidsuppdrag och Ni får självklart arvode därefter. Tillsammans med en av våra erfarna familjehemshandledare och en läkare blir Ni en del i teamet runt den placerade. Familjehemshandledaren finns till som stöd och hjälp för Er, dygnets alla timmar året runt. Aleris Nåjden är verksamt i större delen av Sverige. Besök oss gärna på För mer information, kontakta Linda Sandgren: Telefon: E-post: linda.sandgren@najden.se NÅJDEN

6 6 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION 1TIPS LÄR DIG AVLEDA BARNEN Hantera konfl ikterna i vardagen bättre Ett familjeliv utan konflikter finns inte. När barnen är små kan det handla om vredesutbrott och syskonbråk. Tonårskonflikterna är ofta tjat om läxor och gränssättningar. Vi behöver alla träna på att hantera våra vardagsrelationer bättre. LYCKAT FAMILJELIV KOMMUNIKATION I boken Fem gånger mer kärlek ger psykologen Martin Forster tips på hur man kan skapa förutsättningar för ett bra familjeliv. Det gör man bäst genom att hitta det som är positivt i vardagen och försöka låta bli att kritisera och leta fel i barnets beteende. Man bör helt enkelt välja bort en hel del konflikter genom att avleda barnen oftare. Genom att göra barnen delaktiga i besluten skapar man ett positivt samspel. Barnet behöver mycket uppmuntran och beröm, men undvika fallgroparna så att du inte bara bekräftar barnets prestationer, säger Martin Forster. FOTO: PRIVAT Ger lösningar på problemen Det är viktigt att uppmärksamma och uppmuntra själva processen som leder fram till det färdiga resultatet. Fråga hur tänkte du när du ritade den där teckningen? i stället för att säga vad duktig du är som ritar så fint. I boken ger Martin Forster ett 50-tal pusselbitar som kan användas för att gynna samspelet mellan barn och föräldrar. Han fokuserar på lösningar i stället för att rada upp alla problem. Förespråkar kvantitetstid Jag förespråkar kvantitetstid snarare än kvalitetstid ihop med FAKTA KOMET är en förkortning för KommunikationsMetod och är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och lärare. Programmet bygger på att lära föräldrar och lärare ett bättre sätt att kommunicera med barnet. Grunden för programmet är kognitiv beteendeterapi (KBT). Utbildningen är kostnadsfri och finns för föräldrar till barn 3 11 år samt år. Idén är att det är den vuxne som i första hand måste ändra sitt beteende för att minska problemen. När föräldrarna lär sig att bli mindre reaktiva så blir det också färre konfl ikter. Martin Forster Psykolog barnen, framför allt när barnen är små. När det gäller äldre barn så är ett tips till föräldrarna att fånga tillfället till kontakt i flykten. Att passa på att prata när man skjutsar till aktiviteter. Man ska vara beredd att lyssna, men också kunna hantera att bli nobbad. När går konflikten över styr så Föräldrarna träffas i grupper med andra föräldrar under ledning av två gruppledare en gång i veckan under 11 veckor. Man utgår från exempel i vardagen och går igenom konkreta förslag och övningar att pröva mellan träffarna. Alla övningar och innehållet i kursen bygger på forskning. Utvärderingar har visat att föräldrar som genomgått en Kometkurs använde mer positiva metoder med barnen och att problemen i hemmet minskade med cirka 40 procent. UMGÅS MED BARNEN Jag förespråkar kvantitetstid snarare än kvalitetstid ihop med barnen, framför allt när barnen är små, säger psykologen Martin Forster. att man behöver söka professionell hjälp? Om barnet är missnöjt och tar med sig konflikten till skolan där det får problem, är det ett tydligt tecken. Och likaså om föräldern inte kan kontrollera sig och ofta tar hårt i barnet, då är det läge att söka hjälp. Hjälper föräldrar Martin Forster har varit med om att utveckla Kometprogrammet, föräldrautbildningar som använts mycket inom socialtjänst och psykiatri, men som också hjälper vanliga föräldrar att lättare hantera konflikter med sina barn. Idén med kurserna är att lära ut verktyg för ett mer positivt samspel mellan föräldrar och barn. Att det är föräldrarna som i första hand ska ändra sitt beteende, bryta gamla invanda mönster för att minska problemen. När föräldrarna lär sig att bli mindre reaktiva så blir det också färre konflikter. Komet för tonårsbarn Komet finns också för föräldrar med tonårsbarn och där handlar det mycket om att få tonåringarna att känna sig delaktiga i problemlösningarna. De här kurserna är viktiga insatser för att förebygga arbete mot droger och kriminalitet bland ungdomar, säger Martin Forster. ULRICA STENBECK ALKOHOLMISSBRUK Moas mamma är missbrukare Moa är 12 år och hennes mamma har druckit så länge hon kan minnas. När jag var liten förstod jag inte att det var fel att hon drack. Nu tycker jag det är läskigt, säger hon. Moa berättar att hennes mamma och pappa skildes i somras och att hon och hennes fyra syskon sedan dess har bott hos sin pappa. När de bor hos mamman under kortare perioder tycker Moa att det har blivit lite bättre, att mamman inte dricker lika ofta. Man märker på henne när hon har druckit för mycket. Hon mår dåligt och får röda ögon. Ibland kanske hon pratar lite sluddrigt. Jag tycker det är läskigt när jag ser att hon är full, säger Moa. Värst har det varit när hon kommit hem från skolan och hittat mamma ihop med sina drickande kompisar. Då har det varit så rörigt att Moa ofta gått hem till någon kompis i stället. Moas närmaste vänner vet om att hennes mamma har ett missbruk och Moa tycker det är skönt att kunna prata om hur hon har det hemma. Träffar jämnåriga För ett år sedan började hon gå på Flaskposten där hon träffar jämnåriga barn som befinner sig i samma situation. Flaskposten är ett samarbete mellan socialförvaltningen och Svenska kyrkan och de träffas en gång i veckan. Vi fikar och pratar om det kanske hänt något speciellt. Det är lättare att prata med dem som vet precis hur det är att ha en förälder som missbrukar. Man får bra hjälp med hur man ska tänka, säger Moa. Vad tycker du ska man göra, om man har en förälder som missbrukar? Prata med den andra föräldern. Eller med någon annan vuxen som kan hjälpa en. ULRICA STENBECK

7 Se hit alla barn, ungdomar, mammor och pappor som vill ha råd och stöd! Gungbrädan: Har dina föräldrar separerat? Grupper för barn med skilda föräldrar. Kontakt: , Imbus: Har du en förälder som mår psykiskt dåligt? Du är inte ensam. Grupper för barn, 7-19 år. Kontakt: , Flaskposten: Har du någon i familjen som är beroende av alkohol, tabletter eller andra droger? Grupper för dig, 4-19 år. Kontakt: , flaskposten@lund.se Lysmasken: För barn och unga som upplevt bråk och våld i familjen. Kontakt: , lysmasken@lund.se Barn i start: Har ni nyligen fått uppehållstillstånd? Välkomna! Grupper för flyktingbarn och deras föräldrar. Kontakt: , barnistart@lund.se. Socialförvaltningen, Lunds kommun. socialforvaltningen@lund.se Unga vuxna, en mottagning för dig, år, som behöver någon att prata med. Kontakt: , ungavuxna@lund.se ComUng för dig år, som är arbetslös och vill ha vägledning! Kontakt: , comung@lund.se Som förälder sätts man ibland på verkliga prov vill ha stöd. Vägledningssamtal för föräldrar är enskilda och vi har tystnadsplikt. Kontakt: Komet: Bråkar och trotsar ditt barn? Gå med i en föräldragrupp! Kontakt: Tonårskomet: Hamnar du ofta i konflikt med din tonåring? Vi har föräldracirklar! Kontakt: Marte Meo för dig som är adoptivförälder och vill stärka banden till ditt barn! Kontakt: , harald.gegner@lund.se Familjerådgivning, om konsten att hålla ihop och leva tillsammans! Kostar 200 kr/träff. Kontakt: familjeradgivningen@lund.se PREP för varaktig kärlek! Vill ni utveckla och stärka ert förhållande? PREP-kursen kostar 800 kr för sju träffar. Kontakt: familjeradgivningen@lund.se Samarbetssamtal när du skilt dig: Behöver ni komma överens om vårdnad, umgänge och boende? Kontakt: , familjeratten@lund.se Kriscentrum för dig som upplever våld i en nära relation. Både för män och kvinnor. Kontakt: , kriscentrum@lund.se Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan Vi ingår i ramavtalet med Skåne och Halland Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm

8 8 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER BARN RÖR PÅ SIG ALLDELES FÖR LITE 2TIPS TA ANSVAR FÖR BARNS HÄLSA Fråga: Är barnens hälsa i fara i dag? Svar: Det fi nns oroväckande tecken på detta. Framför allt för att barnen rör sig för lite. Docent Per Gärdsell menar att ansvaret ligger hos de vuxna. Är den generation som är barn i dag den första generation som kommer att ha kortare medellivslängd än sina föräldrar? frågar sig Per Gärdsell, docent i ortopedi och en av personerna bakom Bunkefloprojektet. Bunkefloprojektet startades för drygt tio år sedan som ett samverkansprojekt mellan idrotten, skolan och forskningen. Det inleddes i Ängslättskolan i Bunkeflostrand genom att ge barnen obligatorisk fysisk aktivitet dagligen i nio år. Skälet: barn i dagens samhälle rör sig alldeles för lite. Per Gärdsell berättar exempelvis om barn med typ 2-diabetes (tidigare kallat för åldersdiabetes). Livsstilen viktig Man bedömer att ungefär 60 procent av ohälsan är relaterad till livsstil. Hälsa har blivit en fråga om kompetens och därmed ser man att den tippar socialt, säger Per Gärdsell. Ansvaret för situationen vilar på de vuxna. Enligt Per Gärdsell blir folk mycket engagerade när han berättar om hur det står till, men att detta engagemang snabbt brukar avta också. Vi vuxna måste visa att detta är viktigt i handling. Vi är förebilder och måste stänga av teven. Man kan gå med barn i stället för att köra dem. När jag var liten var det naturligt att gå två kilometer till skolan, i dag räknas det nästan som barnmisshandel. Som vuxen kan man införa en regel som säger att till exempel två timmar utomhus köper två timmar vid datorn. Mycket är gratis Per Gärdsell menar att det handlar om att lägga grunden för ett sunt beteende, ungefär som att man har som vana att borsta tänderna. Det intressanta med hälsan är att mycket är gratis. Det krävs inte mycket, men det krävs något och det krävs regelbundenhet. Få fram barnens rörelseglädje. Barn gillar att röra sig. Utvärderingar av Bunkefloprojektet bekräftar den bilden. Nio av tio barn svarade att de gillade daglig idrott i skolan. Satsningen på hälsan bör både Per Gärdsell Docent i ortopedi FOTO: PRIVAT göras i det lilla och i det stora. Per Gärdsell menar att livsstil är svår att lagstifta om, eftersom det är individen som till slut gör valen. Vi kan fatta politiska beslut när det gäller sjukdomar genom vårdgarantier och rabattremsor för läkemedel, men vi har svårt att lagstifta om hälsa. Vi kan däremot erbjuda förutsättningar för hälsa. Investera i hälsa Förutsättningarna innebär dock att man måste investera i hälsa. Han får ibland frågan om vi verkligen har råd med detta och hans motfråga blir då: har vi råd att inte göra det? Att skolan inte satsar mer på hälsan är anskrämligt, anser han. Många tror att sjukvården ansvarar för hälsan. Det är fel. Sjukvården ansvarar för ohälsan. Det är kommunerna som kan påverka hälsan mest, det är där som folks vardag är och kommunerna satsar bara felräkningspengar på att stödja livsstilen. Trots den dystra bilden tycker sig ändå Per Gärdsell se en attitydförändring. När han tidigare fick frågor handlade de om varför Bunkefloprojektet genomfördes. I dag handlar frågorna om hur det genomfördes. KRISTIAN TIGER Boka ert kalas här! 4 olika kalasrum Öppet alla dagar Maskingatan 43, Trelleborg Tel

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER Lär ditt barn äta rätt utan pekpinnar MISSA INTE! BARN GILLAR ATT RÖRA SIG Som vuxen kan man införa en regel som säger att två timmar utomhus köper två timmar vid datorn, säger Per Gärdsell, docent i ortopedi och en av personerna bakom Bunkefloprojektet. Lägg grunden för ditt barns välmående tidigt genom bra kostvanor. Kostrådgivaren Susanne Dalsätt varnar för sötsaker och halvfabrikat, men är samtidigt försiktig med alltför många pekpinnar. Man bör som förälder inte belöna sina barn med godis. Enligt Susanne Dalsätt, kostrådgivare och personlig tränare, kan detta skapa sockerberoende. Inför inte lördagsgodis. Vänta så länge som möjligt med att låta godis komma in i barnens liv. Var inte den som introducerar sämre matvanor, säger Susanne. Hon betonar vikten av att tidigt grundlägga en god kosthållning hos barn. Detta för att de ska kunna hålla energin uppe, öka inlärningsförmågan, kunna koncentrera sig och lägga grunden för ett långt, friskt och hälsosamt liv. Den största risk som vi i dag utsätter barn för är för mycket sött. En start i livet med söta frukostflingor, mycket kakor, godis och läsk kan ge problem senare. Frukt och bär De alternativa sötsaker som Susanne Dalsätt tycker man kan ge sina barn är frukt och bär, vilka innehåller naturlig sötma. Susanne Dalsätt, kostrådgivare: En start i livet med söta frukostfl ingor, mycket kakor, godis och läsk kan ge problem senare. FOTO: PRIVAT I dagens kosthållning är, enligt Susanne Dalsätt, inte bara sötsaker problematiska utan även snabbmat och halvfabrikat. När hon var liten sa hennes farmor att bra mat inte har någon innehållsförteckning. Detta begrep hon inte då, men i dag är det en regel hon själv lever efter. Halvfabrikat undviker hon. Jag strävar efter att alltid äta rena produkter. Kött, fisk, fågel, mycket grönsaker, rotsaker, bär, frukt och nötter. Riktigt smör i stället för flytande margarin. Bra mat lagad från grunden med rena råvaror är ett viktigt kostråd, säger hon. Gör grönsakerna roliga Hon har märkt att många föräldrar tycker att det är svårt att få sina barn att äta grönsaker. Barn kanske inte gillar isbergssallad, men däremot morots- och gurkstavar och paprikaringar. Gör grönsakerna lite roliga och anpassade till barn. Barn är nyfikna och öppna för idéer. Involvera dem i matlagningen. De kan hacka morotsstavar. Hon är dock inte benhård mot sina egna döttrar när det gäller maten. När mina barn går på kalas gör jag inte någon stor affär av fiskdammen och att de får godis. Det viktigaste är vad vi gör hemma till vardags. Maten får inte bli ett stressmoment; inte för mycket pekpinnar och förbud anser Susanne. Det måste inte bli 100 procent rätt. En tumregel är att 70 procent av ens mat är bra, ren och ordentlig. Då gör inte de övriga 30 procenten så mycket. Jag slarvar själv ibland. KRISTIAN TIGER RECEPT Barnens bästa banansmoothie För att kunna göra barnens bästa banansmoothie behöver du ha tillgång till följande lista med ingredienser: 2 ½ dl havremjölk En hel banan 1 ½ dl frysta mangotärningar En halv avokado 1. Mixa alla ingredienser med en stavmixer. En alternativ metod kan vara att lägga dem i en blender och blanda dem samman där. Helt oavsett vilken metod man använder så ska ingredienserna blandas ihop tills de bildar en slät och jämntjock dryck. 2. Den färdiga drycken kan serveras i ett fint glas med sugrör. Det gillar alla barn! Denna smoothie passar utmärkt både som ett frukostalternativ och som ett nyttigt mellanmål. Variera gärna med andra ingredienser såsom hallon, blåbär eller jordgubbar. KRISTIAN TIGER Ge bort årets julklapp! ma veckan.se Två välplanerade matkassar med recept för veckans middagar till din dörr utan stress.vi planerar dina matinköp, inhandlar dina varor, skriver goda och näringsriktiga recept och levererar allt till din dörr. Pris från kr per vecka. Vad kan vara mer omtänksamt än att ge bort en veckas leverans av god mat till dina nära och kära? Beställ online eller ring Kundtjänst på

10 10 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Skolbarns hälsa och ohälsa olika beroende på kön Barns psykiska hälsa har till viss del blivit sämre sedan 1980-talet, men på senare år har trenden planat ut. På andra sätt verkar barn må bättre i dag. Relationen med lärarna har exempelvis förbättrats drastiskt sedan 1990-talet. Sedan mitten av 1980-talet har psykiska besvär som nervositet, sömnsvårigheter och nedstämdhet bland unga ökat. Enligt rapporten Svenska skolbarns hälsovanor från Statens Folkhälsoinstitut har trenden dock planat ut, och då inte minst bland 15-åringar. Både somatiska och psykiska problem ökar med åldern. Skillnaden mellan könen blir större i detta avseende, till flickornas nackdel. Men detta ska inte tolkas som att flickor nödvändigtvis har sämre psykisk hälsa än pojkar. Däremot tyder det på att hälsa och ohälsa tar sig olika uttryck beroende på kön. Trötta och stressade Enligt samma rapport tycker både flickor och pojkar sämre om skolan ju äldre de blir. Parallellt med detta stiger andelen pojkar och flickor som tycker att de har för mycket skolarbete och blir trötta och stressade av det. Delaktigheten och inflytandet i skolan upplever eleverna vara begränsat. I alla fall om det handlar om inflytande i den meningen att eleverna får vara med och bestämma om reglerna på skolan eller utformandet av lektionerna. Reglerna tycker dock de flesta elever är rättvisa. De flesta eleverna uppfattar också att lärarna är rättvisa. Överhuvudtaget verkar relationen till lärarna ha förbättrats under senare HÄLSA I SKOLAN. Enligt rapporten Svenska skolbarns hälsovanor tycker både flickor och pojkar sämre om skolan ju äldre de blir. år. I en annan rapport, Attityder till skolan, är bilden av relationen mellan elever och lärare i den svenska skolan mycket positiv. FAKTA Om friskolor En fristående skola (eller friskola) drivs av andra huvudmän än kommuner eller landsting. Dess finansiering utgörs dock av offentliga medel. Ekonomiska föreningar, aktiebolag, ideella föreningar eller stiftelser är alla modeller för att driva fristående skolor. I mån av plats ska godkända friskolor ta emot alla barn som söker till skolan. Godkända antagningsregler är kötid och syskonförtur. Ibland har en kommun möjlighet att neka en friskola bidrag för en elev som har omfattande behov av särskilt stöd. Skolan kan säga nej till eleven om kommunen inte beviljar friskolan extra stöd. En fristående skola får inte ta ut några avgifter för utbildningen om den får kommunala bidrag. Något som skiljer fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor är att gymnasieskolorna får ta ut avgift för skolmåltider. Att gymnasieeleverna kan få bekosta enstaka egna hjälpmedel som exempelvis miniräknare kan också ske. KÄLLA: FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND Trivs med lärarna Relationen har blivit bättre sedan 1993 enligt de äldre eleverna. Ungefär 90 procent av både yngre och äldre elever trivs bra med sin lärare. Andelen äldre elever som trivs mycket bra med sina lärare har ökat kraftigt från 19 till 44 procent i årskurserna 7 9, och från 18 till 52 procent när det gäller gymnasiet. Endast ett fåtal elever trivs inte med sina lärare. I tonåren börjar flickor och pojkars självuppfattning att skilja sig från varandras i det hänseendet att flickor då får lägre självuppfattning än pojkar. Detta framgår av rapporten Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan. Där framgår också att barn med psykiska problem löper risk att få sämre skolresultat och att inte fullfölja studierna. Värt att komma ihåg är att det fi nns stora skillnader mellan kommuner och skolor. På vissa håll mår barnen utmärkt. Omvänt gäller också att låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Allvarlig kriminalitet i vuxen ålder är åtta till tio gånger så vanligt bland personer som hade låga betyg än bland dem med höga eller medelhöga betyg. Mönstret går igen i alla socio-ekonomiska grupper. Möjlighet att välja Värt att komma ihåg är att det finns stora skillnader mellan kommuner och skolor. På vissa håll mår barnen utmärkt. En utmaning för framtiden är att kunna hitta vilka faktorer som gör att barnen mår bättre på vissa håll för att kunna dra lärdomar av dessa. Att det finns skillnader mellan skolor och mellan kommuner är möjligen något elever bör ha i bakhuvudet när de med skolpengens hjälp har möjlighet att välja skola. KRISTIAN TIGER Så blir du av med lössen Många förskolor och skolor har problem med löss under hösten. Var noga med att luskamma och välj rätt behandling som biter mot de små krypen. Huvudlöss har ingenting med dålig hygien att göra, men de är obehagliga och inte alltid så lätta att bli av med. Lössen kan vara svåra att upptäcka, men de är cirka två till tre millimeter långa gråsvarta insekter som lever på blod från hårroten och biter sig genom huden. Betten kan klia och irritera och äggen som sätter sig i hårstråna kan ibland behöva klippas bort. Hitta rätt behandling På apoteket säljs många olika receptfria lusmedel, men flera läkemedel har gjort lössen resistenta, så fråga om hjälp innan du väljer behandling. Det finns också en speciell luskam som dödar lössen direkt. Oavsett behandling är det viktigt att fortsätta att kamma ett par veckor för att se att alla lössen är borta. ULRICA STENBECK Används endast 1 gång i 15 minuter gå in på Mundipharma AB Mölndalsvägen 30B Göteborg Tel info@mundipharma.se Naturligtvis har vi fortfarande Hedrin Produktfakta: Hedrin Once, 60 ml gel i sprayflaska. Innehåll: 4% dimetikon, Penetrol TM, silikonoljor och emulgeringsmedel. Medicintekniskt preparat, verkar fysiskt/ mekaniskt. Ingen risk för resistens. 11-HED-BR-13

11 Världens bästa opera av Thomas Lindahl & Mathias Clason Ta med barnen på opera i jul! Karlsson på taket finns som bok, pjäs, musikal och film, men ingen har tidigare tillägnat honom en opera. Nu är det dags! Under hela jullovet och lite till kan hela familjen (från ca 5 år) uppleva Karlsson fl yga över stora scenen på Malmö Opera. BILJETTER ,

12 12 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 3TIPS VÄLJ P-MÄRKT BARNVAGN MISSA INTE! KRAV PÅ SÄKERHET Enligt P-märkningen så ställs högre krav på säkerhetskritiska detaljer och det är krav på att vagnen ska fungera efter de genomgångna proven, säger Patrik Spånglund. Obs! Genrebild. Titta på märkningen vid köp av barnvagn Fråga: Vad fi nns det för kvalitetsmärkningar som man kan titta på när man ska köpa en barnvagn? Svar: Det fi nns en märkning som heter EN Det är bra om en barnvagn har den märkningen, men en märkning som ställer ännu högre krav är P-märkningen. Även om köpet av en barnvagn till stor del beror på smak och preferenser så menar Patrik Spånglund på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att det finns en del saker man bör tänka på. Kolla om den är testad. Den kan vara märkt med EN 1888, vilket är en standard som visar att den uppfyller vissa säkerhetskrav. Märkningen sitter någonstans på chassit, säger Patrik Spånglund. Det finns dock märkningar som man bör se upp med. Står det att barnvagnen är CEmärkt så ska man dra öronen åt sig. CE-märkning finns på lampor och annat. Vissa saker måste vara CEmärkta, men barnvagnar kan inte CE-märkas. Då är det något skumt, påpekar Patrik Spånglund. Högre krav Förutom att en vagn kan vara märkt med EN 1888 kan den också ha en P-märkning, vilket innebär att vagnen har testats med ännu högre krav än för en EN 1888-märkning. En vagn som bedöms enligt FOTO: PRIVAT EN 1888 får vara trasig efter provningen, bara den inte utgör en säkerhetsrisk. Enligt P-märkningen så ställs högre krav på säkerhetskritiska detaljer och det är krav på att vagnen ska fungera efter de genomgångna proven. Det är stor skillnad, säger Patrik Spånglund. Vissa saker måste vara CE-märkta, men barnvagnar kan inte CE-märkas. Då är det något skumt. Patrik Spånglund Sveriges Tekniska Forskningsinstitut P-märkningen är ett stiliserat P med en krona på (se nedan). Var barnvagnen ska användas är också viktigt att tänka på. Ska man köra mycket ute i naturen ökar exempelvis behovet av stora hjul. FAKTA Detta är P-märket P-märket är en frivillig märkning. En produkt med P-märke uppfyller minst de krav som ställs från svenska myndigheter, EU-krav och eventuella krav inom branschen. Detta innebär att alla de relevanta krav som uppställs från olika aktörer vävs samman i ett och samma märke. P-märket är utformat som ett stiliserat P med en krona på. Ungefär 500 produkter inom ett 50-tal produktområden inom olika branscher bär P-märket. En produkt som ska P-märkas får genomgå en omfattande serie kvalitetstester. Även tillverkningsprocessen genomgår en granskning för att man ska kunna fastställa att hanteringen är sådan att kvalitetsegenskaperna finns kvar när produkten når konsumenten. De provningar och kontroller som föregår en P-märkning utförs av en oberoende granskare. KÄLLA: SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT För mer information om! P-märkta produkter: När det gäller olika modeller så finns en uppsjö av alternativ, men Patrik Spånglund är noga med att inte redovisa egna preferenser eller åsikter utan förhåller sig neutral. Det finns ju en mängd olika varianter. Tillverkarna är väldigt finurliga och en del har vagnar som man kan ha under hela tiden barnet är litet. Men jag vill inte säga något om preferenser. Det finns ett oändligt utbud. Rätt vagn till rätt barn Patrik Spånglund har noterat att föräldrar ofta har en lite lustig ordning när de köper vagn: Man köper oftast den största och mest stabila vagnen till det minsta och lättaste barnet. Ju äldre och tyngre barnet blir desto lättare och vekare vagn skaffar man sig. Tvärtemot vad vagnen är gjord för. Men jag antar att man efter ett tag blir mer avslappnad som förälder. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, där Patrik Spånglund arbetar, finns i Borås. Där utvecklas och förmedlas teknik för näringslivets utveckling och konkurrenskraft, men också för hållbar tillväxt och säkerhet. De mest kvalificerade resurserna för mätteknik, utveckling, forskning och teknisk utvärdering finns hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. KRISTIAN TIGER Att tänka på innan du köper vagn Det en hel del saker att tänka på när man ska köpa en barnvagn, både ur säkerhetsperspektiv och när det gäller komfort. Valet av barnvagn styrs mycket av hur den ska användas, hur man bor och om man har bil. Den bör vidare vara säker, stabil och bekväm. Dessutom bör den tåla det nordiska klimatet. Sitt- eller liggdelen i vagnen ska vara utrustad med en fastmonterad sele eller ha ringar där en separat sele kan fästas. Om den fastmonterade selen kan tas bort ur vagnen när den inte behövs är det en fördel. Mellan säte och bygel bör avståndet vara tillräckligt stort att om barnet kan glida igenom med kroppen så ska huvudet också kunna gå igenom. Fastnar barnet riskerar det att strypas. Kolla att spärr finns Det ska finnas en spärr som hindrar att vagnen ofrivilligt fäller ihop sig. Den hopfällda vagnen bör gå in i bakluckan på familjens bil. Stora hjul är utrymmeskrävande, men i nordiskt klimat med snö och slask innebär de en fördel. Har en vagn hjul som är avtagbara så ska man kontrollera att de har en låsanordning som inte går upp om man kör in i något. Barnvagnens varukorg kan gärna vara så stor som möjligt. Stabiliteten i vagnen ökar då dess varukorg är fylld. Det ska vara lätt att reglera bromsen och den ska ta säkert och snabbt. Helst bör bromsen stoppa två hjul samtidigt. Sittvagnar med plant liggläge ska ha huvudstopp eftersom detta förhindrar att barnet glider ut mellan suffletten och ryggstödets övre del. Det ska krävas minst två handgrepp för att låsa upp en liggeller sittdel till chassit. En fördel är om ligg- eller sittdelen låses automatiskt till chassit. KÄLLA: KONSUMENTVERKET KRISTIAN TIGER

13 Kronan Duovagn P-märkt för din trygghet. Kronans barnvagnar är enkla, rejäla med fokus på kvalitet och funktion. Därför är det inte så konstigt att våra barnvagnar är de första och enda barnvagnar som har certifierats med P-märkning av SP. En P-märkt barnprodukt innebär att den uppfyller höga krav på kvalitet och säkerhet och att den klarar ett nordiskt klimat. Ange rabattkod SYD01 när du beställer en Kronan Duovagn eller Duovagnspaket så får du 5% rabatt. Gäller t o m den 31 december Kan ej kombineras med andra erbjudanden. BÄST I TEST! Nr 2/2011

14 14 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT FOTO: PRIVAT Ulrika Hult Ålder: 42. Yrke: Psykolog, psykoterapeut. Just nu: Snöat in på mindfulness. MISSA INTE! RELATIONER När världen förändras i en hastighet som vi aldrig hade kunnat föreställa oss behöver våra barn vuxnas levande blickar och leenden. Relationer skapar mening. Mening gör oss lyckliga. Spendera tid med era barn Min smarta surfande mobil har förändrat vardagen på ett sätt som jag inte hade kunnat föreställa mig. Den ger mig en uppkoppling till mänsklighetens vetande och lekfullhet som jag inte vill vara utan. Ofta spenderar jag kvällarna i soffan i vardagsrummet och wordfeudar* med mina egna barn samtidigt som jag mailar och jobbar på den bärbara datorn. Mitt fokus ligger i ett område utanför de nära och käras ansikten. I cybern. Vi behöver bli sedda Vi människor är förprogrammerade att söka kontakt. Många av oss jublar i vårt inre när vi får ett mail eller sms, eftersom en av hörnstenarna i ett meningsfullt liv är att känna att man har betydelse för en annan människa. Vi behöver bli sedda, annars vissnar vi. Nu förändras våra kontakter fortare än många av oss hinner med. Uppmärksamhet blir hårdvaluta i dagens samhälle. Fjäderlätt surfar vi, utan att ta så hårt på om den vi chattar med verkligen är den han säger. Med samma lätthet kommunicerar vi till hundratals kontakter vår dagliga status på Facebook: vin framför brasan, sjukdom i familjen eller längtan till jul. Hur påverkas vår uppmärksamhet för varandra av allt detta? Jag tror vi blir ytligare. Våra hjärnor är inte kalibrerade för att kommunicera intima budskap med så många på en gång. Grunden för socialt samspel Relationer skapar förmågan att lära och ta in verkligheten. Att bli sedd och betrakta något tillsammans med en annan människa är grunden för socialt samspel. I mitt huvud snurrar en undran om en ettåring kan få tid att dela sin uppmärksamhet med en vuxen under en dag i förskolan. På en del skolor får eleverna egna datorer. Lärarna sliter för att fånga barnens uppmärksamhet. Tänk om Relationer skapar förmågan att lära och ta in verkligheten. eleverna slutar söka upp de vuxna i sin flock och rentav tror att internet har bättre svar på livets frågor. Internet, som aldrig dagdrömmer, som omedelbart svarar upp på sitt lite kantiga svala vis. Vill vi att de ska söka där? Som psykolog är mitt råd till dagens föräldrar: spendera tid med era barn! Det behöver inte vara hög kvalitet hela tiden. Att ha tråkigt tillsammans är också viktigt. Lyft blicken från din dator eller din partners vuxenprat. Lyssna på ditt barn Lyssna på vad ditt barn funderar på. Berätta om din egen dag. Gå ut med soporna eller vik tvätt tillsammans, spela fia, hitta på en saga till en gemensam teckning. Visa barnen vad det är att vara on-line med en komplex varelse. Den bästa myllan för att odla självkänslan finns i våra nära relationer. Ingen kan mäta sig med föräldrar i den rollen. Jag ska ge mig själv datorförbud fram till nio om kvällarna. Fotnot: Wordfeud är alfapet i en liten App för mobilen. FOTO: SHUTTESTOCK NAMNSTATISTIK Oscar och Maja populäraste namnen Maja är tillbaka som etta på listan över de populäraste tilltalsnamnen för nyfödda flickor namngivna under 2010 medan Oscar går från en delad tredjeplats och kniper förstaplatsen för pojkarna. Det är tredje gången under de senaste fem åren som Maja toppar listan för flickorna. Oscar var det vanligaste pojknamnet både 2005 och 2002 och har funnits med på topp 10-listan under hela 2000-talet. Topp 10-listan 2010: Flicknamn 1. Maja 2. Alice 3. Julia 4. Linnéa 5. Wilma 6. Ella 7. Elsa 8. Emma 9. Alva 10. Olivia KÄLLA: SCB Pojknamn 1. Oscar 2. William 3. Lukas 4. Elias 5. Alexander 6. Hugo 7. Oliver 8. Theo 9. Liam 10. Leo TANDVÅRD Bra tips för barnens tänder Regelbundna matvanor. Undvik småätande mellan huvudmålen. Släck törsten med vatten. Undvik saft eller juice så tänderna får vila. Borsta tänderna två gånger per dag. Använd en liten mängd fluortandkräm, motsvarande barnets lillfingernagel. Borsta rätt. Använd en liten, mjuk tandborste och borsta med cirkulära rörelser på tuggytan och nere vid tandköttskanten. Om barnet slår sig. Verkar en tand lös eller om tandköttet blöder bör du uppsöka tandläkare. Bryt sugmönster. Senast vid fyra års ålder är det dags att sluta med napp eller tumme. Folktandvården Skåne experten på barntandvård! Hos oss är även de minsta välkomna Vår tandvård sker på barnens villkor Välkommen till Folktandvården!

15 Adventstider Assietter 139:-/st Tekanna 399:- Sked 55:- French lattemugg 105:- Äggkoppar 45-/st Servetter 45:- Lattemuggar 95:-/st Skål 159:- JULPORSLIN FRÅN GREENGATE Nytt mönster som fi nns i både rött o blått! Modellerna hittar Du även i många andra mönster o färgställningar. Så här i advent har vi samlat det bästa Du behöver inför julens alla festligheter! Vi har dukat upp vackra ljus, ljusstakar, kulor, korgar, servetter, kort, tomtar o annat fint att ge bort som gåva eller varför inte unna sig själv? Vi har kläderna för december månads alla fester! Vi hjälper Dig gärna med julklapparna Du vill ge o som Dina vänner älskar att få! Paketen virar vi omsorgsfullt in så att det blir vackert under granen. Välkommen till Din lifestyle-butik Borgeby kids & friends LJUSSTAKAR FRÅN DAY HOME TOMTAR FRÅN MAILEG Långluvade tomtar i många olika storlekar från 189:- SAILRACING Härliga fl eece-tröjor till dam o herr. Pris 1199:- JULPYNT FRÅN VACKRA Julkulor i papier mache. Finns i olika storlekar från 35:- HUNTER Gummistövlar till barn, dam o herr i många fi na färger. FEELING FAME Klänning 2499:- BRUKA DESIGN Härlig hjärtform. Pris 175:- MATEUS WE ARE ÅSAS TOMTEBOD Vättar o tomtar till alla Dina vrån Pris fr. 215:- BOKA I ALMANACKAN MIDNATTSÖPPET I BORGEBY 8 DECEMBER Basunvägen 6, info@kidsandfriends.se ÖPPET: Måndag Tisdag-fredag Lördag Söndag

16 Nu är det jul på Entré! I början av december presenterar vi julklappen som är en säker succé: Entré presentkort! Köp kortet i automaterna hos oss. 11/12 ERIC SAADE 14/12 INSAMLING VÄRLDENS BARN MED PIANIST 17-18/12 TRÄFFA TOMTEN 25/12 REASTART 27-28/12 ALVIN OCH GÄNGET Vi har platser! Första timmen är gratis ända fram till 8/1. Vi har extra julöppet 19-23/ / / / / /1 stängt 2-4/ / VID PIANOT: TOBIAS ERIKSSON >> SHOPPING >> FOOD COURT >> CINEMA >> COFFEE SHOPS >> FITNESS >> BOWLING >> 1000 P-PLATSER Öppettider butiker mån-fre lör-sön Hemköp Food Court