Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Transkript

1 Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Stockholm KN2011/166 A2011/2785/A YTTRANDE Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till enskilda konstnärer inom konstområdena bild, form, musik, teater, dans och film. Myndigheten ska hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Sammanfattning De förslag som skisseras i utredningen innebär att lagstiftningen förtydligas i två avseenden. Dels en precisering av företagarbegreppet genom att knyta det hårdare mot innehavet av en F-skattsedel och dels preciseringen om antalet uppdragsgivare. Om dessa är fler än två blir det en viktig omständighet för att betraktas som företagare. Båda dessa förändringar riskerar att begränsa möjligheterna för uppdragstagare verksamma som arbetstagare att få arbetslöshetsersättning. Förslaget om antalet uppdragsgivare kan slå hårt mot arbetstagare inom kulturområdet, kulturarbetsmarknaden kännetecknas av ett begränsat och minskat antal tillsvidareanställningar. Enligt Konstnärsnämndens senaste utredning Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster från 2011 finns statistik (se bilaga 1) på att ca 66 % av alla konstnärer har fler än två uppdragsgivare. Den moderna arbetsmarknaden utvecklas också allt mer till att arbetsgivare/ uppdragsgivare i större utsträckning löser sina uppdrag utan att anställa. 1 (6)

2 Det är positivt att utredningen vid sidan av förslagna schablonregler försöker klargöra vad som gäller vid så kallad faktureringsservice. Inte minst inom kulturområdet har denna service uppkommit för att möta arbetsgivares/uppdragsgivares krav på fakturering. Konstnärsnämnden välkomnar utredningens klargörande över att man ska bortse från faktureringsföretag när schablonregeln om antalet uppdragsgivare används eller när en samlad bedömning görs. 6 Utformning av förslagen 6.1 Den som haft F-skattsedel eller registrerat sig som företagare ska alltid betraktas som företagare. Konstnärsnämnden har i stort inget att invända mot förslaget. Dagens kulturarbetsmarknad tvingar dock många konstnärer till att bli ofrivilliga företagare. Viljan till att vara företagare behöver med andra ord inte alltid vara så stark bland konstnärer. Konstnärsnämnden vill också i detta sammanhang lyfta frågan om så kallade kombinatörer, även om det delvis ligger utanför utredningen. Inom kulturområdet är det för många verksamma vanligt med blandad inkomst både från anställning och från näringsverksamhet. Även detta framgår i Konstnärsnämndens senaste utredning Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster (se bilaga 2), ca 40 % av alla konstnärer har någon form av deltidsansställning. Konstnärsnämnden vill därför påpeka vikten av att deltidsarbetslösa ges möjlighet till ersättning för den del arbetslösheten gäller. 6.2 Den som bara haft två uppdragsgivare ska inte betraktas som företagare. Konstnärsnämnden befarar att en regel på två uppdragsgivare kan få stora effekter för verksamma inom kulturområdet. Kulturarbetsmarknaden präglas av många och korta anställningar och det är inte ovanligt att en konstnär kan ha anställningar under ett år (se bilaga1). Även om utredningen säger att det i vissa fall ska göras en samlad bedömning befarar Konstnärsnämnden ändå att schablonregeln kan påverka praxis Schablonregeln påverkar inte bedömningen av den som haft flera uppdragsgivare. Konstnärsnämnden finner det positivt att utredningen anger att det ska göras en samlad bedömning för den som utfört uppdrag för fler uppdragsgivare än två vilket sannolikt kommer gälla många verksamma 2 (6)

3 inom kulturområdet. Konstnärsnämnden är, som tidigare nämnts, orolig över att schablonregeln på två uppdragsgivare ändå i praktiken blir allt för tongivande för att en samlad bedömning ska komma i fråga. 6.3 Graden av beroende av uppdragsgivaren och inordnandet i dennes verksamhet ska särskilt beaktas vid en samlad bedömning. Konstnärsnämnden understryker återigen att det är positivt att utredningen öppnar för en samlad bedömning i de fall en uppdragstagare haft fler än två uppdragsgivare. Utredningen föreslår som hjälp i dessa bedömningar en förtydligande regel som ska avgöra i vilken omfattning en sökande varit beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning denna varit inordnad i dennes verksamhet. Konstnärsnämnden vill belysa svårigheten i att ibland kanske just avgöra denna beroendegrad inom kulturarbetsmarknaden. Många uppdragstagare inom kulturområdet kan i en ytlig betraktelse verka självständiga trots att de bör betraktas som arbetstagare. Det är inte ovanligt att konstnärer verksamma som arbetstagare kan använda egen lokal, egna verktyg och redskap. Dagens digitala utveckling innebär också att arbetstagare i större utsträckning kan arbeta mer självständigt och externt än tidigare. 6.4 Man ska bortse från faktureringsföretag och liknande företag som inte skaffar uppdrag. Konstnärsnämnden finner det positivt med ett klargörande över vad som ska gälla avseende faktureringsföretag. Att faktureringsföretag ska bortses när schablonregeln om antalet uppdragsgivare används eller när en samlad bedömning görs. Inom kulturområdet är det vanligt förekommande att konstnärer verksamma som arbetstagare anlitar faktureringsservice för att undvika ett påtvingat faktureringskrav från arbetsgivare/uppdragsgivare. Det vore olyckligt om arbetslöshetskassor såg själva anlitandet av en faktureringsservice som en omständighet för att behandla en sökande person som företagare. Övrigt Konstnärsnämnden anser att utredningen också borde ha tagit upp problematiken för arbetstagare när en arbetslöshetskassa bedömt att man är en självständig uppdragstagare. Eftersom det inte går att avveckla eller förklara ett icke existerande företag som vilande kan det uppstå en omöjlig situation där en arbetslös inte erhåller ersättning eftersom den klassas som företagare. Det tycks som om den arbetslöse tvingas byta yrke för att kunna erhålla arbetslöshetsersättning. 3 (6)

4 Avslutning Beslut i detta ärende har fattats av ordförande Ingrid Elam och kanslichef Ann Larsson den 14 oktober 2011 på delegation av Konstnärsnämndens styrelse. Föredragande tjänsteman har varit utredare Stefan Ahlenius. För Konstnärsnämnden Ingrid Elam ordförande Ann Larsson kanslichef 4 (6)

5 Bilaga 1 Konstnärsnämndens utredning från 2011 Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster. ca 66 % av alla konstnärer har fler än två uppdragsgivare 5 (6)

6 Bilaga 2 Konstnärsnämndens utredning från 2011 Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster. ca 40 % av alla konstnärer har någon form av deltidsanställning 6 (6)