Nya Moderaternas Mål och budget för Sigtuna kommun
|
|
- Ulf Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nya Moderaternas Mål och budget för Sigtuna kommun
2 Innehåll BESLUTSSATSER... 2 VÅR VISION FÖR SIGTUNA KOMMUN... 5 VÅRA GRUNDLÄGGANDE POLITISKA UTGÅNGSPUNKTER... 6 KOMMUNEN ÄR TILL FÖR INVÅNARNA... 7 KÄRNVERKSAMHETEN, SKOLAN, VÅRDEN OCH OMSORGEN, HAR HÖGSTA PRIORITET... 8 EKONOMISK, EKOLOGISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET ÄR GRUNDEN I ALLA VERKSAMHETER... 9 UTANFÖRSKAP SKAPAT AV ARBETSLÖSHET SKA MOTVERKAS GENOM ETT MÅLINRIKTAT ARBETE INOM ALLA KOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDEN EN ANSVARSFULL, STABIL OCH LÅNGSIKTIG EKONOMI KOMMUNEN SKA LEVERERA TJÄNSTER AV HÖG KVALITET TILL LÅG KOSTNAD DEN KOMMUNALA SKATTESATSEN SKA SÄNKAS TILL SAMMA ELLER LÄGRE NIVÅ SOM I JÄMFÖRBARA KOMMUNER I VÅR NÄRHET VARJE KOMMUNDEL SKA UTVECKLAS UTIFRÅN SINA FÖRUTSÄTTNINGAR POLITISK INRIKTNING PÅ NÄMNDNIVÅ BARN OCH UNGA ARBETSMARKNAD, UTBILDNING, INTEGRATION OCH GYMNASIESKOLA ÄLDREOMSORG INDIVID OCH FAMILJ TRYGGHET KULTUR OCH FRITID MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD BYGG OCH TRAFIK NÄRINGSLIV OCH JOBB BUDGET DRIFTBUDGET RESULTATBUDGET SKATTER OCH STATSBIDRAG BALANSBUDGET INVESTERINGSVERKSAMHET
3 Beslutssatser 1. Skattesatsen för 2014 fastställs till 19,98 procent. 2. Investeringsramen för 2014 ska uppgå till 455mkr. 3. Kommunstyrelsen och övriga nämnder medges möjlighet till omprioritering av budgeterad driftverksamhet 2014 inom givna mål och given anslagsram. Detta gäller dock inte förändringar av väsentlig art. 4. Till kommunstyrelsen delegeras att reglera nämndernas ramar för 2014 med hänsyn till vissa förändringar av teknisk art (internhyror, kapitaltjänst, löneavtal, indexhöjningar m.m.). 5. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska senast i december 2013 fastställa detaljbudget, samt styrkort med nämndmål. 6. Kommunstyrelsen ska i sin prövning av respektive nämnds ekonomiska utveckling även granska den ekonomiska realismen i beslutade budgetar, göra månatliga uppföljningar och vid behov föreslå erforderliga åtgärder, allt i syfte att säkerställa den ekonomiska balansen. 7. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska se till att verksamhetens mål och ekonomiska resultat följs upp regelbundet och att åtgärder vidtas omedelbart om avvikelser och risk för budgetöverdrag föreligger. 8. Övriga nämnder ska till kommunstyrelsen redovisa genomförd månatlig ekonomisk uppföljning samt de beslut och åtgärder nämnden gör med anledning av uppföljningen. 9. Under 2014 ska kommunstyrelsen till kommunfullmäktige lämna en delårsrapport per den 30 april med betoning på ekonomi samt en delårsrapport per den 31 augusti som omfattar såväl verksamhet som ekonomi. 10. Kommunstyrelsen ska besluta om budgetprocess för utarbetande av Mål och budget för , samt därefter lämna förslag till kommunfullmäktige till anvisningar för Mål och budget
4 11. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att analysera och utveckla kommunens budgetprocess. 12. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att revidera och utveckla kommunens styr- och ledningssystem. 13. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utveckla kommunens processer för fysisk planering. Arbetet ska inledas första halvåret Kommunens internränta för 2014 ska vara 3,0 procent. 15. Den övre ramen för total låneskuld 2014 ska vara 850 miljoner kronor. Inom denna ram har kommunstyrelsen rätt att ta upp nya lån samt omsätta lån som förfaller. 16. Kommunstyrelsen får besluta att Sigtuna kommun såsom för egen skuld ingår borgen för AB Sigtunahems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. 17. Den årliga borgensavgiften för 2014 fastställs till 0,3% 18. Under 2014 återlånas de pensionsmedel som avsätts inom KAP-KL (kompletterande ålderspension m.m.) och till garanti- och visstidspension. 19. Ingen utdelning på aktieinnehavet i AB SigtunaHem begärs för år Kommunstyrelsen får i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att VA- och Renhållningsverksamheterna ska överföras till ett av kommunen helägt aktiebolag senast under andra kvartalet Servicedeklarationer ska tas fram i alla kommunala verksamheter. 22. Kommunstyrelsen och berörda nämnder har ett ansvar för att eleverna i Sigtuna kommuns skolor uppnår kunskapsmålen. 23. Allmän förskola från två års ålder införs från halvårsskiftet Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ges i uppdrag att från och med vårterminen 2014 använda den gemensamma prislistan för Stockholms län vid ersättning till Sigtunas egna gymnasieskolor. 3
5 25. Arbetet med en ny trafikplan ska inledas under första halvåret Arbetet med en äldreomsorgsplan ska tillsammans med representanter från pensionärsorganisationerna inledas under första halvåret Planering för ombyggnation från mottagningskök till tillagningskök på kommunens äldre- och omsorgsboenden ska inledas under Äldre- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att införa Lagen om valfrihet (LOV) fullt ut och finna förutsättningar att införa valfrihetsmodeller för boende, hemtjänst och daglig verksamhet. 29. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att införa utmaningsrätt och kundvalssystem inom all kommunal verksamhet som inte är myndighetsutövning eller av strategisk betydelse. 30. Avgifter för bokning av kommunens lokaler ska återinföras även för ungdomsverksamhet i enlighet med gällande taxor. I övrigt gäller den förändrade taxan inom kultur- och fritidsnämndens område från och med den 1 januari 2014 enligt bilaga 1 i majoritetens förslag. 31. Förändrad taxa för serveringstillstånd ska gälla från och med den 1 januari 2014 enligt bilaga 2 i majoritetens Mål och budget. 32. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning antas enligt bilaga 5 i majoritetens förslag till Mål & Budget. Dock ska inte engångsintäkter inkluderas i det resultat som disponeras till utjämningsreserven. 33. Utbildning- och Arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att svara för administration och genomförande av projekt Arbetslinjen i enlighet med riktlinjerna i Nya Moderaternas Mål & Budget. Nämnde ska även verka för en samlokalisering av berörda parter i syfte att optimera effekten av projekt Arbetslinjen. 34. Avsatta medel inom den sociala investeringsfonden (15 mnkr) och kompetens- och utvecklingsfonden (25 mnkr) ska disponeras som ett gemensamt utrymme om 40 mnkr. 35. I övrigt antas bifogade förslag till Mål och budget
6 Vår vision för Sigtuna kommun Här är det bäst att bo Sigtuna kommun (plats av 290 kommuner) Tidningen Fokus rankar varje år Sveriges 290 kommuner utifrån 36 olika kriterier. Statistik hämtad från SCB, Socialstyrelsen, Skolverket, Brottsförebyggande rådet, SKL m.fl. Källa; Tidningen Fokus, maj 2013 Sigtuna kommun ska tillhöra en av de mest attraktiva kommunerna i landet att bo, leva och verka i. Kommunen ska präglas av omsorg om invånarna, öppenhet och hög kvalitet i den kommunala servicen, trygghet för invånarna, respekt för olikheter, framåtanda, värnande om klimat natur och miljö samt en stabil ekonomi där alla viktiga beslut tas utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Barn och föräldrar i Sigtuna kommun ska uppleva att förskolor och skolor tillhör de bästa i landet och levererar tjänster som skapar höga kunskapsnivåer, trygga och självständiga elever och möjliggör en framtid med många valmöjligheter för varje individ. De äldre i kommunen ska känna att de får en trygg, högkvalitativ, stimulerande och värdig tillvaro. Att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt ska vara en självklar rättighet. De äldre ska ha ett stort mått av valfrihet och själva kunna välja bland olika former av omsorgsboenden. Sigtuna kommun ska kännetecknas av entreprenörsanda och ha Sveriges bästa företagsklimat. Här ska det vara enkelt att starta och driva företag. Kommunen kan därmed erbjuda ett brett utbud av arbetstillfällen för invånarna. Genom att fler kommer i arbete motverkas utanförskap. Ett väl utbyggt vägnät, gång- och cykelvägar samt väl utbyggda allmänna kommunikationer ska göra det lätt för alla invånare att förflytta sig inom kommunen och närregionen Alla invånare ska kunna känna stolthet över att bo i Sigtuna kommun. 5
7 Våra grundläggande politiska utgångspunkter Kommunen är till för invånarna (sid 7) Kärnverksamheten, skolan, vården och omsorgen, har högsta prioritet (sid 8) Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är grunden i alla verksamheter (sid 9) Utanförskap skapat av arbetslöshet ska motverkas genom ett målinriktat arbete inom alla kommunens verksamhetsområden (sid 10) En ansvarsfull, stabil och långsiktig ekonomi (sid 11) Kommunen ska leverera tjänster av hög kvalitet till låg kostnad (sid 13) Den kommunala skattesatsen ska sänkas till samma eller lägre nivå som i jämförbara kommuner i vår närhet (sid 15) Varje kommundel ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar (sid 16) 6
8 Kommunen är till för invånarna Detta är ett förhållningssätt som måste genomsyra den kommunala verksamheten på såväl tjänstemannanivå som på politisk nivå. Invånarna är våra uppdragsgivare, det är i deras intresse vi verkar. Alltid! Mål; Minst åtta av tio invånare ska senast år 2018 uppfatta kommunen som en högkvalitativ leverantör av förväntade tjänster till acceptabel kostnad. Hur ska detta uppnås; Invånarnas uppfattning om kommunen ska mätas, följas upp och utvärderas löpande. Minst en gång per år ska resultatet sammanställas och redovisas i kommunstyrelsen och på kommunens hemsida. Implementeringen av kommunens värdegrund ska genomföras, följas upp och utvärderas. Mätningar ska göras såväl internt som bland kommunens invånare med syfte att säkerställa att värdegrunden fungerar i realiteten. Etableringen av fristående alternativ för att utföra tjänster i den kommunala verksamheten ska underlättas i syfte att öka servicegraden och skapa valmöjligheter för kommunens invånare. Öka medborgarnas tillgänglighet till kommunal service, kommunens lokaler och kommunala tjänstemän. Öka medborgarnas möjlighet till insyn i den kommunala verksamheten genom att göra offentliga handlingar mer lättillgängliga, kontinuerligt offentliggöra kvalitetsmätningar, och såvida inte sekretesskäl föreligger, hålla öppna nämnd- och styrelsemöten. Kommunen ska som arbetsgivare skapa incitament som ökar viljan till ständiga effektivitets- och kvalitetsförbättringar hos de kommunanställda i syfte att kontinuerligt verka för en högre servicenivå. Kommunens myndighetsutövning ska kännetecknas av professionalism, integritet och ett korrekt bemötande. 7
9 Kärnverksamheten, skolan, vården och omsorgen, har högsta prioritet Den kommunala kärnverksamheten är skola, vård och omsorg. När hög kvalitet har uppnåtts i kärnverksamheten, när målen nåtts, först då kan eventuella överskottsresurser användas till annat. Mål; Den kommunala kärnverksamheten ska senast år 2018 tillhöra de 50 bästa i landet. Hur ska detta uppnås; Kvaliteten i de kommunala kärnverksamheterna ska mätas och utvärderas kontinuerligt. Resultatet ska offentliggöras på kommunens hemsida. Konkreta handlingsplaner ska utformas för att möjliggöra mätningar där varje förvaltning kan se sina förbättringar. Varje medarbetare ska ha en egen utvecklingsplan. Den kommunala förvaltningen ska organiseras så att kärnverksamheten, kvaliteten och effektiviteten i verksamheten alltid är i fokus och prioriteras. Innan betydande investeringar görs i annan verksamhet ska hög kvalitet och höga resultat i kärnverksamheten ha uppnåtts. Näringsverksamhet ska skötas av näringslivet, inte kommunen. Undantag kan tillåtas om det anses absolut nödvändigt för att upprätthålla god service till invånarna. 8
10 Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är grunden i alla verksamheter Hållbarhetsfrågorna i kommunen måste prioriteras. Långsiktig hänsyn måste tas till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i alla verksamheter och i alla beslut. Detta är avgörande för det samhälle vi formar och lämnar efter oss för kommande generationer i form av ekonomiska villkor, klimatförändringar och allmänna livsförutsättningar. Mål; Senast 2014 ska den kommunala förvaltningen organiseras så att hållbarhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet och är en integrerad del av beslutsfattandet. Hur ska detta uppnås; Kommunanställda och politiker ska ha kunskap om och alltid utgå från kommunens värdegrund och hållbarhetsperspektivet i sitt dagliga arbete. Hållbarhetsperspektivet ska finnas med och redovisas i varje större beslut som tas. En ny översiktsplan ska tas fram med utgångspunkt från hållbarhetsperspektiven och de enskilda kommundelarnas förutsättningar och behov. Ett styrsystem för hållbarhets- och kvalitetsarbete ska införas. 9
11 Utanförskap skapat av arbetslöshet ska motverkas genom ett målinriktat arbete inom alla kommunens verksamhetsområden Alla former av utanförskap skapar mänskligt lidande. Det skapar också kostnader för samhället. Kommunen kan göra mycket för att motverka utanförskap genom att aktivt och målinriktat arbeta i t.ex. arbetsmarknads-, bostads, utbildnings- och socialpolitiska frågor. Mål; Under 2014 ska en samordnad insats påbörjas i syfte att minska utanförskapet i kommunen Ungdomsarbetslösheten ska varaktigt minst ha halverats senast år Grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och som uppbär försörjningsstöd pga arbetslöshet ska varaktigt minst halveras senast år Hur ska detta uppnås; Arbetet mot utanförskap. Kommunledningskontoret ska koordinera och samordna berörda förvaltningars arbete mot utanförskap. Arbetet innebär en kartläggning av nuläget vad gäller utanförskap i kommunen samt förslag till förvaltningsövergripande mål och åtgärder för att minska utanförskapet. Samarbetet med det privata näringslivet i kommunen ska utvecklas och intensifieras. Genom information och utbildning ska förutsättningar skapas för det privata näringslivet att i betydligt större utsträckning kunna ta emot unga vuxna som söker lärlingsplatser och utlandsfödda som söker praktik och en väg in på arbetsmarknaden. Konkreta verktyg och initiativ för att snabbt få ut arbetssökande i näringslivet ska tas fram och utvärderas. Jobbcenters modeller för individanpassad integration, yrkesutbildning och SFI ska utvecklas. Projekt Arbetslinjen för att bryta utanförskap. För att öka kommuninvånarnas möjlighet att komma i varaktig egen försörjning och därmed bryta utanförskapet och minska beroendet av försörjningsstöd ska samarbetet mellan samtliga relevanta parter på arbetsmarknaden stärkas och intensifieras på initiativ av kommunen. Ett projekt finansierat ur den nyligen upprättade sociala fonden ska 10
12 startas under Samlokalisering. En samlokalisering av arbetsmarknadens viktigaste parter ske i ett s.k. Företags- och Jobbcenter. Här kan bl.a. Arbetsförmedling, Kommunen, Jobbcenter, Företagarföreningar, Försäkringskassan, Handelskammaren och Nyföretagarcentrum inrymmas. Lokalen ska vara centralt belägen i Märsta. Syftet är att stärka den direkta kopplingen mellan de parter som kan göra en skillnad för den arbetssökande samt underlätta kontakten med dessa parter för den som söker jobb. 11
13 En ansvarsfull, stabil och långsiktig ekonomi Kommunen drivs idag med förlust. dvs. kommunens utgifter (den löpande verksamheten) är högre än intäkterna (skatter och statsbidrag). För att täcka förlusterna säljer majoriteten varje år mark och andra gemensamma tillgångar. Detta är naturligtvis inte hållbart i längden. Den kommunala ekonomin måste tillbaka till ett läge där vi gör oss oberoende av engångsintäkter för att få resultaträkningen att gå ihop. Kommunens resultat minus exploateringsvinster Grafen redovisar kommunens resultat under socialdemokraternas elva år vid makten om man tar bort intäkterna från markförsäljning och andra intäkter av engångskaraktär. Mål; Kommunens ekonomi ska senast år 2018 vara i balans och oberoende av engångsintäkter. Hur ska detta uppnås; Engångsintäkter i form av intäkter från försäljning av mark eller kommunala fastigheter får endast i undantagsfall användas för att täcka underskott i driften. 12
14 Budgetramarna för de enskilda förvaltningarna får endast i undantagsfall sättas så att ett underskott i den totala budgeten uppstår när intäkter av engångskaraktär räknats bort. Kommunledningskontoret ska leda en process i syfte att skapa en årlig effektivisering motsvarande 2,0 procent per år fram till Effektiviseringarna ska utföras på ett sätt som inte försämrar kvaliteten i de tjänster kommunen levererar till invånarna. Upptagande av nya lån får inte överskrida summan av avskrivningar och exploateringsvinster såvida inte absolut nödvändiga investeringar i den kommunala kärnverksamheten kräver detta. Marknadsmässig avkastning ska avkrävas alla kommunala bolag när så anses möjligt. Alla kommunala verksamheter ska kunna konkurrensutsättas och därigenom ges möjligheten att drivas av extern utförare. AB SigtunaHems hyresgäster ska ges möjlighet att friköpa hyresrätter och ombilda till bostadsrätter och ägarlägenheter. 13
15 Kommunen ska leverera tjänster av hög kvalitet till låg kostnad Ska Sigtuna bli en attraktiv kommun att bo, leva och verka i måste invånarna få samma höga kvalitet på utbud och service som i andra jämförbara kommuner. Sigtuna är idag en kommun med höga kostnader. Enligt Statistiska Centralbyråns sammanställning över Stockholmskommunernas ekonomi 2012 ligger kommunen över länsgenomsnittet när det gäller kostnader i den kommunala verksamheten. Skillnaden kan inte förklaras av att Sigtuna har högre kvalitet i sina verksamheter eller generellt högre servicenivå. Tvärtom rankas den kommunala kärnverksamheten lågt i jämförelse med Sveriges andra kommuner. Sigtuna har en betydligt högre andel verksamhet i egen regi i jämförelse med genomsnittet i Stockholms län. Det är ett helt rimligt antagande att en stor del av kommunens höga kostnadsläge kan förklaras genom detta. Om en verksamhet inte konkurrensutsätts eller ställs inför effektiviseringskrav är det mer eller mindre givet att kostnaderna ökar. Mål; Kärnverksamheten ska senast 2018 rankas bland Sveriges 50 bästa samtidigt som kostnaderna ska ligga i nivå med länsgenomsnittet. Hur ska detta uppnås; Det kommunala kvalitetskontoret ska kontinuerligt mäta och följa upp den kommunala verksamheten utifrån kriterierna; hög kvalitet till låg kostnad. Utfallet av dessa mätningar ska redovisas i kommunstyrelsen och kontinuerligt finnas tillgängliga på kommunens hemsida. En generell utmaningsrätt ska införas. Om en fristående aktör kan utföra en kommunal tjänst med samma eller högre kvalitet men till lägre kostnad ska det tillgodoses genom s.k. kundvalssystem. Att erbjuda personalen överta driftansvaret i en kommunal verksamhet ska ingå i utmaningsrätten. Kvalitetsgranskning. Kvalitetskontoret ska ha till uppgift att följa upp och kvalitetsgranska upphandlade kommunala tjänster. 14
16 Lika villkor ska gälla oavsett om utförarna är fristående eller ingår i den kommunala organisationen. Tillgängligheten till kommunens lokaler och tjänster ska ökas för personer med funktionshinder. En tillgänglighetsinventering ska utföras som grund för förbättringar. Tillsynen ska stärkas och gällande lagstiftning samt regler ska efterföljas. Hög tillgänglighet till politiker och tjänstemän ska eftersträvas och prioriteras. IT-stödet för att öka kommunens effektivitet och servicegrad ska förstärkas. Beslut, handlingar, kvalitetsutvärderingar och andra jämförelser samt stöd för en mer utvecklad valfrihet ska finnas lättillgängligt på nätet. Anställda i Sigtuna kommun ska stimuleras till att ge bättre och effektivare service till medborgarna genom möjlighet till professionell utveckling, karriärmöjligheter, individuell lönesättning, tydliga krav och förutsättningar samt genom att känna delaktighet. En tydlig gränsdragning mellan politik och tjänstemän ska finnas och respekteras. Politiken definierar målen för verksamheten, preciserar uppdragen och tilldelar medel för att uppnå dessa. Tjänstemännen styr och driver verksamheten utifrån dessa kriterier. 15
17 Den kommunala skattesatsen ska sänkas till samma eller lägre nivå som i jämförbara kommuner i vår närhet Skattesatsen i Sigtuna kommun är 19,98 procent. Snittet i jämförbara kommuner i vår närhet är 18,82 procent. I en jämförelse med dessa betalar en familj i Sigtuna med två inkomster ( kronor) cirka kronor mer i skatt varje år. Gör man en jämförelse med länsgenomsnittet är det cirka kronor som skiljer, och i en jämförelse med de fem kommuner som har lägst kommunal inkomstskatt i Stockholms län, rör det sig om hela kronor. Ska Sigtuna bli en attraktiv kommun att bo, leva och verka i, måste skattenivån överensstämma med servicen och utbudet i kommunen. Det gör den inte i dag. Mål; Skattesatsen i Sigtuna kommun ska senast år 2022 vara i nivå med jämförbara kommuner i vår närhet. Hur ska detta uppnås; När balans uppnåtts i den kommunala budgeten och den kommunala kärnverksamheten tillförts nödvändiga resurser ska skatten stegvis sänkas till i nivå med jämförbara kommuner i vår närhet genom att delar av vinsten från drift och exploateringsverksamhet används för detta syfte. 16
18 Varje kommundel ska utvecklas utifrån sina förutsättningar Kommunens attraktivitet beror till stor del på att kommundelarnas fördelar används på ett målmedvetet sätt. De olika kommundelarnas styrkor och särart utnyttjas och respekteras idag inte fullt ut. Det finns ingen tydlig plan för hur kommunen och de olika kommundelarna ska utvecklas på lång sikt. Mål; Senast år 2014 ska en ny översiktsplan ha tagits fram. Hur ska detta uppnås; En helt ny översiktsplan ska tas fram som i högre utsträckning tar hänsyn till de förutsättningar och behov som de olika kommundelarna har. Kulturskatter, värdefulla naturområden och historiska värden ska skyddas där så är lämpligt, medan det på andra håll bör satsas på en utveckling av bostäder och företag. Utvecklingen ska ske i nära samarbete och dialog med medborgarna genom s.k. visionsstyrd utvecklingsprocess där medborgarnas och andra intressenters synpunkter och förslag inhämtas genom work-shops, seminarier och liknande. Resultatet från detta ska sedan vara ledande i utvecklingsarbetet. 17
19 Kommunstyrelsen Anvisningar Mål och Budgetreglering 2014 budget Budgetreglerinar anvisningar M&B Effektiviseringsuppdrag Tekniska justeringar Trygghetsväktare Utökning resurs Trygghet, Krishantering, Brottsförebyggande, 1 tjänst Budgetreglering M&B Summa Totalt Centrala poster Anvisningar Mål och Budgetreglering 2014 budget Lönepott inkl indexuppräkning Avskrivningar Lokaklpott, drift och underhåll av nya och inhyrda lokaler Exploateringsvinster Uppdrag effektiviseringar Övriga budgetjusteringar Effektiviseringsuppdrag Budgetregleringar M&B Tekniska justeringar 865 Summa Totalt Valnämnd Budgetreglering 2014 Anvisningar Mål och budget Ramförändring Budgetregleringar anvisningar M&B Övriga budgetjusteringar Summa Totalt
20 Politisk inriktning på nämndnivå Barn och unga Skolan lägger grunden till ett livslångt lärande och kritisk tänkande. Skolan skapar förutsättningar för vidare studier, ett meningsfullt arbete och ett rikare liv. En skolgång som präglas av lärande minskar risken för utanförskap och bidragsberoende senare i livet. Skolan tillhör den viktigaste delen av den kommunala kärnverksamheten. Skolan är uppdelad på förskola, förskoleklass, grundskola, och gymnasium. Tillkommer gör särskola, fritidshem, naturskola, m.m. En utmaning med denna uppdelning är att skapa naturliga övergångar mellan verksamheterna på ett sätt som stimulerar eleverna och samtidigt skapar synergier mellan verksamheterna. Genom en holistisk syn på skolgången skapas förutsättningar för en effektivare organisation med högre måluppfyllelse. Barnomsorg Förskolan är för många barn det första steget utanför familjen. Här läggs grunden för den vidare skolgången och för att skapa goda förutsättningar för varje enskild individ att utvecklas positivt. Sedan många år har begreppet förskola en konkret innebörd genom att det finns en särskild läroplan för denna skolform och insikt om att även små barn har stor förmåga och lust att lära. Kvalitetskrav och utvärderingar ska därför omfatta förskolan i samma utsträckning som den vanliga skolan. Sigtuna ska ha en barnomsorg som tillhör den bästa i landet. Ett flertal punkter som avser skolan i föregående stycke, har påverkan även på barnomsorgen. Utöver dessa punkter vill vi lyfta fram och förtydliga följande; Utmaningar och förutsättningar Sigtuna Alla kommuner Förskola Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högsk. exam Inskrivna barn per årsarbetare 5,4 5,4 Kostnad (kr) per inskrivet barn Förskoleklass Andel (%) elever av samtliga 6-åringar 80,3 95,1 Antal elever per lärare (heltidstjänst) 10,5 15,6 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högsk. exam. 70,5 84,4 Jämförelse mellan Sveriges 290 kommuner Källa: Skolverket (2013) 19
21 Mål; Barnomsorgen ska senast 2018 tillhöra de 50 bästa i landet. Hur ska detta uppnås; Mätning och uppföljning. All verksamhet i förskolan ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet för att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet för samtliga kommunens förskolor. Resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. Svenska språket. Satsning på Svenska språket vid en tidig ålder i kombination med kontinuerlig mätning av språkutveckling för att skapa en grund för framtida inlärning. Servicedeklaration. En servicedeklaration ska upprättas i syfte att klargöra vilken kvalitetsnivå som ska förväntas inom barnomsorgen. Barngruppernas storlek. Barngruppernas storlek ska anpassas för att ge förutsättningar att fullt ut kunna genomföra den pedagogik som gäller på den enskilda förskolan. Allas rätt till 30 timmar. 15-timmarsbegränsningen för barn med föräldralediga eller arbetslösa föräldrar ska avskaffas. Mångfald. En mångfald vad gäller pedagogik och organisation ska stimuleras genom att underlätta för fristående aktörer att etablera sig. Som ett led i denna strävan ska personalen erbjudas ta över förskolor som idag drivs i kommunal regi och driva den vidare i privat regi. Kompetens. Andelen högskoleutbildade pedagoger i förskolan ska öka till att ligga i nivå med riksgenomsnittet. I dag är 40 procent ( procent) av de som arbetar inom barnomsorgen högskoleutbildade. Det kan jämföras med riksgenomsnittets 53 procent ( procent). Personlig utveckling. Medarbetarna ska erbjudas möjligheter till karriär- och kompetensutveckling (även s.k. horisontell karriär). Nattis. Ytterligare minst ett s.k. nattis ska öppnas för att underlätta för föräldrar med oregelbundna arbetstider. 20
22 Övergång förskola/skola. Samordning av verksamheten i förskolan med grundskolan ska öka för att skapa en mer genomtänkt övergång. Tid för planering skall göras tillgänglig för att skapa en naturlig övergång till förskoleklass. Skola Sigtuna ska bli en kommun där skolorna tillhör landets bästa. I dag är det inte så. Såväl Skolverket, Sveriges kommuner och landsting, och de båda lärarfacken, kommer i sina granskningar fram till att Sigtunas skolor är bland de sämsta i landet. Detta gäller både avseende faktiska resultat i förhållande till läroplanen samt vad gäller den upplevda och faktiska tryggheten. Resultatmässigt varierar skolorna i Sigtuna, med ett antal som underpresterar kraftigt. En starkt bidragande orsak är bristande kunskaper i svenska, vilket hämmar övrig undervisning och elevernas förmåga att tillgodogöra sig läroplanens innehåll. Utmaningar och förutsättningar GRUNDSKOLA Sigtuna Alla kommuner Andel elever som nått målen i samtliga ämnen 74,3 *194 Andel behöriga till gymnasieskolan 83,9 86,6 Andel elever i åk 9 som uppnått minst G i ämnesprov Matematik 82 *151 Engelska 96,7 *149 Svenska 97,3 *166 Andel elever som fått ett högre kursbetyg än deras provbetyg för matematik 28,7 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleutbildning Kostnad (kr) per elev Antal elever per lärare (heltidstjänst) 11,7 12 * Rankingvärde mellan Sveriges 290 kommuner Jämförelse mellan Sveriges 290 kommuner Källor: Sveriges kommuner och landsting, Sigtuna kommun, Skolverket (2013) 21
23 Övergripande mål; Grundskolan ska senast år 2018 tillhöra de 50 bästa skolorna i landet. Hur ska detta uppnås; Övergripande Aktiva skolval ska uppmuntras. Varje elev i Sigtunas skolor är unik, med delvis olika förutsättningar, behov, intressen och inriktning. En mångfald vad gäller pedagogik och organisation ska stimuleras genom att underlätta för fristående aktörer att etablera sig. Därtill bör aktiva skolval av elever/föräldrar uppmuntras för att genom ställningstagande bidra till att skapa mer konkurrens mellan de olika skolorna och engagemang bland föräldrarna. Ekonomin ska vara i balans. Skolor ska alltid vara ekonomiskt bärkraftiga och ha förmåga att uppfylla sin pedagogiska roll. Pedagogiska skolbyggnader och lokaler. Sigtuna är en snabbväxande kommun med behov av nya skol- och förskoleverksamheter. Skolbyggnader och lokaler ska vara ändamålsenliga och dimensionerade utifrån aktuella och prognostiserade behov. Planering av nya verksamheter ska ske i samråd med invånare. Ny teknik i lärandet. IT är en integrerad del av vår verklighet, och bör så vara också i skolan. Datorer, projektorer, läsplattor, Internet m.m. är alla viktiga verktyg för skolan. Verktyg är dock inte ett självändamål utan införandet av ny teknik ska ske strukturerat och genomtänkt i alla delar av skolan. Förvaltning, skolledare och lärare ska ha stödsystem som underlättar administration, rapportering och uppföljning. En mer samordnad och holistisk syn på IT är en förutsättning för synergier och högre måluppfyllelse. Maten. Maten i skolan är en viktig förutsättning för prestation och trivsel. Maten bör vara närodlad, närlagad, näringsriktig och uppskattad. Personal som arbetar med mat i skolan ska ha dokumenterad kompetens inom matlagning, näringslära och hygien. Uppföljning av skolmaten ska ske regelbundet med relevanta mätvärden för att höja kvalitet och minska matavfallet. Daglig fysisk aktivitet. En daglig fysisk aktivitet ska integreras i skolans verksamhet för att uppmuntra till rörelse, minska risken för viktrelaterade sjukdomar och höja prestationen i övriga ämnen. 22
24 Yttre miljö. Den yttre skolmiljön är viktig för elevernas trivsel och därmed för skolresultaten. En inventering behöver genomföras och en åtgärdsplan upprättas för att höja kvaliteten på kommunens skolgårdar. Naturliga övergångar. En naturlig övergång mellan förskolan, grundskolan och till gymnasiet. Samarbete avseende pedagogik bör förstärkas för att skapa en smidigare övergång. Övergången mellan grundskolan och gymnasium bör också förstärkas för att säkerställa att elever får en naturlig fortsättning av skolgången. Med dagens stora andel icke-behöriga elever samt stora brister i Svenska språket, skapas ett problem som måste rättas till genom tidiga insatser. Ökad jämställdhet. Jämställdhetsarbetet inom skolan ska genomsyra såväl organisation som den pedagogiska vardagen. Jämställdhet ska finnas med i alla beslut och uppföljningar för att skapa en tydlig bild av förbättringsområden och skapa konstruktiv diskussion kring förbättringsområden. Forskning kring resultat och kön ska tas tillvara och ligga till grund för planering (inklusive rekrytering). Målstyrning Mätning och uppföljning. All verksamhet i skolan ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet. Detta för att säkerställa en hög och likvärdig kvalitet för samtliga kommunens skolor. Fokus ska läggas på att mäta måluppfyllelse och resultatförändringar inom ramen för skolutvecklingsprogrammet. System för uppföljning ska finnas på plats för att samordna och förenkla inrapportering och uppföljning och resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. Lärandet är skolans viktigaste uppgift. Alla aktiviteter som bedrivs inom skolan ska syfta till måluppfyllelse eller överträffande av målen enligt läroplanen. Alla som lämnar grundskolan ska ha förutsättningar för att studera vidare. Skolutvecklingsprogrammet. Skolutvecklingsprogrammet ska prioriteras, implementeringen fortsätta och resultatet följas upp genom regelbundna mätningar. Skolutvecklingsprogrammet är antaget i en bred majoritet och utgör samsynen om målen och inriktning för verksamheten i skolan. Servicedeklaration. En servicedeklaration ska upprättas i syfte att klargöra vilken kvalitetsnivå som ska förväntas inom skolan. 23
25 Ledarskap Ansvar för resultatet. Det yttersta ansvaret för resultaten i skolan vilar på politiken som ska sätta konkreta mål som inte ändras för ofta. Rollfördelningen mellan politiken och tjänstemän ska vara tydlig och präglas av förtroende. Aktiva förvaltningschefer. Förvaltningsnivån ska präglas av en aktiv förvaltningschef som arbetar för att skapa förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, ett gott samarbetsklimat, samt uppföljning av resultaten. Pedagogiskt ledarskap. Rektorer vill och ska ta ett pedagogiskt ledarskap med fokus på läroplansuppdraget. Helhetsansvar. Rektorsgruppen ska ha dynamiskt samarbete och ta ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen. Utformning av verksamheten. Frihet ska finnas för skolledare och personal att utforma verksamheten och profilen. Lära av goda exempel. Lärande av goda exempel, såväl i Sigtuna kommun som i andra kommuner, ska tas tillvara genom struktur och systematik. Allt behöver inte uppfinnas i Sigtuna, men Sigtuna ska vara bäst på genomförandet. Kompetens Lärarna. Lärarna utgör den enskilt viktigaste gruppen för att bli en framgångsrik skolkommun. Detta bekräftas såväl av nationella som internationella studier. Fortsatt lönesatsning. En individuell lönesättning på lärarna är viktig för att skapa incitament och motivation till förbättring. Under 2013 genomfördes en begränsad och ogenomtänkt engångssatsning på ökade lärarlöner utöver det centrala avtalet. Satsningen riskerar nu att få stora negativa effekter på motivationen och sammanhållningen i lärarkollektivet om den inte fortsätter. Vi avser därför fortsätta lönesatsningen på kommunens lärare. Karriärmöjligheter. Lärare ska ha möjlighet till att göra karriär (även s.k. horisontell karriär) inom strategiska områden och individuell kompetens ska tas till vara. Koppling till universitet och näringsliv. Nära kontakter mellan skola, universitet och näringsliv är en viktig del av utvecklingsarbetet och ska struktureras och systematiseras. 24
26 Kompetensutveckling. Det är viktigt med strategiska satsningar på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Rektorer ska vara ansvariga för att dokumentera, prioritera, driva och följa upp kompetensutvecklingsprojekt på sin skola. Lära av varandra. Lärare ska vara stimulerade att lära av varandra, samt inspireras av framgångsrika lärare och arbetssätt som lyfts fram. Individuell lönesättning, utmärkelser och stipendier ska användas för att premiera enskilda lärare eller skolor. Kulturskolans verksamhet ska utvecklas. En verksamhet med brett utbud ska finnas tillgänglig i samtliga kommundelar och användning av kulturskolans resurser ska uppmuntras i löpande skolverksamhet. Fristående alternativ ska uppmuntras och stöttas parallellt med kulturskolan. Detta kan göras genom exempelvis lokalbidrag. Förväntningar Höga krav. Vi ska ha höga krav på att alla elever ska lyckas och på alla i organisationen- lärare, tjänstemän och de folkvalda politikerna. Skolan är viktig och förtjänar fokus, engagemang och positiva attityder och värderingar. Återkoppling Uppföljning. Det ska finnas en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer "mjuka" värden. Genomförda uppföljningar och utvärderingar ska ligga till grund för det fortsatta skolutvecklingsprogrammet samt skapa mätpunkter över tid. Kunskapsutveckling. Kunskapsutveckling ska följas på klassrumsnivå och system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring ska finnas på plats. Lärare och rektorer ska löpande följas upp. Nämnden ska ta en aktiv del av uppföljningen som utgör diskussionsunderlag beträffande resultatutvecklingen. Föräldraengagemang. Föräldrars engagemang i sina barns skolgång ska stimuleras. Detta kan ske genom t.ex. aktiva skolval, läxläsning, återrapportering, rapportering av skolk m.m. Tillgång till information. Samtliga elever och deras föräldrar ska ha tillgång till elevens individuella utvecklingsplan, resultat och annan relevant information via ett kommungemensamt IT system (såsom portal). Fristående verksamheter bör beredas möjlighet att ta del av denna investering mot kompensation. Skolk ska omedelbart rapporteras till föräldrar via SMS eller motsvarande. 25
27 Relationer Tydlighet. Varje uppdrag (såsom medarbetare och chef) ska vara tydligt angivna, och förväntansbilden tydligt definierad. Detta är ett stöd i den dagliga kommunikationen och grunden för ett gemensamt förhållningssätt. Respekt och kommunikation. Alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation, där alla delar ett gemensamt synsätt kring mål, verksamheten och processen till en högre måluppfyllelse. Ansvarsfördelning En tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter ska finnas på plats. Resultatkontrakt. Det ska finnas skriftliga överenskommelser med förvaltningschefer, rektorer och lärare med utgångspunkt i uppdraget att förbättra elevernas resultat. Förvaltningsfunktionen. Förvaltningen ska vara en stödfunktion för att styra, samordna, avlasta administration, och understödja verksamheten med specialkompetens. Förvaltningen ska vara organiserad för att uppfylla denna roll och därmed ta bort onödig administration från lärare och rektorer. Förvaltningen har också ett uppdrag som kontrollfunktion för att följa upp kvalitet och tidigt upptäcka problem för att sätta in relevanta resurser. Ansvarsfördelningen mellan förvaltning och rektorer ska vara tydlig. Särskilt stöd Tidig upptäckt. Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, och insatser kopplade till dessa kunskapskontroller. Elevhälsan. Elevhälsan är en viktig del av skolan och strävan att förbättra elevernas resultat. En redan påbörjad omstrukturering syftar till en tydligare organisation och effektivare arbete. Denna omorganisation ska följas upp löpande och resultatet av den nya organisationen utvärderas. Läxhjälp. Läxhjälp av ordinarie lärare ska komplettera undervisningen. Erfarenheter från lyckade införanden ska ligga till grund för riktade insatser för elever som ligger i riskzonen för att inte klara målen. 26
28 Studievägledning. En stark studievägledning i grundskolan är nödvändig för att minska byten med extra studieår som följd, eller avhopp i gymnasieskolan. Genom att skapa ett bättre stöd för elever skapas ökad måluppfyllelse, nöjdhet och lägre kostnader på sikt. Trygghet. Trygghet är en grund för inlärning. Alla brott i skolan ska polisanmälas. Nolltolerans mot alla former av kränkande särbehandling ska råda. Mobbning och trakasserier ska motarbetas genom tidiga insatser. En gemensam metod ska användas av samtliga kommunala skolor. Metoden bör så långt som möjligt vara evidensbaserad och/eller bygga på goda erfarenheter i andra kommuner. Vuxennärvaro. Vuxennärvaron i grundskolan ska öka. Olika metoder för frivilligbaserad närvaro ska utredas. Barn- och Ungdomsnämnden Budgetreglering 2014 Anvisningar Mål och budget Demografi, grundskola och fritidshem samt modersmål Minskning demografi Budgetreglering anvisningar M&B Effektiviseringsuppdrag Ökad satsning svenska språket Extra anslag för genomförande av skolutvecklingsprogrammet 30 timmar för deltidsbarn samt anpassning av gruppernas storlek i förskolan Satsning på Kompetensutveckling av lärare Extra anslag för läxläsning Resurstillskott för kulturskolan Lönesatsning lärare Budgetreglering M&B Summa Totalt
29 Arbetsmarknad, utbildning, integration och gymnasieskola Arbetsmarknad, utbildning och integration Det finns ingenting som bidrar så mycket till utanförskap och bristande integration som att stå utanför arbetsmarknaden. Sigtuna kommun har en hög andel invånare som står utanför arbetsmarknaden vilket lett till en kraftig ökning av försörjningsstödet de senaste åren. Sigtuna har också en stor andel invånare med icke-svensk bakgrund varför integrationsfrågan är särskilt viktig. För att komma in på arbetsmarknaden och motverka utanförskap krävs ett antal konkreta åtgärder. Utmaningar och förutsättningar Sigtuna Länet Arbetslösa i program med aktivitetsstöd i av den registerbaserade arbetskraften, ungdomar år 5,2 % 4,2% Arbetslösa i program med aktivitetsstöd i av den registerbaserade arbetskraften, samtliga år 2,6% 2,3% Total kostnad försörjningsstöd 2012 * 40,3 mkr Total kostnad försörjningsstöd 2011 * 49 mkr * Mellan ökade kostnaden för försörjningsstöd med 73% minskade kostnaden för försörjningsstöd p.ga de s.k. resursjobben. Källor: Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun Mål; Ungdomsarbetslösheten ska varaktigt minst ha halverats senast år Grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och som uppbär försörjningsstöd pga arbetslöshet ska varaktigt minst halveras senast år Hur ska detta uppnås; Mätning och uppföljning. All verksamhet ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet. Resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. 28
30 Samarbetet med det privata näringslivet i kommunen ska utvecklas och intensifieras. Genom information och utbildning ska förutsättningar skapas för det privata näringslivet att i betydligt större utsträckning kunna ta emot unga vuxna som söker lärlingsplatser och utlandsfödda som söker praktik och en väg in på arbetsmarknaden. Konkreta verktyg och initiativ för att snabbt få ut arbetssökande i näringslivet ska tas fram och utvärderas. Jobbcenters modeller för individanpassad integration, yrkesutbildning och SFI ska utvecklas. Projekt Arbetslinjen för att bryta utanförskap. För att öka kommuninvånarnas möjlighet att komma i varaktig egen försörjning och därmed bryta utanförskapet och minska beroendet av försörjningsstöd ska samarbetet mellan samtliga relevanta parter på arbetsmarknaden stärkas och intensifieras på initiativ av kommunen. Ett projekt finansierat ur den nyligen upprättade sociala fonden ska startas under Samlokalisering. En samlokalisering av arbetsmarknadens viktigaste parter ske i ett s.k. Företags- och Jobbcenter. Här ska bl.a. Arbetsförmedling, Kommunen, Jobbcenter, Företagarföreningar, Försäkringskassan, Handelskammaren och Nyföretagarcentrum inrymmas. Lokalen ska vara centralt belägen i Märsta. Syftet är att stärka den direkta kopplingen mellan de parter som kan göra en skillnad för den arbetssökande samt underlätta kontakten med dessa parter för den som söker jobb. Det ska råda ett intimt samarbete mellan vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt bistånd och integrationsarbete. Försörjningsstödet. Försörjningsstödet ökade med 73% i Sigtuna kommun under perioden sjönk nivån en aning, till huvuddelen beroende på resursjobbsprojektet, men väntas under 2013 stiga kraftig igen. Trenden måste brytas. I Upplands Väsby har man framgångsrikt satt in åtgärder som givit omedelbart ekonomiskt resultat. Dessa åtgärder består bl.a. av att alla beslut om ekonomiskt bistånd som tas av en socialsekreterare som ej jobbat längre än fyra månader granskas av en förstesekreterare innan det beviljas en medborgare. Man har även ökat den politiska ledningen genom månatliga uppföljningar och tydliga målsättningar. Andra åtgärder har varit att hitta andra boendelösningar än kortsiktiga lösningar, nya kreativa boendelösningar, genomgång av samtliga barn och deras placeringskostnader, kombination av placering av barn och stöd i de egna hemmen, osv. Exemplet från Upplands Väsby ska studeras och skyndsamt implementeras i Sigtuna kommun. 29
31 SFI-verksamheten. Verksamheten inom Svenska För Invandrare (SFI) ska intensifieras, effektiviseras och dimensioneras i samordning med de behov som finns inom vuxenutbildningen och gymnasiets introduktionsprogram. Individens behov av arbete, integration och skola ska vara avgörande för undervisningens omfattning. Även SFI ska omfattas av den generella utmaningsrätten. Introduktionsutvecklingsprogram. Ett introduktionsutvecklingsprogram med syfte att ge nyanlända en individanpassad och målinriktad introduktion med målet att inom två år klara sin egen försörjning och vara delaktiga i samhället ska implementeras. Praktikplatser och valideringsmetoder tas fram i nära samarbete med näringslivet och ideella aktörer. Sommarjobben. Sommarjobb för kommunens gymnasieungdomar ska utvecklas och sommaren 2014, så långt det är möjligt, ska alla ungdomar som vill ges möjligheten till ett sommarjobb. Detta sker bl.a. genom ett utökat och systematiserat samarbete med näringslivet. Vuxenutbildning. All vuxenutbildning ska vara upphandlad med fokus på kvalitet och valfrihet. Näringslivskontakter. I kommunens näringslivskontakter ska beredas utrymme för samtal om arbetsmarknadsfrågor. Underlag för sådana samtal ska tillhandahållas och föredras av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i samarbete med näringslivsenheten. Medarbetarna ska erbjudas möjligheter till karriär- och kompetensutveckling (även s.k. horisontell karriär). 30
32 Gymnasieskolan Gymnasieeleverna i Sigtuna har stor valfrihet genom att de har tillgång till fyra gymnasieskolor inom kommunen och dessutom hela utbudet av utbildningar i Stockholms län. Samtidigt ställer detta höga krav på det kommunala Arlandagymnasiet att erbjuda attraktiva program och genomföra dessa med hög kvalitet för att en större del av 16- åringarna ska söka till kommunens egen gymnasieskola Utmaningar och förutsättningar Sigtuna Alla kommuner Antal elever per lärare (heltidstjänst) 13,6 11,6 Kostnad (kr) per elev Andel elever som fullföljt utbildning inom 4 år Andel invånare (20 år) med grundläggande behörighet till univ. och högskola Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan 43,4 *94 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleutbildning Jämförelse mellan Sveriges 290 kommuner * Rankingvärde mellan Sveriges 290 kommuner Källor: Sveriges kommuner och landsting, Sigtuna kommun, Skolverket (2013) Mål; Andelen elever som lämnar Arlandagymnasiet med gymnasieexamen ska senast 2018 vara minst 91%. Meritvärdet ska förbättras till minst länssnittet 14,2 poäng. Hur ska detta uppnås; Mätning och uppföljning. All verksamhet ska mätas, följas upp och utvärderas regelbundet. Resultatet ska redovisas och finnas tillgängligt för kommunens invånare. Länsprislistan. Sigtuna kommun ska under 2014 gå med i den gemensamma prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län. Behovsstyrt programutbud. Utbudet av program och inriktningar ska kontinuerligt utvärderas med hänsyn till behov, innehåll och ekonomi. Program och inriktningar ska inom ramen för gällande regelverk dynamiskt följa samhällsutvecklingen och 31
33 gymnasieelevernas behov av utbildning. Lärarbehörighet. Gymnasielärare ska för fortsatt anställning ha behörighet att undervisa och sätta betyg i respektive ämnen. Individanpassat introduktionsprogram. För alla de elever som vill läsa vidare men inte har gymnasiebehörighet ska Introduktionsprogrammen (IM) på individuell basis tillhandahålla den undervisning som krävs för att eleven ska kunna gå vidare i gymnasieskolan. En genomlysning av IMs hittillsvarande verksamhet ska genomföras och ligga till grund för en satsning med fokus på elevens behov. En satsning på och förbättring av en individanpassad 9-årig grundskola borde på sikt minska eller helt eliminera behovet av ett individanpassat introduktionsprogram. Lärlingsutbildning. Gymnasieskolans lärlingsutbildning skall utökas och omfatta fler programinriktningar. Elevens förutsättningar och önskemål skall vara vägledande. Fler näringsidkare skall knytas till gymnasieskolan i syfte att samarbeta om lärlingsutbildning och utveckla denna. Fokus skall vara att eleven skall finna en framtida sysselsättning som kan leda till egen försörjning och personlig utveckling. Gymnasiets yrkesprogram. Gymnasiets yrkesprogram bör utvecklas så att utexaminerade elever kan möta marknadens krav på kompetens. Gymnasieskolan ska i samråd med näringslivet finna former för ändamålsenlig yrkesutbildning. Sommarskolan. Arlandagymnasiets sommarskola ska fortsätta och utvecklas till ett aktivt verktyg för bättre studieresultat och integration. Undervisning har hittills bedrivits i matematik och svenska. Särskild kompetens för svenskundervisning ska finnas och samordnas med SFI. Medarbetarna ska erbjudas möjligheter till karriär- och kompetensutveckling (även s.k. horisontell karriär). Svenska språket. Kunskapen i svenska är nyckeln till goda studieresultat och den viktigaste faktorn för att motverka utanförskap. Därför ska svenska språket prioriteras och nödvändiga resurser allokeras för att nå snabba resultat. Särskilda behov. Alla elever med särskilda behov i gymnasieskolan ska få dessa tillgodosedda. Trygghet. Trygghet är en grund för inlärning. Alla brott i skolan ska polisanmälas. Nolltolerans mot alla former av kränkande särbehandling ska råda. Mobbning och trakasserier ska motarbetas genom tidiga insatser. En gemensam metod ska 32
34 användas av samtliga kommunala skolor. Metoden bör så långt som möjligt vara evidensbaserad och/eller bygga på goda erfarenheter i andra kommuner. Servicedeklaration. En servicedeklaration ska upprättas i syfte att klargöra vilken kvalitetsnivå som ska förväntas inom gymnasieskolan. Utbildning- och Arbetsmarknadsnämnden Budgetreglering 2014 Anvisningar Mål och budget Demografi gymnasieskolan och SFI Minskning demografi (Sfi) -375 Budgetreglering anvisningar M&B Effektiviseringsuppdrag Resurstillskott försörjningsstödsenheten, 1 tjänst Omställning av introduktionsprocess för nyanlända Utökning av antalet sommarjobb Resurstillskott Företags- och Jobbcenter Stöd IM; svenska, matematik, 4 tjänster Budgetreglering M&B Summa Totalt
Mål och budget för Sigtuna kommun 2016-2018
Mål och budget för Sigtuna kommun 2016-2018 Innehåll BESLUTSSATSER... 2 VÅR VISION FÖR SIGTUNA KOMMUN... 6 VÅRA GRUNDLÄGGANDE POLITISKA UTGÅNGSPUNKTER... 7 KOMMUNEN ÄR TILL FÖR INVÅNARNA... 8 KÄRNVERKSAMHETEN,
Läs merPlan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Läs merBarn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Läs merVerksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick
Rev 2011-10-12 Sid 1 (6) Dnr 11BUN108 Handläggare Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick 2013-2015 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag
Läs merSkolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument
Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur
Läs merBarn- och utbildningsplan
Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras
Läs merUppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merVerksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet
Läs merValprogram 2018 Moderaterna i Kävlinge
Valprogram 2018 Moderaterna i Kävlinge Vår långsiktiga ambition är att göra Kävlinge till Sveriges bästa kommun att bo, arbeta och leva i. Inför 2018 års val söker vi ditt förtroende för att under åren
Läs merRegister SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen. 197 Mål och budget Sammanträdesdatum
Register 197 Mål och budget 2019-2021 Plats och tid Beslutande Kunskapens hus, Märsta Sammanträdeslokal: S1051 Torsdagen den 29 november 2018, kl. 08:15-08:26- Olov Holst (M), ordförande Mats Weibull (M),
Läs merKonkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,
Läs merLjusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö
Läs merEn skola och utbildning som främjar social rörlighet
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2836 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En skola och utbildning som främjar social rörlighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merLokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...
Läs merDu ska kunna lita på Lidköping
Du ska kunna lita på Lidköping Valmanifest 2018 Kristdemokraterna i Lidköping Valmanifest Vi tror på ett Lidköping där familj och föreningsliv har en viktig del, men också på ett samhälle där du tillåts
Läs merBedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat
Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola
Läs merNominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola
Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,
Läs merNämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden
Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4
Läs merInternbudget Barn- och utbildningsnämnden
Internbudget 2019 Barn- och utbildningsnämnden 1 Barn- och utbildningsnämndens internbudget 2019 Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att förverkliga nationella och kommunala mål
Läs merSkolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33
Datum Sida 2016-02-22 1 (7) Skolplan läsåren 2016/2017 2018/2019 - En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 33 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg
Läs merPolicy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
Läs merNÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
2012-05-22 NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2013 1 1. INLEDNING 3 2. VISIONER OCH STRATEGISKA MÅL 4 3. NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN 2013 4 3.1. Mål för samtliga verksamheter 4 3.2.
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan 2014-2018. Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2013-11-14 80 Reviderad 2014-12-18 110
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2013-11-14 80 Reviderad 2014-12-18 110 Innehåll Inledning... 3 Lagstiftning, mål och riktlinjer... 3
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun
ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...
Läs merRevisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Läs merPersonalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merVåra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).
2011-09-06 SKOLPLAN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän,
Läs merVerksamhetsplan Skolna mnden
Verksamhetsplan 2018-2020 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 Organisation... 4 Verksamhet 2018-2020... 5 Ekonomi... 5 Mål och indikatorer... 6 Perspektiv
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
r% Beslut Dnr 44-2014:7787 Freinetskolan Mimer Ekonomisk Förening Org.nr. 769602-1117 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Freinetskolan Mimer belägen i Norrtälje kommun 2(10) Tillsyn
Läs merNämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merVerksamhetsplan Skolna mnden
Verksamhetsplan 2019-2021 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 s uppdrag till verksamheten under planperioden... 4 Organisation... 5 Verksamhet 2019-2021...
Läs merKöpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige
Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 44-2015:3917 Habiliteket Aktiebolag Org.nr. 556484-2416 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Habilitekets friskola särskola belägen i Täby kommun 2 (10) Tillsyn i Habilitekets friskola särskola
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:7613 Backeboskolan Ek. För. Org.nr. 716422-1470 för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Backeboskolan belägen i Nacka kommun 2(11) Tillsyn i Backeboskolan har genomfört tillsyn
Läs merSocialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Läs merBudget 2019 samt plan för ekonomin åren FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Budget 2019 samt plan för ekonomin åren 2020-2021 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning VERKSAMHETERNA... 3 Driftbudget... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Förändringar i verksamheten... 3 Framtid...
Läs merVerksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd
Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten
Läs merUtbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173
Läs merein Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektion efter tillsyn i Vibyskolan belägen i Sollentuna kommun Beslut Vibyskolan ekonomisk förening
ein Skolinspektion Beslut Dnr 44-2016:5127 Vibyskolan ekonomisk förening Org.nr. 769603-4201 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vibyskolan belägen i Sollentuna kommun 2 (9) Tillsyn
Läs mer1(9) Budget och. Plan
1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen
Läs merr'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun
r'n Beslut Dnr 44-2015:4209 Assareds skolkooperativ Ek för. Org.nr. 716445-1390 jan.andersson@assaredsskolan.se styrelsen@assaredsskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Assaredsskolan
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn
Läs merNämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Läs merVerksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick
Rev 2010-09-01 Sid 1 (6) Dnr Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2011 för barn- och ungdomsnämnden till kommunplan 2011 och utblick 2012-2014 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt kommunövergripande mål
Läs merMånadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd
Månadsrapport Utgåva: Månadsrapport Rapportperiod: 2019-02-28 Organisation: Barn och skolnämnd Könsfördelning År: 2019 2 God ekonomisk hushållning År: 2019 Nyckeltal Kön Målvärde 2019 Prognos Helår 2019
Läs merStockholms stads personalpolicy
Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merStrategisk plan 2013-2016
Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och
Läs merStockholms stads personalpolicy
Stockholms stads personalpolicy Produktion: Blomquist Tryck: Edita Bobergs Artikelnummer: 13742 Stadsledningskontoret 2016-11 Antogs av kommunfullmäktige, 5 september 2016 Ett Stockholm för alla Stadens
Läs merINGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag
INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merVerksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1
Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merDnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr KK13/232 STRATEGI Strategi för integration och social sammanhållning Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-11 144 Dnr KK13/232 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys
Läs merStrategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker
Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers
Läs merPlanen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad
Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
< Montessori Friskola Gotland AB Org.nr. 556793-5514 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Montessori Friskola Gotland belägen i Gotland kommun Tillsyn i Montessori Friskola Gotland
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merVerksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium
Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall
Läs merVision 2030 Burlövs kommun
Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs
Läs merRegion Gotlands styrmodell
Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest
Läs mer2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST
2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2015 1 1. INLEDNING... 3 2 VISION... 4 3 NÄMNDSMÅL... 4 3.1 Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola 4 3.2 Kostverksamhet
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merPersonalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf
Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.
Läs merKOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 För tolfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under 2018 deltog cirka 260 kommuner i undersökningen, som från och med 2018 är indelad i tre
Läs merTrygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.
Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter
Läs merNya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera
Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt
Läs merSTRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat
STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merDelårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Läs merETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE LINKÖPING.
ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE LINKÖPING. SOCIALDEMOKRATERNA I LINKÖPINGS VALMANIFEST 2018 ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE LINKÖPING. Att bygga ett samhälle blir aldrig klart. Även om arbetslösheten
Läs merMåldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020
Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merPersonalpolitiskt program
FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom
Läs merVerksamhetsplan 2013
BARN & UNGDOM Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplanen innehåller barn- och ungdomsnämndens strategiska mål och mål för vår verksamhet 2013. Målen är uppdelade utifrån delarna i kommunens
Läs merSTYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119
STYRKORT 2010 Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga Brukar 14 Höga förväntningar på barn och ungdomar 100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt
Läs merBUNS STYRKORT
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-10-08 BUNS STYRKORT 2009 2010 FÖRSLAG Vid sammanställningen på Lövsta var det följande områden som fick flest markeringar. Vi har försökt
Läs merSveriges bästa skolkommun 2014
2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Läs merPersonalpolicy för dig i Ängelholms kommun
ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller
Läs merNytt ledarskap för Borlänge Framåt!
Nytt ledarskap för Borlänge Framåt! BORLÄNGE Att lyssna är en förutsättning för att leda I Centerpartiets Borlänge lyssnar politikerna på invånarna och medborgardialogen är väl utvecklad. Varje kommuninvånare
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:5076 Ösbyskolan AB Org.nr. 556699-4009 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ösbyskolan belägen i Danderyds kommun 2 (9) Tillsyn i Ösbyskolan har genomfört tillsyn av Ösbyskolan
Läs merSTRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,
Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning
Läs mer