EXAMENSARBETE. En experimentell studie KATRIN BERGSTEN CARINA KARLSSON CHRISTINA STENUDD HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR
|
|
- Gösta Erik Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2002:46 HV EXAMENSARBETE Förbättras balansen hos äldre individer genom balansträning? En experimentell studie KATRIN BERGSTEN CARINA KARLSSON CHRISTINA STENUDD HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN C-NIVÅ Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik Vetenskaplig handledare: Iréne Vikman 2002:46 HV ISSN: ISRN: LTU - HV - EX / SE
2 Balanskurs 2002 Vi är gamla som bor i Humlan vid Rammelbergets fot Som livets hårda kalla skola har gått Mycket sett, lärdom av den vi fått Nu vi arbetat med tre unga flickor glada med gymnastik och balansen Påminda att inte ta i för hårt Kroppen säger till vad den orkar och tål Efter balanstidens slut så har vi kommit opp En bra bit mot Rammelbergets topp Tiden för fort från oss går En timmes tid var alldeles för kort Vi tackar hjärtligt, hjärtligt för tiden och för trevnaden Ett vackert minne tackar, tackar Väntar på forskningsresultat, det är klart Olga, 85 år
3 Bergsten, K., Karlsson, C., & Stenudd, C. Förändras balansen hos äldre individer genom balansträning? - en experimentell studie. Examensarbete 10 poäng, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap, ABSTRAKT Fall är den vanligaste orsaken till skador hos personer från 60 år och uppåt. Den mest frekventa dokumenterade riskfaktorn för fall är gång- och balansproblem. Balansens huvudfunktion är att koordinera kroppens hållning, jämvikt och rörelse. Vid normalt åldrande påverkas balansförmågan. Syftet med den här studien var att undersöka om balansen förbättrades hos äldre individer genom balansträning. Arton personer (68-89 år) indelad i kontroll- och träningsgrupp deltog i studien. Deltagarna testades med Timed Up & Go och Bergs balansskala före och efter träningsperioden. Däremellan följde träningsgruppen ett balansträningsprogram under sex veckor, två träningstillfällen per vecka. Resultatet av Bergs balansskala visade en signifikant förbättring av träningsgruppens balans och upplevelsen var generellt att balansen förbättrats. Slutsatsen är att äldre individers balans kan förbättras med balansträning i grupp. Vidare studier bör inriktas på ett större antal personer, samt pågå under en längre tid. Nyckelord: Balans, balanstest, balansträning, gruppträning, särskilda boenden, äldre.
4 Sverige hade 1994 den högsta andelen 65-åringar och äldre jämfört med hela världen. Andelen 65-åringar och äldre beräknas öka ytterligare fram till år 2025, med ytterligare ca (Dehlin & Rundgren, 1995). Medellivslängden i Sverige är bland de högsta i världen (Fagius, 1994). För personer från 60 år och uppåt innebär fall den vanligaste orsaken till skador. Av dessa skador utgörs 79 % av frakturer. Konsekvenser av fallolyckor utgör ett stort hälsoproblem för den äldre befolkningen. Incidensen av frakturer ökar dessutom som följd av låg fysisk aktivitet och av att benskörhet blir allt vanligare bland äldre. Den mest frekventa dokumenterade riskfaktorn för fall är gång- och balansproblem (Gustafson, Nyberg & Ramnemark, 1994; Lundin-Olsson, 2000; Åberg, 1994). Kroppens läge och rörelse i förhållande till omgivningen och dess krav kontrolleras av det posturala systemet. Systemet kan indelas i statisk och dynamisk balans. Statisk balans innebär att understödsytan är konstant och tyngdpunktens verkningslinje förflyttas, dynamisk balans innebär att både understödsytan och tyngdpunktens verkningslinje förflyttas (Shumway-Cook & Woollacott, 1995). Funktionellt kan man dela in balans med utgångspunkt från om en person kan bibehålla en position, om personen kan bibehålla en position och samtidigt göra en viljemässig rörelse samt om personen kan bibehålla en position trots störningar från och i omgivningen (Lundin-Olsson, Jensen & Waling, 1996). Balans eller postural kontroll är en komplex funktion som upprätthålls genom att information från flera typer av sensoriska system kombineras. Dessa sensoriska system utgörs av visuell (information från ögonen), vestibulär (balansorganet i innerörat) och somatosensorisk information. Receptorer för det somatosensoriska systemet finns i hud, muskler, senor, leder och hjälper till att hålla kroppen i position. Signalerna från detta system styrs från det centrala nervsystemet och ger information till motoriska enheter för koordination av muskelkontraktioner och rörelser. Huvudfunktionen för det posturala kontroll systemet är att koordinera kroppens hållning, jämvikt och rörelse (Balogun, Akindele, Nihinlola & Marzouk, 1994; Fagius, 1994; Lee, 1989; Lännergren, Ulfendahl, Lundeberg & Westerblad, 1998; Massion, 1994; Ringsberg, 2001). Vid upprätt hållning sker en mängd små spontana rörelser, posturalt svaj (Shumway-Cook & Woollacott, 1995). Vid förändringar av underlaget finns två olika strategier för det posturala svajet, dels ankelstrategin som utgår från ankelns muskulatur, dels höftstrategin som utgår från höftens muskulatur. Yngre individer använder i större utsträckning ankelstrategin, medan 1
5 äldre individer i högre grad använder sig av höftstrategin (Carr & Shepard, 1998). Det posturala svajet ökar vid normalt åldrande (Judge, Lindsey, Underwood & Winsemius, 1993; Manchester, Woollacott, Zederbauer-Hylton & Marin, 1989). Skillnader hos äldre när det gäller posturalt svaj kan bero på otillräcklig muskelstyrka i underbenen, för svag sensorisk feedback från t.ex. fotsulan eller sämre balanskontroll (Carr & Shepard, 1998). En god interaktion mellan det visuella, vestibulära och det somatosensoriska systemet är viktig när det gäller god balanskontroll (Carr & Shepard, 1998). Inkommande information från det vestibulära systemet får ökad betydelse, eftersom visuell information kan antas minska med åldern. Med ökad ålder sker även muskulär degeneration och informationen från nervsystemet blir långsammare. (Lee, 1989; Lännergren, Ulfendahl, Lundeberg & Westerblad, 1998; Manchester, Woollacott, Zederbauer-Hylton & Marin, 1989; Massion, 1994; Ringsberg, 2001). De sensoriska receptorernas förmåga till fortledning försämras normalt med ökad ålder. Denna försämrade förmåga påverkar balansen mer negativt för äldre, förmågan att stå och gå med god balans förändras. De posturala balansreflexerna, förmågan att kompensera tyngdpunktsförskjutningar, är intakta vid hög ålder men är svagare och aktiveras långsammare. Detta kan indirekt innebära ökad risk för att falla, och nedsatt förmåga att klara av det dagliga livets aktiviteter (Balogun, Akindele, Nihinlola & Marzouk, 1994; Fagius, 1994; Massion, 1994). Fall utgör ett allvarligt hot mot äldres hälsa och oberoende. Personer som känner rädsla för att falla kan uppleva en stor funktionell begränsning i dagliga, fysiska och sociala aktiviteter och löper därmed en större risk att bli beroende av hjälp (Hu & Wollacott, 1994; Tinetti, Mendes de Leon, Doucette & Baker, 1994). Genom den begränsning som rädsla kan leda till hamnar den äldre individen lätt i en ond cirkel där balansförmågan försämras till följd av minskad aktivitet. Detta ger ytterligare nedsättning av balansen eftersom balansförmågan måste provoceras för att bibehållas eller förbättras (Simmons & Hansen, 1996). En stor andel av de äldre som vårdats på sjukhus för fallskador kan inte återvända till eget boende, utan måste flytta till någon typ av särskilt boende (Hu & Wollacott, 1994; Tinetti, Mendes de Leon, Doucette & Baker, 1994). Inom olika typer av särskilda boenden för äldre, såsom t.ex. servicehus, sjukhem eller demensboenden, drabbas ofta äldre av både fallolyckor och frakturer (Gustafson, Nyberg & Ramnemark, 1994). 2
6 Flertalet studier visar att balansen hos äldre kan förbättras genom träning (Bengtsson & Eliasson, 1996; Möller, 1994; Shoenfelder, 2000; Skelton & Dinan, 1999). Balansträning är en viktig komponent i träningsprogram som syftar till att minska fallrisken. Det är viktigt att programmet anpassas efter deltagarnas fysiska kapacitet och att svårighetsgraden anpassas i takt med att balansen förändras. De bör bestå av specifika dynamiska balansövningar hellre än statiska balansövningar. Exempel på dynamiska balansövningar är Tai Chi liknande övningar som inriktar sig på tyngdöverföringar inom understödsytan, kropps- och bålrotationer samt armpendlingar. Vid dynamiska balansövningar är det bättre att använda benen och flytta fötterna för att bibehålla balansen, istället för att gripa tag i ett stöd med händerna (Gardner, Buchner, Robertson & Campbell, 2001; Gardner, Robertson & Campbell, 2000; Skelton & Dinan, 1999). Inom den kinesiska rörelseformen Tai Chi har Jacques Dropsy utvecklat Basal Kroppskännedom (BK) som förövning i sin undervisning. Övningarna har sedan vidareutvecklats av sjukgymnasten Gertrud Roxendal. Inom BK strävar man efter förbättrad balans och hållning, samt kontroll av muskelspänning ur ett helhetsperspektiv (Dropsy, 1988; Roxendal, 1987; Winberg, 1999). I fallpreventionsprogram för äldre som Allen och Simpson (1999), Skelton och Dinan (1999) använde i sina studier fanns utöver ett allmänt program även funktionella övningar, t.ex. att resa sig upp från en stol, komma ner på golvet och sedan ta sig upp igen. Momentet med uppresning innebär en stärkande psykologisk faktor för att minska rädslan och ge ökad trygghet. Detta kan leda till att man efter fall som inte leder till skada själv kan klara av att resa sig upp och inte bli liggande en längre tid. Buchner, Cress, de Lateur, Esselman, Margherita, Price och Wagner (1997) har studerat äldre personer i åldern år. I studien jämfördes tre olika träningsformer, cykling på motionscykel, gång och aerobics, utifrån styrka, kondition och balans. De fann att gång och aerobics gav en förbättring av balansen. I studien ställdes hypotesen att uthållighetsträning ökar balansen hos äldre personer om träningen innehåller moment som provocerar balansen. Resultatet av studien visade att det är svårt att förbättra balansen hos äldre med endast lättare balansnedsättning. En orsak till detta kan vara att träningen som användes inte provocerade balansen tillräckligt. Kronhed och Olsson (1989) har studerat om balansförmågan hos åringar kan förbättras genom regelbunden träning i grupp. Träningen bedrevs i nio veckor, två gånger per vecka och bestod av gångövningar, förflyttningar och lägesändringar, balans- och koordinationsövningar med hjälp av boll, studsmatta och balansplatta. Träningen utvärderades 3
7 med manuella balanstest och dynamisk posturografi. Resultatet visade att balansförmågan hos träningsgruppen ökade. Johansson och Jarnlo (1991) genomförde en studie på trettiofyra 70- åriga kvinnor med tränings- och kontrollgrupp. Träningsgruppen tränade balansen under fem veckor, två gånger i veckan. Träningsprogrammet bestod av gång i olika riktningar och hastigheter, ofta kombinerat med rörelse i armar, nacke och bål. Uppresning och nedsittning på stol övades samt tyngdöverföring i sittande och stående. Syftet med övningarna var att öka deltagarnas rörlighet och styrka i bål och nedre extremitet. Före och efter träningsperioden utfördes balanstester, som efter perioden visade en signifikant förbättring av balansen i träningsgruppen. Hällgren (1999) hade i sin studie en kontroll- och en träningsgrupp med trettio personer i vardera. Balans tränades i grupp under tolv veckor, två gånger per vecka, programmet innehöll övningar i stående, gående, sittandeoch liggande samt stationsträning. Övningarna försvårades med hjälp av varierande underlag, samt att övningarna innehöll ögonoch huvudrörelser. Även Horak, Jones-Rycewicz, Owen Black och Shumway-Cook (1992) fann att denna typ av övningar hade god effekt hos personer med balansproblem. SYFTE Syftet med denna studie var att undersöka om balansen förbättrades hos äldre individer genom balansträning. FRÅGESTÄLLNINGAR Förbättras balansen hos äldre individer genom balansträning? Upplever deltagarna någon skillnad av balansen, före jämfört med efter träningsperioden? Upplever deltagarna någon förändring vad gäller att klara av aktiviteter i det dagliga livet? 4
8 MATERIAL OCH METOD Försökspersoner I studien ingick tjugoen försökspersoner. Ett introduktionsbrev (bilaga 1), tilldelades trettioåtta tilltänkta deltagare inom Kalix kommuns särskilda äldreboenden. Personer som samstämde med studiens inklusions- och exklusionskriterier utsågs av sjukgymnast och arbetsterapeut anställda inom Kalix kommun. Introduktionsbrevet informerade om studiens syfte och upplägg och innehöll förfrågan om personerna får kontaktas av författarna för eventuellt deltagande. Information om att deltagandet var frivilligt, samt att deltagandet när som helst kunde avbrytas utan att ange orsak förmedlades både muntligt och skriftligt. Inklusionskriterier: - Personer 65 år och uppåt, boende i särskilda äldreboenden. - Gångare, som får använda käpp, kryckkäpp eller rollator inom och/eller utomhus. Exklusionskriterier: - Påvisad demens eller pågående demensutredning. - Svårare fall av hjärt-, kärlsjukdomar. Efter en vecka utgick påminnelse och deltagarnas skriftliga svar till studien samlades in av sjukgymnast och arbetsterapeut varvid dessa förmedlades till författarna av studien. Därefter tog författarna personlig kontakt med de tillfrågade om medverkan i studien. Av dessa tackade tjugoen personer ja och sjutton personer nej. Indelningen till träningsgrupp (TG) och kontrollgrupp (KG) har utgått från resultaten av de två inledande balanstesterna, Timed Up & Go (TUG) och Bergs balansskala. Två försökspersoner (FP) med likvärdiga resultat ställdes mot varandra och lottades sedan till varsin grupp, detta för att få två så likvärdiga grupper som möjligt. I TG ingick elva FP (6 kvinnor, 5 män) med medelåldern 81,2 år (68 89), och i KG ingick sju FP (3 kvinnor, 4 män) med medelåldern 81,1 år (70 85). Under studiens gång har tre FP i KG avbrutit studien av tre olika anledningar, fallolycka, ökad smärtproblematik respektive sjukdom. Dessa bortfall inträffade i slutet av studien. Försökspersonerna i både KG och TG uppmanades via introduktionsbrevet att under träningsperioden inte utöka sin dagliga fysiska aktivitet. Detta för att inte påverka testresultatet. Projektet godkändes av Etiska gruppen vid Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för hälsovetenskap. 5
9 Mätmetoder Före och efter träningsperioden testades FP med två balanstest, Timed Up & Go (TUG) (Podsiadlo & Richardson, 1991), och den svenska versionen av the Balance scale, Bergs balansskala (Berg, Wood-Dauphinée, Williams & Gayton, 1989; Lundin-Olsson, Jensen & Waling, 1996). Timed Up & Go (TUG) Utrustning som behövs för att utföra testet är en 46 cm hög stol med rygg- och armstöd, måttband samt tidtagarur eller klocka med sekundvisare. Försökspersonen reser sig ur en stol, går i valfri takt tre meter fram, vänder och går tillbaka och sätter sig ned igen. Tiden mäts från det att FP rygg lämnar stolens ryggstöd, till det att denne åter sitter med stjärten mot stolssitsen igen. Vid behov får man använda sitt gånghjälpmedel. Testet är utvecklat för bedömning av äldre personers balansförmåga. Personer som är fritt rörliga och har god gångförmåga kan utföra testet på mindre än 10 sekunder (Podsiadlo & Richardson, 1991). Timed Up & Go anses ha hög reliabilitet och validitet, samt interbedömarreliabilitet (Lundin- Olsson, 2000; Podsiadlo & Richardson, 1991). Bergs balansskala Testet innehåller fjorton moment, där förmågan att bibehålla en position med eller utan viljemässig rörelse, samt förmågan att byta position bedöms. Varje moment poängsätts enligt en femgradig skala (0-4), som summeras till en totalpoäng (max 56). För att utföra testet behövs en manual med skattningsformulären, standardstol med armstöd samt en stol utan armstöd eller säng, tidtagarur eller klocka med sekundvisare, en linjal, sko eller toffel och ett steg i en trappa eller en pall med motsvarande steghöjd. Personer som uppnår en poäng under 45, kan löpa ökad risk att falla och kan därmed behöva assistans. Testet har hög validitet, reliabilitet samt inter- och intrabedömarreliabilitet. Den svenska versionen är utarbetad i enlighet med och har godkänts av upphovsmannen till det ursprungliga testet K. Berg (Berg, Wood-Dauphinée, Williams & Gayton, 1989; Lundin-Olsson, Jensen, & Waling, 1996). Berg, Wood-Dauphinee, Williams och Maki (1992) har funnit att testet korrelerar väl med vårdgivares skattning, äldres självskattning och laboratoriemätningar av posturalt svaj. Berg, Maki, Williams, Holliday och Wood-Dauphinee (1992), Podsiadlo och Richardson (1991) fann i sina studier att TUG och Bergs balansskala korrelerar väl med varandra vid mätning av äldres balansförmåga. 6
10 Procedur Intervention Träningsperioden har pågått under sex veckor, med två träningstillfällen per vecka. Varje träningstillfälle har varat i ca en timme, varav 30 minuter har åtgått till träning. Resterande tid har använts till vila och praktiska förfaranden som att förklara övningar och byta träningsredskap. Träningen har bedrivits i grupp under ledning av författarna, vilka även utformat programmet (bilaga 2). Övningarna ackompanjerades av musik. Övningarna i träningsprogrammet har varit detsamma, men svårighetsgraden har anpassats till balansförmågan hos varje FP i TG. Träningen inleddes med uppvärmning i sittande och följdes av balansfrämjande övningar i stående. De FP som inte klarade av att stå utan sitt gånghjälpmedel utförde övningarna i sittande, vilket var en lättare svårighetsgrad av träningsprogrammet. Övningarna bestod av tyngdöverföringar i olika riktningar, uppresningar, bålrotationer, armpendlingar och koordinationsövningar. Efter detta gick FP en hinderbana, med en levande skugga i närheten för att ge stöd vid behov. Hinderbanan innehöll gång på varierande underlag (ojämnt med hjälp av bönpåsar under mjuk matta, skumgummidynor av olika tjocklek), olika höjdskillnader (trappsteg), stegkombinationer (olika längd och bredd på stegen, slalomgång), tyngdöverföring i stående (kasta prick med bollar). Under de olika övningarna vävdes ögon- och huvudrörelser in. Detta för att stegra svårighetsgraden. Bild 1. Hinderbana ( koner och stegplattor var i olika färger). Träningen fortsatte med fallskärmsövningar i sittande, eftersom flertalet deltagare ej klarade av detta i stående. Fallskärmen är en cirkelformad tunn duk med ett hål i mitten. 7
11 Bild 2. Fallskärm (duken fördes uppåt-nedåt, skickades runt, en boll skulle hållas kvar på duken och sedan rullas ner i hålet). Avslutningsvis genomfördes BK-inspirerade övningar i sittande, följt av töjning av nack- och axelmuskulatur, vader och hamstrings. Test Försökspersonerna i både TG och KG testades före och efter träningsperioden. Kontrollgruppen deltog inte i träningen, och uppmanades att inte utöka sina dagliga fysiska aktiviteter under denna tid. Ansvar för de olika testerna och intervju delades upp mellan författarna. Samma person ansvarade för respektive test vid testtillfälle 1 och 2. Testtillfälle 1 genomfördes en vecka innan påbörjad träning, testtillfälle 2 i direkt anslutning till avslutandet av träningsperioden. Testerna inleddes med TUG och följdes av Bergs balansskala. För att säkerställa validitet och reliabilitet har testtillfälle 1 och 2 genomförts i samma lokal och under så identiska förhållanden som möjligt, t.ex. vad gäller FPs skor och klädsel, samt testutrustning såsom stol, tidtagarur. Vid testtillfälle 2 intervjuades FP i TG av författarna om sina upplevelser av träningen och eventuell förändring av balansen (bilaga 3). STATISTIK Insamlad data har bearbetats med SPSS 10.0 för Windows. Icke parametrisk statistik har använts. Vid jämförelse av resultaten före träningsperioden mellan grupperna har two independent sample test, Mann-Whitney U använts. Two related sample test, Wilcoxon har använts vid jämförelse av resultaten före och efter träningsperioden inom grupperna. Signifikansnivån bestämdes till 0,05. 8
12 RESULTAT Före träningsperioden sågs inga signifikanta skillnader mellan TG och KG (TUG p = 0,659 och Bergs balansskala p = 0,860). Timed Up & Go (TUG) Vid testtillfälle 1 var TGs medelvärde 23 sekunder (11-73) och vid testtillfälle 2 var TGs medelvärde 17 sekunder (8-37). KGs medelvärde var vid första testtillfället 32 sekunder (11-105) och vid andra testtillfället 40 sekunder (10-140). Resultatet av TUG visade inga signifikanta skillnader mellan testtillfälle 1 och 2, varken för TG eller KG (tabell 1). Tabell 1. Resultatet av TUG i sekunder vid testtillfälle 1 och 2 för TG och KG Medelvärde (SD) p-värde Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Träningsgrupp 23 (17,6) 17 (8,5) 0,061 Kontrollgrupp 32 (33,4) 40 (45,7) 0,051 p 0,05 Bergs balansskala Vid testtillfälle 1 var TGs medelvärde 42 poäng (4-53) och vid testtillfälle 2 var TGs medelvärde 46 poäng (16-55). KGs medelvärde var vid första testtillfället 39 poäng (4-53) och vid andra testtillfället 38 poäng (4-53). Efter träningsperioden visar TGs resultat en signifikant förbättring av balansen (tabell 2). Tabell 2. Resultatet av Bergs balansskala vid testtillfälle 1 och 2 för TG och KG Medelvärde (SD) p-värde Testtillfälle 1 Testtillfälle 2 Träningsgrupp 42 (13,6) 46 (10,4) 0,005 Kontrollgrupp 39 (16,8) 38 (17,6) 0,680 p 0,05 9
13 KG1 KG2 KG3 KG4 KG5 KG6 KG7 Tabell 3. Resultat på individnivå av TUG i sekunder vid testtillfälle 1 och 2 för KG. Ökad tid i sekunder vid testtillfälle 2 innebär ett sämre resultat. Test 1 Test 2 Förändring KG KG KG KG KG KG KG Tabell 4. Resultat på individnivå av TUG vid testtillfälle 1 och 2 för TG. Ökad tid i sekunder vid testtillfälle 2 innebär ett sämre resultat. Test 1 Test 2 Förändring TG TG TG TG TG TG TG TG TG TG TG Tabell 5. Resultat i poäng på individnivå av Berg balansskala vid testtillfälle 1 och 2 hos KG. 60 Tabell 6. Resultat i poäng på individnivå av Bergs balansskala vid testtillfälle 1 och 2 hos TG Poäng 30 Poäng BERG1 10 BERG1 0 BERG2 0 BERG2 Försökspersoner TG11 TG10 TG9 TG8 TG7 TG6 TG5 TG4 TG3 TG2 TG1 Försökspersoner Resultat av intervju Upplever du någon skillnad av balansen, före jämfört med efter träningsperioden? Nio av elva upplevde förbättring, urval av kommentarer den har börjat bli lite bättre, oj, oj mycket mycket bättre och ja faktiskt, vågar mera. Två deltagare kunde inte ange att de upplevde någon förbättring, kommentar vet ej. Ingen av deltagarna upplevde dock någon försämring av balansen. Upplever du någon förändring vad gäller att klara av aktiviteter i det dagliga livet? Tio av elva upplevde någon eller några positiva förändringar, urval av kommentarer kan mer utan att vara rädd, uppresningarna är lättare och lättare med rörelser och säkrare. En deltagare upplevde inte någon förändring. 10
14 DISKUSSION Metoddiskussion Vi valde att använda Bergs balansskala och TUG med tanke på att de mäter funktionell balanskapacitet, samt att de korrelerar väl med varandra (Berg, Wood-Dauphinee, Williams & Maki, 1992; Podsiadlo & Richardson, 1991). Båda testerna är lätta att använda, inte så tidskrävande och kräver minimal utrustning. I TG fann vi förbättring av balansen mätt med TUG, men förändringen nådde ej signifikant nivå. Kontrollgruppen i vår studie visade en nästintill signifikant försämring av TUG. Denna försämring samstämde inte med resultaten som Bergs balansskala visade. Att resultaten inte korrelerade så väl med varandra kan bero på flera olika faktorer, t.ex. att deltagarantalet var för lågt. En annan förklaring kan vara att testerna mäter balansen på olika sätt, och att vårt träningsprogram innehöll många moment som liknade testmomenten i Bergs balansskala vilket kan ha påverkat resultatet. Timed Up & Go mäter balans, gånghastighet och funktionell kapacitet. Individer som utför testet på mellan sekunder kan bedömas vara i behov av hjälp. Testet kan visa både negativ och positiv förändring, vilket kan ge värdefull information (Podsiadlo & Richardson, 1991). Timed Up & Go är lätt att instruera med få eller inga felkällor (Hällgren, 1999.) Funktionellt testar Bergs balansskala en persons förmåga att bibehålla en position, att bibehålla en position och samtidigt göra en viljemässig rörelse. Testet mäter dock inte förmågan att bibehålla en position vid störning från omgivningen. Detta begränsar användandet av testet hos aktiva personer med endast små balansstörningar. Skalan är mer känslig för individer med större balansnedsättning och låg grad av aktivitet (Berg, Wood- Dauphinee, Williams & Gayton, 1989; Lundin-Olsson, Jensen & Waling, 1996). Resultatdiskussion Resultatet visade en signifikant förbättring av balansen hos TG mätt med Bergs balansskala. Balanstestet TUG visade ingen signifikant förändring av balansen i någon av grupperna. Vår förväntning var att TGs balans skulle förbättras jämfört med KGs. Utifrån resultaten av Bergs balansskala drar vi slutsatsen att vårt balansträningsprogram har förbättrat eller bibehållit TGs balans. 11
15 I flertalet balansstudier är dokumentationen av träningsprogrammets utformning bristfällig. Möller (1994) anser att detta kan ge svårigheter vid upprepning av liknande studier. Idéer till vårt träningsprogram har vi hämtat från tidigare studiers träningsprogram. Kronhed och Olsson (1989) och Hällgren (1999) använde i sina balansträningsstudier med gott resultat bl.a. tyngdöverföringar i sidled, framåt-bakåt och hinderbana med varierande underlag och slalomgång, ögon- och huvudrörelser vävdes in i övningarna. Johansson och Jarnlo (1991) använde sig av liknande övningar, där även uppresning och nedsittning på stol ingick. Tai Chi liknande övningar kombinerat med ögon- och huvudrörelser, samt tyngdöverföringar kan ge förbättring av balansen när de ingår som en del i ett balansträningsprogram (Skelton & Dinan, 1999). Vi valde att använda BK i vårt program med tanke på dess likhet med Tai Chi. Först när balansförmågan nått en viss nedsättning påverkas det dagliga livet (Gardner, Robertson & Campbell, 2000). Personer med mindre balansnedsättning kan kanske med träning behålla sin balansnivå så att det dagliga livet inte påverkas. För att balansträning skall ge bästa möjliga resultat är det viktigt att programmet anpassas till deltagarnas förmåga. Allen och Simpson (1999) poängterar att säkerhet är en primär aspekt när gruppträning för äldre organiseras. En stor fördel med övningar i sittande är att vem som helst kan delta oavsett funktionsnivå. En faktor som försvårade vår studie var deltagarnas mycket varierande balansförmåga. Detta gjorde det svårt att anpassa träningen för alla deltagarna, då Simmons och Hansen (1996) menar att balansen måste provoceras till det yttersta för att förbättras. Samtidigt får inte övningarna bli för svåra för de deltagare med större balansproblem eftersom rädsla för att ramla kan hämma dem. Ström (1992) anser att sjukgymnaster inom äldrevården har små möjligheter att ge alla enskild träning. Det är viktigt att all vårdpersonal som arbetar med äldre får kunskap om att äldres balans kan förbättras, men att förmågan måste utnyttjas för att förbättras eller bibehållas. Detta kan åstadkommas med funktionella vardagliga aktiviteter, t.ex. uppresningar, gång, förflyttningar. Personal behöver närvara vid aktiviteterna för att ge vårdtagaren uppmuntran och känsla av säkerhet. Under vår studie framkom att personer i TG påverkades av bakomliggande sjukdomar, som inverkade på dagsformen och gjorde att personen inte kunde delta vid alla träningstillfällen. En längre träningsperiod hade ökat möjligheten för FP att kunna delta vid flera träningstillfällen. Vidare kan balansförmågan och risken att falla påverkas av andra faktorer 12
16 såsom läkemedel, synnedsättningar, yrsel och sjukdomar såsom t.ex. slaganfall, diabetes och Parkinson (Gard, G, 2000).Vi anser att en balansförbättring är viktig, speciellt för dem med ett lägre utgångsläge. Denna balansförbättring kanske inte alltid når upp till vad som bedöms som god balans vid balanstest, men för den enskilde individen kan det betyda mycket. Av de intervjuade FP i TG var det ingen som upplevde någon försämring av balansen. Flertalet deltagare upplevde att aktiviteter i det dagliga livet gick lättare att utföra och kändes säkrare. De deltagare i TG som från början hade höga värden i testerna upplevde generellt mindre förändring av balansen. Några av deltagarna i TG drabbades under sista träningsveckan av sjukdom och trodde att detta påverkat deras resultat negativt. Balogun, Akindele, Nihinlola och Marzouk (1994), Tinetti, Mendez de Leon, Doucette och Baker (1994) skriver att personer med nedsatt balansförmåga kan uppleva funktionell nedsättning i dagliga fysiska och sociala aktiviteter. Vi uppmärksammade att den sociala kontakten som gruppträningen gav kan ha motiverat deltagarna att komma till träningstillfällena, samt att de sporrade varandra vid de olika momenten. Vår upplevelse av deltagarnas balans var att den förbättrades, detta kunde märkas t.ex. i hinderbanan, vid gång till och från träningslokalen. Även vårdpersonal kommenterade balansförbättringarna. Vi anser att det skulle vara intressant att upprepa mätningarna efter ytterligare sex veckor för att se om den förbättrade balansen kvarstår hos deltagarna i träningsgruppen. Fortsatt forskning bör inriktas på ett större antal försökspersoner, samt sträcka sig över en längre tid. Vi instämmer med Gardner, Robertson och Campbell (2000), Möller (1994) som konstaterar att det behövs mer forskning för att ta fram det mest effektiva balansträningsprogrammet för äldre. Detta gäller typ av övningar, frekvens, intensitet och duration. 13
17 KONKLUSION Denna studie visar att äldre individers balans kan förbättras efter sex veckors balansträning i grupp. En majoritet av träningsgruppens deltagarna upplevde förbättring av balansförmågan och förmågan att klara av aktiviteter i det dagliga livet. ACKNOWLEDGEMENT Författarna vill uttrycka ett varmt tack till de personer som deltagit i studien, rehabiliteringspersonal inom Kalix kommuns äldreomsorg som hjälpt till med rekrytering av försökspersoner och tillhandahållit lokal, träningsredskap. Ett stort tack till personalen på Sociomedicinska biblioteket för all hjälp med litteratur. Tack till Mats Engström och Gunvor Gard för hjälp med statistiken mm. Tack till Olga för den fina balansdikten. Till sist ett hjärtligt tack till Irene Wikman, vår handledare för hennes goda råd och stöd under arbetets gång. 14
18 REFERENSER Allen, A., & Simpson, J.M. (1999). A primary care based fall prevention programme. Physiotherapy Theory and Practice, nr 15, Balogun, J.A., Akindele, K.A., Nihinlola, J.O., & Marzouk, D.K. (1994). Age related changes in balance performance. Disabil Rehabil, 16, (2), Bengtsson, C., & Eliasson, K.-O. (1996). Balansträning av åriga kvinnor med osteoporos. (Rapport från sjukgymnastprogrammet). Vårdhögskolan i Göteborg, Institutionen för Rehabilitering. Berg, K., Wood-Dauphinee, S., Williams, J.I., & Gayton, D. (1989). Measuring balance in the elderly: preliminary development of an instrument. Physiotherapy Canada, 41, (6), Berg, K., Wood-Dauphinee, S., Williams, J.I., & Maki, B. (1992). Measuring balance in the elderly: validiation of an instrument. Canadian Journal of Public Health, 83, (suppl 2), S7- S11. Berg, K., Maki, B., Williams, J., Holliday, P., & Wood-Daphinee, S. (1992). Clinical and Laboratory Measures of postural balance in an elderly population. Arch Phys Med Rehabil, 73, Buchner, D.M., Cress, M.E., de Lateur, B.J., Esselman, P.C., Margherita, A.J., Price, R., & Wagner, E.H. (1997). A comparison of the effects of three types of endurance training on balance and other fall risk factors in older adults. Aging Clin Exp Res, 9, (1-2), Carr, J., & Shepard, R. (1998). Neurological rehabilitation optimizing motor performance. Oxford: Butterworth Heinemann. Dehlin, O., & Rundgren, Å. (1995). Geriatrik. Lund: Studentlitteratur. Dropsy, J. (1988). Den harmoniska kroppen - en osynlig övning. Stockolm: Natur och Kultur. Fagius, J. (1994). Synpunkter på åldrandets neurologi. S.M., Aquilonius, & J., Fagius (Red.), Neurologi (2:a uppl.). (pp ). Stockholm: Almqvist & Wiksell. Gard, G. (2000). Prevention of slip and fall accdident: risk factors, methods and suggestions for prevention. Physical Therapy Reviews, nr 5, Gardner, M.M., Buchner, D.M., Robertson, M.C., & Campbell, A.J. (2001). Practical implementation of an exercise-based falls prevention programme. Age and Ageing, nr 30, Gardner, M.M., Robertson, M.C., & Campbell, A.J. (2000). Exercise in preventing falls and fall related injuries in older people: a review of randomised controlled trials. Br J Sports Med, 34, Gustafson, Y., Nyberg, L., & Ramnemark, A. (1994). Fallolyckor och frakturer inom äldrevården. Socialmedicinsk tidskrift, nr 1,
19 Horak, F.B., Jones-Rycewicz, C., Owen Black, F., & Shumway-Cook, A. (1992). Effect of vestibular rehabilitation on dizziness and imbalance. Otolaryngol Head Surgery, 106, (2), Hu, M.-H., & Woollacott, M.H. (1994). Multisensory training of standing balance in older adults: postural stability and one-leg stance balance. Journal of Gerontology, 49, (2), M52- M61. Hällgren, B. (1999). Group training for older people with balance disturbance-an experimental study. (Project course within the Master of Science in Physiotherapy programme). Karolinska Institutet. Johansson, G., & Jarnlo, G.-B. (1991). Balance training in 70-year-old women. Physiotherapy Theory and Practice, nr 7, Judge, J.O., Lindsey, C., Underwood, M., & Winsemius, D. (1993). Balance improvements in older women: effects of exercise training. Physical Theraphy, 73, (4), Kronhed, A.-C., & Olsson, B. (1989). Balansträning och balanstest hos åringar (Rapport FoUrnalen nr 1). Mjölby: Mjölby vårdcentral. Lee, W.A. (1989). A control systems framework for understanding normal and abnormal posture. Am J Occ Ther, 43, (5), Lundin-Olsson, L., Jensen, J., & Waling, K. (1996). Bergs balansskala den svenska versionen av the balance scale. Vetenskapligt Supplement, nr 1, Lundin-Olsson, L. (2000). Prediction and Prevention of Falls among Elderly People in Residential Care. (Avhandling för medicine doktorsexamen, Umeå Universitet). Lännergren, J., Ulfendahl, M., Lundeberg, T., & Westerblad, H. (1998). Fysiologi (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Manchester, D., Woollacott, M., Zederbauer-Hylton, N., & Marin, O. (1989). Visual, vestibular and somatosensory contributions to balance control in the older adult. Journal of Gerontology, 44, (4), M118-M127. Massion, J. (1994). Postural control system. Current opinion in Neurobiology, nr 4, Möller, M. (1994). Fysisk träning i syfte att förebygga benskörhet. Socialmedicinsk tidskrift, nr 1, Podsiadlo, D., & Richardson, S. (1991). The timed Up & Go : A test of basic functional mobility for frail elderly persons. Journal of American Geriatrics Society, 39, (2), Ringsberg, K.A.M. (2001). Balance, gait performance and muscular strength in the elderly. (Avhandling för doktorsexamen, Lund Universitet, Malmö Universitetssjukhus). Roxendal, G. (1987). Ett helhetsperspekti- sjukgymnastik inför framtiden. Lund: Studentlitteratur. 16
20 Shoenfelder, D.P. (2000). A fall prevention program for elderly individuals: exercise in longterm care settings. Journal of Gerontological nursing, 26, (3), Shumway-Cook, A., & Woollacott, M. (1995). Motor control. Baltimore, Maryland: Williams & Wilkins. Simmons, V., & Hansen, P.D. (1996). Effectiveness of water exercise on postural mobility in the well elderly: an experimental study on balance enhancement. Journal of Gerontology, 51A, (5), M233-M238. Skelton, D., & Dinan, S. (1999). Exercise for falls management: Rationale for an exercise programme aimed at reducing postural instability. Physiotherapy Theory and Practice, nr 15, Ström, P. (1992). Hur utnyttjas vårdtagarnas egna resurser inom äldreomsorgen?. Vetenskapligt supplement, nr 2, Tinetti, M.E., Mendes de Leon, C.F., Doucette, J.T., & Baker, D.I. (1994). Fear of falling and fall-related efficacy in relationship to functioning among community-living elders. Journal of Gerontology, 49, (3), M140-M147. Winberg, A. (1999). Kroppsjaget hos en grupp sjukvårdspersonal mätt med BAS-hälsa och frågeformulär. Nordisk fysioterapi, 3, (4), Åberg, A. (1994). Olycksfall bland äldre. Socialmedicinsk tidskrift, nr 1,
21 Bilaga När man åldras är det naturligt att balansen kan försämras, och det har visat sig att man med träning kan bibehålla eller öka balansen. Syftet med vår undersökning är att se om äldre individers balans förbättras genom balansträning i grupp. Träningen kommer att bestå av olika moment i stående och gående som tränar balansen, eftersom forskning visar att detta kan förbättra balansen. Trettio personer som bor i särskilda boenden inom Kalix kommun kommer att tillfrågas angående deltagande i studien. Väljer Du att delta i studien kommer Du antingen att delta i en träningsgrupp, som tränar balansen, eller i en kontrollgrupp. Båda grupperna testas med två balanstest, före och efter träningsperioden. Testtillfällena kommer att pågå under ca 45 minuter. Vid avslutad träningsperiod kommer Du som deltar i träningsgruppen att få svara på några frågor om Din upplevelse av träningen. Träningsgruppen kommer att träna två gånger i veckan i sex veckor, och bör utöver detta inte öka sin fysiska aktivitet under denna period. Deltagarna i kontrollgruppen bör inte heller utöka sin dagliga fysiska aktivitet. Varje träningstillfälle beräknas ta ca 60 minuter, där vila ingår. Uppgifterna om deltagarna som t.ex. testresultat och intervjusvar kommer att behandlas konfidentiellt, och det kommer inte att bli möjligt att identifiera enskilda personer vid resultatpresentationen. Om Du lämnar Ditt samtycke till att bli kontaktad kommer Du att få ytterligare information muntligt av oss i februari månad Kort därefter kommer tester och träning att inledas. Medföljande talong lämnas till sjukgymnast eller arbetsterapeut i Kalix kommun. Svar önskas snarast möjligt. Medverkan är frivillig och Du har rätt att avbryta deltagandet när som helst utan att ange orsak. Studien kommer att finnas tillgänglig från och med hösten 2002 på Sociomedicinska biblioteket, Institutionen för hälsovetenskap, Boden. Undrar Du över något är Du välkommen att ta kontakt med oss. Med vänliga hälsningar Katrin Bergsten Carina Karlsson Christina Stenudd Irene Vikman Sjukgymnaststudent Sjukgymnaststudent Sjukgymnaststudent Handledare Universitetsadjunkt Luleå tekniska universitet Inst. för hälsovetenskap Hedenbrovägen Boden
22 Bilaga 1 JA, jag har tagit del av informationen och ger mitt samtycke till att ni får kontakta mig NEJ, jag har tagit del av informationen men väljer att avstå Ort datum Underskrift... Namnförtydligande Denna talong lämnas till sjukgymnast eller arbetsterapeut inom Kalix kommun.
23 Bilaga 2 Gruppträning balans 1. Flamingokvintetten Sjätte september 2:47 min Sittande i ring och putta ballong till varandra 2. Per Myrberg Trettifyran 2:23 min Sittande: Gå på stället Dutta tå framåt Gå åt sidan Symaskinstrampa Sträck knät, böj upp foten Benlyft med motsatt hand till motsatt knä 3. Date Te Quiero 2:56 min Sittande: Dra upp axlarna Boxa framåt Krama dig själv dra ihop skulderbladen Boxas snett åt sidan Stora simtag Knäpp händerna lyft uppåt Dra upp axlarna Rodd 4. Albert Hammond It never rains in southern California 3:56 min Sittande (lättare): Uppresningar med assistans Häl i golvet Tyngdöverföring i sidled + armar åt sidan Tå i under stolen Tyngdöverföring framåt, bakåt Armpendling, diagonalt och dubbelt Vrid kroppen - titta över axeln Stående (svårare): Uppresningar Häl i framför Tyngdöverföring i sidled + armar åt sidan Tå i bakom Tyngdöverföring i gångstående växla fot Armpendling, diagonalt och dubbelt Vrid kroppen - titta över axeln 5. Lugn musik 6. Lugn musik Hinderbana: Med varierat underlag, Fallskärmsövningar: För duken uppåt-nedåt, höjdskillnader, steglängd- och bredd, skicka duken runt, rulla bollen i duken slalomgång och pricka boll i bollplank. och håll den kvar samt rulla ner den i hålet. 7. Lugn musik Sittande: BK- övningar: Relation till underlaget med fötterna och stussen Relation till mittlinjen Hållningsinrättning Fri andning Stretching: Försiktig töjning av nack- och axelmuskulatur, vader och hamstrings.
24 Bilaga 3 Intervjuguide 1. Upplever Du någon skillnad av balansen, före jämfört med efter träningsperioden 2. Upplever Du någon skillnad vad gäller att klara av aktiviteter i det dagliga livet, före jämfört med efter träningsperioden
BERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merhttp://www.bristguiden.se/vad-ar-osteoporos/forebyggaosteoporos/balansguiden/balansovningar/ Övningar för bättre balans och styrka Följande övningar är sådana som du kan göra hemma på egen hand. Tänk på
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merTräningsprogram för patienter i IVAS-studien
Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra
Läs merSITTANDE ÖVNINGAR. Page
Hemträningsprogram SITTANDE ÖVNINGAR Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead &
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merHigh Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik
Innehåll High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik Nina Lindelöf, Håkan Littbrand, Erik Rosendahl Umeå universitet, Institutionen
Läs merGångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014
Mars 2014 Fallriskbedömning Fallpreventivt arbete är en viktig del i landstingets arbete kring vårdprevention. På avdelningarna görs fallriskbedömning i Senior alert. Denna bedömning kan hos vissa patienter
Läs merBålstabilitet, Styrka och Balans
Bålstabilitet, Styrka och Balans Hemträningsprogram Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co - Development
Läs merNyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom
Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merOTAGO STYRKA OCH BALANS
OTAGO STYRKA OCH BALANS Hemträningsprogram Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead
Läs merBålstabilitet Träning med balansboll
Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre
Läs merI form med O R I G I N A L E T. stabilitetsträning. Din professionella vägledning för daglig träning. www.thera-band.se
I form med stabilitetsträning Din professionella vägledning för daglig träning O R INSISTERA PÅ I G I N A L E T www.thera-band.se Innehåll Inledning...2 Stabilitetstränaren...3 Material och egenskaper...3
Läs merPasset är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.
Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör
Läs merThe HIFE Program. Version 2. The HIFE Program -1. Svensk version
The HIFE Program The High-Intensity Functional Exercise Program Version 2 Svensk version The HIFE Program -1 The HIFE Program, version 2 Copyright Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering,
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs merSeniorsportutrustning
Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i
Läs merFallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer
Vårdprogram 1 (5) sjukgymnastiska träninsriktlinjer Sjukgymnastgruppen, HHR, LiV Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Jonasson Utarbetad av: Karin Sundelin Revisionsansvarig: Maria Klässbo Reviderad:
Läs merUtmana din balans. Testa din balans
1 Utmana din balans Testa din balans 1. Stå upp utan stöd. Ha fötterna ihop. Hur länge klarar du att stå så utan att flytta fötterna? Det är bra om du klarar att stå mer än 30 sekunder. 2. För lätt? Gör
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merFysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!
Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som
Läs merTräna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se
Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera
Läs merGår det att träna upp balans, kroppskännedom och rörelseminne för gravt synskadade?
Går det att träna upp balans, kroppskännedom och rörelseminne för gravt synskadade? För att kunna var aktiv både på sin fritid och i skolan, samt kunna utöva idrott måste man ha god balans och veta vad
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs merStartprogram version 3
Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de
Läs merUtbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal
Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform
Läs merShort Physical Performance Battery
Short Physical Performance Battery Svensk version (SPPB-S) Balans test Stå med fötterna tätt ihop Stå med fötterna tätt ihop i 10 sekunder. < 10 sek (0 p) Gå vidare till gångtest. 10 sek (1 p) Semi-tandemstående
Läs merAKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merTräningssplan: vecka 7-12
Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merPausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Läs merEtt hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna
Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig
Läs merFall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merditt Träningsprogram: Uppvärmning
ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning
Läs merKotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi
Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En
Läs merMammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.
Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.
Läs merTräningsprogram med fitness training ball
Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med
Läs merTRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merVad är polio och postpolio?
Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl
Läs merEXAMENSARBETE. En pilotstudie ANDERS LUNDHOLM PATRICK SKOGLUND MARIA VIKSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR
2003:001 HV EXAMENSARBETE Balansträning av patienter med stroke med hjälp av Basal Kroppskännedom En pilotstudie ANDERS LUNDHOLM PATRICK SKOGLUND MARIA VIKSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN
Läs merFysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy
Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merBollträning. Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil.
Bollträning Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil. Bollträning Så kör du övningarna:» Sträva efter att dra in naveln mot ryggraden för att
Läs merVad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,
Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:
Läs merRAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )
RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över
Läs merRyggträna 1b. Bålrotation
Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.
Läs merAlla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)
Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in
Läs merInformation till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Fredrik Röding Öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef Ortopedi Datum 20090601 Information till patient med bakre höftprotesluxation - höften har hoppat ur läge När Din höftled
Läs mert.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning
99 V.min Uppvärmning t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning Till Högskolan i Halmstad Uppvärmning inför ett träningspass - kombinera styrka, balans och rörlighet Förutsättningar Förarbete Egenkontroll
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merFysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Läs merFÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson
FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel
Läs merHealthperformance.se. Testmanual. Tester för skolungdom. Copyright Health Performance
Healthperformance.se Testmanual Tester för skolungdom Copyright Health Performance Innehåll 1 Bakgrund... 2 2 Tester... 3 3 Styrketester... 4 3.1 Push up... 4 3.2 Situpsstolen... 4 4 Explosivitet... 5
Läs merAndning det gäller livet!
23 September 2013 Andning det gäller livet! Amelie Ambolt Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehabkedjan Tel: 046 17 43 23 Leg. Sjukgymnast, Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom Handledare,
Läs merWorkshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert
Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för
Läs merRUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget
RUTIN FÖR Otago Fallförebygförebyggande träning Antaget av Medicinskt ansvarig för rehabilitering Antaget 2018-09-24 Giltighetstid Dokumentansvarig tills vidare Medicinskt ansvarig för rehabilitering Diarienummer
Läs merFörebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060
Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober
Läs merAKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande
Läs merÖrkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut
Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed
Läs merTräningsråd till dig som har benskörhet (osteoporos)
Träningsråd till dig som har benskörhet (osteoporos) 2 3 Generella råd och tips Att vara fysiskt aktiv innebär många fördelar som t ex förbättrad hjärt-kärlfunktion och lungkapacitet, ökad muskelstyrka
Läs merSidhopp med bålrotation
grundmotorik Grundmotorik Grundmotorik är de rörelser man lär sig som barn, t ex krypa, hoppa, kasta och koordinera. Alla dessa rörelser är grundläggande för att senare i livet kunna utveckla andra och
Läs merSjälvtest benstyrka ungdom
Självtest benstyrka ungdom 2 Maximalt klivhöjdstest Testa benstyrkan självtest och tips på styrkeövningar Forskning har visat att en hög benstyrka och god konditionsnivå, daglig fysisk aktivitet och ett
Läs merGODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merEatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Läs mer11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.
11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merHandledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden
Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merHur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?
Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Foto: Yanan Li Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Funktionsförmåga Barndom Vuxen Ålderdom Tröskel till beroende Spridning av funktion hos
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merUppvärmning. Övningar på träningsmaskiner
MOTION & MISSION CIRKELTRÄNING Gör 10-15 upprepningar per övning i programmet. Pausa. Upprepa 2-3 gånger. Du kan även välja hälften av övningarna till ditt träningspass och således variera träningspassen.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk
Läs merTill den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken
Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du
Läs merUtfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund
Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska
Läs merTräning efter lårbensamputation
Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.
Läs merRätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor
Rätt träning förbättrar den äldres förmåga att utföra vardagssysslor Rose-Marie Wilnerzon Thörn, leg fysioterapeut, MSc, specialist i gerontologi och geriatrik, Geriatriska teamet, USÖ Definitioner Fysisk
Läs merTemakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Läs merVibrosphere. Vibrosphere. Rehablådan. Träningsprogram. Unik balansträning för en starkare kropp. Förebyggande och Rehabiliterande
Rehablådan Lösningar efter individens behov Vibrosphere Träningsprogram Förebyggande och Rehabiliterande Vibrosphere Unik balansträning för en starkare kropp Unik balansträning för en starkare kropp Vibrosphere
Läs merInformation från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst
Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merSTYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj
ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom
Läs merGODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Motion ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse. Träning förbättrar muskelstyrka och balans även
Läs mer