Utredning om ändrad kommunal indelning Göteborgs kommun - Torslanda

Transkript

1 Rapport Utredning om ändrad kommunal indelning Göteborgs kommun - Torslanda Anders Ottensten, Eva Lagbo Bergqvist, Anders Haglund, Mattias Norling, Joakim Boström, Mats Carlström, Lotta Ricklander

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Metod för genomförande Kommunindelningar Stadsdelsnämnderna i Göteborgs kommun Den aktuella ansökan indelningsförslag och bakgrund Övergripande demokratiaspekter Slutsatser demokrati Befolkning och bebyggelse Befolkning Åldersstruktur Inkomstfördelning Bostadsbyggande Bebyggelse och närhet till service Kollektivtrafik Slutsatser befolkning och bebyggelse Näringsgeografiska förhållanden Näringsstruktur, arbetsmarknad och pendling Slutsatser näringsgeografi Kommunalekonomiska konsekvenser Utjämningssystemet Utjämning inget nytt påfund Dagens system Kostnader intäkter och ekonomiskt utfall Fördelning av 2008 års nettodriftkostnader Fördelning av övriga kostnader och intäkter Fördelning av övriga driftskostnader Inkomster från skatter och bidrag LSS-utjämningen Kommunalekonomiskt utfall samlade effekter Preliminär ekonomisk reglering Slutsatser kommunalekonomiska konsekvenser Kommunaldemokratiska frågor Nämndsorganisation Förvaltningsorganisation Slutsatser kommunaldemokratiska frågor Den regionala utvecklingen av arbetsmarknad samt markhushållning Regionalpolitisk och tillväxtpolitisk dimension Slutsatser regional utveckling Övriga överväganden Segregationsaspekten Särskild hänsyn till lokala önskemål Slutsatser övriga överväganden Sammanfattande bedömning

3 1. Sammanfattning Utgångspunkten för utredningen är i korthet vilka konsekvenserna för den kommunala ekonomin blir vid en delning av Göteborgs kommun i Torslanda kommun och Nya Göteborgs kommun. Vi har även beskrivit de näringsgeografiska förutsättningarna för bildandet av två nya kommuner. Samtidigt har vi haft i uppdrag att ta en särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Utifrån lagstiftarens intentioner så kan vi sammantaget inte identifiera några bärande hinder för en kommundelning vilken skulle utmynna i Torslanda kommun och Göteborgs kommun. Samtidigt är det viktigt att framhålla det motstånd mot en delning som vi uppfattat från Göteborgs kommun. Vi redogör nedan vår sammanfattande analys i anslutning till de punkter som identifierats som styrande för utredning om delning av kommuner. Förbättrade förutsättningar för den kommunala demokratin Det bedöms i Torslanda stadsdelsnämnd (och eventuella framtida kommun) finnas ett tillräckligt befolkningsunderlag för att bemanna de politiska organ som behöver upprättas vid en ny kommunbildning. Om det ur ett demokratiskt perspektiv är bättre eller sämre för Torslandaborna att välja företrädare till Torslanda kommun eller Göteborgs kommun är svårare att avgöra. I undersökningen har framkommit önskemål om en förnyad opinionsundersökning för att avgöra befolkningens vilja. Samtidigt måste det då beslutas vilka som ska tillfrågas, hela Göteborgs kommun eller enbart de boende i Torslanda SDN. Befolkningsutvecklingen (demografi) En nybildad Torslanda kommun skulle ha en befolkning som överstiger mediankommunens. Ungefär invånare gör att kommunen skulle ha goda förutsättningar för att klara de uppdrag som krävs. Den framtida befolkningsutvecklingen väntas också vara fortsatt positiv och åldersstrukturen i kommunen är gynnsam. Invånarnas närhet till kommunal eller annan service eller närhet till en annan centralort än den egna kommunens Invånarna i Torslanda kommun skulle ha god tillgång till både kommersiell och offentlig service. Det finns ett väl utbyggt kollektivtrafiknät inom stadsdelen och invånarna har därigenom möjligheter till både arbetspendling och nyttjande av kulturutbudet i centrala Göteborg. Näringsgeografiska frågor Stadsdelen har den tredje högsta medelinkomsten bland Göteborgs kommundelar. Befolkningen i kommunen skulle vara starkt beroende av arbetsställen utanför kommunens gränser. Samtidigt är detta idag inte någon ovanlig situation. Det finns många 3

4 kommuner, särskilt i storstadsregionerna, som i praktiken fungerar som sovstäder till de stora arbetsställena i andra kommuner. Kommunalekonomiska frågor En kommundelning innebär sammantaget att de två nya kommunerna skulle tappa resurser i utjämningssystemet. Grundskolan i en nybildad Torslanda kommun måste beräkningsmässigt ges rimliga ekonomiska förutsättningar, vilket i utredningen medfört en kostnadsökning på 45 miljoner kronor. Dessutom förlorar de två nybildade kommunerna cirka 42 miljoner kronor i utjämningssystemet (kostnadsutjämningen) vid en delning. Trots detta så bedöms bägge de nya kommunerna som bärkraftiga ur ett ekonomiskt perspektiv. Kommunaldemokratiska frågor antalet förtroendevalda m.m. Torslanda SDN har redan idag ansvaret för ungefär 40 procent av de uppgifter som en nybildad kommun kan antas ha, totalt sett. Torslanda kommun skulle behöva ha åtminstone ett 100-tal förtroendevalda politiker (exklusive ersättare). I dagsläget finns det i Torslanda SDN 11 ordinarie ledamöter. I en kommun av Torslandas storlek skulle det troligen inte vara något större problem att rekrytera detta antal. Förvaltningsorganisationen skulle behöva utökas med mellan 550 och 170 personer vid en eventuell delning. Vi ser inte några hinder mot en kommundelning vare sig när det gäller rekrytering av politiker eller tjänstemän. Den regionala utvecklingen av arbetsmarknad samt hushållningen med mark- och vattentillgångar Arbetsmarknad, hushållning med mark- och vattentillgångar kräver redan idag ett regionalt samarbete för att fungera väl. Ytterligare en aktör i den regionala strukturen gör ingen större skillnad i detta sammanhang. Samtidigt bidrar det knappast heller till ökad regional effektivitet. Göteborgs kommun ser det område som skulle utgöras av en eventuell Torslanda kommun som viktigt ur ett rekreationsperspektiv och som exploateringsområde för framtida boende. Vi noterar även att Torslandas position i den regionala gemenskapen inte på förhand inte är given. Övriga hänsynstaganden Inom ramen för vår utredning har vi mötts av förväntningar att segregationsaspekter av en kommundelning skall behandlas. Vi har valt att göra det genom en beskrivning av dagens situation men drar för övrigt inga slutsatser i frågan då den formellt ligger utanför de av lagstiftaren angivna förutsättningarna för en indelningsutredning. Inställningen från Göteborgs kommun är negativ när det gäller en delning av kommunen. 4

5 2. Bakgrund 2.1 Uppdraget Regeringen har till Kammarkollegiet lämnat över en ansökan från ett antal politiker i Göteborg om en indelningsändring som innebär att Torslanda ska skiljas från Göteborgs kommun och bilda en egen kommun. Denna fråga har utretts tidigare, år Kammarkollegiet har beslutat om en utredning angående förutsättningarna för bildandet av två nya kommuner, Torslanda och Göteborg. PricewaterhouseCoopers har erhållit uppdraget att utföra den här utredningen. Utgångspunkten för utredningen är i korthet vilka konsekvenserna för den kommunala ekonomin blir och de näringsgeografiska förutsättningarna för bildandet av två nya kommuner. Samtidigt ska en särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. 2.2 Metod för genomförande Uppdraget utförs genom tre huvudsakliga delar. Först och främst har vi gjort en genomgång av statistik från framför allt Göteborgs kommun men även nationella källor. I genomgången av de kommunalekonomiska förutsättningarna har Henrik Berggren varit behjälplig med framtagande och analyserande av materialet. Vi har också intervjuat dels de personer som står bakom ansökan om en delning och dels företrädare för Göteborgs kommun. Slutligen har vi sammanställt och analyserat materialet för att kunna göra en kvalificerad bedömning av huvudfrågan: vilka är förutsättningarna för Torslanda att bilda egen kommun? 2.3 Kommunindelningar Kommunerna i Sverige har sedan deras införande vid ett antal tillfällen ändrats sett till deras geografiska omfattning. År 1952 genomfördes storkommunreformen då landsortskommuner, 10 köpingar och 90 städer blev drygt kommuner. Redan 1962 var det så dags för kommunblocksreformen ett antal landsbygdskommuner lades samman till större kommuner. Riket delades in i 300 kommunblock, med de större tätorterna som centralpunkter. Slutligen minskade antalet kommuner mellan åren 1969 och 1971 från drygt till knappt 300, detta efter ett beslut om obligatorium där staten skyndade på kommunsammanslagningar enligt blockindelningen. Sedan den tvingande kommunsammanslagningen på 1970-talet har ett antal nya kommuner bildats genom delning. Sedan 1990 har totalt sex kommuner bildats genom delning. Inga kommuner har slagits samman vilket lett till att vi gått från 286 kommuner år 1990 till 290 kommuner år De nybildade kommunerna är: Trosa (1992), Gnesta (1992), Bollebygd (1995), Lekeberg (1995), Nykvarn (1999)och Knivsta (2003) 5

6 I indelningslagen (Lag om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting) anges att: Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Lagen anger inte hur en lämpligt utformad kommun ska se ut men det anges i förarbetena till lagen att sådana bedömningar ändå blir aktuella när förutsättningarna för mer omfattande indelningsändringar övervägs. Det är tre indelningsändringar som kan vara aktuella: Delning av kommuner eller landsting, så att en del av kommunen eller landstinget bildar en egen, ny kommun eller ett eget, nytt landsting Överföring av en del av en kommun till en annan kommun eller av en del av ett landsting till ett annat landsting Sammanläggning av flera kommuner eller flera landsting I SOU 2002:33 Ändrad indelning? En översyn av reglerna för indelningsändringar (även SOU 2004:128) görs en genomgång av lagstiftningen och förarbetena till denna. Enligt utredningen innebär prövningen av en fråga om indelningsändring i allmänhet en skälighetsbedömning där olika intressen vägs mot varandra. och den fördel som en indelingsändring skulle medföra för en kommun måste alltid vägas mot de effekter som ändringen kan ha för en annan kommun eller ett annat landsting. I korthet ingår följande överväganden vid en utredning om indelningsändring: Förbättrade förutsättningar för den kommunala demokratin Befolkningsutvecklingen (demografi) Invånarnas närhet till kommunal eller annan service eller närhet till en annan centralort än den egna kommunens Näringsgeografiska frågor Kommunalekonomiska frågor Kommunaldemokratiska frågor antalet förtroendevalda m.m. Den regionala utvecklingen av arbetsmarknad samt hushållningen med mark- och vattentillgångar De faktorer som utredningar om indelningsändringar bör lägga störst vikt vid är konsekvenserna för den kommunala ekonomin och de näringsgeografiska bedömningarna. Samtidigt ska en särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen och Om en kommun motsätter sig en indelningsändring får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. 2 Detta är inte att betrakta som en vetorätt i den bemärkelsen att den kvarstående kommunen har makten att alltid hindra en nybildning av en kommun genom delning, men 2 Lag (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. 1 6

7 det ska till starka argument för att bilda en ny kommun trots den kvarstående kommunens motstånd. Efter indelningslagens ikraftträdande beslutade regeringen i tre fall i början av 1980-talet mot de berörda (kvarstående) kommunernas vilja om indelningsändringar. Därefter har ett kommunalt nej alltid följts av ett avslag från regeringen. 2.4 Stadsdelsnämnderna i Göteborgs kommun Göteborg är organisatoriskt indelat i 20 stadsdelsnämnder varav Torslanda utgör en av dessa. Stadsdelarna varierar i såväl areal som befolkningsstorlek. Den till landytan största stadsdelsnämnden är Lärjedalen 77,8 km2 och Majorna är den minsta med 4,4 km2. Befolkningsmässigt är Centrum störst med över invånare och Södra skärgården minst med invånare. I varje stadsdelsnämnd finns en politisk nämnd som har ansvar för stadsdelsbibliotek, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre. I varje stadsdelsnämnd finns vidare ett stadsdelskontor för medborgarnas vägledning. Torslanda var fram till 1968 en egen kommun med ca invånare men införlivades genom kommunreformen 1969 i Göteborgs kommun. Bilden nedan visar SDN Torslandas geografiska indelning år 2009 respektive Torslanda kommuns år

8 Figur 1: Torslanda SDN A B 1 B 2 B 3 Teckenförklaring Svart streck Dagens SDN-gränser A Del av SDN Torslanda som även tillhörde Torslanda kommun B1 Del av Torslanda kommun som idag tillhör SDN Tuve-Säve B2 Del av Torslanda kommun som idag tillhör SDN Lundby B3 Del av Torslanda kommun som idag tillhör SDN Biskopsgården C Del av SDN Torslanda som inte tillhörde Torslanda kommun C Källa: Göteborgs kommun Från och med 2010 har Svenska kyrkan slagit samman Torslanda och Björlanda församlingar till en, Torslanda-Björlanda församling. Denna församling följer till absolut största delen den nuvarande stadsdelsindelningen. I rapporten kommer vi att beröra flera befintliga och framtida organisationer. Hädanefter kommer vi använda oss av följande benämningar för dessa områden: Torslanda SDN motsvarar dagens Torslanda Stadsdelsnämnd Torslanda kommun det område som de sökande har föreslagit som geografiskt område och den eventuella framtida kommunorganisationen med ansvar för detta område Göteborgs kommun dagens Göteborgs kommun, används synonymt med Göteborgs stad Nya Göteborgs kommun en eventuell framtida Göteborgs kommun, utan Torslanda kommun 8

9 3. Den aktuella ansökan indelningsförslag och bakgrund Den aktuella ansökan om en delning av Göteborgs kommun i en Torslanda kommun och en Nya Göteborgs kommun har behandlats av Regeringen tre gånger tidigare, år 2000, 2002 och Den indelning som ansökan denna gång gäller följer inte stadsdelsnämndens eller församlingarnas gränser utan gäller enligt de intervjuade ett område som ungefär motsvarar de så kallade primärområdena 3 Björlanda, Hjuvik och Nolered. Kartan nedan redovisar den ungefärliga indelningen. Figur 2: Förslag till Torslanda kommun vid indelningsändring Källa: Nätverket för Torslandas Framtid Det är enligt de personer som står bakom ansökan viktigt att påpeka att de för Göteborgs kommun viktiga industriområdena i Arendals primärområde inte ska ingå i en eventuell Torslanda kommun. 3 Göteborgs kommundelsnämnder är uppdelade i totalt 94 primärområden. Torslanda SDN utgörs av primärområdena Hjuvik, Björlanda, Nolered och Arendal 9

10 Enligt de intervjuade personer som står bakom ansökan om bildande av en Torslanda kommun är det huvudsakliga motivet till önskan om att bilda en egen kommun den bristande demokratiska legitimiteten idag. Det finns i bakgrunden en frustration över de bristande möjligheterna till ansvarsutkrävande i modellen med stadsdelsnämnder. Representanterna till stadsdelsnämnderna är utsedda av kommunfullmäktige i Göteborgs kommun och har därmed inte en direkt demokratisk legitimitet utan är utsedda på mandat från hela Göteborgs kommuns befolkning. Det finns enligt de intervjuade en stor risk att medborgarna tappar förtroendet för politiken när det blir ett svarte-petter-spel om vem som bär ansvaret för exempelvis ekonomiska neddragningar som görs i stadsdelen eller bristen på förskoleplatser. De viktigaste områdena att få en ökad självbestämmanderätt över är enligt de intervjuade skola, vård- och omsorgsfrågor samt bygg- och stadsplanering. Framför allt är det en otillräcklig utbyggnadstakt inom för- och grundskolan som har bidragit till ett missnöje med de möjligheter till resursfördelning som finns inom ramen för Torslanda SDN. De intervjuade menar att det skulle vara lättare att göra prioriteringar mellan olika verksamheter inom ramen för en egen kommun eftersom de då skulle hantera hela budgeten själva. 10

11 4. Övergripande demokratiaspekter Lokal demokrati har ett starkt egenvärde och subsidiaritetsprincipen är en rimlig utgångspunkt i all politisk gränsdragning. Samtidigt finns det många exempel på beslut som fattas på en nivå som också påverkar andra, exempelvis beslut om vägtullar i storstäderna som påverkar pendlare från förortskommuner. Utgångspunkten i diskussionen om en kommundelning är egentligen frågan om vilka som är folket (demos). De som bor inom vissa gränser och är berörda av beslut inom dessa gränser är också dom som har rätt att vara med och fatta beslut om hur styret ska se ut. Är det rimligt att befolkningen i Torslanda ska välja sina egna representanter? Eller är det istället rimligt att befolkningen i Torslanda tillsammans med andra invånare i Göteborg ska välja representanter till Göteborgs kommunfullmäktige? Det är svårt att leda i bevis att det finns en optimal storlek på befolkningen när det gäller demokratiska organ, både internationellt och i Sverige. I Sverige varierar kommunerna mycket i storlek utan att det finns någon omfattande diskussion om bristande demokratisk legitimitet. Dock visar de tidigare kommundelsreformerna, som sedan i praktiken övergick till stadsdelsreformer eftersom det främst var de större städerna som använde sig av denna organisationsform, att det funnits ett behov av demokratifördjupning. Den mesta forskningen inom området har dock visat att reformerna endast marginellt påverkat det folkliga deltagandet. 4 Det är tämligen okontroversiellt att påstå att det demokratiska inflytandet över politiken skulle vara större i en Torslanda kommun än i Göteborgs kommun. Varje väljare skulle ha en röst som så att säga vägde tyngre vid valet till kommunfullmäktige. Samtidigt finns det i samhället idag tendenser som visar på att de områden som ska hanteras inom ramen för demokratiskt beslutsfattande har blivit allt mer komplexa, vilket på ett sätt gör att det kan finnas fördelar i att tillhöra en större kommun. I Ansvarskommitténs första delrapport Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123) beskrivs denna utveckling: Ett antal mycket stora förändringsprocesser har under senare delen av 1900-talet på ett avgörande sätt påverkat villkoren för offentlig verksamhet allt från den ekonomiska globaliseringen, den europeiska integrationen och IT-revolutionen till näringslivets och arbetslivets omvandling. Möjligen går det då att föra ett resonemang om att varje väljare i Göteborgs kommun kan spela en större roll i de här stora förändringsprocesserna än vad en väljare i Torslanda kommun skulle kunna göra. Det talas ofta om behovet av sammanslagning av mindre kommuner till större enheter. På grund av utvecklingen mot ett allt mer komplext samhälle behöver också kommunerna kunna hantera allt fler frågor. Kommuner går också samman i större enheter genom avtal eller bildande av kommunalförbund eller gemensamma nämnder av denna anledning. I 4 Se exempelvis: Montin, Stig. Moderna kommuner

12 Ansvarskommitténs slutbetänkande lämnades frågan om primärkommunernas organisation därhän. En viss problembild konstaterades för kommuner med färre än invånare och glesa befolkningsstrukturer men för övrigt ansågs kommunerna som de ser ut idag ha förutsättningar för att bestå på års sikt, inte minst till följd av det kommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet. 4.1 Slutsatser demokrati Det är naturligtvis svårt att avgöra varför just befolkningen i Torslanda ska ha rätt att utgöra en egen demokratisk enhet. Mindre enheter har den fördelen att det är ett kortare avstånd mellan de valda representanterna och väljarna. Samtidigt går invånarna i Torslanda vid en eventuell delning miste om inflytande över utvecklingen i Göteborgs kommun. I slutändan torde det vara en fråga som bör avgöras av det berörda demos (folket), det vill säga invånarna i Göteborgs kommun och då framför allt de boende i Torslanda SDN. 12

13 5. Befolkning och bebyggelse 5.1 Befolkning Sveriges kommuner är i internationell jämförelse, ytmässigt stora och vad gäller befolkning är variationen mellan dem mycket stor. Medelkommunen i Sverige har ca invånare, bilden nedan illustrerar storleksfördelningen mellan Sveriges kommuner. En överväldigande majoritet av kommunerna har under invånare. I en storleksrangordning av Sveriges kommuner skulle Torslanda SDN idag hamna på plats 105 av totalt då 291 kommuner. Figur 3: Storleksfördelningen mellan Sveriges kommuner s Torslanda 2008 SDN( (23 inv) 366 inv) inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv inv Serie1 Serie1 Källa: SCB Även i Göteborgs kommun är det relativt stora skillnader mellan stadsdelsnämnderna när det gäller befolkningsstorlek. Nedan redovisas befolkningsutvecklingen sedan 1996 i Göteborgs kommun, Torslanda SDN samt Torslanda och Björlanda församlingar. Av sammanställningen framgår att befolkningen har ökat betydligt snabbare i Torslanda än i övriga Göteborg sett som helhet. I raden för Nya Göteborg nedan synliggörs utvecklingen inom ramen för en eventuell delning. 13

14 Figur 4: Folkmängden år Område Ökning Torslanda SDN ,7 % Göteborg ,2 % Nya Göteborg ,9 % Torslanda + Björlanda ,7 % Källa: Göteborgs kommun I tabellen nedan redovisas befolkningen i Torslanda SDN fördelad på olika primärområden, för år 1996 och år I sammanställningen framgår att utvecklingen i de olika primärområdena ser något olika ut. I Björlanda har befolkningen ökat mycket kraftigt medan man i Arendal å andra sidan har haft en minskande befolkning. Figur 5: Folkmängden år 1996 och 2008 per primärområde Primärområde Hjuvik Nolered Björlanda Arendal Invånare Invånare Förändring ,9 % +26,9 % +81,6 % -43,1 % Källa: Göteborgs kommun I tabellen nedan redovisas en prognos för befolkningsutvecklingen fram till år Prognosen är framtagen av Göteborgs kommun och befolkningsuppgifterna avser den siste december respektive år. Antalet invånare i en nybildad Torslanda kommun år 2011, dvs. det år då delningen tidigast är aktuell beräknas uppgå till ca personer. Figur 6: Befolkningsprognos Torslanda Område Torslanda Göteborg Nya Göteborg Källa: Göteborgs kommun 14

15 5.2 Åldersstruktur En viktig variabel för lokala ekonomiska förutsättningar är befolkningens fördelning mellan olika åldersgrupper. Nedan redovisas åldersstrukturen för Torslanda SDN och Göteborgs kommun. Anledningen till att åldersstrukturen anses intressant att studera är att detta åskådliggör relationen mellan personer i arbetsförålder och personer som är yngre eller äldre dvs. befolkningen efter resursfördelningsåldrar. Figur 7: Folkmängden efter resursfördelningsåldrar Ålder Torslanda SDN Göteborgs kommun Torslanda SDN Göteborgs kommun 0-6år 12,4 8,1 12,3 8,6 7-15år 13,4 8,6 13,5 9, år 62,6 68,6 63, < 11,5 14,7 10,7 17,3 Källa: Göteborgs kommun Av sammanställningen framgår att befolkningen generellt sett är något yngre i Torslanda SDN än i Göteborgs kommun. Man har bland annat en högre andel barn i åldrarna 0-6 år och ungdomar i åldrarna 7-15 samt en högre andel befolkning i arbetsförålder dvs år. Samtidigt har man en lägre andel äldre 65 år och uppåt än i kommunen som helhet. 5.3 Inkomstfördelning En vanlig indikator på ekonomiska förutsättningar och förutsättningar för tillväxt är befolkningens medelinkomster. Inkomsten registreras i den kommun där individerna bor och inte där de arbetar, detta kan vara viktigt att komma ihåg då Torslanda SDN har en omfattande arbetspendling både till och från stadsdelen. 15

16 Figur 8: Medelinkomstens utveckling per stadsdel, ,0 400,0 350,0 Älvsborg Torslanda 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Källa: Göteborgs kommun Figuren ovan är en redovisning av utvecklingen av medelinkomsterna i de olika stadsdelarna i Göteborgs kommun åren Vi kan här se att skillnaderna har ökat när det gäller medelinkomsten. Medan stadsdelarna Älvsborg och Torslanda är exempel på områden där medelinkomsten har ökat kraftigt är Bergsjön ett exempel på ett område där medelinkomsten år 2007 faktiskt var lägre än Från ett spann på till kronor per invånare och år i medelinkomst år 1991 var det 2007 ett spann på till kronor per invånare och år. Nedan redovisas inkomstfördelningen i Göteborgs kommun och Torslanda SDN. Av tabellen framgår bl.a. att Torslanda SDN har en större andel inkomsttagare i inkomstklassen hög än Göteborgs kommun som helhet. Figur 9: Inkomstspridning antal och andel personer år, (2007) Göteborgs kommun Bergsjön Område Låg Medel Hög Torslanda antal personer Torslanda andel 11,5 53,0 35,5 Göteborg antal personer Göteborg andel 27,5 51,8 20,7 Källa: Göteborgs kommun Förklaring inkomstklass Låg 0,0-159,9 tkr Medel 160,0-359,9 tkr Hög 360,0- tkr 16

17 Figur 10: Försörjningsstöd per invånare och stadsdel, tkr, 2008 I Göteborgs kommun är befolkningen i större utsträckning beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning än i de flesta andra kommuner i närområdet. Den genomsnittliga kostnaden för försörjningsstöd uppgick år 2008 till kr/inv i kommunen som helhet och på stadsdelsnivå skiftar kostnaden mellan 174kr/inv till 6200kr/inv. Som vi ser i tabellen till vänster är Torslanda den stadsdel som har lägst kostnad per invånare vad gäller försörjningsstöd. Stadsdelen har även en låg genomsnittlig kostnad i jämförelse med omkringliggande kommuner i Göteborgsregionen där kommunerna i genomsnitt betalar nära 500 kr per invånare i ekonomiskt bistånd. Källa: Göteborgs kommun Källa: Göteborgs kommun 5.4 Bostadsbyggande I Göteborgs kommuns översiktsplan 5 konstateras att det i kommunens kustnära områden finns många goda boendemiljöer och att det längs hela kusten finns ett stort bebyggelsetryck. I Torslanda pågår idag en omfattande utbyggnad med bostäder och centrumfunktioner kring Almhult, och utbyggnad på längre sikt utreds i exempelvis Björlanda. I Torslanda SDN finns idag totalt lägenheter 6 varav majoriteten (56,9%) är byggda efter Göteborgs kommun, stadsbyggnadskontoret. Översiktsplan för Göteborg. Antagen av KF Även småhus benämns som lägenheter i översiktsplanen. 17

18 Figur 11: Lägenheter Byggnadsperiod - Antal Uppgift Totalt saknas Torslanda SDN Torslanda SDN Göteborgs kommun Källa: Göteborgs kommun Av jämförelsen i tabellen nedan framgår att Torslanda totalt sett har ett yngre lägenhetsbestånd än Göteborgs kommun som helhet Figur 12: Lägenheter Byggnadsperiod Andel Torslanda SDN 3,8 6,4 30,9 56,9 Göteborgs kommun 21,8 25,1 39,0 13,0 Källa: Göteborgs kommun Enligt Göteborgs fastighetskontor finns planerade byggnadsprojekt för 916 lägenheter i Torslanda mellan åren I tabellen nedan redogörs för hur dessa fördelar sig mellan stadsdelens olika primärområden samt planerad byggstart och hustyp. Figur 13: Planerat bostadsbyggande enligt Göteborgs fastighetskontor Byggnadsprojekt fördelade per stadsdelsnämnd och primärområde Hustyp Upplåtelseform S = Småhus BR = Bostadsrätt F = Flerbostadshus HR = Hyresrätt Källa: Göteborgs kommun ÄR = Äganderätt Projektnamn Typ Byggstart Upplåtelse Strötomter S ÄR Amhult Centrum F HR/BR etapp 2 Noleredsvägen F 12 pågår HR Strötomter S ÄR Älvegårdsvägen F pågår HR/BR Älvegårdsvägen S pågår ÄR Lilleby Höjd S ÄR Björlanda Strand S BR Strötomter S ÄR Skra Bro F HR/BR SUMMA

19 5.5 Bebyggelse och närhet till service Bilden nedan visar markanvändningen i Göteborgs kommun. Av kartan kan vi avläsa att Torslanda i förhållande till de mer centrala delarna av staden har en relativt gles stadsbebyggelse och att närheten till naturområden är stor. Här finns dock en tydlig centralort centralt beläget i stadsdelen. Figur 14: Markanvändning i Göteborgskommun Källa: Bilden är hämtad från rapporten Göteborgssamhällets utveckling 2009 sammanställd av gruppen Samhällsanalys och statistik, Göteborgs kommun. 5.6 Kollektivtrafik Det finns ett relativt gott utbud av kollektivtrafik i Torslanda SDN bl.a. 5 linjer in till centrum och västra Göteborg med olika startpunkter i Torslanda (21, 24, 25, Lila 19

20 express och Orange express ). Alla utom linje 21 har kvartstrafik minst under morgon och eftermiddag, linje 24 och 25 hela dagen. De stora bytespunkterna i Torslanda är Torslandakrysset och Skrabro och 4 lokallinjer (22, 23, 26, 36) matar till dessa bytespunkt. 4 linjer som kör dessutom från City till Volvoområdet och Arendalområdet (27, 28, 29, 32) Dessa går inte från Torslanda centrum men Volvo och Arendal ligger inom Torslanda SDN. Utöver dessa fyra linjer går ytterligare totalt 8 industrilinjer från City till Volvo- och Arendalsområdet. Figur 15: Kollektivtrafik Torslanda Källa: Västtrafik 20

21 I Torslanda SDN har barn barnomsorg och barn har skolbarnomsorg. Platserna inom barnomsorgen är fördelade enligt följande; platser finns i kommunal regi och 98 platser i enskild regi. I Torslanda finns skolbarn i lågstadiet (åk 1-3) varav barn i kommunal skola och 10 i enskild skola, 974 skolbarn finns i mellanstadiet (åk 4-6) varav 948 i kommunal skola och 26 i enskild skola. Samtidigt finns skolbarn i högstadiet (åk7-9,10) varav i kommunala skolor och 43 i enskilda skolor. Figur 16: Inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem Torslanda den 15 oktober 2008 Kommunal regi Enskild regi Förskoleverksamhet Förskola Familjedaghem Summa Förskola Familjedaghem Summa Skolbarnomsorg Familjedaghem Fritidshem Summa Källa: Göteborgs kommun Figur 17: Skolform: Grundskola Antal barn/elever som bor i resp SDN Åk 1-3 Torslanda enskilda skolor Åk Åk 7-9(10) Summa Summa Torslanda kommunal skolor Källa: Göteborgs kommun 5.7 Slutsatser befolkning och bebyggelse En kommun bör enligt indelningslagen ha tillräckligt befolkningsunderlag för att kunna fungera, någon mer definierad gränsdragning för hur liten en kommun kan vara finns dock inte. Små kommuner möter ofta svåra problem med att få ekonomin att gå ihop, dels på grund av en ofta liten och vikande befolkning och dels eftersom verksamheterna ofta har högre kostnader än i större kommuner. Torslanda skulle vid en eventuell delning 2011 ha en befolkning kring invånare vilket enligt vår bedömning är fullt tillräckligt för att kunna fungera som en egen kommun. Stadsdelen har den tredje högsta medelinkomsten bland Göteborgs kommundelar och det finns ett utbyggt nät av kollektivtrafik inom stadsdelen och man har därigenom möjligheter till både arbetspendling och nyttjande av kulturutbudet i centrala Göteborg. 21

22 6. Näringsgeografiska förhållanden 6.1 Näringsstruktur, arbetsmarknad och pendling Eftersom Torslanda utifrån nuvarande stadsdelsgränser utgör en viktig arbetsställegeografi inom den lokala arbetsmarknaden är det av intresse att studera pendlingssituationen för den geografi som avses i aktuellt delningsalternativ. Pendlingssituationen är speciell i nuvarande Torslanda SDN då man bland annat på grund av Volvo personvagnars verksamhet har en nettoinpendling på ca personer, vilket också gör att dagbefolkningen är större än nattbefolkningen. Situationen i Torslanda SDN ser därmed annorlunda ut än vad som är vanligt för kommunerna och stadsdelarna runt Göteborg, vilka oftare har en kraftig arbetsutpendling. Situationen i Torslanda kan något förenklat beskrivas som att den egna befolkningen i stor utsträckning arbetspendlar mot Göteborgs innerstad samtidigt som stadsdelen under dagen fylls av en stor mängd arbetspendlare från den övriga staden och förorterna. Eftersom aktuellt delningsförslag utesluter industriområdena i Arendals primärområde (Volvo personvagnar) är dock arbetspendlingsstatistiken för nuvarande stadsdel inte relevant att studera närmare i denna utredning. I figurerna och tabellerna nedan är områdena uppdelade i Torslanda kommun (utan Arendal) och Nya Göteborgs kommun (i vilken Arendal ingår). Nedan redovisas dag- och nattbefolkningen sammanställt för Torslanda kommun samt nettopendlingen mellan Torslanda kommun och andra geografiska enheter. Det visar sig att av nattbefolkningen, det totala antalet förvärvsarbetande boende i Torslanda kommun ( stycken), är det stycken som jobbar utanför Torslanda kommun. När det gäller dagbefolkningen är det en majoritet som är inpendlande från Nya Göteborgs kommun samt övriga kommuner i Västra Götaland eller andra län (2 574 stycken). Detta ger sammantaget en nettopendling på personer. Figur 18: Dag- och nattbefolkning samt nettopendling, Torslanda kommun Övr V Götaland, annat län, utlandet Nya Göteborgs kommun* Torslanda kommun Totalt Torslanda kommun Nattbefolkning Torslanda kommun Dagbefolkning Nettopendling Källa: Göteborgs kommun * I Nya Göteborgs kommun ingår även Arendal som idag är en del av Torslanda SDN Nedan redovisas sysselsättningen i Torslanda kommun och Göteborgs kommun fördelat på branscher. Därefter görs en mer detaljerad beskrivning av in- och utpendlingen till och från Torslanda kommun. 22

23 Figur 19: Förvärvsarbetande dagbefolkning i Torslanda kommun och Nya Göteborgs kommun (procent) uppdelat på näringsgrenar (2007) Finansiell verksamhet, företagstjänster 25 Handel och kommunikationer Forskning och utbildning Byggverksamhet Vård och omsorg 5 0 El- och vatten, avfall Personliga och kulturella tjänster Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning Areella näringar Torslanda kommun Göteborg Källa: Göteborgs kommun I figuren ovan kan vi se att de som har sin arbetsplats i Torslanda kommun till största delen är verksamma inom näringsgrenen tillverkning och utvinning följt av handel och kommunikationer och i tredje hand Finansiell verksamhet och företagstjänster. I Göteborgs kommun utgör handel och kommunikationer den största näringsgrenen följt av finansiell verksamhet och företagstjänster och i tredje hand tillverkning och utvinning. När det gäller branschen forskning och utbildning är det här en stor skillnad mellan Göteborg och Torslanda kommun, en markant högre andel av dagbefolkningen arbetar i denna bransch i Torslanda än i Göteborg, troligen beroende på många sysselsatta inom för- och grundskoleverksamheten. Även inom branschen offentlig förvaltning är det en markant högre andel sysselsatta i denna bransch i Torslanda kommun än i Göteborg. I övrigt finns det en del smärre skillnader inom exempelvis finansiell verksamhet samt vård och omsorg. 23

24 Figur 20: Förvärvsarbetande nattbefolkning i Torslanda kommun och Göteborgs kommun (procent) uppdelat på näringsgrenar (2007) Finansiell verksamhet, företagstjänster 25 Handel och kommunikationer Forskning och utbildning Byggverksamhet Vård och omsorg 5 0 El- och vatten, avfall Personliga och kulturella tjänster Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning Areella näringar Torslanda kommun Göteborg Källa: Göteborgs kommun När det gäller de boende i Torslanda kommun och deras sysselsättning är det flest som är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, nästan 25 procent av de sysselsatta arbetar i denna bransch. Därefter följer handel och kommunikationer och finansiell verksamhet, företagstjänster som de vanligaste branscherna. En lägre andel av de boende i Torslanda kommun är sysselsatta inom forskning och utbildning och vård och omsorg än i Göteborgs kommun. Figur 21: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2007 efter bostadsområde och arbetsdelområde Arbetar i 704 Hjuvik 705 Nolered 706 Björlanda Bor i Västra Götalands län exkl Göteborg Övriga län Göteborg exkl Torslanda SDN 704 Hjuvik 705 Nolered 706 Björlanda 707 Arendal Totalt Källa: SCB Ampak 24

25 Av tabellen ovan framgår att den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen i Torslanda kommun är personer, varav majoriteten arbetar i Nolered. Vidare går det att se att den största delen av dagbefolkningen i samtliga redovisade arbetsområden pendlar in från övriga Göteborgs kommun. I andra hand består dagbefolkningen av personer som också är bosatta i området och den tredje största gruppen består av inpendlare från övriga Västra Götalands län exklusive Göteborg. Figur 22: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2007 efter bostadsdelområde och arbetsområde Bor i 704 Hjuvik 705 Nolered 706 Björlanda Arbetar i Västra Götalands län exkl. Göteborg Annat län I utlandet/på havet Göteborg exkl. Torslanda SDN 704 Hjuvik Nolered 706 Björlanda Arendal Ospecificerat Göteborg Totalt Källa: Göteborgs kommun Av tabellen kan utläsas att den största utpendlingen av arbetskraft från samtliga redovisade bostadsområden sker mot övriga Göteborg stad exklusive Torslanda SDN med mellan ca 35-40% av nattbefolkningen i respektive bostadsområde. Näst efter Göteborgs stad är det i Arendals primärområde som de flesta av de boende i Hjuvik, Nolered och Björlanda arbetar. I tredje hand sker utpendlingen mot Västra Götalands regionen exklusive Göteborgs stad för nattbefolkningen i 2 av de tre redovisade bostadsområdena (Hjuvik och Björlanda). I Nolered däremot är det egna primärområdet, det tredje största arbetsområdet. 6.2 Slutsatser näringsgeografi Näringslivsdynamiken och nyföretagandet i en kommun är ofta starkt beroende av den regionala markandens storlek och utveckling. Många produkter och varor är ofta begränsade till en regional marknad, detta gäller framförallt inom service och tjänstesektorn och särskilt inom hushållstjänster och personliga tjänster. Att den regionala nivån är särskilt intressant vid näringsgeografiska studier är också avhängigt det faktum att arbetsmarknaden idag vanligen har en regional logik, man pratar ofta om funktionella arbetsmarknadsregioner som är större än den enskilda kommunen. Torslanda befinner sig i direkt anslutning till en av Sveriges tre storstadsregioner vilket innebär att utvecklingen i Torslanda är mycket start beroende av regionens tillväxt. 25

26 Som vi sett ovan sker ett betydande utbyte mellan arbetskraften i Torslanda och övriga Göteborg. Det är faktiskt så att en större andel av de förvärvsarbetande i det som skulle vara Torslanda kommun skulle vara boende i Göteborgs kommun än boende i den egna kommunen. En stor majoritet av de boende i Torslanda kommun har samtidigt sina arbetsplatser i Nya Göteborgs kommun. Det är också en majoritet av de arbetande i Torslanda kommun som kommer inpendlande från antingen Nya Göteborgs kommun eller andra kommuner i närheten. Torslanda kommun kan alltså sägas ha starka näringsgeografiska band till de omgivande kommunerna och då i huvudsak Nya Göteborgs kommun. Att det förekommer både hög in- och utpendling vittnar om att Torslanda är en del av en dynamisk lokal arbetsmarknad. Stadsdelen är en integrerad del av den urbana ekonomin. Torslanda befinner sig i direkt anslutning till en av Sveriges tre storstadsregioner, att stadsdelen samtidigt har en gynnsam åldersstruktur torde innebära potential för en gynnsam framtida utveckling, även vid en delning från Göteborgs kommun. 26

27 7. Kommunalekonomiska konsekvenser I detta kapitel redovisas en översiktlig beräkning av hur ekonomin skulle kunna se ut i de nybildade kommunerna efter en delning. Till grund för redovisningen ligger Göteborgs kommuns bokslut för år 2008, dvs. det senast tillgängliga bokslutet. 7.1 Utjämningssystemet I Sverige har det sedan länge funnits en bred politisk uppslutning kring tanken att medborgarna bör ha tillgång till likvärdiga välfärdstjänster oavsett var i landet de bor. Men förutsättningarna att leva upp till denna målsättning är olika, och i vissa fall mycket olika, mellan kommunerna. För det första finns skillnader i beskattningsbara inkomster, vilket påverkar skatteintäkterna. För det andra finns skillnader i åldersstruktur, social och geografisk struktur, vilket påverkar behoven och kostnaderna. I den kommun som har högst skattekraft i landet, Danderyd, uppgick skattekraften till 177 procent av medelskattekraften år 2008, vilket motsvarande en beskattningsbar inkomst på nästan kronor per invånare. Den lägsta skattekraften hade Årjängs kommun; knappt 78 procent av medelskattekraften eller kronor per invånare. Utan utjämning för skillnader i skattekraft skulle klyftorna mellan olika kommuner bli mycket stora. Jämfört med Danderyd skulle kommunalskatten i Årjäng bli mer än dubbelt så hög; 26 procent jämfört med 12. Om man även tar hänsyn till landstingens verksamhet skulle skillnaden i kommun- och landstingsskatt bli nästan 17 procentenheter mellan de båda kommunerna. Utgiftstrycket på kommunerna varierar således med befolkningens ålderssammansättning. Utan utjämning för skillnader i behov skulle en liten glesbygdskommun med många äldre få svårt att erbjuda en med andra kommuner likvärdig äldreomsorg. Som exempel kan nämnas att kostnaderna för äldreomsorgen i Håbo kommun, där andelen äldre är lägst i landet, beräknas kosta cirka kronor per invånare och år7. I Åsele kommun som har en mycket hög andel äldre har kostnaderna på motsvarande sätt beräknats till närmare kronor per invånare och år. Skillnaden motsvarar 8 procentenheter i kommunalskatt räknat på en inkomst som svarar mot genomsnittet för riket. Figuren nedan ger en fingervisning om hur kostnadstrycket ser ut för olika åldersgrupper. Förutom att barn och ungdomar kostar mer än dem i förvärvsarbetande åldrar kan konstateras att s.k. äldre äldre är betydligt dyrare än yngre äldre. Kommunernas kostnader per invånare varierar också mycket mellan olika åldersgrupper; från cirka kronor i åldrarna år till över kronor i åldrarna över Beräkning inom ramen för utjämningssystemet 2008 (kostnadsutjämningen) 27

28 Figur 23: Kommunernas årskostnad per person i olika åldrar Kommunal grundkostnad Barnomsorg och skola Övriga kostnader Äldreomsorg Styckkostnad, kronor Ålder Källa: Egna beräkningar Utjämning inget nytt påfund Behovet av att utjämna för skillnader (ej beslut) i skattekraft och ekonomisk börda är således uppenbart. Utjämningssystem finns i de flesta länder och är inget unikt för Sverige. Även EU har gett uttryck för behovet av att utjämna. För att värna om finansiellt svagare kommuner krävs inrättande av finansiella utjämningssystem, eller liknande åtgärder, utformade så att de korrigerar effekterna av ojämn fördelning av eventuella finansiella inkomster och av den ekonomiska börda de skall bära.8 Under större delen av 1900-talet har de svenska kommunerna fått någon form av statligt bidrag i syfte att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar. Ett utjämningssystem i egentlig mening infördes dock först år Större justeringar i utjämningssystemet har under senare år skett 1993, 1996 och år Och allt tyder på att det kommer att behövas en kontinuerlig översyn i takt med att samhället förändras. 8 European Charter for Local Self-Government: Article 9 28

29 7.1.2 Dagens system Det system för kommunalekonomisk utjämning som gäller från och med år 2005 kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift, varav strukturbidraget numera ligger utanför det egentliga utjämningssystemet. Här beskrivs de delar av utjämningen där strukturella skillnader i skatteinkomster och kostnader hanteras, dvs. inkomst- och kostnadsutjämningen samt strukturbidraget. För ytterligare information om utjämningssystemet hänvisas till skriften Kommunalekonomisk utjämning utgiven av Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Statligt bidrag utjämnar för skillnader i skatteinkomster För att utjämna för skillnader i skatteinkomster får de allra flesta kommuner ett statligt inkomstutjämningsbidrag. Bidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten per invånare och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger 115 procent av medelskattekraften får betala en inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen genom att multiplicera skillnaden mellan den egna och den garanterade skattekraften med 95 procent av medelskattesatsen i riket år För avgiftsskyldiga kommuner beräknas avgiften på motsvarande sätt utifrån 85 procent av medelskattsatsen, se figur 2. Vid beräkningen av bidraget eller avgiften tas också hänsyn till att uppgiftsfördelningen mellan kommuner och landsting i respektive län eftersom den varierar mellan länen. Figur 24: Inkomstutjämning för kommuner, principskiss Inkomst/inv. (% av medel) Särskild skatteutjämningsavgift över 115% K:n mdkr Staten Regleringspost (kr/inv.) 29

30 279 kommuner får inkomstutjämningsbidrag medan 11 kommuner får betala en avgift. Flertalet kommuner som betalar en avgift är belägna i Storstockholm. Två betalande kommuner är förortskommuner till Malmö. Kostnadsutjämningen är mellankommunal Kostnadsutjämningen ska utjämna för sådana kostnadsskillnader som kommunerna inte själva kan påverka. Utjämningen ska endast omfatta kommunal verksamhet, inte skillnader i invånarnas privata konsumtion, t.ex. höga boendekostnader. En grundprincip är att endast utjämna för strukturella kostnadsskillnader som kan uppstå i verksamheter som är obligatoriska för kommunerna. Kostnadsutjämningen utjämnar för skillnader i åldersstruktur, etnicitet samt socioekonomiska och geografiska förhållanden, t.ex. kommunens bebyggelsestruktur. Den byggs upp av tio delmodeller, varav flertalet avser verksamheter som till exempel barneller äldreomsorg. För varje verksamhet som omfattas av utjämningen beräknas en standardkostnad för respektive kommun. Summan av kommunens standardkostnader blir kommunens strukturkostnad. Om strukturkostnaden är högre än genomsnittet för riket får kommunen ett bidrag motsvarande skillnaden mot riksgenomsnittet. Om strukturkostnaden är lägre än genomsnittet för riket anses kommunen ha en gynnsam struktur och betalar därför en avgift på motsvarande sätt, se figuren nedan (principskiss). Av tabellen nedan framgår vilka delmodeller som ingår i kostnadsutjämningen och för vilka standardkostnader beräknas samt vilken typ av faktorer/variabler som konkret används för att fånga upp strukturella kostnadsskillnader inom respektive delmodell. 30

31 Figur 25: Delmodeller och faktorer i kostnadsutjämningen för kommuner år 2008 Verksamhet Strukturella faktorer Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Åldersstruktur, föräldrarnas förvärvsfrekvens, skattekraft samt befolkningstäthet Grundskola och förskoleklass Åldersstruktur, hemspråk, glesbygd Gymnasieskola Åldersstruktur, programval, bebyggelsestruktur Äldreomsorg Åldersstruktur, könsfördelning, yrkesbakgrund, civilstånd, etnisk bakgrund samt glesbygd Individ- o familjeomsorg Barn m. utländsk bakgrund Befolkningsförändring Bebyggelsestruktur Lönestruktur Kollektivtrafik Utrikes födda flyktingar och nära anhöriga, övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU, arbetslösa utan ersättning, ensamstående kvinnor med barn, andel män med låg inkomst samt bebyggelsetäthet Barn till ensamstående föräldrar, lagförda ungdomar, barn med utländsk bakgrund, samt kommunens folkmängd. Barn 0 19 år med utländsk bakgrund Befolkningsminskning >2 % under senaste 10 åren Förändring, positiv och negativ, av antalet skolelever Ersättning för eftersläpning av intäkter vid befolkningsökning Uppvärmning Gator och vägar Byggkostnader Glesbygdspecifika merkostnader för administration, resor och räddningstjänst Löner i regionen Priser på småhus Gleshet Pendling Tätortsstruktur Den verksamhetsvisa uppbyggnaden av kostnadsutjämningen har både för- och nackdelar. Genom att behandla varje område var för sig blir det möjligt att fånga upp de vitt skilda förutsättningar som gäller för olika verksamheter. Det blir också möjligt att anpassa kostnadsutjämningen när verksamheterna förändras. 31

32 Nackdelen är framför allt att utjämningen blir omfattande, med ett stort antal faktorer och beräkningsmodeller. Men med ett enklare system riskerar man att missa vissa strukturella kostnader och få ett mindre rättvist system. Kostnadsutjämningen, som den ser ut idag, är en avvägning mellan enkelhet och rättvisa. Figur 26: Kostnadsutjämningen år 2008, principskiss Tillägg för kommuner med ogynnsam struktur + Staten + Tillägg = avdrag 5,2 mdkr Avdrag för kommuner med gynnsam struktur Storleken på omfördelningen i de olika delmodellerna beror dels på den aktuella verksamhetens kostnad, dels på hur stora de strukturella kostnadsskillnaderna är. Äldreomsorgen är den verksamhet som kostar mest och där skillnaderna mellan kommunerna är störst, varför modellen för äldreomsorg också omfördelar mest pengar. År 2008 omfördelade kostnadsutjämningen totalt 5,2 miljarder kronor för kommunerna. Statligt strukturbidrag Till och med år 2004 fanns flera stöd av klart regionalpolitisk natur inbakade i utjämningssystemet. Tillägg utgick bl.a. för att kompensera glesa och perifera kommuner för svagt befolkningsunderlag och näringslivsfrämjande åtgärder. År 2005 överflyttades nämnda stödinsatser från kostnadsutjämningen till ett nytt statligt strukturbidrag. Till strukturbidraget har även en kompensation för större negativa bidragsförändringar överförts. Utfallet av det statliga strukturbidraget påminner i hög grad om utfallet i kostnadsutjämningen beträffande den regionala fördelningen. De små kommunerna i Norrlands inland får drygt kronor per invånare i statligt strukturbidrag medan de storstadsnära små kommunerna inte får något alls. 32