Vårt gemensamma ansvar Flik 3

Transkript

1 Vårt gemensamma ansvar Flik 3 Alla vi som arbetar på en arbetsplats har ett gemensamt ansvar för säkerheten. Ansvaret gäller gentemot kunderna, våra kollegor och egendomen. Vårt ansvar är att se till att företaget är utrustat med bra teknik och annat som både förebygger olyckor och gör det möjligt att begränsa omfattningen av till exempel en brand. Det är vårt ansvar som arbetsgivare att se till att all personal har den kunskap och information som behövs för att kunna agera rätt i olika situationer. Alla som anställs skall få regelbunden utbildning om hur säkerheten fungerar. Ditt ansvar som anställd är att alltid hålla dig informerad och kunnig om säkerheten och våra säkerhetsrutiner på företaget. Det främsta skälet är naturligtvis för att du i varje situation skall agera så att olyckor, stölder och annat undviks så långt som möjligt. Det andra skälet är att du skall kunna agera på ett rationellt och korrekt sätt om en olycka, en stöld eller något annat uppstår. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:1 / / 1

2 Allmänt om brandskydd Flik 3 Brandskydd kan indelas i två delar Förebyggande brandskydd Viktiga delar i det förebyggande brandskyddet är - Förebygga brand - Möjliggöra trygg utrymning - Begränsa brandspridning - Underlätta släckning Släckande brandskydd Det är skillnad mellan eld och brand Elden är vår vän branden vår fiende. Med brand menas eld som har kommit lös. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 2

3 Myndigheter och andra intressenter Flik 4 Statliga myndigheter och organisationer MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap f.d. Statens Räddningsverk MSB är en ny myndighet som samlar allt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. MSB ersätter Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar som avvecklades den 31 december Även om räddningstjänsten organiseras och finansieras av kommunerna är MSB ansvarig för utbildning och teknisk support till de kommunala räddningskårerna. Boverket är myndigheten för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Boverket utfärdar regler och föreskrifter gällande brandskydd i bostäder och andra byggnader. Boverkets utfärdar Plan- och bygglagens detaljbestämmelser genom BBR, Boverkets Byggregler. Boverket Boverket är myndigheten för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Boverket utfärdar regler och föreskrifter gällande brandskydd i bostäder och andra byggnader. Boverkets utfärdar Plan- och bygglagens detaljbestämmelser genom BBR, Boverkets Byggregler. Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket är den myndighet som bevarar och vidareutvecklar elsäkerhetsnivån i Sverige. De arbetar för att förebygga skador på personer och egendom orsakade av el. Sprängämnesinspektionen Sprängämnesinspektionen (SÄI) var central myndighet för frågor om brandfarliga och explosiva varor. Sprängämnesinspektionens uppgifter överfördes år 2001 till Räddningsverket är i dag integrerade med MSBs verksamhet och organisation. Verksamheten bedrivs i egen avdelning för brandfarliga och explosiva varor. Avdelningen (före detta Sprängämnesinspektionen) är tillstånds-, tillsyns- och föreskrivande myndighet i fråga om hantering av brandfarliga och explosiva varor. Arbetsmiljöverket 1 Januari 2001 bildades Arbetsmiljöverket genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet. Verkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön. Verkets uppgift är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar efterlevs. Arbetsmiljöverket ger också råd och upplysningar. Yrkesinspektionen Yrkesinspektionen är Arbetsmiljöverkets lokala organ för tillsyn av arbetsmiljön. En yrkesinspektör kontrollerar brandskyddsfrågor och skyddsutrustning i den mån de avser arbetstagarens skydd mot skada genom brand. Övriga myndigheter Även andra myndigheter reglerar frågor om brandsäkerhet. Det rör sig i allmänhet om specifika regler inom verksamhetsområdet t.ex: - Sjöfartsverket - Brandskydd på fartyg. - Vägverket - Brandskydd på vissa fordon. - Konsumentverket - Regler och krav gällande brandvarnare och marknadsföring av brandsläckare. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 3

4 Kommunala organ Den kommunala räddningstjänsten Kommunerna är ansvariga för och bedriver merparten av landets räddningstjänst. I många fall finns en räddningstjänst per kommun men på senare år har kommunerna ofta gått samman och bildat räddningstjänstförbund. Förbunden består av flera kårer och som täcker två eller flera kommuner, t.ex Södertörns brandförsvarsförbund. Räddningsnämnden Räddningsnämnden är det lokala organ som tillsammans med byggnadsnämnden tillämpar och övervakar bygg- och räddningstjänstlagstiftningen lokalt inom kommunen. Räddningsnämndens åligganden sköts i huvudsak av räddningschefen som förutom att vara chef för den kommunala räddningskåren även utför följande uppgifter: Tillse att skriftlig redogörelse lämnas in och att tillsyn utförs. Vara remissorgan till byggnadsnämnden i frågor om byggnadslov och hantering av brandfarlig vara. Mottaga anmälan om hantering av brandfarliga varor och utföra tillsyn angående brandfarlig vara. Lämna råd och anvisningar i brandskyddsfrågor. Skriftlig redogörelse och tillsyn (brandsyn) I Lagen om skydd mot olyckor finns inga föreskrifter om brandsyn. Många fastighetsägare och nyttjanderättshavare är istället skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse av brandskyddet till kommunen. Dessutom kan kommunen välja att utöva tillsyn. Kommunen bestämmer var och hur ofta tillsyn skall ske. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för tillsyn. Tillsyn utförs normalt av räddningstjänsten på uppdrag av räddningsnämnden. Vid tillsyn kontrolleras att ägare eller innehavare av en byggnad uppfyller lagens krav enligt 2 kapitlet 2. Av paragrafen framgår att ägaren eller innehavaren skall vidta och bekosta skäliga åtgärder för att erhålla ett bra brandskydd. Med skyldigheten att hålla skälig utrustning följer även ett krav att underhålla utrustningen. Tillsyn sker också att kontrollera den skriftliga redogörelsen. Tillsyn kan även ske på verksamheter som inte är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse. Rengöring och brandskyddskontroll (sotning) Enligt Lagen om skydd mot olyckor ersätts begreppet sotning med rengöring och brandskyddskontroll. Rengöring och brandskyddskontroll (sotning) bedrivs av kommunerna i egen regi eller i entreprenadform. Räddningsnämnden har ansvar för verksamheten. Den löpande kontrollen och rengöringen utförs normalt av skorstensfejarmästare och skorstensfejare. Fastighetsägare kan dock ansöka om att få utföra rengöringen i egen regi. Kommunen beslutar om frister för rengöring och Räddningsverket beslutar om frister för brandskyddskontrollen. Vid brandskyddskontroll skall installationer, skorstenar och tak kontrolleras ur brandskyddssynpunkt t.ex: - Otätheter i kanaler - Avstånd till brännbart material - Eldstäder - Taktäckning Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 4

5 Övriga intressenter Brandskyddsföreningen i Sverige - SBF Brandskyddsföreningen i Sverige är en ideell organisation som skall främja och stödja brandsäkerheten i landet. Verksamheten finansieras via bidrag från försäkringsbolag, staten och näringslivet och via försäljning av förlagsprodukter och utbildningar. SBF verksamhet omfattar bland annat följande: Förlag - Man tar fram och säljer utbildningsoch informationsmateriel t.ex böcker och videofilmer Utbildningar - Man arrangerar utbildningar i brandskydd Utgivning av tidningen Brandsäkert Informationskampanjer t.ex i TV inför julen Utarbetande av regler för t.ex brandlarm och släckanläggningar BRANDFORSK BRANDFORSK är statens, kommunernas, försäkringsbranschens och näringslivets gemensamma organ för att initiera, bekosta och följa upp olika slag av brandforskning. Verksamheten leds av en programstyrelse och bedrivs i form av projekt vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, myndigheter och företag. Sjöfartens Brandskyddskommitté (SBK) SBK är det organ i landet som genomför certifierande brandskyddsutbildning för ombordanställda i den svenska handelsflottan. SBK samordnar också brandforskningsprojekt som berör handelssjöfarten samt bedriver informationsverksamhet om brandskydd på fartyg. Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK) LBK fungerar som samarbetsorgan för lantbruket, myndigheter, försäkringsbolag och olika organisationer. Man utarbetar rekommendationer för brandförsvars- och brandförsäkringsbestämmelser inom lantbruket. LBK arbetar också med information samt utfärdar typgodkännanden för säkerhetsutrustning och brandfarliga anordningar inom lantbruket. Elektriska Nämnden (EN) EN är försäkringsbolagens centrala organ i elsäkerhetsfrågor och administreras av SBF. Nämndens uppgift är att förebygga sådana brand-, maskin- och personskador samt driftavbrott som kan uppstå genom elanläggningar. Med hjälp av ca 180 auktoriserade besiktningsingenjörer ser EN till att revisionsbesiktningar regelbundet görs på försäkrade anläggningar. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 5

6 Lagstiftning För att eliminera brandrisker och minska verkningarna vid brand vidtas i vissa fall lagstadgade åtgärder. Detta räcker dock inte utan det ligger ett stort ansvar på alla att medverka i arbetet mot brand. Detta slås fast i såväl räddningstjänstlagen som arbetsmiljölagen. De lagar som i första hand är aktuella är - Lagen om skydd mot olyckor - Arbetsmiljölagen AML - Lagen om brandfarliga och explosiva varor - Plan och bygglagen PBL Men även andra lagar t.ex brottsbalken och ellagstiftningen kan vara aktuella i brandskyddssammanhang. Ofta utges tolkningar och tillämpningsföreskrifter för de olika lagarna av respektive myndighet. MSBs, Boverkets, Sprängämnesinspektionens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter är exempel på detta. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 6

7 Lagen om skydd mot olyckor Företagets skyldigheter Att inneha och underhålla säkerhetsutrustning Företaget är skyldigt enligt 2 kapitlet 2 i Lagen om skydd mot olyckor att hålla säkerhetsutrustning för släckning av brand, för livräddning eller annan olyckshändelse. Företaget är också skyldigt att vidta åtgärder i förebyggande syfte. Det kan t.ex gälla byggnadstekniska åtgärder eller underhåll och service av säkerhetsutrustning. Skriftlig redogörelse av brandskyddet Fastighetsägare är skyldig att till kommunen lämna en skriftlig redogörelse av brandskyddet i fastigheten. Hyresgäst som är ansvarig för verksamheten skall lämna skriftligt underlag till fastighetsägaren så att rapporten blir komplett. Kommunen meddelar hur ofta den skriftliga redogörelsen skall lämnas in. Rapporten skall lämnas för vårdinrättningar och andra verksamheter som omfattar många människor, större industrier och verksamheter med speciella risker samt kulturhistoriska byggnader. MSB har utfärdat föreskrifter som i detalj anger vilka som omfattas. Skyldigheter vid farlig verksamhet Vid större risker för brand eller olycka som kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö kan länsstyrelsen fatta beslut att företaget är skyldigt att hålla beredskap med egen personal eller utrustning. Bestämmelsen gäller t.ex oljehamnar, större kemiföretag m.m. Företaget är också skyldigt att analysera riskerna för allvarliga olyckor. Om en olycka inträffar på anläggningen är företaget skyldig att informera kommunen och Statens Räddningsverk om olyckan, räddningsinsatsen, utsläpp och andra skador. Företagets skyldigheter Lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Skriftlig redogörelse Lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 3 Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sina skyldigheter. Utökad skyldighet vid farlig verksamhet Lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 4 Vid anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 7

8 Den anställdes skyldigheter som privatperson Lagen vänder sig till enskilda personer som privatpersoner och inte som anställda. Enligt 2 kapitlet 1 är person skyldig att varna de som är i fara och vid behov tillkalla hjälp vid en brand eller olyckshändelse eller vid risk att brand eller olyckshändelse skall uppstå. Detta är sålunda en lagstadgad föreskrift som gäller oavsett vilka instruktioner som utfärdats av arbetsgivare eller vilka uppgifter personalen har. Privatperson har också tjänsteplikt och kan kallas in att delta i brandförsvarets verksamhet. Det är enbart den kommunala räddningsledaren som har rätt att kalla in personer till arbete och enbart vid en akut behov vid en brand. Den enskildes skyldigheter Lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 1 Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olyckshändelse som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma skall gälla den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olyckshändelse. Tjänsteplikt Lagen om skydd mot olyckor 6 kapitlet 1 När det behövs, är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av räddningsledaren. Föreskrift om skriftlig redogörelse MSB f.d. Statens Räddningsverk har i en separat föreskrift angivit vilka verksamheter som är skyldiga att lämna en skriftlig redogörelse av brandskyddet till kommunen. Det gäller: Vård och skola Vårdinrättningar för fler än 3 personer som har behov av hjälp vid utrymning Låsta institutioner och anstalter Förskolor och skolor för fler än 15 barn eller ungdomar och som inte enbart är belägna i markplan Förskolor och skolor för fler än 90 barn eller ungdomar Förskolor och skolor med fler än 5 handikappade barn eller ungdomar som har behov av hjälp vid utrymning Hotell, tillfälligt boende och samlingslokaler Hotell, vandrarhem och liknande avsedda för minst 9 gäster eller med minst 5 gästrum Elevhem eller förläggning för fler än 50 personer eller med fler än 25 rum Samlingslokal avsedd för minst 150 personer Restaurang som har rätt att servera alkohol och där det finns plats för 50 personer Fritidsanläggning med plats för minst 1000 personer helt eller delvis under tak Industrier Industri där minst 20 personer är sysselsatta Industri där byggnad eller anläggningen har en yta större än 2500 m 2 Industri som förvarar större mängder brandfarliga och explosiva varor, dvs är tillståndspliktiga enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor Industri som hanterar farliga kemikalier dvs omfattas av Lagen om att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Andra byggnader Kulturhistoriska byggnader dvs byggnader som är statliga byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och museer som uppbär statliga bidrag Byggnader med mer än 16 våningar ovan mark Garage med minst två plan under mark och en sammanhängande yta större än 2000 m 2 Tunnlar längre än 500 meter avsedda som väg eller för allmänna kommunikationsmedel Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 8

9 Råd och kommentarer från MSB, tidigare Räddningsverket MSB ger ut allmänna råd och kommentarer till lagstiftningen. Ett råd fungerar som en rekommendation från MSB och visar en väg att uppfylla lagstiftningens krav. Myndigheten har gett ut ett par råd som innehåller allmän information till företag och konsumenter SRVFS 2004:2 Brandvarnare i bostad MSB anser, mot bakgrund av bestämmelserna i lagen att det skäligt att det finns minst en fast installerad brandvarnare i alla byggnader som används som bostad. SRVFS 2004:3 - Systematiskt Brandskyddsarbete MSBs meddelande om systematiskt brandskyddsarbete ger anvisningar för hur ägare eller nyttjanderättshavare kan driva brandskyddsarbete kontinuerligt och planerat. I normalfallet skall brandskyddsverksamheten dokumenteras skriftligt. Underlaget kan ligga som grund för den skriftliga redogörelsen till kommunen. SRVFS 2004:4 Skriftlig redogörelse MSBs meddelande om skriftlig redogörelse anger vilka fastigheter och verksamheter som skall lämna en skriftlig redogörelse av KURSDOKUMENTATION brandskyddet. Den anger också vad redogörelsen bör innehålla och i en bilaga finns en exempellista. SRVFS 2004:12 Brandskydd vid campinganläggningar. I rådet anger MSB rekommendationer gällande avstånd mellan campingenheter, brandskyddsinformation till campinggäster, utbildning av personal och lämplig släckutrustning. Man föreslår bland att pulversläckare på min 6 kg med ett gångavstånd på max 50 meter. SRVFS 2008:3 Brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar. MSB rekommenderar att hotell ska arbeta förebyggande med SBA och utbildning av personal. Rådet innehåller också rekommendationer gällande utrymningslarm, utrymningsplaner samt vägledande armaturer och skyltar. Speciell utrustning ska finnas för släckning av köksbränder på spisar stekbord och i frityrkokare. Läs vidare i respektive meddelande som kan hämtas på Viktiga skillnader i den nya lagstiftningen Den tidigare Räddningstjänstlagen ersattes 1 januari 2004 av Lagen om skydd mot olyckor. Den nya lagen betonar mer den enskildes istället för samhällets ansvar. Lagen ökar också kraven på förebyggande arbete. Viktiga förändringar i lagen är Begreppet nyttjanderättshavare införs. Det blir tydligare att kraven inte bara omfattar fastighetsägare utan även hyresgäst eller annan som bedriver verksamhet i lokalerna. Istället för brandsyn skall ägare av fastighet lämna en skriftlig redogörelse av brandskyddet till kommunen. Nyttjanderättshavare skall lämna uppgifter till fastighetsägaren som krävs för dennes rapportering. Företag som bedriver farlig verksamhet t.ex kemisk industri och sjukhus skall utöver att hålla speciell utrustning och bemanning även genomföra en riskanalys. Begreppet brandsyn försvinner. Kommuner skall istället utöva tillsyn. Den skriftliga dokumentationen och redogörelsen om brandskyddet som lämnas till kommunen skall fungera som underlag för tillsynen. Kommuner skall upprätta ett handlingsprogram som omfattar både förebyggande åtgärder och räddningsinsatser. Programmet skall innehålla en riskanalys, verksamhetsmål och uppgifter om hur den förebyggande verksamheten är ordna och hur räddningsverksamheten bedrivs. Planen skall fastställas av kommunfullmäktige. Kommuner skall se till att en olycka som föranlett en räddningsinsats blir undersökt. Då skall orsakerna till olyckan, olycksförloppet och räddningsinsatsen utredas. Begreppet sotning ersätts av rengöring och brandskyddskontroll. En fastighetsägare kan själv få ansvara för rengöringen (sotningen) om kommunen bedömer att det kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Rengöring krävs lika tidigare av eldstäder i privatbostäder. Däremot har lagen inga krav på rengöring av imkanaler i privatbostäder. Kommunerna beslutar om fristerna för (rengöring) sotning och MSB beslutar om fristerna för brandskyddskontroll. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 9

10 Arbetsmiljölagen Företagets skyldigheter Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivare organisera arbete, utforma arbetslokal, tillhandahålla skyddsutrustning m.m. så att personalen inte skadas. Lagen ålägger arbetsgivaren att systematiskt planera och leda arbetsskyddsarbetet. Det innebär normalt att det krävs en organisation med givna behörigheter och skyldigheter. I allmänhet skall också arbetsskyddsarbetet vara skriftligt dokumenterat. För att leva upp till dessa krav finns utarbetade rutiner för internkontroll av arbetsmiljön I brandskyddssammanhang är en likartad metod IBK, Intern Brandksydds-Kontroll. Det är ett koncept lanserat av SBF, Svenska Brandskyddsföreningen. Lagstiftningen betonar också vikten av information och utbildning. Den anställdes skyldigheter Av 3 kap 4 framgår att var och en som blir uppmärksammad på en brand måste hjälpa till att rädda liv och bekämpa branden. Personalen måste känna till brandskyddsregler, utrymningsplaneringen samt vara informerad om de släckåtgärder som kan behöva vidtagas. Varje anställd skall medverka i det förebyggande brandförsvaret genom att vara medveten om de brandrisker som finns, vad som kan försvåra utrymning samt genom att själv ingripa om man upptäcker något som inte är bra. Föreskrifter från Arbetsmiljöverket Lagtexterna är i allmänhet mycket allmänt formulerade. Detaljanvisningar finns istället i Arbetsmiljöverkets (f.d. Arbetarskyddsstyrelsens) föreskrifter. Arbetsgivare skall vidta skyddsåtgärder och tillhandahålla och underhålla säkerhetsutrustning 2 kap 4 Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. 3 kap 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl. Arbetet skall bedrivas systematiskt 3 kap 2 a Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Information och utbildning krävs 3 kap 3 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetstagare skall delta och medverka 3 kap 4 Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 10

11 Plan- och bygglagen - BBR, Boverkets byggregler Plan- och bygglagen och -förordningen anger regler för hur en byggnad skall vara utformad. Boverket utfärdar föreskrifter och allmänna råd baserade på lagstiftningens mer övergripande bestämmelser. Krav på byggnader finns bland annat på följande områden: Brandtekniska krav på byggnader Åtgärder vid utrymning vid brand Byggnadskonstruktioner Installationer Anordning för brandsläckning Reglerna beskrivs till vissa delar under respektive avsnitt i kursdokumentationen. I övrigt hänvisas till separat skrift med brandskyddsreglerna i BBR. Reglerna är i första hand tillämpliga vid ny- och ombyggnation av en fastighet. Byggherren skall då visa att han uppfyller Boverkets krav. Ofta görs det genom en brandskyddsdokumentation. Brandskyddsdokumentation I Boverkets byggregler, BBR avsnitt 5:12 anges att en brandskyddsdokumentation skall upprättas, men där finns inga närmare anvisningar avseende innehåll eller utformning. Enligt BBR skall brandskyddsdokumentationen redovisa förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning. Brandskyddsdokumentationen bör för större och mer komplicerade projekt upprättas av en brandkonsult eller annan med erforderlig brandteknisk kompetens. Tillvägagångssättet man väljer för att projektera brandskyddet i en byggnad, och som redovisas i brandskyddsdokumentationen, kallas dimensioneringsmetod. Dimensioneringen delas in i två olika nivåer: Nivå 1 Förenklad dimensionering Tidigare ofta kallad schablonmetod, skall helt följa de råd som ges i BBR och handböcker. Ingen alternativ utformning får göras. Kan användas på de flesta typer av byggnader och verksamheter förutsatt att de kan utformas helt efter BBR och enligt tillämpliga handböcker. Nivå 2 Analytisk dimensionering Tidigare kallad dimensionering enligt beräkning, omfattar all dimensionering där andra lösningar och metoder eller alternativ utformning använts för att verifiera den brandtekniska lösningen. Vid sådan dimensionering ingår ofta s k tekniska byten. Ett tekniskt byte innebär i allmänhet att ett visst brandskyddstekniskt krav inte kan uppfyllas utan bristen kompenseras med annan åtgärd. Ett exempel kan vara att en godkänd brandlarmanläggning eller sprinkler installeras. Avsteg som då kan medges kan t.ex vara: - att gångavstånd till utrymningsväg kan vara längre - att behovet av brandcellsindelning minskar - att brandcellsvägg kan utförande i lägre brandteknisk klass. Vid sådan dimensionering krävs en särskild utredning som verifierar att brandskyddet uppnår en likvärdig nivå som om alla regler och krav i BBR vore uppfyllda. Innehåll och användning En brandskyddsdokumentation bör generellt innehålla: Brandskyddsdokumentation i text Ritningar i A3 alt A4 format Textbilagor (t ex mötesprotokoll) Planer för drift- och underhåll Särskild utredning/utredningar (vid analytisk dimensionering) Exempel på lämpligt innehåll och utformning av brandskyddsdokumentation återfinns i Svenska Brandskyddsföreningens skrift; Brandskyddsdokumentation ISBN Användningsområden för brandskyddsdokumentation är I projekteringsskedet I byggskedet I förvaltningsskedet i samband med internt brandskyddsarbete Vid brandsyn/tillsyn Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 11

12 Lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor Med brandfarliga gaser avses sådana gaser som vid rumstemperatur kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Brandfarliga vätskor är de vätskor vilkas flampunkt är upp till 100 o C. Det krävs tillstånd för att yrkesmässigt hantera explosiva och brandfarliga varor. MSBs avdelning för brandfarliga och explosiva varor (före detta Sprängämnesinspektionen) är central myndighet för lagstiftningen och utfärdar tillämpningsbestämmelser. Polisen är normalt tillsynsmyndighet och utfärdar tillstånd för hanteringen. För att erhålla tillstånd krävs bland annat att en föreståndare finns och att han har erforderlig kompetens och utbildning. I lokaler där brandfarliga eller explosiva varor hanteras råder ett generellt förbud mot rökning och att hantera öppen eld. Anslag skall finnas som anger att det är förbjudet. Tillståndspliktiga mängder Den som hanterar större mängder brandfarlig vara än vad som anges i nedanstående tabell skall ha tillstånd. Gas Vätska klass Klass 3 vätska för elprod. eller uppvärmning Yrkesmässig publik t.ex försäljningslokaler Inomhus 0 liter 100 liter liter Utomhus 60 liter 100 liter liter Övrig yrkesmässig Inomhus 250 liter 250 liter liter Utomhus liter liter liter Förvaring i mark yrkesmässig eller hushåll Utomhus 0 liter liter - Hushåll inomhus och utomhus Utomhus 60 lit gasol 5 lit annan. gas 100 liter liter Tillstånd krävs inte för förvaring i mark av brandfarlig vätska klass 3. KURSDOKUMENTATION 7 Lagen om brandfarliga Den som hanterar brandfarliga och explosiva varor skall vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förhindra brand eller explosion som inte är avsedd och för att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa eller egendom genom brand eller explosion. Tillstånd krävs 11 Lagen om brandfarliga Den som hanterar eller importerar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor skall ha tillstånd till det. Förbjudet att röka och hantera öppen eld 13 Förordning om brandfarliga Där brandfarliga eller explosiva varor hanteras på sådant sätt att de kan antändas är det förbjudet at röka eller att vidta andra åtgärder som kan ge upphov till öppen eld eller till farliga gnistor eller annat som kan antända varorna. Gäller förbudet där sådana varor hanteras yrkesmässigt skall anslag finnas om förbudet om inte tillsynsmyndigheten medger annat. Föreståndare för brandfarlig vara skall finnas 36 Förordning om brandfarliga tillstånds- eller koncessionshavare skall utse en eller flera föreståndare för den aktuella verksamheten och därefter underrätta tillsynsmyndigheten om utsedda föreståndare. Föreståndare skall ha erforderlig kompetens 37 Förordning om brandfarliga En föreståndare skall vara lämplig för uppgiften samt ha goda kunskaper om och god erfarenhet av de varor som hanteras och den verksamhet som importen eller hanteringen ingår i. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 12

13 Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverket har utgett ett flertal föreskrifter med regler som tolkar och tillämpar arbetsmiljölagen. Många av föreskrifterna är baserade på internationella bestämmelser och direktiv från EU. De som är mest aktuella på brandskyddsområdet är: - Skyltar och signaler AFS 2008:13 - Blybatterier AFS 1988:4 - Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 - Första hjälpen och krisstöd AFS1999:7 - Farliga Ämnen AFS 1994:2 - Maskiner och vissa andra tekniska anordningar AFS 1993:10 - Systematiskt Arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljölagen och kungörelserna gäller - Företag med anställd personal - Familjejordbruk - Ensamföretagare - Elever - Vårdtagare - Värnpliktiga och totalförsvaret (fredstid) Reglerna gäller ej för hemarbete och skeppstjänst, dvs fartyg i internationell trafik. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 13

14 Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 Föreskrifterna anger regler för arbetslokaler så att ohälsa eller olyckfall undviks. De omfattar t.ex områdena belysning, dagsljus, ventilation, buller, stegar och trappor, städning m.m. Mest aktuella paragrafer för vår verksamhet är: Nödbelysning Nödbelysning av tillräcklig styrka i skall finnas i sådana arbetslokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen. Exempel på var nödbelysning kan behövas är kemisk industri, laboratorier och frysrum. Nöddusch och ögonspolning En lättåtkomlig ögonspolningsanordning skall finnas vid verksamheter där det finns risk för stänk av ämnen som kan skada ögonen. Ögonspolningsanordningen skall normalt vara fast ansluten och kunna ge tempererat vatten. Varselmärkning Varselmärkning skall användas då risker inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska eller arbetsorganisatoriska skyddsåtgärder. Larm och utrymning Några av reglerna är: Utrymningsväg I regel skall det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymningsvägar samt vägar och dörrar till utrymningsvägar skall hållas fria från hinder. Dörrar och grindar för utrymning skall normalt vara utåtgående. Skjutdörrar eller roterdörrar som enbart är avsedda för utrymning är inte tillåtna. Dörrar till en utrymningsväg skall vara lätta att öppna. De får inte vara låsta eller reglade så att utrymning försvåras. Nödbelysning för utrymning Utrymningsvägar som kräver belysning för att göra en säker utrymning möjlig skall ha nödbelysning som lyser upp dem tillräckligt vid strömavbrott. Skyltning och markering för utrymning Skyltar och andra vägledande markeringar för utrymning skall finnas, om det inte är uppenbart obehövligt. Om det behövs skall vägledande markeringar vara belysta eller genomlysta. Skyltar och andra markeringar skall placeras på lämpliga ställen och ha ett varaktigt utförande. Utrymningsvägar skall vara markerade på golvet om det finns risk för att de annars kan bli blockerade. Detsamma gäller för vägar till utrymningsväg. Plats för brandsläckningsutrustning som inte är automatisk skall markeras med skyltar på lämpliga ställen. Utrymningslarm För byggnader och arbetslokaler där brand, gasutströmning, syrebrist eller liknande innebär risk för olycksfall eller akut ohälsa skall detektorer och larmanordningar finnas i sådan omfattning som är nödvändig med hänsyn till byggnadens och lokalens storlek och användning. Hänsyn skall även tas till den utrustning som finns i byggnaden, de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos förekommande ämnen och produkter, arbetsplatsernas läge och det största antal människor som lokalen är avsedd för. Larmanordningar skall underhållas väl och kontrolleras minst en gång per kvartal. Särskilda risker vid brand Särskilda åtgärder skall vidtas för att underlätta utrymning i byggnader och arbetslokaler där en brand kan få en så snabb spridning eller medföra en sådan snabb rökutveckling att utrymning väsentligt försvåras. Om det behövs skall en automatisk brandsläckningsanordning installeras. Brandsläckningsutrustning som inte är automatisk skall vara lätt att komma åt och använda. Utrymningsplan I byggnader skall, i den omfattning som behövs och på lämpligt belägna platser, finnas anslag med utrymningsplan. Planen skall visa utrymningsvägar, ange hur räddningskår och annan erforderlig hjälpinsats larmas och, när detta är aktuellt, visa placering av manuella larmutlösningsdon och larmtelefon samt plats för återsamling. Drift och underhåll Arbetsplatser, arbetslokaler skall underhållas Tekniska anordningar och installationer skall underhållas så att de fungerar som avsett med bibehållen säkerhet. Till underhåll räknas även tillsyn, skötsel och byten av förbrukningsmateriel. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 14

15 Skyltar och signaler AFS 2008:13 Föreskrifterna innehåller regler om hur varselmärkning skall utföras och hur varselsignalering skall ske. Utöver skyltning av brandredskap, utrymningsväg och övrig skyltning omfattar kungörelsen utmärkning av hinder, rör m.m. Några viktiga punkter är: Varselskyltar skall underhållas, kontrolleras, repareras och rengöras. Vid behov skall utbyte ske för att bibehålla funktions- eller kvalitetsegenskaperna. Skyltar skall vara utförda av slagtåligt material med god beständighet med hänsyn till omgivande miljö. Mot denna bakgrund bör skyltar som placeras utomhus eller på platser där det finns risk för sabotage vara utförda i plåt. Skyltar skall ha den form och färg som anges i kungörelsen. Symbolerna får avvika något från de som finns angivna i kungörelsen. Färg och form anger funktionen Färgkodning: Hinder skall märkas upp med snedstreckad gul/svart eller röd/vit markering. Gång- och transportleder för fordon skall märkas ut med heldragna linjer så att de anger ett säkerhetsavstånd mellan fordon och hinder eller gående. Permanenta gångleder utomhus skall om det behövs även de markeras på samma sätt. Efterlysande färg, reflekterande material eller artificiell belysning skall användas där dagsljusinsläppet otillräckligt. Skyltar skall avlägsnas om det inte längre finns anledning att ha dem. Arbetstagare skall ges fullständig och upprepad information och instruktion om varselsignalering. Kungörelsen motiverar alltså återkommande utbildning. Format: Rött anger brandförsvar, fara och förbud Gult anger risk för personskada Grönt anger skydd och trygghet Blått anger påbud, krav på åtgärd Förbud - röd cirkel på vit botten Varning - svart triangel på gul botten Påbud - blå cirkel på vit botten Första hjälpen - grön fyrkant Brandredskap - röd fyrkant Utrymning - grön fyrkant Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 15

16 Bergarbete AFS 2003:2 Från 1 september 2003 gäller Arbetsmiljöverkets kungörelse för Bergarbete, AFS 2003:2. Den innehåller regler om bland annat: - Ventilation - Fordon och transportvägar - Utrymning och brandskydd - Borrning, skrotning, förstärkning samt underhåll och besiktning av bergrum - Gruvhissar Många regler berör brandskydd och säkerhetsutrustningar. Mest aktuella för personer som arbetar med brandskydd är nedanstående paragrafer. 14 Brandbesiktning av dieselmotorer Dieselmotorer som regelbundet används under jord skall undersökas med avseende på brandrisk. 16 Flykthuvor i fordon I fordon och maskiner som används under jord skall finnas tillräckligt många flyktfilter för det antal personer som kan transporteras med dem. 23 Utrymningslarm Larmanordningar skall finnas för brand, ras och utsläpp av skadliga gaser Kommentarer Arbetsmiljöverkets föreskrift anger inte alltid detaljkrav. För att tolka reglerna har Arbetsmiljöverket publicerat kommentarer till reglerna. Gruvindustrins Arbetsmiljökommitté (GRAMKO) har också gett ut en bok och rekommendationer om brandskydd i gruv- och berganläggningar. Några av kommentarerna återges nedan. Mer information kan hämtas från Brandsläckare Gramko rekommenderar att brandsläckare i fordon skall vara 6 kg pulversläckare med släckeffekt min 43A 233B C. Som alternativ eller komplement kan i vissa fall koldioxidsläckare eller vätskesläckare användas. Gramko anger att alla underjordsmaskiner skall ha två brandsläckare. De skall monteras lätt tillgängliga på vardera sidan fordonet. För mindre transport- och servicefordon räcker det med en släckare. Även överjordsmaskiner skall ha två släckare utom service- och transportfordon samt fordon för personbefordran där det räcker med en släckare. 24, 25 Utrymningsvägar Det skall normalt finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar från arbetsplats under jord. Utrymningsvägar skall vara tydligt markerade. Utrymning från arbetsplats under jord skall övas regelbundet, minst en gång per år. 28 Brandbekämpning Utrustning för brandbekämpning inklusive brandsläckare skall finnas på motordrivna fordon och maskiner. Under jord skall åtgärder vara vidtagna för snabb och effektiv brandbekämpning. Viktigt att notera är att regelverket har en bred tillämpning och riktar sig till alla som arbetar i en berganläggning. Med berganläggning menas utrymme utsprängt i berg t.ex kraftverk, reningsverk, försvarsanläggningar och givetvis gruvor. Regelverket gäller även installations- och servicepersonal som arbetar i berganläggning. Reglerna blir också tillämpliga om bergarbete utförs i annat sammanhang t.ex i byggnadsverksamhet eller vid vägarbete. Rast- och verktygsbodar skall förses med släckare med minst 6 kg pulver eller 6 liter skum. Oljedepåer förses med 6 kg pulversläckare eller 9 liters skumsläckare. Större depåer med mer än 1000 liter bränsle förses med minst två släckare. Verkstäder förses med pulversläckare på 6 kg. I större verkstäder kompletteras med slangrulle och brandpost. Gångavstånd till släckredskap bör ej överstiga 20 meter. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 16

17 Övrig brandskyddsutrustning Laddtruckar, persontransportfordon och större motordrivna fordon bör vara försedda med automatiska släckanläggningar i motorrummet. Arbetsmiljöverket hänvisar till regelverket SBF 127. Gramko anger alla underjordsfordon utom service- och transportfordon samt fordon för personbefordran förses med släckanläggning. Installation och underhåll skall ske av sakkunnig. Större permanenta anläggningar under jord bör vara försedda med fasta automatiska släckanordningar. Det kan t.ex gälla verkstäder, krossrum och elanläggningar. Gramko rekommenderar att ställverk/driftrum förses med koldioxid- eller inertgassprinkler. För kabelkulvertar och schakt rekommenderas vattensprinkler. Flykthuvor Lämpliga flyktfilter är de som uppfyller standard SS EN 403. Brandbesiktning Gramko rekommenderar att alla fordon bör genomgå brandskyddskontroll innan de tas i drift och därefter en gång årligen. Kontrollen bör ske enligt SBF 127 och enligt den checklista Gramko har utarbetat. Den skall utföras av utbildad personal och dokumenteras. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 17

18 Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7 Kungörelsen är uppdaterad och nya regler gäller från den 1 juli Kungörelsen innehåller bland annat följande: Första hjälpen definieras som följande åtgärder som behöver vidtas vid olycksfall eller akut sjukdom. - Åtgärder för att upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner. - Åtgärder för ögonspolning och nödduschning. - Åtgärder för att snabbt få den skadade under medicinsk vård. Första hjälpen definieras som olycksfall eller akut sjukdom. Plåster, huvudvärkstabletter och liknande för mindre sår eller ohälsa omfattas inte. I praktiken hanteras det ofta med samma rutiner och av samma personer som första hjälpen. Behovet av första hjälpen skall inventeras och beredskap för första hjälpen skall finnas. Beakta speciella risker och sjukdomar på arbetsplatsen. Arbetstagare skall informeras om hur första hjälpen är organiserad och fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller. Tillräckligt antal personer skall ha kunskaper i första hjälpen. Återkommande utbildning, praktisk repetition och övning bör återkomma regelbundet. Information kan också lämnas i form av anslag. Anslagen bör dock enbart fungera som en påminnelse och om inlärd kunskap. Anslagen bör innehålla information om: - Var utrustning för första hjälpen finns - Vilka personer som kan lämna första hjälpen - Hur utryckningsfordon eller taxi larmas Utrustning för första hjälpen skall finnas i tillräcklig omfattning. Första hjälpen utrustningen skall vara varselmärkt med skylt och vara lätt att komma åt. Utrustning för ögonspolning skall finnas där det finns risk att ämnen kan skada ögat. Om ögonspolning krävs i 15 minuter eller mer skall spolvätska vara tempererad. Spolanordningens funktion skall kontrolleras regelbundet. Rutiner för utbyte av engångsflaskor skall finnas. Vid stänk av frätande ämnen skall spolning pågå i minst 15 minuter och under transporten till sjukhus. Fast spolanordning bör därför kompletteras med mobil utrustning t.ex flaskor eller ögonsköljspray. Man bör ha så många flaskor eller påsar att det räcker fram till sjukhuset. Anordning för ögonspolning skall finnas i omedelbar närhet till arbetsplatsen. Man skall helst nå utrustningen inom ett par sekunder. Nöddusch skall finnas där det finns risk för översköljning av ämne som kan skada huden. Författningen innehåller många kommentarer och råd som är värda att läsa för att lära sig mer om vad som är skadligt, i synnerhet gäller det ögonskador. Det finns även andra föreskrifter som reglerar behovet av först hjälpen utrustning t.ex AFS om blybatterier, systematiskt arbetsmiljöarbete m.m. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 18

19 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 Kungörelsen gäller arbetsplatser där man hanterar ämnen som är giftiga eller farliga på grund av sina fysikaliska eller kemiska egenskaper. Reglerna innehåller bland annat följande: Finns risk för hud- eller ögonkontakt skall anordning finnas som kan skölja bort ämnet innan skadan blir allvarlig. Blybatterier AFS 1988:4 Kungörelsen innehåller regler för laddning och underhåll av blybatterier för fordon och mobila maskiner. Bland annat föreskrivs följande: 5... Vid underhåll av batteri skall skyddsglasögon användas Laddningsplats anordnad i annan lokal skall avskiljas med t.ex med gul/svart linje på golv Skyltar med varselmärkning skall finnas för att förebygga att kemiska ämnen orsakar ohälsa eller olycksfall Lämplig utrustning för brandsläckning och livräddning skall finnas Skriftlig åtgärdsplan för utrymning skall finnas om kemiska ämnen ökar risken för ett snabbt brandförlopp Förbudsskylt mot öppen eld skall finnas På laddningsplats skall finnas utrustning för ögonspolning På laddningsplats skall brandsläckare finnas. Maskiner och vissa andra tekniska anordningar AFS 1993:10 Reglerna innehåller säkerhetskrav gällande maskiner. Regelverket överensstämmer med EUs maskindirektiv. De regler som berör brandskydd är Brand Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade för att undvika risk för brand eller överhettning som orsakas av maskinen själv eller av gaser, vätskor, damm, ånga eller andra ämnen som maskinen framställer eller använder Brand Beroende på av tillverkaren förutsedda risker när maskinen är i drift skall maskinen, om dess storlek så medger - antingen medge montering av lättåtkomliga brandsläckare. - eller utrustas med inbyggda brandsläckningssystem. För maskiner som är avsedda för arbete under jord gäller dessutom: 5.6 Brand Punkt andra strecksatsen är obligatorisk vad avser maskiner med mycket brandfarliga delar. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 19

20 Systematiskt Arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Föreskrifterna anger att arbetsgivaren systematiskt skall planera, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven uppfylls. Med arbetsmiljö menas Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Viktiga punkter att beakta är: Arbetstagarna skall ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljölagen och de föreskrifter Arbetsmiljöverket utfärdar skall finnas tillgängliga. Arbetsgivaren skall utfärda en arbetsmiljöpolicy som anger hur arbetsmiljön skall vara och hur internkontrollarbetet skall kunna leda till rätt arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall fördela arbetsuppgifter inklusive befogenheter och resurser. Arbetsgivaren skall löpande undersöka arbetsmiljön, utreda olycksfall och allvarliga tillbud samt utreda om arbetstagarna har tillräckliga kunskaper. Vid ändring av verksamheten skall arbetsmiljöfrågor bedömas speciellt. Arbetsgivaren skall om det är praktiskt möjligt omedelbart genomföra åtgärder. Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart skall tidsplaneras. Om arbetstagarnas kunskaper inte är tillräckliga skall arbetsgivaren tillse att arbetstagaren får de kunskaper som krävs. Chefer och arbetsledare skall där så krävs erhålla särskilda kunskaper som behövs för att uppfylla arbetsmiljökraven. Arbetsgivaren skall årligen i handlingsplaner skriva ned de åtgärder som vidtas för att uppfylla arbetsmiljökraven. I planerna skall anges när åtgärderna skall genomföras och vem som är ansvarig. Arbetsgivare skall följa upp internkontrollarbetet. Följande dokument skall vara skriftliga - Redovisning av undersökning och riskbedömning 8 - Sammanställningar av orsakerna till ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud 9. - Handlingsplaner med åtgärder, ansvarig och tidsplan Beroende på verksamhetens storlek och riskerna i arbetet kan det vara krav på att även följande skall vara skriftligt: - Arbetsmiljöpolicy 5 (vid minst 10 arbetstagare) - Uppgiftsfördelning 6 (vid minst 10 arbetstagare) - Redovisning av uppföljning av internkontrollarbetet 11 (vid minst 10 arbetstagare) - Rutiner 5 (vid minst 10 arbetstagare) Det systematiska brandskyddsarbetet enligt Lagen om Skydd mot Olyckor kan ses som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 20

21 Försäkringsbestämmelser och andra rekommendationer Flik 4 VILLA, FRITIDSHUS OCH ÖVRIGA BOSTÄDER Konsumentverkets riktlinjer och MSBs rekommendationer Konsumentverket rekommenderar att hem förses med alternativt en 6 kg pulversläckare eller en 9 liters skumsläckare. Statens Räddningsverk rekommenderar för hemmiljö en pulverbrandsläckare med minimum 6 kg innehåll. PERSONBIL Försäkringsbolagens krav och Konsumentverkets riktlinjer Konsumentverket rekommenderar att minimum 1 kg pulverbrandsläckare används för bilar. Vissa hobbybils- och veteranbilsförsäkringar föreskriver att bilen skall vara försedd med släckare. Beroende på försäkringsbolag och typ av försäkring varierar kraven. Normalt föreskrivs 1 kg alternativt 2 kg pulver. FRITIDSBÅT Försäkringsbolagen och Sjöfartsverkets krav samt Konsumentverkets riktlinjer Sjöfartsverket föreskriver att typgodkänd fritidsbåt med utombordsmotor på mer än 26 kw (35 hp) eller båt försedd med inombordsmotor alternativt fast installerad värmare eller pentry skall var försedd med minst en 2 kg pulversläckare. Försäkringsbolagen kräver för samma båttyper som anges i NBS att båtarna skall vara försedda med en 2 kg pulversläckare. Det gäller oavsett om båten är typgodkänd eller ej. För större båtar, över 10 meters längd, krävs som regel två släckare. Försäkringsbolagen Atlantica och if kräver min klass 13A 70 B C. Övriga försäkringsbolag har inget krav på effektklass. I båt med inombordsmotor är fast installerad släckanläggning för motorrummet lämpligt. Det är svårt att släcka en motorrumsbrand med handbrandsläckare. BUSSAR Vägverkets kungörelse Vägverket har som krav att bussar skall vara försedda med släckare med lägsta klassning 34A 183B. Normalt används 6 kg pulversläckare. Pulversläckare på 1-4 kg är inte tillräcklig enligt kraven. Underhåll skall ske enligt svensk standard för underhåll och omladdning av brandsläckare, SS LASTBILAR MSB utfärdar krav MSB har krav för lastbilar som transporterar farligt gods. Dessa sameuropeiska regler, ADR-reglerna, föreskriver att lastbil skall ha minst en 2 kg pulversläckare för släckning av brand i motorrum och förarhytt. Dessutom skall ytterligare pulversläckare finnas för släckning av lasten. Släckaren skall vara lätt tillgänglig och placeras normalt utanpå lastbilen. Beroende på bilens totalvikt skall olika mängd släckmedel finnas. Totalvikt Mängd släckmedel för: Anmärkning hytt, motorrum last <3,5 ton pulver 2 kg pulver 2 kg 3,5-7,5 ton pulver 2 kg pulver 6 kg Minst en släckare skall ha minst 6 kg innehåll >7,5 ton pulver 2 kg pulver 10 kg " ADR-reglerna uppdaterades 1 januari Enligt övergångsreglerna skall de nya bestämmelserna börja tillämpas både på nya och befintliga bilar senast den 31 december Före detta datum räckte det om även lastbilar med en totalvikt på över 7,5 ton hade 6 kg pulversläckare för lasten. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 21

22 FARTYG Sjöfartsverket På fartyg har Sjöfartsverket följande minimikrav på släckare Användningsområde Släckartyp Effektklass Inredning pulver 6 kg alternativt skum 9 lit 21A 183B, min 6 kg pulver alt. 9 liter skum Styrhytt och elutrymme koldioxid 5 kg 55B, min 5 kg CO 2 Maskinrum pulver 12 kg 233B C, min 12 kg pulver Observera att reglerna även anger minimimängd släckmedel. SKÖRDETRÖSKOR Försäkringsbolagen och Arbetsmiljöverket kräver släckare Arbetsmiljöverket anger i sina föreskrifter att tröska skall vara försedd med brandsläckningsutrustning. Försäkringsbolagen anger i regelverket SBF 127 att skördetröska skall vara skyddad av 2 st brandsläckare med min 6 kg pulver i lägst effektklass 34A 233B C. JORDBRUKSTRAKTOR Försäkringsbolagen har krav Försäkringsbolagen föreskriver att lantbrukstraktor eller annan traktor som i huvudsak används som dragfordon skall vara utrustad med en brandsläckare med min 4 kg pulver i lägst klass 27A 183B C. Kravet gäller endast traktorer registrerade efter 1 januari SKOGSMASKINER Försäkringsbolagen I försäkringsvillkoren hänvisas till försäkringsförbundets bestämmelser RUS 127, där minimikravet är 2 st släckare med min 6 kg pulver i lägst klass 34A 233B samt normalt en fasta monterad släckanläggning. ANLÄGGNINGSMASKINER, INDUSTRITRAKTORER, TRUCKAR OCH LASTARE Försäkringsbolagen anger krav för dessa maskiner Minimikrav enligt försäkringsvillkoren är en 4 kg pulversläckare i klass 27A 183B. Normalt används dock liksom på andra fordon en 6 kg pulversläckare. Torvmaskiner, kompaktorer och andra maskiner som används i brandfarlig miljö skall normalt ha ett utökat brandskydd med 2 st 6 kg handbrandsläckare och en fasta monterad släckanläggning. För flismaskiner är kravet min 24 kg släckmedel, t.ex 2 st 12 kg släckare eller 4 st 6 kg släckare. GRUVMASKIN - GRAMKO Gruvindustrins Arbetsmiljökommitté, GRAMKO, har angivit minimikrav för samtliga självgående motordrivna maskiner och transportfordon. Normalt skall maskin vara försedd med 2 st släckare med min 6 kg pulver i lägst klass 43A 233B. Beroende på maskintyp och användningsområde kan i vissa fall en släckare utbytas mot 9 liter vätskesläckare eller 5 kg kolsyresläckare. För vissa fordon för personbefordran godtas en släckare. SVETSPLATSER / HETA ARBETEN Försäkringsbolagen anger krav Vid svetsning, skärning, slipning eller annat så kallat hetarbete på tillfällig arbetsplats skall 2 st pulversläckare om min 6 kg och lägst i klass 34A 233B finnas. En släckare kan alternativt utbytas mot framdragen vattenslang med vattentillförseln tillslagen. TAKLÄGGNINGSARBETEN / HETA ARBETEN PÅ TAK Försäkringsbolagen anger krav Vid arbete med gasol eller annat så kallat hetarbete på tak skall vattenslang med vattentillförseln tillslagen samt 2 st pulversläckare om min 6 kg och lägst i klass 34A 233B finnas. Vattenslangen kan alternativt utbytas mot ytterligare en släckare av motsvarande effektivitetsklass. LADDNINGSPLATS FÖR BATTERIER Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket föreskriver att brandredskap skall finnas på plats där blybatterier för fordon laddas och underhålls. Lämplig utrustning är en brandsläckare med min 6 kg pulver eller 5 kg koldioxid. CAMPINGPLATS MSBs råd och kommentarer om brandskydd vid campinganläggningar Campingplats bör vara utrustad med pulversläckare om min 6 kg och lägst i klass 34A 183B. Avstånd mellan släckutrustning och campingenhet eller tält bör inte överstiga 50 meter. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 22

23 Brandrisker och riskhantering Flik 5 Riskvärdering Acceptabel risknivå Företagets riskpolicy Myndighetskrav Riskanalys Riskidentifiering Riskkostnad sannolikhet x konsekvens = riskkostnad Riskbehandling val av åtgärder Riskeliminering Skadeförebyggande åtgärder Skadebegränsande åtgärder Tekniska Skydds- och säkerhetssystem Administrativa Rutiner för drift och underhåll Ekonomiska Försäkring Riskanalys Arbetsgång Företag bör upprätta en riskanalys med inriktning på anläggningens sårbarhet vid en brandskada. Tillvägagångssättet vid en riskanalys kan enligt modellen ovan vara: Inventera befintliga risker mot bakgrund av den verksamhet som bedrivs. Värdera risk- och skadekostnaden för anläggningen och för de enskilda riskerna. Avstäm risknivån / skadekostnaden mot acceptabel risk- och skadenivå. Vid fastställande av acceptabel skadenivå skall företagets riskpolicy, myndighetskrav m.m. beaktas. Vidta åtgärder vid behov. Åtgärderna kan i bästa fall eliminera en risk. Normalt är de dock skadeförebyggande eller begränsar konsekvenserna om en skada inträffar. Riskidentifiering Vid riskanalysen bedömer man först vilka brandrisker som finns. För att fastställa riskerna bör en riskinventering göras. Eventuellt kan man ta hjälp av en besiktningsman för inventeringen. Det är ofta bra med en oberoende person med andra erfarenheter som kan ge sin syn på de risker som finns i verksamheten. Statistik över vanliga brandorsaker och brandstiftare kan ge en god vägledning för att finna brandriskerna. Se separat kapitel. Tillbudsrapportering är också en mycket viktig och bra metod för att fastställa risker. Många stora skador har föregåtts av flera tillbud och ofta utan att man har noterat och vidtagit åtgärder till följd av tillbuden. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 23

24 Riskkostnad Riskkostnaden beräknas som sannolikheten för att en skada skall uppstå och kostnaden för skadan. Skadekostnaden är till stor del beroende av hur stor utbredning en skada beräknas få. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är då: - Brandbelastning - byggnadsmaterial, ordning och reda, skräp, brandfarlig vara - Brandcellsgränser - branddörrar, håltagningar, ventilation - Brandlarm - automatiskt brandlarm, bevakning, larmöverföring - Släckutrustning - brandsläckare, brandposter, vattensprinkler, släckanläggningar - Räddningstjänst - insatstid, insatsplaner, bemanning - Brandskyddsrutiner - utbildning, underhåll och kontroller av brandskyddsutrustning Skadekostnadernas storlek är inte bara förlorad egendom. Även kostnader som produktionsstopp och förlorade marknadsandelar avgör anläggningens sårbarhet. Större företag har idag ofta en eller flera anläggningar med en speciell nyckelfunktion, där skadorna till följd av en brand och brandavbrott får stora konsekvenser för andra anläggningar och verksamheter i koncernen och för företaget som helhet. Ofta anges den beräknade maximala skadekostnaden som EML Estimated Maximum Loss. Riskvärdering och bedömning Risker kan inte helt elimineras. Företaget måste därför besluta om vilken risknivå och riskkostnad man kan acceptera. Vid beslut om acceptabel risknivå kan hänsyn tas till: - Verksamhetens art - hur kritisk processen är för företaget - Brandskydds- och riskpolicy i företaget som helhet eller i koncernen - Arbetarskydd och risk för personskador - Brandskyddslagstiftning Y Optimal kostnad Vid val av åtgärder skall risk- och skadekostnaden ställas i relation till åtgärdens kostnad. Modellen beskriver hur de inledande skyddsåtgärderna ger en väsentligt reducerad skadekostnad till en låg kostnad för vidtagna åtgärder. Vid en viss skyddsnivå (x) och totalkostnad (y) kommer ökade skyddsåtgärder att kosta mer än den erhållna besparingen i skadekostnad. Totalkostnaden ökar. Optimal skyddsnivå är när totalkostnaden är som lägst. Viktigt att beakta i modellen är att i skadekostnaden ingår alla kostnader för avbrott, försämrat rykte, risk för konkurs m.m. Kostnad Totalkostnad Kostnader för skyddsåtgärder Optimal skyddsnivå = lägsta totalkostnad Riskbehandling - val av åtgärder Med hänsyn till den acceptabla risknivån görs en bedömning av brandriskerna och beslut om åtgärder fattas. Beroende på i vilket skede en åtgärd sätts in kan man dela in åtgärderna i följande: Riskeliminering Åtgärder som gör att en risk undanröjs t.ex: - Ändrad tillverkningsmetod - Upphöra med försäljning av en brandfarlig vara - Flytta och slå samman produktion Skadeförebyggande åtgärder Skadebegränsande åtgärder Åtgärderna kan också delas in i tekniska, administrativa och ekonomiska: X Skadekostnader Skyddsnivå Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 24

25 Tekniska åtgärder En betydelsefull del i det interna brandskyddet är olika byggnads- och brandtekniska installationer. Exempel på skadebegränsande installationer är: Brandsektionering, brandavskiljande väggar Branddörrar, branddörrstängare Brandlarmanläggningar Vattensprinkler Brandgasventilation i trapphus och hisschakt Handbrandsläckare och brandposter Nödbelysning Belysning för vägledande markeringar Brandgasspjäll Utrymningslarm Inredning och väggbeklädnad i utrymningsväg Låsvred, reglar och spanjoletter i utrymningsväg Ankörningsvägar för räddningsfordon Lokal räddningsmateriel och första hjälpenutrustning Tekniska installationer behöver inte enbart vara skadebegränsande. Minst lika viktigt är skadeförebyggande åtgärder. Det är svårt att ange förebyggande åtgärder eftersom de är beroende av vilken utrustning som skall skyddas. Ofta gäller det att välja utförande och kvalitet på utrustningen anpassad till användningsområdet. Några exempel är: Ventilation i batterirum Nödstoppsanordningar på maskiner Överhettningsskydd Jordfelsbrytare Avsäkring av elektriska installationer och utrustningar Rätt typ och kvalitet på slang och ledningar för brännbara vätskor och gaser Säkerhetsglimtändare på lysrör Skyddsslang eller förbättrad kabelisolering för kabel installerad i miljö med mekaniska påkänningar Säkerhetstimers för kaffebryggare är en bra förebyggande brandskyddsåtgärd. Administrativa åtgärder Utöver tekniska åtgärder är arbetsmetoder och rutiner avgörande för att minimera brandskador. Dessa åtgärder brukar benämnas som administrativa och berör frågor som: - Brandskyddsregler - Arbetsinstruktioner och -rutiner - Personalens kompetens och utbildning Exempel på administrativa åtgärder är t.ex: att underhåll utförs både på brandskyddsutrustning och andra tekniska installationer t.ex elektrisk utrustning, processutrustning, fordon m.m. att brandavskiljande dörrar inte är uppkilade och att brandavskiljande väggar är intakta att utrymningsvägar och släckutrustning inte är blockerade att rökning endast sker på platser där detta är tillåtet att okontrollerad användning av elektriska apparater t ex elkaminer, kokplattor och kaffebryggare inte förekommer att gastuber är förankrade samt att huvudkranar stängs vid arbetsdagens slut att heta arbeten, svetsning, lödning, skärning samt slipning med rondell (arbeten med öppen låga eller som genererar gnistor) utförs av personal som har tillstånd för detta. (Entreprenör som bedriver denna typ av arbete skall vara certifierad samt ha svetstillstånd för det pågående arbetet.) att aktuell larminstruktion finns i receptionen att framkörningsvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda. att lysrör ej blinkar att städnings sker regelbundet och att brandbelastningen inte höjs genom ansamlingar av brännbart material Ekonomiska åtgärder Ekonomiska åtgärder skall minimera den ekonomiska risken eller förlusten. Det kan vara olika typer av försäkringslösningar eller riskspridning genom dubbla och parallella produktionsprocesser. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 25

26 Brandrisker och brandorsaker Att brand utbryter kan bero på många omständigheter. Grundläggande förutsättningar är alltid att villkoren i brandtriangeln skall vara uppfyllda (se flik 6) dvs: - Värme utvecklas i tillräcklig mängd t.ex från het yta, gnista, glöd eller låga - Brännbart ämne förekommer i rätt form och torrhet m.m. - Syre finns i tillräcklig mängd Brandstiftare och brandorsak Det är viktigt att hålla isär begreppen brandstiftare och brandorsak. Brandstiftare är ett föremål som har orsakat en brand t.ex en motor, en eldstad eller ett elektriskt element. Brandorsaken är den omständighet som har gett upphov till branden t.ex övertäckning av elradiator med kläder. Ett annat exempel är läckage av hydraulolja på motorns turboaggregat. I sista fallet är motorn brandstiftare men orsaken kan vara bristfälligt underhåll eller dålig kvalitet på hydraulslangen. Brandstiftare Exempel på vanliga brandstiftare är Elinstallationer och apparater - Ställverk, kablar, kopplingsutrustningar - TV-apparater, radio, datorer, kopiatorer - Belysning - Kyl, frys, spis, tvättmaskin, brödrost, kaffekokare och andra hushållsmaskiner - Transformatorer och oljefyllda elapparater Uppvärmningsanordningar t.ex - Ugnar och torkar - Spritkök och blåslampor - Gasolbrännare - Element, byggtorkar och andra eluppvärmningsanordningar - Smältgrytor, oljebad Fordon, truckar, last- och arbetsmaskiner Heta arbeten - Svetsning - Skärning Maskiner - Gnistbearbetningsmaskiner - Transmissioner och transportörer - Tryckpressar - Beläggningsmaskiner - Behållare, rör och apparater med olja under tryck Öppen eld - Levande ljus - Cigaretter - Tändstickor - Tomtebloss Självantändande ämnen Blixtar från åska Brandorsaker Anledningen till att brand uppstår kan bero på många olika faktorer och ibland samverkande brandorsaker. Några exempel på brandorsaker är Mekaniska och kemiska brandorsaker - Friktion och varmgång - Mekaniska gnistor och slagenergi - Värme från kompression och kemiska reaktioner Elektriska brandorsaker - Statisk elektricitet - Isolationsfel - Ljusbåge - Elström - Övergångsmotstånd - Glappkontakt - Överbelastning - Jordfel - Kortslutning Den mänskliga faktorn - Anlagd brand - Vårdslöshet - Glömska - Lek med eld Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 26

27 Brandstatistik År 2007 registrerades bränder av försäkringsbolagen. Kostnaden för brandskadorna inklusive avbrott uppgick till 4,8 miljarder av dessa bränder inträffade i bostäder och kostnaden för dessa var ca 1,3 miljarder hade 419 bränder en skadekostnad på mer än 1,5 miljoner. Dessa brukar benämnas som storskador. Försäkringsbolagens statistik för storskador visar att elektrisk utrustning och anlagd brand är den vanligaste brandorsaken. Efter 2005 finns ingen statistik på storskador. Om alla bränder inklusive de i bostadsmiljö räknas ser statistiken annorlunda ut. Då står åsk- och överspänningsskador för mer än 30% av statistiken. Brand utbryter bara i 10-15% av fallen även om de klassas som brandskador. Skadekostnaderna för dessa är också låga, normalt under 5% av totala skadekostnaden. Andra vanliga brandorsaker i hem är - Elektrisk utrustning... 12% - Eldstad, uppvärmning... 6% - Tändstickor, levande ljus, tomtebloss % - Anlagd brand... 4% Varje år dör ca 100 personer i bränder. De flesta dödsbränder inträffar i bostäder och den vanligaste orsaken är rökning. I många fall saknas också en fungerande brandvarnare saknades brandvarnare i mer än 70% av dödsbränderna. Över hälften av de döda var äldre personer över 60 år. Anlagd brand 19% Okänd brandorsak 29% Elektrisk utrustning 17% Explosion 9% Övriga brandstiftare 6% Kraftalstring överföring 7% Svetsning skärning 2% Självantändning 1% Åska 1% Heta arbeten 3% Barns lek med eld 1% Tobaksrökning 1% Uppvämning torkning 4% Diagrammet visar brandorsaken för storskador år fördelade efter kostnader. Storskador är brandskador med en skadekostnad över 1,5 miljoner. Övriga brandstiftare 14% Åska 31% Okänd brandorsak 27% Elorsaker 12% Tändstickor, levande ljus, tomtebloss 2% Heta arbeten 0,3% Anlagd brand 4% Explosion 1% Soteld 1% Eldstad, övrigt 7% Tobaksrökning 0,5% Självantändning 0,6% Brandorsaker alla bränder år st 160 st 140 st 120 st 100 st 80 st 60 st 40 st 20 st 0 st Antal omkomna i bränder de senaste 10 åren Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 27

28 Brandteori Flik 6 Förutsättningar för brand För att en brand skall uppstå krävs tre faktorer som skall samverka: Brännbart ämne Värme Syre Beståndsdelarna måste finnas i rätt mängd eller blandningsförhållande. De måste också kunna samverka med varandra. Brandtriangeln illustrerar förutsättningarna för en brand. Saknas någon del i triangeln kan inte brand uppstå eller vidmakthållas. SYRE VÄRME BRÄNN- BART ÄMNE Syre Luft innehåller normalt 21% syre. En minskad eller ökad syrehalt påverkar brandförloppet. Flertalet ämnen kan inte brinna vid syrgaskoncentrationer under 15%. Syret i luften kan minska om luften späds ut med t.ex koldioxid eller inertgas. Denna släckmetod används för kolsyresläckare och gassläcksystem. Koncentrationen kan också minska på grund av en brand i ett stängt utrymme. Om t.ex dörren till ett rum är stängd kan en brand självslockna på grund av syrebrist. Värme Vid en brand är temperaturen 800 till 1.200º C. Vid brand i metaller som magnesium och lättmetall kan temperaturen vara över 2.000º C. Antändningstemperatur Antändningstemperaturen skiljer för olika material men är också beroende av hur länge ett ämne värms upp och hur finfördelat ämnet är. Damm och spån från trä och metall antänds vid lägre temperatur än en större bit av samma material. Trä som ligger an mot en skorstensstock under längre tid kan antändas vid temperaturer under 150º C. Ökad syrgasinblandning i luft kan bero på läckande syrgas från olika utrustningar och installationer t.ex svetsaggregat, fasta installationer på sjukhus eller industri. Vissa ämnen innehåller också bundet syre som frigörs vid brand eller annan kemisk reaktion. Cellulosanitrat och gödningsmedel är exempel på detta. En ökad syrgashalt leder till helt andra brandförlopp. Ett ämne som i normal atmosfär är svårantändligt eller obrännbart kan vara mycket brandfarligt vid förhöjd syrgaskoncentration. Antändningstemperatur för några vanliga ämnen är: 185º C... Tidningspapper º C... Trä 265º C... Fotogen 340º C... Diesel, acetylen 450º C... Bensin 480º C... Asfalt Viktigt att notera är att antändningstemperaturen i många fall understiger temperaturen och då järn och andra metaller rödfärgas på grund av hetta. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 28

29 Brännbart ämne Brandtyper Olika ämnen brinner på olika sätt och man delar därför in brand i olika typer: A Glödbrand (typ A) Brand som sker i fasta material i form av glöd t.ex i trä, papper och tyg. En glödbrand skiljer sig från B-branden genom att brandhärden är varm. Lågande brand (typ B) B Brand i gaser som avges från ett ämne. Det gäller i första hand brand i brännbara vätskor där branden i praktiken sker ovanför vätskeytan i de ångor som avges. Eftersom vätskan kan vara kall pratar man om en brand med kall brandhärd. C Gasbrand (typ C) Brandtyp C är brand i gaser t.ex gasol och acetylen. Metallbrand (typ D) Brand i metaller sker vid mycket höga temperaturer och är svårsläckta. Fettbrand (typ F) Brand i matolja och matfett är mycket svårsläckt eftersom branden sker vid temperaturer över självantändningstemperaturen för fett. I praktiken är den en kombination av brandtyp A och B och det krävs speciella släckmedel som både kyler och kväver fettbranden. Självantändande ämnen Vissa ämnen kan självantända under speciella betingelser. Det gäller bland annat: Vissa oljor och fetter Linolja, terpentin, viss fernissa och många vegetabiliska och animaliska oljor kan självantända om de sugs upp i en trasa, trasselsudd eller annat poröst material. Flis, torv och kol som lagras i stora högar och lager kan självantända, speciellt om det inte är riktigt torrt. En kemisk reaktion kan påbörja en gradvis uppvärmning som leder till självantändning Fuktigt hö som har bärgats och inte torkats kan självantända Brandfarliga varor Med brandfarliga varor menas: 1. Brandfarliga gaser. Gas som kan bilda en antändbar gasblandning med luft 2 Brandfarliga vätskor. Vätskor vilkas flampunkt är lika med eller lägre än 100º C 3 Brandreaktiva varor De brandreaktiva varorna består av följande varugrupper: - brandfarliga fasta varor t.ex svavel, celluloid, lågnitrerad nitrocellulosa, röd fosfor och naftalin - självantändande varor t.ex vit eller gul fosfor, vissa metalldamm och metallpulver - varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten t.ex natrium, kalium, kalcium, karbider och triklorsilan - oxiderande varor och organiska peroxider t.ex väteperoxid, perklorsyra, klorater, perklorater, nitrater och syre - organiska peroxider t.ex metylketonperoxid som används som härdare vid plastframställning Endast de ämnen som sprängämnesinspektionen anger i en särskild lista ingår i brandreaktiva ämnen. Sprängämnesinspektionen ger ut en förteckning över de vanligen förekommande brandfarliga varorna. Förteckningen innehåller uppgifter som är nödvändiga från brand- och explosionssynpunkt. Endast brandfarliga gaser och brandfarliga vätskor kommer att behandlas här. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 29

30 Brandfarliga gaser En brandfarlig gas är en gas som tillsammans med luft kan bilda en antändbar gasblandning. Brandfarliga gaser är inte som vätskor indelade i olika klasser. Två typer kan dock urskiljas: Gaser lättare en luft Vätgas (hydrogen) och acetylen är lättare än luft. Dessa gaser ventileras normalt snabbt bort men kan i täta utrymmen samlas under tak. Gaser tyngre än luft Gasol och gaser från brännbara vätskor är tyngre än luft. Dessa gaser sjunker till golvet och kan samlas i kabelkulvertar eller andra lågt belägna utrymmen. Gaserna kan också rinna lång väg utefter golv eller genom öppningar in i angränsande utrymmen. Det kan då uppstå brand av svetsloppor, gnistor eller andra antändningskällor i ett lågt beläget rum dit brandgaserna har spridit sig. Syre, syrgas, oxygen Syre är inte brännbar i sig själv och klassas därför inte som brännbar gas. Luftens syre är dock en förutsättning för förbränning och syrgashalten i luften påverkar antändningstemperatur, brinnhastighet och temperaturen i branden. Risken för explosion ökar också vid förhöjd syrgashalt eftersom ett ämnes brännbarhetsområde ökar vid högre syrgaskoncentration. Normalt innehåller luften 21% syre. Ökar syrgashalten med ett par procentenheter fördubblas brinnhastigheten. Vid 40% syrekoncentration är brandhastigheten 10 gånger så stor som normalt. Läckande syrgastuber kan därför utgöra stora brandfaror. Det är också därför det är viktigt att t.ex svetsare inte använder syrgasen för att blåsa ren kläder. Luft med mycket syre kan sitta kvar i kläderna och orsaka en kraftig brand när pauscigaretten tänds. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 30

31 Brännbarhetsområde och flampunkt Brand är en kemisk process då delar av det brännbara ämnet reagerar och förenar sig med syre, en oxidationsprocess. En bestämd mängd syre åtgår för en bestämd mängd brännbart ämne. En brand kan endast uppstå om blandningsförhållandet mellan syre och det brännbara ämnet är rätt. Fet och mager blandning För mycket brännbart ämne och för lite syre ger en fet blandning och brand kan inte uppstå. Det kan t.ex gälla en bilmotor som har chokats så att det är för mycket bensin i förgasaren. Samma gäller t.ex en halvfull bensintank vid 20º C. Blandningen i tanken är för fet för att det skall börja brinna i tanken. Samma kan gälla ett övertänt rum där syret har tagit slut och förbränningen istället sker av de brandgaser som tränger ut ur fönstret. I en mager blandning är istället halten brännbara gaser för låg. Brännbarhetsområde Med brännbarhetsområde menas inom vilket blandningsförhållande brand kan fortgå. Brännbarhetsområdet skiljer för olika ämnen och temperaturer. Ämnen med ett stort brännbarhetsområde är mer brandfarliga än de med litet brännbarhetsområde. Acetylen har t.ex ett brännbarhetsområde från 3 till 80% inblandning i luft och är mer brandfarligt än gasol som har brännbarhetsområde 3 till 10%. FÖR FET BLANDNING ÖVRE BRÄNN- BARHETSGRÄNS BRÄNNBARHETS- OMRÅDE UNDRE BRÄNN- BARHETSGRÄNS FÖR MAGER BLANDNING Flampunkt Hur mycket ångor än brännbar vätska avger är beroende av temperaturen. Vid tillräckligt låg temperatur avges så lite gas att gasblandningen ovanför vätskeytan är för mager för antändning. Flampunkt är den temperatur då en vätska avger gas i den koncentration som krävs för antändning. Ämnen med låg flampunkt är mer brandfarliga än de med hög flampunkt. Viktigt att beakta är att en brandfarlig vätska kan antändas under sin flampunkt. Det kan t.ex ske om vätskan sprutas ut i dimform t.ex från en läckande packning eller hydraulslang. C O 100 O 55 O 30 O 21 O klass 3 klass 2b klass 2a klass 1 En veke, trasa eller trasselsudd som suger upp vätska kan också förändra förutsättningarna så att antändning sker under flampunkten. Klassning av brandfarlig vätska Brandfarliga vätskor indelas i fyra klasser beroende på sin flampunkt. Klass Flampunkt Exempel 1 < 21º C Bensin, aceton, T-sprit 2a 21-30º C Xylen 2b 30-55º C Fotogen, tändvätska, terpentin, oljefärg º C Diesel, eldningsolja 0 O Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 31

32 Släckmedel Flik 6 Brandsläckare och annan släckutrustning finns med olika släckmedel för olika användningsområden: Pulver... Glödbrandpulver är det vanligaste släckmedlet i handbrandsläckare. Det släcker de flesta brandtyper och har hög släckeffekt. Nackdelen är att pulver försämrar sikten och i vissa miljöer är svårsanerat. Den höga släckeffekt i förhållande till vikt och volym gör pulversläckare lämpliga t.ex i fordon och fartyg. Även i verkstäder och inom industrin vid stora brandrisker är pulver det vanligaste släckmedlet. Handbrandsläckare med pulver förekommer också i hemmiljö. Skum... Vatten med inblandad skumvätska släcker effektivt brand i fibrösa ämnen och brinnande vätskor. Skum har begränsad effekt mot rinnande vätskor och gaser. Skumvätska fryser vid minusgrader och bör normalt inte placeras utomhus vid kyla. Det är den vanligaste släckare på kontor, sjukhus och annan offentlig miljö. Den är även lämplig i bostäder. Vatten... Vatten släcker endast fibrösa bränder och har en begränsad släckeffekt jämfört med skum och pulver. Vatten används därför inte längre i handbrandsläckare och äldre vattensläckare bör ersättas av skum- eller pulversläckare. Vatten fryser också vid kyla och handbrandsläckare med vatten skall inte placeras utomhus. Vatten i större mängder är annars ett utmärkt släckmedel och det används givetvis i stor utsträckning av räddningstjänsten och gör även stor nytta i vattensprinkler. Koldioxid (Kolsyra) Koldioxid är en gas avsedd för brand i vätskor och plaster. Den släcker inte brand i trä, papper eller tyg. Den används i första hand mot brand i elektrisk utrustning och maskiner där ett rent släckmedel krävs. Släckanläggningar med koldioxid som är avsedda att skydda ett helt rum skapar en atmosfär som är livsfarlig. CO2 skall därför i första hand användas i handbrandsläckare och mindre punktskyddsanläggningar. Inertgas I släckanläggningar för bemannade utrymmen används ofta inertgas. Gasen späder ut syrehalten i luften och kväver branden. Till skillnad från koldioxid sker detta utan att atmosfären blir livshotande för människor. Inertgas kan inte användas i handbrandsläckare. Novec... Novec är en gas som används i släckanläggningar främst i slutna rum t.ex datahallar, transformatorrum, maskinrum på fartyg Novec släcker genom att kemiskt reagera med branden på ett liknande sätt som halon. Det krävs 5-6% inblandning i luften för att släcka. Novec leder inte elektricitet och skadar inte heller andra inventarier såsom exempelvis papper, textilier, böcker eller inredning. Novec används inte heller i handbrandsläckare. HFC... Andra typer av gasblandningar med mer kemiska släckmetoder används också för släckanläggningar. Användningen är dock mycket begränsad i första hand beroende på gasernas miljöpåverkan. Ansulex och annan släckvätska för fettbrand För att släcka fett effektivt behöver fettet kylas ner så att temperaturen sjunker under självantändningstemperaturen. Viktigt är också att släckmedlet ligger kvar och hindrar återantändning. Inget av de konventionella släckmedlen som koldioxid, pulver och skum uppfyller normalt dessa egenskaper. Det har därför utvecklats en speciell släckvätska anpassa enbart för fettbrand. Vätskan används både i handbrandsläckare och brandsläckningssystem. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 32

33 Andra släckmetoder En brand kan även bekämpas med andra metoder en direkt släckning Lämpning Större upplag med brandfarliga ämne kan vara mycket svårsläckta. Då kan en bättre metod vara att transportera bort och särskilja brinnande från icke brinnande vara. Det kan t.ex gälla brinnande upplag av torv, kol och flis. Kvävning Finns möjlighet släcks en brand effektivt om syretillförseln kan stoppas. Det kan ske genom att stänga in branden i ett rum eller annat slutet kärl, t.ex en med locket på en gryta. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 33

34 Byggnadstekniskt brandskydd Flik 7 Det byggnadstekniska brandskyddet kallas också det passiva brandskyddet. Det fungerar normalt dygnet runt utan insats från personal. Brandcellsindelning Brandcell och brandcellsgränser Börjar det brinna måste brandens spridning begränsas. Det sker genom att byggnaden sektioneras med brandavskiljande väggar eller bjälklag. Meningen är att en brand i en brandcell inte skall spridas till en annan cell inom en bestämd tid. Ofta avskiljs en byggnad i mindre delar och speciellt brandfarliga lokaler blir egna brandceller. Exempel på brandceller - Trapphus - Pannrum - Verkstadslokal - Lager - Garage - Produktionslokal Varje våningsplan är ofta också en brandcell. Mer än två våningsplan får aldrig ingå i en och samma brandcell. Brandväggar I vissa fall görs sektionering med s.k. brandvägg. En brandvägg är en brandavskiljande vägg som går genom en hel byggnad, från grunden och upp till taket. Ofta är den utförd som en tegelmur. Branddörrar Dörrar i brandväggar och brandcellsgränser skall uppfylla samma krav som väggen. Viktigt är att dessa dörrar inte ställs upp med t.ex dörrkil eller snöre. Det sker ofta vid entreprenadarbeten eller för att förbättra ventilationen en varm sommardag. Dörrarna skall också kontrolleras regelbundet så att de stänger tätt och går i lås. Extra viktigt är att kontrollera dörrar som normalt står uppställda eller där det finns risk att trucktrafik eller annat skadar dörr och dörrkarm. Öppningar och hål i brandcellsgränser Öppningar i väggar i brandcellsgräns tas ofta upp för kabel-, vvs- och andra installationer. Efter installation skall öppningen återtätas med typgodkänd metod. Viktigt är att entreprenörer som utför arbete i byggnaden rapporterar att de har brutit en brandcellsgräns så att återtätning kan ske. Även dolda genomföringar måste kontrolleras och tätas. Det kan t.ex gälla ovanför innertak eller i bjälklag. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 34

35 Klassning av väggar och dörrar Väggar, dörrar och andra byggnadsdelar som skall brandsektionera en byggnad klassas beroende på sin funktion. Det finns tre typer av isolering: R... Bärförmåga Hur väl byggnadsdelen kan bära sin last i händelse av brand E... Integritet Hur stabil och tät byggnadsdelen är vid en brand I... Isolering Anger att byggnadsdelen isolerar för värmespridning genom delen. Beteckningen åtföljs av en siffra som anger hur många minuter delen motstår brand. Byggnadsmaterial Klassning Byggnadsmaterial kan ur brandskyddssynpunkt klassas utifrån tre grupper - Obrännbara - Svårantändliga - Brännbara Skivor och andra beklädnader anses vara tändskyddande om den inte sprider brand till bakomliggande brännbart material inom 10 minuter. Även ytskikt som tapeter och färger kan klassas efter hur lättantändliga de är. Olika material Betong, lättbetong Väggar, golv och bärande delar av betong har god motståndskraft mot brand. Betong tål höga temperaturer utan att ta omedelbar skada. Vid höga temperaturer under längre perioder kan dock betongen ta skada varvid hållfastheten försämras eller förskjutningar sker. Lättbetong har sämre motståndsförmåga mot brand än vanlig betong men har ändå många brandtekniska fördelar jämfört med andra konstruktioner. En väggkonstruktion som är klassad EI60 anger att väggen är brandcellsavskiljande och värmesiolerande i 60 minuter. Tidigare fanns ett annat klassningssystem som kan vara angivet på äldre utrustning. A... Byggnadsdelen består praktiskt taget av enbart obrännbart material B... Byggnadsdelen får bestå av brännbart material F... Byggnadsdelen är rökavskiljande, men tillåts släppa igenom stålningsvärme Även då angavs motståndskraften i minuter. En dörr som uppfyllde kravet A60 kunde t.ex vara utförd i stål och tåla brandbelastning i 60 minuter. Tegel Även tegel har god brandtekniska egenskaper, i synnerhet om murning har skett tätt och utan alltför stora mellanrum mellan stenarna. Metaller Stål är obrännbart men har andra egenskaper som är mindre lämpliga ur brandskyddssynpunkt. Stålet upphettas och sprider värme snabbt. Det kan sprida värme till en angränsande byggnadsdel och antända en brand i t.ex trä som ligger an mot stålet. Vid upphettning minskar hållfastheten. Stål upphettat till 500 C har bara halv hållfasthet och vid ytterligare 200 C är hållfastheten i praktiken noll. Stål utvidgas också vid upphettning vilket gör att konstruktioner kan bli instabila eller rasa. För att skydda stålkonstruktioner kan det gjutas in eller kläs in i gips eller annan isolerande beklädnad. Trä Trä är som bekant brännbart. Jämfört med stål är det dock bättre i vissa avseenden. Uppvärmning av trä tar längre tid och trä isolerar väl så att värmespridning inte sker. Spånskivor brinner som vanligt trä om det inte är poröst eller har stora mängder plaster som bindemedel. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 35

36 Gips och träullskivor Gipsskivor är obrännbara och av rätt tjocklek är de därför klassade som tändskyddande beklädnad. Träullskivor med cement som bindemedel kan vara godkända som tändskyddande beklädnad. Isolering Rockwool och annan mineralull är obrännbar. Hög plasthalt i bindemedel eller bärpapper kan dock orsaka brandspridning. Träull och cellplast är brännbara. Plaster En mängd olika typer av plaster förekommer. Som regel är de brännbara och avger mycket rök vid brand. Vissa plaster har dock tillsatser som gör att de erhåller olika brandskyddande egenskaper. Exempel på olika brandsektionerande byggnadskonstruktioner EI mm betong mm massiv tegel - Vägg med plåtregel, 70 mm mineralull och dubbla gipsskivor 13 mm EI 30 - Vägg med 50 mm spontad träpanel - Vägg med träregel, 70 mm mineralull och gipsskivor 10 mm - Rökluckor För att begränsa brandspridning och framför allt för att begränsa brandskadan och kostnaden är det viktigt att röken evakueras. Trapphus, lager, samlingslokaler och andra större utrymmen där röken samlas vid en brand är därför ofta försedda med rökluckor. Luckorna öppnas manuellt eller automatiskt vid en brand. Viktigt är att löpande kontrollera och underhålla luckorna så att de lätt öppnas om en brand inträffar. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 36

37 Installationer Flik 7 Många brandtillbud och storbränder orsakas av olika installationer. Rätt montage och underhåll kan förhindra en brandskada. Elinstallationer Elektrisk utrustning och elektriska installationer är en av de främsta brandstiftarna. Elsäkerhetsverket har utfärdat föreskrifter för elinstallationer. För de flesta företag finns försäkringskrav som föreskriver att behörig besiktningsman regelbundet skall besiktiga installationerna. Brandrisker förknippade med el är bland annat: - Glappkontakt i gamla strömbrytare och kontakter - Överhettning på grund av överbelastning eller då smuts samlas på kabelstegar - Kortslutning och ljusbåge på grund av gamla eller felaktiga isolationsmaterial - Blinkande lysrör Ändringar, kompletteringar och provisoriska installationer kan innebära risker. Efter nyinstallation skall också brutna brandcellsgränser återtätas. Ventilation Ventilationssystemet står i förbindelse med flertalet lokaler i en byggnad. En felaktigt utförd installation kan därför innebära risk för brandspridning i händelse av brand. Rökgaskanaler Trä kan antändas redan vid en så låg temperatur som 100 C om exponeringen är tillräckligt långvarig. Det är därför viktigt att rökgaskanaler är väl isolerade och täta och att inget staplas runt rökgaskanalen. Uppvärmningsanordningar Pannor och i synnerhet oljeeldad panna innebär alltid brandrisker. Utrustningen skall underhållas enligt instruktionerna och pannrum skall hållas rent och snyggt. Speciell hänsyn skall tas till flyttbara element, kokplattor, kaffebryggare och liknande. Viktigt är att de inte placeras för nära lättantändlig material. Kokplattor bryggare m.m. bör förses med säkerhetstimer. Rörledningar Rörledningar för varma media eller med brandfarliga ämnen skall - Förläggas eller isoleras så att temperatur på angränsande byggmaterial ej överstiger 80 C. - Förläggas så att de lätt kan kontrolleras. - Märkas. - Rörgenomföring i brandcellsgräns skall tätas för att förhindra brandspridning. Hissar Hiss får inte användas vid brandtillbud. Varselskylt bör placeras vid hiss som anger att den inte får användas vid brand. Det bör också finnas blockeringsanordning som gör att hissen kan stängas av vid brand. Hisschakt kan fungera som skorsten och risk finns att rök och brand sprids via schaktet. Det är därför krav på rökgasventilation i hisschakt. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 37

38 BRANDTÄTNING - DET EFTERSATTA BRANDSKYDDET PRODUKTBLAD Brandspridning mellan våningsplan och längs kabel- och ventilationsstråk utgör en av de stora brandfarorna i moderna byggnadskonstruktioner. Rök och lättantändliga gaser sprider sig oerhört snabbt, var som helst, bara de får chansen. Branddörrar och brandcellsgränser gör ingen nytta om rök och eld kan sprida sig i hålrum ovanför innertak eller i kabelstråk och ventilationsschakt. En effektiv brandtätning kan skilja tillbud från katastrof. Därför är det beklagligt att det passiva brandskyddet i många fall är underskattat och eftersatt. Att stänga inne branden är en billig och effektiv brandskyddsåtgärd som fungerar dygnet runt utan att larmet går och utan att personal finns på plats för att släcka. Olika metoder för olika behov Vi levererar brandtätningsmateriel och utför brandtätningar i olika material och metoder. Brandtätningen skall anpassas till verksamheten i byggnaden och brandtekniska krav. Samtliga tätningar är provade och typgodkända av SITAC eller annan godkännandemyndighet. De metoder vi använder och rekommenderar är: Modultätning för extra hög säkerhet Rox modultätning är ett tätningssystem med gummimoduler som spänns fast i en stålram. Tätsystemet finns med ett flertal olika moduler och ramar anpassade för olika användningsområden. Några av fördelarna är: Tätningen är gas- och vattentät upp till 4 bar. Tätningen explosionssäker upp till 2,6 MPa Rox modultätning finns i en variant för skärmade utrymmen med EMC-skydd. Tätningen kan enkelt kompletteras och anpassas för ny kabeldragning och nya kabeldimensioner. Se vidare i broschyr för Rox modultätningar. Rox moduler finns i flera olika storlekar. Samtliga är skalbara och samma modul kan användas utan kabel som blindplugg eller anpassas för olika kabeldimensioner. Det gör det mycket enkelt att ändra eller komplettera en tätning i efterhand. Flik 11 Dokument Brandtätning 07 Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

39 Mjuktätning med Roxboard stenullsskiva Den vanligaste och i många fall mest lämpliga och prisvärda metoden för brandtätning är en mjuktätning med stenullsskiva. Skivan är uppbyggd av en tät stenullsmatta, utvändigt belagd med svällande brandskyddsfärg. Beroende på väggkonstruktion och montage motstår en tätning med Roxboard-skiva brand i upptill 120 minuter. Fördelarna med en mjuktätning är bland annat: Flexibel och snabb installation. Ingen eftermålning behövs. Enkelt att komplettera och ändra kabeldragning i efterhand. Nya hål kan snabbt tas upp och tätas. Det är också enkelt demontera en kabel och återtäta. Metoden är miljövänlig och utan risk för hälsoskador. Fogmaterialet är vattenbaserat skivan består av naturmaterial. Kostnadseffektiv. Provisorisk tätning med brandskyddskuddar I samband med rör-, ventilations- och kabelarbete kan inte alltid brandtätning ske omedelbart. Som ett provisoriskt skydd under byggtiden är expanderande brandskyddskuddar lämpliga. Kuddarna finns i olika storlekar anpassade till öppningens storlek. Kuddarna kan enkelt monteras och demonteras och kan därefter återvändas. Roxboard skiva, fogmassa och högtemperaturfilt. Skivan finns i två tjocklekar 60 och 80 mm, enkelt eller dubbelsidigt belagd. Högtemperaturfiber och fogmassa används för att täta mellan vägg och skiva och runt kablar. Märkning Brandtätningar och brandcellsgränser skall kontrolleras regelbundet. Vi kan utföra kontrollen i samband med säkerhetskontroller eller årlig översyn av brandsläckare eller annan brandredskap. Tätningen märks upp och förs in på vår checklista. En fördel är att tätningen märks med plats och telefonnummer för felrapport. Elektriker och andra som utför installationer i byggnaden kan då enkelt anmäla att de har brutit en brandcell och att återtätning måste ske. Flik 11 Dokument Brandtätning 07 Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

40 Brandredskap Flik 8 Viktigt med kunskap Utbildning och övning är lika viktigt som val av rätt brandredskap. Företaget bör arrangera utbildning och regelbundna repetitioner med möjlighet till praktisk övning i brandsläckning. Brandsläckare Släckmedel Brandsläckare finns med olika släckmedel avsedda för olika användningsområden. Vatten... släcker endast brand i fibrösa material (trä, naturfibertyger, papper m.m.). Skum... släcker brand i alla typer av inredningsmaterial, kemikalier (trä, tyger, papper, plaster, oljor m.m.). Kolsyra... släcker brand i elektriska utrustningar (datorer, kopiatorer m.m), kemikalier, oljor m.m. Pulver... släcker alla typer av bränder. OBS! Pulver ger en kraftig nedskräpning vid användande och kan orsaka datahaverier, kraftigt slitage på mekanik mm. Släckvätska för fettbrand är avsedd enbart för fritöser, stekbord och annan utrustning där brand i matfett och matolja kan förekomma. Effektivitetsklassning Brandsläckare klassas enligt en europeisk standard, SS EN3. En bokstavskod anger mot vilka brandtyper släckaren är lämplig. Hur effektiv släckaren är anges av en sifferkod. Ju högre effektklass desto effektivare släckare. Effektivitetsklassningen erhålls efter provning av släckeffekten mot standardiserade provbränder. Alla på företaget skall känna till: Var brandredskapen finns Hur de fungerar Vad de olika brandsläckarna och övrig släckutrustning är avsedda till Brand -typ Effektklass min - max Brännbart ämne A 5 55 Fibrösa ämnen, glödbränder t.ex trä, papper, tyg B Vätskebränder t.ex bensin, olja, plaster, lack, syntetmaterial C Effektklass saknas Gasbränder t.ex gasol F 5 75 Matolja och matfett Exempel: En 12 kg pulversläckare med effektklass 55A 233B C klarar alla tre brandtyper och släcker största provbålet i respektive effektklass. En vattensläckare med effektklass 13A klarar endast brand i fibrösa ämnen (brandtyp A) och effektklassen är relativt låg. Brandsläckare skall varselskyltas Brandsläckare skall liksom övrig brandredskap märkas upp med varselskylt. Placeras olika typer av släckare intill varandra bör de även märkas upp med tilläggsskylt / informationsskylt som anger släckartyp och användningsområde. Ytterligare information För ytterligare rekommendationer gällande val och placering av brandsläckare se rekommendation utarbetad av SVEBRA och Stockholms Brandförsvar. För ytterligare teknisk information om brandsläckare se aktuella produktblad och informationsskrift om brandsläckarstandarden. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 38

41 Brandfilt Brandfilt används vid mindre bränder samt brand i kläder. Lämpliga användningsområden är t.ex kök, laboratorier och vårdinrättningar. Många modeller Brandfiltar finns i många material och storlekar. Vid risk för brand i kläder skall filten vara minst 120 x 180 cm. I laboratorier, kök och liknande kan en mindre filt användas t.ex 120 x 120 cm. Den vanligaste filttypen är tillverkad i glasfiberväv. Väven motstår temperaturer upp till 500 o C. Alternativa material är ylle och moderna högtemperaturfibrer utvecklade för att motstå höga temperaturer. Europastandard Sedan 1997 finns en europastandard för brandfiltar, EN Standarden ställer höga krav på filtens värmetålighet och att den är tät så att bandgaser inte tränger igenom vid användning. En glasfiberväv måste beläggas eller läggas dubbel med en mellanliggande gastät film för att uppfylla kraven. Vi rekommenderar att alltid välja filtar enligt standarden. Användning Försök få ner en person med brand i kläder i liggande position. Då skyddar du hans ansikte mot värme och lågor samtidigt som släckarbetet underlättas. Du börjar att täcka från huvudändan och arbetar dig nedåt på kroppen. Tänk på att skydda dig bakom filten. Kväv elden med lätta klappande rörelser uppifrån och ned. Tag försiktigt bort filten med början vid fotändan. Skydda dig bakom filten - branden kan flamma upp på nytt. Var beredd att upprepa kvävningsförloppet. Brännskador skall kylas med vatten (rumstempererat). Alternativ till brandfilt På senare år har utökade prov gjorts med brandfilt mot brinnande fritöser, stekbod och annan köksutrustning. Filtens funktion har då ifrågasatts när det gäller upphettat fett. Det är mycket svårsläckt och återantänder mycket lätt. Risken är också stor för allvarliga brännskador vid släckningen. Istället rekommenderas ett automatiskt brandsläckningssystem för fritös, stekbord, imkåpa och ventilationkanaler. Som alternativ finns också speciellt framtagna brandsläckare avsedda för fettbrand. Centrumslangrulle och brandpost Centrumslangrullar och brandposter är ett pålitligt brandredskap med många fördelar. Obegränsad mängd släckmedel Lång kastlängd Lätt att använda Brandposten består av en slang på rulle. Vattentillförseln sker genom ett centrumnav. Slangen har dimension 19 mm (¾ ) eller 25 mm (1 ). Längden är normalt 25 meter men varierar från 15 till 40 meter. Två typer av slangar förekommer - textilarmerad gummislang och formstyv vävslang. Vävslangen är normalt att föredra. Den tar mindre plats och är lättare och smidigare att dra ut. Gummislangen däremot är mer motståndskraftig mot nötning och lämplig när brandposten används ofta t.ex för spolning. Centrumrullen levereras oftast monterad i skåp. Skåpen finns i olika storlekar för infällt eller utanpåliggande montage. Det finns även uppvärmda skåp för utomhusplacering eller brandisolerade skåp för placering infällt i brandvägg. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 39

42 Användningsområde Brandposter krävs normalt i följande miljöer Varuhus större än 600 m 2. Restauranglokaler större än 300 m 2. Större industri-, hantverks- och lagerlokaler med högre brandbelastning än 200 MJ/m 2 eller med en omfattande hantering av brännbart material. Samlingslokaler med scen för regelbundet bruk. Projektering Beakta följande vid projektering och installation: Minimum slangdimension skall vara 20 mm. Mindre dimensioner ger för lågt flöde. Slanglängden bör normalt inte överstiga 25 meter. Det försvårar slangdragning och fördröjer insatstiden. Placering av brandposter skall vara så att alla rum och delar av byggnaden kan nås med slangen. Avståndet mellan brandposterna skall vara så att slangarna överlappar varandra. Brandposter bör ej placeras i trapphus. De skall inte heller placeras så att slang måste dras genom branddörrar. Vattentillförsel skall ske med rör av minst samma dimension som brandposten. Det inkluderar även avstängningsventilen. Europeisk standard och nordiska godkännanden Det finns en europeisk standard, SS EN 671-1, för brandposter och ett system för certifiering. Standarden och certifieringen är frivillig, men det är att rekommendera att följa standarden eftersom det ger en bra garanti för utlovad funktion. Ackrediterat provningsinstitut i Sverige är t.ex SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Att de uppfyller standardens krav kontrolleras av SIS/SAQ/DNV. Regler för service och underhåll Brandposter skall kontrolleras regelbundet enligt standarden för underhåll av brandposter, SS EN Vi rekommenderar att rutintillsynen ingår i den ordinarie kontrollronden i fastigheten. Årlig kontroll utförs av servicetekniker lämpligen vid den ordinarie översynen av brandsläckare och övrig släckutrustning. Vart femte år skall brandposter revisionsbesiktigas. Då skall slangen provtryckas. Parallellveckad brandslang bör bytas ut Tidigare användes parallellveckad brandslang. Slangen är inte formstabil utan låg förvarad hopvikt och tillplattad. För att fungera måste slangen dras ut i hela sin längd. Det är ett omständligt förfarande som kräver mycket tid. Denna typ av brandposter bör därför bytas ut till slangrullar med centrumnav och formstabil slang. Trädgårdsslangen är inget brandredskap Trädgårdsslang är inte att jämställa med en brandpost. Vattenflöde och kastlängd är för dåligt för att den skall fungera effektivt som ett släckredskap. Hjulburna aggregat Vid risk för snabba brandförlopp kan ett släckaggregat vara lämpligt. Jämfört med en brandsläckare ger aggregatet både en effektivare släckinsats och en längre släcktid. Släckaggregat finns liksom brandsläckare med pulver, skum och koldioxid. De används framför allt inom industrin vid brandfarliga processer. Ett annat användningsområde är lager, flygplatser, garage och andra platser med risk för större mängder läckande brandfarlig vara. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 40

43 Släckanläggningar Vid svåråtkomliga bränder eller vid stora brandrisker är ett fast installerat släcksystem en utmärkt släckanordning. De är ofta automatiska och fungerar utan insats av personal. Systemen brukar indelas i Rumsskydd Anläggningar dimensionerade för att släcka i ett helt rum och skapa en obrännbar atmosfär i rummet t.ex ett maskinrum på fartyg, ett transformatorrum eller en datorhall. Punktskydd En anläggning avsedd för en maskin eller en process t.ex en fritös, en svarv eller en motor i en gruvmaskin. Flera olika släckmedel, systemuppbyggnader och användningsområden finns. De vanligaste typerna är: Inertgassystem för teknisk utrustning Som inertgas används t.ex kvävgas och argon. Gasen späder ut syrehalten i luften till en nivå där förbränning inte kan ske. Vanliga användningsområden är rumsskydd i datahallar, transformatorrum och andra elutrymmen samt t.ex maskinrum på fartyg. Släcksystem för restaurangkök Fritöser, stekbord och grillar är vanliga brandstiftare. Branden sprider sig också lätt till fettet i imkåpa och ventilationskanal. Därför skyddas ofta restaurangkök med en släckanläggning. Vanligast är en automatisk släckanläggning med vätska som sprutas över den skyddade utrustningen. Exempel på släckanläggning för skydd av fritös, stekbord, imkanal och filter. Bilden visar en gassläckanläggning i hall med telecom-utrustning. Mellan flaskbatterierna sitter en brandlarmcentral med röksugande detektering. Koldioxidanläggningar för obemannade utrymmen Koldioxid släcker liksom inertgassystemen genom att späda ut syrehalten. Koldioxid är en kondenserad gas och den kan därför sprutas längre och t.ex på den utrustning som skall skyddas. Användningsområden är t.ex elskåp och maskiner i processindustrin. Att vistas i utrymmen med släckande koncentration av koldioxid innebär livsfara. Den används därför huvudsakligen som punktskydd och i vissa rumsskydd för obemannade utrymmen. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 41

44 1 PET Släckarenr. Art.nr KURSDOKUMENTATION System för fordon och fartyg I fordon finns många brandrisker. Utrustningen utsätts också för en krävande miljö med vibrationer, temperaturväxlingar och läckande oljor, syror m.m. Sammantaget gör det att bränder och brandtillbud ofta uppstår i fordon. Därför utrustas många fordon med fasta brandläckningssystem t.ex: - Bussar - Skogsmaskiner - i skogsmaskiner är det försäkringskrav med släcksystem - Truckar i brandfarlig miljö - Gruvmaskiner - Flis- och torvmaskiner - Kompaktorer på soptippar - Övriga entreprenad- och anläggningsmaskiner i brandfarlig miljö Att beakta Viktigt att beakta när det gäller fasta släcksystem är: - Systemen skall projekteras och installeras i enlighet med standarder och regler från försäkringsbolag, SBF med flera. Arbetet skall utföras av företag med erfarenhet och gällande behörigheter. - Släcksystem ersätter inte manuella handsläckare Vattensprinkler Vattensprinkler är ett effektivt sätt att minimera risken för totalskador. En vattensprinkler består av ett rörsystem med dysor som aktiveras vid höga temperaturer, normalt ca o C. När sprinklern aktiveras fungerar den som brandlarm och räddningstjänsten larmas. Systemet är mycket effektivt och fungerar liksom övriga släckanläggningar dygnet runt oberoende av insatser från personalen. Tyvärr är sprinkler besvärligt och mycket dyrt att installera i efterhand i en byggnad. Varselmärkning Alla brandredskap skall märkas upp med varselskyltar. Skyltning skall ske enligt en föreskrift från Arbetsmiljöverket, AFS 2008:13 Skyltar och signaler. I denna anges hur skyltarna skall se ut. Symbolerna är i många fall utformade enligt gemensamma europeiska bestämmelser. Beakta siktavståndet och välj skyltstorlek så att den blir läsbar på längsta avstånd. Ett förslag till skyltstorlekar framgår av tabellen. Siktavstånd upp till Skyltstorlek 15 m 150 x 150 mm 20 m 200 x 200 mm 25 m 250 x 250 mm 40 m 300 x 300 mm Pulver Mot brandi trä, tyg, papper, plaster, vätskor ochgaser samt i elektriskautrustningar. Får ej blockeras. Brandsläckare Brandpost Informationsskylt Några exempel på varselskyltar för brandredskap A B C Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 42

45 Service och underhåll Brandredskap skall underhållas. Det är ett krav både enligt arbetsmiljölagstiftningen och lagen om skydd mot olyckor. Krav kan också finnas i försäkringsbestämmelser. Inom vissa områden finns också standarder som styr verksamheten. Tillsyn, underhåll och omladdning av brandsläckare skall utföras i enlighet med svensk standard SS 3656 underhåll och omladdning av brandsläckare. Underhållet brukar uppdelas i tre viktiga delar: - Tillsyn - Översyn / underhåll / kontroll - Utökad kontroll / revisionsbesiktning Tillsyn rutinkontroll av användaren Tillsyn skall ske så ofta som utrustningen och verksamheten kräver. I vissa fall innebär det varje dag och i andra en gång per vecka eller månad. Tillsynen skall vara en enkel okulärbesiktning där man konstaterar att utrustningen finns, är lätt åtkomlig och synbarligen i brukbart skick. Tillsyn sker normalt av brukaren eller den verksamhetsansvarige t.ex i samband med kontrollronder. Regelbunden översyn Service och underhåll av brandredskap sker normalt årligen. Den utförs av utbildad servicetekniker. Ett lämpligt sätt är att ha ett avtal med ett brandserviceföretag. Viktigt är att kontrollera vilken utrustning och vilka åtgärder som ingår i avtalet. Det finns risk att uppgifter hamnar mellan olika ansvarsområden och inte blir utförda. Finns ingen egen organisation och rutiner för en viss åtgärd är det lämpligt att lägga in den i serviceavtalet med brandserviceföretaget. För viss utrustning krävs speciell behörighet t.ex - Underhåll och service av vissa släckanläggningar. - Ett förslag till certifieringsregler och standard för underhåll av brandsläckare kan innebära att det kommer att krävas behörighet för service av brandsläckare. - Revisionsbesiktning och komplettering av vissa brandlarm. Revisionsbesiktning och annan utökad kontroll På viss utrustning skall en mer omfattande kontroll utföras med regelbundna intervall. Några exempel är - Provtryckning av brandposter vart femte år. - Revisionsbesiktning och provtryckning av gasflaskor vart 10:e år. Det gäller t.ex gasflaskor i släckanläggningar och CO 2 - brandsläckare. - Utbyte av batteri i nödljusarmaturer normalt vart femte år. - Omladdning och verkstadsgenomgång av brandsläckare vart femte eller tionde år beroende på innehåll. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 43

46 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE Dessa rekommendationer är utarbetade av branschföreningen SVEBRA - Svenska Brandskyddsföretag. De skall i första hand fungera som vägledning för organisationer och personer som står i begrepp att välja och anskaffa brandsläckare. Syftet är även att rekommendationerna skall tjäna som riktlinje för personal som säljer och marknadsför släckare samt fungera som vägledning vid tillsyn utförd av kommun och räddningstjänst. Rekommendationerna antogs år 2000 och har senast reviderats Allmän information om släckmedel och effektivitetsklassning Släckmedel Brandsläckare finns med olika släckmedel för olika användningsområden: Pulver... Glödbrandpulver är det vanligaste släckmedlet. Det släcker de flesta brandtyper och har hög släckeffekt. Nackdelen är att pulver försämrar sikten och i vissa miljöer är svårsanerat. Speciella pulversorter för BC och metallbränder D finns. Skum... Vatten med inblandad skumvätska släcker effektivt brand i fibrösa ämnen och brinnande vätskor. Skum har begränsad effekt mot rinnande vätskor eller gaser. Skumvätska fryser vid minusgrader och bör normalt inte placeras utomhus vid kyla. Vissa typer av skum kan förses med frostskydd. Vatten... Vatten släcker endast fibrösa bränder och har en begränsad släckeffekt jämfört med skum och pulver. Vatten fryser vid kyla och skall normalt inte placeras utomhus. Vatten finns även med tillsatser som höjer släckeffekten. Vätska för fettbrand Släckvätska bestående av en kaliumbaserad saltlösning med hög släckeffekt mot brand i matolja och fett. Vätskan hindrar effektivt återantändning vid brand i olja och fett. Koldioxid (Kolsyra) Koldioxid är en gas avsedd för brand i vätskor och plaster. Den släcker inte brand i trä, papper eller tyg. Den används i första hand mot elektrisk utrustning och maskiner där ett rent släckmedel krävs. Effektivitetsklassning Brandsläckare klassas enligt en europeisk standard, SS EN3. En bokstavskod anger mot vilka brandtyper släckaren är lämplig. Hur effektiv släckaren är anges av en sifferkod. Ju högre effektklass (siffra) desto effektivare släckare. Effektivitetsklassningen erhålls efter provning av släckeffekten mot standardiserade provbränder. Brandtyp Effektklass min - max Brännbart ämne A 5 55 Fibrösa ämnen, glödbränder t.ex trä, papper, tyg B Vätskebränder t.ex bensin, olja, plaster, lack, syntetmaterial C Effektklass Gasbränder t.ex gasol saknas D Effektklass Metallbränder saknas F 5 75 Matfett, matolja Exempel: En 12 kg pulversläckare med effektklass 55A 233B C klarar alla de vanliga brandtyperna och släcker största provbålet i respektive effektklass. En vattensläckare med effektklass 13A klarar endast brand i fibrösa ämnen (brandtyp A) och effektklassen är relativt låg. Svebra 2011 Version 4: Sid 1 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

47 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE Rekommenderat antal släckare och placering Handbrandsläckare är ett förstahandsbrandskydd och dess effektivitet är beroende av att insatsen utförs i ett tidigt skede av brandtillbudet. Det är därför viktigt att släckare finns lätt tillgängligt, att brukaren lätt kan finna släckare och att han har kännedom om hur den skall användas. Följande punkter kan tjäna som riktlinjer vid beslut om antal släckare och lämplig placering. Reglerna gäller i första hand för arbetslokaler och allmänna utrymmen, men kan i viss mån tillämpas även för privata bostäder. Gångavstånd mellan brandsläckare skall inte överstiga 25 meter. Minst en släckare skall placeras på respektive våningsplan. Normalt skall släckare placeras nära ingång/utgångsdörren, då finns alltid en utrymningsväg tillgänglig Vid större brandrisker bör en brandsläckare placeras intill brandrisken. I vissa sammanhang kan det, ur hanteringssynpunkt, vara bättre att välja två mindre släckare istället för en stor. Ett kortare avstånd till släckaren och en kortare insatstid samt lägre vikt kan vara väsentliga faktorer att ta hänsyn till. Släckaren skall placeras väl synlig, lätt åtkomlig och vara utmärkt med varselskylt. I bostad är varselskylt normalt inte nödvändig. Från varje plats i en arbetslokal skall en brandsläckare eller en varselmarkering för brandsläckare vara synlig. Släckare skall placeras på utvald plats och normalt hängas på vägg med vägghängare. På andra platser kan släckaren monteras med speciella fordons- eller fartygsstativ. Släckaren skall hängas på en höjd som gör att den snabbt och lätt kan användas. Normalt skall handtagets höjd över golv vara max 1,5 meter och behållarens nedersta del skall placeras minst 1 dm över golv. Hänvisningsskylt skall placeras på en höjd som gör den synlig över möbler, dörrar och andra hinder. Normalt skall den placeras 2 2,5 meter över golv. Storleken skall anpassas till läsavståndet. Där risk finns att släckare utsätts för skadegörelse kan släckaren skyddas genom att placeras i skyddsskåp. Svebra 2011 Version 4: Sid 2 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

48 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE Principer för val av brandsläckare typ och storlek Större brandsläckare ger ett effektivare skydd Rekommendationerna anger endast minimikrav. En större släckare med mer släckmedel har en högre effekt och ger ett bättre skydd. En större släckare har högre påföringshastighet av släckmedel, något som är en viktig faktor för att släckningen skall lyckas. Det är därför oftast bättre att ha en 12 kg släckare än två 6 kg. Vikten påverkar insatstid och användbarhet I vissa miljöer där barn, äldre eller handikappade personer kan förväntas använda släckaren skall brandsläckarens vikt beaktas. Val av mindre släckare kan kompenseras genom att placera släckarna tätare så att gångavstånd och insatstid minskas. Med insatstid menas tiden från det att brand upptäcks till dess att släckning påbörjas. Kan släckning påbörjas snabbt hinner branden inte utvecklas och en mindre släckare kan räcka för att släcka. Brandsläckarens storlek och effektivitet måste dock alltid avpassas till brandrisken och den befarade brandens omfattning. Pulver- eller skumsläckare istället för vatten Vattensläckare är sämre än pulver- eller skumsläckare, som har både högre släckeffekt och släcker fler brandtyper. Vattensläckaren kan väljas t.ex på museer eller liknande där skumtillsatsen i vattnet kan skada känslig materiel och utrustning. Kompletterande släckredskap Utöver brandsläckare kan brandskyddet behöva kompletteras med annan släckutrustning t.ex Inomhusbrandpost En fast installerad inomhusbrandpost med vatten kan ofta vara ett bra komplement till brandsläckaren. Den ersätter dock inte släckaren. Begränsningen i slanglängd och den längre insatstiden skall beaktas. Fördelen är det obegränsade vattenflödet. Koldioxid (Kolsyra) är olämpligt utomhus Koldioxid är en gas som lätt blåser bort utomhus. Släckaren har också relativt kort kastlängd. Strålens räckvidd är 1-3 meter. Den lämpar sig därför bäst för användning inomhus. Frysrisk vid placering utomhus Skum- och vattensläckare tål normalt inte att förvaras i minusgrader och lämpar sig därför inte för placering utomhus om släckarna inte har fyllts med speciella frostskyddade släckmedel. Utomhus bör normalt pulversläckare användas. Risker vid brand i elektrisk utrustning Vid brand i elektrisk utrustning, så kallad elbrand, finns en personskaderisk om släckmedlet leder ström. I första hand skall därför koldioxid eller pulver användas. En vätskesläckare som används mot elbrand skall vara provad för att fastställa att strålen inte leder ström till användaren. Är den provad och uppfyller kraven kan släckaren användas mot strömförande utrustning upp till 1000 volt. Vätskesläckare som inte uppfyller dessa krav är försedd med en varningstext på etiketten. Ytterligare en aspekt att beakta är att skum eller vatten kan orsaka överslag och skada den elektriska utrustningen som skall släckas. Koldioxid (Kolsyra) är det enda rena släckmedlet Koldioxid förgasas och avdunstar efter släckning utan att lämna några rester. För känsliga maskiner och elektrisk utrustning kan därför Koldioxid vara det mest lämpliga släckmedlet. Trädgårdsslang är inte att jämställa med en brandpost. Vattenflöde och kastlängd är för dåligt för att den skall fungera effektivt som ett släckredskap. Brandfilt En brandfilt kan vara lämplig för att kväva brand i kläder eller stekpannor och grytor. Den kan användas som komplement i kök, laboratorier m.m. Släcksystem Vid svåråtkomliga bränder eller vid stora brandrisker är ett fast installerat släcksystem ett Svebra 2011 Version 4: Sid 3 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

49 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE bra komplement. Det kan t.ex gälla motorrum på båtar, datahallar, fritöser och restaurangkök, industriella processer och maskiner. Tillsyn, underhåll och service Svensk Standard för underhåll och omladdning Tillsyn, årligt underhåll och omladdning skall utföras i enlighet med svensk standard SS 3656 Underhåll och omladdning av brandsläckare. Tillsyn rutinkontroll utförd av användare Tillsyn skall utföras regelbundet. Normalt tidsintervall är en månad. Intervallets längd anpassas till var släckaren är placerad och vilken verksamhet den avser att skydda. Vid tillsyn skall följande kontrolleras: 1. Att släckaren sitter på sin plats och är tydligt utmärkt med en varselskylt. 2. Att den är lättåtkomlig och lätt kan lossas från fästet. 3. Att säkringen sitter på plats och är plomberad, dvs att släckaren är oanvänd. 4. Att bruksanvisningen är läsbar. 5. Att släckaren inte har några yttre skador. 6. Att manometernålen står i grönt fält. Gäller endast tryckladdade släckare med manometer. Underhåll Underhåll skall utföras av godkänd tekniker. På arbetsplats skall underhåll generellt ske en gång per år. Krav på underhåll anges i Arbetsmiljölagen och Lagen om Skydd mot Olyckor. För privat konsument skall motsvarande kontroll och åtgärder ske minst vart femte år enligt rekommendationer från Konsumentverket. Vid underhåll skall släckaren kontrolleras och omladdas i enlighet med svensk standard SS 3656 Underhåll och omladdning av brandsläckare samt tillverkarens anvisningar och branschföreningens riktlinjer, SVEBRA S92. Omladdning Använd släckare skall lämnas för omladdning omedelbart. Den skall inte hängas tillbaka på ordinarie plats. För att vidmakthålla ett tillräckligt brandskydd under omladdningstiden kan en utbytessläckare ersätta den använda släckaren till dess att släckaren är omladdad. Godkänd tekniker Tekniker ska ha genomgått utbildning och avlagt godkänd examen enligt Svebras riktlinjer QS 2007 senaste utgåvan, samt finnas upptagen på Svebras lista över godkända tekniker. Utbildning och övning är lika viktigt som valet av rätt släckare En lämplig utbildning med regelbundna repetitioner är viktiga förutsättningar för att släckinsatsen skall vara effektiv. För anställda bör arbetsgivaren anordna brandskyddsutbildning med möjlighet till praktisk övning i brandsläckning. För privatpersoner skall alla i familjen känna till var släckaren finns, hur man använder den och hur man beter sig vid brand. Lämpligt kan vara att i samband med omladdning prova släckaren. Man kan också i en båtklubb, villaägarförening eller liknande arrangera utbildning med en släckövning. Svebra 2011 Version 4: Sid 4 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

50 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE Släckmedel Anm Pulver Skum Koldioxid Vatten med tillsats Mängd släckmedel 2 kg 4 kg 6 kg 9 kg 12 kg 6 lit 9 lit 5 kg 9 lit Effektivitetsklass minimum Privata hus och fordon 13A 70BC 27A 144BC 34A 183BC 43A 233BC 55A 233BC 13A 113B 27A 183B Villa 1 Fritidshus, lägenhet 1 Garage och hobbyrum 2 Personbil 3 Fritidsbåt öppen med utombordsmotor på mer än 20 hp (15 kw) Fritidsbåt med inombordsmotor eller överbyggd med fast installerad värmare eller pentry 4 4 Husvagn, husbil 5 Allmänna lokaler Hotell och Pensionat Skolor, sjukhus, allm.utrymmen Restauranger-kök 6 Restauranger-övriga utrymmen Campingplatser 7 Pannrum 8 Garage El-centraler 9 Transporter Bussar 10 Lastbilar 11 Tankbilar - hytt - last Sprängämnesbilar Fartyg - maskinrum - bostadsutrymmen hytter - radiohytt, styrhytt, etc. - bildäck Lantbruk, skogsbruk B Mangårdsbyggnader Ekonomibyggnader Skördetröskor 13 Jordbrukstraktor 14 Spannmålstorkar Skogsmaskiner 15 Gasolinstallationer Ej fasta installationer inomhus Ej fasta installationer utomhus 21A = Lämplig = Kan användas Svebra 2011 Version 4: Sid 5 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

51 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE Släckmedel Anm Pulver Skum Koldioxid Vatten med tillsats Mängd släckmedel 2 kg 4 kg 6 kg 9 kg 12 kg 6 lit 9 lit 5 kg 9 lit Effektivitetsklass minimum 13A 27A 34A 43A 55A 13A 27A 21A 70BC 144BC 183BC 233BC 233BC 113B 183B 89B Handel och industri Allmänna lagerutrymmen Bilverkstäder 16 Bensinstationer 17 Butikslokaler Båtvarv Datacentraler Elektrisk miljö 9 Eltruck Färgindustri 18 Gummiverkstäder Gruvmaskiner 20 Kemisk industri 18 Kontorsmiljöer 21 Laboratorier Lackeringsavdelningar 18 Laddningsstation för batterier 19 Lastare, industritraktor, mobilkran, truck 22 Mekaniska verkstäder Oljeupplag och dyl. Papperslager Plastindustri Rörverkstäder Sågverk, snickerier Tryckerier Byggplatser Asfaltkokare Bodar, manskapsvagnar Byggkranar och hissar Byggtorkar Anläggnings- och entreprenadmaskiner 22 Förråd Hissmaskiner Svetsplatser, heta arbeten 23 Takläggningsarbeten, heta arbeten 24 = Lämplig = Kan användas Svebra 2011 Version 4: Sid 6 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

52 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE 1 VILLA, FRITIDSHUS OCH ÖVRIGA BOSTÄDER Konsumentverkets riktlinjer, MSBs rekommendation, SBFs regler för Brandsäkert hem Konsumentverket rekommenderar att bostäder förses med alternativt en 6 kg pulversläckare eller en 9 liters skumsläckare. Lägsta effektivitetsklassning var enligt tidigare svenska standard AB-II. Riktlinjerna är ännu inte uppdaterade till gällande europastandard. Stockholms Brandförsvar och SVEBRA har dock föreslagit att motsvarande krav enligt ny standard är en brandsläckare med min 6 kg pulver i lägst klass 34A 183B eller släckare med min 9 liter skum i lägst klass 21A 183B. Näringsidkare får enligt Konsumentverkets riktlinjer inte marknadsföra släckare med lägre kapacitet än ovanstående som huvudbrandskydd i hem. Det är dock tillåtet att inneha andra släckare. Mindre släckare kan med fördel utgöra kompletterande brandskydd i t.ex kök. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rekommenderar för bostadsmiljö en pulverbrandsläckare med minst 6 kg innehåll. SBF, Brandskyddsföreningen i Sverige, rekommenderar enligt sitt koncept Brandsäkert Hem minst en 6 kg pulversläckare med lägsta effektivitetsklass 43A 233BC. 2 GARAGE OCH HOBBYRUM Typ av släckare och storlek måste anpassas till verksamheten och till mängden brandfarlig vara. Används eller förvaras större mängder bränsle, målarfärg, lösningsmedel eller annan brännbar vätska är stora pulversläckare lämpliga. Beakta även Sprängämnesinspektionens regler för förvaring av brandfarlig vätska. 3 PERSONBIL Försäkringsbolagens krav och Konsumentverkets riktlinjer Konsumentverket rekommenderar att minimum 1 kg pulverbrandsläckare används för bilar. Vissa hobbybils- och veteranbilsförsäkringar föreskriver att bilen skall vara försedd med släckare. Beroende på försäkringsbolag och typ av försäkring varierar kraven. Normalt föreskrivs 1 kg alternativt 2 kg pulver. 4 FRITIDSBÅT Försäkringsbolagen och Transportstyrelsens krav samt Konsumentverkets riktlinjer Transportstyrelsen föreskriver enligt ett EU-direktiv att fritidsbåt med utombordsmotor på mer än 15 kw (20 hp) eller båt försedd med inombordsmotor alternativt fast installerad värmare eller pentry skall var försedd med minst en 2 kg pulversläckare. Försäkringsbolagen kräver att typgodkänd fritidsbåt med utombordsmotor på mer än 15 kw (20 hp) eller båt försedd med inombordsmotor alternativt fast installerad värmare eller pentry skall var försedd med minst en 2 kg pulversläckare. För större båtar över 10 meters längd krävs som regel två släckare. Försäkringsbolagen Atlantica och if kräver min klass 13A 70 B C. Övriga försäkringsbolag har inget krav på effektklass. Konsumentverket rekommenderar att minst en 2 kg pulverbrandsläckare används för båtar. I båt med inombordsmotor är fast installerad släckanläggning för motorrummet lämpligt. Det är svårt att släcka en motorrumsbrand med handbrandsläckare. 5 HUSVAGN, HUSBIL Om vagnen eller bilen är försedd med fast installerad gasolanläggning bör minst en 3 kg pulversläckare väljas. Svebra 2011 Version 4: Sid 7 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

53 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE 6 RESTAURANGKÖK - FRITÖS OCH STEKBORD För fritöser och stekbord skall användas en brandsläckare med släckmedel speciellt avsett för matfett och matolja. Släckaren ska vara provad och godkänd enligt officiell norm och ha effektklass minst 75F. 7 CAMPINGPLATSER Räddningsverkets anger i sina råd om brandskydd vid campinganläggningar att campingplats bör vara utrustad med pulversläckare om min 6 kg och lägst i klass 34A 183B. Avstånd mellan släckutrustning och campingenhet eller tält bör inte överstiga 50 meter. 8 PANNRUM Skumsläckare och vatten är endast lämplig vid eldning av trä, flis och dylikt. 9 ELCENTRALER OCH ÖVRIG ELEKTRISK MILJÖ Normalt skall 5 kg CO 2 -släckare användas. 2 kg är endast tillräcklig vid mindre elinstallationer. 10 BUSSAR Vägverkets författningssamling Vägverket har som krav att bussar skall vara försedda med släckare med lägsta klassning 34A 183B. Normalt används 6 kg pulversläckare. Pulversläckare på 1-4 kg är inte tillräcklig enligt kraven. 11 LASTBILAR ADR-regler från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har krav för lastbilar som transporterar farligt gods. Dessa sameuropeiska regler, ADR-reglerna, föreskriver att lastbil skall ha minst en 2 kg pulversläckare för släckning av brand i motorrum och förarhytt. Dessutom skall ytterligare pulversläckare finnas för släckning av lasten. Släckaren skall vara lätt tillgänglig och placeras normalt utanpå lastbilen. Beroende på bilens totalvikt skall olika mängd släckmedel finnas. Totalvikt Mängd släckmedel för: Anmärkning hytt, motorrum last <3,5 ton pulver 2 kg pulver 2 kg 3,5-7,5 ton pulver 2 kg pulver 6 kg Minst en släckare skall ha minst 6 kg innehåll >7,5 ton pulver 2 kg pulver 10 kg " ADR-reglerna uppdaterades 1 januari Före detta datum räckte det om även lastbilar med en totalvikt på över 7,5 ton hade 6 kg pulversläckare för lasten. Befintliga bilar skall uppdateras till de nya bestämmelserna senast den 31 december Enligt ADR-bestämmelserna skall brandsläckare vara försedd med etikett som anger tidpunkt (månad och år) för nästa underhåll eller etikett som anger längsta tillåtna användningstid. 12 FARTYG Sjöfartsverket På fartyg har Sjöfartsverket följande minimikrav på släckare Användningsområde Släckartyp Effektklass Inredning pulver 6 kg alternativt skum 9 lit 21A 183B, min 6 kg pulver alt. 9 liter skum Styrhytt och elutrymme koldioxid 5 kg 55B, min 5 kg CO 2 Maskinrum pulver 12 kg 233B C, min 12 kg pulver Observera att reglerna även anger minimimängd släckmedel Svebra 2011 Version 4: Sid 8 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

54 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE 13 SKÖRDETRÖSKOR Försäkringsbolagen och Arbetsmiljöverket kräver släckare Arbetsmiljöverket anger i sina föreskrifter att tröska skall vara försedd med brandsläckningsutrustning. Försäkringsbolagen anger i regelverket SBF 127 att skördetröska skall vara skyddad av 2 st brandsläckare med min 6 kg pulver i lägst effektklass 34A 233B C. 14 JORDBRUKSTRAKTOR Försäkringsbolagen har krav från 1 januari 1996 Försäkringsbolagen föreskriver för lantbrukstraktor eller annan traktor som i huvudsak används som dragfordon att den skall vara utrustad med en brandsläckare med min 4 kg pulver i lägst klass 27A 183B C. Kravet gäller endast traktorer registrerade efter 1 januari SKOGSMASKINER Försäkringsbolagen I försäkringsvillkoren hänvisas till Brandskyddsföreningens bestämmelser SBF 127, där minimikravet är 2 st släckare med min 6 kg pulver i lägst klass 34A 233B C samt normalt en fasta monterad släckanläggning. 16 BILVERKSTÄDER I bilverkstäder skall alltid större pulversläckare finnas som huvudbrandskydd. CO 2 -släckaren är ett lämpligt komplement som punktskydd, att använda vid mindre bränder t.ex vid svetsning. Koldioxidsläckaren smutsar inte ner och arbetet kan fortsätta efter släckning. 17 BENSINSTATIONER Pulversläckare ska alltid finnas på bensinstationer. Skum kan vid poolbrand användas för hindra återantändning eller som brandförebyggande skydd vid läckage. Notera dock att vid etanolhantering är ordinarie skumsläckare inte tillräckliga utan det krävs alkoholbeständigt skum. 18 KEMISK INDUSTRI, FÄRGINDUSTRI OCH LACKERINGSANLÄGGNINGAR Pulversläckare skall alltid finnas vid risk för brand i brännbara vätskor. Det är den enda släckaren som klarar brand i rinnande eller sprutande vätska. Skumsläckaren är ett lämpligt komplement för att täcka större vätskespill, släcka, förebygga brand eller hindra återantändning. 19 LADDNINGSPLATS FÖR BATTERIER Arbetsmiljöverket föreskriver att brandredskap skall finnas på plats där blybatterier för fordon laddas och underhålls. Lämplig utrustning är en brandsläckare med min 6 kg pulver eller 5 kg koldioxid. 20 GRUVMASKIN Gruvindustrins Arbetsmiljökommitté, GRAMKO, har angivit minimikrav för samtliga självgående motordrivna maskiner och transportfordon. Normalt skall maskin vara försedd med 2 st släckare med min 6 kg pulver i lägst klass 43A 233B C. Beroende på maskintyp och användningsområde kan i vissa fall en släckare utbytas mot 9 liter vätskesläckare eller 5 kg kolsyresläckare. För vissa fordon för personbefordran godtas en släckare. 21 KONTORSMILJÖ I kontorsmiljö med datautrymme, elcentral eller liknande skall rekommendationen för elektrisk miljö beaktas. Vid behov kompletteras med koldioxidsläckare. Svebra 2011 Version 4: Sid 9 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

55 REKOMMENDATIONER VAL OCH PLACERING AV BRANDSLÄCKARE 22 ANLÄGGNINGSMASKINER, INDUSTRITRAKTORER, TRUCKAR OCH LASTARE Försäkringsbolagen anger krav för dessa maskiner Minimikrav enligt försäkringsvillkoren är en 4 kg pulversläckare i klass 27A 183B. Normalt används dock liksom på andra fordon en 6 kg pulversläckare. Torvmaskiner, kompaktorer och andra maskiner som används i brandfarlig miljö skall normalt ha ett utökat brandskydd med 2 st 6 kg handbrandsläckare och en fasta monterad släckanläggning. För flismaskiner är kravet min 24 kg släckmedel t.ex 2 st 12 kg släckare eller 4 st 6 kg släckare. 23 SVETSPLATSER / HETA ARBETEN Försäkringsbolagen anger krav Vid svetsning, skärning, slipning eller annat så kallat hetarbete på tillfällig arbetsplats skall 2 st pulversläckare om min 6 kg och lägst i klass 34A 233BC finnas. Släckarna kan alternativt utbytas mot framdragen vattenfylld slang från inomhusbrandpost. Slangen ska vara formstabil av minst ¾ (19 mm) dimension. 24 TAKLÄGGNINGSARBETEN / HETA ARBETEN PÅ TAK Försäkringsbolagen anger krav Vid arbete med gasol eller annat så kallat hetarbete på tak skall framdragen vattenfylld slang från inomhusbrandpost samt 2 st pulversläckare om min 6 kg och lägst i klass 34A 233BC finnas. Slangen ska vara formstabil av minst ¾ (19 mm) dimension. När förutsättningen för släckning med vatten saknas ska utrustningen kompletteras med en pulversläckare om min 6 kg i lägst klass 34A 233B Svebra 2011 Version 4: Sid 10 av 10 Svenska Brandskyddsföretag Transportvägen Stockholm Tel

56 Sl äckare nr. 1 PET Art.nr EN3 - EUROPASTANDARD FÖR BRANDSLÄCKARE INFORMATION Europastandard ersätter svensk standard Den 19 april 1996 antog vi i Sverige den nya europastandarden för handbrandsläckare. Standarden har beteckningen EN3, men heter i Sverige SS-EN3. Standarden är utarbetad av CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, och publicerades av CEN den 14 september Fram till årsskiftet 1996/97 gällde den nya standarden parallellt med den tidigare svenska standarden SS1192. Förändringar som ställer krav på kund och säljare Skillnaderna är många jämfört med den tidigare svenska standarden. De viktigaste är: Helt ny och förbättrad klassindelning som medger många fler provbål och individuell klassning för A och B-bål. Ribban för de övre klasserna har också höjts vilket ger mer rättvisa åt större släckare och släckare med bättre konstruktioner och effektivare släckmedel. Många konstruktionstekniska regler försvinner vilket innebär att många nya modeller och tekniska lösningar kommer att släppas även på den svenska marknaden. Minimikraven för funktion och kvalitet kommer att sänkas. Släckare med t.ex. sämre korrosionsskydd och med testventil istället för manometer kommer att accepteras. Sammanfattningsvis får förändringarna till följd att ett större ansvar läggs på säljare och köpare av brandmateriel. På marknaden kommer att finnas både bättre och sämre släckare i mer varierande prislägen. Kunden kommer inte enbart att kunna köpa en klassning utan måste mer aktivt välja vilken skyddsnivå han vill ligga på. Provningsförfarande och certifiering Enligt tidigare svensk standard provades släckarna i Sverige av SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den nya standarden medger att provningar utförs av andra europeiska provningsanstalter. Det innebär att provningskostnaden har reducerats för tillverkare som levererar släckare till flera länder i Europa. Den frivilliga certifieringen är även i fortsättningen nationell och i Sverige tillhandahålls den av DNV. En certifierad släckare känns igen på SISmärket. Utöver standarden för handbrandsläckare skall släckare uppfylla tryckkärlsbestämmelser. I Sverige har svenska föreskrifter varit giltiga fram till maj Därefter gäller det europeiska direktivet för tryckbärande anordningar. Släckare som uppfyller direktivet är märkt med CE-märke. Myndigheter och försäkringsbolag har med några få undantag anpassa sina regler och krav till europastandarden. Även kursprogram, utbildningslitteratur, skyltning m.m. har uppdaterats. Servicestandard Brandsläckare tillverkade efter 29 maj 2002 skall vara försedda med CE-märke Pulver Mot brand i trä, tyg, papper, plaster, vätskor och gaser samt i elektriska utrustningar. Får ej blockeras. Utöver brandsläckarstandarden har det också utarbetats en svensk standard för service och underhåll av brandsläckare, SS Standarden trädde i kraft den 17 augusti 2001 och innehåller bl.a: Krav på serviceteknikers kompetens, erfarenhet och utrustning. Arbetsmoment och tidsintervall vid tillsyn, årligt underhåll och verkstadsgenomgång Krav på provtryckning eller utbyte av slang på kolsyresläckare och släckare med slangventil A B C Tilläggsskylt anpassad till ny standard Många förändringar - både till det bättre och sämre Jämfört med den tidigare svenska standarden skiljer sig förslaget på många punkter. Viktigaste förändringar är den förbättrade effektivitetsklassningen. Andra viktiga nyheter är: Nya storlekar och bestämda släckmedelsmängder Enligt europastandarden måste släckmedelsmängden överensstämma med nominella värden angivna i standarden. För pulversläckare godtas 1, 2, 3, 4, 6, 9 och 12 kg; för CO 2 2 och 5 kg samt för vatten- och skumsläckare 2, 3, 6 och 9 liter Nyheter på den svenska marknaden blir därför 2, 3 och 6 liters skumsläckare samt 4 och 9 kg pulversläckare. Försvinner gör 10 liters vatten- och skumsläckare samt 6 kg kolsyresläckare. De gamla 12 kg pulverapparaterna som enligt nuvarande standard har fyllts med kg kommer att återfå fyllnadsmängden 12 kg. Fler utlösningsmöjligheter Enligt nuvarande svensk standard tillåts enbart klämgrepp eller slagdon för aktivering av släckarna. Metoden för utlösning regleras inte enligt europastandarden. Därför kan såväl rattventiler som andra utlösningsmetoder bli aktuella. Liksom tidigare skall det dock finnas en separat säkring. Maximalt erforderlig kraft för att aktivera säkerhets- och utlösningsanordningen är också reglerad i standarden. Kortare Släckmedelsmängd Tömningstid min tömningstider 1-3 kg/lit. 6 sekunder Tömningstiden kommer 4-6 kg/lit. 9 sekunder att mätas som total 6-10 kg/lit. 12 sekunder tömningstid istället för "effektiv funktionstid" kg/lit. 15 sekunder som vi anger enligt svensk standard. Min tömningstid framgår av tabellen. Flik 2 Dokument Brandsläckarstandard.doc Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

57 Slang på släckare med mer än 3 kg/liter På släckare med en släckmedelsmängd på 3 kg/liter eller mindre tillåts munstycket vara monterat direkt på ventilen. På övriga krävs slang med min längd 400 mm. Kravet på säkerhetsbleck försvinner I så gott som alla andra länder i Europa förekommer inte sprängbleck på släckarna. Både behovet av sprängbleck och utformningen av dem är ifrågasatt. Standarden föreskriver därför inte att sprängbleck skall finnas. Svenska tryckkärlsbestämmelser har dock föreskrivit att brandsläckare skall vara försedda med övertrycksanordning. I och med att det europeiska direktivet för tryckbärande anordningar har antagits även i Sverige har de svenska bestämmelserna upphört att gälla. Det är då upp till tillverkaren att besluta om sprängbleck eller annan säkerhetsanordning. Manometern kan ersättas av en testventil Som alternativ till manometer får släckarna förses med en testventil. Vid den årliga översynen ansluts då en yttre manometer för kontroll av släckarens tryck. I lågtemperaturländer kvarstår kravet på - 30 o C Provningarna mot vibration, korrosion, temperatur m.m. kommer att förändras och i många fall vara på en lägre nivå. Bland annat kan en släckare godkännas för temperaturområdet - 20 C till + 60 C. I så kallade lågtemperaturländer kan vi dock ha kvar kravet - 30 C. Filter kommer på vätskesläckare Skum och vattensläckarna måste vara försedda med en sil som hindrar att partiklar sätter igen munstycket. Silen placeras normalt i stigarrörets inlopp. En förbättring som troligen kan förhindra några av senare års problem med igensatta stigarrör. Ändrat utseende men färgen förblir röd Släckarna skall normalt vara röda men de kan kompletteras med en färgmärkning som anger släckmedelstyp. Etiketterna får lite annorlunda utformning. De skall endast förses med symboler som anger lämpliga användningsområden och inte med överkorsade symboler. Symbolerna behöver inte heller vara gröna eller röda. A B C Ny förbättrad effektivitetsklassning Fler och större provbål Fler klasser införs, många med större provbål och mer bränsle. Enligt nuvarande svenska standard är det största B-bålet på 100 liter vätska och 4,0 m 2. Största bål enligt europastandarden blir på 155 liter och 7,3 m 2. Individuell klassning för A- och B-bränder Släckarna får en separat klassning för A- respektive B- bål. Enligt nuvarande svensk standard klassas släckarna i klass I, II eller III efter det provbål där de uppnådde lägst effekt. Den nya klassningen betecknas av ett nummer följt av bokstavskoden A eller B. Liksom idag betecknar A klassning mot träbåt och B vätskebål. klass A - glödbränder Bålet består av korslagda trästavar lika nuvarande standard. Samtliga träbål har bredden 0,5 m och höjden 0,56 m. 8 storlekar på provbål förekommer - från nr 5 till 55. Numren anger träbålens längd i decimeter. Eftersom trästavarna ligger med 1 dm avstånd anger numren även antalet trästavar i provbålets tvärgående riktning. Bålet tänds med ett antändningskärl med heptan. Förbrinntiden är 8 minuter. Under de 2 första minuterna är antändningskärlet placerat under träbålet. Därefter skjuts det bort och branden får fortgå i 6 minuter innan släckningen påbörjas. Bland annat kan en släckare godkännas för temperaturområdet - 20 o C till + 60 o C. I så kallade lågtemperaturländer kan vi dock ha kvar kravet - 30 o C. Provbål mot A-brand EN-klass SIS-klass Antal tvärstavar Bålets längd 5 A A-I 5 st 0,5 m 8 A 8 st 0,8 m 13 A A-II 13 st 1,3 m 21 A 21 st 2,1 m 27 A A-III 27 st 2,7 m 34 A 34 st 3,4 m 43 A 43 st 4,3 m 55 A 55 st 5,5 m Efter som SIS-bålen och EN3-bålen har olika utformning är de olika klasserna inte helt jämförbara. Klass B - vätskebränder Provbålen betecknas av ett nummer följt av bokstaven B. Siffran anger mängden vätska i liter. 1/3 del av vätskemängden är vatten och 2/3 är heptan. De olika bålstorlekarna framgår av tabellen. Flik 2 Dokument Brandsläckarstandard.doc Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

58 Bålen är runda och har en yta i dm 2 som motsvarar provbålets nummer x π (3,14). Yta och vätskemängd är vald så att kärlen fylls med ca 10 mm vatten och 20 mm bränsle. Till skillnad mot träbålen får provningar mot B-bål ske utomhus om vindhastigheten är tillräckligt låg. Förbrinntiden är 1 minut. Provbål mot B-brand EN-klass SIS-klass Bränslemängd Provbålets yta 21 B B-I 14 liter 0,66 m 2 34 B 23 liter 1,07 m 2 55 B B-II 37 liter 1,73 m 2 70 B 47 liter 2,20 m 2 89 B 59 liter 2,80 m B 75 liter 3,55 m B B-III 96 liter 4,52 m B 122 liter 5,75 m B 155 liter 7,32 m 2 De angivna SIS-klasserna överensstämmer inte exakt med EN-klassificeringens bränslemängder och provbål Klass C - mot gasbränder Bokstaven C anger att släckaren är lämplig att använda mot gasbränder. Inga släckprov behöver utföras utan det är upp till tillverkaren att märka släckaren med C och med symbolen för gasbrand om han bedömer att den är lämplig. Endast pulversläckare får klassas mot gasbränder. Exempel på effektivitetsklassning Tabellen visar vilken effektivitetsklassning som kan bli aktuell för de olika släckarmodellerna. Värdena skall enbart ses som rimliga typvärden. I praktiken kommer klassningen att variera beroende på släckmedlets kvalitet och släckarens konstruktion. Exempel på effektivitetsklassning Modell Innehåll SIS-klass EN-klass Pulver 1 kg BE-I 5A 21B C 2 kg ABE-I 13A 70B C 3 kg ABE-I - 4 kg - 21A 113B C 5 kg ABE-II 6 kg ABE-III 34A 1833B C 9 kg - 43A 233B C kg ABE-III - 12 kg - 55A 233B C Skum 2, 3 liter - 6 liter - 13A 144B 9 liter - 21A 183B 10 liter AB-II - Vatten 2, 3 liter - 6 liter - 8A 9 liter - 13A 10 liter A-I - Koldioxid 2 kg BE-I 34B 5 kg BE-II 89B 6 kg BE-II - Flik 2 Dokument Brandsläckarstandard.doc Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

59 Utrymning Flik 9 Snabb och säker utrymning är en mycket viktig faktor för ett bra brandskydd. Byggnadslagstiftning och Arbetsmiljöföreskrifter innehåller därför många regler gällande utrymning. Många anvisningar finns i Arbetsmiljöverkets kungörelse AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning. Krav på utrymningsväg Normalt skall en arbetsplats ha två av varandra oberoende utrymningsvägar. Som utrymningsväg betraktas dörrar ut till det fria eller dörrar till korridorer eller trapphus. Fönster kan räknas som utrymningsväg för lokaler med färre antal personer om fönstren är tillräckligt stora och ligger i markplan. Hiss skall normalt inte användas vid brand eller annan fara. Hiss betraktas därför inte som utrymningsväg. Gångavstånd till utrymningsväg får inte vara för lång. Maximala avstånd beror på verksamhet och risk. För lokaler med risk för snabb brandspridning kan 15 meter vara max gångavstånd. För andra lokaler med god framkomlighet och låg brandbelastning kan upp till 45 meter vara godtagbart och i undantagsfall upp till 60 meter. Dörrar i utrymningsväg skall vara utåtgående. Inga nycklar eller annan utrustning skall krävas för att kunna använda utrymningsvägen. Gång till utrymningsväg skall hållas fri från hinder. Kopieringsmaskiner, möbler, tvättkorgar eller annat som lätt hamnar i en utrymningsväg skall tas bort. Golv och väggar skall vara obrännbara och inte försedd med ytskikt som är lättantändliga. Vid utrymning Tänk på följande: personer som inte förstår språket handikappade personer personer som kan uppehålla sig på toaletter barn som blir rädda och gömmer sig i tron om att de befinner sig i säkerhet uppträd lugnt för att undvika panik förhindra att någon återvänder till riskområdet. hänvisa till återsamlingsplats. rapportera till räddningsledaren om någon saknas. En brandskyddsorganisation bör upprättas på ett företag där man utser några brandskyddsansvariga / utrymningsledare på varje avdelning. Vid en utrymning skall du: Om möjligt förvissa dig om att räddningstjänst och polis är larmade, t ex genom att trycka på larmknapp eller ringa. Underrätta och hjälpa dina medarbetare att skyndsamt utrymma lokalerna via lämpliga utrymningsvägar. Rapportera till räddningstjänst/polis på plats om aktuellt läge inom ditt område, och om övriga observationer som kan vara betydelsefulla för räddningstjänsten. Kontrollera med hjälp av aktuell personalförteckning och/eller uppgifter från medarbetare, att alla samlats på återsamlingsplatsen. Rapportera ev saknade till räddningsstyrkan. Avdela medarbetare att på behörigt avstånd bevaka öppna ingångar i markplanet. Vid återrapport om att någon försöker ta sig in i lokalerna, meddela räddningsstyrkan. Hålla dig underrättad om det aktuella läget, samråda med övriga utrymningsledare och informera medarbetarna på återsamlingsplatsen. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 44

60 6 PS KURSDOKUMENTATION Beakta max antal personer i samlingslokal Ta aldrig in fler personer i samlingslokaler än vad som är tillåtet. Skylt som anger max antal personer skall finnas. Utrymningsväg skall varselskyltas Utrymningsväg skall vara markerad med varselskylt. Skyltning skall uppfylla kraven enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2008:13 Skyltar och signaler För att en utrymning skall kunna genomföras snabbt och säkert, även vid strömavbrott, bör skyltarna vara av minst efterlysande (självlysande) typ. På vissa platser föreskriver byggnadslagstiftning eller brandsyneförrättare att skylt skall vara belyst med nödströmförsörjning. Det gäller t.ex - Utrymningsväg ur samlingslokal för minst 150 personer. - Hotell och vårdanläggningar. - Trapphus i bostadshus på 8 våningar eller mer. Batteribackup skall vara tillräcklig för 1 timmes funktion. Storleken på skylten skall anpassas till läsavståndet. Symbolhöjden på skylten bör vara minst 5% av siktavståndet. Rekommenderad skyltstorlek framgår av tabellen. Utrymningsskyltar finns i flera varianter och storlekar. Siktavstånd upp till Skyltstorlek 10 m 210 x 98 mm 15 m 315 x 148 mm 25 m 420 x 198 mm 40 m 630 x 297 mm Skylt i belysningsarmatur uppfattas bättre. Därför kan genomlyst skylt av samma storlek användas på dubbla siktavståndet. Utrymningsplaner Utrymningsplaner skall finnas monterade på lämpliga platser, om inte lokalernas storlek, läge och överskådlighet medför att utrymningsplaner helt saknar betydelse för utrymningssäkerheten. Utrymningsplan skall omfatta följande punkter: åtgärder vid brand och utrymning brandredskapens placering larmning utrymningsvägar återsamlingsplats Nöd- och ledljusarmaturer Utrymningsvägar som kräver belysning för att möjliggöra en säker utrymning, skall ha nödbelysning som även fungerar vid strömavbrott. Armaturerna skall sitta tillräckligt tätt och vara så beskaffade att de ger ett ljus på minst 1 lux vid golv. Nödström erhålls normalt från ett batteri i armaturen eller från centralt placerat batteri eller reservkraftverk. Kapaciteten skall vara tillräcklig för 1 timmes drifttid. Sedan 1999 finns en standard för nödbelysning, SS-EN Standarden innehåller mycket detaljerade regler som bland annat föreskriver nödbelysning på följande ställen: - I gångväg till utrymningsväg, min 1 lux vid golvnivå - Vid utrymningsväg och omedelbart utanför utrymningsväg - Vid släckredskap och första hjälpen utrustning - Vid riktningsförändring, hinder eller nivåskiftning i utrymningsväg Övriga utrymningsmarkeringar Utrymningsväg och väg till utrymningsväg skall vara markerad på golv eller lågt på vägg om det finns risk för att vägen kan blockeras. Sådan märkning görs lämpligen med efterlysande målning, efterlysande tejp eller andra markeringar. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 45

61 Utrymningsstegar och trappor Saknas dubbla utrymningsvägar, t.ex i äldre fastigheter eller på grund av att en fastighet avdelas och byggs om kan det finnas behov av att arrangera ny utrymningsväg från plan ovan mark. Stegar och trappor finns av olika modeller för olika behov. Fast monterade trappor är det bästa alternativet och används normalt. Som alternativ kan en fasadmonterad och utfällbar stege användas om det är en begränsad höjd och ett begränsat antal personer som skall utrymma. För villor och i undantagsfall för arbetslokaler kan även stegar som hängs ut över fönsterkarmen användas. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 46

62 Dokument. Rev. datum Tillv. datum UTRYMNINGSPLANEN - ett redskap för att förebygga PRODUKTBLAD UTRYMNINGSTAVLA EVACUATION INFORMATION VID BRAND 1. Rädda Kontrollera om det finns nödställda och rädda dem. 2. Larma Ring räddningstjänsten -. Tala om ditt namn, var det brinner, om det finns skadade eller innestängda. Varna övriga som hotas av faran. Om möjligt. Använd släckutrustning. Följ skyltar och utrymningsplanen. Undvik att passera rökyllda utrymmen Släck 4. Utrym Använd ej hissar. 5. Återsamlas Efter utrymning, bege Er till återsamlingsplatsen. Företagsnamn IN CASE OF FIRE 1. Rescue Check for people in distress and rescue them. 2. Alarm Call the fire brigade -. Tell them your name, location of the fire, if anyone is injured or trapped. Warn others who may be in danger. 3. Extinguish 4. Evacuate Do not use elevators. 5. Reassemble If safe to do so. Use the fire fighting equipment. Follow signs and the evacuation plan. Avoid areas with smoke. After evacuation proceed Återsamlingsplats: Parkeringen utanför entrén Assembly point: The car park outside the main entrance Tel utrymningstavla.cdr Utrymningsplanen gör nytta även före brand Vid brand, bombhot eller annan fara avgör personalens beteende om någon skall komma till skada. Ofta är kunskap, organisation och erfarenhet mycket viktigare än brandredskap och andra tekniska skydd. I en stress- eller paniksituation är det därför viktigt med klara, entydiga och enkla instruktioner. Med en utrymningsplan finns dessa instruktioner utarbetade och pedagogiskt och lättillgängligt presenterade både för egen personal och besökare. Planen har flera funktioner. I en krissituation skall den ge snabb och enkel vägledning och anvisning för utrymning. För nyanställda och besökare skall den fungera i förebyggande syfte som ett informations- och utbildningsredskap. Planen har också den fördelen att man vid projektering och framtagning går igenom brand- och utrymningssäkerheten och kan komplettera både med brandskyddsutrustning och rutiner eller utbildning. Svensk Standard och mycket mer Våra planer utformade enligt Svensk Standard SS2875. De är försedda med symboler för utrymning och brandredskap samt kortfattade instruktioner hur man skall bete sig vid brand eller fara. Vi kan också anpassa utrymningsplanen till de speciella risker som finns på arbetsplatsen och lägga till information om t.ex farliga varor och säkerhetsutrustning. Instruktioner och symboler kan läggas på separata lager och skrivas ut bara ut på t.ex insatsplaner för brandförsvaret eller orienteringsritningar för brandlarmet. Våra planer ritas i moderna CAD-system. Vi kan därför enkelt ändra och komplettera planerna vid ombyggnationer, ändrade låssystem, stängda nödutgångar eller andra ändringar i verksamheten. Även design och utförande kundanpassas.vi kan lägga in kundlogtype och anpassa färgsättning på ram och plan så att det passar i miljön. Flik 11 Dokument Utrplan 07 Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

63 Många varianter för olika risker och behov Olika storlekar för olika behov Normalt är formatet A3. Vid behov gör vi även planer i A4, A2 eller kundanpassat format. Ramar i många utföranden och färger Planerna ramas in i aluminiumram med front i plexiglas. Ramar finns som standard i grafitgrått, mässings- eller silverfärg. Vi kan även ta fram ramar i andra material eller färger vid speciella önskemål. Inplastning vid placering i fuktig miljö Vid placering utomhus eller i fuktiga miljöer inplastas planerna så att de står emot fukt och temperaturväxlingar bättre. Efterlysande - planen fungerar även vid strömavbrott Om planen skall kunna läsas i mörker vid strömavbrott utförs den med efterlysande bakgrund vilket ger ca en halvtimmes läsbarhet i fullständigt mörker. Utrymningstavla - ett billigare och enklare alternativ Som alternativ till utrymningsplanen kan man använda en utrymningstavla. Den innehåller all väsentlig information men ingen orienteringsritning över byggnaden. Det kan vara ett alternativ under t.ex en ombyggnadsfas eller för små och lättöverskådliga byggnader med enkel planlösning. Logo och egen utformning för bättre estetik Vi kan lägga in kundens logotype på planen. Enklast gör vi det om vi får logon e-postad i digitalt format. Overhead för utbildning och brandskyddsgenomgång Utarbetar vi utrymningsplaner kan vi även leverera dem på overhead för användning vid personalutbildning. Hotellplaner - en trygghet för hotellgästen För hotell har vi speciellt framtagna rumsplaner med instruktioner och utförande anpassade för hotell. Flik 10 Dokument Utrplan 07 Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

64 6 PS UTRYMNINGSSKYLTAR Utrymningsskyltar finns i flera varianter och storlekar. Se vår prislista för komplett sortiment Lyskraft mcd/m Aluminiumstrontium Zinksulfid Timmar Grafen visar skillnad i lyseffekt mellan efterlysande kristall av zinksulfid och aluminiumstrontium PRODUKTBLAD Dafo har ett komplett sortiment utrymningsskyltar. Samtliga är tillverkade med högeffektkristall med mycket hög lyseffekt. Skyltarna är synliga flera timmar efter det att den ordinarie belysningen slocknar. Praktiska plastskyltar i snygg design - en produkt i vårt miljösortiment Som standard tillverkas skyltarna i styren. Det är en billig och lättmonterad skylt som är snygg och pryder sin plats även i finare kontorsmiljöer. Styren är ett mer miljövänligt alternativ än skyltar i PVC-plast eller aluminium. Högeffektkristall med extra lyseffekt Den efterlysande effekten beror på kristaller som laddas av ljus och därefter avger ljus i flera timmar och vissa fall upp till ett dygn efter det att ljuset släcks. Våra skyltar är tillverkade med aluminiumstrontium som efterlysande kristall. Den har en lyskraft mångdubbelt större än den tidigare kristalltypen, zinksulfid. Lyseffekten i våra skyltar är mätt av SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Lyseffekten är uppmätt till 18 mcd/m 2 efter en timme. Skyltarna har då belysts med 1000 lux under en tid av 5 minuter. Uppfyller Arbetsmiljöverkets krav Villkoren för markering av brandredskap är reglerat i arbetsmiljöverkets föreskrifter om varselmärkning, AFS 1997:11. Föreskrifterna anger också hur skyltarna skall vara utformade. Symbolerna är i flertalet fall utformade enligt gemensamma europeiska bestämmelser. Riskbedömning och projektering behövs i större lokaler En säker utrymningsväg är mycket mer än bara skyltar och markeringar. Mycket viktigare är att riskbedömning och projektering sker på ett professionellt sätt. Dafo och våra utrymningskunniga partners har utarbetade rutiner och den erfarenhet som krävs för att projektera en trygg utrymning och utföra de åtgärder som krävs. Vi bedriver också en omfattande utbildningsverksamhet inom området - både för våra installatörer och för slutanvändare. Kompletterande markeringar underlättar utrymning En produkt i vårt miljösortiment Golvmarkeringar - tejp, gallerdurksplåt eller målade linjer kan visa gångvägen ut Dörrmarkeringar - markera dörrpost, dörrhandtag och låsanordningar Trappstegsmarkeringar - underlättar utrymning i trappor och förhindrar olyckor Hinder i utrymningsväg kan t.ex märks upp med varningstejp, efterlysande kedja eller hängande lister Utrymningsplan - ett planerings- och informationsverktyg Nödljusarmaturer är ett krav i samlingslokaler och många andra miljöer Siktavstånd upp till Skyltstorlek 10 m 210 x 98 mm 15 m 315 x 148 mm 25 m 420 x 198 mm 40 m 630 x 297 mm Anpassa skyltstorleken till siktavståndet Skyltstorleken skall anpassas till siktavstånd, dålig belysning, svåröverskådliga lokaler med mycket störande utrustning. Rekommenderad storlek framgår av tabellen. Placering och montage - kvalitetsskillnader Viktigast vid all varselmärkning är att skyltarna placeras på rätt plats och fästs på ett snyggt och varaktigt sätt. Dafo har utvecklade rutiner, kvalitetsinstruktioner och många tillbehör för ändamålet. Se vidare vår prislista och montageinstruktion. Flik 6 Dokument Skyltar utrymning 07 Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

65 Larmanordningar Flik 10 Tidigt larm är avgörande för skadeutveckling Ett brandlarm hindrar inte att en brand uppstår med kan vara avgörande för hur effektiv släckinsatsen blir och hur stor skada som uppstår. Vid ett tidigt larm kan det räcka med en handbrandsläckare för att släcka och personer hinner utrymma innan risk för personskada uppstår. I Arbetsmiljöverkets kungörelse Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler som anger att larm skall finnas i arbetslokal där brand, syrebrist, gasutströmning innebär en risk för olycksfall eller ohälsa. Uppbyggnad och funktion Ett brandlarm kan vara utformat på många olika sätt och efter olika regelverk och specifikationer. Det består av följande delar Detektor som känner av och indikerar brand. Larmtryckknapp (bibrandskåp) för manuell aktivering av brandlarm. Larmdon sirener, blixtljus och andra typer av optiska och akustiska larmdon. Högtalaranläggning som alternativ och komplement till optiska och akustiska larm används alltmer talade larmmeddelanden. Centralapparat elektronikcentral som övervakar anläggningen samt styr och larmar för brand och felfunktion. Larmöverföring Från centralapparaten kan fel- och brandlarm sändas t.ex till SOS larmcentral. Larmöverföring kan också skickas till annan larmcentral eller t.ex personsökare. Orienteringsritningar Ritningar över byggnaden med de olika detektorerna och larmzonerna inritade. Används av t.ex räddningstjänsten för att fastställa var i byggnaden ett larm kommer ifrån. Olika typer av detektorer Värmedetektorer känner av en given maxtemperatur eller en temperaturstegring. Rökdetektorer larmar för synliga eller osynliga partiklar i luften. Två funktionsprinciper finns för rökdetektorer optiska som mäter ljusflödet i luften och joniserande som mäter elektrisk ledning i luft. Flamdetektorer Indikerar brand genom att mäta ultraviolett eller infraröd strålning. Röksugsystem (samplande system) En variant på rökdetektering då luften sugs in till en central mätenhet som analyserar partikeltätheten i luften. Dessa detektorer kan göras mycket känsliga och kan lämna information och förlarm vid flera nivåer. Larmsektioner och adresserbara detektorer En större byggnad delas normalt in i olika sektioner. Detektorerna i en sektion kopplas på samma slinga och vid larm indikerar larmcentralen vilken sektion av byggnaden som larmet kommer ifrån. Andra larmsystem har adresserbara detektorer så att varje detektor har en egen identitet. Vid larm indikeras då vilken detektor som har aktiverats. Olika typer av larmgivning Beroende på hur larmgivning är arrangerad brukar man tala om olika typer av larm. Förvarningslarm Larm ges internt till vissa personer. Det kan t.ex vara på fartyg och varuhus där man vill kontrollera larmet och vidta åtgärder innan brandlarm ges och utrymning påbörjas. Utrymningslarm Vid brand ges larm internt i byggnaden så att personer kan utrymma. Brandlarm Larm med vidarekopplad larmfunktion så att t.ex räddningstjänsten, en industribrandkår eller liknande brandsläckande enhet larmas. Definitionerna är ibland inte helt entydiga och vissa larminstallationer kan kopplas så att de fungerar på ett vis dagtid och annorlunda nattetid då byggnaden är obemannad. Regler och standard SBF har givit ut regler för brandlarm SBF 110 (tidigare RUS 110). SBFs regler utarbetades och publicerades tidigare av Försäkringsförbundet och tillämpades huvudsakligen på större anläggningar eller då ett försäkringsbolag krävde att ett brandlarm installerades. Flertalet anläggningar är dock installerade utan krav från försäkringsbolag och inte i enlighet med SBFs regler. Det finns även ett flertal europastandarder med regler för de enskilda komponenternas utformning och funktion. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 47

66 Att beakta Det är viktigt att: Larmsignal kan uppfattas av alla som berörs av faran. Automatiskt alarm även kan utlösas manuellt. Larmsignalen inte kan förväxlas med andra typer av signaler (processignal, inbrottslarm mm). Skriftliga åtgärdsinstruktioner finns lätt tillgängliga. Verksamhetsansvarig ser till personal och ev elever har tillräckliga kunskaper om hur larm utlöses och vilka åtgärder som skall vidtagas vid larm. Alltid ringa 112, även vid automatlarm. Orienteringsritningar är aktuella och att de uppdateras vid ombyggnation eller ändringar i larminstallationen Underhåll och service För brandlarmanläggning skall finnas en utsedd anläggningsskötare. Personen bör ha utbildning som anläggningsskötare och ha kunskaper för aktuell anläggning. Larmanordning skall kontrolleras regelbundet. Normal tillsyn inklusive en enklare funktionskontroll skall ske minst en gång per kvartal och utförs normalt av anläggningsskötaren. Årligen skall underhåll utföras också en fullständig funktionskontroll genomföras. Det sker normalt av extern servicelämnare. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 48

67 Vid brand Flik 11 Åtgärder vid brand Allmänt gäller om brand utbryter RÄDDA först de som är i uppenbar fara LARMA brandförsvaret genom 112 meddela - var det brinner - om det finna innestängda människor - vad som brinner - vem som ringer VARNA övriga som kan hotas av branden SLÄCK branden om det bedöms möjligt ÅTERSAMLAS utrymning skall i första hand ske till återsamlingsplatsen MÖT någon skall sedan tidigare vara avdelad att möta räddningstjänsten och lämna tillgänglig information INFORMERA företagsledning och säkerhetsansvarig Olika roller och ansvarsområden Utrymningsledare Har branden inte snabbt kunnat släckas har den som är utsedd att vara utrymningsledare ansvar för att utrymningen omedelbart påbörjas. Detta innebär att utrymningsledaren måste uppsöka arbetsplatserna och uppmana kollegor och övriga personer att genast gå till närmaste nödutgång och vidare ut till återsamlingsplatsen. Detta innebär också att toaletter, arkiv och andra dolda utrymmen måste kontrolleras. Utrymningsledaren övervakar att alla kommer ut. Utrymningsledaren avdelar någon att bevaka nödutgångar i markplanet så att inga obehöriga går in i riskområdet. På återsamlingsplatsen kontrolleras om någon saknas. Skulle så vara fallet rapporteras detta omgående till räddningsledaren eller annan representant från räddningstjänsten. Sök kontakt med företagsledningen för att inhämta information. Vad skall vi göra nu? Personal Inte sällan kan egen personal som är på plats göra värdefulla insatser genom att bl a lämna information om var värdekoncentrationer och känslig utrustning finns. Viss personal kanske också praktiskt kan hjälpa till på skadeplatsen. Inga förhastade beslut om hemsändning bör alltså tas av företagsledningen. Samråd med räddningsledaren. Se vidare under restvärdesräddning nedan. Massmedia Hänvisa representanter för massmedia till polis eller räddningstjänst i första hand. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 49

68 Åtgärder efter brand Restvärdesräddning (RVR) Många gånger kan betydande värden räddas om resurser sätts in omedelbart efter branden (restvärdesräddning). Vilka åtgärder som skall vidtas beror på skadans omfattning, miljön samt vilka maskiner, lager och inventarier som finns. För att höja beredskapen för RVR kan följande göras: Tag reda på och skapa kontakt med en av försäkringsbolaget rekommenderad saneringsfirma. Förteckna några bra byggfirmor som kan bistå vid en skada. Undersök alternativa lokaler för fortsatt verksamhet och för förvaring av maskiner och dylikt. Förbered åtgärder för att märka ut maskiner eller utrustning som kan behöva flyttas. Informera egen personal om risker för sekundärskador och deras förväntade insatser. Kom ihåg att informera räddningstjänsten om vikten av snabb RVR-insats. Att tänka på Några exempel på vad som kan/bör göras under, respektive efter, branden: Flytta hotade varor, verktyg och maskiner. Täck över känsliga maskiner och varor för att hindra vattenskada. Kontrollera att överskottsvatten fritt rinner undan i brunnar o dyl. Ventilera kvarstående rök och starta upptorkning. Avgränsa och ställ efteråt brandplatsen under bevakning för att hindra olyckor och stölder. Rapportera eventuella misstankar som kan tyda på anlagd brand till polisen. Återställ skyddet; kontrollera larmanordningar, ersätt utlösta släckare, återställ utlöst sprinkler. Kontakta försäkringsbolaget. Kontakta och engagera saneringsföretag. Informera företagsledning och säkerhetschef. Informera personal om skadornas omfattning och planerade åtgärder. Kontakta företagshälsovård (motsv) om krisbearbetning och formell debriefing krävs. Informera kunder, entreprenörer, leverantörer och övriga intressenter. Upprätta ett skadekonto. Notera gärna viktiga beslut och åtgärder i tidsordning. Påbörja planering för återuppbyggnad och produktionsstart. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 50

69

70 Utbildning och organisation Flik 12 Organisation inom företaget För att skapa och underhålla ett väl fungerande brandskydd inom företaget måste brandskyddsarbetet ha stöd hos företagsledningen. Tillräcklig beredskap och kunskaper inom såväl det förebyggande som det skadebegränsande skyddet kräver, en till företaget anpassad, brandskyddsorganisation i kombination med utbildning och övning. Det är viktigt att säkerhetsarbetet ingår som en integrerad del i den övriga verksamheten och att samordning i förekommande fall sker med miljöprogram och kvalitetssystem. Finns idag inte någon brandskyddsorganisation kan man börja med att ta följande steg: Inventera. Vad har vi för brandskydd? Brandlarm, släckare, utrymningsplaner, nödbelysning, larmtryckknappar, brandposter automatiska dörrstängare etc. Dokumentera. Finns det redan idag någon eller några personer som kan något om brandskyddet t ex anläggningsskötare för brandlarmet eller föreståndare för brandfarlig vara. Vilka personer har vi på olika avdelningar eller våningsplan som primärt kan ta på sig rollen att fungera som utrymningsledare vid ett brandtillbud? Vem är lämplig att fungera som brandskyddsansvarig/brandskyddschef och ta ett övergripande ansvar för brandskyddsfrågorna? Inventera behovet av utbildning och övning för brandskyddsansvarig, utrymningsledare och personal. Upprätta checklistor, arbetsbeskrivningar och rutiner för rapportering och uppföljning. Lägg in brandskydds- och säkerhetsfrågorna som en stående punkt vid ledningsgruppsoch/eller skyddskommittémöten. Gå vidare med att upprätta och implementera metoden Intern BrandskyddsKontroll Metoden innebär att man styr upp och beskriver hela brandskyddsarbetet mot en fastställd brandskyddspolicy. Se vidare separat informationsblad och folder. Ytterligare information om IBK kan fås från Brandskyddsföreningen eller Dafo Brand AB. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 51

71 Roller och ansvarsområden Beroende på hur stort företaget är och vilken verksamhet som bedrivs finns olika funktioner inom brandskyddsverksamheten. Större industrier kan ha en egen brandstyrka och dessutom flera brandskyddsgrupper. På ett litet företag med bara några få anställda kan VD eller annan person utföra merparten av brandskyddsarbetet. Normalt kan dock följande funktioner och ansvarsområden särskiljas: Företagsledning Arbetsgivare är i likhet med vad som gäller andra arbetarskyddsfrågor huvudansvarig. VD eller styrelsen bär det juridiska ansvaret för brandskyddet. I större företag delegeras brandskyddsansvaret i allmänhet till en brandskyddsledare eller -chef. Företagets ledning har dock alltid en viktig roll i att besluta om brandskyddspolicyn mot bakgrund av företagets riskbild. Det är också ledningens sak att tillsätta de resurser som krävs för att uppnå det brandskydd man har beslutat om. Viktigt att beakta är också att det är mycket svårt att bedriva ett bra brandskyddsarbete utan en engagerad företagsledning som driver på. Organisationsplan Exempel på brandskyddsorganisation. Brandskyddsansvarig är organiserad under företagsledningen. Utrymningsledare och brandskyddskontrollant ingår i linjeorganisationen. VD Brandskyddsansvarig, brandskyddschef Brandskyddsansvarig leder det löpande brandskyddsarbetet. Det är den person på företaget som skall ha bäst kompetens inom området. Några av arbetsuppgifterna är: Organisera och planera företagets brandsäkerhet. Tillsätta och utbilda utrymningsledare, brandskyddskontrollanter och andra brandskyddsfunktioner. Besluta om brandsäkerhetsåtgärder Ansvara för brandsyneverksamheten på företaget. Ansvara för externa kontroller, besiktningar och entreprenader inom brandskyddsområdet. Utrymningsledare Utrymningsledare är ansvarig för utrymning inom ett visst område, t.ex en verkstad eller ett våningsplan. Han skall följa upp att utrymningen fungerar och att inga blir kvar. Efter utrymning räknar han in personerna vid återsamlingsplatsen och informerar berörda om skador, saknade m.m. Brandskyddskontrollant Kontrollanten utför den löpande kontrollen av brandskyddet. Det sker normalt en gång i månaden och arbetet bedrivs enligt uppgjorda checklistor. Fel och brister rapporteras till brandskyddsansvarig. Skyddsombud och skyddskommitté Brandskyddsfrågor skall hanteras som övriga arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud företräder arbetstagarna i diskussioner med företagsledningen. Skyddsombudet skall kontrollera och rapportera brister i säkerhet och arbetsmiljö. På större arbetsplatser med en skyddskommitté kan denna handlägga och utreda flera brandskyddsfrågor. Brandskyddsansvarig Avdelningschef Avdelningschef Utrymnings- Brandskydds- Utrymnings- Brandskyddsledare kontrollant ledare kontrollant Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 52

72 Utbildning - exempel på kurser Att brandskyddsansvariga och övrig personal på företaget är kunniga och säkerhetsmedvetna är avgörande för hur bra brandskyddet blir. Utbildning är därför en av de absolut viktigaste brandskyddsåtgärderna. Här följer ett urval av de viktigare kurserna som vi och andra bedriver: Allmänt brandskydd Allmän brandskyddsutbildning är till för all personal inom företaget. Kursens längd anpassas till företagets riskbild. Teoridelen behandlar brandteori och utrymning. Kursen avslutas med praktiska övningar. Vi genomför även utrymningsövningar vilka kan läggas in i anslutning till kurser eller vid separat tillfälle. Lokalerna kan rökläggas för att förhöja realismen. Kurs för utrymningsledare Kursen vänder sig till anställda inom företaget som ansvarar för utrymning och tillbudsrapportering till brandskyddsansvarig. Kursen syftar till att öka riskmedvetandet och klargöra utrymningsledarens roll. Intern BrandskyddsKontroll och brandteori tas också upp i kursen. Den teoretiska delen kompletteras med en släckövning. Risk Management En grundlig genomgång av grunderna i Risk Management, dvs metodik för att identifiera och analysera företagets skaderisker samt hur man förebygger och begränsar/eliminerar skada. Kursen omfattas vidare implementering av Risk Management i företaget. Även försäkringsaspekter täcks in. Kursdeltagarna får möjlighet att praktisera kunskaperna genom grupparbete. Efter genomgången kurs finns möjlighet att delta i Risk Management II. Representativ och säker reception Denna kurs är uppdelad på två dagar där ämnen som receptionistens roll, bevakningstjänst och praktisk situationslösning varvas med brandteori, släckövning och hjärt- och lungräddning. Utrymningsövningar Arbetsgivaren är skyldig att hålla regelbundna utrymningsövningar. Utrymningsövning kan ersättas av information om denna ger likvärdiga kunskaper som en utrymningsövning. Heta arbeten Heta arbeten är anpassad för personer som arbetar med till exempel svetsning, skärning, lödning, torkning, uppvärmning, arbeten med rondell etc. Kursen är upplagd med en teoretisk del bestående av 6 lektioner bl a behandlande områden som ansvarsfrågor, åtgärder vid brand, risker, säkerhetsregler och försäkringsvillkor samt en praktisk del som utgörs av en demonstration med efterföljande släckövning. Kursen avslutas med en kunskapskontroll. Godkända kursdeltagare erhåller kursdokumentation samt ett certifikat över genomgången behörighetsutbildning som motsvarar Svenska Brandföreningens och försäkringsbolagens behörighetsregler för att ansvara för, övervaka samt utföra heta arbeten. Föreståndare brandfarlig vara Det krävs tillstånd för att yrkesmässigt hantera brandfarliga varor. Sprängämnesinspektionen är central myndighet och polisen tillsynsmyndighet för reglerna. För att erhålla tillstånd krävs bland annat att föreståndaren har erforderlig utbildning. Utbildningen är uppbyggd enligt dessa regler och uppfyller kraven för behörighet. Anläggningsskötare för brandlarm Vid installation av ett godkänt automatiskt brandlarm ställs krav på att anläggningsskötare skall finnas. Utbildning av anläggningsskötare anordnas t.ex av leverantören eller SBF, Brandskyddsföreningen i Sverige. Ytterligare information Läs vidare i separata kursbeskrivningar. Dokument Kursdokumentation v/ Version 2:3 / / 53

73 UTBILDNINGS- & KONSULTVERKSAMHET PRODUKTBLAD Bra brandsäkerhet är mycket mer än bara röda burkar Parallellt med försäljning av brandmateriel bedriver vi därför en bred utbildnings- och konsultverksamhet. Våra konsulter kan hjälpa till med bland annat följande: Vi genomför följande utbildningar: Brandskyddsansvarig En grundläggande utbildning för person som är ansvarig för företagets brandskydd och riskhantering. Utrymningsledare Riktar sig till utrymningsansvarig för ett företag eller avdelning. Heta arbeten Kursen riktar sig till de som utför, bevakar och ger tillstånd för heta arbeten. Kursen följer Brandskyddsföreningens och försäkringsbolagens krav och efter genomförd utbildning erhålls certifikat. Allmän brandskyddsutbildning Kursen riktar sig till alla anställda på ett företag och behandlar brandförlopp, risker samt skadeförebyggande och skadebegränsande skydd på företaget. Praktisk brandövning med släckning Praktiskt handhavande av brandsläckare och brandfilt. Utrymningsövning Praktisk övning med eller utan teaterrök. Säker och representativ reception Att hantera konflikter, fysisk säkerhet och brandskydd utgör grunden i vår utbildning för kundmottagare och receptionister. Och mycket mer Vi ordnar kurser i egen regi eller tillsammans med andra kursarrangörer på många andra områden t.ex: Första hjälpen, L-ABC, HLR, D-HLR Anläggningsskötare för brandlarm Föreståndare för brandfarlig vara Brandskyddskontrollanter för fordon Servicetekniker för brandsläckare m.m. SBA, Systematiskt Brandskyddsarbete SBA är en metod för att systematiskt planera, genomföra och följa upp brandsäkerhetsarbetet. SBA är för brandskyddet vad ISO 9001 är för kvaliteten. Klassificering av Väl Brandskyddat Hotell, VBH Klassificerat som Väl Brandskyddat Hotell kan endast de hotell bli vars byggnader uppdateras till senaste brandskyddstekniska regler enligt BBR och i övrigt minst uppfyller kraven för Intern Brandskyddskontroll. Brandskyddsdokumentation I samband med ny-, om- eller tillbyggnad där det ställs krav på brandskyddsdokumentation kan vi projektera och dokumentera på vilket sätt fastigheten skall skyddas mot brand. Risk- och konsekvensanalys Riskanalysen har till uppgift identifiera, värdera och prioritera risker, med avsikt att eliminera, förebygga eller reducera konsekvenserna av skaderiskerna. Brandskyddsinventering Ta pulsen på brandskyddet. Med en brandskyddsinventering får du svart på vitt hur bra skyddet är och förslag till förbättringsåtgärder. Brandbesiktningar och brandutredningar Dafo har sedan mer än 30 år aktivt arbetat med fordonsbrandskydd, speciellt för bussar, lastbilar, skogs- och gruvmaskiner och andra anläggningsmaskiner. Som en del i denna verksamhet utför vi även besiktningar och utredningar av brandskador. Säkerhetspärm Vi utarbetar och sammanställer säkerhetspärmar för receptionister och andra personer med en säkerhetsfunktion. Flik 5 Dokument Konsult.doc Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

74 SBA SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE PRODUKTBLAD Ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder för att hindra brands uppkomst och spridning faller direkt på ägaren eller innehavaren av en byggnad eller anläggning. Sådana åtgärder skall enligt lagstiftningen ske på dennes eget initiativ Systematiskt brandskyddsarbete, SBA, är en metod som hjälper arbetsgivaren att leva upp till sitt ansvar och sina skyldigheter enligt Lagen om skydd mot olyckor. SBA är verktyget som säkerställer att brandsäkerheten håller och framför allt bibehålls på en hög nivå över en längre tid. Med en väl fungerande SBA blir medarbetarna engagerade i brandsäkerhetsarbetet och uppmärksamma på risker och kan ta initiativ för att snabbt genomföra skadeförebyggande åtgärder. Bra brandskydd är mer än brandredskap I många fall stannar brandsäkerhetsarbetet vid inköp av ett antal brandsläckare och skyltar. Ofta får de mjuka frågorna en underordnad roll jämfört med tekniska lösningar och olika typer av brandredskap. Kunnande, information, utbildning, organisation, instruktioner och annan mjukvara får ofta stå tillbaka. Med en omfördelning av resurser mellan hårdvara och mjukvara skulle brandsäkerheten kunna förbättras avsevärt. Ansvaret är inte mindre för att du inte tar det Oavsett vilken verksamhet organisationen bedriver är chefen och de som han har delegerat uppgiften till ansvarig. Ansvaret kan gälla ekonomiskt resultat, människoliv eller egendom. Argument som Vi hade tillsyn förra månaden och ingen påpekade det är ingen gångbar ursäkt om olyckan är framme. Chefen är ansvarig före, under och efter en brand. Det bästa du kan göra är att visa att du tar ditt ansvar före. Ett bra förebyggande arbete är alltid bättre än den panik som en brand innebär. Utrymningsövning Tillsyn Kontroll av lås och belysning Prov av utrymningslarm Första hjälpen Rutiner i reception Blockerade utrymningsvägar Byte av lysrör Kontroll av varselskyltar Ansvar för gasflaskor och heta arbeten Kontroll av brandsläckare Avfallshantering Brandposter Med SBA framgår vem som är ansvarig för vad i brandsäkerhetsarbetet SBA kvalitetssäkrar brandsäkerheten Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för konceptet SBA, Systematiskt Brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete är baserat på Arbetsmiljöverkets kungörelse om Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 och Räddningsverkets råd Systematiskt brandskyddsarbete SRVFS 2004:3. Föreskrifterna anger att arbetsgivaren systematiskt skall planera, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven uppfylls. Metoden är uppbyggd som ett kvalitetssäkringssystem och innehåller såväl beskrivande som redovisande dokument. Systematiskt brandskyddsarbete bygger på att företagsledningen via ett aktivt ledarskap ser till att medarbetarna kontinuerligt och aktivt arbetar med brandsäkerhetsfrågorna. Genom SBA höjer företaget sin kompetens och skapar regler, arbetsrutiner och kontrollfunktioner för brandsäkerheten. Som en viktig del i arbetet ingår kompetensutbildning och delegering av ansvar i organisationen. Metoden är enkel och uppfyller Arbetsmiljöverkets krav samtidigt som den säkerställer kontrollen över den egna brandsäkerheten. Flik 5 Dokument SBA 2010 Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand

75 Brandskyddspolicyn - företagets viljeyttring - genomförs med hjälp av SBA Med systematiskt brandskyddsarbete drivs verksamhetens brandskyddspolicy igenom. Brandskyddspolicyn är företagets viljeyttring vad gäller brandsäkerheten och den anger vilken målsättning företaget har med brandsäkerhetsarbetet och vilken nivå säkerheten skall hålla. Policyn och därigenom SBAarbetet innehåller normalt följande punkter: Aktivt ledarskap för brandsäkerheten En fungerande brandskyddsorganisation Planerad utbildning för brandsäkerhet Brandskyddsregler En brandskyddsbeskrivning för verksamheten Drifts- och underhållsinstruktioner för brandskyddsmateriel och annan säkerhetsutrustning Kontrollsystem för brandskyddsmateriel och rutiner Uppföljningsrutiner för brandsäkerhetsarbetet Systemtillsyn istället för punktinsatser SBA Systemtillsyn har till syfte att företaget själv löpande kontrollerar och följer upp brandsäkerheten. Resultatet blir kontinuerligt hög nivå på brandsäkerheten istället för de sporadiska insatser som blir resultatet av tidigare brandsyneverksamhet Räddningstjänstens brandsyneverksamhet har förändrats. Brandsyn har ersatts med tillsyn Före 2004 kom brandsynsförrättaren en gång per år eller i många fall mer sällan. Han kontrollerade brandcellsgränser, utrymningsvägar och andra viktiga faktorer för brandsäkerheten. Resultatet blev att företaget skärpte till sig och åtgärdade eventuella brister. Mellan brandsynerna kunde dock brandsäkerheten dala och nivån sjunka under vad som är acceptabelt. Tanken med systemtillsyn är att tillsynsförrättaren istället skall kontrollera att företaget har en organisation och kompetens som gör att man själv aktivt kan bedriva och följa upp brandsäkerheten. Målsättningen är att stimulera företagen att själv hålla kontroll på brandsäkerheten och löpande följa upp och åtgärda eventuella brister. SBA är utformat helt i linje med de nya intentionerna från myndigheterna. SBA en metod flera lösningar MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap f.d. Statens Räddningsverk har angett vad Systematiskt brandskyddsarbete bör omfatta. Baserat på detta finns idag flera olika upplägg för att nå målet. Som exempel kan nämnas vår metod RDMS-Online. Innehållet och utformningen av RDMS-Online ansluter till såväl SBF:s som MSB:s allmänna råd. Omfattningen och innehållet i SBA bestäms av verksamhetens behov och karaktär och omfattar normalt allt ifrån behovsinventering till färdig implementering och utbildning. Alternativt kan uppdragsgivaren arbeta själv med support från Dafo. Brandskyddsbeskrivningen kan också kompletteras med, och presenteras grafiskt via kontrollritningar. Med Dafos program RDMS-Online kan det Systematiska Brandskyddsarbetet utformas alltifrån det lilla företaget till en stor koncern. Fördelar med SBA Exempel på kontrollritning Samordnade kontroller Höjd riskmedvetenhet Driftsäkerhet Högre kvalitet Konkurrensfördelar Bättre kontakter med räddningstjänst och försäkringsbolag Vi hjälper gärna till Våra konsulter har sedan 1996 arbetat med SBA. Vi har hjälpt hundratals företag att upprätta sitt Systematiska brandskyddsarbete. Normalt deltar vi i ett SBA-projekt med följande: - Projektledning, planering och styrning - Riskinventering och bedömning - Utbildning av brandskyddsansvariga och brandskyddskontrollanter - Upprättande av checklistor för kontrollronder - Delta och bistå vid kontrollronder Några av våra nöjda kunder - Deloitte & Touche AB, Stockholm Göteborg Malmö - Sveriges Radio Förvaltnings AB - Proffice Sverige AB - Silvan Bygg AB, 11 butiker - Vildmarkshotellet Kolmården - Ergonomidesign AB - Teligent AB Dafo är medlem i SBF, Brandskyddsföreningen i Sverige. Flik 5 Dokument SBA 2010 Dafo Brand AB Box Tyresö Tel Fax rätt skydd mot brand