Som ung anhörig är det viktigt att få ta plats sid 20

Transkript

1 NR 6 OKTOBER 2012 ÅRGÅNG 6 PLATSANNONSER SKANDINAVISK SJUKVÅRDSINFORMATION Elina Sundström TUFFA TANKAR OCH SVÅRA FRÅGOR Som ung anhörig är det viktigt att få ta plats sid 20 Ungas rättigheter i fokus. Ett HVB får inte ha ett generellt mobiltelefonförbud. Meby ungdomshem har ändrat sina rutiner. Våld i nära relation. Få kvinnor gör polisanmälan om våld i nära relation. Det behövs tydligare styrning och bättre samarbete mellan parterna. Sidan 8 Carl Jägare Sidan 34 Ulf Haquinius

2 På väg mot en ny standard INOM vård inom psykiatri och psykosocialt förändringsarbete. Vår vision är att skapa en ny, på vetenskaplig grund. Praktiska erfarenheter tillsammans med forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalitet kommer att öka graden av evidensbasering. INOM står för nytänkande och trygghet. Vi utvecklar nya vårdmetoder och behandlingar. anhöriga, uppdragsgivare och medarbetare genom vård och omsorg som ger resultat. INOM arbetar med områden som: Specialinriktat boende och utslussningsenheter för särskilt vårdkrävande klienter, öppen rättspsykiatrisk och psykiatrisk tvångsvård. Omvårdnad, rehabilitering, behandling och utredning gällande psykiatri, neuropsykiatri, dubbeldiagnostik, samsjuklighet, demenssjukdomar samt medfödda och förvärvade hjärnskador. Evidens- och kunskapsbaserat förändringsarbete för barn, ungdomar och familjer med komplexa behov och svårigheter. En viktig del av utvecklingsarbetet är det utbyte som sker vid utbildningar, konferenser och mässor. I vårt kalendarium på vår hemsida kan du fortlöpande se våra planerade aktiviteter. INOM består av följande enheter: - Björkviksgruppen - Neuropsyk i Bollnäs - Björntorps HVB-hem - Partnergruppen - Cornelia & Felicia - Rasmus - Eken-Utsluss - Sociala Tjänster - Familjeforum - Södertörns Familjevård - KBT Mälardalen - Tibble Gård Ungdomshem - Løft - Villa Skaar Vill du läsa mer om våra behandlingsmetoder, utbildningar eller veta mer om INOM, besök vår hemsida

3

4 I skymundan - igen När jag var i Skåne i slutet av september fick jag lite tid över och åkte till Malmö. Jag ville titta på utställningen Hitta hem, en mindre vandringsutställning om alla tiders fosterbarn. Den har visats på Stockholms stadsmuseum och kommer att visas runt om i landet fram till I Malmö är den till mitten av januari Utställningen bestod av saker, foton, brev, officiella dokument, uppläsning av gamla brev och berättelser av unga människor som har erfarenhet av familjehem. Jag blev berörd. Både av allt det hemska och sorgen men lika mycket av glädjen och kärleken. Tänk att en utställning som består av några skärmar med hörlurar kan vara så stor. Min tanke var direkt att utställningen inte bara skapar förståelse och medvetandegör utan även skulle få fler familjer att öppna sina hem. Just därför var det helt ofattbart att utställningen var placerad på Malmö stadsarkiv. Jag frågade en Malmöbo som jobbar inom social omsorg var arkivet låg. Hon hade ingen aning. Sedan frågade jag en taxichaufför, han visste inte heller, utan försökte få mig till att det väl ändå var på Malmö stadshus som utställningen var? Om det ändå hade varit så väl tänkte jag då jag lämnade stadsarkivet. Eller ännu bättre, Malmö stadsbibliotek! Det hade varit den perfekta platsen. Ett bibliotek är i många städer en myllrande plats där såväl äldre, som yngre, studenter och barnfamiljer möts. Där hade många, som bara passerar, säkerligen stannat upp och tittat på grupper av barn med resväskor i händerna, läst de finskrivna breven och lyssnat till hur det är att hamna i facket fosterbarn, fastän man bara vill bli sedd för den man är. Jag hoppas att utställningen hinner visas i många städer och att den inte får en sådan undanskymd plats som i Malmö, utan hamnar mitt i smeten istället. Har inte Vanvårdsutredningen en gång för alla uppmärksammat alla på att barnen, som är i samhällets vård, inte ska vara undanskuffade i ett hörn utan att deras situation ska synliggöras. De ska inte vara i skymundan. Initiativet till utställningen kommer ursprungligen från Socialdepartementet, som ett led i den upprättelseprocess som inleddes med Vanvårdsutredningen. Stockholms Stadsmuseum har via Stiftelsen Allmänna Barnhuset fått uppdraget att producera utställningen. Innehåll nr Nya rutiner Meby behandlingshem har lämnat tillbaka ungdomarnas mobiler och använder narkotikahunden Ludde. 14 Uppväxt spelar roll Var du bor spelar roll för om du får stora problem med droger eller inte. 20 Ung och anhörig Elina Sundström har vuxit upp med en ryggmärgsskadad mamma och assistenter hemma. 24 Kortnyheter Nya rön och nyheter för branschen. 34 Brott i nära relation Varje år dödas 20 kvinnor av en närstående. Det behövs bättre samarbete mellan berörda instanser. 38 Minska återfall IDAP-programmet är för män som dömts för att ha använt våld mot kvinnor. Men förändring är svårt. 44 Assistans med flex Med Frösundas Flex assistans sköter familjen den dagliga rulliansen. 50 Gästkrönika Therese Reitan, forskningsledare på Statens institutionsstyrelse skriver om Missbruksutredningen. 54 IT för äldreomsorg Sandelska huset har en IT-profil. Den nya tekniken används till mycket. 60 Bokuppslag Ett urval av nyligen utgivna böcker. 64 Silat & Blandat Vinn böcker i annonspusslet. 66 Kalendarium En presentation av aktuella mässor och konferenser. SKANDINAVISK SJUKVÅRDSINFORMATION Tingsgatan 2, LJUSDAL Tel , Fax Redaktionen Mikael Sagström, Ansvarig utgivare , mikael.sagstrom@ssil.se Kerstin Karell, Chefredaktör kerstin.karell@ssil.se Marie Bergström, Journalist/Fotograf marie.bergstrom@ssil.se Ove Hansen, Journalist ove.hansen@ssil.se Annika Rådlund, Journalist/Fotograf annika.radlund@ssil.se Layout Christian Johnsson christian@svenskamedia.se Annonser Carola Persson, carola.persson@ssil.se Maria Fagerberg, maria.fagerberg@ssil.se Annonstraffic Ylwa Stake, Annonstraffic ylwa.stake@ssil.se Prenumerationsärenden Måndag-Fredag 8-10 Anna Munther , pren@svenskamedia.se Utges av: Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB Tingsgatan 2, Ljusdal Tel: , Fax: info@ssil.se, Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Omslagsbild Foto: Kerstin Karell 4

5 EkängEns placeringsservice vi hjälper Er dygnet runt kostnadsfritt inom 24h! ring Marcus på eller ! våra ledord Ekängens HvB arbetar med vuxna män eller kvinnor med livsproblem som kan ta sig uttryck i missbruk/beroende och psykisk ohälsa sam sjuklighet. i bakgrunden kan det finnas en psykisk instabilitet som föranlett missbruket eller så kallad självmedicinering. Ekängen arbetar utifrån vetenskaplig kunskap, klientens erfarenhet och önskemål, behandla rens erfarenhet och yrkes kun skap. Ekängen arbetar kbt inriktat med en miljöterapeutisk behandlingsmodell. Behand lingen är en så kallad integrerad behandling. Det betyder att behandling för missbruk och psykisk ohälsa samordnas och att det mänskliga helhetsperspektivet sätts i fokus. Ekängen försöker skapa en trygg behandlingsmiljö, en positiv relation mellan klient och behandlare, konsekvenstänk, en trovärdig förklaring till problemen, att ge klienten hopp och frigöra klientens egna resurser. vår behandling utgår från samtal individuella och i grupp, aktiviteter och vi utformar alltid individuella behandlingsplaner och insatser utifrån klienternas, uppdragsgivarens och vår samlade kunskap. vårt förhållningssätt går i linje med socialstyrelsens tankar kring Evidensbaserad praktik då våra kvalitetsinstrument, vår profession och klientens behov står i centrum. vi erbjuder ett unikt boende i HvB sverige där samtliga lägenheter, inrymda i samma byggnad uppfyller Boverkets långt gående krav med två rum och kök med eget badrum. vi har sysselsättningscoacher, varje klient har ett eget schema och behandlingsplan och vi erbjuder arbetspraktik. STRUKTUR TYDLIGHET DELAKTIGHET FOKUS PÅ KLIENTEN Ekängens HvB & Halvvägshus ab Ekängsvägen virserum Tel: växel Fax: E post: info@ekangen.se internet:

6 Sveriges största placeringsservice! Kostnadsfritt, utan förpliktelser Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan. Neutralt SiL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande. Förfrågan går även ut till de verksamheter som ni har ramavtal med. Ramavtal I svarslistan anges tydligt om verksamheten har ramavtal med er. Viktig men inte avgörande information vid ert val av verksamhet. Snabbt, enkelt och personligt Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler - vi hjälper er! Lämna din placeringsförfrågan på info@ssil.se Tel Fax Tingsgatan2, LJUSDAL

7 Familjehemsvård med språk och kulturkompetens Våra integrerade värdfamiljers språk & ursprung är kompetenser som vi på MKF värdesätter högt. Förståelse för kulturskillnader och en möjlighet för den placerade att kunna göra sig förstådd på sitt hemspråk, skapar goda förutsättningar för att ge rätt stödinsatser och få en bra integration. Vi tar bl.a. emot ensamkommande barn och ungdomar med olika etniska bakgrunder. Afghan Kurd Arab Somalier Tobbe Öhman Isabel Domberg Hushållargatan 5, Sala Tel Framtid utan kaos? för människor som ingen vill se Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller det stöd ni behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Hur är det möjligt? Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds. inagårdsmodellen Daglig aktivitet Relationer & social träning Utveckling av intressen & fortbildning Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa Hög personaltäthet & adekvat medicinering Specialistkompetens Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga Unik tjänst för handläggare Snart lanserar vi vår nya hemsida där du också kommer att hitta en unik tjänst för att uppskatta och jämföra kostnader i samband med svåra placeringar. Tjänsten är tänkt som ett stöd till dig som behöver ta fram en budget eller en kostnadsuppskattning för en svår placering. Vill du veta mer? Besök oss i vår monter på Socialchefsdagarna i Stockholm den September. Eller kontakta oss direkt, så berättar vi mer. eller telefon: INA-ANNONS-185x122.indd :21

8 Ludde jobbar med jämna mellanrum som narkotikahund på avdelningen Mellösa. Att inte kränka Rättigheter viktiga på Meby 8

9 På Meby är ungdomarnas rättigheter i fokus. De har kvar sina mobiltelefoner, de erbjuds urinprov, erbjuds timeout, har rätt att ta tillbaka sina medgivanden och får information om att de inte behöver stanna. Starka utbrott har minskat men oron ökat. Det krävs längre tid för att ungdomarna ska landa och bli motiverade till förändring. Men lagarna följs. Text och Foto: Kerstin Karell Inne i personalrummet på avdelningen Mellösa som hör till Meby behandlingshem ligger jaktlabradoren Ludde lugnt på golvet. Husse är Tomi Vilenius, föreståndare, placeringsansvarig och en av tre ägare. Han har i alla år haft hundar och bruksträning som ett stort intresse. Ludde var tänkt som en vanlig familjehund men Tomi blev intresserad av specialsök och har utbildat Ludde till narkotikahund. Tanken var att i förebyggande syfte använda honom i verksamheten på Meby behandlingshem Mellösa och Båvensnäs för att droger inte skulle komma in på hemmen. Genom att låta Ludde söka kan vi förebygga att det kommer in droger. Det är för ungdomarnas bästa, ett skydd för dem, säger Carl Jägare som är delägare och KBT terapeut, sköter upphandlingar och utbildningar. Mindre kränkande med Ludde Men sedan Socialstyrelsen gjorde en tillsyn i mars 2011 upphörde Luddes arbete. Tomi informerades om att han fick fortsätta använda hunden för sök i allmänna utrymmen men inte vid sök i ungdomarnas rum. Vi får först och främst endast genomsöka en ungdoms rum när det finns en mycket stark misstanke om att det finns vapen eller droger där. Då tillfrågas ungdomen också att vara med. Men vi tycker att det känns mindre kränkande att Ludde nosar runt i en minut än att vi ska lyfta på allt och gå igenom lådor, säger Tomi. Han berättar att han fått samma reaktion från ungdomarna själva. Det ser mycket hellre att Ludde går en vända i rummet än att personalen gör det. Tidigare lät vi Ludde visitera en ungdom när vi misstänkte att det fanns droger efter till exempel ett besök hemma. Då satt ungdomen på en stol och det tog 15 sekunder. Vi fick så många positiva kommentarer av dem: Behöver jag verkligen inte klä av mig? Ni tänker alltså inte titta i mina fickor och i väskan? Men det arbetet gör Ludde inte längre. I beslutet från Socialstyrelsens tillsyn står inget om att Ludde finns i verksamheten eller vad en narkotikahund får och inte får göra på ett HVB. Men Tomi och Carl tar det säkra före det osäkra och låter inte Ludde komma in i ungdomarnas rum. Jag tycker det är synd. Speciellt som det är uppskattat av ungdomarna själva, säger Tomi. Han demonstrerar hur han övar med Ludde och gömmer en bomullstuss som varit i kontakt med narkotika i ett cd-fodral. Det tar inte många sekunder innan Ludde visar att han vet var tussen finns. Tomi tror att narkotikahundar skulle kunna göra mycket nytta på ett bra sätt inom HVB. Han vet genom sina kontakter inom bruksvärlden att många hundar anlitas för att söka just på HVB, med olika inriktning. Vi tar emot ungdomar enligt SoL och LVU med kriminell livsstil och drogproblematik, så vi vet att droger förekommer hos våra ungdomar och jobbar utifrån det. Men faktum är att alla som jobbar med ungdomar med social problematik kommer i kontakt med droger, det bara är så idag. De här ungdomarna provar och tar droger, något annat ska man inte tro. Ungdomarna får ha sina mobiler Carl och Tomi förklarar att så länge suget efter droger finns och de är lätta att få tag på så är det svårt för ungdomarna att hitta motivation till förändring. Eftersom dagens mobiltelefoner är som små datorer, med allt vad det innebär, var det tidigare mobilförbud på Meby. Ungdomarna fråntogs sina mobiltelefoner. Idag får de ha dem. Direkt efter Socialstyrelsens tillsyn 2011 lämnade vi tillbaka dem, eftersom det inte är tillåtet att ha ett mobiltelefonförbud, vilket vi hade då. Ungdomarna har enligt lag Vi får först och främst endast genomsöka en ungdoms rum när det finns en mycket stark misstanke om att det finns vapen eller droger där 9

10 Det tar inte många sekunder för Ludde att hitta den lilla bomullstussen som är instoppad i ett cd-fodral. rätt att kunna ta kontakt med vilka de vill när som helst. Men oron har ökat eftersom de hänger med i allt som händer hemma, säger Tomi. Ett HVB får inte ha ett generellt förbud mot mobiltelefoner. Däremot får det finnas individuella och tidsbegränsade lösningar. En ungdom, placerad enligt LVU, kan få lämna ifrån sig sin mobiltelefon i ett akut skede om det sker i samråd med placerande socialtjänst och ingår i den upprättade vårdplanen. Men de kan låna någon annans telefon. Nyligen hade vi faktiskt en flicka som själv sa att hon ville att vi skulle ta hennes simkort så att hon inte kunde ringa, men hon ville ha kvar mobilen för musikens skull. Att det händer hör inte till vanligheterna. Komma bort från hemmiljön Det tidigare syftet med mobilförbudet var att ungdomarna skulle komma ifrån sin hemmiljö helt och hållet. Genom att inte hela tiden vara i kontakt med kompisar som levde destruktivt och berättade om allt som hände, skulle det vara lättare att ta ett steg bort från droger och kriminalitet - påbörja en förändring. Kompisar är en sak, men den verkliga utmaningen för oss i personalen är att det är lätt att få tag på och beställa droger med mobilen. Att vi tillåter mobiltelefoner har fått oss att arbete på ett annat sätt, säger Carl. Det innebär bland annat att personalen Socialstyrelsens tillsyn Nedan följer några utdrag ur Socialstyrelsens två beslut daterade mars 2012 utifrån tillsyn på Meby Behandlingshem, Mellösa och Båvensnäs i mars Socialstyrelsens beslut Huvudmannen ska säkerställa att: - påtvingade kroppsliga ingrepp, i form av urinprov, inte förekommer i verksamheten. - det generella mobiltelefonförbudet upphävs då det saknar lagstöd. Urinprover Stöd i lag för att ta urinprov finns i LVU och gäller endast vid SiS-institutioner och då förutsättningar i 17 a LVU är uppfyllda. Ungdom som är placerad vid HVB som inte är SiS-institution kan inte tvingas lämna urinprov. En ungdom kan ibland av olika skäl samtycka till att lämna urinprov. För att ett sådant samtycke ska vara giltigt krävs att samtycket är frivilligt angivet, det vill säga att ungdomen till fullo förstår vad samtycket innebär och att samtycket när som helst kan tas tillbaka. När samtycket avges får det inte finnas något bakomliggande hot om sanktion eller vad som upplevs som sanktion. Avskiljning I 15 b och 15 c LVU finns bestämmelser om vård på låsbar enhet, vård i enskildhet samt vård i avskildhet. Bestämmelserna är endast tillämpliga under vissa i lagtexten angivna förutsättningar och endast vid SiS-institution. Ungdom som är placerad vid HVB som inte är SiS-institution kan således inte tvingas till någon form av avskiljning eller vård i enskildhet, eftersom det utgör en olaglig inskränkning av dennes grundläggande fri- och rättigheter. Mobiltelefonförbud 16 LVU reglerar möjligheten för SiSinstitution att omhänderta viss angiven egendom (t ex narkotika och alkoholhaltiga drycker) samt annat som kan vara till men för vården eller ordningen vid hemmet. Någon motsvarande bestämmelse avseende enskilt drivet HVB finns inte. Att generellt förbjuda ungdomar att ha sina mobiltelefoner saknar lagstöd. För ungdom som är placerad enligt SoL torde en inskränkning i användandet av egen mobiltelefon inte vara möjlig med mindre än att ungdomen själv och dess vårdnadshavare, om han eller hon är under 18 år, samtycker till reglerna kring detta. I princip torde detsamma gälla avseende ungdom placerad enligt LVU, men där har HVB en något större möjlighet att ingripa om det är nödvändigt för att kunna genomföra vården. 10

11 på Meby jobbar än mer intensivt med att motivera och att det blir många samtal om att använda mobilen. På ett sätt har vi en annan dialog med ungdomarna nu. Deras kompisar betyder allting för dem och när vi tar bort telefonen så tycker de att vi tar vi ifrån dem allt. Så är det inte idag. Men det tar längre tid för ungdomarna att landa i verksamheten och vara här i tanken istället för hemma, säger Carl. Vill veta exakt vad som gäller Tillsynen från Socialstyrelsen har satt igång mycket arbete på Meby, vilket de ansvariga tycker är positivt. Ungdomarnas rättigheter har startat många diskussioner med såväl personal som socialtjänst, Socialstyrelsen och jurister. Vi vill veta vad som gäller i olika situationer och har sökt svar på många funderingar. De här ungdomarna är utsatta på många sätt, säger Carl. Han förklarar att de haft många konstruktiva samtal med Socialstyrelsen och uppskattar tillsynerna. Tomi tycker att de oanmälda tillsynderna är mycket bra, de blir inte tillrättalagda utan visar vardagen på ett annat sätt. En tillsyn är något positivt. De anställda blir glada över att höra att de gör saker och ting rätt och vi får hjälp att tyda vad lagar och föreskrifter verkligen innebär i svåra situationer i vår verksamhet. Det är bara bra och hjälper oss att bli bättre, säger Carl. Med syfte att Meby ska vara en säker plats så har personalen tidigare använt något som de kallade avskiljning, men som numera heter timeout. Avskiljning mot en ungdoms vilja får endast förekomma på SiS institutioner. Hos Meby användes det om en ungdom var påverkad eller mycket hotfull eller våldsam. Då åkte en i personalen med ungdomen till en annan plats och stannade vanligtvis över en natt. Meby ska vara en trygg plats Om ungdomen i det skedet tillåts vara kvar i huset så blir det jobbigt och otryggt för de andra ungdomarna. Det blir oroligt. Vi vill att Meby ska vara en säker plats. Men samtidigt vill vi hjälpa och ta hand om ungdomen som är påverkad eller mår dåligt, det är därför vi tar en timeout. Vi har haft medgivande till avskiljning som ett villkor för att få vård och behandling på Meby, men vi har självklart aldrig, med våld, tvingat någon att lämna huset. Innan tillsynen så ingick information och medgivande om avskiljning i det boendekontraktet som ungdomen, socialtjänsten och vårdnadshavare undertecknade vid Adventum erbjuder vård, omsorg, boende och skola för barn och ungdomar Hos oss finns en etablerad förmåga att bemöta barn och ungdomar med känsla och värme, en mångårig behandlingskunskap och en bred psykiatrisk kompetens. På latin betyder Adventum ankomst. Med det vill vi understryka, att hos oss ska alla barn och ungdomar känna sig välkomna och att det alltid finns en möjlighet att starta om. Adventum har bedrivit HVB och barn- & ungdomspsykiatrisk verksamhet sedan Totalt har vi 5 enheter och 46 platser. Lanternan är en grundskola för elever i behov av särskilt stöd och/eller anpassad skolgång. Adventums målsättning är att hjälpa barn och ungdomar (9-21 år) till ett självständigt liv med ett stimulerande socialt samspel i form av vänner, relationer, meningsfull sysselsättning och lustfylld fritid. Vi gör utvidgade utredningar och bedömningar med psykiatrisk inriktning. Vi ger vård, omsorg, skola och boende där vi arbetar utifrån en strukturerad miljöterapi i vardagen - stödd av en psykiatrisk specialistkompetens i form av psykoterapi, dialektisk beteendeterapi (DBT), kognitiv beteendeterapi (KBT), krishantering och/ eller familjeterapi. För mer information kontakta: Peter Kult, , peter.kult@adventum.se 11

12 Tomi Vilenius och Carl Jägare är båda mycket positiva till Socialstyrelsens tillsyner och framförallt de oanmälda. inskrivning på Meby. Boendekontraktet finns fortfarande, som en bas för vilka regler som gäller i verksamheten. Men numera är formuleringarna annorlunda och ungdomens rättigheter, att de har rätt att säga nej och inte behöver gå med på till exempel timeout och urinprov står tydligt. Erbjuder ungdomarna timeout Det vi nu gör när en svår situationen uppkommer, till exempel när någon kommer tillbaka påverkad är att vi erbjuder ungdomen att ta en timeout en stund. De kan tacka nej och de kan när som helst lämna lägenheten där vi är under timeouten, vilket de även kunde och fick tidigare. Vi har inga låsta dörrar, säger Carl. Om ungdomen inte vill ta en timeout så är vi på översta våningen här i huset. Det är inte bra, men ett alternativ som vi måste ha. Går inte det så måste vi ringa polisen, säger Tomi. Urinprov förekommer mer sällan än de gjorde tidigare på Meby. Av flera orsaker. De får inte tas rutinmässigt utan bara erbjudas ungdomen om goda skäl för detta finns och de visar inte spår av alla droger som finns idag. När det är helt frivilligt och sanktionsbefriat att lämna urinprov så låter ungdomarna förstås bli att göra det om de till exempel har tagit droger under helgvistelse hos föräldrarna. Spice och många andra droger syns inte på ett urinprov, och vi märker ändå att ungdomen är påverkad, säger Carl. Det händer med jämna mellanrum att ungdomarna sticker från hemmen, rymmer, vilket blivit vanligare sedan mobilförbudet upphävdes. I början av en placering jobbar ungdomarna hårt för att komma härifrån. De pratar med sina kompisar hemma och ber dem komma och hämta dem. De känner drogsug, vet att de kan fixa det lätt genom ett telefonsamtal och är helt enkelt mer impulsiva, säger Carl. Men han konstaterar samtidigt att ungdomarna är glada över att de får ha sina mobiler och att de stora utbrotten som tidigare kommit på grund av att de varit avskurna från sin invanda vardag inte förekommer längre. Sedan har de även spontan kontakt med bra kompisar som peppar och tycker att de ska ta chansen att försöka förändra sitt liv. Det har hänt att Meby fått frågan varför de fortsätter att ta emot en så pass svår målgrupp när ungdomarnas rättigheter ibland försvårar för dem. Är det inte bättre att SiS, som har andra befogenheter, tar emot ungdomar med kriminalitet och missbruk? Bra med alternativ till SiS Vi tycker att det ska finnas alternativ till SiS. Det är inte heller alltid som det finns plats hos SiS för en akut placering, då kanske vi eller någon annan privat verksamhet kan ta emot ungdomen. Det händer allt oftare att ungdomarna inte kommer på besök för att sedan placeras ett par veckor senare, utan de kommer hit direkt, när det helt enkelt inte alls fungerar att vara kvar hemma, säger Tomi. Han konstaterar att skulle inte droger vara så tillgängligt i dagens samhälle så skulle det här med att ha tillgång till sina mobiltelefoner inte vara så konstigt eller svårt. Det är främst det som ställer till det. Vi är medvetna om att ungdomarna lättare kommer åt droger nu, säger Tomi. Kommentar från Socialstyrelsen gällande narkotikahundar. Tidningen SIL kontaktade Socialstyrelsen för att få klarhet i vilka regler som gäller för användande av narkotikahundar vid ett enskilt HVB. Från pressavdelningen meddelas att Socialstyrelsens jurister idag inte kan ge ett rakt svar på frågan, då den är komplicerad, utan hänvisar till en pågående utredning. Socialstyrelsen arbetar just nu med ett projekt där man ser över de rättsliga förutsättningarna för olika tvångs- och begränsningsåtgärder. I detta sammanhang kan bruket av narkotikahund komma att beröras. 12

13 STÖD, OMTANKE OCH TRYGGHET. OAVSETT. Vi erbjuder barn, ungdomar och vuxna med social problematik stöd och bästa tänkbara vård och behandling genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ- och familjeomsorgen. Vi erbjuder: HVB-verksamhet Familjehem Hem för ensamkommande flyktingbarn Resurspersonsboende Övriga tjänster: frosunda.se/individ-och-familj VI HJÄLPER TILL - DYGNET RUNT, ÅRET OM. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ. Kontakta vår placeringsjour, tel: Läs mer på: frosunda.se/individ-och-familj Vi kan Vår sak Frösunda har mer än 15 års erfarenhet inom omsorg. Nu erbjuder vi också individ- och familjeomsorg och bistår socialtjänsten i deras uppdrag att leverera en kvalitetssäkrad vård och omsorg. frösunda. omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

14 Var du bor spelar roll Text: Kerstin Karell Illustration: Christian Johnsson Spelar det någon roll vilket bostadsområde du växer upp i, sett till risken att hamna i ett drogmissbruk? Svaret är ja - det har betydelse. Det är 73 procent större risk att hamna på sjukhus på grund av drogmissbruk om du växer upp i ett fattigt bostadsområde jämfört med om du inte gör det. Eva Sellström är docent vid institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitet i Östersund. Hennes specialområde är inom folkhälsovetenskap och där har hon bland annat intresserat sig för vilken betydelse olika bostadsområden har för folkhälsan. Under 2009 jobbade hon tillsammans med Socialstyrelsen med en studie som publicerades Grunden för studien var drygt ungdomar födda från Stockholm, Göteborg och Malmö. Kriteriet var att de skulle ha bott i samma bostadsområde då de var mellan 13 och 15 år. Den åldern är en tid i livet när man påverkas mycket. Ungdomarna följdes sedan upp från 16 till 28 års ålder, det vill säga under 12 år, säger Eva. Fakta från olika källor Studien är longitudinell och baserad på registerdata utifrån olika källor, till exempel lisaregist. Den är genomförd med flernivåanalys för att särskilja hur mycket av den observerade överrisken som kan tillskrivas bostadsområdet, och vad som beror på individuella faktorer, som till exempel inkomst och utbildning. Frågan för studien var om det bostadsområde man bor i, under års ålder, har någon betydelse för hälsan. I studien delades bostadsområdena, utifrån åtta ursprungliga grupper, in i tre utifrån en kvot framtagen av Socialstyrelsen beräknad utifrån två olika ekonomiska parametrar för invånarna i bostadsområdena. Totalt 586 bostadsområden ingick i studien. Eva undersökte hur många ungdomar som hade vårdats på sjukhus på grund av drogmissbruk. någon gång under uppföljningstiden, det vill säga mellan 16 och 28 års ålder. Alla psykiatriska diagnoser ingick i de primära analyserna, men endast drogrelaterade diagnoser varierade i förekomst beroende på vilket bostadsområde man växt upp i. Av de drygt ungdomarna som bod- 14

15

16 de i samma bostadsområde från 13 till 15 års ålder så var det 453 stycken som efter den 12-åriga uppföljningen legat på sjukhus på grund av drogmissbruk. Även om en och samma person varit inlagd flera gånger så genererade det endast en sjukhusvistelse i underlaget. Toppen av ett isberg Det är en styrka i studien att vi använt hårda fakta och inte självskattningar. Samtidigt är det en svaghet att det bara är 453 stycken som legat på sjukhus, men det är ändå ett underlag. Det kan ses som toppen av ett isberg. Det spelar roll vilket bostadsområde man är uppvuxen i, säger Eva. Resultatet visade att så mycket som 8 procent av variationen kunde hänföras till vilket bostadsområde som ungdomarna hade växt upp i. Det är mycket som påverkar en ung individ som växer upp, till exempel familjen, skolan och det omgivande samhället. Att bostadsområdet står för 8 procent är i dessa sammanhang en relativt stor siffra. Resultaten av studien visar att det är 73 procent större risk att hamna på sjukhus på grund av drogmissbruk om individer växer upp i ett fattigt område. Kvoten per personer var 9,48 från de fattigaste bostadsområdena mot 2,38 i de rika områdena. Resultaten bekräftar det vi tror, att det är högre risk att bo i ett fattigt område, säger Eva och berättar att det som driver henne att hålla på med eländes-forskning är att, trots att resultaten är nedslående, så kan man faktiskt förändra genom att sätta in resurser på strukturell nivå och därmed nå förändring. Man kan göra väldigt mycket på strukturell nivå, bara man har viljan, som kan innebära skillnad på individnivå, säger Eva. Hon önskar att politiker skulle jobba mer aktivt för att förbättra miljön i många bostadsområden. Mycket kan göras Det man kanske inte tänker på är att om det klottras ner och förstörs i ett bostadsområde och underhållet är undermåligt så spelar det roll för hur människor mår i det området. Det finns mycket att göra, avslutar Eva. 16

17 Placeringsjourens App Appen som hjälper dig med Konstnadsfri placeringstjänst. Tillgängliga 24 timmar om dygnet. Matchar mot HVB och familjehem i hela Sverige. (Scanna qr-koden med din iphone) Socialtjänsten placeringsjouren.se Vi erbjuder placering i hela Sverige Placeringsjouren erbjuder drygt 350 behandlingsplatser för ungdomar från 13 år och uppåt. Vi tar emot såväl pojkar som flickor på våra kvalitetssäkrade HVB, resurspersonsboenden och familjehem runtom i Sverige. Utöver detta kan vi matcha alla Sveriges behandlingsplatser vid behov. Vi är tillgängliga dygnet runt När ni väljer att placera genom Placeringsjouren, så erbjuder vi oss att hämta eleven oavsett var denne befinner sig i landet. Detta kan vi göra under veckans alla dagar, dygnet runt. Vi tar även emot jourplaceringar. Placeringsgaranti När ni väljer att placera genom Placeringsjouren får ni en så kallad placeringsgaranti. Om något går fel där eleven placerats, så erbjuder vi annan lösning inom organisationen. Om ni godkänner förslaget står vi för transporter och allt praktiskt kring flytten. Vi garanterar ett professionellt överlämnande där all dokumentation/information om eleven tas till vara och vi garanterar också att eleven får fortsätta att arbeta på sin tidigare arbetsplats. Vi börjar aldrig om från början. Och vi ger aldrig upp på våra elever. Personligt handläggare När ni väljer att placera via Placeringsjouren får ni en egen handläggare som hanterar placeringen från förfrågan till undertecknat avtal. Er personliga handläggare matchar er förfrågan. Ni väljer om placeringen skall matchas endast mot kvalitetssäkrade behandlingsplatser, eller mot samtliga behandlingsplatser i hela Sverige. Handläggaren återkommer sedan med tre rangordnade förslag utifrån er elevs problematik. Kontakt Ni kontaktar oss antingen genom att mejla eller ringa. Ni får ingen reklam, inga utskick eller mejl direkt från några uppdragstagare. Ni blir alltd kontaktade av oss istället. Om ni önskar hjälper vi även till att sammanställa ett förslag/ utkast till interimistisk vårdplan utifrån det underlag ni ger oss. Oavsett om vårt arbete leder till en placering eller inte, så är servicen helt kostnadsfri. DYGNET RUNT HVB, familjehem, jourhem, resurspersonsboende i samarbete. Totalt över 350 behandlingsplatser i hela Sverige NY VERKSAMHET

18 Det självklara valet! Lövängen ligger inbäddat i grönska i samhällets utkant. Tre huslängor rymmer tillsammans 31 vårdplatser. Utöver det finns här två längor med kontor, idrottshall, gym, biograf, bibliotek och gemensamhetsutrymmen. Stall och ängar för hästarna samt fotbollsplan finns också på området. Nu tar vi nästa steg! Socialstyrelsen beviljade nyligen Lövängen tillstånd att inrätta tio nya vårdplatser, vilket ger oss totalt 31 platser. Arbetet har pågått hela sommaren och redan idag står vi rustade med både färdiga lokaler och den personal som krävs. Ytterligare ett exempel på att vi utvecklas är att all personal, inklusive timvikarier, har genomgått utbildning i dialektisk beteendeterapi, DBT. Uppdraget på Lövängen är ett av de viktigaste i min karriär, säger Gun Skillmark, legitimerad psykoterapeut inom KBT och legitimerad arbetsterapeut.

19 Lövängens socionom Johanna Danielsson i samtal med verksamhetschefen Lina Rancinger. Lövängen tar emot män, kvinnor och par mellan år, vi är ett behandlingshem och utredningshem med fokus på DBT, KBT, ESL och återfallsprevention. Vi skapar trygghet, behandlar och utreder den enskilde klienten med respekt oavsett vilken psykiatrisk diagnos som föreligger. Dessutom försöker vi i möjligaste mån tillgodose klientens behov i vardagen. Vi har ett brett utbud av aktiviteter, både inom och utom anläggningen, såsom bio, gocart, bowlingturneringar och många gemensamma utomhusaktiviteter. Vi har även egna hästar. Flertalet husdjur är också välkomna till oss. Vården och omsorgen är helt individuellt anpassad för att tillvarata och tillgodose klientens behov utifrån sjukdomsbild och vårdsituation. Vi utgår från diagnos, nivå och information om klientens psykiska funktion för att på bästa sätt kunna skapa en fast och strukturerad vardag med bästa tänkbara behandling och vård. Välkommen att kontakta oss! Mikael Andersson VD / Placeringsansvarig Lina Rancinger Verksamhetschef / Föreståndare Lövängen Appelholmsgatan 9, Stockaryd Tel , Fax info@lovangen.se Text, bild och form: Klassons Mediabyrå & Interweave Mediadesign AB, 2012

20 Förbjudna känslor är okej Text och Foto: Kerstin Karell Elina Sundström har växt upp med en ryggmärgsskadad mamma. Det fanns alltid assistenter hemma och att bli arg på mamma kändes inte okej, för henne var det synd om. Elina tryckte ner sina känslor och var en duktig flicka. Nu har hon skrivit en bok både för ungdomar i samma situation som hon själv var i och professionella som möter unga anhöriga. 20

21 Sedan första januari 2010 finns en lag i Sverige om att barn, upp till 18 år, har rätt till råd, stöd och information om en vuxen som barnet varaktigt bor med har funktionshinder eller psykisk sjukdom, allvarlig fysisk skada, sjukdom, missbruk eller plötsligt har dött. Stödet ska anpassas efter barnets ålder och mognad. När Elina Sundström var fem år gammal och henne bror två krockade deras mamma med en älg på väg hem från en fotbollsmatch. Jag minns ingenting från när olyckan hände eller tiden innan olyckan. Min mamma har alltid suttit i rullstol, det har varit självklart, säger Elina. Hon önskar att lagen om råd och stöd hade funnits då hon var liten, det hade hon behövt. Då hon blev äldre kom alla funderingar och känslor ikapp henne. Hon har förstått i efterhand att när olyckan inträffade var brodern mer utåtagerande än hon var och var upprörd och ledsen. Han fick därför mycket uppmärksamhet av både henne själv och pappan som mitt i vardagen med barn och jobb bar på mycket oro. Det var först osäkert om mamman skulle överleva. Efter en lång tid på sjukhus och rehabilitering kom hon hem och sedan dess fanns det alltid assistenter i hemmet. Alla i familjen förändras En människa förändras av en så svår olycka. Alla i familjen förändras. Nu i efterhand kan jag förstå att jag hade behövt någon att prata med, att jag hade fått ta plats. Någon hade behövt förklara för mig vad det egentligen var som hände och vad olyckan skulle innebära. Ställt frågor. Jag hade behövt gå i lekterapi för att på ett barns vis bearbeta det som hände. Hela min uppväxt förträngde jag mina känslor. Samtidigt säger min bror att han inte alls har samma tankar och känslor som jag. Men det är viktigt att alla erbjuds stöd. Det borde finnas några checkfrågor som kan vara en början i samtal med barn. Då Elina gick i högstadiet började kompisar fråga lite om hennes mamma och assistenterna som fanns hemma. Samtidigt kom tankar hos henne själv om hur deras familjeliv faktiskt var och hennes undangömda känslor kom upp till ytan. Jag har alltid tänkt och funderat mycket, jag är en känslomänniska. Visst kunde jag bli arg och sur på min mamma men jag tryckte alltid ner de känslorna. Av två anledningar. Det fanns alltid assistenter hemma. Även fast de har tystnadsplikt och var i ett annat rum så kändes det inte bra att skrika och gorma vid middagsbordet. Sen var det inte ok att vara arg på mamma, jag tyckte i alla fall att det inte var det. Det var ju synd om mamma, så henne fick jag inte bli arg på. Så får man inte känna, dumma, dumma Elina. En normal vardag När hennes funderingar och känslor började bubbla under ytan pratade hon med sin mamma som lyssnade och försökte förstå och förklara. Mamma är stolt över mig och att jag skrivit boken, men vi är olika som personer. Hon kan inte helt och hållet förstå mig och mina känslor. Jag beskyller varken henne eller min pappa för att vi intet pratat mer om olyckan och hur vårt familjeliv med assistenter varit. Vardagen var ju normal på något sätt och vi levde vårt liv. För att bearbeta både sin egen uppväxt och samtidigt hjälpa andra i samma situation började Elina läsa litteratur i ämnet och skriva på det som idag är boken: Jag är också viktig. Boken är tänkt att användas både av professionella som möter barn som är anhöriga och av ungdomar som själva är anhöriga. Boken kan användas praktiskt som till exempel kurslitteratur och innehåller frågeställningar efter varje kapitel. I boken har Elina Nu i efterhand kan jag förstå att jag hade behövt någon att prata med, att jag hade fått ta plats 21

22 En olycka händer så plötsligt och en förälder liksom bara försvinner samtidigt som den andra föräldern mår dåligt refererat både till intervjuer med experter, litteratur, forskning och även intervjuat unga anhöriga. Jag fick kontakt med dem på olika forum och de har fått berätta sin berättelse. Det är mycket som jag känner igen mig i, framförallt de som också har erfarenhet av hur det är att ha assistenter hemma och som blev drabbade av en trafikolycka i familjen. En olycka händer så plötsligt och en förälder liksom bara försvinner samtidigt som den andra föräldern mår dåligt. Det som alla unga anhöriga i boken har gemensamt är att de känner skam och skuld över sina förbjudna känslor och tankar. Samtidigt har många fått extra styrka av situationen och är stolta över sina familjer, på grund av att man har gått igenom något svårt tillsammans och för att familjemedlemmarna visat sig så starka. En del barn växer upp för fort och tar stort ansvar medan andra tar avstånd och flyttar hemifrån tidigt. I familjer där man inte pratar om allt får barnen extra känselspröt. Det har även jag men jag kan många gånger ha svårt att tolka vad det är för känslor jag tar in. Jag känner av stämningar och humör fastän de inte är uttalade. Hon tar som ett exempel att om alla i en familj är ledsna så blir det lätt så att det lilla barnet ska göra alla glada genom att till exempel vara extra skötsam eller en lustig figur. Många barn är duktiga på att hålla uppe fasader, men man vet inte alltid vad som pågår inuti. Elina Sundström Ålder: 21 år. natur och friluftsliv, hästar, politik Bor: För tillfället på Lillsveds och samhälls- och miljöfrågor, idrottsfolkhögskola, på Värmdö. psykologi och hälsa. Sysselsättning: Studerar Läser helst: Verklighetsbaserade böcker eller tidningar till hälsopedagog, personlig tränare, gruppträningsinstruktör och massör Drömjobb: En arbetssituation om ovan nämnda intressen. på Lillsved. där jag får kombinera hälsa och Tidigare studier: Journalistik skrivande och samtidigt ha gott inriktning människa, miljö på om tid för nära, kära och stalliv. Södertörns Högskola, två år. Tror på: Att alla människor kan Ett år kvar, gör nu ett uppehåll i lära dig något och att du har studierna. svaren på de stora frågorna Intressen: Umgås med vänner, inom dig. Inte lätt att ändra på tankar och känslor Elina berättar att hon själv, på ett inte intellektuellt plan, förstår varför hon reagerat och känt som hon gjort och till viss del även gör idag, men att det inte är så lätt att ändra på sina känslor och tankar. Jag har till exempel svårt att se att relationer ska vara en lång tid och har svårt att hålla i dem. Det finns alltid en känsla av att inte komma för nära, för något kan hända så att hela situationen förändras. Det beror säkert på olyckan och konsekvenserna av den, som rörde om allt i vår familj. Det gav en undermedveten medvetenhet om att allt plötsligt kan ryckas bort. Hon uppmanar alla vuxna och professionella att ställa de där extra frågorna, att inget ska vara outtalat och att det ska vara öppet att prata om vad man känner och vad man får känna. Att barn förstår vad som händer, hur allting hänger ihop och känner sammanhang är en skyddsfaktor som gör att de, trots att de får vara med om svåra saker, kan må bra - både som barn och vuxna. Andra skyddsfaktorer för barnen kan vara idrotter, att vara i stallet eller skolan som ofta är en fristad. 22

23 Elina har idrottat mycket och alltid tyckt om att vara ute i naturen. Den ger mig kraft, styrka, lugn, ro och glädje. Naturen är jätteviktig för mig. Hon hoppas att hennes bok ska öka kunskapen om hur det är för barn och ungdomar att växa upp med en förälder eller ett syskon som har ett funktionshinder eller psykisk ohälsa. Hon vill tro att lagen från 2010 innebär att alla barn blir sedda även om hon tvivlar på att det är så. Det finns så många frågor som behöver svar: Får jag bli arg på mamma fastän hon är sjuk? Kan man sörja en person som faktiskt lever? Elina säger att svaret på frågan är ja och vill sprida det till andra barn och ungdomar som funderar och har förbjudna tankar. Vinn sidan 64 Helhetslösning Solberga by erbjuder en helhet för barn och ungdomar med boende/korttidsvistelse, skola och fritidsaktiviteter i en vacker och levande bygemenskap. Vår styrka är förmågan att skapa ett socialt sammanhang för den enskilde som bygger på trivsel och trygghet. Fokus på dem vi finns till för Upprättande av planer och pedagogiska insatser sker alltid i nära samverkan med brukare och vårdnadshavare. En röd tråd i Solberga bys pedagogik är att utveckla elevernas självbestämmandeförmåga. För elever som har svårt att kommunicera, erbjuds alternativ kommunikation i form av bildstöd, pecs, samtalsmatta m.m. Våra årliga kundundersökningar visar på hög nöjdhetsgrad! Vi har särskola för barn och ungdomar mellan 7-17 år, klass 1-9, samt elevhem, korttidshem och fritidsverksamhet med tillstånd enligt LSS. Föreningen Solberga by är en ideell förening utan vinstintresse Casator Care erbjuder trygg och säker omvårdnad, behandling, rehabilitering, särskilt boende och utredning inom målgruppen mammor med barn och människor med behov av psykiatrisk vård. Ledorden i vår verksamhet är trygghet, kvalitet och integritet. Utdrag ur boken Jag är också viktig Li Matsson 14 år, vars mamma fick en hjärnskada då Li var 8 år. Mamman var på sjukhus och hamnade sedan på rehabiliteringen. Jag var livrädd så fort telefonen ringde för jag tänkte att det kunde vara läkaren som skulle säga att mamma var död. När läkaren ringde blev jag skakig. Jag tänkte på mamma väldigt mycket. Ibland när Li känner sig nedstämd går hon och sätter sig för sig själv och bara tar det lugnt och tänker igenom vad det är hon är ledsen för. Ibland vill hon vara ifred, säger hon, men oftast vill hon prata av sig sedan och hon mår bättre av att prata med någon som bryr sig. Man ska nog inte försöka hålla det jobbiga för sig själv. Man bestämmer hur mycket man vill berätta för andra, men det är bra om man kan berätta allt man känner för någon eller några bästa vänner. I början var det jobbigt att berätta, men nu är det lätt att prata eftersom jag gjorde det från början och vännerna vet. När hon tänker tillbaka på tiden före hjärnskadan känns det overkligt. Hon har fått en helt annan syn på livet, med erfarenheten att man kan vara så nära döden, gå igenom det och må bra. Den största skillnaden Li kan komma på är att de tidigare gjorde mycket spontana saker som att åka och shoppa eller resa iväg någonstans. Nu krävs mer planering och ansträngning. Välkommen till Casator Care! Villa Lindö Villa Lindö Sörgården Behandlingshem Utredning & tjänster Behandlingshem Behandlingshemmet vänder Vi utför utredningsuppdrag Vården ges i första hand till sig till mammor med barn och tar emot akutplacerigar. människor som är i behov av (0 till 12 år och medföljande Målgruppen är förälder med psykiatrisk vård enligt SOL till syskon upp till 15 år) samt barn, familjer med barn och medicinskt färdigbehandlade gravida kvinnor med gravida kvinnor. med psykiska funktionshinder. psykiatrisk problematik, Verksamheten är förlagd i Vi har både HVB och särskilt psykosocial problematik centrala Kalmar. Plats finns boende. och/eller missbruksproblematik. för upp till 8 personer (barn 0-13 år och medföljande syskon upp till 16 år). Kontakt: Anna Karlsson Tel: anna@casatorcare.se Kontakt: Anna Karlsson Tel: anna@casatorcare.se Kontakt: Cecilia Friberg Tel: cecilia@casatorcare.se Casator Care Norra Vägen Kalmar

24 Kortnyheter Starka reaktioner mot att stoppa LOV i Boden Ett socialdemokratiskt förslag att stoppa valfriheten inom hemtjänsten i Boden har väckt starka reaktioner, både nationelt och i Boden. Orsaken till förslaget är att kommunen har ett ekonomiskt underskott. I Boden har 200 personer privata utförare och i kommunens egen utvärdering fick de privata utförarna betyget 4,9 medan den kommunala hemtjänsten fick 4,4. Källa: Svenskt Näringsliv Förena Care vann upphandling i Lomma Förenade Care har vunnit upphandlingen av fem särskilda boende, all hemtjänst i ordinärt boende i Lomma kommun samt servicetjänster såsom inköp, tvätt och städning. Avtalstiden är från och med 1 januari 2013 till och med 29 februari 2016 med möjlighet till två års förlängning vid två tillfällen. Många kommuner klarar inte tidsgräns Förra året anmäldes ärenden till Socialstyrelsen på grund av att kommunerna inte klarade tidsgränsen för beslut fattade i socialnämnden inom SoL och LSS. Första halvåret i år hade förseningsrapporter kommit in. Förra året var det tre procent av ärendena som drevs vidare till domstol, hittills i år drygt fem procent. Tre av fyra ärenden gäller SoL, de övriga LSS. Källa: SR.se Zdravko Miholic ny chef på Eknäs Den 1 september tillträdde Zdravko Miholic som institutionschef på SiS ungdomshem Eknäs i Enköping. Han återvänder därmed till den institution där han började inom SiS för 13 år sedan. Närmast kommer han från SiS ungdomshem Lövsta. Ny socialchef i Ystad Ystads får en ny socialchef som heter Dan Kjellsson. Han arbetar nu som områdeschef för LSS och socialpsykiatri i Svedala kommun och efterträder Pelle Östervall i december. Källa: Ystads Allehanda Språk och kultur försvårar i vården Kommunikationsproblem på grund av språkliga och kulturella skillnader kan leda till osäkerhet att sjukdomshistorian uppfattats korrekt, att tolkningen förenklas och att fler återbesök och undersökningar görs. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet där forskare undersökt hur patienter med invandrarbakgrund, läkare och tolkar upplever vårdmötet. Vård på lika villkor är något som de flesta tar för självklart. Men hur ser det ut i verkligheten? Och hur påverkar kulturella och språkliga skillnader och olika referensramar vårdmötet? Det har distriktsläkaren Eivor Wiking vid Centrum för allmänmedicin i Stockholm intresserat sig för. I sin doktorsavhandling har hon studerat hur invandrarpatienter som behöver tolk, distriktsläkare och tolkar uppfattar vårdmötet och vad det kan leda till om det inte alltid är lyckat. Forskningen är utförd med enkätfrågor och djupintervjuer på tolv vårdcentraler i Stockholm. Totalt Barns egna ord om psykisk ohälsa Många barn med psykisk ohälsa mår sämre än vad de berättar, visar en ny rapport från BRIS Se hela mig! Barns egna ord om psykisk ohälsa. Rapporten visar att barnens stödoch vårdbehov inte blir tillgodosett bland annat på grund av att vården är utformad utifrån ett vuxenperspektiv, inte ett barnperspektiv. Barn med psykisk ohälsa får därmed inte den hjälp de behöver, med risk för allvarliga konsekvenser för barnet. Nästan var femte kontakt med BRIS handlar om psykisk ohälsa, vilket sammantaget gör det till ett av de vanligaste skälen till att barn och unga kontaktar BRIS. Rapporten Hur mår du? Cómo estás? Ce mai faci? Nasılsın? deltog 62 patienter från Chile, Iran och Turkiet, 74 tolkar och 75 distriktsläkare. Av resultaten i avhandlingen framgår att cirka hälften av patienterna som haft tolk vid läkarbesöket upplevde kommunikationsproblem på grund av språkliga och kulturella skillnader. Det ledde bland annat till att de kände sig osäkra på om deras sjukdomshistoria och information uppfattats rätt. I intervjumaterialet framkom även att tolkarna kände osäkerhet, som i vissa fall kunde leda till att de anpassade tolkningen och förenklade ord. I de fall läkarna kände sig osäkra Se hela mig! Barns egna ord om psykisk ohälsa bygger på barn- och ungdomskontakter till BRIS om psykisk ohälsa. Kontakterna togs med BRIS från maj 2010 till maj 2011 och kontakterna har valts utifrån att de i första hand handlat om självdestruktivitet, självmord/självmordstankar, ätstörningar eller annan psykisk ohälsa. Barnens berättelser visar att de ofta mår sämre än vad de berättar för vuxenvärlden. Anledningarna är flera; de berättar om professionella som inte kan bygga förtroendefulla relationer där barnen vågar berätta hur de verkligen har det. De berättar om vuxna som att allt var korrekt uppfattat kunde det leda till fler återbesök och undersökningar. Nära 40 procent av läkarna tyckte inte att tiden för konsultationen var tillräcklig. Men närmare 90 procent av tolkarna upplevde att patienterna var nöjda. Och bland läkarna trodde 85 procent att patienterna var nöjda med samtalet. Det överensstämmer rätt väl med patienternas egna upplevelser som beskrivs i avhandlingen. Cirka 80 procent av patienterna kände sig respekterade för sin kultur, personlighet och önskemål. Det är höga siffror, trots upplevda kommunikationsproblem. Samtidigt verkar de kulturella och språkliga skillnaderna begränsa möjligheten att förmedla fakta, tankar och känslor. Konsekvensen kan bli att patienten får fel eller ingen behandling alls, fast de skulle behöva det, menar Eivor Wiking. Både läkare och tolkar efterlyste mer utbildning om kulturell kompetens i vården. inte uppfattar deras signaler och inte agerar och om vuxna, framför allt i skolan, som inte hanterar sekretessen kring barnet på rätt sätt. De berättar också om professionella som får barnen att känna att det är deras eget fel att de mår dåligt och som inte tar orsakerna till barnens psykiska ohälsa på allvar, om stödinsatser som är kortsiktiga och fragmentariska, och om vuxna som är dåliga på att lyssna. Flickor är i övervägande majoritet i kontakterna med BRIS om psykisk ohälsa. Av de kontakterna handlade 94,6 procent om flickor och 5,4 procent om pojkar. 24