EXAMENSARBETE IP-TELEFONI STEFAN HOLMGREN OLA LUNDQVIST. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETARPROGRAMMET C-NIVÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE IP-TELEFONI STEFAN HOLMGREN OLA LUNDQVIST. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETARPROGRAMMET C-NIVÅ"

Transkript

1 2002:209 SHU EXAMENSARBETE IP-TELEFONI Framtiden för telekommunikation? STEFAN HOLMGREN OLA LUNDQVIST Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap 2002:209 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 IP telefoni framtiden för telekommunikation? IP telephony the future of telecommunications? Examensarbetet utfört på: Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Data- och systemvetenskap av: Stefan Holmgren Ola Lundqvist Luleå Handledare Hugo Quisbert, Luleå Tekniska Universitet

3 Förord Denna rapport är resultatet av vårt examensarbete som gjordes under vårterminen 2002 och avslutar våra studier vid Luleå Tekniska Universitet. Vi vill här passa på att tacka de personer och företag som hjälpt till och gjort detta arbete möjligt; Hugo Quisbert, som varit vår handledare och kommit med många värdefulla tips och idéer. De respondenter på de företag som vi har med i vår fallstudie för att de tagit sig tid att ställa upp på intervjuer. Alla de lärare och studenter som deltagit på seminarierna och där kommit med konstruktiv kritik, vilket förhoppningsvis har bidragit till att förbättra detta arbete. Luleå Stefan Holmgren Ola Lundqvist

4 Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av datanät blir allt större, och företag lägger mycket pengar på att hålla sig väl framme i utvecklingen. Samtidigt är dagens teleräkningar av en sådan dignitet att mycket pengar läggs ned på detta område också. Syftet med vår rapport är att undersöka om IP-telefoni, där datanät baserade på IP (Internet Protocol), även kan förmedla samtal på ett för företagen tillfredsställande sätt. På detta sätt kan stora pengar sparas, då det traditionella telenätet kan rationaliseras bort. Vi begränsade oss till att undersöka tre företag som idag använder IP-telefoni. Vi lämnade den tekniska bakgrunden till hur IP-telefoni fungerar och gick istället in för att ur det slutanvändande företagets synpunkt visa på fördelar och nackdelar med IP-telefoni. Vi kom fram till att IP-telefoni har en mängd egenskaper som är minst i paritet med traditionell telefoni. Men på ett antal områden finns luckor, och här krävs utveckling för att IP-telefoni ska kunna anses vara att föredra framför traditionell telefoni.

5 Abstract The development and expansion of computer networks is increasing in significance, and companies are spending a lot of money keeping ahead in the development. The telephone invoices are concurrently of such dignity that a lot of money is spent in this area too. The purpose with our thesis is to explore if IP telephony, where computer networks based on IP (Internet Protocol), also can intermediate phonecalls in a for the companies satisfactory way. This way, a lot of money can be saved, as the traditional telecommunications network can be made redundant by efficiency. We have restricted our work to examine three companies who are using IP telephony today. We left the technical background to how IP telephony works and focused our attention to from a using company s point of view show pros and cons with IP telephony. We came to the conclusion that IP telephony has a number of characteristics that are at least in parity with traditional telephony. But in some areas there are gaps, and these areas demand development for IP telephony to be considered better in comparison with traditional telephony.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMOMRÅDE FORSKNINGSFRÅGA SYFTE AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER IP-telefoni Telefoniansvarig Vardaglig användare TEORI IP-TELEFONINS HISTORIA GATEWAYS Hur fungerar den? Eko PSTN-NÄTVERK (KRETSKOPPLADE NÄTVERK) IP-NÄTVERK (PAKETFÖRMEDLANDE NÄTVERK) SKILLNADER MELLAN PAKETFÖRMEDLANDE OCH KRETSKOPPLADE NÄTVERK TCP/IP ETT SAMTAL Sampling och digitalisering Överföring FÖRDRÖJNINGAR SHANNON OCH WEAVERS KOMMUNIKATIONSTEORI QUALITY OF SERVICE Vad är Quality of Service? Quality of Service parametrar Bandviddens nyckelroll IP-TELEFONI ENLIGT STATSKONTORET IP-TELEFONI ENLIGT GORALSKI OCH KOLON Reducerad kostnad vid långdistanssamtal Mera samtal per bandvidd Mera och bättre utbud av tjänster Effektivaste användningen av IP SAMMANFATTNING AV TEORI METOD UNDERSÖKNINGSANSATS FORSKNINGSANSATS VAL AV ORGANISATIONER/ANALYSENHETER DATAINSAMLINGSMETOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID ANALYS METODPROBLEM Validitet... 25

7 3.6.2 Reliabilitet EMPIRI FÖRETAG A FÖRETAG B FÖRETAG C RESULTATREDOVISNING Telefoniansvarig Vardaglig användare Resultatsammansättning ANALYS PRIS SÄKERHET TILLFÖRLITLIGHET LJUDKVALITÉ MERVÄRDEN OCH ANVÄNDARVÄNLIGHET SLUTSATSER OCH METODDISKUSSION SLUTSATSER Pris Säkerhet Tillförlitlighet Ljudkvalité Mervärden Vårt resultat Övrigt METODDISKUSSION Validitet Reliabilitet FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING REFERENSER BILAGOR

8 1 Inledning Den 11 september 2001 kraschade två passagerarplan in i de två tornen som utgjorde World Trade Center i New York, U.S.A. När de personer som fanns kvar i skyskraporna försökte ringa ut för att varsko räddningsmanskapet om var de befann sig upptäckte de att telefonlinjerna slutat att fungera. Det fanns dock ett företag i byggnaden som implementerat IP-telefoni, och detta gjorde att de kunde kommunicera med omvärlden och berätta många viktiga detaljer om situationen inne i tornen vilket ledde till att flera liv kunde räddas. 1.1 Bakgrund IP-telefoni är ett relativt nytt koncept, vilket innebär att telefonsamtal rings över ett datanät som är baserat på IP (Internet Protocol). Traditionell telefoni, eller PSTN (Public Switched Telephone Network) som är den engelska termen, har länge varit dominerande när det gäller röstkommunikation. Då detta fungerar bra har inte viljan att ersätta detta med något bättre infunnit sig i speciellt hög grad. Idag är utbredningen av datanät väldigt stor, i och med Internet och företags olika intranät, och detta har medfört en önskan att kunna utnyttja dessa nät också för röstkommunikation. För detta finns många anledningar, vilka vi kommer att gå in på under teoriavsnittet. En är dock att organisationer genom att utnyttja samma datanät och utrustning för både datatrafiken och röstkommunikationen kan göra stora besparingar, då man använder ett nät istället för två. IP är en svit signaleringsprotokoll som används i Internet, men som också dominerar inom företag när det gäller intern datakommunikation. I flera år har ett omfattande utvecklingsarbete pågått i syfte att utnyttja denna befintliga infrastruktur också för telefoni, det vill säga att förmedla telefonsamtal över IP-baserade nättjänster IPtelefoni. Tekniken går i korta drag ut på att samtalet paketeras till digitala signaler, vilka skickas över ett nät med IP-protokoll (Internet är ett alternativ) till mottagaren. Det finns dock enligt Stadskontoret (2000) vissa problem med tekniken, bland annat hur försäljare av IP-telefoni ska kunna garantera fullgod ljudkvalitet, uppfylla kraven på tillförlitlighet och tillgodose kapacitetskraven på de lokala datanät som ska bära telefonin. Problematiken ligger bland annat i att ljudpaketen måste komma fram i en jämn ström och i rätt ordning för att det ska låta bra. Då IP-telefoni fraktas som en digital signal så kan det när ett nät är hårt belastat hända att paketen helt eller delvis faller bort, vilket leder till att ljudet blir ryckigt eller obefintligt. 1.2 Problemområde Eftersom många företag i dagens moderna samhälle besväras av höga telefonräkningar, så skapas ett behov efter en billigare lösning som alternativ till det analoga telenät som används för våra vardagliga samtal. 1

9 Ett av problemen med traditionell telefoni är att för att skapa ett samtal behövs en telefonlinje som ligger fast under hela tiden samtalet pågår. Uppkopplingen går genom en dedikerad väg av noder fram till mottagaren. Problemet med traditionell telefoni är att när en telefonkabel går av eller på annat sätt blir obrukbar, så kommer samtalen som skulle gå över denna kabel att brytas. Ett annat problem är att dessa telefonkablar har en maxgräns för hur många samtal som kan ringas under ett givet tillfälle, när detta antal är uppfyllt kan alltså ingen annan ringa över denna förbindelse förrän någon har avslutat sitt samtal. 1.3 Forskningsfråga Vilka egenskaper har IP-telefoni jämfört med traditionell telefoni? 1.4 Syfte Att undersöka IP-telefoni och dess egenskaper för att se om det kan anses vara attraktivt jämfört med traditionell telefoni ur en slutanvändande organisations perspektiv. 1.5 Avgränsningar Då IP-telefoni är ett så nytt begrepp och fortfarande under utveckling finns det idag ingen allmänt accepterad standard för hur IP-telefoni ska se ut. Många utvecklare skyndar på utvecklingen av sin produkt för att den ska nå ut till marknaden, och därför finns så här i startskedet en stor skillnad i hur de olika varianterna är uppbyggda följaktligen också vad de kan göra. Det finns en mängd olika sätt att använda sig av IP-telefoni, vilket också framgår av definitionen, vilken följer under avsnittet definitioner nedan. Denna uppsats ska inte gå in på tekniska detaljer som till exempel hur en telefon eller dator utrustad med möjlighet till IP-telefoni är uppbyggd. Den ska istället belysa IPtelefoni som sådant, oberoende vad man sitter vid eller håller i när man talar. Uppsatsen begränsas också till att undersöka företag med egna IP-nät. Vi har valt att avgränsa oss till att undersöka med företag som grund, detta för att IPtelefoni inte finns i någon större utsträckning hos privatpersoner ännu, och att de största vinsterna finns att göra hos just företag. 1.6 Definitioner Här följer ett antal definitioner av uttryck som vi använder oss av i texten. Detta avsnitt finns med för att beskriva och klargöra vår definition av begreppen. 2

10 1.6.1 IP-telefoni IP-telefoni är transport av telefonsamtal över ett nät, oavsett om traditionella telefoner, multimedia PCs eller för ändamålet speciellt avsedda terminaler (IP-telefoner) tar del i samtalen och oavsett om samtalen helt eller bara delvis går över ett nät baserat på IPprotokoll. Vi har valt att göra denna definition på grund av att det med IP-telefoni går att ringa på flera olika sätt. Huvudsaken är dock att samtalet under någon del av den sträcka det ska transporteras skickas över ett nät som är baserat på IP-protokoll paketerat i bitar. Om samtalet inte hela vägen skickas över detta nät har alltså ingen betydelse, utan det kan alltså teoretiskt gå över det vanliga analoga telenätet som ljudvågor under en del av sträckan Telefoniansvarig Den telefoniansvariga på de företag vi intervjuat har ansvaret för telefonin. Med detta impliceras att denna person har ingående information om hur telefonin är uppbyggt på sitt företag, för att kunna svara på frågor angående pris, säkerhet, tillförlitlighet med mera Vardaglig användare En vardaglig användare är anställd på ett företag/organisation och har kontakt med IPtelefoni i sitt vardagliga arbete, och använder sig av en IP-telefon vid samtal. Detta innebär att en vardaglig användare kan svara på frågor angående ljudkvalité, tillförlitlighet och mervärden med mera. 3

11 2 Teori I detta kapitel kommer vi att gå igenom de teorier som vi anser vara väsentliga för att lyfta fram de egenskaper och åsikter som finns angående IP-telefoni. 2.1 IP-telefonins historia Industrin kring IP-telefoni tog enligt Deveaux (2000) fart 1995 med uppfinningen av en datortelefon av VocalTec. VocalTec skapade telefon med mjukvara och ett grafiskt användargränssnitt som tillät en användare av en sådan telefon som var uppkopplad mot Internet och utrustad med dator att prata direkt med en annan användare. VocalTec fick snart många konkurrenter och redan vid slutet av 1995 hade ytterligare ett tiotal företag gett sig ut på marknaden med egna produkter. Dessa produkter medgav dock från början bara möjligheten att ringa mellan två datorer. För att göra IP-telefoni till ett alternativ till PSTN var utvecklarna nu tvungna att konstruera någon typ av brygga mellan IP-datanät och PSTN, vilket löstes med en gateway. Deveaux (2000) skriver vidare att denna gateway utvecklades till att transformera en digital/analog signal till ett datapaket och komprimera paketet så att det kunde hanteras av ett IP-baserat nätverk. Problemet var att ingen standard accepterades, och detta gjorde att olika utvecklare följde sin egen väg, vilket ledde till inkompabilitet mellan utrustningarna på marknaden. För att kunna ringa med IP-telefoni var det tvunget att finnas likadana gateways på ändpunkterna för samtalet, för att samtalet skulle omtransformeras rätt. IP-telefoni industrin fortsatte att utvecklas i en snabb takt och redan 1996 utvecklades den första gatewayen (gateway) som gjorde det möjligt för IP-telefonin att interagera med ett PSTN. 2.2 Gateways Gateways är enligt Intel (1999) nyckeln till hur IP-telefoni kan göras tillgängligt för alla. Genom att göra en brygga mellan den traditionella kretskopplade telefonin och Internet, kan gateways erbjuda möjligheterna hos IP-telefoni till den terminal i världen som är vanligast, billigast, mest mobil och enklast att använda; standardtelefonen. Gateways klarar också ett problem hos IP-telefoni, nämligen adressering. För att kunna adressera en annan användare på en multimedia PC så måste uppringaren veta den användarens IPadress. För att kunna adressera en annan användare med en gateway, behöver uppringaren dock bara veta den användarens telefonnummer, vilket ju är enklare att komma ihåg. 4

12 2.2.1 Hur fungerar den? Konceptuellt, så fungerar telefongateways enligt Intel (1999) så här: På en sida, en gateway bryggar till telefonvärlden. Den kan kommunicera med vilken telefon som helst i världen. En telefonlinje kopplas till denna gateway på denna sida. På andra sidan, en gateway bryggar till Internetvärlden. Den kan kommunicera med vilken dator som helst i världen. Ett datanätverk kopplas till denna gateway på denna sida. En gateway tar standardtelefonsignalen, digitaliserar den (om den inte redan är digital), komprimerar den signifikant, paketerar den för Internet genom att använda Internet Protocol (IP), och routar den till en destination över datanätverket. En gateway vänder på operationen, för paket som kommer från datanätverket och ut till en telefon. Båda operationerna (kommer från och går till telefonnätverket), sker på samma gång, genom att tillåta full duplex (tvåvägs) konversation. Intel menar att ett antal konfigurationer kan byggas från denna operation. Telefon-tilldator eller dator-till-telefon kan ske med en gateway. För telefon-till-telefon måste två gateways användas. För att erbjuda internationella långdistanstjänster med gateways, så kan till exempel en organisation placera en gateway i varje land. Genom att komma förbi de internationella kopplingsavgifterna, och även komma förbi nationella långdistansavgifterna, så kommer dessa konfigurationer att kosta betydligt mindre än den traditionella kretskopplade tjänsten. Bild 2.1 Gateways i ett nätverk 5

13 2.2.2 Eko I en typisk konfiguration så är enligt Intel (1999) två gateways kopplade till analoga telefoner via en digital, lokal switch. Telefonsystemet utövar generellt ingen ekoutplåning på lokala kretsar, utan eko finns men är inget problem på lokala samtal. Detta för att fördröjningen inte är tillräckligt stor för att ekot ska komma tillbaka som en separat sändning. Telefonsystemet tar däremot hand om ekot på långdistanssamtal. Efter tiden det tar för ekot att komma tillbaka genom nätverket till den talande, upplevs det som ganska störande. IP-telefoni representerar ett unikt fall. Tekniskt används lokala kopplingar, och därför hanterar inte systemet själv ekot. Men eftersom långdistanssamtal rings, så kommer ekot att störa sändningen om det inte tas om hand. Därför måste IPtelefonigateways hantera ekot och ta bort det. 2.3 PSTN-nätverk (Kretskopplade nätverk) Enligt Jensen, Gjelstrup och Berti (2000) är den väsentliga skillnaden mellan PSTN och IP-nätverk sättet uppkopplingen sker på. PSTN är kretskopplat (circuit-switched), vilket innebär att en uppkoppling skapas när samtalet introduceras för att sedan hållas under hela tiden samtalet pågår. Denna uppkoppling går genom en dedikerad väg av noder till mottagaren, och vid varje nod så kommer inkommande signal att routas eller switchas till samma utgående kanal under hela tiden för samtalet utan fördröjning. När samtalet introduceras allokeras en bandvidd på 64 kbps, och denna bandvidd ligger fast oberoende av vad som sägs, det vill säga om man pratar eller om det är tyst. Jensen et al. menar att kretskopplade nät lämpar sig perfekt för överföring av realtidstrafik som tal, video och så vidare. Kretskopplade nät kan jämföras med traditionella telefonsystem där man upprättar en förbindelse, överför data och till sist kopplar ned förbindelsen. Bild 2.2 Illustrativ bild av ett kretskopplat nät. 2.4 IP-nätverk (Paketförmedlande nätverk) Ett IP-nätverk däremot är ett paketförmedlande nät (packet-switched), vilket innebär att data delas upp, numreras och sänds i en sekvens av bitar, kallade paket. Enligt Erikson, Fahlgren och Lingefjärd (1999) så routas varje paket genom noderna i nätverket efter en väg som inte bestämts i förväg, och paketen tar olika vägar oberoende av vilken väg 6

14 föregående paket tog. Eftersom paketen åker olika vägar så tar det olika lång tid för dem att komma fram till destinationen, och det innebär i sin tur att paket kan komma fram i en annan ordning än i den de skickades. Enligt Jensen, Gjelstrup och Berti (2000) allokeras ingen fast bandvidd i paketförmedlande nät och det kan därför sägas vara mer effektivt, eftersom nätet kan användas för annan trafik när det inte finns någon data att sända och författarna menar vidare att paketförmedlande nät är lämpliga för ren dataöverföring. Bild 2.3 Illustrativ bild av ett paketförmedlat nät. 2.5 Skillnader mellan Paketförmedlande och Kretskopplade nätverk Ett paketförmedlande nät har några skillnader gentemot ett kretskopplat nät. Enligt Erikson, Fahlgren och Lingefjärd (1999) så finns följande skillnader hos paketförmedlande nät: Tillgängliga fysiska linjer utnyttjas effektivt (flera samtal kan samtidigt dela på linjerna). Det kan göras mycket driftsäkert (paket kan skickas alternativa vägar om en viss linje är bruten eller överbelastad). Nät med olika hastigheter kan kommunicera med varandra (eftersom paketen behandlas individuellt). Det är möjligt att prioritera viktiga paket så att dessa får företräde. Vid jämförelse med kretskopplade nätverk kan IP-nätverk bära fler antal samtal över samma bandvidd, på grund av att det är paketförmedlat och komprimerat. Det finns inte heller några uppkopplingsavgifter eller gränsavgifter för långdistans- eller internationella samtal, därför kan tjänsten erbjudas till lägre priser. Vidare så kan IP-telefoni innebära minskade utgifter genom att företag kan använda samma nät för både telefoni och datatrafik. Jensen, Gjelstrup och Berti (2000) menar att i paketförmedlande nät är det normalt ingen bestämd bandvidd reserverad för en förbindelse, utan alla anslutna applikationer delar på den totala bandvidden. Eftersom att dessa nät utnyttjas bättre är det tekniskt billigare att sända ett paket på paketförmedlande nät än på ett kretskopplat nät. De negativa med att ingen bestämd bandvidd blir reserverad för varje enskild förbindelse är om belastningen på nätet vid ett tillfälle är stor. Då kan det effektiva utnyttjandet av bandvidden innebära 7

15 att varje förbindelse får för lite bandvidd för att fungera tillfredställande. Följden blir då att ljudkvaliteten blir sämre. Vidare menar Jensen et al. att i kretskopplade nät ska mottagar- och sändarhastigheter vara desamma eftersom mottagaren och sändaren är direkt sammankopplade. I paketförmedlande nät kan hastigheterna vara olika eftersom routrarna, om de är högt belastade, innehåller databuffertar där data kan lagras tillfälligt. I kretskopplade nät genomförs ett anrop, medan däremot datapaket sänds direkt i paketförmedlande nät. När ett anrop utförs så ska mottagaren kvittera anropet innan sändaren får sända data. I kretskopplade nät sänds därför inte data om inte mottagarterminalen accepterar anropet, men i paketförmedlande nät sänds datapaket utan mottagarens medgivande. Skillnader i kretskopplade nät gentemot paketförmedlade nät. Jensen, Gjelstrup och Berti (2000) säger att eftersom paketen lagras i routrar innan de vidarebefordras uppstår varierande fördröjningar i ett paketförmedlat nät beroende på routrarnas belastning. Ett sådant nät blir därför inte lika lämpligt för realtidstrafik som ett kretskopplat nät. I ett kretskopplat nät fördröjs signalerna endast med paketets överföringshastighet, medan fördröjningen kan variera ganska kraftigt inom ett paketförmedlat nät. Se kap 2.8 Fördröjningar. Paketens ordningsföljd kan garanteras i ett kretskopplat nät enligt Jensen et al., medan paketens ordningsföljd inte kan garanteras i paketförmedlande nät. Kretskopplade nät garanterar en fast bandbredd eftersom samma överföringskanal ställs till förfogande under hela datafasen. I paketförmedlande nät garanteras ingen fast bandbredd eftersom de anslutna applikationerna kan generera större trafik än vad routrarna kan hantera. Detta innebär att ett kretskopplat nät inte utnyttjas lika effektivt som ett paketförmedlande nät eftersom en fast bandbredd reserveras vid en kommunikation. Detta även om inte kommunikationen behöver hela bandbredden hela tiden, men samtidigt så är man garanterad en fast bandbredd som gör att kvalitén på samtalet blir tillfredställande. 2.6 TCP/IP Som nämnts förut så fungerar IP-telefoni på datanät baserat på IP. Eller ännu hellre, på datanät som använder sig av TCP/IP-protokoll. För att verkligen förstå finessen med IPtelefoni behöver man förstå de grova dragen av TCP/IP-protokoll, och därför följer här en kort översikt till denna typ av protokolluppsättning. TCP/IP anger egentligen två protokoll, men används som samlingsnamn för hela den protokolluppsättning där de brukar förekomma. TCP/IP tillhandahåller möjligheten att koppla ihop flera nätverk av varierande typ, och används på Internet men också flera privata LAN (Local Area Network). Protokolluppsättningen används på paketförmedlande nät och den delar upp kommunikationsuppgiften i flera olika delar eller moduler vilka kan kommunicera med 8

16 motsvarande delar i andra system. En del i ett system tillhandahåller tjänster till andra delar inom systemet och använder i sin tur tjänster från andra delar. För att förklara modellen kan vi använda oss av en illustrerad modell med skikt. TCP/IPmodellen är inte en modell med strikta skikt på samma sätt som OSI-modellen (Open Systems Interconnection). Även om användandet av alla skikt inte är obligatoriskt är det enligt Jensen, Gjelstrup och Berti (2000) lämpligt att beskriva modellen med fem skikt. I en skiktad modell så kommer protokollen i ett givet skikt att använda tjänster vilka tillhandahålls av protokoll vilka återfinns i det underliggande skiktet. TCP/IP-skikt 5. Applikationsskikt 4. Transportskikt 3. Internetskikt, Nätverksskikt 2. Datalänkskikt 1. Fysiskt skikt Protokoll Telnet, SMTP, , WWW TCP eller UDP IP Frame Relay, ATM, SMDS, HDLC Modem, 56k, T1, E1, V.35, Sonet Bild 2.3 TCP/IP-modellen 5. Applikationsskikt Detta lager inkluderar alla hög-nivå applikationsprogram och tillhandahåller kommunikation mellan processer eller applikationer på olika system. Dessa protokoll använder tjänster givna av UDP (User Datagram Protocol) eller TCP (Transmission Control Protocol) i transportskiktet. 4. Transportskikt Uppgiften i detta lager är att skapa och upprätthålla en koppling mellan två kommunicerande system. De protokoll som arbetar på denna nivå tillhandahåller end-toend data transfer services. Protokollen gömmer detaljerna av det underliggande nätverket från applikationsskiktet och kan till exempel inkludera mekanismer för tillförlitlighet. En portidentifierare i transportprotokollmeddelanden refererar till applikationer i högre skikt. Två huvudsakliga protokoll används i detta skikt, TCP och UDP. TCP är kopplingsorienterat, och tillhandahåller en så kallad virtuell krets mellan två processer. TCP inkluderar regler för att formatera meddelanden, skapa och avsluta virtuella kretser, flödeskontroll, sekvensiering och felhantering. Protokollet ser till att datapaketen når sin slutdestination i samma ordning som de sändes, och paket som tappats under vägen sänds igen. TCP är ett pålitligt protokoll som kan garantera felfri överföring mellan två ändpunkter i ett nätverk (eller ett nätverk av nätverk). Det kan dock inte garantera en snabb kommunikation och är därför inte lämpligt för realtidsöverföringar som till exempel är fallet med IP-telefoni, men tjänar alltså sitt syfte för applikationer som behöver en felfri kommunikation. UDP är ett enklare protokoll, vilket tillhandahåller en end-to-end data transfer som otillförlitlig och saknar konstant koppling mellan noderna som kommunicerar. UDP tappar inte tid i skapandet och avslutandet av virtuella kretsar 9

17 och är lämpligt för tidskritiska applikationer vilka inte behöver TCPs sekvensiering eller flödeskontroll. UDP är lämpligt för applikationer med överföring av ljud och bild. 3. Internetskikt, Nätverksskikt Nätverksskiktet är vad som håller ihop hela TCP/IP-modellen. Dess uppgift är att tillåta värdar att sända paket in i ett nätverk, och att låta dessa paket resa oberoende av varandra till sin destination. Skiktet definierar ett paketformat och det officiella protokollet IP (Internet Protocol) som verkar i detta skikt. IP utför en datagramtransport (kopplingslös) genom nätverket. Data sänds mellan källa och destination genom ett eller flera kopplade nätverk av samma eller olika typer vilka är sammankopplade av så kallade routers. Det huvudsakliga jobbet som IP-protokollet har är att skicka paket till rätt mottagare. IP är ett otillförlitligt protokoll och garanterar inte att alla paket når sin destination. Vidare tillhandahåller det inte heller repeterad sändning av borttappade paket eller sekvensiering av paket. Denna typ av tjänst måste där detta eftersträvas i såna fall tillhandahållas av ett skikt på högre nivå. 2. Datalänkskikt TCP/IP-modellen säger inte mycket om de två nedersta skikten, utom att varje värd måste kopplas till nätverket på något sätt, som gör att den kan sända paket med hjälp av IPprotokoll. Detta skikt tillhandahåller det logiska gränssnittet mellan ett slutsystem och ett delnätverk. 1. Fysiskt skikt Detta skikt definierar hur data ska sändas fysiskt, som till exempel vilket medium som ska användas för överföringen, hur ska data kodas, krypteras med mera. 2.7 Ett samtal IP-telefoni är en realtidsöverföring av röstsignaler vid användande av IP över det publika Internet eller ett privat datanätverk. IP-telefoni implementeras genom nätverk av gateways, som utgör gräns mellan PSTN och IP-nätverk, vilket kan vara Internet, företags intranät eller privata IP-nätverk. När ett samtal rings, så tar en lokal gateway emot PSTN-samtalet, vilket sedan komprimeras och paketeras för att sändas över datanätverket till en destinationsgateway. Här packas samtalet upp och dekomprimeras för att slutföras över PSTN Sampling och digitalisering När uppringaren på detta sätt länkas till en annan användare, så kommer en gateway att sampla och digitalisera uppringarens röst, detta görs genom PAM (Pulse Amplitude Modulation). 10

18 Analog signal Samplad version av den analoga signalen: PAM Bild 2.4 Hur en analog signal representeras som PAM. De faktorer som styr hur bra kvaliteten blir på signalen som överförs är enligt Hersent, Gurle och Petit (2000) dessa: Frekvensen av samplingarna. Den totala mängden av olika teckenuppsättningar (antalet bits) som används för att koda signalen. Den samplade digitala signalen har vidare enligt Hersent et al således ett stort kvalitetsspektra, och ju tätare mellan samplingarna och större antal bits som representerar ljudvågen, desto bättre överensstämmer den digitala och den analoga signalen med varandra. När digitaliseringen är gjord komprimeras signalen för att uppta mindre utrymme Överföring De komprimerade paketen sänds enligt Bergqvist och Sandberg (1999) till den andra användaren genom att använda Transmission Control Protocol/Internet Protocol (TCP/IP). När paket blir sena eller förloras, så kommer mjukvaran att hoppa över tomrummen som uppstår och helt enkelt förkasta de sena paketen när de till slut kommer, om de alls gör det. Detta kan skada ljudkvalitén och ibland, när stockningen av paket blir för stor, orsaka att samtalet bryts. Fördröjning är alltså ett problem inom IP-telefoni, och orsakas enligt Bergqvist och Sandberg till största del av processerna med kodning och överföring. Först måste som sagt talet digitaliseras och komprimeras för att kunna skickas över ett datanät, och denna process tar givetvis en viss tid i anspråk. Även trafiken över nätverket ger upphov till 11

19 förseningar, det vill säga antalet routrar som ljudpaketen måste passera och hur stor trafikbelastning som ligger på nätet vid tillfället för överföringen. Vid hög trafikbelastning menar Bergqvist och Sandberg att routrar inte kan hantera alla paket samtidigt och av denna anledning har routrar en buffertkö, vilken växer när många paket kommer hit samtidigt. Författarna skriver vidare att då paketen tar olika vägar över nätet, så varierar tiden det tar för paketen att komma fram, och fördröjningen är ett faktum. Denna fördröjning kallas jitter och får ljudet att låta hackigt. En ytterligare del i problemet är att om ljudet ska sållas från jitter så kommer fördröjningen att öka. Valet står mellan en långsam kommunikation där allt som sägs hörs och en snabb konversation där vissa delar kan falla bort. Om graden av jitter är stor, så kommer enligt Bergqvist och Sandberg vissa paket att komma fram i fel ordning, vilket leder till att mottagarsidan förkastar paket som kommer för sent. Att tappa paket kan också uppstå om trafikbelastningen är stor och buffertköerna till routrarna blir fulla, de kan då inte ta emot fler paket och dessa tappas bort på vägen. Fenomenet med borttappade paket kan om det rör sig om en ansenlig mängd paket leda till en oförståelig konversation. När denna trafik routas över det publika Internet, så menar Bergqvist och Sandberg att vilken uppkoppling som helst kan bli dålig, beroende på hur paketen routas och hur pass upptagna noderna där routingen bestäms är. I företags intranät, eller kontrollerade IPnätverk, så är infrastrukturen mer kontrollerbar, och då bör IP-telefonin kunna matcha prestandan hos vanlig telefoni. 2.8 Fördröjningar Ljudkvaliteten i ett IP-nätverk kan variera kraftigt, detta beror till stor del på de olika sorters fördröjning som uppstår, och vad de i sin tur ger upphov till. Genom att förklara de olika fördröjningarna här, hoppas vi kunna ge en förklaring till skillnaderna i ljudkvalitet. Enligt Davidson och Peters (2000) finns tre olika typer av fördröjningar. Spridningsfördröjning Ljuset hastighet genom vakuum är ca km/s, och elektroner färdas genom koppar eller fiberoptik med ungefär km/s. Om man då betänker ett fibernätverk som sträcker sig över halva jordklotet (som ju blir den längsta väg man kan tänka sig på jorden), så ger det upphov till en fördröjning enkel väg på ungefär 70 ms. Även om Davidson och Peters (2000) påpekar att denna fördröjning i det närmaste är omöjlig att uppfatta för det mänskliga örat, så är det ändå en faktor i den totala fördröjningen. Hanteringsfördröjning Applikationer som hanterar ljudströmmen på sin väg genom nätverket genererar hanteringsfördröjning. Hanteringsfördröjning är enligt Davidson och Peters (2000) ett problem och måste givetvis också hanteras inom PSTN, men det är ett ännu större problem i miljöer där ljudet ska digitaliseras och paketeras. Om varje röstbit generar 10 12

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Vilka innovationer och tekniker som blir marknadsframgångar är svårt att sia om! Inferior Winners Cobol vs Algol/Pascal

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Kan vi lita på Internettekniken?

Kan vi lita på Internettekniken? Kan vi lita på Internettekniken? Per Hurtig Per.Hurtig@kau.se Datavetenskap Agenda Telefoni Internet Telefoni över Internet? Forskning vid Karlstads Universitet Sammanfattning Alltid tillgängligt Telefoni

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Föreningen SNUS (Swedish Network Users Society) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade promemoria.

Läs mer

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI 2 ASCOM IP-DECT Ascom är ledande inom trådlös telefoni för professionella användare. Våra lösningar är kända för sin flexibilitet, tillförlitlighet

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Omtentamen i Datakommunikation för E2 Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Från användare till användare. (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och

Läs mer

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Dubbelt så mycket till halva priset Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Vilka är vi? Internationell consulting gentemot operatörer, ISPer, service providers och företag. Från powerpoint

Läs mer

Nätverk Hemma. Ur filmen Tre Glada Tokar m. bl.a Nils Poppe Preforbia.se 1

Nätverk Hemma. Ur filmen Tre Glada Tokar m. bl.a Nils Poppe Preforbia.se 1 Nätverk Hemma Han ringer på hos en jättelik karl för att demonstrera sin dammsugare. Hemmet är synnerligen välstädat och det finns inte ett dammkorn någonstans. Men "försäljare Rhuter" vet råd. Han tar

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst. Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De

Läs mer

Krav på kundens LAN och gränssnitt DataNet

Krav på kundens LAN och gränssnitt DataNet Information 1/9 Krav på kundens LAN och gränssnitt DataNet Bilaga till offert/avtal Det här dokumentet innehåller konfidentiell information som berör kunden och Telia och får inte föras vidare till tredje

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Så här enkelt kommer du igång med dina tjänster.

Så här enkelt kommer du igång med dina tjänster. Östersundsbostäders kommunikationsnät Användarguide Så här enkelt kommer du igång med dina tjänster. sid Bredband, telefoni och TV Vårt nya kommunikationsnät är ett öppet fiberoptiskt nät. Innehåll Så

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning 1. Inledning... 2 2. Att göra inställningar... 2 3. Grundinställningar för Telia SIP-anslutning... 3 4. Inställningar

Läs mer

Krav på kundens LAN och gränssnitt ProLane

Krav på kundens LAN och gränssnitt ProLane Information 1/8 Krav på kundens LAN och gränssnitt ProLane Bilaga till offert/avtal Det här dokumentet innehåller konfidentiell information som berör kunden och Telia och får inte föras vidare till tredje

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, , D.

IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, , D. IP-telefoni (Voice over IP) Jonas Myhrman, 790921-5530, D. 1. INTRODUKTION IP-telefoni, eller VoIP (Voice over IP) som det också kallas, tillåter användare att föra telefonsamtal över datanätverk istället

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Ver. 19734. Guide. Nätverk

Ver. 19734. Guide. Nätverk Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg

Läs mer

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert?

Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? Hur gör man ett trådlöst nätverk säkert? http://www.omwlan.se/artiklar/sakerhet.aspx 2010 07 30 En av de första artiklarna jag skrev på omwlan.se för ett antal år sedan handlade om säkerheten. Säkerheten

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se

Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät www.stadsnat.karlstad.se Inledning Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät innebär att i stort sett få obegränsade

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Läs mer

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Tidsfördröjningskompensation i distribuerade nätverksmiljöer Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Av: Oscar Andersson 820109-5638 Andreas Sjöstrand 800508-0117

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se 790502-8531 Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-09-05 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation: Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav Telia Centrex IP DataNet Generella krav 1 Vad du behöver veta om Centrex IP med bärartjänsten DataNet Det här dokumentet är avsedd för din telefoni/dataavdelning och innehåller information om vilka generella

Läs mer

Wilhelm Käll. Rapport Trådlösa nätverk 2014-05-21

Wilhelm Käll. Rapport Trådlösa nätverk 2014-05-21 Rapport Trådlösa nätverk Wilhelm Käll 2014-05-21 Innehåll Introduktion... 1 Site survey... 2 Kabelhantering... 8 Säkerhet och felsökning... 9 Reflektioner... 10 Appendix... 18 Appendix A D204... Appendix

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept

Läs mer

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam. IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Innehåll. Om Stadsnät

Innehåll. Om Stadsnät 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med

Läs mer