FÅGELBLADET. Nr Mars. Brunsiska på Klockaregatan, Nybro, 3 januari Årgång 29 Nummer 117 INNEHÅLL

Transkript

1 FÅGELBLADET Nr Mars Årgång 29 Nummer 117 Upplaga 130 ex. Lösnummerpris 20 kr Bankgiro INNEHÅLL Ledare Redaktionsruta Exkursionsrapporter Kallelse Upprop Påminnelse En fågellokal Bild Sponsor Om en fågel Favoriter i repris På hemmaplan Information Ur obsboken Puff ÖSOFaktuellt Aktuella observationer.. 21 Aktiviteter Brunsiska på Klockaregatan, Nybro, 3 januari 2013 Foton: Derrick Häggqvist

2 NYBRO-EMMABODA FÅGELKLUBB, Upplandsgatan 2, NYBRO STYRELSE Ordf. Torgny Berntsson Karsamåla LÅNGASJÖ V. ordf. Göran Cedertorn S:t Sigfridsv NYBRO Sekr. & Ulf Edberg Upplandsgatan NYBRO kassör ulf_edberg@yahoo.se V. sekr. Anders Brattström Gjutaregatan 3 C EMMABODA anders.brattstrom@spray.se Ledamot Fabian Idensjö Karsamåla LÅNGASJÖ f.idensjoe@gmail.com Ledamot Mikael Johansson Villagatan 22 B NYBRO kmj01@live.se Ledamot Knut Åberg Persmåla NYBRO k.i.aberg@telia.com REVISORER Ordinarie Roger Halling Nylandsvägen NYBRO Ordinarie Sverker Petersson Kulla NYBRO sm7ths@telia.com Suppleant Fredrik Bjerding Trädgårdsgatan FÄRJESTADEN fredrik.bjerding@edu.morbylanga.se Suppl. Alexander Giselsson Polhemsg. 23 D KARLSKRONA a_giselsson@hotmail.com VALBEREDNING Ordinarie Erland Lindblad Tjädervägen VIRSERUM erlandlindblad@hotmail.com Suppleant Dan Jonasson Turevägen VISSEFJÄRDA jonasson_dan@bredband.net Suppleant Tomas Dulin Stop 20 NO-1680 SKJÆRHALLEN NORGE tadulin@hotmail.com HEMSIDA PÅ INTERNET Webmaster Sverker Petersson Kulla NYBRO sm7ths@telia.com MEDLEMSAVGIFTEN Använd bankgiro Uppge namn (även på familjemedlemmar) och adress. En tidning per hushåll är standard, uppge om ni vill ha fler för spridning på arbetet e.d. Fullbetalande 80:- Ungdom (t.o.m. 18 år) 25:- Familjemedlemmar 10:- totalt, oavsett antal. FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, NYBRO Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar redaktionen ej! REDAKTÖR Ulf Edberg Upplandsgatan NYBRO ulf_edberg@yahoo.se TRYCKNING Hans Lundgren Bökevara EMMABODA hans.lundgren@emmaboda.se

3 LEDARE ETT NYTT ÅR En spännande tid väntar, man funderar på vad det gångna gnagaråret kommer föra med sej och om pollineringen fungerar. Hasselnötterna har varit lätträknade liksom rönnbären. Men hur det än blir så är det här med tävlingar något som borde locka fler deltagare än som nu. Smålandsracet, Sträckräkning (European Birdwatch), Strömstarederbyt och snart Vårfågelkalendern för att nämna några av våra återkommande tävlingsinriktade aktiviteter. Det viktiga är inte nödvändigtvis att vinna, utan glädjen av att deltaga. Vad som helst kan dyka upp där ute i fågelmarkerna, de flesta observationerna sker för min del annars genom vindrutan utmed vägarna. Det känns dock som om detta år kommer bli ett s.k. mellanår vad gäller våra trogna stannfåglar, men omsvängningar kan ske snabbt och de flesta av våra vänner har ju möjlighet att flytta på sej till lämpligare häckbiotoper p.g.a. den avverkningshysteri som råder inom skogsbruket. Det har hittills i år varit skrämmande artfattigt vid fågelmatningen, många tomtkryss saknas, jag har t.ex. inte ännu sett: domherre, grönfink, grönsiska, korsnäbb, gröngöling, spillkråka, kråka, kaja, gulsparv, pilfink och ej heller hört någon uggla. Säkert är det så att vissa arter som jag matar året runt har tillfälligt övergett denna del av byn och sökt sej till andra ställen. Det finns ju vänligt folk som lägger ut stora pengar på fågelfrö m.m. Man får i alla fall hoppas på att det kan vara orsaken. Vi får se vad fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten slutar på. Slutligen: glöm för all del inte rapportera in första obsarna av våra kära sommargäster till Vårfågelkalendern. Karsamåla 31 januari 2013 Torgny Berntsson, ordförande REDAKTIONSRUTA OTURSÅR? Vi har nu kommit en bit in på Det har ännu inte märkts att 13 skulle vara mer otursbringande. Man får hoppas att det fortsätter så. I det här numret finns lite av varje och som vanligt är det ett välmatat vårprogram. Vi hoppas ju på att det ska komma en vår med mycket fågelsång och många trevliga fågelobservationer. Bland alla dessa vitt skilda exkursioner hoppas vi att det finns något för alla smaker. I förra numret skrev jag att vi planerar att åka till Ryningen ett öppet datum för att höra på dubbelbeckasin ifall någon dyker upp i år också. Förra året rastade minst en dubbelbeckasin vid vallen i Trånshult och man kunde höra spel mellan 5 och 13/5. Vill man följa med så kan man höra av sig före 1/5 till Torgny Berntsson. Han håller koll och samlar ihop ett gäng när det blir dags att åka startade spelet mellan och Jag vill tacka alla fotografer som har bidragit med fina fågelfoton. Som vanligt är de bäst i färg i pdf-versionen på vår hemsida där de kommer en månad senare än papperstidningen. Nybro 12 februari 2013 Ulf Edberg, redaktör

4 EXKURSIONSRAPPORTER SMÅLANDSRALLYT 3-4 NOVEMBER Totalversionen Smålandsrallyt drog över 300 skådare Under Allhelgonahelgen den 3-4 november, var det full fart i markerna i Småland. Då genomfördes det traditionella artrallyt, där lokalklubbarna tävlar om att se så många arter som möjligt inom sitt verksamhetsområde, från kl dag ett till kl dag två. Årets upplaga blev det fjortonde året som tävlingen omfattar klubbar från hela landskapet. Landskapets samtliga 21 lokalklubbar var anmälda, och totalt deltog 302 skådare under helgen. Rallyt har blivit en uppskattad programpunkt under hösten och ett sätt att hålla samman gemenskapen mellan lokalföreningarna i ett stort landskap. Till rallyts art måste vi utse hökuggla, som hittades av 8 lokalklubbar! Hultsfred och Skillingaryd/Vaggeryd lyckades även pricka in höstens invasionsart, tallbiten, medan bändelkorsnäbb bara sågs i Jönköping. Rördrom sågs i Oskarshamn, berglärka hittades i Västbo, svart rödstjärt i Oskarshamn, svarthätta och gransångare hittades av fyra klubbar och lappsparv noterades i Jönköping och Aneby. Totalt noteras hela 151 arter i Småland under Allhelgonahelgen, där rekordet för tävlingen ligger på 155 arter från Kalmar OF segrar igen Allhelgonahelgen bjöd i år på regn och höstrusk, men också på värme och mycket fågel. När nu listorna i Smålandsrallyt 2012 räknats samman vinner Kalmar på 120 arter. Tvåa blir Jönköpings FK på 113 arter, som också hade flest skådare ute under helgen med 30-talet personer. På tredje plats hittar vi skådarna från Oskarshamnsbygden, som når 109 arter. Hökuggla blev årets art Helgen bjöd på många överraskningar. Kalmar hittade både vitnäbbad islom och ägretthäger och vid Revsudden sattes nytt sträckrekord för tretåig mås med 44 ex 4 nov. Tretåig mås noterades även i Jönköping, Tjust, Oskarshamn och Ljungby. Ägretthäger sågs också i Aneby. I Jönköping överraskade kentsk tärna och ladusvala, där den sistnämnda även hittades i Oskarshamn. Kungsörn och pilgrimsfalk hittades av tre klubbar och roligt att järpen hittas av hela 11 klubbar. Trana fanns i obsboken hos Kalmar och Tjust, medan Jönköping var ensamma om kärrsnäppa och jorduggla. Hökuggla vid Derasjö 3/11. Foto: Stig Ljungdahl Resultatlista Lokalklubb Antal arter 1 Kalmar OF Jönköpings Fk Oskarshamnsbygdens Fk Växjö Fk Tjust OF Ljungby Fk 99 7 Västbo Fk 97 8 Höglandet (Ane/Eks/Tra) 92 9 Fk Hultsfred 87 9 Alvesta Fk 87

5 11 Värnamo OF Nässjö OK Tingsryds Fk Markaryds Fk Skillingaryd/Vaggeryds OK Vetlanda OK Uppvidinge Fk Nybro-Emmaboda Fk Sävsjö/Ruskenprickarna 58 [Hela resultatet finns på en Excelfil på startfliken på vår hemsida En av våra skådare obsade en obestämd Anser-gås så vi borde haft 60 arter, men det fick jag veta för sent. Red.] Nästa år kör vi igen. Tävlingsledningen Ronny Johansson ÅSNEN 18 NOVEMBER 2012 Ingen mer än jag åkte från Nybro denna morgon, men vid Tvillingsgrindarna anslöt först Rodney och sedan vår ledare Torgny. Vi for Flaken förbi och stannade till först vid södra Sirköbron. Ja, vi hade ett kortare stopp dessförinnan på vägen norr om Urshult där vi bl.a. såg ormvråk, koltrast, stare, sidensvans, skata, nötskrika och några små siskor som vi inte kunde bestämma helt säkert. Dessvärre tappade Torgny sin mössa där, så vi fick vända åter från södra Sirköbron för att hämta den. Rodney var kvar vid bron och såg bl.a. storskarvar. Nästa stopp var Kläcklingebron. Där stannade vi i en hel timme mellan och Det mesta av det vi fick på dagslistan kunde vi hitta här. Det lyfte en liten flock knipor precis när vi kom och de flög västerut. Kvar låg skrakar, 5 storskrakar och ett 20- tal salskrakar. Rodney hittade 3 skäggdoppingar och jag fick syn på en varfågel. Jag hörde en spillkråka på långt avstånd. Alldeles intill oss i vassen fanns en gärdsmyg som vid ett tillfälle sjöng. Blåmes, talgoxe, grönsiska, nötväcka och domherre var andra arter vi kunde kryssa här. Precis när vi skulle ge oss av passerade något oväntat en fiskmås. Norr om norra Sirköbron blev nästa stopp. Där flög det förbi en större hackspett. Skäggdopping, storskrake, knipa och storskarv såg vi från bron. Sen stannade vi till vid Bjurkärr för att fika. Där var helt fågeltomt och tyst som i graven. Längs vägen såg vi både kaja, kråka och korp. Som traditionen bjuder svängde vi av vägen norrut i Vrankunge och körde västerut mot Torne. Vid bron hittade vi äntligen gräsand, 1 hane och 2 honor. Vi for även över bron i jakt på pilfink och vid en matning i Torne hittade vi både pilfink, grönfink och faktiskt en bofink. Färden gick vidare förbi Kalvsvik och Jät till Lidhemssjön. Vid parkeringen fanns dels en flock grönfinkar med minst en bofink, två bergfinkar och två steglitser i. Dels var där en siskflock som innehöll både grönsiskor och gråsiskor. Ute på sjön låg ett 20-tal fiskmåsar. Vid fick vi bryta för Torgny och jag skulle till Osaby för ÖSOF:s räkning. Där hade Kronobergs Ornitologiska Förenings örngrupp ett möte. Vid visade Ambjörn Carlsson från SkOF bilder och berättade om örnprojektet i Skåne. Efter en kaffepaus blev det gruppdiskussioner där vi satt tillsammans med Lessebo och Uppvidinge. Strax efter 16 bröt vi upp och for tillbaka till startpunkten i mörkret. 31 arter markerades på kryssarkortet, verkligen magert, men mycket mer fanns inte att finna. Vi gick bet på örnar helt och hållet dessvärre, men bilderna vi fick se på Osaby vägde upp det mesta. Det var ett mycket givande och intressant föredrag. Vi hoppas på ett givande samarbete över länsgränsen med Örngruppen Kronoberg. Ulf Edberg

6 REVSUDDEN OCH KALMAR 2 DECEMBER 2012 På lördagskvällen var det barmark, men på söndagsmorgonen var allting översnöat utanför när jag tittade ut. Tre personer till hade trotsat vintervädret och tagit sig till Fågelvägen i Nybro. Med Stig vid ratten for vi iväg via Kalmar till Revsudden. Mellan Trekanten och Kalmar låg vi bakom en snöplog. När vi klev ur bilen vid vindskyddet hade vi inte sett en enda fågel. Till att börja med såg man Öland, men det försvann snabbt och en grå vägg låg mitt i sundet. Snöfallet varierade i intensitet och vinden växlade mellan svag och frisk. Oftast nordlig, men ibland yrde det snö från alla håll. Så långt söderut som man kunde se, ca 300 m, låg det ett par knölsvanar. I viken söder om vindskyddet låg till att börja med bara knipor, ca 50, men efter ett tag landade där minst 900 viggar. Bland dessa sågs minst en hona och en hane av bergand. Där fanns även ett fåtal gräsänder och storskrakar. Rakt öster om vindskyddet låg en ung ejderhane, en hälsing. Torgny såg även 2 ådor. Det enda betydande sträcket var några småflockar med sjöorre som drog mot söder. I luften flög det också förbi salskrake, först några honor och hanar mot hamnen och sedan 10 bländvita hanar åt motsatt håll. Ute vid fyren fiskade storskarvar och det lockade även trutar och måsar. Havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås kom med på listan. Rodney upptäckte en alka norr om vindskyddet. Det visade sig vara en tobisgrissla. Av tättingar kunde vi kryssa koltrast, gråsiska och en hona av sävsparv. Hon satt ytterst på udden. Vi for vidare mot hamnen, men hann bara ut till vägen innan vi stannade vid en fågelmatning. Där fanns talgoxe, pilfink, bofink, grönfink, koltrast och en större hackspett. Just som vi skulle åka vidare hördes pix! En stenknäck for förbi och landade i en björk. Ute i hamnen låg det lite olika flockar, men inget nytt till dagslistan. Inget nytt vid Enerevet. Nästa stopp blev Svensknabben norr om Ölandsleden. Här kryssade vi trädkrypare och blåmes bland hästhagarna. Ute på fjärden låg en enorm viggflock med lite storskrakar och några gräsänder. Vi hittade inget nytt i den. Sista stoppet blev vindskyddet på Tjärhovet med utsikt mot Grimskär. Här blev det äntligen dags för fika. Det var inte mycket fåglar att titta på. Ett par kråkor på Grimskär, några storskarvar, lite storskrakar och en och annan gråtrut var det hela. Plötsligt flög en utfärgad havsörn förbi mot norr och efter den en yngre fågel. Några gräsänder låg lite inåt Kalmar och vad var det mer? Stig gick iväg för att komma närmare, men halkade på en isfläck och slog i ryggen. Det kunde ha gått mycket värre. Den mystiska fågeln kunde Torgny, som var den ende som fått fram tuben, bestämma till en bergandhona. Just som vi skulle ge oss av fick vi se att en oljeskadad ung trut satt precis invid vindskyddet. Torgny matade den med bröd. Om det var det som fick en svärm av kråkfåglar att dyka upp ur tomma intet, vet jag inte, men troligen. Där kom massvis med kajor, några kråkor och även råkor. Till sist kryssade vi gråsparv vid Lotsfiket. På hemvägen sågs en ormvråk vid Dörby. med den inkluderad fick vi ihop 32 arter. Inte så pjåkigt med tanke på vädret. Snöandet fortsatte hela vägen till Nybro där 2 översnöade bilar stod och väntade. Ulf Edberg

7 BILDKVÄLL I EMMABODA 17 DECEMBER 2012 Ett 20-tal personer mötte upp på Folkets hus i Emmaboda vid för att se Anders Brattström visa bilder från två resor till Kirgizistan 2011 och Bildvisningen var mycket uppskattad och efteråt bjöd klubben på fika. Ulf Edberg STRÖMSTAREDERBY 13 JANUARI 2013 Rapport från Rolf Jansson: Inga strömstarar, varken vid Furs bro eller vid Udden-Muggetorp. Men ett sista försök gjorde jag på Utvägen i Lindås, nedanför Xylem/Flygt där vägen korsar ån. En sparvhökhona kommer tätt över vattnet med ett mörkt byte i klorna. Hon sätter sig på strandkanten och vad är det hon har fångat? Jodå, en strömstare. Dagens enda obs. Rapport från Hans Lundgren och Peter Frederiksen: Vi har besökt Harebokvarn, Törsbo kvarn och Kvarntorpet uppströms - inga strömstarar. Vidare Stekaremåla (Johansfors)- ingen strömstare, Lasse M hade sett en igår (rapporteras som andrahandsuppgift i Svalan). Boda Glasbruk, Greveshult, Åfors och Huvudhultakvarn - inga strömstarar, varken döda eller levande! Glädjande nog observerade vi nattfärska utterspår såväl i Harebokvarn, Stekaremåla, Greveshult och Åfors - vi bedömer att det rör sig om åtminstone två olika individer. Håll korpgluggarna öppna och rapportera på däggdjurssajten i artportalen. Rapport från Torgny Berntsson: Inga strömstarar i Kårahult (Anders Brattström) men en räv. Vi (L-E Fridholm, R Foucard och jag) såg heller ingen i Stekaremåla, AMB, Suttarekulla, Johansfors, Åbyholm, Getasjökvarn, Gusemålabäcken eller Häljanäs. Utterspår i Suttarekulla och Getasjökvarn. Jan Bertilsson rapporterar en strömstare från Linnefors. Därmed totalt 2 för Emmaboda, en levande och en nyss levande. Rapport från Sverker Petersson, Tove Trulsson, Johnny Häggqvist och Derrick Häggqvist: Inga strömstarar i den norra delen av Nybro kommun. Betade av Sandslätt, Alsterbro, Uddevallshyltan, Ullefors, Arbåga, Bäckebo, Orrefors, Gullaskruv och slutligen Flerohopp men inte en enda strömstare. Spår efter en såg vi i Alsterån strax innan utflödet i Allgunnen, väster om Uddevallshyltan. Där såg vi också en utter som fiskade. Väldigt höga vattenflöden över lag i alla vattendrag. Rapport från Göran Cedertorn: Jag hade inga större förväntningar på att se någon strömstare när jag gick ut i morse. Jag har inte sett någon i vinter. Men dagen slutade väldigt bra 4 stycken i S:t Sigfridsån mellan Pukeberg och reningsverket. En vid S-kurvan [nedanför Laxvägen], en 100 m nedströms cementrörsbron, en 100 m uppströms Skabrodammen och en mittför reningsverket. Stig Ljungdahl besökte Bolanders bäck mellan Rismåla och Thebacken, Gisslabo, Maltebo, Månsamåla, Örsjö och Toresbo utan att se en enda strömstare. Stefan Björn fick ett nytt tomt-x när han såg en strömstare i Ö Bondetorp. Därmed totalt 5 ex i Nybro och vinst med 5-2. Tack till alla som ställde upp och inventerade och för att ni gjorde det lätt för

8 Görans 4 strömstarar vid S-kurvan, cementrörsbron, mig att sammanställa. Jag var själv ute vid Kalmarkusten hela helgen och inventerade sjöfågel åt Lunds Universitet. Jag såg Skabrodammen och reningsverket. ingen strömstare alls där jag var. Ulf Edberg BILDKVÄLL I KALMAR 28 JANUARI 2013 Eftersom Studiefrämjandet är vår samarbetsorganisation och vi får låna gratis lokal och digitalbildsprojektor där, var vinterns andra bildkväll förlagd till Skälby gård, där Studiefrämjandet huserar. Tyvärr fick jag inte med mig någon alls från samåkningsplatsen på Fågelvägen i Nybro. Två medlemmar från Kalmar OF fanns på plats när jag kom och sedan dök det upp två från Karsamåla som hade kört via Vissefjärda och Påryd. Till sist kom två medlemmar som hade varit på Öland och haft svårt att navigera från Ölandsleden. Efter min bildvisning från Kungs- och Padjelantalederna sommaren 2012 bjöd klubben på fika. Ulf Edberg ÖLÄNDSKA HAMMNAR 9 FEBRUARI 2013 Äntligen blev den här exkursionen av. Den har varit med i programmet många år nu, men hela tiden blivit inställd p.g.a. diverse skiftande orsaker som sjukdom, snöstorm och stark kyla med is långt ut till havs från Ölands ostkust. Vi var 6 förväntansfulla personer som gav oss iväg från Nybro i 2 bilar. Första stoppet var Bläsinge hamn. Det var här som stensvalan flög omkring förra året. Nu var det kemiskt rent på allt vad svalor heter. Söder om hamnen låg väldigt mycket knipor och en ensam gräsand. Där fanns också havstrut, gråtrut och skrattmås samt kråkor. En av alla tubkikarna registrerade plötsligt en havsörn. Vi flyttade oss till norra sidan och där fanns knölsvan, sångsvan, gräsand, vigg, knipa, salskrake, storskrake o. sothöna. Här upptäcktes också en hona av bergand. Nästa stopp var Gårdby hamn. Där var det inte så mycket sjöfågel, men kniporna dominerade även där. En havsörn såg vi här också. Plötsligt blev det panik bland småfåglarna då en sparvhök dök upp. Hon flög rakt in i ett fönster, men flög vidare. Vid Frösslundabäcken satt en strömstare väldigt påpassligt. Näst sista stoppet var Stenåsabadet, där kniporna dominerade. Vi såg 2 alfåglar sträckande mot S långt ut och en stor flock med snösparvar ett bra stycke söderöver. Vi avslutade vid Naturbokhandeln, där vi bl.a. kryssade bofink, pilfink och gråsparv. Den sistnämnda arten verkar det vara mängder av överallt på Öland. Hem for vi via Gynge och Färjestaden. Listan slutade på 32 arter. Ulf Edberg

9 KALLELSE ÅRSMÖTE 2013 Härmed kallas alla medlemmar i Nybro- Emmaboda Fågelklubb till årsmöte i Johansfors skola måndagen 18 mars 2013 klockan Efter årsmötet (ca 19.00) visar Ola Bondesson, Växjö, bilder från Vadehavet. Som avslutning bjuder klubben på fika. Vägbeskrivning: Kommer man från Emmaboda på väg 28 tar man första infarten mot Johansfors. Skolan är första byggnaden på vänster sida. Parkering till höger om infartsvägen. Kommer man från Eriksmåla kan man köra igenom Johansfors längs Landsvägen och skolan är då sista huset på höger sida. Från Nybro ordnas samåkning från Preem på Fågelvägen klockan Styrelsen har ett konstituerande möte efter fikat. Det innebär väntan om man samåker med en styrelseledamot. Ta gärna med vänner och slut upp fulltaligt nu när vi har en bildvisare av rang. Stadgeenlig dagordning 1 Val av mötesordförande 2 Val av två justeringsmän 3 Fråga om mötets behöriga utlysande 4 Styrelsens årsberättelse och räkenskapsredovisning 5 Revisionsberättelse 6 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 7 Val av tre styrelseledamöter på 2 år 8 Val av revisorer och revisorssuppleanter på 1 år 9 Bestämmande av årsavgiften Ärenden som styrelsen beslutat förelägga årsmötet 11 Av medlem framställt förslag som styrelsen tagit ställning till 12 Övrigt (får ej leda till beslut) Styrelsen hälsar alla hjärtligt välkomna! UPPROP RIKSINVENTERINGSART 2013 SOF har utsett fiskgjuse till inventeringsart för Senast arten inventerades var Endast häckande individer ska räknas. Hittar man boet är det inget problem, men boet ligger inte alltid precis intill vatten. Ibland bygger gjusarna mitt inne i skogen bland smågölar eftersom de behöver ha kraftiga träd för sitt bobygge. På senare tid har konkurrensen från havsörn ökat, både om föda och om boträd. Rapportera alla observationer på Svalan. Även skyddade observationer fungerar, då rrk har status att se skyddsklassade obsar. Det går också bra att rapportera muntligt eller skriftligt till Jan Bertilsson i Emmaboda kommun och Ulf Edberg i Nybro kommun senast 1 augusti PÅMINNELSE ÅRSAVGIFTEN 2013 Kassören vill tacka alla medlemmar för att så många redan har betalat sin medlemsavgift för I slutet av januari hade 72 % betalat. Det gör att vi slipper skicka ut så många påminnelser. Styrelsen vill också tacka för alla generösa gåvor. En del är verkligen givmilda och tackas härmed å det varmaste. Har Du inte betalat än (25/2) så finns det ett inbetalningskort bifogat med den här tidningen. V.g. betala senast 31/3 för att inte missa Fågelbladet Då rapporterar vi också in vårt medlemsantal till Emmaboda kommun och Nybro kommun. Eventuella frågor kring medlemsavgiften kan ställas till kassören.

10 EN FÅGELLOKAL GRYTSJÖN I BÄCKEBO FG I Nybro kommun finns det två sjöar som heter Grytsjön. Det ställer till en hel del problem. I Fågelbladet brukar vi ange orter och sjöar m.m. som har samma namn med ett snedstreck och en bokstav efter. Bokstaven står för församlingen (A, E, L och V i Emmaboda kommun för Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda församlingar samt B, H, Kri, K, M, N, O, S och Ö i Nybro kommun för Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Nybro, Oskar, S:t Sigfrid och Örsjö församlingar). Exempelvis Pellamåla/L och Pellamåla/V eller Stensjön/B och Stensjön/M. Den andra Grytsjön ligger i Kråksmåla fg och betecknas följaktligen Grytsjön/K. Här ska vi behandla Grytsjön/B. Därmed har vi fastslagit att sjön ligger i Bäckebo fg. Närmare bestämt ligger den 3 km NNO om Bäckebo. Man kan nå sjön från tre håll. För det första via en väg öster om Jonsryd och delvis på den gamla järnvägsbanken till naturreservatet norrifrån. För det andra på en parallell väg lite längre österut upp till sydligaste delen av sjön. Slutligen från vägen mellan Bäckebo och Ruggstorp till reservatets östra del. Grytsjöområdet är 3 km N-S och ca 2 km V-Ö eller 403 ha och av det är 142 ha naturreservat. Reservatet är även av riksintresse för naturvården och Natura2000-område enligt habitatdirektivet och fågeldirektivet. Enligt habitatdirektivet ingår 71 ha västlig taiga, 7 ha lövsumpskog och 28 ha skogsbevuxen myr som är naturtyper av hög prioritet inom EU. Enligt fågeldirektivet förekommer följande arter häckande eller observerade under häckningsperioden: järpe, trana, sparvuggla, pärluggla, spillkråka och vitryggig hackspett. Den sistnämnda är utgången, men en lämplig miljö finns. Området klassades av länsstyrelsen 1997 som Högsta naturvärde. Marken runt sjön består av urskogsliknande skogsmark med bl.a. asp, al, björk och tall samt ett alkärr av högt värde. Det är en av de intressantaste fjärilslokalerna i landet med arter som mindre aspvårvecklare, mindre träfjäril, jättesvampmal, liten bastardsvärmare och kronärtsblåvinge. Drygt 600 fjärilsarter har påträffats, varav 19 rödlistade. I området har även ett stort antal rödlistade skalbaggar påträffats. Det värdefullaste delområdet består av rikblockig aspurskog med gott om kala blockfält. Denna unika miljö är från början en fornsjö som har utsatts för skogsbränder och sjösänkningar samt efterföljande fria successioner. Själva sjön Grytsjön är kommunens till ytan största sänkta sjö. Numera är den ett stort kärr som svämmar över vid vårfloden. Då rastar det sångsvan i den återupplivade sjön. Sjön har stor betydelse för vattenbalansen i området. I områdets rika fågelfauna ingår mindre hackspett, större hackspett, gröngöling och mindre flugsnappare. Enligt Artportalen har det observerats 78 arter vid Grytsjön/B. Söker man på Grytsjöns naturreservat får man med ett par arter till, så det lär vara minst 80. Bland dessa finner man mindre sångsvan (1 ex - 91), havsörn (Jonsryd -12), vattenrall (2 ex -07), dvärgbeckasin (1 ex -01), skogsduva, trädlärka, nötkråka och bändelkorsnäbb (1 ex -90). I Grytsjöområdet finns det gott om nattskärra och ovanligt mycket dubbeltrast. Ulf Edberg

11

12 GRYTSJÖN I KRÅKSMÅLA FG Grytsjön/K som sjön benämns i Fågelbladet (för att särskilja den från Grytsjön/B i Bäckebo fg) ligger nästan så långt norrut man kan komma i Kråksmåla fg. Den nordvästligaste delen av sjön ligger i Högsby kommun. Sjön är ca ½ km 2 till ytan och nästan rund. Grytsjön har ett tillflöde i norr från Gällarydgölen och ett utlopp i väster. Vattnet rinner ca 400 m till den dubbelt så stora Sävsjön (som ligger till hälften i Nybro kn och till hälften i Högsby kn) och vidare norrut till Boasjön i Högsby kn (inte att förväxla med Boasjö i Kråksmåla fg) som är en del av Badebodaån. Badebodaån når ner till Skoga 2,5 km rakt öster om Grytsjön/K och slutligen till norra delen av sjön Allgunnen 11 km österut. Sjön ligger 143,2 m.ö.h. och nås bäst från en vändplats nära den sydvästra stranden. För att nå vändplatsen kör man väg 125 från Kråksmåla norrut och drygt en km norr om Mjöshult tar man av t.h. på vägen mot Skoga och Bjärshult. Efter ca 2 km på Bjärshultsvägen går en mindre väg till vänster (norrut) och efter några hundra meter delar sig den vägen. Där ska man hålla t.h. och når då strax vändplanen. En mycket intressant lokal i närheten av Grytsjön/K är Jonsbo fly, ca 2 km åt SO. Det är marker som är mycket rika på skogshöns, främst tjäder och orre. Vidare är Badebodaån kring Skoga, Höboda (dammen), Strömsholm och Nybron intressant för strömstare och forsärla. Kanske kan man med lite tur hitta någon tillfällig kungsfiskare. Artportalen har 79 arter registrerade vid Grytsjön/K. Med tanke på att många inte känner till att det finns två olika sjöar som heter Grytsjön i Nybro kommun, så kan man nog med visst fog anta att en hel del registreringar är fel. I fyndlistorna från Artportalen står det bara Grytsjön, Sm (för Småland) eller Grytsjön, Nybro, Sm. Det är bara på nätet man kan klicka på namnet Grytsjön och se var sjön ligger. Man bör alltid kolla noga vilken Grytsjön man väljer när man rapporterar. Eftersom miljöerna är så olika vid sjöarna kan man anta att arter som sånglärka, flodsångare och stenknäck hör till Grytsjön/B. Grytsjön/K är en näringsfattig sjö med mest barrskog runtikring. Ur artlistan märks bl.a. 2 tofsvipor (Skoga -09), 1 par stenskvättor (Nybron -09), en törnskata (Nybron -09) och en hona av bergfink 2/ Storlom, trana, sparvuggla, kattuggla, pärluggla, gröngöling, spillkråka, mindre hackspett, rödvingetrast, dubbeltrast, entita, talltita, tofsmes, svartmes, mindre korsnäbb, större korsnäbb och sävsparv är andra exempel på förekommande arter. Ulf Edberg Lista över alla tidigare En fågellokal 1-85 S:t Sigfridsån och Pukeberg 2-85 Hökasjön 3-85 Hällasjömålasjön 2-86 Torskasjön 4-86 Harebosjön 5-86 Bockabosjön 3-87 Lindåsmaden 5-87 Getasjön 2-88 Norregöl 2-93 Enkonerydsjön 3-93 Skärsjön 1-02 Madesjö och Riddaretorp 3-06 Alsjösjön (Nybro kn) 3-06 Gangsmad 3-09 Madesjö gårdar och Madesjösjön 4-09 Boasjö och Möcklasjö 1-10 Store Hindsjön 1-11 Stensjön/M och Stensjön/B 3-11 Hörnsjön och Kyrksjön 4-11 Österäng 1-12 Hultebräan 2-12 Skepen 3-12 Törn

13

14 BILD Sparvuggla i Bönemåla 3/ Foto: Anders Helseth SPONSOR

15 OM EN FÅGEL GRÅHÄGER Ardea cinerea Ordet häger är känt sedan medeltiden, ca , men förekommer i ortnamn som torde gå tillbaka till järnåldern, t.ex. Hägerstad i Östergötland. Namnet är samgermanskt och förmodligen ljudhärmande. Den ursprungliga formen bör ha varit kraikr eller något liknande. Arten har även kallats häger, grå häger och vanlig häger. Linné gav gråhägern dess vetenskapliga namn Ardea är den latinska benämningen på gråhägern, använt av bl.a. Vergilius och Plinius. Betydelsen är oklar. Cinerea kommer av latinets cinis som betyder askgrå. Gråhägern i folktron [Ur Tillhagen 1978] Man har i folktron inte gjort någon skillnad på olika arter av hägrar. Hos oss förekommer mest den grå, men söderöver är de vita arterna lika vanliga. Hägern är en helig fågel, säger man i Skåne. Den har alltsedan antiken ansetts som en viktig orakelfågel. Grekerna ansåg den i hög grad lyckovarslande. I Iliaden (X:274) förespår den framgång i striden: "Nära förbi dem en häger då flög till höger om vägen sänd av Athene; de kunde den ej med ögonen skönja, därtill var natten för mörk, men de hörde dess ljudliga läte. Glad blev Odysses åt fågeln som kom, och han bad till Athene." Pythian i Delfi gav sina orakelsvar genom en häger, en korp eller en gärdsmyg. Även för romarna var hägern en orakelfågel framför de flesta och Plinius framhåller särskilt den vita hägern som lyckovarslande, särskilt om den flög mot norr eller söder. Än idag tror man i Böhmen att hägern varnar den som är i fara att ge sig iväg från den farliga platsen. Hägern har en del att säga om vädret. När hägern flyger oroligt om kvällen, väntar den regn (England). När hägern plöjer vattnet, hämtar den vatten (Tyskland). Står han vid strandkanten stilla på en sten, väntar hägern storm (Kivik, Skåne). Flyger hägern över sjön, blir det gott fiskeväder (Skallsjö, Västergötland). Ville man ha god fiskelycka borde man smörja in stövlarna och fiskedonen med hägerfett. Smorde man upp sin vedersakare, d.v.s. gav honom ett kok stryk, hette det i Skåne att man gav honom hägerfett. Hägerfett taget vid fullmåne är ett bra medel mot reumatism (Irland). Detta har nog samband med den flandriska tron att hägern blir fetare allteftersom månen tilltager och sedan allt magrare efter att månen avtar. Vid fullmåne var därför fettet bäst och kraftigast. Hägerfett skulle enligt gammal mellaneuropeisk folktro vara bra mot gikt, dövhet, ögonlidande av olika slag samt mot förlamning. Plinius anser att man mot sömnlöshet bör sy in en hägernäbb i ett åsneskinn och knyta det om pannan. En gång slogs hägern och trumpetarfågeln om ett byte. De slogs så att deras hus brann ner och de fortsatte att rulla runt i askan. Sedan den dagen har hägern en grå dräkt medan trumpetarfågeln bara är grå på ryggen berättar indianerna i Guyana. Indianerna i norra Kanada berättar hur hägern kom till. En man och hans hustru hade flera barn, men de unnade inte barnen någon mat. En dag när de fångat flera feta laxar och tagit allt själva kom Khanigyilak och hans broder, som är väktare över rätt och rättfärdighet i världen. De förvandlade den onde mannen till en häger och den onda kvinnan till en hackspett. Ulf Edberg

16 FAVORIT I REPRIS PÅ RESANDE FOT Ur Fågelbladet 1-93 POLENRESAN KR.H.F.HELGEN 1992 Vid Obs parkering i Kalmar samlades 20 stycken fågelskådare för att deltaga i Östra Smålands Ornitologiska Förenings exkursion till våtmarksområdet vid Biebrza. Biebrza betyder bäverfloden och ligger i nordöstra Polen. Det har tidigare i Fågelbladet skrivits om det här området när vår redaktör var där på resande fot i juli Båten utgick från Karlskrona och 11 timmar senare var vi i Gdynia. Första övernattningen gjorde vi i tält utmed en trafikerad väg. Den natten hördes en nattskärra spinna utanför tältet. Vid middagstid dagen därpå var vi framme i Biebrzaområdet. Längs vägen dit såg vi bland annat vit stork och svart stork. Först tyckte man det var fascinerande med alla storkbon på lador och hustak, men sedan blev man ganska mätt på det. andra fåglar vi passerade var sommargylling och brun glada. Det som slog mig när vi åkte på landsbygden var att det var så få ödegårdar man såg och att de flesta åkrarna brukades. Betänk då att Polen är ett fattigt land med många hästar fortfarande i drift. Här i Sverige har vi moderna maskiner, men ändå planteras åkrarna igen och landsbygden utarmas. Vid Biebrza såg vi vitvingad tärna och olika doppingarter. En sydnäktergal hördes också. Vi såg och hörde givetvis många andra fåglar som förekommer i Sverige, men jag nämner bara de som vi inte har. Någon mil söder om Brzostowo (tror jag det hette) fanns det ett annat våtmarkskomplex. Där fanns det gott om vitvingad tärna och svarttärna. Under den andra resdagen skådades också härfågel och en gråspett som kom flygande. Natten till lördagen övernattade vi på en campingplats. Ifrån campingstället åkte vi en bit för att lyssna efter spelande dubbelbeckasin. Mycket riktigt fick vi höra dem spela. Det låter som när man slår en pingpongboll på ett bord. När vi gick där på myren såg vi också mängder med lysmaskar som lös i mörkret. Flera olika stopp gjordes under natten och några mil söder om Brzostowo fanns ett område med vattensångare. Det är en art som är på tillbakagång i Europa, men här fick vi en fin observation både visuellt och akustiskt. Andra arter vi noterade under resan var gräshoppsångare, flodsångare, vassångare, busksångare, kärrsångare, trastsångare, mindre skrikörn, aftonfalk, tornfalk, alla kärrhökar, småfläckig sumphöna, kornknarr, vaktel, rapphöna, dvärgmås, vattenrall, rördrom, turturduva och pungmes. Sista dagen gick mest åt till att resa. Vid det sista övernattningsstället höll grodor en stor konsert. Några av deltagarna var duktiga på att urskilja olika grodor och vi fick veta att vi hörde lövgroda, klockgroda och långbensgroda. Längs vägen till Gdynia hittade vi kornsparv och varfågel. Någon av oss hörde också en mindre flugsnappare, vilken jag missade. Vid hamnen i Gdynia såg och hörde vi en tofslärka som flög runt alla bilarna vid färjelägret. Även en mindre strandpipare fanns vid hamninloppet. Resan var ganska intensiv med tidiga morgnar och sena kvällar. För en person som är måttligt eller bara lite intresserad av fåglar hade det nog varit svårt att hänga med i det höga tempot. Alla som var med var mer eller mindre proffs på fåglar. Lite otur med vädret hade vi, men det var mest uppehåll. Jag tyckte personligen det var intressant med en del nya arter som man inte har sett eller hört förut. Bra var också att ha en reseledare som Lars Lindell, eftersom han varit i området tidigare och kände till lokalerna. En fågel som jag hoppades få syn på var blåkråkan, men den lyste med sin frånvaro. Det sägs att den har gått tillbaka i norra och östra Polen. Men som det heter, man kan inte få allt och himlen därtill och man får hoppas att det går fler tåg. Tomas Karlsson [numera Dulin]

17 EXKURSIONSRAPPORT ÅSNEN 17 NOVEMBER 2002 Ur Fågelbladet var det samling i Nybro. Tomas och Mikael fick jag med mig denna regniga morgon som skulle utveckla sig till ett heldagsregn. En timme senare var samlingstiden vid Tvillinggrindarna utanför Långasjö och vi var där i god tid. När klockan hade passerat och lite till och vi inte såg någon skymt av Torgny så ringde vi. Då visade det sig att han hade varit där vid och vänt. Nu tog han med sig Fabbe och anslöt sig till oss. Jag fick fortsätta att köra och innan vi for iväg bad Torgny mig stanna i Urshult, där vi skulle möta två anslutande medlemmar. Hur det var så gick resan snabbt och smärtfritt och när vi nådde Urshult satt jag och koncentrerade mig på var jag skulle svänga så vi inte hamnade i Älmhult. Torgny var inbegripen i ett upphetsande samtal om rariteter och glömde helt bort stoppet. Plötsligt några kilometer senare ropade han till: Stopp! och så fick han ringa och avtala en ny mötesplats på bron till Sirkön. Till slut var vi fulltaliga. Från bron spanade vi i det ihållande regnet, men såg inget annat än genomsura gråhägrar och ett fåtal småflockar med storskrake. Nästa stopp, på bron till Borgön, var inte mindre blött. Längs bron fladdrade en gärdsmyg och sökte skydd från vätan. Sångsvan, knipa och större hackspett var några kryss som vi fick här. Vi avstod från att ta oss ut på Borgön och for vidare på Sirkön till Mjölknabbens camping. På en ö utanför har Kronobergsornitologerna en åtel och från strandkanten leder de örnvisningar. Vi mötte några av dem och ute på åteln såg vi så mycket örnar att jag har tappat räkningen. Det blev nog närmare 20 havsörnar under dagen och en ung kungsörn fanns även vid åteln samt mängder av korp, kråka och skata. Efter fikat stannade vi till på bron där vi ibland haft varfågel och skäggmes, men ingen av dessa arter trotsade regnet. Vi strök Bjurkärr från listan och fortsatte till Tornebron. Några gräsänder var allt vi såg vill jag minnas. Inte nog med att det regnade, här friskade en isande vind i dessutom. Färden gick från Torne via Grimslöv (där en varfågel setts på fredagen) längs Skatelövsfjorden till Husebymaden för att runda nordspetsen och köra ned mot Jät. Ingen var pigg på att gå ut i regnet förrän vi kom till Lidhemssjön. Det var nästan inte värt besväret, 2 sångsvanar var ensamma i sjön. Som tur var stod det 700 sädgäss på ett fält och de lyfte när vi körde mot golfbanan. Vi fick ihop 33 arter, däribland sparvhök, ormvråk och sidensvans, innan vi fick nog av regnet och styrde kosan mot Tingsryd där kebabkiosken hägrade. Här skiljdes också våra vägar och vi fem for mätta och belåtna hemåt. Ulf Edberg PÅ HEMMAPLAN FRÅN OBSBOKEN PÅ HEMSIDAN 7/ Blåhake i Nybro förrförrgår! Körde den vanliga turen runt S:t Sigfrid i em. Brukar alltid stanna till utanför infarten till Brorsryd gård. Fältet S om gården är nu till största delen uppgrävd för

18 en ny damm, men några buskar längs vägen är sparade. Här brukar det alltid finnas buskskvättor. Jodå, 2 st syntes, men en av dem verkade lite konstig. Såg den bara bakifrån 5-10 sek. innan den flög iväg. Klarare vita ögonbrynsstreck och jämnt färgad rygg/vingar samt hjässa än vad en buskskvätthona har. Kom genast att 10/ Tornfalkens dag på Skäverydsmaden fast det började så här: Stor kretsande rovfågel, mycket ljus eller vitaktig undersida med diffusa mörkare fläckar och tvärband på stjärten. Första utropet blev fjällvråk! som är att vänta nu. Men... ansikte och strupe var grå med klar gräns mot bröstet. Med tanke på ljusa ormvråkar var jag osäker, annars pekade detta mot ormörn. Hade ingen bok med mig, vi skulle ju bara dricka vårt elvakaffe. Fick hjälp av Torgny på telefon. Översidan då? Ljusbrun på huvud, 14/ Kan man ta en bofink för en kärrsnäppa?! Under EuroBirdwatch vid Skäveryd Emmaboda förra söndan noterades ett enstaka läte från överflygande fågel som några deltagare associerade till kärrsnäppa - Fågelguiden ger följande beskrivning för snäppan: "Lockläte surrande eller strävt rullande 'krrrry'". Inga ytterligare förslag kom upp, och diskussionen avstannade, men säkert inte funderingarna. För egen del hade jag anledning att i helgen läsa på i fågelboken om bofinkarna som nu gästar vår fröautomat tillsammans med några bergfinkar, mesar, koltrastar, stenknäckar m.fl. Det är inte så ofta man läser på om de vanligaste arternas karaktärer och läten - men nog så trevligt när det ändå bara 25/ Circus i Skäveryd! Igår hade vi säsongsavslutning på skådandet vid Storemaden. Två vackra artister kom och uppträdde. Först en blå hanne som jagade en stund innan han drog mot väster, lyste nästan vitt i det lite gråmulna vädret. Senare en hona, mera idog och lyckosam i tänka på blåhake. Var inte säker på saken förrän jag kom hem och tittade på olika bilder av både blåhaks- och busskvättshonor. Miljön är också precis som Bertilsson beskriver i förförra inlägget. Stig Ljungdahl rygg och täckare klart avgränsad mot mörka pennor. Stjärtrot ljus, suddig gräns mot tvärbandad stjärt. Djupa, sega, "klivande" vingslag när den långsamt tog höjd och försvann mot N/NV. Jag blev då övertygad om att det var en ormörn. Men tornfalkarna då? Jo, fem ex höll till resten av dagen över den nyskördade marken och jagade intensivt. Fick mest insekter (vårtbitare) och en del smågnagare. Två hannar och övriga hon-/unfågeltecknade. Jan Bertilsson regnar och regnar - och dessutom lärorikt. För bofinken har Fågelguiden ett långt stycke om lätena och bl.a. beskrivs "... en rullande, rak, oren vissling, 'rrhy'..; funktionen växlar mellan lock, varning och revirhävdande, och lätet brukar kallas 'regnsång'". Kan möjligen en av alla 100- tals överflygande bofinkar slunkit med tungan och därmed satt griller i några fågelskådarskallar?? Nu är det förstås vanskligt att "rätt översätta" läten till skriftspråk och vice versa - bergfinkens sång översätts t.ex. med "rrrrrhyh", vilket inte ser så olikt ut mot bofinkens "rrhy" eller kärrsnäppans "krrrry". Välkomna med synpunkter. Hans Lundgren jakten och var kvar minst en timma. Fint tecknad även hon på sitt sätt. Vidare starsträck i småflockar, summa ca 100 ex vilket ju är mindre vanligt här på hösten. Några prutgäss flög förbi och varfågeln fanns med oss hela tiden. Jan Bertilsson

19 INFORMATION SVERIGES 16 MILJÖMÅL Den 28 april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader. Riksdagen beslutade vid olika tillfällen därefter om 71 delmål. År 2002 inrättade regeringen ett miljömålsråd som skulle ansvara för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet upphörde den 1 november I november 2005 beslutade riksdagen om ett 16:e miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Samtidigt togs vissa delmål bort och andra kom till eller ändrades. Den övergripande miljömålsfrågan Naturmiljön togs bort. I juni 2009 beslutade riksdagen om ytterligare ett delmål under Begränsad klimatpåverkan. Efter detta fanns det 73 delmål. Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Målstrukturen utgörs numera av generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. De övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. Den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbetar miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om tretton etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ersätter tidigare delmål. Dessutom fick alla miljökvalitetsmål sina preciseringar. De 16 miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Sedan sommaren 2007 används data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter som officiella indikatorer på den biologiska mångfaldens utveckling inom de nationella miljömålen samt därunder liggande delmål. För miljökvalitetsmålen 8, 11, 12, 13, 14 och 16 finns ett urval av fågelarter vars populationsutveckling följs. För t.ex. Levande skogar är det tjäder, järpe, skogsduva, gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett, stjärtmes, svartmes, tofsmes, entita, talltita, lappmes, trädkrypare, domherre, nötkråka och lavskrika. Exempel på ett delmål är Minskat buller under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det gäller t.ex. vindkraftverk och utomhuskonserter. Läs mer om miljömålen, deras uppfyllnad och fågelindikatorer på Ulf Edberg

20 UR OBSBOKEN VINTERN Obsboken finns på fågelklubbens hemsida på en flik i mitten. Gå gärna in och skriv om dina senaste obsar. Här följer ett litet urval ur den stora mängden. Namn: Hans Lundgren Datum: Torsdag den 15 november Meddelande: Perfekt lunchobs! Åkte hem över lunchen idag, tursamt nog. Vid Duvemåla satt en varfågel på en högstubbe och spanade efter byte. När jag närmade mig hembyn såg jag en mycket stor fågel med vitaktig stjärt framför mig i trädtoppshöjd. Den vek av från vägen och försvann men när jag kom hem kom den elegant glidande på knappt 100 m höjd, ivrigt uppvaktad av en sparvhök. Jovisst, det var en havsörn, adult väl utfärgad med vit stjärt och helt ljus näbb. Och strålande soligt väder toppade denna härliga syn. Nytt årskryss och tomtkryss! Namn: Ulf Edberg Datum: Måndag den 26 november Meddelande: I morse gick jag säsongens andra vinterfågelräkning (20 punkter á 5 min). Redan efter punkt 1 skrämde jag upp en morkulla vid Lillsjön, Lindåsabäcken. Den flög mot f.d. Ekhyddan. Jag trodde att det skulle bli dagens obs, även om jag hoppades på kungsörn, tallbit eller nötkråka. På p14 vid den nya skidstadion i Svartbäcksmåla hördes ett bekant läte. Mindre sångsvan. 10 jämnstora fåglar i plogformation drog mot SV. Det var verkligen inte väntat. 3e gången för mig i Nybro kommun, första var ett par vid Skärsjön för många år sedan och andra gången var det en ensam i Pukeberg för några år sedan. Ännu inte december, så man hinner få fler års-x i Nybro. Namn: Ulf Edberg Datum: Torsdag den 6 december Meddelande: Idag gick jag en härlig vinterpromenad i det soliga vädret. -7, men inga problem om man är klädd ordentligt. När jag kom på Möregatan satt 2 kråkor och en skata i en trädtopp. Kråkorna kraxade lite. Plötsligt ändrade de krax och skatan dök som en dartpil rakt ner. Det måste ha varit ett varningskrax. Flera kråkor började cirkla runt en grantopp vid Ölandsgatans vändplan. En titt i kikaren avslöjade en ung duvhök ca en meter under toppen. En modigare kråka började göra utfall medan övriga flög ivrigt runt under kraftigt kraxande. Det gäller att kunna det fina i kråksången om man vill överleva. Namn: Anders Helseth Datum: Onsdag den 23 januari Meddelande: Från början av november tills idag har jag sett varfågel på sju (!) olika lokaler i Nybro kommun. Visserligen skulle det kunna röra sig om fåglar som förflyttat sig, men minst fem olika individer är jag helt säker på. Alla, utom dagens som satt inne i Orrefors samt en i utkanten av Nybro (åkermark), har jag sett på kalhyggen. Med tanke på alla ugglor förra året så är ju födotillgången bevisligen god, men jag är ändå lite förvånad över alla mina observationer. PUFF FALSTERBO TILL HÖSTEN Från fredagen 30 augusti till söndagen 1 september är det Falsterbo Bird Show och vi har tänkt ordna en resa dit. Väl där får vi följa med Måkläppsföreningen ut på halvön Måkläppen, som är landets sydvästligaste punkt. Vi har även tänkt skåda på några platser på ditvägen och hemvägen, så vi avreser nog runt 29/8. Mer info om detta kommer i Fågelbladet 2-13 i juni. Då redovisar vi även troligt pris och sista anmälningsdag. ÖSOFAKTUELLT TVÅ MÖTEN SEN SIST 15/ och 24/ var det styrelsemöten i ÖSOF, vår regionalförening (länk på vår hemsida Årsmötet hålls 14/4 kl i Oskarshamn då det även blir en lagtävling mellan klubbarna. 25-årsfest ska hållas 8/9 med en båttur till Furön kl Mer om festen senare. ÖSOF har fått ny kassör, Lars-Olof Eriksson, Oskarshamn. SOF:s etiska regler har antagits. Fiskgjuse är årets inventeringsart. Flera remisser om vindkraftsparker och nat.res. har besvarats.

21 AKTUELLA OBSERVATIONER FÅGELNOTES FRÅN EMMABODA 10/ / Vädret. Tre snöperioder och kallt. Milt och grått var det november ut. Precis vid månadsskiftet började ett djupt lågtryck över Baltikum styra vädret med snöfall och kalluft mest från ostsektorn. Den 7-9 december hade vi ett par nätter med 20 minusgrader. Ryska högtryck underhöll kylan men lagom till jul kom mildluft in från Atlanten med flera plusgrader och barmark på mellandagarna. Regn och mycket milt över nyår. Januari inleddes med torr och behaglig väderlek. Sedan var det åter dags för de baltiska lågtrycken och högtryck i norr. Den 10 januari la sig snön och det blev rejält kallt igen, 22 minusgrader natten till den 25-e kommer kanske att stå sig som vinterns lägsta notering? Snart därefter pumpade nya lågtrycksområden in mildluft från sydväst och det tunna snötäcket var borta till siste januari. Vinterns tredje snöperiod kom efter en vecka i februari och återigen var det baltlågtryck ihop med högtyck över norra Skandinavien som tagit över. Fåglarna. Nu kom svinpälsen till heders! Från förra perioden finns faktiskt två lappugglor att rapportera. En blev fotograferad av jägare på älgjaktens första dag i Bökevara, det bör ha varit den 8/10. Den andra sågs i Bodaskogsområdet senare på hösten, också av jägare. Varfåglar fanns på tre väl spridda platser under senhösten ända fram till den 28/12. Därefter endast två observationer i januari. En gammal havsörn flög förbi Bökevara den 15/11 och en fjällvråk satt på ett hygge i Duvemåla den 30/11. Flaken är sedan flera år vår absolut bästa skraksjö och säsongen fick där en magnifik avslutning med upp till 300 fiskande storskrakar den 30/11, dagen innan vintervädret bröt in. De låg mest på interkommunalt vatten i norra sjön som alltid brukar samla de största flockarna. Sålunda 110 ex den 20/11. Tydligen flyger fåglarna omkring rätt vidlyftigt, området är ganska sjörikt, och man får ha god tur med att hitta de riktigt stora antalen. Flera ormvråkar var kvar i januari trots snön och kylan i december och de har rapporterats från minst fem lokaler. I Muggetorp sågs upp till tre vråkar samtidigt kalasa på utlagda vildsvinshudar där den feta undersidan var begärlig föda. En fjärde fågel i avvikande ljus dräkt visade sig ibland. Orädda var de också, maten låg mitt i trägår'n! Något att tänka på för svinjägare. En gråtrut flög över centrala Emmaboda den 7/1, mycket ovanligt med trutar och måsar hos oss på midvintern, det har vi påpekat förr. En fjällvråk sågs nära Emmaboda den 19/1. Den mycket milda perioden vid nyår hann ge oss grågäss som hördes i markerna den 4/1 och fem knölsvanar förbiflygande i Guttamåla dagen därpå. Därmed förhoppningar om en januarivår, javisst, men de kom snabbt på skam. Fast svanarna i Guttamåla sågs igen den 23/1. Strömstararna var inte alls samarbetsvilliga på räkningsdagen den 13/1. De kan ha sökt sig till nya åsträckor i det rådande högvattnet. Svårsedda var de i alla fall och det krävdes hjälp av en sparvhök för att få upp antalet lite Senare var en tillbaka på den eljest säkra platsen vid Stampgatan i norra Lindås och en i Lyckebyån vid Gustavsbygd på ett mindre vanligt ställe.