När barnet föds för tidigt föräldrars behov vid omvårdnaden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När barnet föds för tidigt föräldrars behov vid omvårdnaden"

Transkript

1 När barnet föds för tidigt föräldrars behov vid omvårdnaden Janina Engström Författare B o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 25/2013 Vårdprogrammet Mariehamn 2013 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Vård Janina Engström När barnet föds för tidigt föräldrars behov vid omvårdnaden Katarina Ulenius Abstrakt: En normal graviditet varar omkring 270 dagar. Från att ha legat i livmodern i moderns mage till att ligga på moderns bröst och andas på egen hand är en stor omställning för barnet. De flesta blivande mödrarna bär barnet till fullgången tid. Detta är dock inte självklart. Fem till sex procent av förlossningarna startar för tidigt, dvs. före 37 fullgångna veckor. Enligt WHO föds i världen 15 miljoner barn för tidigt per år. För tidiga födslar kan medföra komplikationer för det omogna barnet i och med att barnet inte är redo för livet utanför moderns livmoder. Föräldrar till för tidigt födda barn upplever situationen olika vid olika tidpunkter. För att anknytning föräldrar och barn emellan skall ske behöver föräldrarna vara med barnet och lära känna barnet för att förstå dess signaler. Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars behov vid omvårdnaden av ett för tidigt fött barn. Analysen som resultatet baserar sig på är Fribergs (2006) metod för en litteraturöversikt, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar kan användas. Resultatet utgår från 13 vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Ur dataanalysen bildades två teman, behov av en fungerande vardag och behov att visa omsorg. Temat behov av en fungerande vardag består av tre kategorier och temat behov att visa omsorg består av två kategorier. I diskussionen berörs resultatet tillsammans med John Bowlbys anknytningsteori och Virginia Hendersons vårdteori. Föräldrar är emotionellt påverkade av barnets för tidiga födsel. Därmed är det av stor vikt att sjukskötare är medvetna om föräldrars individuella behov vid omvårdnaden av det prematura barnet. Nyckelord (sökord): Föräldrar, prematur, neonatal, sjukskötare, stöd Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 25/ Svenska 26 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Health and Caring Sciences Janina Engström When the Baby is Born Too Early Parents Needs in Caring Katarina Ulenius Abstract: A normal pregnancy lasts about 270 days. From having been in the womb of the mother to lying on the mother's chest and breathing on its own is a big adjustment for the child. Most expectant mothers carrying the baby to full term, but this is not obvious. Five to six percent of deliveries will start before 37 completed weeks. According to WHO, 15 million children are born too early in the world. Premature births can cause complications for the immature child if to the child is not ready for life outside the mother's womb. Parents of premature babies experience the situation differently at different times. For attachment between parents and children to take place, parents need to be with their child and get to know the child to understand its signals. The purpose of this study is to describe the parents' needs when nursing of a premature baby. The analysis results are based on the Friberg s (2006) method for literature reviews, in which both qualitative and quantitative items can be used. The result is based on 13 scientific articles from previous research. From the data analysis two themes were formed, the need for a working day and the need to show concern. The theme need of a working day consists of three categories and the theme need to show concern consists of two categories. The discussion compares on the results with John Bowlby's attachment theory and Virginia Henderson's nursing theory. Parents are emotionally affected by a child's premature birth. Thus it is very important that nurses are aware of parents' individual needs in the care of the preterm infant. Key words: Parent, preterm, neonatal, nurse, support Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 25/ Swedish 26 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Det prematura barnet Anknytning Tidigare forskning Problemformulering Syfte Metod Datainsamling Dataanalys Etiska aspekter RESULTAT Behov av en fungerande vardag En främmande värld Behov av att få sin röst hörd Behov av saklig och ärlig information Behov att visa omsorg Att lära känna barnet Behov av att vara förälder DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats... 21

5 1. INLEDNING Martin var inte i toppform när han föddes. Han var blå på kroppen. Andningen ville inte komma igång och han klarade inte att skrika ordentligt (Saugstad, 2006 s. 27). Citatet kommer från boken När barnet föds för tidigt, vilket beskriver hur en mor till ett prematurt barn förklarar barnets tillstånd. En normal graviditet varar ungefär 270 dagar. Efter dessa dagar får föräldrarna äntligen sitt barn i famnen, kanske navelsträngen ännu inte är klippt då första mötet uppstår mellan föräldrar och barnet. Även om de flesta kvinnor bär på fostret till fullgången tid är det dock inte självklart. Ungefär fem till sex procent av förlossningarna startar för tidigt, vilket betyder före fullgångna 37 graviditetsveckor (Borgfeldt et. al, 2010). Enligt WHO föds det uppskattningsvis 15 miljoner prematura barn per år i världen, vilket betyder att det är mer än 1 barn på 10 som föds prematurt. Prematur betyder enligt latinet att barnet är omoget (Saugstad, 2006). Ungefär en miljon barn per år dör pga. prematuritet och dess komplikationer. Barn som överlever kan drabbas av livslånga funktionshinder som t.ex. inlärningssvårigheter och syn- och hörselproblem ( ). Orsaken till en prematur födsel är i många fall oklar. Några orsaker kan vara bidragande som t.ex. att mamman lider av högt blodtryck, infektion i fosterhinnan, njursjukdom hos mamman och försvagad livmoderhals. Även flickor som blir gravida i tonåren brukar löpa större risk att föda prematura barn samt gravida kvinnor som väntar flera foster (Lindberg & Grandelius, 2004; Lindberg, Lagercrantz, 2003; Saugstad, 2006). Att bli förälder till ett barn innebär att vardagen aldrig blir som förut. Att bli förälder till ett för tidigt fött barn ställer allting på sin spets, då vardagen förändras och att det inte blev som föräldrarna hade tänkt sig. Denna litteraturstudie utgår från behoven föräldrar har relaterat till omvårdnaden av det prematura barnet. 3

6 1.1. Bakgrund I bakgrundskapitlet kommer fakta att tas upp angående barnet som föds för tidigt och dess eventuella komplikationer, tidigare forskning samt anknytningsteorin enligt Bowlby. I arbetet kommer benämningen prematur, latin: pre = före, matur = mogen, att användas vilket betyder att barnet är omoget (Saugstad, 2006), och för tidigt född Det prematura barnet Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver att ett barn räknas som prematur då det föds levande före graviditetsvecka 37. Därefter klassificerar WHO prematuriteten i tre olika kategorier: extremt prematur vilket betyder att barnet föds före graviditetsvecka 28, väldigt prematur då barnet föds mellan graviditetsvecka och måttlig till sen prematur då barnet föds mellan graviditetsvecka 32 men före graviditetsvecka 37 ( ). Nyfödda prematura barn behöver oftast intensivvård efter förlossningen eftersom barnet egentligen skall vara kvar i mammans livmoder. Det prematura barnet är fortfarande omoget, tappar lätt vätska och kroppstemperaturen sjunker. För att kunna hålla kroppstemperaturen läggs prematura i kuvös (Lindberg & Grandelius, 2004; Miall et. al, 2004). Andra komplikationer som kan drabba prematura barn är infektioner. Eftersom barnet inte har ett fulltutvecklat immunförsvar är barnet mycket infektionskänsligt (Lindberg & Grandelius, 2004; Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2009). Lungorna och deras mognad är oftast den största komplikationen hos prematurer. Lungorna är inte tillräckligt mogna för världen utanför livmodern, vilket medför att barnet har svårt att andas på egen hand. Om inte förlossningen redan är igång kan mamman få en spruta kortison ett dygn före förlossningen som påskyndar utvecklingen av barnets lungor (Lindberg & Grandelius, 2004; Lindberg & Lagercrantz, 2003). Hjärnskador kan även uppkomma efter en prematur födsel. Eftersom hjärnan är känslig hos prematura barn, är det ofta stor risk för hjärnblödningar hos barnen. Barnet får sällan bestående men av dessa hjärnblödningar, men vid komplicerade och stora blödningar finns risken att barnet drabbas av en bestående hjärnskada (Lindberg & Grandelius, 2004; Lindberg & Lagercrantz, 2003; Miall et.al, 2004). 4

7 Anknytning Anknytning handlar om barnets känslomässiga anknytning till en föräldragestalt, oftast modern. Då barnet börjar röra på sig behöver barnet veta att modern finns där att komma tillbaka till. Om barnet får gensvar av föräldern kan barnet utvecklas optimalt (Bowlby, 1994). De flesta människor har en önskan att skaffa barn någon gång under livet. Föräldrar önskar att deras barn skall utvecklas till friska, lyckliga och självständiga personer. Föräldrar som lyckas att fostra sitt barn till det är belöningen stor, men de som inte lyckas kan uppleva känsla av frustration, ängslan, irritation och eventuellt skam och skuld (Bowlby, 1994). Anknytningen handlar om hur människor väljer ut personer som de känner sig trygga med i situationer då tryggheten hotas (Bowlby, 1994). Utvecklingen av anknytningen börjar direkt efter förlossningen och är färdigt utvecklad då barnet är runt 2 år (Bunkholdt, 1995). Kontinuitet är en nödvändig förutsättning för att barnet skall kunna anknyta sig. Med detta menas att barnet är med samma personer under uppväxten och att det inte uppstår långa separationer mellan barnet och omsorgspersoner/föräldrar (Bunkholdt, 2004). Redan från födseln börjar barnet anknytningsprocessen vilket visar sig genom anknytningsbeteendet. De sociala behoven är minst lika grundläggande för barnet som de fysiologiska behoven (Bowlby, 1994). Närheten av en omsorgsperson är nödvändigt för barnets överlevnad. Barnet vet inte direkt efter födseln vilka/vilken som är personen/personerna som kommer att vara anknytningspersonen. Föräldrarnas egentliga uppgift den första tiden är att hålla barnet ifrån allt för mycket stimuli från omvärlden samt att hålla barnet vid liv, så att barnet kan lära känna sina föräldrar för att sedan känna trygghet och anknytning till dem (Broberg et. al, 2006). Föräldrar till prematura barn är ofta rädda att binda sig till barnet, speciellt om det handlar om att barnet eventuellt inte kommer överleva. När situationen blir stabil känner föräldrar att de gått miste om att knyta sig an till barnet och påbörjar anknytningen till barnet direkt (Leonard & Mayers, 2008). 5

8 De grundläggande förutsättningarna som måste finnas för anknytning är att barnet omges av vuxna som är mottagliga att se barnets behov, och som är fysiskt och känslomässigt tillgängliga i sitt omhändertagande (Bowlby, 1994). Barnet kan anknyta sig till fler personer. Skillnaden är att anknytningen går lite långsammare än vid anknytning till personen som barnet mest vistas med (Bowlby, 1994) Tidigare forskning Föräldrar känner sig ofta hjälplösa då deras barn hamnar in på sjukhus och föräldrarna vet ofta inte vad de skall göra för sitt barn. Det är viktigt att sjukskötare i dessa fall informerar och diskuterar med föräldrarna vad de kan göra för sitt barns omvårdnad, och vad föräldrarna vill och kan göra. Att lyssna, ge förståelse, inge känsla av trygghet, ge tid för familjen och stöd för att klara sig hemma är viktiga aspekter för sjukskötaren att tänka på vid kontakt med föräldrarna. Detta hjälper föräldrarna att klargöra vad deras roll är och det förstärker föräldraskapet under tiden deras barn är på sjukhus (Hopia, Tomlinson, Paavilainen & Åstedt-Kurki, 2005; Sarajärvi, Haapamäki & Pavilainen, 2006). Oftast är det en av föräldrarna som spenderar mer och längre tid på sjukhuset med barnet. Både föräldrar och äktenskap kan påverkas av detta (Hopia, Paavilainen & Åstedt-Kurki, 2004). Det är viktigt för sjukskötare att alltid övervaka och uppskatta hela familjens situation. Enligt Hopia et. al tror sjukskötare att föräldrar som är passiva och inte uttalar sig är nöjda med situationen. Föräldrar tar individuella lösningar för att klara av situationen då barnet behöver sjukhusvård. En del gånger måste sjukskötaren ta över ansvaret för barnets omvårdnad om föräldrarna inte klarar av det, speciellt vid tillfällen då diagnoser eller behandlingar skall förklaras. Det är viktigt att familjen inte känner sig ensam i vad barnet skall gå igenom och i situationer där barnet måste lära sig nya saker. Då bör familjen få stöd och handledning av vårdpersonal (Hopia et. al, 2005). Mängden information och dess karaktär bör anpassas till varje familjs individuella behov. En del föräldrar vill få all information från det att barnet skrivs in på sjukhus och en del föräldrar klarar inte av att ta in informationen direkt, vilket medför att informationen bör ges vid ett senare tillfälle då föräldrarna är mottagliga för informationen (Hopia et. al, 2005). 6

9 1.2. Problemformulering Vid för tidiga födslar förs barnet ofta direkt från förlossningssalen till intensivvårdsavdelningen. Mötet mellan barn och föräldrar blir kort, om föräldrarna alls får träffa barnet. Då blir sjukskötare och läkare de första som tar hand om barnet. Efter att barnet blivit undersökt ansvarar sjukskötarna om omvårdnaden av det prematura barnet tills föräldrarna kan eller får träffa barnet. Föräldrar till barn på sjukhus känner sig hjälplösa och de vet ofta inte vad de skall göra för sina barn (Hopia, Tomlinson, Paavilainen & Åstedt-Kurki, 2005; Sarajärvi, Haapamäki & Pavilainen, 2006). Om inte sjukskötaren stöder och hjälper föräldrarna i omvårdnaden av sitt prematura barn är risken stor att barnet har svårt att anknyta till föräldrarna. Det är därför viktigt att beskriva de behov som föräldrar har vid omvårdnaden av sitt barn för att på bästa sätt kunna stöda dem i deras föräldraroll och främja anknytningen dem emellan Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas behov vid omvårdnaden av ett för tidigt fött barn Metod För att syftet skall besvaras har en litteraturöversikt gjorts. Enligt Friberg (2006) är litteraturöversikten en översikt över kunskapsläget inom ett visst vårdvetenskapligt område. Detta innebär att ta reda på aktuell forskning inom ett visst område och skapa sig en uppfattning om vad som forskats i tidigare. I en litteraturöversikt kan både kvalitativ och kvantitativ forskning användas. För att skapa en bild av ett valt område används ett strukturerat arbetssätt i utförandet av en litteraturöversikt. Materialet granskas och analyseras vilket ger en beskrivande överskikt av forskningsproblemet (Friberg, 2006). 7

10 Datainsamling Litteratursökningen gjordes i tre olika databaser. Databasen som användes i de flesta sökningarna var EBSCO/CINAHL med Academic Search Elite och CINAHL with Full Text med begränsningarna Full Text och Peer Reviewed. I databasen SveMed+ gjordes sökningar med begränsning på Peer Reviewed samt SwePub utan begränsningar. Sökord som använts och kombinerats är: low birth weight, parents, support, neonatal nursing, neonatal, infant, premature, preterm, nurse, tampere, nursing, child, mother infant, parents experience, father (se tabell 1). Även manuell sökning gjordes. Ytterligare avgränsningar gjordes för att relevant information skulle hittas. Åldersbegränsning gjordes till att artiklarna inte fick vara äldre än från år För att syftet skulle besvaras av dessa artiklar som hittades lästes rubriken först. Om rubriken var relevant lästes abstraktet och vidare om abstraktet motsvarade syftet har ytterligare granskning gjorts på de vetenskapliga artiklarna. 16 stycken artiklar hittades för vidare granskning. Tre artiklar föll bort på grund av att syftet inte besvarades. Inklusionskriterier för att artiklarna skulle väljas var att artiklarna var vetenskapligt granskade och publicerade i en vetenskaplig tidskrift samt att artiklarna var skrivna på engelska eller något av de nordiska språken. Tabell 1. Översikt över datainsamlingen. Sökord Databas Antal träffar Valda artiklar Datum Infant, Nurse, support EBSCO/CHINAL Nurse, parents, support, preterm EBSCO/CHINAL Parents, nurse support, preterm EBSCO/CHINAL Preterm infants, Nurse, support EBSCO/CHINAL Parents experience of support, infant, Nurse EBSCO/CHINAL Wigert, Hellström, Berg EBSCO/CHINAL Neonatal nursing, Infant premature EBSCO/CHINAL Low birth weight, parents, support SveMed Neonatal nursing, Infant premature SveMed Neonatal nursing, parents SwePub Mother infant AND neonatal AND EBSCO/CHINAL 267 preterm Parents experience AND neonatal EBSCO/CHINAL 27 AND preterm Father, experience, neonatal EBSCO/CHINAL

11 Dataanalys Dataanalysen har gjordes enligt Fribergs (2006) beskrivning av litteraturöversikt. Det första steget enligt Friberg (2006) är att anlägga ett helikopterperspektiv, vilket betyder att ett helhetsperspektiv. I denna litteraturstudie gjordes helikopterperspektivet genom att läsa de valda artiklarna med öppet sinne. Enligt Friberg (2006) är nästa steg i en litteraturöversikt att avgränsa till ett urval av studier. I detta skede exkluderades artiklar som inte besvarade syftet. Därefter lästes artiklarna igenom ytterligare gånger för att få en känsla av vad artiklarna handlade om och likheter och skillnader noterades (Friberg, 2006). Avslutningsvis sammanställdes artiklarna i en tabell (se bilaga 1). När artiklarna sammanställts framkom två teman: Behov av en fungerande vardag och Behov att visa omsorg. Behov av en fungerande vardag fick tre kategorier och Behov att visa omsorg fick två kategorier Etiska aspekter I denna litteraturstudie har enbart vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har det gjorts ett tydligt etiskt resonemang i artikeln (Forsberg & Wengström, 2008). 9

12 2. RESULTAT Resultatet baserar sig metodiskt på Fribergs (2006) beskrivning av en litteraturöversikt. Ur analysen bildades två teman, behov av en fungerande vardag och behov att visa omsorg. Temat Behov av en fungerande vardag innefattar tre kategorier: En främmande värld, Behov att få sin röst hörd och Behov av saklig och ärlig information. Det andra temat Behov att visa omsorg innefattar två kategorier: Att lära känna barnet och Behov att vara förälder Behov av en fungerande vardag Då graviditeten avbryts eller sätter igång för tidigt blir det en omställning för både föräldrarna och barnet. Vardagen blir annorlunda mot vad föräldrarna hade tänkt sig. Temat Behov av en fungerande omfattar tre kategorier: En främmande värld, Behov av att få sin röst hörd och Behov av saklig och ärlig information En främmande värld Entering into the NICU is like coming into a different world: a world separated from the rest of the hospital, but also from pulsating life outside the hospital. After passing through two corridors, washing my hands, and putting on a uniform while assuring myself (and the note hanging on the wall) that I don t have any contagious infections, I enter the NICU (Fregan & Helseth, 2009). Att bli förälder till ett prematurt barn upplevs av föräldrar att introduceras till en främmande värld, där deras föräldraroll är annorlunda, deras barn är olika och inte minst omvårdnaden av barnet annorlunda än vad de hade kunnat förvänta sig och vara förberedda på. Inom neonatalvården möts olika världar, den professionella världen samt en värld där föräldrar och barn skall uppleva att integritet bevaras och de erhåller en individualiserad vård (Fregan & Helseth, 2009). 10

13 Att ha ett prematurt barn på en neonatalvårdsavdelning upplevs som mycket stressande för föräldrar. Föräldrar känner ångest, besvikelse och skuld för att deras barn behöver vård på en neonatalvårdsavdelning (Kavanaugh, Moro & Savage, 2009; Mok & Leung, 2005). Då barnets tillstånd är stabilt känner föräldrar stress över att få en fungerande vardag, speciellt de föräldrar som har barn sedan tidigare (Fregan, Fagermoen & Helseth, 2008). Tiden på sjukhuset beskrivs av föräldrar som en berg- och dalbana (Fregan et al., 2008). Something that has given me a surplus was to be allowed to get home to my big children, see that they were doing well and being able to sleep at home. That has given me lots of new strength. (Hall, Brinchmann & Aagaard, 2012) Behov av att få sin röst hörd Enligt Fregan et. al. (2008) känner sig föräldrarna som åskådare vid sitt barns omvårdnad. Föräldrar upplever att de måste bete sig på ett sätt som gör att de känner sig som inbjudna gäster till barnets omvårdnad (Watson, 2010). It s just, every day we ll say to each other, I wonder if we ll get to hold them today and that s how sometimes you just feel you re not a mum, you re not, I think we ll feel better when they re home [ ] I think it s hard because you can t just go and pick them up and cuddle them [but] you ve got to wait on the nurses saying you can hold them (Watson, 2010). Eftersom föräldrarna uppmuntrades att ge fysisk kontakt till barnet samt informerades kontinuerligt kände de sig inte utanför. Viktigt för föräldrarna var dock att de fick veta att barnet får bästa möjliga omvårdnad. Genom att föräldrar får känna att de är delaktiga i vården av sitt barn får föräldrarna stöd i att bearbeta sin ångest. När föräldrarna får vara med i omvårdnaden upplever de att de har mer kontroll över sina barn och att de är bra föräldrar. Ju mer föräldrarna kan göra för sitt barn desto bättre mår de. Att sjukskötare uppmuntrar och stöder föräldrar i beslut i omvårdnaden upplever föräldrar som viktigt i sin emotionella bearbetning (Kavanaugh et al., 2009; Mok & Leung, 2005; Tran, Medhurst & O Connel, 2009). Att bli respekterade som medarbetare och föräldrar var ett starkt behov för föräldrarna. Om deras röst inte blev hörd upplevde föräldrarna att det blev en extra börda för dem (Fregan & Helseth, 2009). Även viktigt för föräldrar är att sjukskötare tar sig tid att lyssna, vilket betyder att sjuskötare har tid att fråga föräldrarna hur de mår samt hur de upplever situationen (Kavanaugh et al., 2009). 11

14 Föräldrar till ett prematurt barn vill ha kontroll över barnets situation, men behöver stöd från professionella att dela ansvaret med. Genom att föräldrarna inte konstant behöver ha kontroll över barnets tillstånd kan föräldrarna slappna av och koncentrera sig enbart på att vara föräldrar (Wigert, Berg & Hellström, 2010). Samtidigt som föräldrarna upplever att de vill ha kontroll över barnets situation, upplever de att det är den mest krävande perioden på sjukhuset då ansvaret successivt överförs från vårdpersonal till dem som föräldrar (Fregan et al., 2008). Identiteten förstärks för föräldrarna om de inte blir påtvingade att ta hand om barnet utan får hjälp av vårdpersonal (Wigert et al., 2010) Behov av saklig och ärlig information Enligt artikeln av Mok & Leung (2005) har föräldrar olika behov av information i olika stadier av deras barns sjukhusvistelse. Att sjukskötare ger ärlig och saklig information och att inte ger information som är irrelevant om barnets mående gör att föräldrarna upplever mer kontroll över situationen och att de kan hantera situationen bättre (Kavanaugh et al., 2009; Mok & Leung, 2005; Tran et al., 2009; Jansson, Petersson & Udén, 2001). Då föräldrar informeras kontinuerligt blir de mer förstående och medvetna om situationen och deras deltagande i omvårdnaden av barnet ökar (Mok & Leung, 2005 & Wigert, Johansson, Berg & Hellström, 2006; Rowe & Jones, 2008). Föräldrar till prematura barn är medvetna om att barnets tillstånd kan förändras snabbt. När tillståndet förändras uppstår rädsla hos föräldrarna (Watson, 2010). Föräldrarnas oro över överlevnaden för deras barn förändras till mer omvårdnad av barnet då föräldrar fått korrekt information om barnet (Mok & Leung, 2005). Föräldrar uppskattar och värdesätter då vårdpersonal ger information om barnet som är personlig för deras barns unika beteende (Kavanaugh et al., 2009). Vid olika beslut som skall fattas under tiden då barnet är på sjukhus betonar föräldrar vikten av förståelse och ödmjukhet hos vårdpersonal som ger information. Föräldrar är olika mottagliga av information under barnets vårdtid på sjukhuset. När olika beslut skall tas är det av stor vikt att föräldrar får veta detta vid rätt tidpunkt, när de är redo för en så seriös information (Brinchmann, Førde & Nortvedt, 2002). 12

15 2.2. Behov att visa omsorg När barnet föds för tidigt är barnet beroende av andra människor, föräldrar och vårdpersonal. Föräldrar gör sitt yttersta för att barnet skall ha det bra. Behov att visa omsorg var det andra temat som framkom ur analysen. Temat innehåller två kategorier: Att lära känna barnet och Behov av att vara förälder Att lära känna barnet Föräldrar till prematura barn har ett behov av att få bestämma själva när de besöker barnet på sjukhuset, speciellt om familjen består av fler barn. Med egna besökstider förstärks deras behov av självbestämmande (Wigert et al., 2010). Under den intensiva perioden då föräldrarna vistas mycket på sjukhuset med sitt barn, upplever föräldrar att det är viktigt att ha en nära kontakt med vårdpersonalen (Fregan et al., 2008). För att föräldrarna skall kunna lära känna barnet behöver föräldrar få chans att få svara på frågor som gäller barnets tillstånd (Wigert et al., 2010). Enligt artikeln av Tran et al. (2009) upplever föräldrar ett behov att få fatta egna beslut angående barnet. Detta betyder att föräldrarna vill vara involverade i barnets omvårdnad när möjligheten finns. Föräldrarna vill även själv besluta om de vill närvara vid olika ingrepp eller inte. Viktigt för föräldrarna var även att de blev bekräftade som goda föräldrar till barnet och att de utförde god omvårdnad av sitt barn. Föräldrarnas närvaro på sjukhuset ökade då möjligheten fanns att lära känna barnet genom att vårdpersonalen undervisade föräldrarna och förberedde för eventuell hemfärd. Då båda föräldrar kan närvara på sjukhuset medför det att föräldrarna kan påbörja föräldraskapet tillsammans. Detta kunde tillgodoses genom att föräldrar får vara i ett föräldrarum tillsammans med barnet (Wigert et al., 2010). När det skall göras val som påverkar barnets vardag är det föräldrarna som måste leva med konsekvenserna av det, vad än resultatet blir. Därmed är det föräldrarna som känner sig själva bäst och därför är det av stor betydelse att föräldrarna får bestämma på egen hand, med eventuellt stöd från nära anhöriga om valet är livsavgörande för barnet. Detta gäller speciellt om barnet sviktar mellan liv och död (Brinchmann, Førde & Nortvedt, 2002). 13

16 Behov av att vara förälder When they said to us that I was in labour and I was going to deliver, I just thought that was it, over. I was devastated, just absolutely devastated, just absolutely. I can still feel the way I felt, I can still feel that, just great sense of loss that I have ever felt just horrible. (Watson, 2010). Vid separation från barnet upplever speciellt mödrar en stor psykisk påfrestning. Känsla av rädsla, ångest, ensamhet samt en känsla av att inte existera är vad mödrar upplever under separationen. Då modern inte kan vara med och ta hand om barnet av olika orsaker, upplever mödrar en känsla av maktlöshet. Mödrar får känslan av att barnet mer tillhör vårdpersonalen än dem och en känsla av att inte vara mamma till barnet. Intellektuellt vet mödrar att så inte är fallet, men deras självförtroende och identitet som mor till barnet rubbas under separationen. Känslan av dåligt samvete och otillräcklighet upplever mödrar då de inte klarar av att ta hand om barnet själva. Med stöd och hjälp av vårdpersonal kan mödrar successivt finna förtroendet igen och får känslan tillbaka att de kan ta hand om barnet och har kontroll över barnets mående (Wigert et al., 2006). Det är vanligt att föräldrar börjar tvivla på sin förmåga som förälder. För att föräldrar skulle övervinna den känslan var de viktigt för dem att vårdpersonalen ingav hopp till föräldrarna att de skulle klara sig genom denna erfarenhet. Genom att vårdpersonalen berättade om egna erfarenheter kring liknande situationer fick föräldrar hoppet tillbaka (Kavanaugh et al., 2009). Mödrar betonade hur meningsfullt det är att se att barnet mår bra, samt att modern själv mår bra. Tiden då mödrar är på neonatalvårdsavdelning med sitt spädbarn lägger mödrar all sin uppmärksamhet på barnet. Allt som händer i omvärlden upplever mödrar som irrelevant vid den tidpunkten. Alla framsteg som barnet gör vakar mödrarna över (Hall, Brinchmann & Aagaard, 2012; Mok & Leung, 2005). A nurse said to my child, You fat boy, you re growing so big now, your mom must have fed you perfectly well! You know, I was so proud of being given this credit. (Mok & Leung, 2005). 14

17 Direkt efter förlossningen hade pappor svårt att förstå vad som skett. På grund av den långa sjukhusvistelsen blir pappor till prematurer mer involverade i omvårdnaden. Pappor till för tidigt födda barn upplevde att de fick en chans att lära känna barnet bättre allt efter att de spenderade mycket tid med barnet på sjukhuset. De trodde inte att barnet kunde ha en så stor påverkan på dem som det hade. Pappor kände att de måste skydda och ta hand om barnet. I jämförelse till pappor med fullgångna barn trodde pappor till prematura barn att de lärde känna sitt barn bättre. I m sure having a baby born preterm has affected me in my paternity, from the beginning I was extremely careful, I handled the baby as he was made of crystal (Lindberg, Axelsson & Öhrling, 2008). I artikeln av Lindberg et al. (2008) belyser pappor till för tidigt födda barn att de kände sig trygga i omvårdnaden av barnet. De fick vägledning och kunde observera över hur barnet togs om hand av professionella sjukskötare. Detta hjälpte dem att känna sig trygga vid tiden då barnet skrevs ut från sjukhuset. Av stor vikt var enligt papporna i artikeln av Lindberg et al. (2008), att relationen föräldrar emellan var god, speciellt då ett prematurt barn föds. Genom att föräldrarna stöttade varandra genom glada och sorgsna stunder gjorde det att deras relation förstärktes. Ju äldre det prematura barnet blev desto mer försökte papporna ta en dag i taget och inte tänka tillbaka över vad som hänt och vad som kunde ha hänt. Everything is great and turns out well; the baby was just born too early. Tillika som papporna försökte ta en dag i taget kunde de ha tankar kring ifall barnet i framtiden skulle få problem med någon form av funktionshinder (Lindberg et al., 2008). 15

18 3. DISKUSSION I diskussionen kommer metoden och resultatet att diskuteras. Under metoddiskussionen kommer sökkriterier, tillvägagångssätt och valet av analysmetod tas upp. I resultatdiskussionen kommer resultatet diskuteras mot bakgrunden samt mot John Bowlbys anknytningsteori eftersom anknytningen är en naturlig del i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet. Resultatet diskuteras ytterligare mot Virginia Hendersons vårdteori och särskilt punkt nummer tio: Att hjälpa patienten meddela sig med andra och ge uttryck för sina önskemål och känslor Metoddiskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrarnas behov vid omvårdnaden av ett för tidigt fött barn. Vid sökning av artiklar till resultatet valdes sammanlagt 16 stycken vårdvetenskapliga artiklar, varav 13 stycken artiklar gjorts vidare analys på till resultatet. De tre artiklarna som exkluderades besvarade inte syftet till studien. Sökningen på artiklar till resultatet gjordes huvudsakligen i databasen EBSCO/CINHAL med avgränsning på Academic Search Elite, fulltext och Peer Reviewed, men sökningar gjordes även i databasen SweMed+ med begränsning på Peer Reviewed och databasen SwePub utan begränsningar. Svårigheter var att hitta de rätta sökorden, eftersom behov av stöd och prematur kan ha många benämningar på engelska. Mestadels uppkom samma artiklar fast sökorden ändrades samt kombinerades på flera olika sätt. Förslag på sökord hittades genom att läsa källförteckningen på artiklar samt vad de vetenskapliga artiklarna använt till sitt arbete för sökord. Detta gjorde dock inte att det hittades mer relevanta artiklar till denna litteraturstudie. Det har även gjorts mycket forskning inom neonatalvården, men inte som svarade på studiens syfte. I arbetet har använts både kvantitativa och kvalitativa artiklar. En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts för att syftet skulle besvaras. Två teman och fem kategorier framkom ur analysen. 16

19 3.2. Resultatdiskussion Diskussionen förs utgående från de två teman och deras kategorier som bildades till resultatet. Temat Behov av en fungerande vardag med kategorierna: En främmande värld, Behov av att få sin röst hörd och Behov av saklig och ärlig information. Det andra temat som framkom är Behov att visa omsorg och dess kategorier: Att lära känna barnet och Behov av att vara förälder. Behov av en fungerande vardag innebär att föräldrar måste få sin vardag att fungera trots att deras barn vårdas på sjukhus. Viktigt för föräldrar är att de får uppleva att de blir respekterade och sedda som medarbetare vid omvårdnaden av barnet. För att föräldrarna skall kunna känna detta behöver de kontinuerligt information och vägledning av professionella. Föräldrar till prematura barn upplever att de tvingas in i en främmande värld då barnet föds för tidigt (Fregan & Helseth, 2009). Att bli förälder är en stor uppgift och föräldrars beteende är basen till barnets framtida psykiska hälsa (Bowlby, 1994). I resultatet framkom att föräldrar känner ångest, besvikelse och skuld för att barnet måste vårdas på sjukhus efter födseln (Kavanaugh et al., 2009; Mok & Leung, 2005). Föräldrar började även tvivla över förmågan att vara föräldrar speciellt om barnets tillstånd förvärrades och barnet började må sämre (Kavanaugh et al., 2009). Som sjukskötare är det av stor vikt enligt Henderson (1969) att läsa av patienter, i detta fall föräldrarna, om de ger uttryck för själslig depression. Detta uttrycker sig i kroppshållningen, orörliga ansiktsuttryck och allmänt nedsatt aktivitet (Henderson, 1969). Föräldrar till för tidigt födda barn har behov att få sin röst hörd gällande barnets omvårdnad. I resultatet framkom att föräldrar har ett behov att vara med sitt barn, men även kunna ta avstånd om föräldrarna känner att situationen blir för påfrestande (Wigert, Berg & Hellström, 2010). Att vara med och ta hand om barnet är en viktig del av den emotionella bearbetningen för föräldrarna, dock tillsammans med vårdpersonal första tiden (Kavanaugh et al., 2009; Mok & Leung, 2005; Tran, Medhurst & O Connel, 2009). Genom att mödrar uppmärksammar barnets naturliga rytmer och beter sig därefter kommer mödrar snabbt in i samklang med barnet. För att mödrar 17

20 uppmärksammar dessa rytmer får de barnet samarbetsvilligt och belåtet (Bowlby, 1994). I resultatet kom även fram att om föräldrar inte känner att de är en del av barnets omvårdnad känner de att det blir en extra börda för dem (Fregan & Helseth, 2009). För att inte situationen skall bli för påfrestande för föräldrarna är det viktigt att sjukskötare tar sig tid att prata med och fråga föräldrar om deras mående och barnets mående (Kavanaugh et al., 2009). I resultatet visade det sig att föräldrar värdesätter då vårdpersonalen stöder och hjälper föräldrar i beslutsfattande (Kavanaugh et al., 2009; Mok & Leung, 2005; Tran, Medhurst & O Connel, 2009). För att föräldrar skall kunna koncentrera sig på att vara bra föräldrar till barnet behöver sjukskötare ibland ta över kontrollen av omvårdnaden, då förstärks föräldrarnas identitet i att vara förälder (Wigert et al., 2010). Enligt Bowlby (1994) innebär föräldraskapet ett mycket hårt arbete, ett 24- timmarsjobb alla dagar i veckan. Barnet kräver mycket tid och uppmärksamhet, vilket många föräldrar har svårt att acceptera idag. Att barnet får uppmärksamhet och tid är viktigt och medför att föräldrar måste kunna offra andra intressen och aktiviteter (Bowlby, 1994). Att vara ifrån sina närmaste poängterar Henderson (1969) ökar lidandet. Tillika plågas de anhöriga (föräldrarna) då patienten (barnet) använder all sin kraft till att tillfriskna och inte har krafter över till dem. Föräldrar till ett prematurt barn har behov av saklig och ärlig information om sitt barn för att hantera situationen bättre (Kavanaugh et al., 2009; Mok & Leung, 2005; Tran et al., 2009; Jansson, Petersson & Udén, 2001). I resultatet visar det sig att föräldrar blir mera delaktiga i omvårdnaden om informationen som ges inte är för medicinsk utan ges på en nivå där föräldrar kan förstå vad som berättas (Mok & Leung, 2005 & Wigert, Johansson, Berg & Hellström, 2006; Rowe & Jones, 2008). Enligt Henderson (1969) fungerar sjukskötaren som tolk och ju mer sjukskötaren skaffar kontakter till omvärlden desto mer ökar det föräldrarnas välbefinnande. Föräldrar är olika mottagliga av information vid olika tillfällen under barnets vårdtid. Detta betyder att sjukskötare bör kunna läsa av föräldrarna om informationen blivit uppfattad. Om sjukskötare inser att informationen inte har uppfattats behöver sjukskötare ge den under ett senare tillfälle, eventuellt några dagar senare (Brinchmann, Førde & Nortvedt, 2002). 18

21 Om sjukskötaren accepterar rollen som tolk, vill sjukskötaren vara med barnet och barnets föräldrar, lyssna och prata med dem. När sjukskötaren har en sådan inställning samlar hon/han gärna ihop alla berörda till samtal och berättar allt som har av värde beträffande barnet och barnets tillstånd (Henderson, 1969). I resultatet framkom att föräldrar lägger stort värde på när sjukskötare berättar om det unika barnets personliga beteende. Ofta på neonatalvårdsavdelningar har barnet egna sjukskötare som tar hand om dem då föräldrarna inte är på plats. Detta gör att sjukskötare kan ge information till föräldrar som är unik för deras barn. Sjukskötare lär sig känna barnet och kan läsa av barnets signaler eftersom sjukskötarna spenderar mycket tid med barnet. Behov att visa omsorg är det andra temat som framkom i resultatet. Dess innebörd är att föräldrar till för tidigt födda barn har behov av att få möjligheten att successivt lära känna sitt barn och deras känslor och rädslor beaktas. För att föräldrar skall få möjligheten att lära känna barnet behöver de få besvara frågor som gäller barnet. Föräldrar har även behov av att få bestämma över hur de besöker barnet, speciellt om föräldrarna har barn sedan tidigare (Wigert et al., 2010). I resultatet framkom att föräldrar vill kunna bestämma själva om de vill medverka i olika undersökningar som barnet går igenom under sjukhusvistelsen. Detta ökar föräldrarnas behov av självbestämmande (Tran et al., 2009). Tillräckligt med tid och en avslappnad atmosfär är grundläggande för att en förälder skall kunna bete sig som en förälder (Bowlby, 1994). För att föräldrarna skall känna att deras föräldraroll är god nog kan sjukskötare bekräfta dem i deras sätt att ta hand om barnet. Enligt Henderson (1969) är sjukskötaren mor till yrket. Detta innebär att sjukskötare hjälper människor att förstå, i detta fall föräldrarna att förstå sitt barn, så att de själva kan komma underfund med vad som är barnets goda egenskaper. Enligt Bowlby (1994) är omvårdnaden av barn inget för en ensam människa. För att arbetet som förälder skall göras med gott resultat behöver barnets egentliga vårdare stöd och hjälp i omvårdnaden för att inte bli utarbetad. Det varierar vem den personen är som ger den hjälpen, oftast är det den andra föräldern eller mor- och farföräldrar (Bowlby, 1994). Sjukskötare kan förbereda föräldrar till för tidigt födda barn för eventuell hemfärd genom att erbjuda familjen ett föräldrarum (om möjligheten finns) på sjukhuset, där föräldrarna kan påbörja föräldraskapet tillsammans (Wigert et al., 2010). 19

22 Resultatet påvisar att föräldrar till för tidigt födda barn har behov att vara förälder, avstå från olika beslut gällande vården av barnet och bara vara förälder. Separationen från barnet påverkar moderns psykiska hälsa. Känsla av maktlöshet för modern uppkommer då möjligheten att vistas med sitt barn inte finns (Wigert et al., 2006). Då barnet föds och barnet behöver vård kan anknytningen till barnet fördröjas. Anknytningsbeteendet förekommer oavsett ålder. Det uppkommer olika känslor beroende på hur anknytningen är mellan anknytningspersonerna. Om anknytningen är bra upplevs glädje och känsla av trygghet. Däremot om anknytningen hotas gestaltar sig känslorna i svartsjuka, ängslan och vrede. Bryts anknytningen känner individen sorg och depression (Bowlby, 1994). Anknytningen aktiveras hos barnet vid t.ex. smärta, trötthet eller något vid något som är skrämmande. Även om barnet känner att modern inte är åtkomlig eller närvarande aktiveras anknytningsbeteendet. Saker som avbryter beteendet kan variera beroende på hur starkt anknytningsbeteendet är. Då beteendet inte är så starkt kan det räcka med att modern hörs eller syns, mest effektivt är det om modern inger signaler att hon märker barnets närvaro. När beteendet är starkt kan modern behöva röra eller hålla om barnet för att beteendet skall upphöra. Vid mycket starkt aktiverat anknytningsbeteende kan modern behöva hålla om barnet en längre stund för att beteendet skall upphöra. Detta beteende är en biologisk funktion som aktiveras då beskydd behövs (Bowlby, 1994). Bowlby (1994) poängterar även att föräldrar skall utgöra en trygg bas för barnet. Föräldrarna skall vara till hands då barnet behöver trygghet, närhet och tröst. Detta kan inte alla mödrar göra för sina prematura barn. Eventuella komplikationer efter förlossningen för modern kan hindra denna start av anknytning mellan barn och mor. Om fadern är närvarande vid förlossningen och har möjlighet att vara med sitt prematura barn, kan detta anknytningsbeteende påbörjas med fadern. Detta är möjligt, men är ovanligt att fadern till barnet påbörjar anknytningen till barnet. Det är vanligare att modern är den första som barnet binder sig till (Bowlby, 1994). Resultatet visar dock att pappor knyter an till det för tidigt födda barnet. I resultatet framkom att mödrars självförtroende sviktar då de inte kan ta hand om barnet. Sjukskötare kan hjälpa mödrarna att successivt återfå självförtroendet genom att stöda dem i deras omvårdnad av barnet. Resultatet visar även att mödrar lägger all sin energi på barnet under den första tiden. Allt annat i omvärlden är inte relevant för mödrar vid det tillfället (Hall, Brinchmann & Aagaard, 2012; Mok & Leung, 2005). Separationen påverkar modern och hennes psykiska hälsa. En känsla av maktlöshet 20

23 upplever mödrar då de inte klarar av att ta hand om barnet själva (Wigert et al., 2006). Separationsångest enligt Bowlby (1994) är ångest för att förlora eller vara skilt från någon älskad person. På separationsångest reagerar människan med fruktan på vissa situationer eftersom risken är ökad att människan upplever smärta (Bowlby, 1994). Sjukskötaren kan enligt Henderson (1969), försöka få människan att förstå sig själv, acceptera situationen och försöka ändra det som gör människan sjuk. I resultatet lyftes fram att pappor till prematura barn kände sig trygga för att de kunde observera och blev visade hur de skulle ta hand om barnet av professionella sjukskötare (Lindberg et al., 2008). Henderson (1969) förklarar att sjukskötaren är språkrör för det sjuka barnet, som inte kan berätta själv de behöver. Vanligen lyckas sjukskötaren att berätta att barnet är hungrigt eller trött för dem som inte förstår signalerna Slutsats Föräldrars behov vid omvårdnaden av ett för tidigt fött barn medför att sjukskötare behöver inneha kunskap om föräldrars behov samtidigt som de vårdar och tar hand om det prematura barnet. Med hjälp av stöd och information till föräldrarna utvecklar sjukskötaren föräldrarnas självförtroende, som i sin tur ökar delaktigheten vid barnets omvårdnad. När föräldrarna är delaktiga i omvårdnaden utvecklas anknytningen föräldrar och barn emellan. Detta betyder att föräldrarna successivt får känsla av att föräldrarollen växer fram och de lär känna barnet och dess signaler. Föräldrar och sjukskötare får en nära relation till varandra, allt efter att föräldrarna tyr sig till dem då situationen blir obekant. Studien vill lyfta fram att detta kan beaktas i vårdverkligheten genom att sjukskötare är medvetna om olika behov som föräldrar har vid omvårdnad av för tidigt födda barn. Om sjukskötare skulle vara medvetna om föräldrars behov kan de öka föräldrars delaktighet vid omvårdnaden och anknytningen föräldrar och barn emellan skulle bli så naturlig som möjligt. Föräldrars behov handlar om behovet av en fungerande vardag vilket medför att föräldrar till för tidigt födda barn hamnar in i en värld som känns främmande och overklig för dem. Föräldrar önskar ärlig och saklig information om barnets tillstånd och att få sin röst hörd. Enligt Henderson (1969) är sjukskötaren skyldig att hjälpa patienten, 21

24 i detta fall föräldrarna och att meddela behoven, intressen och aktiviteter som finns. Behov att visa omsorg handlar om föräldrars behov att få kontakt med barnet och lära känna barnet så att föräldrar känner att de kommer in i föräldrarollen. För att skapa en trygg bas för barnet anser Bowlby (1994) att föräldrar skall förstå och respektera barnets anknytningsbeteende. Om föräldrar inte får möjligheten att känna sig som föräldrar kan inte anknytningen skapas mellan barnet och föräldrarna/föräldern. Föräldrar har olika behov vid olika perioder under tiden på sjukhuset. Resultatet sammanfattar att föräldrar till för tidigt födda barn är emotionellt påverkade av att barnet föddes för tidigt. De behöver hjälp och stöd för att kunna vara den optimala föräldern till sitt barn som behöver all den kärlek och närhet för att klara sig utan sjukhusvård. Studien visar således att sjukskötare behöver vara medvetna om föräldrars individuella behov vid omvårdnaden av det för tidigt födda barnet. 22

25 KÄLLFÖRTECKNING Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U-L. (2010). Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur. Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Stockholm: Natur & Kultur. Brinchmann, B., Førde, R., & Nortvedt, P. (2002). What matters to the parents? A qualitative study of parents experiences with life-and-death decisions concerning their premature infants. Nursing Ethics, 9(4), Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur och kultur. Falkenberg. Bunkholdt, V. (2004). Psykologi: En introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och övrig vårdpersonal. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Fegran, L., Fagermoen, M., & Helseth, S. (2008). Development of parent-nurse relationships in neonatal intensive care units -- from closeness to detachment. Journal Of Advanced Nursing, 64(4), Fegran, L., & Helseth, S. (2009). The parent-nurse relationship in the neonatal intensive care unit context -- closeness and emotional involvement. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 23(4), Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. 23

26 Hall, E., Brinchmann, B., & Aagaard, H. (2012). The challenge of integrating justice and care in neonatal nursing. Nursing Ethics, 19(1), Henderson, V. (1969). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Oskarshamn: Svensk sjuksköterskeföreningens förlag. Hopia, H., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2004). Promoting health for families of children with chronic conditions. Journal Of Advanced Nursing, 48(6), Hopia, H., Tomlinson, PS., Paavilainen, E. & Åstedt Kurki, P. (2005). Child in hospital: family experience and expectations of how nurses can promote family health. Journal of Clinical Nursing, 14, Jansson, A., Petersson, K., & Udén, G. (2001). Nurses' first encounters with parents of new-born children -- public health nurses' views of a good meeting. Journal of Clinical Nursing, 10(1), Kavanaugh, K., Moro T.T., Savage T.A. (2009). How nurses assist parents regarding life support decisions for extremely premature infants. The Association of Women s Health, Obstetric and Neonatal Nurses, 39, Leonard, A., & Mayers, P. (2008). Parents' lived experience of providing kangaroo care to their preterm infants. Health SA Gesondheid, 13(4), Lindberg, B., Axelsson, K., & Öhrling, K. (2008). Adjusting to being a father to an infant born prematurely: experiences from Swedish fathers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(1), Lindberg, T & Grandelius, B (2004). Bonniers barnläkarbok. Ditt barn, hälsa, utveckling, sjukdomar, olycksfall. Slovenien. Lindberg, T & Lagercrantz, H. (2003). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. 24

27 Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård att främja barns hälsa. Stockholm: Liber. Miall, L., Rudolf, M. & Levene, M. (2004). Barnmedicin i ett nötskal. Lund: Studentlitteratur Mok, E., & Leung, S. (2006). Nurses as providers of support for mothers of premature infants. Journal Of Clinical Nursing, 15(6), Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (2.a uppl.) Stockholm: Liber. Rowe, J., & Jones, L. (2008). Facilitating transitions. Nursing support for parents during the transfer of preterm infants between neonatal nurseries. Journal Of Clinical Nursing, 17(6), Sarajärvi, A., Haapamäki, M.L. & Paavilainen, E. (2006). Emotional and informational support for families during their child s illness. International Nursing Review, 53, Saugstad, O. (2006). När barnet föds för tidigt. Smedjebacken. Tran, C., Medhurst, A., & O'Connell, B. (2009). Support needs of parents of sick and/or preterm infants admitted to a neonatal unit. Neonatal, Paediatric & Child Health Nursing, 12(2), Watson, G. (2010). Parental liminality: a way of understanding the early experiences of parents who have a very preterm infant. Journal of Clinical Nursing, 20, Wigert, H., Berg, M., & Hellström, A. (2010). Parental presence when their child is in neonatal intensive care. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 24(1),

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Examensarbete på avancerad nivå

Examensarbete på avancerad nivå Examensarbete på avancerad nivå Independent degree project second cycle Omvårdnad AV, Specialistutbildning - Barn & Ungdom Vetenskapligt arbete 15 hp Föräldrars upplevelser av att vårda sitt nyfödda barn

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning En litteraturstudie

Föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning En litteraturstudie EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:63 Föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning En

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30.

V 48. Nästa APT 18 december. 11 dec Lucia på Vargen och Delfinen kl. 15:00. 12 dec Lucia på Fjärilen och Pingvinen kl.9:30. Veckan som gått Nu har ännu en vecka gått och vi kan glatt konstatera att vårt senaste öppna hus gett resultat. Vi har fått fler barn i kön, vilket är väldigt roligt! Trevlig helg Lena Rebane, förskolechef

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Föräldrars upplevelse av kontakt med sjuksköterskor på en neonatalavdelning

Föräldrars upplevelse av kontakt med sjuksköterskor på en neonatalavdelning Föräldrars upplevelse av kontakt med sjuksköterskor på en neonatalavdelning Caroline Pysander & Beatrice Holmli Mars 2012 Examensarbete, högskolenivå, 15 hp Omvårdnadsvetenskap Examensarbete inom omvårdnadsvetenskap

Läs mer

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s.

The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. The tradition of hanging plush dice (also known as fuzzy dice or raggardice) in the rear mirror started in the USA in the '50s. According to one account, the rebellious hot rod youth wanted to show that

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar Intervju, t.ex. fokusgrupper Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation Enkät öppna svar Innehållsanalys identifierar meningsbärande enheter som sammanförs i gemensamma kategorier och teman men utan

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Tabuering och tystnad Det är två sorger i en. Ingen frågar

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Upplevelser hos föräldrar till prematurfödda barn i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen

Upplevelser hos föräldrar till prematurfödda barn i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap Självständigt arbete, C-nivå, 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Upplevelser hos föräldrar till prematurfödda barn i samband

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9)

Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar (7 9) Libers språklåda i engelska: Spel och lekar är en gedigen uppsättning övningar som kombinerar träning i muntlig språkproduktion med grammatik- och frasträning.

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Listen to me, please!

Listen to me, please! Till pedagogen är särskilt riktat mot det centrala innehållet Lyssna och läsa i ämnet engelska i Lgr11. Syftet med materialet är att: Eleverna ska ha roligt tillsammans i situationer där eleven är ledare.

Läs mer

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM

Förtroende ANNA BRATTSTRÖM Förtroende ANNA BRATTSTRÖM The importance of this treaty transcends numbers. We have been listening to an old Russian maxim dovaray ne proveray Trust, but Verify Vad innebär förtroende? Förtroende är ett

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner

Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner Förskola i Bromma- Examensarbete Henrik Westling Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Ori Merom Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Föräldrars delaktighet i neonatalvården -en litteraturöversikt

Föräldrars delaktighet i neonatalvården -en litteraturöversikt Institutionen för hälsovetenskap Föräldrars delaktighet i neonatalvården -en litteraturöversikt Levholt Anna Mann Viktoria Examensarbete (omvårdnad c) 15 hp April 2010 Östersund Abstrakt Inledning: Varje

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Travel General. General - Essentials. General - Conversation. Asking for help. Asking if a person speaks English

Travel General. General - Essentials. General - Conversation. Asking for help. Asking if a person speaks English - Essentials Can you help me, please? Asking for help Do you speak? Asking if a person speaks Do you speak _[language]_? Asking if a person speaks a certain language I don't speak_[language]_. Clarifying

Läs mer

Lektion 3. Anteckningar

Lektion 3. Anteckningar Lektion 3 Anteckningar Fraser: Tid Klockan Uttal (pronunciation) Långa och korta ljud + melodi Grammatik: Word order + Basics of the clause elements Vi lär oss klockan! Halv Kvart i, kvart över Tjugo i,

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön

Han fick hjälp att köpa huset och har sedan dess hyrt ut det för att dryga ut sin inkomst. Det kan behövas eftersom mer än hälften av hans månadslön 84 Stevie Stevie Khosa är en trettioårig Ngoni från östra provinsen. Han och hans fru är självmedvetna och stolta, men de kämpar en ojämn kamp mot sina ekonomiska problem i en storstad med galopperande

Läs mer

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Path Professur söks i konkurrens 5llsvidareanställning D O K T O R S E X Postdoktor!dsbegränsad max 2 år enligt avtal Biträdande

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn

Föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn Institutionen för hälsovetenskap Föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn Berglund, Lina Hagman, Andreas Examensarbete (Omvårdnad C) 15 hp Mars 2010 Sundsvall Abstrakt BAKGRUND: Vård av

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplevelser av övergången mellan neonatalvård och barnhälsovård hos föräldrar till för tidigt födda barn. Ulrika Börlin Stina Ek 2013

EXAMENSARBETE. Upplevelser av övergången mellan neonatalvård och barnhälsovård hos föräldrar till för tidigt födda barn. Ulrika Börlin Stina Ek 2013 EXAMENSARBETE Upplevelser av övergången mellan neonatalvård och barnhälsovård hos föräldrar till för tidigt födda barn Ulrika Börlin Stina Ek 2013 Filosofie magisterexamen Omvårdnad Luleå tekniska universitet

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer