Gemensam näringslivsutveckling i Tanums kommun

Transkript

1 Gemensam näringslivsutveckling i Tanums kommun Tänk att man får bo så här! 1

2 Intervjuundersökning oktober november XX En intervjuundersökning hösten 2009 ska ge en nulägesbild som grund för ett arbete som inleds våren 2010 En gemensam strategi för näringslivsutveckling ska tas fram i nära samverkan mellan näringslivet och Tanums kommun Mål med gemensam strategi: förbättrat näringslivsklimat och fortsatt utveckling av näringslivet i kommunen som helhet 2

3 Genomförande Oktober : Intervjuunderlag och frågor tas fram. Urval och bokning av intervjupersoner: Kerstin Danielsson Okt nov: Intervjuer genomförs av Ann Palmnäs. Cirka 1,5h per intervju December: Sammanställning av resultat. Palmnäs i samverkan med Roland Lexén, Arena för Tillväxt December: Presentation för representanter för Tanums kommun Januari 2010: Möte med näringslivs och kommunrepresentanter. Resultaten presenteras. Nästa steg. 3

4 Arena för Tillväxt är ett samverkansprojekt mellan ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att främja lokalt och regionalt tillväxtarbete genom i första hand kunskapsförmedling och processtöd. Ger även ut nyhetsbrev, publikationer. Utser Årets tillväxtkommun, Tillväxtguiden och Tillväxtkartan. Palmnäs & Co. AB (jan -10) Ann Palmnäs arbetar med näringslivsutveckling som konsult och projektledare. Civilekonom. Tidigare informationschef inom länstrafik och rymd samt affärsutvecklingskonsult inom besöksnäringen på Almi Företagspartner Väst Verktyg: kreativitet, kommunikation, kontakter och mod Kunder: Business Region Göteborg, Innovatum Teknikpark, Fyrbodals kommunalförbund, kommuner i Västsverige, Nyföretagarcentrum, Drivhuset, Visit Trollhättan Vänersborg 4

5 Intervjuade Per Bragé, Grebbestad Varv och Grebbestad Utveckling Reine Karlsson, Tanumshede Järn & Färg och Svensk Handel, Tanum Karl Erik Brink, Tanumshede samhällsförening Maggie Olevik, Pipersglace och Företagarna Tanum Kjell Olsson, Företagarna Tanum Anna Lena Andrésen, Sparbanken Tanum Peter Karlsson, Tanumstrand Hans Ola Olsson, LRF Håkan Andersson, ICA Hedemyrs Mats Gunnarsson, ICA Grebbestad Åke Johansson, Kranman Jon Larsson, Skalhuset och Hamburgsunds företagarförening Rosita Jansson och Olle Paulsson, Fjällbacka samhällsförening och företagsklubb Lena Borgljung, Hamburgsunds samhällsförening Lars Karlsson, Grebbestad samhällsförening Jens Tömmernes, Tetra Pak Ingemar Ung, Rabbalshede Kraft Anders Karlsson, Tanum Turist Clas Åke Sörkvist, Lennart Larson, Gerd Melin, Ulf Björkman, Kenneth Eriksson, Anders Eklund 5

6 Vad är näringslivsklimat/företagsklimat? 1. Företagens resultat hur utvecklas företagen ekonomiskt? 2. Omgivande förutsättningar hur ser de strukturella förutsättningarna ut? 3. Företagens subjektiva bedömning hur upplever företagen klimatet? 6

7 Vår avgränsning 1. Företagens resultat hur utvecklas företagen ekonomiskt? 2. Omgivande förutsättningar hur ser de strukturella förutsättningarna ut? 3. Företagens subjektiva bedömning hur upplever företagen klimatet? Hur upplever företagarna och även kommunens representanter näringslivsklimatet? 7

8 XX 1. Vilket betyg ger du näringslivsklimatet i Tanum på en skala 1 5? Motivera En majoritet av företagsrepresentanterna gav betyg 3 eller lägre Finns för lite resurser för industrimark. Fruktansvärda problem med det Kommunen har ingen näringslivspolitik. Det finns två dimensioner: Parti och Ort. Detta hämmar. Allt kan ju inte femdubblas, så det blir stillestånd Olika handläggare klaffar inte med varandra. I praktiska frågor får man teoretiska svar: enligt paragraf XX.. Mycket passivitet, ingen beslutskraft. Konservatism, vågar inte Mycket är bra också, i sin helhet fungerar kommunen 8

9 XX 1.Vilket betyg ger du näringslivsklimatet i Tanum på en skala 1 5? forts... Citat från företagsrepresentanter som gav betyg 3 5: Kommunen är bättre än sitt rykte. Företagen har för dålig kunskap om de kommunala systemen. Långsam administration = demokrati Bypolitiken var värre förr. Kommunen har varit tröga, men vill göra det enklare. Populärt med infomöten sommartid. SN undersökningen påverkar, klättrar på rankingen Det har skett förbättringar när det gäller kontakter, företagsträffar, möten. Bra kundmottagning på byggavdelningen. Alla är på tårna. Det startas nya företag. Jag är positiv Geografin är bra. Kreativa människor flyttar in. Medelåldern är hög, men de är kreativa 9

10 XX 1. Vilket betyg ger du näringslivsklimatet i Tanum på en skala 1 5? forts... En majoritet av kommunrepresentanterna gav betyg 3 eller högre SN:s ranking visar inte att kommunen försöker jobba för utveckling och samverkan. Vi når inte ut med budskapet med vad vi gör vill verkligen underlätta för företagen Tveeggat. Bra dialog, tillmötesgående, men kan bli bättre strategiskt Högt fokus på att serva näringslivet. Viktigt med opartiskhet, så lika behandling som möjligt Historiskt har det varit ett fyrkantigt tänk med brister i attityd, men nu försöker vi runda av. Kommunen ger bra möjligheter att dra nytta av läget osv, men får inte credit för det. Kommunen kan inte påverka allt 10

11 Kommentarer angående betygsättningen: Företagsrepresentanterna ger överlag näringslivsklimatet i Tanum ett lägre betyg än representanterna för kommunen Företagarna ger negativ och allvarlig kritik främst angående brist på mark, problem med bypolitik och negativa attityder i kommunen. Flera påpekar också att de kommunala attityderna förbättras De flesta pekar även på konkurrensen mellan boende och företag i de olika kommundelarna Kommunens representanter ser den egna ambitionen och rörelsen åt rätt håll mer tydligt. Några pekar på svårigheter att nå ut med vad man gör Vem ansvarar för åtgärder? Vad kan kommunen ta tag i? Företagare och boende? Gemensamt? 11

12 XX 2. Vilka är Tanums svagheter, ur ett näringslivsperspektiv? FÖR LITE MARK/LOKALER FÖR VERKSAMHETER OCH BOENDE FLERA UTSPRIDDA ORTER SOM KONKURRERAR SAMT BYPOLITIK Bra projekt sänks av andras kommundelars avundsjuka KOMMUNENS BETEENDE, ATTITYDER Har ingen förståelse för näringslivet, Saknar helhetsbilden, alla gör olika delar, man ser ingen samordning. VISION OCH VÄGVAL KRING BRANSCHER, BREDDNING AV NÄRINGSLIV Alldeles för mycket bygger på turism. Det saknas storindustri, Inga typiska kvinnoarbetsplatser, inget fabriksarbete, Lyckas inte kommersialisera turister LÄGET OCH INFRASTRUKTUREN Lika långt till allt, Glesbygd DEMOGRAFI OCH ARBETSMARKNAD Ambitiösa ungdomar hittar inte jobb, Svårt hitta kvalificerad arbetskraft UTBUD OCH KULTUR Gemenskap som är svår att komma in i som inflyttad, dåligt med idrottshallar osv 12

13 Kommentarer angående svagheterna = de punkter som drar ned betygen Mark för boende och företag lyfts fram mycket kraftfullt och brett. Vad ligger bakom? Olika inställning till turism och storindustri Hur öka förståelsen mellan kommunala tjänstemän och företagare? Upplevs som ett allvarligt problem. Kulturkrock? Vad kan kommunen respektive näringslivet göra åt matchning mellan kvalificerade arbetsplatser och behovet av kvalificerade jobb? Rivalitet mellan kommundelar kan vara positiv och stimulera till utveckling. Hur dra nytta av den? Hur verkligen välkomna inflyttare, hemvändare och delårsboende? 13

14 XX 2. Vilka är Tanums styrkor, ur ett näringslivsperspektiv? KUSTEN OCH HAVET, samt SKOGEN RUNT BULLAREN Oavsett var man bosätter sig bor man fint och har närhet till vårdcentral, tandläkare och affärer, Potential för lokalt företagande och handel och turism kopplat till båtar LÄGET, YTAN, INFRASTRUKTUREN Strategiskt mellan Gbg och Oslo, Närheten till Norge, stor potential, Stor kommun med plats för folk,..kan flyga från Norge FÖRETAGEN OCH FÖRETAGARNA Många små företag, inte så konjunkturkänsliga, Vindkraft lämpar sig bra här och är inne, världsarvet är unikt och kan användas mycket bättre MÄNNISKORNA OCH KULTUREN Öppnare sinnelag här., Delårsboende ger bra underlag för åretruntservice KOMMUNENS LITENHET Det finns en närhet till kommunens politiker och tjänstemän, eftersom kommunen är liten, Finns ett spel mellan politiker och tjänstemän, men de jobbar bra ihop 14

15 Tanums styrkor: KUSTEN OCH HAVET samt SKOGEN RUNT BULLAREN 15

16 Kommunens roll i näringslivsutvecklingen De flesta företagsrepresentanter känner sig inte så insatta i hur kommunen jobbar med näringslivsfrågor Vad anser du är kommunens roll när det gäller näringslivsutveckling? ORDNA BYGGFÄRDIG MARK, LOKALER OCH PLANER (UTIFRÅN FÖRETAGENS ÖNSKEMÅL) HA FÖRSTÅELSE FÖR FÖRETAGARES VILLKOR och HA SNABB OCH FLEXIBEL ORGANISATION Tjänstemännen måste lära sig prioritera sina ärenden och vara smidiga, Det är för mycket polis och för lite rådgivare, kunna ta folk med galna idéer HA TÄTA KONTAKTER MED FÖRETAGEN Kerstin D används på fel sätt..borde få mer tid att besöka företag och höra vad de har för önskemål, Ordna mötesplatser HA VISION OCH ARBETA STRATEGISKT MED ETABLERINGAR OCH SATSNINGAR Visionen fungerar som en säkerhet för företag som tar beslut ORDNA VÄGFÖRBINDELSER Berusade gäster på hårt trafikerad väg Slottet Hamburgsund, Kustvägen ren katastrof sommartid. Svårt bedriva verksamhet då UTBILDNING OCH KOMPETENSHÖJNING Komvux, KY utbildningar osv. Se till att uppfylla företagens önskemål om utbildning 16

17 Kommentarer angående kommunens roll Markfrågan och tjänstemännens beteende återkommer som högt prioriterade frågor En tydlig vision med tillhörande strategi efterlyses XX Det finns en stark vilja att mötas. De frukostmöten och besök som genomförs ute i företagen är uppskattade Hur kan besöken och mötena bli en del i en systematisk och återkommande uppföljning av näringslivets behov och förslag? Struktur genom tydlig dagordning, loggbok? Se till att uppfylla näringslivets önskemål om utbildning Hur hitta gränssnittet mellan vad näringslivet kan och bör göra, respektive vad som är en kommunal uppgift? 17

18 Vad är viktigast att fokusera på under de närmaste åren för att utveckla näringslivsklimatet i Tanum? a) Internt inom kommunen och dess organisation XX FÖRSTÄRK NÄRINGSLIVSENHETEN Bemanna näringslivsenheten med två personer. Svårt jobba ensam, Flytta upp turistchefen till näringslivschefsnivå, inte en bisyssla, Unikt läge när både näringslivschef och turistchef går i pension inom en tid ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR FÖRETAG Har blivit bättre, Varje dag är pengar för en företagare FORTSÄTT JOBBA MED PLATTFORMAR FÖR DIALOG Företagsträffar, besök, bli ansikten utåt, Kerstin D är mycket omtyckt och duktig, talar för företagen. Bra med dag när alla var ute, fortsätt med sådant 18

19 Vad är viktigast att fokusera på under de närmaste åren för att utveckla näringslivsklimatet i Tanum? b) Gentemot nuvarande om potentiella företag och näringslivsorganisationer INDUSTRIMARK TILLGÄNGLIG i alla samhällen, så man kan välja plats själv. Skapa förutsättningar för lågprishotell mm BILLIGA BOSTÄDER Unga och personal inom industri och turism måste ha råd att bo, slippa pendla. Bostäder även öster om E6, gärna med utsikt över Bullaresjön SATSA PÅ TURISMEN Lär av Göteborg & Co., Abdikera inte genom att släppa turistchefsjobbet till näringen, Lägg fokus på hur vi blir turistkommun hela året både kusten och vildmarken med Kynnefjäll, Jättefina kulturella värden; konstnärer, hällristningar osv SATSA PÅ NUVARANDE OCH NYA FÖRETAG Vad finns för möjligheter bland de som finns här?, Vilka nya kunde finnas här, med koppling till världsarv, Kosterhavet?, Satsa på vindkraft, Knyt högskolor och forskning till företagen, 19

20 Vad är viktigast att fokusera på under de närmaste åren för att utveckla näringslivsklimatet i Tanum? c) Gentemot omvärlden OMVÄRLDSBEVAKA OCH ÖPPNA UPP gentemot de övriga Bohuskommunerna, Fyrbodal, Västra Götalandsregionen, nätverk för delårskommuner, West Sweden i Bryssel, EU, norska företag, invandrare JOBBA SYSTEMATISKT MED DE DELÅRSBOENDE Har stort nätverk, är beslutsfattare på nationell och internationell nivå. Bra med bordsplacering vid sommargästmötena. Klockrent arrangemang JOBBA FÖR FÖRBINDELSER MELLAN ORTERNA OCH BÄTTRE JÄRNVÄG Tryck på för att få fram resurser till förbifart Grebbestad. Annars svårt få etableringar. Behövs förbifart Hamburgsund Gräv där du står. Om vi vill har vi alla verktyg redan 20

21 Vad är viktigast att fokusera på under de närmaste åren för att utveckla näringslivsklimatet i Tanum? d) Mellan samhällena i kommunen XX ÖKA SAMVERKAN MELLAN ORTERNA JOBBA FÖR HELA OCH GLÄDS MED ANDRA SAMHÄLLLENS FRAMGÅNG Vi måste se oss som en kommun, Även tillsammans är vi så små. Vi klarar oss inte var och en för sig Alla ska lyfta sig och vara beredda att jobba för hela Tanum, inte bara sitt samhälle Jämför med Sälen. Ingen åker i bara en backe. De säljer in hela Sälen, ett större utbud Satsning på TUR mässan och Reiseliv med gemensam monter Byt ut halva frukostmötesgänget mot nya UTVECKLA ORTERNA Bestäm er ett eller två centrum eller decentraliserat?, Stark centralort = stark kommun, Reningsverk, Satsa utan att alla andra ska behöva få. Annars går det i stå, Kan kommunen göra något för att affärerna ska klara sig. Kan t ex Hedemyrs ha servicebutiker i samhällena? 21

22 Kommentarer angående relationen mellan de olika samhällena Flera nämner konkurrensen mellan orterna. De flesta anser att den är stark, men minskar. Man anser att det finns förutsättningar för, och är helt nödvändigt med, samverkan Många har bara bott på en ort och vill inte sätta sin fot i annan kommundel. Kommunens ansvar att inte odla detta, Vidtag åtgärder mot bypolitik Är det kommunens ansvar? Hur odlar kommunen detta? Vilka åtgärder? Jämförelsen med Sälen intressant. Vad lära av dem? Vilka mål och insatser bör tas fram för olika målgrupper? Åretruntboende Delårsboende Turister 22

23 Vad är viktigast att fokusera på under de närmaste åren för att utveckla näringslivsklimatet i Tanum? e) gällande barnomsorg, skola, kultur, fritidsverksamhet ÖVERLAG NÖJDA MED FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Samarbeta med näringslivet om eftergymnasial utbildning GÅNG OCH CYKELVÄGAR SAKNAS KULTUREN BRA Tacka Malin Sellman för det Dessa frågor anses vara viktiga, men överlag är man så pass nöjd att övriga punkter anses viktigare att fokusera på under de närmaste åren 23

24 Av dessa fokusområden, vad är viktigast för din verksamhet? ATT TURISMEN UTVECKLAS Ta ett större grepp på regional nivå. Skapa ett marknadsbolag för att främja besöksindustrin i norra Bohuslän VÄL FUNGERANDE PLANARBETE I POSITIV DIALOG KOMMUN NÄRINGSLIV ATT KOMMUNEN MARKNADSFÖR SIG, GÄRNA I SAMVERKAN MED ÖVRIGA AKTÖRER Varför ska man etablera eller bosätta sig just här? LOGISTIK OCH KOMMUNIKATIONER XX 24

25 Inom vilka områden känner du mest engagemang för att själv göra en insats? Kapital till satsningar med potential Bygga upp ekoturism under lågsäsong. Utbildningar och certifieringar är viktigt Vara med och sabba bypolitiken. Vi har kommit en bit på väg Inte på Tanumsnivå, men i ett besöksnäringsråd för norra Bohuslän kan jag bidra Jag kan vara med och utveckla Norgehandeln Näringslivet ska inte slå sig till ro och vänta att kommunen fixar allt. Jag tycker att vi själva ska engagera oss, t ex med julbelysning o dyl 25

26 XX Om man bildar ett näringslivsråd. Hur skulle det kunna se ut? De intervjuade ser helt olika näringslivsråd med olika syften framför sig: FRÅN VIA TILL en grupp för informationsutbyte om både företagen själva och kommunens planer träffa andra företagare, man blir lätt isolerad en grupp som för en dialog på mer strategisk nivå en arvoderad styrelse i ett beslutande organ måste ha befogenheter, känna att det här äger vi, sätta press på politikerna och visa hur näringslivet vill ha det, Bygg upp ett Göteborg & Co, en 50/50 fördelning, inte bara diskussionsklubb Diskussionsgrupp Dialog på strategisk nivå Arvoderad Remissinstans för kn Ta fram vision styrelse i bolag 26

27 Viktiga förutsättningar för näringslivsrådet MÖTENA ÄR VÄL FÖRBEREDDA EFFEKTIVA OCH GER KONKRETA RESULTAT VI ARBETAR TILLSAMMANS I GEMENSAMMA PROJEKT FÖR HELA KOMMUNEN Det finns en oerhörd dynamik när man enas om minsta gemensamma nämnare och kör på. Små steg först, inte stora VI TAR FRAM ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM, EN STRATEGISK PLAN, EN AFFÄRSIDÉ FÖR Låt det spreta från början. Definiera vision, mål och roller BÅDE INBJUDNA TALARE OCH LOKALA SOM GER INPUT. BESÖK HOS VARANDRA ATTITYDERNA! Att vi känner att vi är en viktig partner, att man får gehör Byt ut halva gruppen efter en tid Vill kommunen ha rådet för att ha någon att vältra över ansvar på så att de slipper ta i det själva? Arvode för samtliga 27

28 Om man bildar ett näringslivsråd. Hur många skulle det vara i rådet? Max 10 deltagare, svarar en majoritet. Många svarar Ca 20 personer svarar några deltagare el fler deltagare När på dygnet ska möten hållas? Kvällstid: ca 45% Dagtid: ca 45% (ev frukostmöten) Helger: ca 5 % Hur ofta ska möten hållas? Variera tiderna. Lägg inte mötena på samma tid, så att en grupp aldrig kan vara med 4 6 ggr/år, svarar en majoritet Flera nämner lösningar med ett antal arbetsgrupper som jobbar tillsammans, under ledning av/avstämning med en mindre grupp / styrgrupp / styrelse 28

29 Om man bildar ett näringslivsråd. Vilka skulle delta? PERSONER FRÅN OLIKA ORTER De flesta nämner att olika orter ska vara representerade. Någon anser att det ska vara proportionerligt per ort MÄNNISKOR MED INTRESSE OCH DRIV Folk som har tid, engagemang, driv, som kan se helheten, hela kommunen NÄRINGSLIVET OCH FÖRENINGARNA VÄLJER UT En klar majoritet anser att 1 3 personer från kommunen ska delta (politiker och tjänstemän), men att näringen ska vara i majoritet En person (?) anser: Man kan inte sitta i Hamburgsund och ha en åsikt om en infart i Tanumshede 29

30 Något annat man vill lyfta fram? Näringslivsresurs Norra Bohuslän (NNB) var en bra lokal resurs för näringslivet, ett fristående organ på näringslivets villkor Företagarna borde se över sin organisation och få med turistföretagen Kommunen betonar turistföretagen, men jag vet inte om det är rätt. Vi klarar oss inte utan året runt företagen heller Låt Tanum Turist bli en plattform för utveckling av hela Tanum. Använd 2010 till att hitta en ny struktur, en ny plan. Rekrytera sedan! Det är förvånande med alla negativa kommentarer kring turism. Allt som går bra har sina baksidor. Turismen ger oss förutsättningar Kommunen kan inte finansiera företags egen verksamhet, men projekt. T.ex träindustrin. Fönstret och Pallen fick medel till utbildningar. Bra upplägg! 30

31 Något annat man vill lyfta fram? Forts Vi har redan VD:arna på frukostmöten. Behöver inte fler sådana forum. Försök nå de andra 90%. Fiskare är också företagare. Änglamarkspriset är ett bevis för att också fisket kan utvecklas Försök se vad som händer i bygderna. Hur ser det ut i Lur, Bullarn kan folk bo där? Hur ser vägarna ut? Lastbilar måste ta sig fram i hela kommunen Det finns en mentalitet i Sverige att det är fult att tjäna pengar. Även här Personal kommer från hela kommunen. Vi kan inte bara stötta en del Det måste finnas hotell som har service dygnet runt även vintertid. Samverka 31

32 Några frågor och reflektioner som vi vill lyfta fram 32

33 Några frågor och reflektioner som vi vill lyfta fram. Forts. Det är värdefullt att bena ut var gränssnittet går mellan vad näringslivet kan och bör göra, respektive vad som är kommunala uppgifter Vad kan kommunen respektive näringslivet göra åt matchning mellan kvalificerade arbetsplatser och behovet av kvalificerade jobb? Vad kan göras gemensamt? En annan framgångsfaktor är att välja att släppa strävan att få andra att tycka som man tycker själv, och istället sträva efter att finna det som är gemensamt i det man vill åstadkomma Bristen på mark för boende och företag lyfts fram mycket kraftfullt och brett. Denna fråga behöver redas ut ordentligt 33

34 Några frågor och reflektioner som vi vill lyfta fram. Forts. Det finns en stark vilja att mötas Hur kan kommunens besök hos företagen och frukost och näringslivsrådsmötena bli en del i en systematisk och återkommande uppföljning av näringslivets behov och förslag? Struktur kan uppnås genom tydlig dagordning och loggbok som följs upp Vad kan Tanum lära av andra kommuner med stark säsongsvariation, såsom Åre, Strömstad och Sälen? Vad kan ni lära av varann? Vilka mål och insatser bör tas fram för olika målgrupper såsom åretruntboende, delårsboende och turister? Hur verkligen välkomna inflyttare, hemvändare och delårsboende, i stort och smått? Alla vill ta död på kampen mellan delsamhällena och alla är bärare av den. Rivalitet mellan kommundelar kan vara positiv och stimulera till utveckling. Hur dra nytta av detta? 34

35 Några frågor och reflektioner som vi vill lyfta fram. Forts. Innan arbetet med HUR näringslivsrådet ska arbeta, typ av mandat osv, är det värdefullt att diskutera visionen om näringsklimatet i Tanum år 20XX När är 20XX? Har Tanum då flera delsamhällen där man både ser värdet i att vara en del av Tanum och stimuleras och triggas av varandras framgång på ett positivt sätt? XX 35

36 Några frågor och reflektioner som vi vill lyfta fram. Forts. De allra flesta nämner att olika orter ska vara representerade i näringslivsrådet. Någon anser att antalet ska vara proportionerligt per ort. Hur hantera urvalet av ledamöter utan att den utvalda kämpar enbart för sin ort? Förslag finns att Handelskammaren eller Högskolan ska vara med i näringslivsrådet, samt att medlemmarna ska bytas efterhand Kan lösningen med ett antal arbetsgrupper som jobbar med olika uppdrag/projekt vara en bra väg att gå? DET ÄR MYCKET NU, så glöm inte att undersökningen visar att det finns en stark vilja att utveckla Tanum och en övertygelse om att det sker genom samverkan över gränser 36

37 Tack för förtroendet att få genomföra dessa intervjuer och för alla intressanta möten med spännande människor med vilja och drivkraft Ni som svarat tack för er öppenhet! Ann Palmnäs XX 37

38 Vi bor i en fantastiskt bra kommun de sega starka bohusläningarna, kompetens, kultur, matkulturen en jättefin kommun! 38