Arsredovisning och revisionsberättelse 2013, Samordningsförbundet Finsam Nedansiljan

Transkript

1 I II ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Sida 1 (2) Dnr LD14/01364 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Arsredovisning och revisionsberättelse 2013, Samordningsförbundet Finsam Nedansiljan Ordförandens förslag 1. Styrelsen för Finsam Nedansiljans Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Sammanfattning Finsam Nedansiljans Samordningsförbund överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Arsredovisning och revisionsberättelse, revisionsrapport Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Finsam Nedansiljans Samordningsförbund överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Juridik Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 3 st ska revisionsberättelse lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas. Samverkan med fackliga organisationer Detta ärende är inte föremål för facklig samverkan. Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt Org.nr: \... I Handläggare Sjölund Margareta ekonomisekreter margareta.r.sjolund@ Itdalarna.se

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum Dnr LD14/01364 Sida 2 (2) Uppföljning Arsredovisning utgör uppföljning av föregående års verksamhet.

3 Back lena /Central förvaltning Administrativ enhet /Falun Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Sylvia Paulsson den 11 april :53 Landstinget Dalarna; rattvik.se; Registrator Ärsredovisning 2013 NedansiUans sarnordningsförbund Ärsredovisning U.pdf; Revisionsberättelse.pdf; Revisionsrapport 2013.pdf Hej! Här kommer Årsredovisning, revisionsberättelse och revisionsrapport från Nedansiljans samordningsförbund. Hälsningar Sylvia Paulsson, samordnare Nedansiljans samordningsförbund LANDSTINGET DALARNA INK DNR. L)21 0!.9.,.b. ~.... SKR... I KOO.. u.l

4 Nedansiljans samordningsförbund Org nr NedanSIIjans SamordnIngsförbund (15) Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning Innehåll - förvaltningsberättelse s resultaträkning s balansräkning s kassaflödesanalys. s tilläggsupplysningar s Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

5 Nedansiljans samordningsforbund (15) Förvaltningsberättelse Sammanfattning NedansIIjans samordningsförbund finansieras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Dalarna, RättvIk, Leksand och Gagnefs kommuner. En styrelse som utses av ägarpartema leder Förbundets arbete och till sin hjälp har styrelsen en samordnare och Centralen med ett Mottagningsteam bestående av tjänstemän frän de ingående myndigheterna. Samordningsförbundets syfte är att skapa möjligheter och ge förutsättningar till att samordna rehabiliteringsinsatser för Individer som har behov av stöd från flera myndigheter. Verksamheten syftar till att genom finansiell samordning uppnå en effektiv användning av resurser och Insatser, så att människor får rätt stöd av rätt myndighet. Sammanfattnina av resultat Z013 Mottasnlngsteamet Förbundet har under 2013 satt mål på sex prioriterade krav; utveckla sätt och metoder att lära av varandra och lära andra, Implementera Unga till arbete I Centralen, fokus på "Få-Finna och Behålla" arbete/studier/sysselsättning. beskriva, utvärdera och förbättra arbetsprocesser, system för kompetensförsörjnlng som säkerställer optimal kompetens Inom respektive arbetsområde. Måluppfyllelsen totalt sett är ganska väl uppfylld. En generell tolkning av måluppfyllelsen för 2013 är att där ledningsgruppen formulerat mål som är för detaijstyrande har måluppfyllelsen varit låg. Styrelsen och Ledningsgruppen hade vid utvärderingen av verksamhetsplanen ett intressant samtal om styming och ledning och hur målen ska formuleras utifrån måluppfyllelsen. Styrelsen och lednlngsgruppen gav medarbetarna på Centralen mandat att utforma arbetssätt och metoder för att nå mål och resultat utifrån verksamhetsplanen, vilket Innebar att under själva arbetsprocessen skapades en modell som blev Mottagningsteamet. Den förstärkta handläggargruppen (på 5,55 tjänster) blev mottagningsteamet. Mottagningsteamets uppdrag är att förutom att arbeta direkt med deltagare precis som tidigare även att ge räd och stöd till handläggare på de samverkande myndigheterna. Lednlngsgruppen var ett stöd under hela processen. Mottasnlngsteam - fördjupad samverkan har under året arbetat med totalt 84 deltagare. 32 har avslutats och av dessa har 6 fått arbete och 4 har börjat studerat. Till Mottagnlngsteam- konsultation har 108 ärenden kommit In. centralen - en semensam arena för samverkan- strukturell samverkan Centralen är förbundets samverkansarena. Centralen är också en fysisk plats i form aven lokal på FaiuvIgen 1 i Leksand. Förutom mottagningsteamets kontor har samtliga myndigheter möjligheter att ha kontorsutrymme permanent eller vid behov. Det finns lokaler som används som sammanträdesrum och för gruppverksamhet. Lednlngsgruppen som tidigare var Lokala samverkansgruppen Rättvlk/Leksand leder Centralens verksamhet. Verksamhetschefen för individ och famlljeomsorg/lss i Gagnef är med l Centralens ledningsgrupp. Genom Centralens Mottasningsteam och verksamhet får ledningsgruppen Insikt om vilka målgrupper som behöver stödjas samt insikt I behovet av kompetensutveckling för medarbetarna. Det Innebär att förbundet Inte längre finansierar hela projekt utan delar av Centralens verksamhet. Det ekonomiska resultatet blev -510 tkr. Sammantaget har förbundet ett ackumulerat överskott på 483 tkr.

6 Nedansiljans samordningsf6rbund Verksamhet (15) syftet med samordningsförbundets verksamhet NedanSlljans samordningsförbund verkar med stöd av Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. SFS 2011:1517 Förbundet bildades Medlemmar I förbundet är: Gagnefs kommun, Leksands kommun, Rättvlks kommun, landstinget Dalarna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förbundets syfte och uppdrag är att utveckla en organisatorisk struktur för samarbete, samverkan och samordning mellan medlemmarna I förbundet för människor som inte passar In i det traditionella samspelet mellan Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Hälso och Sjukvården och Försäkringskassan. Det finns människor som behöver stöd från flera myndigheter för att få ett arbete eller behålla ett arbete. Få ett stopp på människors rundgång mellan myndigheter så att de får stöd av rätt myndighet. Förbundet ska också stärka samarbetet mellan Rättvik, Leksand och Gagnets kommuner när det gäller förbundets målgrupp. Dessutom ska förbundet stödja förebwgande arbete, verksamheter som aktivt arbetar för att människor tar makten i sina egna liv och Inte förlitar sig till försörjning genom försörjnlngsstöd eller sjukpenning/sjukersättning. NedansIIjans samordningsförbund ägs till 50 % av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och till 25 % av Landstinget Dalama. Resterande 25 % ägs gemensamt av Rättvlk, Leksand och Gagnets kommuner. Organisation Styrelsen är samordningsförbundets högsta beslutande och förvaltande organ som ansvarar för utveckling och ekonomi. 5tyrelsens arbete regleras I förbundsordning samt I styrelsens arbetsordning och styrelsen utses av medlemmama. I styrelsen Ingår politiskt valda representanter från Rättvlk, Leksand och Gagnefs kommuner samt landstinget Dalama. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen företräds av tjänstemän. Varje medlem har en ordinarie och en ersättare. TIll sin hjälp har styrelsen en samordnare för samverkansarenan Centralen och ett Mottagningsteam bestående av tjänstemän från de ingående myndigheterna. De politiskt tljlsatta ledamötema sitter en mandatperiod. Kommunemas ordinarie ledamöter är också politiskt ansvariga för den sociala sektorn i sina respektive kommuner. Styrelsen har under året bestått av; Anki Enevoldsen (C) Gagnefs Kommun, ordf. Sakarlas W1nberg (KO) Leksands kommun v. ordf Fredrik OJl~n (M), Rättvlks kommun fr.o.m Uv Lunde Andersson (S), landstinget Dalarna Ingo Tängerby, Försäkringskassan Peter Heldkamp, Arbetsförmedlingen Ersättare har följande varit: PatrIk Andersson (5), Gagnefs kommun t.o.m Irene Homman (S), Gagnets kommun fr.o.m Jan-Erik WIkman (S) Rättvlks kommun Ingrid Rönnblad (S) Leksands kommun Blgltta Dahlkvist (C), Landstinget Dalama Per Helln Försäkringskassan Lena Bäckman Arbetsförmedlingen t.o.m Unda Bernhardsson Arbetsförmedlingen fr.o.m Centralen - en semensam arena för samverkan och strukturell samverkan Centralens Lednlnsssrupp Lokala samverkansgruppen Rättvlk/Leksand har under 2013 ändrat namn till Centralens ledningsgrupp och blivit operativt ansvarig för Centralens verksamhet. Centralens ledningsgrupp har en tydligare ledningsfunktion än Lokala verksamhetsgruppen både vad gäller verksamheten på Centralen och vilka behovsgrupper som ska prioriteras och få stod. I Centralens ledningsgrupp Ingår de tre kommunernas verksamhetschefer Inom Indlvld- och familjeomsorg, primärvårdscheferna I Rättvlk och Leksand, enhetscheferna på psykiatriska mottagningen I Rättvlk och enhetschefen

7 Nedansiljans samordningsförbund (15) på psykiatriska öppenvården i Leksand. Centralens ledningsgrupp hanterar också andra samverkansfrågor som berör andra målgrupper. Ledningsgruppen träffas en gång I månaden med uppehåll under juli/augusti. ledningsgruppen och Finsams styrelse utvärderar tillsammans Centralens verksamhetsplan. Gagnefs lokala samverkansgrupp har haft fyra sammanträden under året. Gagnefs lokala samverkansgrupp och Centralens ledningsgrupp '1ar inbjuda till Finsams styrelsemöte den 5 juni. Centralens samordnare är föredragande i styrelsen. Denna verkställer styrelsens beslut, ansvarar för uppföljning och utvärdering av Centralens verksamhet samt leder Mottagningsteamets arbete samt är sammankallande I Centralens ledningsgrupp. Samordnaren deltar i Gagnefs lokala samverkansgrupp. Deltar i arbetsgrupper som har till uppgift att utveckla samarbetet mellan myndigheter och kommuner samt utveckla effektiva arbetsmodeller och metoder. Samordnaren tjänstgör på heltid och har sin anställning hos Nedansiljans samordningsförbund. Ekonomi/administration köps in från Gagnefs kommun. Handläggargruppen - Mottagningsteamet Januari 2013 startade Centralen. En gemensam arena för samverkan både på individuell nivå och strukturell nivå. Eftersom Centralen ska öka antal deltagare från 55 till deltagare förstärktes handläggargruppen under 2013 med 2,40 tjänster. Utvecklingen av Centralen medförde också att handläggargruppens uppdrag utvidgades och därför blev Mottagningsteamet en relevantare benämning på uppdraget. Mottagningsteamet är den tidigare handläggargruppen som förbundet finansierar och består aven anställd representant för vardera landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En person representerar Rättvik, Leksand och Gagnefs kommuner. I handläggargruppen finns olika kompetenser. Flnsam finansierar också l heltidstjänst av de 2,40 tjänster som förstärkning till Mottagningsteamet. Anlalet tjänster i mottagningsteamet är 5,55 tjänster vara av Finsam finansierar 4,15 tjänster, leksands kommun l tjänst och Arbetsförmedlingen 40 % aven heltid. Mottagningsteamets uppdrag är att arbeta direkt med förbundets målgrupper/deltagare. Detta gör de genom att hitta rätt stöd från rätt aktör i rätt tid. Det betyder att de utifrån ärendet och behovet bedömer vilken insats som ska genomföras. De utsedda handläggarna som kan vara medarbetare utanför mottagningsteamet och deltagaren bildar ett team och upprättar tillsammans en individuell handlingsplan. För att upprätta en fungerande handlingsplan gör de bland annat djupintervjuer/kartläggning av deltagaren. Hjälper till att hitta arbetsträningsplatser, kopplar in yrkesoch studievägledning, kan vara samtalsstöd eller lotsar vidare till psykiatrin, motivationsarbete och utredning av arbetsförmåga. Beredningsgrupperna f Rättvlk, Lelcsand och Gagnef I beredningsgruppen är de samverkande myndigheterna representerade av handläggare som arbetar på individnivå. Beredningsgruppen bereder individärenden. Beredningsgrupperna är ett stöd för alla myndigheter. Speciellt vid svåra och länga ärenden när en myndighet behöver information och hjälp frän andra parter. Det blir även ett Informationsutbyte mellan samverkansparterna. Beredningsgruppen har möten en gång per månad. Utvecklingen i Centralen från handläggargrupp till Mottagningsteam har medfört att beredningsgrupperna i Rättvik och leksand fasat ut sina möten under hösten för att avslutas under Det beror pä att det är mottagningsteam varje måndag förmiddag och att kompetens från samtliga myndigheter finns tillgängliga. Revisorerna är tre till antalet och väljs av vardera medlem. Revisionen för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har från och med 2012 har upphandlats hos Deloitte AB. Revisionen för kommunerna och Landstinget Dalarna utgörs av två lekmannarevisorer utsedda av Gagnefs kommun respektive Landstinget Dalarna. Revisorerna har gemensamt utsett ett revisorsbiträde från Öhrlings Pricewaterhousecoopers AB att utföra revisionen. Utveckling av styrelsen Styrelsen har haft sex sammanträden under året. Styrelsens ambition är att den samordnade finansieringen ska göra skillnad för deltagaren som får stöd genom Centralen och att samverkansparterna ser att medlen satsas där behoven är som störst och att parterna känner delaktighet I förbundet genom vår modell för framtagande av Verksamhetsplan.

8 Nedansiljans samordningsförbund (15) Styrelsen har från starten haft en ambition att samarbetet över kommungränserna ska utvecklas i syfte att förbättra och utöka möjligheter för medborgarna att få arbete eller börja studera. Att hålla fast vid den intentionen och uppmuntrat utvecklingen av Centralen är en utmaning som kräver uthållighet. Styrelsen har under 2013 fortsatt att arbeta med den st yr- och uppföljningsmodell som vi började med Den skapar stor delaktighet hos medarbetarna och Centralens ledningsgrupp. Vår modell för verksamhetsplanering, må/styrning och utvärdering har gett styrelsen bra förutsättningar att bli bättre på att styra verksamheten och för Centralens ledningsgrupp att leda verksamheten samt att kunna formulera relevanta mål som kan mätas och utvärderas. Förbundet har tillsammans med Centralens ledningsgrupp utvärderat verksamhetsplanen för 2013 enligt modellen och styrelsen har tack vare utvärderingen av SMARTmåi kunnat styra verksamheten på ett mer initierat sätt. Förbundets styrelse är engagerad och värnar om att utveckla samarbetet så att medborgarna ska få så goda förutsättningar som möjligt; att få stopp på rundgång i systemen, eller att kunna behålla ett arbete eller att utbilda sig. Styrelsemötena kännetecknas av diskussioner som är toleranta, kreativa och humoristiska. Styrelsens ide om att styrelsen och Centralens ledningsgrupp utvärderar verksamhetsplanen tillsammans är lyckosam trots att rådande organisationsteorier är aven annan uppfattning. Genom gemensam utvärdering och att styrelsen har delegerat den operativa ledningen av Centralen till verksamhetscheferna i de samverkande myndigheterna eftersom Centralen nu är förbundets verksamhet, har förtroendet för förbundet stärkts hos samverkansparterna. Det blir en bra dialog och kontakt mellan chefer och styrelsen. Under 2013 har Centralens medarbetare prövat och utvecklat arbetssätt och börjat att hitta sina roller. Under det kommande året får styrelse och ledningsgrupp och medarbetare på Centralen arbeta för att sprida Centralens uppdrag och möjligheter ut i de egna organisationerna. Återkoppling till Verksamhetsplanen Förbundets syfte och uppdrag är att utveckla en organisatorisk struktur för samarbete, samverkan och samordning mellan medlemmarna i förbundet för människor som inte passar in i det traditionella samspelet mellan Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Hälso- och Sjukvården och Försäkringskassan. Det finns människor som behöver stöd från flera myndigheter för att få ett arbete eller behålla ett arbete. Få ett stopp på människors rundgång mellan myndigheter så att de får stöd av rätt myndighet. Centralen är en arena för samverkan av insatser för att stödja människor med särskilda behov. Centralens målgrupper är personer med tonvikt på ungdomar som behöver mer stöd för sin rehabilitering än vad de ordinarie myndigheterna kan erbjuda och som därför inte omedelbart är anställningsbara och som saknar fotfäste på arbetsmarknaden. Det övergripande syftet är att minska dessa Individers utanförskap och förbättra deras förmåga att få arbete och egen försörjning. Bildandet av "Centralen" syftar till att ge samverkansvinster i form av bättre resursanvändning, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Centralen ska åstadkomma detta bland annat genom finansiell samordning av rehabiliteringsinsatserna och effektivare användning av gemensamma resurser. Centralen ska genom samverkan satsa på förebyggande insatser. Centralens vision Genom samverkan ska Centralen stötta människor att ta makten över sina egna liv. Styrelsens strategiska ansvar Styrelsen fastställer och säkerställer Centralens nuvarande och framtida Inriktning genom att ge Centralen i uppdrag att samordna och samverka kring rehabiliterande Insatser för Centralens målgrupper. Styrelsen fastställer den av Centralens ledningsgrupps årliga upprättade Verksamhetsplan. Från och med 2014 fastställer styrelsen även ledningsguppens ledamöter. Ledningssuppens operativa ansvar Ledningsgruppen (LG) är ansvarig för upprättande aven Verksamhetsplan (VP). Uppdrag och mål i VP är övergripande styrande för Centralens operativa verksamheter. Det betyder konkret att mottagningsteamet och alla eventuella

9 Nedansiljans samordningsförbund (15) projekt ingående I Centralens operativa verksamhet ska uppfatta målen i VP som krav på dem själva som de har i uppgift att bidra till att uppfylla. Allas delaktighet l planering - bryta ned målen I en egen plan Mottagningsteamet ska själva, I en för detta ändamål förtryckt planeringsmaji (i word-fil), identifierar de mål, som de utifrån sina egna uppdrag, uppfattar som krav, som på något sätt, är riktade till den egna verksamheten. Utifrån de identifierade kraven ska mottagningsteamet formulera egna mål, som när de förverkligas, bidrar till att uppfylla VP, s mål. Det är också möjligt att identifiera andral ytterligare krav riktade till den egna verksamheten och sätta mal utifrån dessa krav. Mottagningsteamet kan antingen formulera sina mål exakt som de är formulerade I VP eller formulera egna mål. Kravet är att de egna målen ska uttryckas som slut- och SMART-mål på samma sätt som i VP. Det betyder att målen ska vara speclflka, mätbara, accepterade av de som satt målen, realistiska och tidsatta. dvs. visa när det är tänkt att målet ska vara uppfyllt. Allas delaktlbhet I utvärdering och förbättring Gruppenl projektet ska. I en för detta ändamål förtryckt utvärderingsmall (i word-fli), bedöma måluppfyllelse av de egna målen. Utvärderingsmallen ska vara färdigdokumenterad och Inlämnad till verkställande tjänsteman enligt datum som denne beslutat. Dessa utvärderingar bildar ett underlag för att utvärdera VP vars utvärderingsresultat i sin tur kommuniceras till styrelsen. Resultatet av utvärderingen blir en utgångspunkt för sammanställning av nästa VP.

10 Nedansiljans samordningsförbund (15) MAluppfyllelse Hl= handläggargrupp, lg = lednlngsgrupp, Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatta = SMART 1= Inte allas uppfyllt 2= uppfyllt i n6gon mån 3= Ganska väl uppfyllt 4= uppfyllt helt! i stort sett helt VP:s SMART mål la) Handläggargruppen ska utveckla minst en metod för hur kunskapsöverföring mellan myndigheter och mellan handläggare på respektive myndighet ska gä till. Aktiviteter som skapas för att kunskapsöverföring ske ska mätas med SMART-mål. Mäts med: Det finns en metod. Jal Nej. Ansvariga för förverkligande av SMART målet Handläggarna Uppfyllelsegrad: 2 Målet i VP är i grunden lämpligt, men Inte nog tydligt formulerat. lg bör till nästa VP förtydliga vad som menas med att lära av varandra. Ja, Hl har utvecklat arbetsmetoden Mottagningsteamet. VP:s SMART mål 2a) Ta del av och använda den befintliga metoden 7-20 på de deltagare som HL bedömer har behovet. Mäts med: Tagit del av och använt metoden för behövande. Ja/Nej Ansvariga för förverkligande av SMART målet Handläggargruppen Uppfyllelsegrad: 1 Hl har Inte prioriterat VP:s slutmål 21 sitt Teamkontrakt Hl uppfattar att den metoden finns I ett projekt I kommunerna och att HL skickar deltagare som har behov av den metoden till projektet Unga till arbete. Hl borde ha signalerat tilllg om att metoden Inte har prioriterats. VP:s SMART mål 31) 70% av deltagarna uppnått målet att Finna, Få och behålla arbete/studier/sysselsättning. Mäts med procent. Ansvariga för förverkligande av SMART målet Handläggargruppen Uppfyllelsegrad 3 Hl har j sitt teamkontrakt kopplat sitt slutmål 3 och SMARTmåi 3a till att utveckla samarbetet mellan arbetsmarknadsenheterna i kommunerna och Centralen. De har Inte upprättat något eget resultatmål för att uppfylla VP:s SMARTmåI3. HL bör utveckla mål I Teamkontraktet som mäter resultat gällande avslutande deltagare. Enligt HL:s egen statistik har 51 % av deltagarna nått sina personliga mål. SMART mål 4a) Handläggarna ska beskriva minst en arbetsprocess. Mäts med: Beskrivit en arbetsprocess. Ja/Nej Ansvariga för förverkligande av SMART målet Handläggargruppen Uppfyllelsesrad JA Centralens Mottagningsteam Måluppfyllelse forts HL= handläggargrupp, LG = ledningsgrupp,

11 Nedansiljans samordningsförbund (15) Specifilta, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatta = SMART 1= inte allas uppfyllt 2= uppfyllt i någon mån 3= Ganska väl uppfyllt 4= uppfyllt helt/ i stort sett helt VP s SMART mål Sa) Handläggarna ska ha en individuell plan för kompetensutvecklingsbehov. SbJ Handläggarna ska delta i den ordinarie verksamheten minst en ggn / månad Bägge SMART målen mäts med: Finns respektive deltagit: Ja/Nej. Ansvariga för förverkligande av SMART milen Handläggargruppen Uppfyllelsegrad: Sa delvis JA, Sb JA Det har tagit tid att hitta rollfördelningen när det gäljer arbetsuppgifter - alltså vem gör vad. Därför har vi inte heller kunnat göra någon individuell plan för kompetensutveckling. Däremot har vi haft utbildningstillfällen som har riktat sig till handläggare som arbetar med Centralens målgrupp. VP s SMART mål 6a) Hl ska ta fram ett förslag på hur man kan visa att en deltagare inte gör framsteg och därför inte längre kan vara en deltagare i Centralen. Mäts med: Det finns ett förslag Ja/ Nej Ansvariga för förverkligande av SMART målet Handläggargruppen Uppfyllelsegrad: NEJ Hl har kontinuerligt arbetat med VP:s SMART mål 6a men inte ännu kommit fram till ett slutförslag. Målet är mycket lämpligt och nödvändigt. Millet bör finnas kvar. Hl och samordnare är bereddda att arbeta fram ett relevant förslag. Mottagningsteam konsultation har tagit emot 108 ärenden under 2013.

12 Nedansiljans samordningsförbund (15) Händelser under räkensapsåret Stödjande av samverkan Frukostmöten I Leksand och Gagnef fyller frukostmötena en viktig funktion. Det är ett forum för information om varandras vardag, förändringar i myndigheterna och att frågor ställs om regelverk m.m. Alla samverkande parter i samordningsförbundet är med och det är fyra frukostmöten per år. Samverkanskonferens kring Unga med funktionshinder Ledningsgruppen för Centralen gav samordnaren i uppdrag att anordna en samverkanskonferens kring unga med funktionshinder. Uppdragen kring denna målgrupp behöver genomlysas för att hitta bra samverkansmodeller och utveckla samarbetet mellan myndigheterna. Centralen - arena för samverkan Centralen är förbundets samverkansarena. Där ser ledningsgruppen och de samverkande parterna var nya behov av samarbete uppstår. Eftersom det finns en enighet mellan ägarna i förbundet att Centralen är den verksamhet där samverkan ska ske och utvecklas så har förbundet Inte några projekt. Insatser/Utbildning Centralen är Förbundets insats. ORS (Outcom Rating Scale) I SRS (Session Rating Scale) Centralen har erbjudit handläggare på de samverkande myndigheterna en utbildningsdag i ORSjSRS. Det är ett arbetsverktyg som har ett lösningsfokuserat förhållningssätt och som mäter om deltagare och handläggare arbetar med rätt saker för att nå det mål som deltagaren har satt upp. Den mäter också arbetsalliansen, dvs om handlägga re och deltagare är ett bra team samt att det sker någon förändring. Supported Employment är en evidensbaserad metod att hitta rätt arbete till rätt person. Centralens medarbetare och myndigheternas handläggare fick möjligheten att under fyra utbildningsdagar bekanta sig med metoden. Syftet med utbildningen var att göra den känd bland handläggarna för att längre fram implementera metoden på Cen tralen. Ekonomi NedanSiljans samordningsförbunds verksamhet finansieras genom anslag från de fyra parterna. Försäkringskassan svarar för den statliga delen med 1820 tkr. Landstinget Dalarna bidrar med 910 tkr, Rättviks kommun med 290 tkr, Leksands kommun 430 tkr och Gagnefs kommun 280 tkr för 2013.

13 Nedansiljans samordningsförbund S) Resultaträkning Erhlllna bidrag (tkr) Not Summa rörbundets intäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från rmansiella investeringar ÖVriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter rmansieua poster S S o Arets resultat -S10 241

14 Nedansiljans samordningsförbund (15) Balansräkning Tillgångar (tkr) Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa thlgångar Not l l Eget kapital och skulder (tkr) Eget kapital ~alanserat kapital Arets resultat Kortfristiga skujder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder l Ställda säkerheter Ansvarsrörbindelser Inga Inga Inga Inga

15 Nedansiljans samordningsförbund (15) Kassaftödesanalys Den löpande verksamheten (tkr) Rörelseresultat röre rmansiella poster Erhållen ränta Erlagd ränta Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder KassafIöde från den löpande verksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

16 Nedansiljans samordningsförbund (15) 1illäggsupplysningar Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt god kommunal redovisningssed i överrensstämmelse med Lag om kommunal redovisning. gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning redovisning samt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Not 2 Nettoomsättning Intäkter Summa Intäkter fördelar sig enligt följande i kr Kommuner Landsting Staten Summa Not 3 Direkta kostnader Centralen Summa Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar: Styrelse 67 70

17 Nedansiljans samordningsförbund (15) Övriga anställda Totala löder och ersiudingar Sociala kostnader Pensionskostnader Not S Eget kapital Belopp vid Arets inging Redovisat årsresultat Belopp vid årets utgång Not 6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Sociala avgifter Övriga poster Summa

18 Nedansiljans samordningsförbund (15) Gagnef ~~ Anki Enevoldsen, ordf Gagnefs kommun /7 / <=)~//tla SakåJ.f~ommun ~~/~ r 1ng6 Tängerby, ~~assan ~~ Fredrik Ollen, Rättviks kommun (Wliuaf:.ckcdvd~-n/ Liv Lunde Andersson, Landstinget Dalarna (}v~~ Peter Heidkamp, Arbetsfönnedlingen V~.. vis_lse bar lämnats /. /,~-.~ ~,// Svante Hanses Rättvik, Leksand och Gagnefs Kommuner ){J~ Hans Unander Landstinget Dalarna ok'~~ Karin Selander Auktoriserad revisor Deloitte AB Arbetsfönnedlingen och Försäkringskassan

19 NedanSiljans SamordningSförbund Till förbundsmedlemmarnas fullmäktige och styrelse REVISIONSBERÄTTELSE rör år 2013 NedansUjans samordningsförbund Organisationsnummer Vi har granskat räkenskaperna. Arsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Nedansiljans samordningsförbund, org nr , för verksamhetsåret 2013 Styrelsens ansvar for årsredovisningen ochfljrvaltningen Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen på grundval av vår granskning. Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsats, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna ror väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av ärsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och rorhållanden i förbundet för att kunna bedöma verksamheten i förhållande till gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

20 0001S0 Granskningen har genomforts med den inriktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund for bedömning och ansvarsprövning. Uttalanden Enligt vår uppfattning har styrelsen i Samordningsforbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontroll har varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen är forenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda enligt förbundsordning och verksamhetsplanen samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet ror verksamhetsåret DjurAs oj:::q.a~ ~ Karin Selander Auktoriserad revisor DeloitteAB AIbetsförmedlingen och Försäkringskassan K1~ Hans Unander Landstinget Dalarna Bilagor: De sakkunnigas rapporter

21 NedanSiljans Samordningsförbund DI~nr b -I Dlarieplfl1beläcknlng ocoi, '. 3 I OLf. REVISIONSRAPPORT Nedansiljans Samordningsförbund Granskning av Årsredovisning Mars 2014 Jennic Fermos

22 rljl.jiiiied pwc l Inledning Vi avlämnar härmed dokumentation över granskningen år Syftet med detta PM är att infomlera styrelsen och revisorerna om den bedömning av redovisning och förvaltning som ligger till grund för utformningen av revisionsberättelsen, dels om eventuella åtgärder med anledning av granskningens resultat. Vår granskning har utforts enligt god revisionssed och med iakttagande av revisorslagens bestämmelser om bland annat opartiskhet och självständighet salllt med beaktande av ISA (Internation Standards on Auditing). 1.1 Uppdrag Enligt Lag (2003: 121 O) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska styrelsen svara för samordningsförbundets räkenskaper och årligen inom tre månader från räkenskapsårets slut upprätta årsbokslut och årsredovisning. Lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall gälla i tillämpliga delar. Enligt forbundsordningen har dock styrelsen beslutat att redan inom två månader överlämna årsbokslut och årsredovisning till forbundsmedlemmarna och revisorerna. Nedansiljans SamordningsfOrbund har upprättat en årsredovisning per Nedansiljans Samordningsförbunds revisorer har gett Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att granska årsredovisningen för perioden l januari - 31 december Sammanfattande revision ell bedömning Arets granskning har utförts enligt den upprättade revisionsplanen. Den sammantagna bedömningen efter genomförd revision är att kravet på god intern kontroll är uppfyllt oeh au årsredovisningen ger en rättvisande bild av samordningsförbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi har vid granskningen inte funnit något som tyder på att styrelsens ledamöter handlat i strid med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser eller förbundsordningen. På basis av gjorda iakttagelser och överväganden avlämnas därvid en revisionsberättelse enligt standardutformning. 2

23 .; i - ~ pwc Samordningsförbundets el(onomiska läge För räkenskapsår 2013 överstiger kostnaderna intäkterna med S 10tkr. Budgeterat resultat för perioden var -802 tkr. Upprättad årssammanställning där resllltatpostema jämfors mot budget saknas och då fårdelningen av kostnaderna mellan budget och resultaträkning inte är densanuna försvåras jämförelsen. Kommentarer finns inte heller i årsredovisningen 0111 vari de största skillnaderna mellan budget och utfall ligger. Kostnadema är i årsredovisningen efter justeringar utförda efter revisionen uppdelade i direkta kostnader samt övriga externa kostnader och personalkostnader. Verksamhetens tidigare upparbetade överskott har således under 2013 sänkts och uppgår per till 483 tkr. Budgetemt resultat för 2014 uppgår till -291 tkr. Erhållna bidrag från huvudmännen ligger i nivå med fg år och uppgår till tkr. De väsentliga skillnaderna mellan 2012 och 2013 avseende verksamhetens kostnader är följande: Förändring Direkta kostnader Administrativa kostnader Personalkostnader S 140 De direkta kostnaderna har ökat med 948 tkr. Den främsta anledningen är att kostnaden för inhyrd personal ökat med 694 tkr, men även lokalkostnaderna har ökat med 244 tkr som en följd av att man ingått hyresavtal avseende den lokal som Cenlralen bedriver sin verksamhet i. Personalkostnaderna är lägre 2013 då endast verkställande tjänsteman är anställd i fdrbulldet numera. De administrativa kostnaderna ligger i nivå med fg år. 3

24 - pwc Sammanfattande g. anskningsnoteringar Vår granskning visar au samordningstorbundets verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt med en tillfredsställande kvalitet. Sammantaget sköts även förbundets redovisning på ett tillfredsställande sätt med god ordning på den löpande bokföringen. Enligt regeringens proposition, 2003/04:05, God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting, föreslås bla. att revisorerna ska granska och bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål styrelsen beslutat om för ekonomin under perioden. Vår bedömning är att årsredovisningen innehåller en tillfredsställande uppföljning av verksamhetens mål och kommentarer till dessa. Vår bedömning är att samordningsförbundets årsredovisning uppfyller lagens krav. Arsredovisningen omfattar forvaltningsberättelse, resultatoch balansräkning for perioden, kassaflödesanalys samt foregående års jämforelsesiffror. Uppställningen på den kolumn under ekonomidelen i förvaltningsberättelsen där utfallet stäus mot budgeten för samma år kan forbättras genom att kostnader fordelas under tre ntbriker (direkta kostnader, övriga extema kostnader och personalkostnader) för alt på så vis tydligare visa i vilken kostnad eventuella avvikelser ligger. Förbättring kan göras genom att kommentera större avvikelser mellan utfall och budget. Vid vår granslming av årsredovisningen har vi noterat följande: Vid vår granskning av den löpande bokffiringen har vi kontrollerat förbundets rutiner avseende attester. Rutin har införts under 20 Il så au ordförande attesterar kostnader som rör verkställande tjänstemannen. Rutin finns också med manuell utbetalningsattest av leverantörsfakturor. I fg års revisionsrapport påtalades att ordforande måste attestera verkställande tjänstemans löneutbetalning, vilket inforts under Vi har således inget att anmärka på vad gäller attestrutinel'l1a. Kontroll har dessutom gj0l1s av att kostnader kan anses vara kopplade till verksamheten, där kostnaderna anses vara röl'elsegilla. Det är av vikt att det finns avtal att lula sig 1110t som styrker alt fakturerad kostnad avseende inhyrd personal är riktig. Giltiga avtal finns med samtliga huvudmän utom med Landstinget Dalarna. 4

25 .A pwc Förbundet har under 2012 ingått ett hyresavtal där årshyran from l uppgår till 543 tkr per år. Avtalet har ingåtts for att fä till en start av projektet Centralen och tanken är att projektet och kostnaden så småningom ska tas övel' av någon av huvudmännen. Hyreskostnaden bör fördelas i projektredovisningen, så att inte hela hyreskostnaden hamnar som en administrationskostnad. Detta då samordningsförbundet ska bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt samt med god ekonomisk hushållning. Kostnaden har efter påpekan i revisionen fördelats mellan Centralen och verkställande tjänstemannen, dvs till stor del flyttats och lagts som en direkt kostnad i årsredovisningen. Kostnaden ligger dock felaktigt budgeterad som en administrativ kostnad både 2013 och Förslagsvis bör ny budget upprättas för Projektredovisningen samt uppställningen i budgeten bör arbetas om så att varje projekt/insats f!r ett eget projektnummer. Tanken med projektredovisning är att man ska kunna ta fram en rapport för att se nedlagda kostnader per projekt/insats. Som projektredovisningen är uppbyggd i dagsläget föl'delar den de administrativa kostnaderna på olika projektnummer och inte själva projekten/insatserna som förbundet valt att satsa på. Det största projektet ål' Centralen och även lokalkostnader m m som hör till Centralens verksamhet bör belasta det projektet. Övriga samverkansaktiviteter såsom fntkostmöten och samverkanskonferenser bör läggas som ett projekt i redovisningen. Satsar man sedan framåt på någon annan ny större insats så läggs den upp som ett nytt eget projekt. Styrelsen och verkställande tjänstemannen är sedan precis som det ål' fordelat idag lämpliga att ha som egna projekt om man vill. Den del av lokalkostnaderna som rör verkställande tjänsteman bör dock belasta dennes projekt och ett eget projekt benämnt Lokalkostnader bör inte finnas. Övriga administrativa kostnadel' såsom redovisning, revision, bankkostnadej', räntor kan ror övrigt ses som ett projekt som förslagsvis döps Övrig administration, Tänk även på att denna roj'delning ska ligga till grund för inrapporteringen i SUS där fördelning görs mellan direkta respektive administrativa kostnader, Även kontoplanen bör ses över igen ror att man tydligare ska veta vilka kostnader som ligger på respektive konto. Exempelvis inköp av administrativa tjänster från Gagnefs kommun bör inte ligga på kontot Övriga främmande tjänster utan lämpligare kontoval är exempelvis Redovisning altel'l1ativt att ett nytt konto döps till Administrativa tjänster, Kontona for inhyrd personal heter i dagsläget exempelvis Leksands kommun, lämpligare kontonamn vore exempelvis Inhyrd personal Leksands kommun, 5

26 B,.,;. ~ pwc Nedansiljnns samordningsförbund hal' per I ett eget kapital som uppgår till 483 tkr. Budgeterat resultat föl' 2014 är -29 J tkr, vilket ger ett eget kapital per uppgående till 192 tkr. Nationella rådet har gett en rekommendation att storleken på det egna kapitalet ska vara 20 % av tilldelade medel vid årsskiftet 15/16. Förbundets andel ligger på 13 % vid årsskiftet 13/14 och om budgeten för 2014 faller ut så hamnar procentsatsen på 5 % vid årsskiftet Förbundet bör således fundera över om verksamheten bör bantas. Jämfå11 med övriga fyra samordningsforbund i länet som erhåller ungefår sanuna nivå på bidragen från huvudmännen utgör Nedansiljans samordningsmrbunds administrations- och personalkostnader 27 % av summan av erhållna bidrag under 2013, medan övriga forbund ligger på mellan 23 och 54 %. I fg års bokslut var den siffran 41 % bl a pga av att lokalkostnader inte redovisats korrekt. Kostnaden for utbetalda medel till projekt/insatser ligger hos de fyra övriga förbunden i Dalarna på mellan 62 och 103 % av 2013 års erhållna bidrag, medan Nedansiljans samordningtorbund ligger på 88 % (54 % fg år). Förtydligande kan göras i tabellen över budget kontra utfall som återfinns i förvaltningsberättelsen under rubriken Ekonomi genom att verksamhetens kostnader delas upp på direkta kostnader respektive administrativa kostnader. På så vis ser man tydligare i vilket kostnadsslag avvikelserna ligger. Förbättringar kan även göras gcnom att kommentera stötte avvikelser mellan utfall och budget under rubriken Ekonomi. Vi har granskat förbundets förvaltning vad gäller skatter och sociala avgifter utan anmärkning. Samordningsförbundet tar enligt förarbetena inte bedriva någon egen rehabiliteringsverksamhet. Det får inte heller fatta beslut om enskilda individers deltagande i insatser eller finansiera deltagarnas försöljning. Samordningsförbundet kan endast finansiera insatser som utförs hos de samverkande parterna. Nedansiljans Samordningsllil'bund har under 2013 hållit sig inom dessa ramar. En fundering i samband med fg års rcvision gälldc handläggargruppcn och hul'livida den framledes skulle bedrivas i samordningsförbundets regi eller om den skulle vara ett projekt som någon av huvudmännen drev och äskade medel för hos samordningsforbundet. Undcr 2013 har arbcte inletts tillsammans med huvudmännen tor att se över hur huvudmännen på sikt kan överta stöl'1'e del av kostnaderna för projektet Centralen som handläggal'g!'uppen (numera 11l0ttagningsteamet) ingå!' i. All personal som arbetar i handläggargruppen Ur dock anställda hos huvudmännen och hyrs ut till samordningsförbundet, vilket vi finner positivt. 6

27 .-L pwc Vi påtalade i samband med års granskning att styrelsen borde se över om placering av överskottsmedel kan göras till bättre avkastning, vilket styrelsen gjort under Förbundet hal' under erhållit ränteintäkter uppgående till 37 tkr (31 tkr under 2012) främst avseende den fastränteplacering som löpt ut under året. Styrelsen hal' även under 2013 antagit en placeringspolicy efter påpekan i tidigare års revision. Styrelsen har under 2013 antagit vilka kriterier som ska gälla för att projektansökningar ska beviljas. I de fall man linder 2014 eller senare beviljar medel till nya projekt/insatser bör styrelsen och verkställande tjänstemannen se till att alltid erhålla projektbeskrivningar där tydliga mål, uppföljningsmetoder, tankar kring implementering och hur länge projektet ska följas efter avslut fmmgår. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Jennie Femros Auktorisemd revisor Revisorsbiträde Till dokumentet bifogas bilaga I Granskning av projekt 7

28 - L pwc Bilaga 1 Granslming av projekt/insatser Fokus för 2013 års gl'anskning har varit de projekt/insatser som samordningsförbundet har valt att satsa på. För Nedansiljans Samordningstorbunds del hal' i huvudsak Centralen finansierats under 2013, men även några andra samverkansinsatser såsom frukostmöten och samverkanskonferenser. Centralen Under 2013 har Centl'alen tagit form. Total nedlagd kostnad tor Centralen för 2013 är svål' au utläsa då projektredovisningen inte hanterats fullt ut, men de direkta kostnaderna uppgår till 3278 tkr varav i huvudsak alla kostnader avser Centralen. Nedansiljans Samordningsfiirbund har finansierat 4,15 tjänster tor detta projekt. Mål och måluppfyllelse Verksamhetsplan finns framtagen för Centralen för 2013 där det framgår att man arbetar utifrån SMART Mål. En tydlig sammanställning över dessa mål samt måluppfyllelsen framgår av sidan 7-8 i årsredovisningen varförjag inte återger dessa igen. Vissa mål har uppfyllts och andra inte. Hur/ö/is proiektet upp löpande och efter al'slut Projektet har följts upp löpande och efter avslut genom SUS, ORS/SRS samt genom samverkansenkät. I SUS registreras antalet deltagare samt vem de får ersättning från när de startar i Finsam samt när de avslutas i Finsam. ORS är blanketter där individen skattar sig själv inom fyra livsområden vid olika tillflillen tor att se vilka utvecklingsområden man bör fokusera på. SRS mäter arbetsalliansen mellan handläggaren och individen för alt se au samarbetet leder till utveckling. Verksamheten har utvärderats via PayOff under Teamkontrakt har arbetats fram av handläggarna föl' att nå de av styrelsen beslutade målen med verksamheten. En ny arbetsmetod Supported Employment som är en evidensbaserad metod au hitta rätt arbete till rätt person kommer alt införas. Implementering Arbete pågår tillsammans med huvudmännen för au se över om dessa framledes kan finansiera stölte del av Centralens verksamhet än vad man gör i dagsläget. Slutsats Tydliga mål och mätmetoder finns för Centralen. Verksamheten följs löpande på styrelsemötena och även uppföljningen i årsredovisningen är tillfredsställande. För övriga samverkansaktiviteter böl' säcken knytas ihop så att målen, uppföljningsmetoden och resultatet framgår tydligare av årsredovisningen. 8

29 - ~ pwc Styrelsen har under 2013 fattat beslut om vilka kriterier som ska gälla för att projektmedel ska beviljas och i de fall nya projekt/insatser beviljas medel i framtiden bör styrelsen och verkställande tjänstemannen se till att alltid fä in uppdragsbeskrivningar där tydliga mål, uppföljningsmetoder, tankar kring implementering framgår. Under 2013 har detta dock inte varit relevant då fokus legat på Centralen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Jennie Fernl'Os Auktoriserad revisor Revisorsbiträde 9

30 I ~ Landstinget PROTOKOLLSUTDRAG Landsti ngsstyrelsen II DALARNA Central förvaltning O O O 1 9sOnmanträde Sida 1 (1) OBS! ojusterat Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden 87 Arsredovisning och revisionsberättelse 2013, Samordningsförbundet Finsam Nedansiljan Diarienummer LD14/01364 Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Styrelsen för Finsam Nedansiljans Samordningsförbund beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Sammanfattning av ärendet Finsam Nedansiljans Samordningsförbund överlämnar årsredovisning och revisionsberättelse för Revisorerna tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att förbundsstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 87 A b) Arsredovisning och revisionsberättelse, revisionsrapport Utdrag exp till 1. LF Vid protokollet : Eva Bergfeldt Bestyrkes i tjänsten [Intygarens namn]