Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10

Transkript

1 Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10 1 Varfiir anvandbarhet? Ett exempel Utvecklare och anvandare tanker olika Kan anvandbarhet betala sig? Myter om anvandbarhet 18 2 Vad ar anvandbarhet? Forutsattningar for anvandbarhet Mitt pi anvandbarhet Katastrofer 27 3 Val av utvecklingsstrategi De fem gyllene reglerna Att bestamma en utvecklingsstrategi Uppfoljning 37 4 Analys Milgrupper Anvandaruppgifter Observation Intervju 55 5 Design Skiss av en designmetod Prototyper Dialogstandard 65 Kopiering av kurslitteratur forbjuden. O Studentlitteratur

2 6 Principer for begriplig design Satt anvandaren i centrum Synliggor anvandarens mojligheter Tala om vad som hander Var hjalpsam nar det uppstir problem Fler principer 88 7 Sokning Model1 for sokning Olika former av sokning Inmatning av sokkriterier Presentation av sokresultat Spriket pi natet Stod skummande Tala anvandarens spr5k Anvand goda exempel Grafisk design Nyttig, likgiltig och irriterande grafik Text fore grafik Bildval Reklam Animering Gestaltlagar Hjalp och vagledning Si anvander anvandarna hjalp Typer av hjalp Tester av hjalp Introduktion till webbplatsen Si saljer du ditt utmarkta hjalpsystem Tanka hogt-tester Overblick Forberedelse Genomforande Meddelande av resultat Variant: Konstruktiv interaktion 177 Kopirring av kur\litteratur forbjuden. O Studentlitteratur

3 11.6 Tester med vana anvandare Resursovervaganden Etiska regler Tio vanliga fel Utvarderingstekniker Inspektion Anvandningsstatistik Frigeformular Fokusgrupper (anvandardiskussioner) Feedback frin anvandare Metoder av tvivelaktigt varde SA kommer du i gang Kann dina anvandare Det politiska spelet Kvalitet ar gratis Var kan du lara dig mer? Allmant Strategiska overvaganden Anvandarsamarbete Testmetoder Standarder Webbdesign Grafisk design Tidskrifter Kurser och konferenser 21 7 Sakregis ter Kopiering av kurslitteratur fiirbjuden. O Studentlitteratur

4 6 Pn'nciper for begriplig design 6.4 Var hjalpsam nar det uppstdr problem Nyckelord for ett bra meddelande Begripligt Grundprinciperna for att skriva meddelanden - speciellt felmeddelanden - ar enkla: Ett meddelande ska vara Begripligt. Konstruktivt. Precist. Tydligt. Hovligt. Defensivt. Ett meddelande fir inte vara obegripligt, t.ex. Error 404 Det ska i stallet formuleras pi ett sprik som anvandaren forstir, t.ex. Denna lank ar inte langre giltig. Meddela oss <ernailadress> sd att felet kan rattas. Du kan se till att dina meddelanden ar begripliga genom att folja reglerna pi sidan 112, Tala anvandarens sprik. Komplettera om mojligt dina meddelanden med exempel. Undvik meddelanden som bara innehiller felkoder. Om en felkod ar nodvandig, placera den sist i meddelandet. Kopiering av kurslitteratur forbjuden. O Studentlitteratur 8 1

5 6 Principer for begriplig design Er atkomst liar sparrats. Sparrningen kan bero p6 att - Ni tiar gjort 5 misslyckade forsok att logga In - Ni har sparrats vla Nykredlt DirektIPBS Sparrservice - Er kod inte langre ar g~ltlg Ni kan bestalla en ny kod till Nykredit Internetbank genoni att kontakta Nykredit D~rckt pi telefon OBSERVER.! Nar ni tiat bestallt en ny kod kan nl lnte logga in pd Nykredit Internetbank lgen forran ni har fatt brevet med den nya koden. Signed by: Nykredit Bank A/S Deres adgang er blevet spcrret. Spcrringen kan sbldes, at - De har haff 5 mislykkede forseg pb at logge pi - De er spcrret via Nykred~t DirektetPBS Spcrreservice - Deres kodebrev er udlebet. De kan bestille et nyt kodebrev tit Nykredit lnternetbank ved at kontakte Nykredit Direkte pb telefon BEMCERK! Nbr De har bestilt et nyt kodebrev, kan De ikke logge rnd pb Nykredit lnternetbank Igen, ferend De har modtaget det nye kodebrev. God forklaring: Detta meddelande frdn Nykredit Internet Bank ger en precis overblick over var problemet kan ligga. Meddelandet forklarar konstruktivt vad anvandaren bor gora. Nar vi testade ett motsvarande meddelande frdn en annan bank hade anvandarna foljande kommentarer: - De ville garna veta om sparrningen ocksd omfattade deras Dankort. - Anvandarna frdgade vilken av de tre namnda orsakerna som gallde i just deras fall. - Anvandarna studsade infor den (oundvikliga) tekniska kommentaren Iangst ner i bilden ("Signed by...if). Konstruktivt Ett meddelande fir inte vara mastrande, t.ex. Du mdste skriva in ett tal Det ska i stallet vara konstruktivt, dvs. tala om for anvandaren hur han kan avhjalpa felet och komma vidare, t.ex. Skriv in ett belopp i detta pit. Exempel: ,78. Kopiering av kurslitteratur forbjuden. O Studentlitte~

6 12 Utvarderingstekniker lnspektorer utvarderar anvandargranssnittet I 2.1 Inspektion Inspektion ar en utbredd teknik som manga datautvecklare redan anvander for utvardering av traditionella mellanresultat i datautveckling som t.ex. kod, specifikationer och testplaner. Inspektion ar en variant av en annan utbredd teknik som kallas granskning, genomghg eller review. En inspektion av ett anvandargranssnitt sker genom att 3-8 inspektorer g%r igenom anvandargranssnittet. Inspektionen borjar med att varje inspektor f%r en detaljerad beskrivning av anvandargranssnittet. Beskrivningen kan vara En designspecifikation. En prototyp. En fungerande webbplats. Darefter forbereder sig inspektoren genom att i enrum g% igenom anvandargranssnittet och notera de mojliga problem som han finner. Kopiering av kurslitteratur forbjuden. O Studentlitteratur 185

7 12 Utvarderingstekniker Majoriteten bestammer Diskussionen ar avgorande Val av inspektorer Nar forberedelsen ar avslutad mots inspektorerna. Utvecklaren och projektledaren deltar i motet for att svara pi frigor nar osakerhet uppstir och for att lyssna pi diskussionen - inte for att "forsvara" sin produkt. Det ska ocksi finnas en motesledare. En inspektor kan fungera som motesledare, om han ser till att han inte utnyttjar sin position som motesledare for att framhava sina personliga isikter om webbplatsen. Inspektorerna framlagger och diskuterar de problem man funnit. Ofta leder diskussionen till att man upptacker nya, vbentliga problem. Resultatet av inspektionen ar en resultatlista, dvs. en lista over problem och goda ting som en majoritet av inspektorerna kan stalla sig bakom. Listan bestams med hansyn tagen till hur allvarligt problemet ar for anvandaren och hur mycket det kommer att kosta att ratta till det. Det ar viktigt att man inte accepterar ett problem som bara en eller tvi inspektorer stdler sig bakom. Motiveringen ar att en majoritet av inspektorerna anser att detta problem inte ar si viktigt att man bor offra resurser pi att ratta till det. Det vasentliga i denna teknik ar att inspektorerna pi det gemensamma motet kan skilja mellan viktiga och oviktiga problem. Ofta ar det bara en eller tvi inspektorer som har upptackt de verkligt kritiska problemen. Avgorande ar om gruppens medlemmar konstaterar att ett problem ar kritiskt nar de fir det beskrivet for sig, aven om de inte sjalva har hittat problemet. Valj inspektorerna pi grundval av deras sakkunskap. Inspektorer kan t.ex. vara Webbansvariga frin andra projekt eller frin andra foretag. Anvandare. Medarbetare frin supporten. Experter pi grafisk design. Experter pi anvandbarhet. Kopiering av kurslitteratur forbjuden. 0 Studentlitteratur