Statens skolverks författningssamling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens skolverks författningssamling"

Transkript

1 Statens skolverks författningssamling ISSN Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Elinstallation allmän behörighet SKOLFS 2006:14 Utkom från trycket den 30 maj Skolverket föreskriver med stöd av 2 kap. 9 och 20, 3 kap. 7 samt 4 kap. 6 förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning följande. 1 Påbyggnadsutbildningen Elinstallation allmän behörighet (PUN001) avser att ge den kompetens som motsvarar kraven för arbetet som ansvarig ledare för elinstallationsarbeten. 2 För utbildningen skall tillämpas plan över verksamhetspoäng och beskrivning över utbildningen och kursplaner med betygskriterier enligt bilagan till dessa föreskrifter. 3 Som förkunskapskrav för utbildningen skall gälla slutförd gymnasieutbildning inom elprogrammet inriktning elteknik samt kurserna Matematik B och Kraftelektronikkretsar, eller motsvarande kunskaper. Dessutom skall som förkunskapskrav gälla 2 års erfarenhet inom starkströmsområdet varav minst 1 års installationsarbete under ledning av behörig installatör. Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag då föreskrifterna utkom från trycket och skall tillämpas på utbildningar som startar fr.o.m Genom dessa föreskrifter upphävs Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Elinstallation Allmän behörighet inom kommunal vuxenutbildning (SKOLFS 1995:1). De äldre föreskrifterna får dock tillämpas för utbildningar som påbörjats under På Skolverkets vägnar PER THULLBERG Ylva Malm 1

2 SKOLFS 2006:14 Påbyggnadsutbildning med nationellt inrättad kursplan Elinstallation allmän behörighet (PUN001) Kunskapsområde Kurs Kurskod Poäng Allmän elbehörighet Elinstallationer AEB Elkraft AEB Elmaskiner AEB Författningskunskap El AEB Summa verksamhetspoäng 400 Utbildningens syfte Utbildningen inom Elinstallation allmän behörighet skall ge kunskaper om gällande författningar avseende allmän behörighet för elinstallationsarbeten. Syftet är att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för arbetet som ansvarig ledare för elinstallationsarbeten samt att stimulera till fortsatt lärande. Utbildningens karaktär och uppbyggnad Elsäkerhetsverkets krav för att få behörighet för elinstallationsarbete ligger till grund för utbildningsinnehållet. Godkänt resultat inom samtliga kurser uppfyller den teoretiska delen av Elsäkerhetsverkets krav för att ansöka om Allmän behörighet för elinstallationsarbete. Övriga krav framgår av Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om behörighet vid elinstallationsarbete. Utbildningen bygger på att de studerande har grundläggande kunskaper och erfarenheter inom området. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på regelverket inom elområdet samt produktion, distribution och installation av elkraft. Utbildningen är uppbyggd av fyra kurser och kan bedrivas som heltids-, deltids- och distansstudier. Kursen Elinstallationer behandlar viktiga materialegenskaper och materialets betydelse för funktion, kvalitet, tillverkning, återvinning och destruktion. Kursen behandlar kraftelektroniska komponenters egenskaper och användningsområden med koppling till elutrustningars funktion och egenskaper. Att med ledning av tillverkarnas instruktioner kunna välja rätt materiel för matning av motordrifter som mjukstartare, frekvensomriktare och stegmotorstyrningar behandlas också. I kursen ingår användning av datorer med yrkesspecifik programvara för informationssökning, ritnings- och beräkningsarbete, framställning av testprotokoll, rapporter m.m. Störningar och brister i elkvaliteten behandlas med tyngdpunkt på spänningsgodhet, överspänningar, övertoner och modifierade sinusvågor samt hur dessa störningsproblem undviks eller begränsas. Kursen Elkraft behandlar produktion, överföring och konsumtion av elkraft ur ett helhetsperspektiv. I kursen ingår delar av matematiken som trigonometri, enhetscirkeln, addition och subtraktion av vektorer samt jämviktsbegrepp för plana kraftsystem. Även fördjupade delar av elläran som beräkningar av effekt och fasförskjutning i trefassystem ingår. Dessutom behandlas olika 2

3 rörelseformer och samband mellan rörelsemängd, krafter och energi samt hållfasthetsberäkningar för att kunna dimensionera elanläggningar. I elproduktions- och överföringssystems uppbyggnad ingår kunskaper om reläskyddssystem, reservkraftanläggningar, mätsystem, fjärrkontrollsystem och datoruppbyggda kontrollanläggningar samt olika typer av ledningar och linjemodeller. SKOLFS 2006:14 I kursen Elmaskiner ligger tyngdpunkten på funktion, materialval och användning, medan uppbyggnaden av de olika maskinerna endast behandlas översiktligt. I kursen ingår också att utföra uppkopplingar och mätningar på elektriska maskiner och drivsystem, samt att genomföra analyser av mätresultat och sammanställa rapporter. Kursen Författningskunskap El behandlar specifik ellagstiftning som ellagen, förordningen om elektriska starkströmsanläggningar, förordningen om elektrisk materiel, elinstallatörsförordningen och Elsäkerhetsverkets föreskrifter om starkström och behörighet. Dessutom ingår delar av annan lagstiftning av betydelse för elområdet. Skillnader mellan Sveriges och andra länders regelverk med tyngdpunkt på CENELEC-länder behandlas också inom kursen. Elinstallationer AEB poäng Kursen skall ge kunskaper i att utföra projektering av installationer för kraft och belysning samt ge kunskaper i entreprenadjuridik och upphandling. Kursen skall ge kunskaper om olika typer av strömförsörjningsanläggningar samt underhåll, säkerhet, elkvalitet och miljö. Kursen skall ge kunskaper i konstruktionsberäkningar och elschemaritning. Dessutom skall kursen ge kunskaper om kraftelektronik och dess tillämpning i olika typer av elkraftsystem. ha kunskaper om entreprenadjuridik och upphandling, kunna genomföra konstruktionsberäkningar och upprätta fullständiga entreprenadhandlingar för installation av kraft-, motordrift- och belysningsanläggningar, kunna upprätta elscheman med tillhörande dokumentation, kunna redogöra för hur olika materialval påverkar anläggningar ur säkerhets-, funktions-, kvalitets-, störnings- och miljösynpunkt, ha kunskaper om hur störningar och brister i elkvaliteten påverkar olika typer av elutrustningar och hur problemen åtgärdas, kunna redogöra för uppbyggnad, funktion och anslutning av utrustningar för reservkraft och avbrottsfri kraft, 3

4 SKOLFS 2006:14 förstå vikten av att kontrollera installationsarbeten och känna till hur kontrollen skall utföras, ha kännedom om uppbyggnad, funktion och användning av drivsystem samt utrustningar och metoder för drift, underhåll och övervakning av elkrafttekniska utrustningar, kunna välja driftutrustning för olika typer av motordrift, i detalj kunna diskutera och beskriva person-, egendoms- och funktionssäkerhet i elanläggningar. Den studerande tillämpar självständigt säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för såväl person som utrustning och miljö. Den studerande gör självständigt relevanta val av metod och utrustning för sina beräknings- och konstruktionsuppgifter och hanterar utrustning och väljer material och materiel med hänsyn till säkerhet och miljö. Den studerande kvalitetsbedömer och analyserar sina konstruktioner samt motiverar sina val och föreslår förbättringar. Elkraft AEB poäng Kursen skall ge kunskaper om elproduktion, elöverföring och elkonsumtion i Sverige ur teknisk, ekonomisk, social och miljöteknisk synvinkel. Kursen skall ge kunskap om begreppet elmiljö och ge en orientering om den globala energisituationen och miljökonsekvenser av energiproduktion och konsumtion. Kursen skall ge kännedom om de konsekvenser för människa och miljö som produktion, distribution och användning av elenergi innebär. Dessutom skall kursen ge de kunskaper om mekanik, hållfasthets- och materiallära som behövs för beräkningar inom verksamhetsområdet. 4 ha kunskaper om vanliga typer av konventionella och alternativa energisystem samt deras arbetsprinciper, miljöpåverkan och produktionsförutsättningar, kunna redogöra för olika elproduktions- och överföringssystems uppbyggnad, kunna utföra energi-, effekt-, förlust-, kortslutnings- och jordslutningsberäkningar och dimensionera enklare nät, känna till olika elkonsumtionsmönster samt kunna jämföra och värdera taxor och abonnemangsalternativ, ha kunskaper om överspänningars uppkomst och överspänningsskydd,

5 ha kännedom om vilka regler som finns inom miljöområdet, ha kännedom om tekniska åtgärder för att minska utsläppen i luft och vatten, samt i anslutning till detta känna till miljötekniska mätmetoder och användning av miljökonsekvensbeskrivningar, kunna redogöra för hur magnetiska och elektriska fält inverkar på människans elmiljö samt riskerna med elektrisk ström, kunna tillämpa säkerhetsföreskrifter och verka för säker arbetsmiljö. SKOLFS 2006:14 Den studerande diskuterar och reflekterar över frågor som rör teknik och miljö inom området. Den studerande tillämpar självständigt säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för såväl person som utrustning och miljö. Den studerande gör självständigt relevanta val av metod och utrustning för sina beräknings- och arbetsuppgifter och hanterar utrustning på ett säkert sätt. Den studerande kvalitetsbedömer, analyserar och drar slutsatser, samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att minska avvikelserna. Elmaskiner AEB poäng Kursen skall ge kunskaper om uppbyggnad och funktion hos transformatorer och de vanligast förekommande roterande elmaskinerna samt deras användning. Kursen skall också ge översiktliga kunskaper om gällande standarder inom elmaskinområdet. kunna redogöra för olika typer av transformatorers och roterande elmaskiners funktion och användning samt kunna genomföra beräkningar på tillämpningsproblem, ha kännedom om transformatorers och roterande elmaskiners uppbyggnad, kunna genomföra beräkningar av utrustningsdata och med ledning härav välja transformatorer och elmaskiner, ha översiktliga kunskaper om övriga typer av roterande maskiner och deras användning, ha kännedom om gällande standarder inom elmaskinområdet, tillämpa säkerhetsföreskrifter och verka för en säker arbetsmiljö. 5

6 SKOLFS 2006:14 Den studerande tillämpar självständigt säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för såväl person som utrustning och miljö. Den studerande gör självständigt relevanta val av metod och utrustning för sina beräkningar och andra uppgifter. Den studerande bedömer och analyserar sina beräkningar samt motiverar sina val och föreslår förbättringar. Författningskunskap El AEB poäng Kursen skall ge kunskaper om regler och standarder inom elområdet. Dessutom skall kursen ge kunskaper om gällande regler inom miljö- och arbetarskyddsområdet samt bygg- och brandskyddsföreskrifter av betydelse inom elområdet. ha kunskaper om och kunna tillämpa gällande regler inom elområdet och inom svensk miljölagstiftning, ha översiktliga kunskaper om skillnader mellan Sveriges och andra länders regelverk, kunna söka, ha förståelse för och tillämpa gällande svensk standard samt känna till internationell standard, ha kännedom om gällande EG-direktiv, kunna redogöra för den lagstiftning som reglerar arbetarskydd samt kunna diskutera arbetsmiljöns betydelse, ha kunskaper om och kunna tillämpa bygg- och brandskyddsföreskrifter av betydelse för elområdet. Den studerande uppvisar god förmåga att diskutera, förstå och tillämpa regelverk och standarder inom området. Den studerande analyserar och drar slutsatser av regelverket och presenterar med ledning av detta relevanta val av produkter och installationsmetoder. 6

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar som uppfyller utbildningskraven för auktorisation

Läs mer

ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp

ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp Tekniska högskolan vid Linköpings universitet ITN KURSINFORMATION ETE302 DE/DT/ELE/ Uppdaterad 2010-05-04 ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp Kursen ska ge en komplettering och fördjupning

Läs mer

ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp

ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp Tekniska högskolan vid Linköpings universitet ITN KURSINFORMATION ETE302 DT/ELE/(DE) Uppdaterad 2012-02-27 ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp Kursen ska ge en komplettering och fördjupning

Läs mer

YH-POÄNG Elinstallatör Allmän behörighet

YH-POÄNG Elinstallatör Allmän behörighet YH-POÄNG Elinstallatör Allmän behörighet En yrkesutbildning som ger dig möjlighet att söka behörighetsbevis hos Elsäkerhetsverket 120 YH-POÄNG Stor efterfrågan på elinstallatörer med ledarkompetens För

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Konsoliderad version Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Observera att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. Lydelse per den 8 juni 2016. Elsäkerhetsverkets

Läs mer

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Göran Beckert Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om behörighet för elinstallatörer; beslutade den 4 juni 2013. ELSÄK-FS 2013:1

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Konsoliderad version Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Observera att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. Lydelse per den 1 januari 2015. Elsäkerhetsverkets

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Kursplaner och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden, läsåret 2014-2015

Kursplaner och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden, läsåret 2014-2015 Kursplaner och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden, läsåret 2014-2015 Engineering, automation, 45 poäng Kursen ska ge den studerande kunskaper om: - projektering av automationsanläggningar

Läs mer

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten. Behörighetsansvar Information till elinstallatörer om ansvar för kontroll av elinstallationsarbeten. Om informationen i denna broschyr skulle ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten

Läs mer

Bosse Johansson RPS 2010-11-01

Bosse Johansson RPS 2010-11-01 Bosse Johansson Vår organisation Generaldirektör Elsäkerhetsrådet Stab Verksamhetsstöd Elektrisk materiel Behörighet Elektriska anläggningar Regionkontor Nord, Syd, Väst, Öst VÅRA KONTOR Umeå Kristinehamn

Läs mer

MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATERIAL OCH VERKTYG Ämnet material och verktyg behandlar material, verktyg och annan teknisk utrusning som används inom olika yrkesområden. I ämnet ingår skötsel och underhåll av material och utrustning

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

beslutade den - november 2013.

beslutade den - november 2013. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:79) om ämnesplan för ämnet sällskapsdjur i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå; beslutade den - november

Läs mer

Ändring av Högskoleverkets beslut om en anmälan mot Högskolan Väst om felaktiga besked i en kursplan

Ändring av Högskoleverkets beslut om en anmälan mot Högskolan Väst om felaktiga besked i en kursplan Högskolan Väst Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen Anna Sandström BESLUT 2011-11-29

Läs mer

PRODUKTIONSUTRUSTNING

PRODUKTIONSUTRUSTNING PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier i svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2009:22 Utkom från trycket den 28 maj 2009 beslutade den 15

Läs mer

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen 2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Carina Larsson Föreskrifter om ändring i Elsäkerhetsverkets föreskrifter ( 2007:2) om behörighet för elinstallatörer Utkom från trycket den

Läs mer

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23 Behörighet för elinstallationsarbete Vem har nyttan av ett behörighetssystem? Vad krävs av en yrkesman? Regeringen En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om vad som ska krävas för att utföra en

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hjulutrustningsteknik i gymnasieskolan; SKOLFS 2011:164 Utkom från trycket den 29 december 2011 beslutade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning; SFS 2001:159 Utkom från trycket den 19 april 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

Hejsan! Jag går i tankar på om jag skall spara dom små slantarna jag har och läsa upp behörigheten.

Hejsan! Jag går i tankar på om jag skall spara dom små slantarna jag har och läsa upp behörigheten. Allmän behörighet ABL Postad av Johan Sponton - 11 maj 2011 20:02 Hejsan! Jag går i tankar på om jag skall spara dom små slantarna jag har och läsa upp behörigheten. Det är ett par små saker jag undrar

Läs mer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer , UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer 2 3 SIDA BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR. GRUNDKURS BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR.

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala

Läs mer

ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala

Läs mer

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens Praktisk elteknik Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning 1 Bygger din kompetens Praktisk elteknik STF har ett utbud av kurser i praktisk elteknik. Tillsammans ger de dig heltäckande

Läs mer

Yh-YrkeshögskolanYrkeshögskolan

Yh-YrkeshögskolanYrkeshögskolan TB engineering i ab TB engineering i ab Jag heter Benny Olsson och är utbildningens projektledare. Har du frågor kring utbildningen är du välkommen att höra av dig till mig. 0733-94 57 30 benny.olsson@tbengineering.se

Läs mer

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar

Läs mer

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper

Läs mer

Örjan Borgström. Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter

Örjan Borgström. Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter Örjan Borgström Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter Elsäkerhet och standarder PUS handbok 413 har landat? Nya föreskrifter för elbehörighet Nytt system för utbildning till elbehörighet PUS-handboken

Läs mer

Regelverk om elektriska anläggningar

Regelverk om elektriska anläggningar Regelverk om elektriska anläggningar Horst Blüchert / Elsäkerhetsverket 1 Ellagen (1997:857) 1 kap. 1 I denna lag ges föreskrifter om elektriska anläggningar, om handel med el i vissa fall samt om elsäkerhet.

Läs mer

KURSPLANER och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden 2014-2015 YHEK

KURSPLANER och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden 2014-2015 YHEK KURSPLANER och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden 2014-2015 YHEK Dokumentation Yh-poäng: 40 CAD, 10 poäng Symboler och produktbibliotek, externa och interna, 5 poäng Dokumentationsstrukturer,

Läs mer

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas

Läs mer

Innehåll. Protokoll provning 45

Innehåll. Protokoll provning 45 Innehåll 1. Behovet av kontroll före idrifttagning 6 2. Vilka installationsarbeten ska kontrolleras 8 3. Utförande avinstallationsarbete 9 4. Ansvar 11 5. Arbeten som inte kräver formell behörighet 12

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2015:2 Utkom från trycket den 12 februari 2015 Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Ansvarig utgivare: Carina Larsson Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer beslutade den 28 september 2007. Med stöd av 3,

Läs mer

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER. TILL ELSÄK-FS 2013:1 INKLUSIVE ÄNDRINGAR ENLIGT ELSÄK-FS 2014:2 och 2015:4

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER. TILL ELSÄK-FS 2013:1 INKLUSIVE ÄNDRINGAR ENLIGT ELSÄK-FS 2014:2 och 2015:4 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER TILL ELSÄK-FS 2013:1 INKLUSIVE ÄNDRINGAR ENLIGT ELSÄK-FS 2014:2 och 2015:4 1 Innehåll Innehåll Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Författningskommentarer... 4 2 Elsäkerhetsverkets

Läs mer

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet. Bilaga 1 1 (6) Förslag till Elinstallatörslag 1 Syftet med denna lag är att förebygga person- eller sakskada till följd av felaktigt eller bristfälligt elinstallationsarbete på elektriska anläggningar

Läs mer

Tillfälliga elanläggningar

Tillfälliga elanläggningar Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande och underhåll SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 September 2007 Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande

Läs mer

Utbildningsplan YH Vattenkrafttekniker 2014/15

Utbildningsplan YH Vattenkrafttekniker 2014/15 Utbildningsplan YH Vattenkrafttekniker 2014/15 Matematik (som stödjer ellära och elmaskiner) Vektorer, grafisk framställning Algebra Trigonometri Ekvationer Funktioner 20p Processkunskap samt säkerhetsutbildningar

Läs mer

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en

Läs mer

Elföreskrifter & installationsregler

Elföreskrifter & installationsregler Elföreskrifter & installationsregler vi lyssnar lyhört på marknadens krav och hjälper våra kunder till rätt kunskap, på rätt plats och rätt tid inom organisationen. SIDA 2 Elföreskrifter & instllationsregler

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.

Läs mer

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER TILL ELSÄKERHETSVERKETS FÖRESKRIFTER ELSÄK-FS 2013:1

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER TILL ELSÄKERHETSVERKETS FÖRESKRIFTER ELSÄK-FS 2013:1 FÖRFATTNINGSKOMMENTARER TILL ELSÄKERHETSVERKETS FÖRESKRIFTER ELSÄK-FS 2013:1 1 Innehåll Innehåll Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Författningskommentarer... 4 2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter

Läs mer

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om behörighetskrav för antagning till utbildning enligt förordningen

Läs mer

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Elanvändning 1. Normer Känner till på vilket sätt normerna påverkar tillverkningen av 2. Styrning och Känner till principerna reglering av för styrning och elmotorer reglering av elmotorer. Kan dimensionera

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker; beslutade den 26 maj 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

MARIN EL OCH ELEKTRONIK MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt

Läs mer

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt Agenda Kort intro information och introduktion Nya elsäkerhetslagen som gäller från 2017 Elsäkerhet Effektivitetsvinster inom elområdet

Läs mer

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4 MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för industrirörmontörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svetsteknik 2 Industrirör 3 Miljö 4 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 5 Energi 6 Handlingar 6 Lagar,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL

DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Ämnet driftsäkerhet och underhåll handlar om hur ett välutvecklat underhåll får teknisk utrustning att fungera på ett optimalt sätt. Det behandlar tekniska utrustningars uppbyggnad,

Läs mer

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar Innehåll Förord 5 7 Elsäkerhet vid arbete 10 ELSÄK-FS 2006:1 12 Utförande av elektriska starkströmsanläggningar 17 ELSÄK-FS 2008:1 23 ELSÄK-FS 2008:2 52 Innehavarens kontroll 63 Starkströmsförordning (2009:22)

Läs mer

VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet VATTENKRAFTTEKNIK Ämnet vattenkraftteknik behandlar uppbyggnad av och funktion hos vattenkraftstationer. Ämnet behandlar hur drift och underhåll utförs med avseende på miljö, ekonomi, kvalitet och säkerhet.

Läs mer

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: CAD-konstruktör - Mekanik Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: CAD-konstruktör - Mekanik Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: CAD-konstruktör - Mekanik Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan Kungsbacka Omfattning, poäng: 400 Studieort: Kungsbacka

Läs mer

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte

Läs mer

Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun

Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun Kursplan 2014-2015 Utbildningsnummer: 201312720-1 VA-projektör, Yrkeshögskolan i Eslövs kommun Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun Översikt över ingående kurser i utbildningen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om besiktning av tivolianordningar 1 ; beslutade den 26

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling Välkommen Lars Hedström Robin Alsterberg Varför Svensk Uppdragsutbildning? Flexibla Kundanpassade lösningar Professionella utbildare för professionell rådgivning

Läs mer

Kvalificerad Yrkesutbildning Elkonstruktion för f r Europamarknaden 45p TB engineering ab och KY Eslöv

Kvalificerad Yrkesutbildning Elkonstruktion för f r Europamarknaden 45p TB engineering ab och KY Eslöv Kvalificerad Yrkesutbildning Elkonstruktion för f r Europamarknaden 45p TB engineering ab och KY Eslöv Elkonstruktion för Europamarknaden Jag heter Benny Olsson och är utbildningens projektledare. Har

Läs mer

FLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte

FLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte FLYGPLATSTEKNIK Ämnet flygplatsteknik behandlar flygplatsen som arbetsplats och de olika verksamheter som förekommer på en flygplats. I ämnet betonas säkerhets- och miljöaspekter. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om besiktning av tivolianordningar 1 ; beslutade den 11

Läs mer

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar yrkesområden och arbetsuppgifter inom byggnation och anläggning. Ämnet handlar om olika metoder och tekniker samt om material, verktyg och maskiner

Läs mer

Marinel och elektronik

Marinel och elektronik Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska

Läs mer

HANTVERKSKUNSKAP. Ämnets syfte

HANTVERKSKUNSKAP. Ämnets syfte HANTVERKSKUNSKAP Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:9 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens 2013 Hur Hur väl väl klarar klarar industrin Ni Ert sitt Elsäkerhetsarbete? Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Fråga Ni som är elansvariga på den industri/anläggningen

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits

1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits Dnr: UGA 2013/1440 3.1.2 Kursplan Fakulteten för teknik 1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits Ämnesgrupp Övriga tekniska ämnen Nivå Grundnivå Fördjupning

Läs mer

Undervisningen i ämnet verkstadsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet verkstadsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: VERKSTADSTEKNIK Ämnet verkstadsteknik behandlar bearbetning och sammanfogning av olika material. Ämnet handlar om tekniker och utrustning som används för att bearbeta och sammanfoga material. I ämnet ingår

Läs mer

Tre spår mot förändrad behörighet!

Tre spår mot förändrad behörighet! Tre spår mot förändrad behörighet! Tre spår mot förändrad behörighet! Elsäkerhetsverkets uppdrag är att bygga, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och produkter.

Läs mer

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. 1 Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för elsäkerhet och

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektrisk utrustning ELSÄK-FS X Utkom från trycket den beslutade den [DD månad årtal]. Elsäkerhetsverket

Läs mer

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit

Läs mer

Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer

Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer Dokumentet är en konsoliderad version av Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2)om behörighet för elinstallatörer. Föreskrifterna beslutades den 28 september 2007och ändringar är införda till

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 1999:5 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll särskilda föreskrifter för ackrediterade

Läs mer

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm Lennart Johansson Produktionsledare och Yrkeslärare Anstalten Tidaholm Anstalten Tidaholm Tidaholm är en sluten anstalt, Säkerhetsklass, B. Antal intagna är ca 200 Strafftiden är från 4 år och upp till

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer